Alltsedan historiens begynnelse är vadstället vid det som kallades "Östersjöarna", området mellan Västra och Östra Lägern, centrum i Lägerbovada. Det var här, tidigare i historien, som stormannen Arvid Gustavsson på senmedeltiden samlade ihop gods under den tid som klanvälden härskade i Sverige och den svenska riksbildningen var i sin linda. En historia som leder till Aspenäsätten och Svantepolk Knutsson. Första skriftliga belägg för Olstorp är från år 1447 enligt jordeböcker för Vadstena kloster. Här står skrivet i skattelängd:

Wlffs torppe en gardh ij pund smør

Första belägg i Hfl för Askeryd är AI:1 1713/1720 sida 51-59

Ryttartorpet i Olstorp 1753-1754: Askeryds hfl: AI: 2 sida 5

Det är under en dynamisk tid i vår historia under stormaktstiden som Olstorp blir centrum i Lägerbobygden och Olstorps säteri bildas 1621. Stellan Mörner förlänades Olstorp tillsammans med tretton andra gårdar i Askeryds skate: Blextorp, Hult två gårdar, Kalvsved två gårdar, Lägernäs fyra gårdar, Tunnarp fyra gårdar. Ytterligare inköptes före detta klosterhemman och år 1629 köptes följande sju gårdar från kronan: Bjursberg två gårdar, Råstorp två gårdar, Skavarp två gårdar och Vennebjörke. 1642 tillkom Skavarp.(Svartarp blir äng 1645, alltså öde). År 1660 lades Lägernäs till säteriet. Olstorp kom att omfatta nästan hela Lägerbobygden. Bakgrundsbilden är en detalj ur arealmätning för Olstorp 1693.

På 1600-talet bildas säterierna Olstorp Bordsjö, Askeryd, Edhult, Tunarp och Krämarebo. 1600-talet är adelns blomstringstid och säteriernas guldålder, som fick ett abrupt slut när många av adelns gods förstatligades av Karl X:e Gustav på 1680-talet. De medeltida sätesgårdarnas byggnader stod i princip på de platser i terrängen som var lämpligast att bygga på, medan det karakteristiska 1600-talssäteriet hade huvudbyggnad och flyglar byggda i räta vinklar mot varandra.

År 1624 instiftar Gustav II Adolf "Riddarhusordningen" som innebar att de forna stormannaätterna, frälset, adeln fick utökad makt. En instituition bildades, som stadgade introduktion för alla ätter för att få säte och stämma på Riddarhuset. Frälset - adeln - fick i och med Riddarhusordningen skattefrihet för sina gårdar som då kallades sätesgårdar eller säterier. Som motprestation skulle säterierna vara "ståndsmässigt" bebyggda och jorden skulle vara i god "hävd", väl skött.

Skattesystemet gynnade adeln och man var inte sen att slå mynt av fördelarna. En adelsman hade nämligen rätten att frikalla alla sina landbor inom en mils omkrets, den så kallade frihetsmilen, från alla ordinarie skatter till kronan. Själva säteriet och de inom dess "rå och rör" (frälsejord som gränsade till säteriet) belägna hemmanen befriades även från extraordinarie pålagor och blev så kallat "ypperligt" frälse. Frälset i Sverige hade sin största makt på 1600-talet. Ett privilegium för adeln som förlorades under Karl X:s tid när "Reduktionen" på 1680-talet ledde till att många säterier förstatligades, återtogs till kronan.

Backen ödetorp
Berget ödetorp
Bernhäll
Björkerödjan
Grindstugan
Gasatorp Gasarp ödetorp
Hallberget ödetorp
Högstorp
Krogen ödetorp
Kvarnen
Lund ödetorp
Långemålen
Nygård
Oppliden ödetorp
Skönsberg Udden ödetorp
Solbacka
Stenstugan ödetorp
Värdshuset
Äng ödetorp
Ängarp ödetorp

Karta över Olstorp 1752