Eriker af Edhulte omnämnd i skrift som första boende år 1352 den 18:e november.
Häradsindelningen uppstod efter vikingatiden, embryot till en förvaltningsenhet till ett mindre
juridiskt område som efter vikingatiden, på medeltiden, bestod av en befolkningsgrupp eller till en
geografisk plats med tydliga gränser. Alla landskap var indelade i mindre områden, utom Småland,
där varje enskilt småland blev ett eget härad såsom Vedbo härad med tingsplats
Pergamentsbreven för Edhult är lika gamla som införandet av en för rikets alla landskap och småländer en gemensam svensk landslag.
Edhult är beläget i Vedbo härad, som på senmedeltiden
delades i Norra och Södra Vedbo. Man såg sig som vedbor. Ved betyder skog, med andra ord befann sig
Edhult i "Skogsboernas" land
Första skriftliga belägg för Edhult är enligt SD Svenskt Diplomatarium
Huvud-Kartotek SDHK nr. 6484 d. 18:e november år 1352. Här bor en
faste, ett vittne, belagt i Edhult, vilket är det äldsta skriftliga belägget för Edhult.
Fasten heter Eriker på klostergården i Edhult, en betrodd man, vars uppgift som faste är att
bevittna, intyga, att försäljningar eller donationer, överlåtelser av jord utföres lagenligt.
Hans granne 1354 hette Niklas Birna också han faste men ägare till sin gård.
Transaktionerna ägde rum på häradstinget i Norra Vedbo, under en tid i Sveriges historia när
landskapen och småländerna fick en gemensam lag, Sveriges Landslag.
De provinsiella Landskapslagarna upphörde därmed på 1350-talet att gälla och smålandet Vedbo blev uppdelat i Norra
respektive Södra Vedbos härad.
Magnus Eriksson var kung och hans farfar
hette Magnus Ladulås. Magnus Eriksson fortsatte sina förfäders arbete med att bygga upp ett gemensamt svenskt rike,
som fullbordas först 150 år senare när Kalmarunionen upplöses och Gustav Vasa blir kung 1523 och nationalstaten Sverige bildas.
På Edhult har liv funnits sedan urminnes tider. Detta berättar pergamentsbreven från tider när lokala
hövdingar - klaner - härskade och söndrade. Hövdingar som bodde i sina väl bevakade träborgar ibland med vallgravar.
Edhult befann sig i smålandet Vedbo med eget ting och egen lag.
Det är genom dessa urkunder som det blir möjligt att mer detaljerat ge en struktur över gårdarnas historia.
Här omnämns namn på gårdar och vilka som bodde där. Konsten att tyda, sortera och inte minst kunskap krävs
för att kunna läsa av och finna strukturer som berättar historien.
Den som har gjort detta är författaren och historikern Jean Silfving. Omfattande efterforskningar om Askeryds
och Eksjös historia finns att tillgå, tack vare Silfvings arbete. En guldgruva för den som vill lära sig mer om vårt ursprung.
Han gav sig bland annat ilag med att reda ut
Edhults medeltida historia från bevarade 650 år gamla pergamentsbrev, en riklig snårig samling,
bevarade på SDHK, Svenskt Diplomatoriums huvudkartotek, Riksarkivet. Silfving beskriver svårigheterna
med att bena ut urkundernas berättelser, gårdstransaktioner, arv, men han ser hur relationer utvecklas
genom de transaktioner som utförs.
Vapensköld för grevliga ätten Bonde af Björnö
Silfving delar upp ägandestrukturerna på fyra gårdar 1-4. Härigenom
får vi fram Edhults medeltida historia med skiftande ägare fram till 1647 när Joen Rosenquist den äldre
förskaffade Edhult säterirättigheter, där alla gårdar ingår.
1352 november 18
Allom mannom þøm þettæ breff høræ ællær seæ sender Joon Knutzsson, riddare oc hæræzhøfþinghe i Widbo, euerþelikæ helso meþ warom Herra. Thæt se allom mannom viterlict oc konnuct, æt Petær Laurensson hauer laglika
wplatet ærlikom manne Haralde Kasa Botaþorp meþ allo þy þer tilligger, swa som han þæt sama gooz ærfþe æfter sina moþersystør, Cristine Petærsdotter, fore henna testament oc giæld oc aarf, som han inne hafþe meþ hanom,
oc sik laglika hauer afhænt meþ fastom oc forskælom a þingheno, æfter þy som laghen ærw. Oc þesse varo per vitne oc fastamen til æt þæt lagiort ær: Niclis Vplænding, Joo af Haghuhoryd, Petær Aruidsson, Hidhin af Penothorp,
Forkunder af Rod, Joon Ræuer, Sigge af Berkiom, Vdde Kaarlsson, Magnus Lange, Eleuer Kiærne, Eriker af Edhulte, Ödiæruer Hultasson. Datum et actum sub sigillo meo anno Domini m°cc°clii in octaua beati
Martini episcopi et confessoris.
Sammanfattning gård nr 1
Jæk Petær Rangwalsson, hæræzhøffþinge i Widbo, konnoct gør þet allom mannom, æt Petar Bagge oc Bendicter i
Guuanes(1) læto vp Haralde Kasa allan þerræ ægholut i Botathorp oc Ternanes meþ husom oc allom tillaghom,
nær by oc fiærran, æncte vndan takit, oc toko fore of þøm sama Haralde allan hans ægholut i Eke i
Vestragötlande meþ allom samu forskælom oc þær meþ firatighi mark pænninga fore þæs skyd(!),
æt husin waro bætre i Botathorp. Oc þetta skipte war laghlika a þinge giort, oc þæsse mæn waro til
vitne ok fæst hiollo: Vixsten Birgersson, Laurens Staffanson, Petær Kasi, Thorir i Hurtarör, Inge Kubber,
Joon Bagge, Birgher Petarsson, Forkunder, Niclis Birna, Petar Bagge, Bendicter,
Staffan oc Petar Rangwalsson. Datum et actum in Breþastaþa þingh anno Domini m°cc°cl quarto sabbato
proximo post festum beati Botolphi sub sigillo domini Erici de Marbek proprio non presente.
Sammanfattning gård nr 3
Allæ them thetta breff høra æller see helsar Joam (!) Olafson Ræffuer at widhernampne æwerdhelica meth Gudhi.
Kænnis jak meth thesso mino nærwarande opno breffwe mik haffwa saalt ærlikum ok welbornum manne Philippus
Bonde allan min æghodeel i thy goze sum min fadherfadher Niclis Birna atte i Askari sokn,
hwar thet liggia kan, sum æru thessen i Edhulte i gaard, Birnones(1), Hwlu ii gaardha, item i Dwuorydhe
ii gaardh[a], item Selawik ok Wæru swa mykyth han ther i atte ok andra sina iordhe, hwar the helsz liggia
kunno i før:do sokn, meth allum tillaghum vtan gardz ok innan, i wato ok thørro, ængo vndan takno thy aff
alder ther tillæghat hafuer; thy affhender jak thessen før:do gooz mik ok minum arfwuum ok tileghnar
før:da Philippus ok hans arfwuum til æwerdheliko ægho. Til hwilkins mere wisso, witnisbyrdh ok stadfestilsse
bedhis jak hedherlika manna incigle, sum ær Ragwall Joansons, Eringisl Benchssons ok herra Pæthars,
kirkioherra i Lomarit, før thetta breff, mæn jak ey siælfuer incigle hawir. Datum et actum Bordhsio,
anno Domini quadringentesimo quarto, die beati Sigfridi episcopi et confessoris.
Alla the, som thetta breff høræ ælla se, helsar jak Thordh Pædherson riddare æwerdhelika meth Gudhi.
Witerlikit gør iak allom them thetta bref høræ ælla se, at jak hawer saalt minom ælskelika brodher
Philpusse een aattungh i Eedhulte, hwilkin ther ligger i Askarydha sookn i Widhbo, nææst them noordhasta
gaardhenum, meth aker ok ængh, æ hwar thet hælzt finnas kan, som ther thil dugher, ok vndan taghno wth markena ok thet fiskedh i Lææghræ. Framledhis hawer iac ok saalt them fornempda Philpuse min æægho lvt i Aasen i samu sookn meth alla thy honum aff alder thillighadh hawer, æ hwar thet helzt ligger, næær by ælla fierræn. Fore thessa fornempda joordh i baadhom thennom byiom hawer iak vpburit swadana bereedhningh, som mik wææl aathnøøgher, thy later iac them fornemda Philpuse ok hans arwom the fornemdo goodz vp meth allo thy ther fore ær sakth. Kunne thet swa ske, som Gudh forbiwdhe, at nokot aff thennæ fornemdo joord kvnne thennom fornemda Philpuse ælla hans arwom meth nokrom rææt affga, tha lowar iac fornemde Toordh meth minom arwom, them fornemda Philpuse ok hans arwom swa got goodz i geen læggæ innan siex wiku, thet lowar iac fornemde Toordh meth minom arwom them fornemda Philpuse ok hans arwom. Thil tessins breff mera visso ok hegra beuaringh hawer iak mit insigele latit koma for thetta breff, ok bedhis thil vitnisbirdh hær fore hedherlika manna insigle, som ær Æringils Benssons aff wapen ok herra Andrissa,
kirkioherra i Askorødh ok prouast i Vitbo, Scriptum anno Domini m°cd°decimo, in die sancti Johannis
baptiste.
Sammanfattning: gård 2-3-4.
Fogderiket och Kongelige Majestäts Landbor
Sven i kyrkohemmanet i Redeby tar kommando och hans
sammansvurna klostervänner gör uppror tillsammans med bland andra
landborna på kyrkohemmanen i Lutarp och Askeryd. Man gick man ur huse
för att försvara sin bygd och hur detta gick känner vi alla till och många är de änkor som fick skänka oxar till de kungliga magasinen i Stockholm som straff för sina mäns gärningar.
Dackeupproret är den största inrikesfejden - inbördeskriget - i vår historia.
Boende på Edhult på 1500-talet enligt mantalslängderna för Askeryd
1542. Årliga räntan. Frelsis landbor. Anders
1551. Årliga räntan. Frelsis landbor. Lars Månsson
1569. Tionde. Namn saknas.
Peder i Edhult............................................4 skeppor korn..............2 skeppor råg
I ett register från 1570 ägs Edhult av
"Kunglige Majestät", brukare är Per i "Idhult".
1600-talet
Boende på Edhult på 1600-talet enligt mantalslängderna för Askeryd
Skattesystemet gynnade frälset.
Man hade nämligen rätten att frikalla alla sina landbor inom en mils omkrets, den så kallade frihetsmilen, från alla ordinarie skatter till kronan. Själva säteriet och de inom
dess "rå och rör" (frälsejord som gränsade till säteriet) belägna hemmanen befriades även från extraordinarie pålagor och blev så kallat "ypperligt" frälse.
Frälset i Sverige hade sin största makt på 1600-talet fram till Karl XI:s reduktion på 1680-talet,
när en stor del av frälsets gårdar förstatligades och blev kronohemman
Kartan visar 1640 års ägomätning av Edhult - Nr 1 kronohemman, som efter 1640 privatiseras och
Edhult övergår från att ha varit ett kronohemman till att bli ett frälsehemman. Snart byggs
Bocksholm, Rosendal, Ekeberget, Lövstad, Klinten och Gatan.
Gammal frälsesläkt, introducerad 1627.
Familjens begravningsbanér (bilden) finns i Askeryds kyrka
Joen Rosenquist d.ä. af Åkershult, säteriägare på 1640-talet. Född 1608 i Ankarsnäs. Fänrik
1635. Löjtnant Kronobergs regemente 1637. Kapten 1642. Avgången från regementet 1647. Han erhöll av drottning
Christina i donation flera
kronohemman i Kronobergs län 1650 och förvärvar en gård i Edhult och
även Kättilstorp, Askeryds socken. Gift med Catharina Bock af Näs. Död 1672 på Edhult
och begraven i Korsberga kyrka, där hans vapen uppsattes.
1647. Rosenquist förskaffar Edhult säterirättigheter
Adlad 1532. introd. 1625. Utdöd 1734.
Barnen
Son Joen Rosenquist d.y. Född 1645-1650 ? Ärver gården, se nedan
Son Leonard f. 1648. Död 1725. Ryttare vid Smålands kavalleriregemente 1666.
Kapten vid Jönköpings regemente. Synes ha rymt på grund av en duell med fänriken Peter Rosensabel,
enligt Carl XI:s brev till Göta hovrätt 1684. Död 1725 På Dalby och begraven 1725.
Son Göran. Fänrik vid Kronobergs regemente 1677-1685.
Son Adolf till Åkershult i Korsberga socken, Jönköpings län samt Kvarnstad och Hyltan,
båda i Frinnaryds socken, Jönköpings län, vilka han erhöll genom sitt gifte.
Volontär vid greve Gustaf Carlssons regemente 1676. Kornett vid G. M. Lewenhaupts kavalleriregemente 1677.
Kornett vid Smålands kavalleriregemente 1677. Löjtnant vid Smålands kavalleriregemente. 1678. Avsked 1680.
Åter kornett vid Smålands kavalleriregemente 1683. Löjtnant vid Smålands kavalleriregemente 1686.
Avsked 1701. Gift 1694 på Vinö i Lofta socken, Kalmar län med Hedvig Pistol.
Adlad 1636-10-05, introd. 1638. Utdöd 1729-01-05.
Dotter Anna Maria. Gift med ryttmästaren Gabriel Gyllenpamp f. 1661, död 1716
Adlad 1660-11-06, introd. 1660-11-06. Utdöd 1729-07-03.
Joen Johan Rosenquist af Åkershult d.y. ärver 1672 Edhult efter faderns död.
Fänrik vid Södermanlands regemente 1674.
Fänrik vid livgardet. Löjtnant vid livgardet 1678. Regementskvartermästare 1681.
Major vid Östgöta infanteriregemente.
Hustru Catharina Canterstierna. död 1739
Barnen
Dödboken 1684, bild vänster: Väl(borne): Johan Rosenquist. Karins barn i (Ed)hult. Födelseboken 1684
bild höger:
Väl:(borne) Johan Rosenquists son Johan Carl
År 1909 beslöt den ryska regeringen att resa ett monument över de stupade svenska krigarna, som ett tecken på erkännande för deras tapperhet och mod.
Det avtäcktes den 27:e juni 1909 på platsen för den svenska arméns högra flank och gavs formen av en
stympad granitpyramid krönt med ett kors. En bronsskylt har följande inskription:
Adliga ätten Canterstierna nr 851 †
Adlad 1673-12-01, introd 1675, † 1683-01-02
1684. Den stridbara änkan Canterstierna tar över Edhult.
Från 1685 och utan svärmor blir det nu för Katarinas del att ensam driva gården och ansvaret för säteriets utveckling och
detta gjorde hon i nästan 50 år under svåra förhållande i Sverige.
Hon förefaller att ha varit en förslagen, klok och energisk kvinna med ett gott affärssinne.
Trots hennes mans stora skuldsättning, så lyckas
hon så småningom betala av skulderna. Hon lyckas också till sina två gårdar införliva delar till
säteriet som utskiftats till arvingar efter svärfaderns död. Köpebrev d. 11/5 1708:
Framlidne Jöns Räffs tre söner Bengt, Leonard och Johan Rääf säljer sina från modern Anna Rosenquist
af Åkerhults ärvda andelar i morfaderns gård i Edhult till Catharina Canterstierna.
Fru Canterstierna skulle också även få svara för hugg och slag, som kärandes torpare fått vidkännas när han dagligen
som brukligt ditsändes för att mala.
Sockenstämmoprotokoll 1701:
1. Anders i Lägernäs tillspordes när han wille betala Kyrkian dhe 15 daler Kopp.mnt han skyldig är, tå
Han lofwade till nästkommande höst them ehrläggia, i medler tid gaf Han Kyrkian till Interesse 30 öre.
Sockenstämmoprotokoll 1703:
I de första husförhörslängerna för Askeryd omnämnes Katarina
Mot betalande av reversbeloppet till fältmarskalken Mörner på Olstorp, tillägnar hon honom så stor del av det
egna ograverade Edhults säteri som hälften av den summa av 2580 dr smt, som hon upplånat till betalande av
säteriet och dess torp.
För den möda och ömma omvårdnad, hennes syster, "Lijsa" Canterstierna, alltid visat henne skulle hon under sin
livstid åtnjuta den andra hälften av säteriet, varefter denna del efter hennes död skulle tillfalla Tigerschöld
och hans hustru Märta Rosenquist af Åkershult, att även deras arvingar ostört ägas och njutas.
Sköldmöernas kamp
Båda ingifta i släkten Rosenquist af Åkershult i två generationer, och när deras män faller ifrån antingen av ond bråd död eller ekonomiskt
haveri så kommer katarinorna till undsättning och räddar Edhult.
Två generationer Katarinor, änkorna - boende tillsammans i 15-20 år. Deras öden blottläggs i de register som
finns till hands från denna tid.
Kampen för Edhult.
Ödesåret 1685
Svältåret 1694
Förlusten av sonen Johan vid Poltava och dottern Catrina Lisken 1709
Bilden visar Testamentspenningen - Bårklädespenningen, register från d. 4:e juli 1709.
På sista raden står:
Dito Catrina Lisken Rosenquist på Edhult. Mamma Katarina skänker 6 riksdaler
År 1709 är stormakten Sverige slaget i spillror och för Katarinas del är hon nu ensam utan sin familj, Vad
förmår henna driva gården vidare ?
Vad inspirerade henne att ta steget framåt ? Kanske en lutheransk pliktkänsla i att driva Edhult vidare. Vem var hon och vilka omgav
hon sig med ?
Livsöden avslöjas i takt med att allt fler register tillkommer från mitten på 1600-talet, såsom
årliga mantalslängder, födelse-död-vigda-vittneskyrkböckerna,
donationsregister och på 1700-talet husförhörslängderna. Registren möjliggör att kartlägga fakta, följa livsöden,
följa familjerna och deras förehavande år för år. Förändringar sker, som det är med livet i dess skiften,
och det krävs också en del kunskap om tidens förhållanden och ett sunt förnuft,
att helt enkelt läsa mellan raderna för att nå fram till en verklighet, som den möjligen var.
Det är också tacksamt att kunna göra just levnadsbeskrivningar från
1600-talets boende på Edhult, en bekant miljö som många i Askeryd känner till och många i historien
har känt till.
Katarina Canterstierna kom att få ett långt liv. Hon överlever alla sina närmaste och blir riktigt gammal.
Edhult Säteriet Possideras och bebos af Fru Canterstierna
År 1720 flyttar Katarinas syster Lisen till Edhult. Hon är ogift och står som wälborna Jungfru Lisa
Canterstierna.
Dräng Måns Jonsson och dräng Jöns Jonsson.
Två systrar mellan 55-60 år gamla slår sig samman under en Karl XII-efterkrigstid när nöden var som störst.
Välborna fru Canterstierna har sett till att anställa de bästa gårdsrängarna i Askeryds socken,
bröderna Jonsson, Måns och Jöns. Huvuduppgiften är att se till säteriets fortlevnad.
Sedan säteriet bildades under Katarinas svärfars tid så har ett stort antal gårdar byggts upp på Edhults marker.
Säterirättigheter innebar ett privilegium, i korthet skattebefrielse för Edhults gårdar inom 1-milagränsen
under förutsättning att gårdarna var produktiva och innebar ekonomisk expansion.
Missköttes säterirättigheterna så drogs dessa in. Att arbete fanns och att skapa ekonomisk bärande strategi
framgår av följande. Ett stort antal gårdar byggdes under slutet av 1600-talet efter
säterirättigheterna införande:
Gårdar torp backstugor till Edhult
Brukare, boende på Edhult till 1717 enligt mantalslängderna för Askeryd
På kartan bekräftas att två kvarnar tillhör Edhult. Häradshövdingen Johan Svanhals i Ydre härad
förlorade tvisten mot Katarina Canterstierna
Adliga ätten Tigerschiöld nr 1087
Adlad 1686-10-07, introd. s. å.
Hustru Märta Helena Rosenquist af Åkershult f. 1701 på Dalby, Östergötland. Död 1792 och begravd i
familjegraven Torpa.
Barnen
Efter änkan Märta Helena Rosenquists död 1792 efterlämnades fem döttrar som efter moderns död träffade avtal
om försäljning av Edhult. Köpare är Mauritz Salomon von Krusenstjerna på Tunarp, översten vid Admiralitet. Gift
med Anna Magdalena Grubbe. Paret bor kvar på Tunarp. Sonen Edvard kommer att flytta till Edhult
Bengt Gustaf Geijer Patron. Född 1828 i Ölmehärad. Till Edhult 1874. Gift 1873. Flyttar till Säby 1889
Mamsell Emilie Geijer f. 1822 i Ölme härad. Från Amne härad 1875. Till Maria förs. Stockholm 1877
född Gustafsson gift 1910
med Amandus Johansson
Historien om två katarinor, svärmor Bock af Näs och svärdottern Canterstierna som under
stora svårigheter men med sällan skådad handlingskraft driver säteriet från obestånd till blomstring
Edhult beläget i Skogsboernas land, Vedbo, som är ett av de tretton små
självstyrande länderna - småländerna - med egen lag och eget ting
Edhult visar sig i de tidigaste skriftliga beläggen för Askeryd samtidigt med Bordsjö. Det visar
sig att hövdingarna för de båda huvudgårdarna i Askeryd blir goda vänner. Detta under en tid
när Sverige får en för riket gemensam landslag. Kristendomen hade gjort sitt intåg kanske 300 år tidigare
och den första prästen
i Askeryd finns omnämnd i slutet på 1200-talet. Bara 150 år tidigare stod kyrkan färdigbyggd med sin ännu
idag befintliga svarta entrédörr, föreställande ingången till paradiset
Edhult under medeltiden
Det finns ett gott samröre
mellan de två mäktigaste gårdarna i Askeryd, Edhult och Bordsjö under medeltiden. Man utbyter affärer
och hjälps åt i nöden. På Bordsjö finns bröderna Peter Tord och Filip Bonde och på Edhult fasten Niklas Birna.
Niklas hamnar i fängelse för sin lojalitet med kung Magnus Eriksson, som 1363 avsätts av Albrekt av Mecklenburg
som blir ny kung och därmed avslutas Bjälboättens maktinnehav, där Birger Jarl var den förste.
Niklas Birna får hjälp när Peter Bonde kommer till undsättning och Niklas försätts på fri fot.
1447-1480-1502
Öde. Vadstena kloster innehar Edhult som är öde enl. Vadstena klosters jordebok VKJB 1447-1480-1502. Öde pga att det "hindrar M. Bondes landbo".
Uppgifterna hämtade från avhandlingen "Öde sedan stora döden var..." av Käthe Bååth.
SDHK-nr: 6484
Silfving gård 1
Riddaren Jon Knutsson, häradshövding i Vedbo, ger fasta på Peter Laurenssons överlåtelse av sin gård Botorp
(Linderås socken, N. Vedbo härad) till Harald Kase.
Vadstenas klostergård var 1352 bebodd av fasten Eriker
1354 juni 21
SDHK-nr: 6742
Silfving gård 3
Peter Rangvaldsson, häradshövding i Vedbo, utfärdar fastebrev på jordaskifte ingånget mellan Peter
Bagge och Bengt i Gåvanäs å ena sidan, och Harald Kase å den andra, varvid Harald Kase får egendom i
Botorp (Linderås socken, N. Vedbo härad) m.m. mot Eke i Västergötland. 12 fastar uppräknas.
Erik i Marbek beseglar.
Gård 3 var 1354 bebodd av fasten Niklas Birna. Granne med fasten Eriker i klostergården
Niklas Birna hade en god vänskap med Peter Bonde på Bordsjö, som visar sig i Peters hjälpsamhet mot
Niklas när han blev tillfångatagen av Kung Albrekt av Mecklenburgs här och satt i fängelse.
Niklas var även vän med Filip Bonde, en vän i nöden, som lånade ut pengar till Niklas när han
satt i fångenskap.
1404 februari 15
SDHK-nr: 16239
Silfving gård nr 3
Johan Olofsson Räf säljer till Filip Bonde alla de gårdar hans farfar Niklas Birna ägt i Askeryds sn, nämligen
Edhult, Börenäs, Hulu, Duveryd, Sillevik och Väre.
Brevet SDHKnr: 16239 är direktöversatt så att man kan läsa texten från 1404 februari 15
Sammanfattning gård nr 3
Gård 3. Johan Olofssons släktskap med Niklas Birna: Änkan Helena Anundsdotter på Västorp var gift
med Håkan Niklasson, Niklas Birnas son. Den som ärvde Edhult gård nr 3 var Niklas
brorson Johan Olsson, eftersom brodern Olof var död
1410 juni 24
SDHK-nr: 17513
Silfving: ingen gård inblandad
Riddaren Tord Petersson säljer till sin bror Filip jord i Edhult och Åsa i Askeryds sn, (Norra) Vedbo hd.
Sammanfattning gård nr 4:
Intern transaktion bröderna Tord och Filip Bonde emellan. Tord säljer jord till Filip.
Inga gårdar inblandade
1421 juni 24
SDHK-nr: 19667
Silfving gård 4
Hägge i Ödetorp (Ödarp) säljer till Birger i Västorp ett sexöresbol som kallas Häggebol i Edhult i Askeryds
socken för 10 mark svenska penningar.
Jon Gädda i Sjöeryd, herr Anders i Askeryd, prost i Vedbo, och Peter Öjarsson beseglar då utfärdaren
saknar sigill.
Sammanfattning gård nr 4:
En av gårdarna i Edhult, gård nr 4 heter alltså Häggebol. Gårdstransaktion nämnd ovan blir inte
långvarig eftersom Birger i Västorp tillskiftar Filip Bonde sexöresbolet, vilket framgår av brevet nedan
1421 juni 29
Silfving gård 4
SDHK-nr: 19673
Bakgrundsbilden: Birger i Västorp tillskiftar Filip Bonde Persbol (Pedersbol) i
Edhult och Häggebol i Askeryds socken,
Vedbo härad, mot 2 gårdar i Västorp (i Askeryds sn), som ligger sydligast i byn.
Sammanfattning: se gård nr 3 ovan: Filip Bonde äger nu tre av gårdarna i Edhult. Den fjärde gården är
klosterhemmanet
1422 augusti 14
SDHK-nr: 19910
Silfving gård 2-3-4
Störbiörn i Grankær, Vireda, tillskiftar Filip Bonde åtskilliga bol i Edhult mot den
senares gård i Grankär. Bland dessa "åtskilliga" bol i Edhult nämns på fjärde raden i bilden under:
Siwidabol och Bötesbolene i Edhult.
Gårdar från en annan historiskt tid, som
antingen blivit ödegårdar för alltid med okänd plats eller nykultiverade gårdar från främst slutet på 1600-talet,
när antalet gårdar i Askeryd växer 
Efter all möda med gjorda gårdsförvärv i Edhult säljer Filip Bonde sina tre gårdar redan 1422. Var det så att
Filip blev besviken på att han aldrig kom över klosterhemmanet. Han flyttar till Hästeryd i Marbäck
1500-talet
Under en ny regim efter Kalmarunionens fall så dras klosterhemmanet Edhult in under kronan:
Kongelige Majestäts hemman. Hur detta mottogs på Edhult är inte känt. Det var så den nyblivne kungen
Gustav Vasa gick till väga 1523.
Han tillsätter en administration, vars uppgift är att bokstavligen få kontroll över rikets hela gårdbestånd och dra in skatt från rikets samtliga
gårdar och torp. Kungens införlivade gårdar kallas för Kunglige Majts gårdar och Sverige
blir ett kungens "fogderike". Registersamlingen heter Konung Gustav Vasas Registratur.
Dokumentationen från Gustav Vasas tid om Sveriges gårdsbestånd är omfattande och till glädje för alla som
idag vill göra efterforskningar kring sin egen gård.
För Kung Gustav var detta en förutsättning för att få kontroll på och bygga upp nationalstaten, men i Småland skapade kungens ambitioner
motsättningar. För något liknande hade man aldrig någonsin varit med om i Småland och i Askeryd smids nu planer för att Värna det som Gammalt och Fornt är.
På Edhult lade fogdarna beslag klostergården och i registret nedan finns Kongelige Majestäts landbor Lars på det före detta klosterhemmanet.
Vid denna tid enl. mantalslängden från 1540-talet bor
Anders på en av Edhults gårdar - frälsehemmanet - . Det är Anders som är landbon. Ägaren heter Tord Bonde.
1546. Årliga räntan. Frelsis landbor. Anders. Öde
1547. Årliga räntan. Frelsis landbor. Anders.
1548. Årliga räntan. Frelsis landbor. Anders.
1554. Årliga räntan. Frelsis landbor. Lars
1558. Årliga räntan. Frelsis landbor. Lars
1559. Årliga räntan. Frelsis landbor. Lars
1561. Mantalslängd. Lars
1564. Kongelige Majestäts Landbor. Lars
1565. Kongelige Majestäts Landbor. Lars
1566. Kongelige Majestäts Landbor. Lars
1567. Kongelige Majestäts Landbor. Lars
1571. Tionde. Namn saknas.
1572.
"Ett register på tionden av Askeryds gäld pro anno 1572 Askeryds socken...skeppor...korn...råg"
Älvsborgs första lösen 1571
Fästningen erövrades av danskarna den 4 september 1563 under Nordiska sjuårskriget och summan bestämdes i
freden i Stettin 1570 till 150 000 riksdaler silvermynt att betalas inom tre år.
För att skaffa fram denna då stora summa uttogs, för första gången i Sveriges historia,
skatt baserad på individens tillgångar.
Varje bonde fick enligt beslut i riksdagen 1571, betala en tiondedel av sin egendom och en
tiondedel av silver, koppar, oxar, stutar och andra kreatur.
1643. Mantalsl. Hustru Anna ?dotter. Drängen Gunnar ? Pigan ?
1644. Mantalsl. Anders Larsson.drängen Måns ?
1645. Mantalsl. Hustru Märta Nilsdotter. Son Johan ? Pigan Bodil ?
1646. Mantalsl. Anders Larsson. Hustru Märta Nilsdotter. Son Joen Nilsson. Pigan Elin Nilsdotter
1647. Mantalsl. Oluf Jonsson. Hustru Britta ?
1648. Mantalsl. Oluf Joensson. Hustru ?
1674. Mantalsl. Joen Rosenquist. Edhult besitter
1677. Mantalsl. Rosenquist. Edhult säterigård.
1681. Mantalsl. Edhultstorparna 3
1682. Mantalsl. Edhultstorparna 4
1683. Mantalsl. Edhultstorparna 4
1684. Mantalsl. Edhultstorparna 4
1685. Mantalsl. Edhult säterigård 3
1685. Mantalsl. Edhults säterigård. Edhultstorparna 4
1695. Mantalsl. Oluf hustru och son
1696. Mantalsl. Oluf hustru
1697. Mantalsl. Oluf sonen Nils
1698. Mantalsl. Oluf sonen Hans. Dito Nils på Bjursöängden. Erik och hustru Pigan Carin. Mjölnaren Lars och hustru
1699. Mantalsl. Edhult. Carl och ?.......pigor Maria Kerstin. Mjölnaren Per och hustru ?
Riddarhusordningen 1624 gav Edhult status som säteri
Edhult - som en av de större stormannagårdarna i Askeryd - blev på 1600-talet säteri.
Det var under kung Gustav II Adolf:s tid år 1624 som Riddarhusordningen infördes, som innebar att de forna stormannaätterna - frälset - adeln - fick utökad makt.
En institution bildades, som innebar att dessa fick säte och stämma på Riddarhuset.
Frälset fick i och med Riddarhusordningen skattefrihet för sina gårdar som då kallades sätesgårdar. Som motprestation skulle dessa vara "ståndsmässigt" bebyggda
och jorden skulle vara i god "hävd", väl skött.
Adliga ätten Rosenquist af Åkershult nr 164
1672 Efter Joen Rosenquists d.ä:s död återgår Edhult till att vara ett kronohemman, sonen Joen Rosenquist d.y.
ärver, men en förslagen änka vid namn Katarina har andra idéer
Adliga ätten Bock af Näs nr 50 †
Hustru Catharina Bock af Näs. 1627-1685. Efter makens död förstatligas egendomen, och fram
träder en drivande änka som uppenbarligen inte är nöjd med den uppkommna situationen.
Hon lyckas att byta till sig Edhult genom affärer i Tveta härad, varefter
hon slår samman gårdarna i Edhult till en brukningsenhet. Det är alltså nu som Katarina skapar Edhult
som det ser ut idag
Son Nils till Åkershult och Edhult född 1644 i Landskrona under danska fejden.
Kvartermästare vid Smålands kavalleriregemente. Kornett vid Smålands kavalleriregemente 1675.
Löjtnant 1676. Ogift. Död på Håkanstorp och begraven i Korsberga kyrka, där hans vapen uppsattes.
Joen Johan Rosenquist d.y. 1672-1684
Dotter Katarina död 1684 på Edhult.
Dotter Katarina Elisabeth (Lisken) död d. 7/4 1709 på Edhult.
Son Johan Carl f. 1684 på Edhult. Fänrik vid Livgardet. Stupade ogift 29/6 1709 i slaget vid
Poltava.
År 1684. Dottern dör - sonen föds - pappan skjuter sig
Nyblivne fadern till en son skjuter ihjäl sig 1684 vid 40 års ålder, samtidigt som hans lilla
dotter dör. Joen är begravd under norra korsarmen i Askeryds kyrka.
Här finns också familjens begravningsbanér upphängt.
Brukligt vid begravningar var på 1600-talet att begravningskortegen anfördes med ett begravningsbaner. Först samling på Korskullen med den döde på bår och därefter en värdig march ledd av banerbärare till kyrkan
Omkring 6 000 svenska soldater dödades i Poltavaslaget - det blodigaste fältslaget under de svensk-ryska krigen.
Deras kvarlevor begravdes omgående i många sumpiga klyftor nära platserna de stupade på. Några tillfångatagna
svenska armépräster tilläts att förrätta begravningsgudstjänst på platsen för landsmännens sista vila.
Till evig åminnelse af
de tappre svenske krigarne, som fallit i slaget vid Poltava den 27:e juni 1709.
(Den 28:e juni enligt svensk tideräkning).
Monumentet är ingärdat av gjutna järnpelare sammanbundna med en kätting.
En bild tagen strax efter invigningen publicerades i den ryska tidningen "Ogonek".
Katarina Canterstierna 1684 - 1739. Född 1660 ?
Hennes make hade skjutit sig 1684. Den tragiska händelsen och orsaken till handlingen är okänd.
Han lämnar efter sig hustru och tre barn och en ekonomi i obestånd.
Katarinas stöd finns sedan länge - ett 20-tal - år i svärmodern Katarina Bock af Näs som dock avlider året
därpå 1685.
Canterstierna kommer med tiden att förlora hela sin familj. Hennes första dotter dör samtidigt som hennes
make 1684 och 1709 i april dör den andra dottern. Den yngste sonen
Carl Johan dör vid slaget om Poltava 1709 i juni.
Katarina var också inblandad i en rättstvist angående Kulla kvarn på andra sidan gränsen i Ydre härad.
Häradshövdingen i Ydre Johan
Svanhals hustru gjorde anspråk på kvarnen, men vid en tidigare förlikning hade överenskommits att fru Canterstierna
skulle klanderlöst behålla, gagna och äga för sig och de sina den på Edhults grund i
Vedbo härad uppbyggda kvarnen, under det att häradshövdingen Svanhals skulle äga rätt uppföra en ny
kvarn i Edhults ström invid den förra, som står med tvenne knutar över ån på Ydresidan och en ny gjutning
för bergets skull, så det blev omöjligt att den nya kvarnen skulle kunna byggas mellan
de två befintliga kvarnarna i strömmen. Häradhövdingen öppnade nu en ny process mot Catharina och hävdade
att den ena kvarnen skulle ha tillhört salig Gyllenståhls frälsehemman Kulla på Ydresidan, som han nu ägde med
utjorden Kiärborg.
I sockenstämmoprotokoll 1701 och
1703 framgår att Fru Canterstierna har varit aningen yvig i sina
ekonomiska transaktioner och har en obetald skuld till socknen och blir ombedd inte bara en gång utan två
gånger att betala tillbaka sin skuld på 65 daler Koppar mnt till socknen. Det gick alltså att låna pengar av
socknen. En sockenbank
Anno 1701 den 18 Decemb. hölts ordinarie Sochnestämma. Närwarande Pastore Plunium Revendo Dno Magno Reuselio,
Handelsmannen Wäll-t Mårten Cassel, sampt Kyrkiones Sexmän och Samptelige Askerydhs församblings ledamöter
tå fölliande Saker resolverades.
2. I lijka måtto tillfrågades Inge i Wästorp när Han wille betala dhe 7 daler kopp.mnt Han Kyrkian skyldig är,
tå han swarade med det första.
3. Fruen på Edhult skulle ock tillsägas betala dhet Hon till Kyrkian skyldig är.
Anno 1703 den 18 Decemb. hölts Sochnestämma med den lofliga Askeryds försambling. Närwarande Kyrkiones
Föreståndare Herr Handelsmannen Wälachtad Mårten Cassel, Kyrkiones Sexmän, Sampt största delen af
Församblingens ledamöter, tå fölliande Saker resolverades. Först proponerades Kyrkians Skuldenärer,
som woro dessa efterfölliande: Wälborna Fru Canterstiernas skuld 65 daler Koppar mnt måste Kyrkiowärdarne
som tå för tiden woro, uthfordra.
1710-talet. Husf. Wälborna Fru Canterstierna. Wälborna jungrun Lisa Canterstierna.
Drängarna Måns och Jöns Jonsson
1722. Husf. Wälborna Fru Canterstierna.
Wälborna jungrun Lisa Canterstierna. Drängen Jon, drängen Petter, hustru Kerstin, Pigan Catharina,
pigan Kerstin och pigan Maja
1739. Katarina Canterstierna avlider och begravs i Askeryds kyrka. Hon har då varit änka i nästan 50 år.
Katarina Canterstiernas testamente
D. 5:e juli 1726 skriver fru Canterstierna sitt testamente. Hon uppger sig vara änka efter regementskvartermästaren vid Kungl. Majt:ts garde,
efter vars död hon sett sig nödsakad att betala tillbaka sin mans skulder, dels ock upplåna 2580 dr smt, senare
ytterligare 500 dr smt av fältmarskalken Mörner, varför hon bör ställa om sitt hus medan hon lever. Alla hennes
barn är döda. Närmaste arvingar var hennes syster Elisabeth "Lisen" Canterstierna, som bodde på ägorna, och hennes
mans brorsbarn, Märta Helena Rosenquist med löjtnanten Jakob Johan Tigerschöld.
Änkorna Katarina Bock av Näs och Katarina Canterstierna på Edhult 
Historien om två Katarinor på Edhult är historien om två förslagna kvinnor
- svärmor född 1627 och svärdotter född 1660 ? - som i nödens timme ser till att
Edhult förblir i drift och i deras ägo.
Här bodde änkorna enligt en lantmäteriförrättning på Edhult på 1670-1680-talet
En byggning söder på gården attwenne sahlar, den wäster med två sijdokambrar sampt ett kiök
och liten kiökskammare
Portbyggning wäster på gården. 2:e ander bodar, een om hwar sijdan ingången, sampt 2:ne nattsugor ofwan på.
Twenne gambla stugor norr om gården. 1 gammalt wistehus. Ännu 2:ne gambla stugur öster om gården
Kiöllna och badstuga. Instängd med staket mellan husen.
Utsäde 13 tunnor då 1/3 är i träde.
Till gården höra torpen: Löfstad, Nybygget, Assen (föder 8 nöt och 1 häst och några får), Ekeberg och Klinten
Edhult äger till något mer än ett fullgiärdshemman.
Några år senare hålls en jordrannsakning för ny skattläggning, som kompletterar tidigare byggnadsbeskrivning:
En byggning: 2 salar, 4 kamrar, kök och skafferi, överrum
Skön målning inuti med dess behöriga inrede behållen.
En byggning öster på gården: 1 sal 2 kamrar, kök och källare under
En byggning väster ut på gården: sal, 1 stugu, 2 nattstugur över.
Stall med 12 spiltor. Fähus med 54 bås
År 1672. Katarina Bock af Näs blir änka
och Katarina Canterstierna flyttar till Edhult
År 1672 blir svärmodern Katarina Bock af Näs änka och sonen Johan(Joen) ärver formellt
Edhult, men gården drivs in av kronan - förstatligas - och blir ett kronohemman. Kronans -statens -
handling faller inte den nu 50-åriga Katarina Bock af Näs på läppen.
Det är nu efter makens död
som hon vidtar de nödvändiga åtgärder som krävs för att överföra Edhult i familjens ägo.
Hon smider sina planer och lyckas med bedriften att återfå Edhult genom diverse gårdstransaktioner i andra härader.
Samtidigt flyttar svärdottern till Edhult. Hon har gift sig med sonen på gården, sonen till den avlidne Joen Rosenquist.
Sonen heter också Joen Rosenquist, kallas Johan. Här får hon en lektion av svärmor i hur en gård ska skötas
och drivas och få skörda frukterna av en väl rustad gård.
Karl XI utmanar adeln
Anledningen till att Edhult blir kronans egendom är om historien om Karl XI som anser att adelns makt är
alldeles för stor och rik på kronans bekostnad. Följande inträffar: Karl XI - 17 år gammal - blir myndig 1672 och tar
tronen i besittning. En fråga som vållade strid under riksdagen var frågan om den kungaförsäkran som
Karl XI skulle avge. Adelsutskottet föreslog att kungaförsäkran skulle innehålla en garanti för adelns privilegier.
Så blev det inte och därmed begränsades adelns makt och än mer förstatligande av adelsgods skulle det bli
1682 när "Reduktionen" införs, där
80% av de allra rikaste adelssläkternas gods helt och hållet övertogs av kronan
Sverige är en stormakt på 1600-talet. Bohulän Halland Skåne och Blekinge blir svenskt. Att försvara landvinningar
blev Karl XI:s främsta uppgift. Han tvingade adeln att avstå en stor del av sina tillgångar,
för att finansiera och försvara landvinningar. Det var inte bara en reduktion av adelns gods som gjordes,
hela landet militariserades när indelningsverket infördes dels införs för infanteriet med fasta soldater - rotar -
och dels för kavalleriet med ryttare försörjda av rusthåll.
Ledningsfunktioner ute i socknarna införs genom augmentshemman, understödshemman till rusthållen,
statliga beklädningshemman, vars uppgift var att utrusta infanterister och kavallerister och så kom karolineruniformen, som bevarades
på beklädningshemmanet Sjöhester
Ödesåret 1684
Efter 1672 lever änkan Bock af Näs tillsammans med sonen Joen(Johan) Rosenquist och hans hustru
Katarina Canterstierna. Johan blir djupt skuldsatt och hanterar inte situationen väl. Familjens ödesår är 1684 när den
blivande fadern skjuter
sig själv till döds, samtidgt som hans ena dotter Karin dör. Han blir samtidigt far till en son Johan.
Året efter 1685 dör svärmor Katarina Bock af Näs och det är nu upp till svärdotter Katarina Canterstierna att ensam
ta hand om och beskydda sina barn och driva verksamheten vidare på Edhult.
Till vänster ses 1694 svält och umbärande i Askeryd. Vad har hänt, missväxt ?
Orsaken finns inte redovisad, men var och
varannan gård står som fattig eller utfattig i vänster kolumn och inom klamrar för Edhults gårdar.
Högst upp till vänster står: Bocksholmen, Rosendal, Klinten, Löfstad, Bjursiö, Ekeberget, Nybygget, Åsen...osv.
Katarina förlorade sin son Johan Carl d. 29/6 1709 i slaget vid
Poltava. Katarina hade sedan 1684 drivit verksamheten på Edhult efter sin
mans självmord och första dotterns död. Samtidigt 1709 dör hennes andra dotter
"Lisken" i april.
Följande personer omgav hon sig med 1728. Hon valde sina medarbetare med omsorg i sin plikt att
sköta gården.
Mantalslängden innehåller också uppgifter om gårdarna som tillhör säteriet
Gårdsdrengen Lars 1
Pigor Ingeborg och Ingeborg Anna Kerstin Ingegärd och Eva 6
Torp å? (Åsen) Lars och hustru
Båghållmen Jöns
Rosendahl Oluf
Ekebärget Per
Klintten Per
Gatan Per
Biursiö Lars
Löfstad Sven
Bjursön 1653Bocksholmen 1653Rosendal 1653Åsens by medeltidenKvarnen SågenÅkersberg. Ödetorp Nr 137Ekeberget 1668. Ödetorp Nr 138 Klinten 1648. Ödetorp Nr 139Lövstad 1689-1793. Ödetorp Nr 140Snällebo 1830-1950. Ödetorp Nr 141Gatan 1694-1780. Ödetorp okänd platsKålstugan 1713-1720. Ödetorp okänd platsHultastugan 1777. Ödetorp okänd plats
1700-talet
1700. Mantalsl. Säterigård. Edhult. Brukas af adel med pigor Elsa. Pigan Margareta. Bonden Carl och hustrun
1702. Mantalsl. Säterigård. Edhult. Brukas af adel med drängen Anders pigan Elsa, Annika ? Broder Lars, Nils Svärson dess hustru. Torparen Nils
1703. Mantalsl. Säterigård. Edhult. ? drängen Anders pigan Elsa, Carin ? I samma gård bonden Lars med sin hustru ? Pigan Ingeborg. Nils ? Torparen Nils hustru
1704. Mantalsl. Edhult säteri adel med drängen Anders pigan Kirstin och Elsa ? ? Bönder Nils Sven ? drängen Nils
1705. Mantalsl. Edhult säteri. af adel och 1/2 bönder med adelns folk. 1/2 bönder Nils och hustru ? hustru.
1706. Mantalsl. S. Edhult. af adel 2/3, och 1/3 till arrende adelens folk , där Anders och Nils och Jöns hustru Elin. Lagård. hustru Kirstin 1/2 ar? bönder, Svän Nils
1707. Mantalsl. Säteri Edhult. brukas af adel 2/3, och 1/3 för arrende adelens folk , där Anders och Nils pigor Maja och Ingrid. Arrende Måns Nils och hustru.
1708. Mantalsl. Edhult säteri. 2/3 brukas af adel, och 1/3 af bönder för Arende drängen Anders och Nils pigor catrine och Lisbet. Arrende Måns Nils och hustru.
1709. Mantalsl. Edhult säteri. ? med dr. Johan och Lars?, pigor ? + ?
1716. Mantalsl. Edhult säteri. Brukas af adel med dr. Jöns och Lars, pigor Lisbet catrine?
1717. Mantalsl. Edhult säteri. Bebos af Fru Catrina Canterstierna. Pigor Anna Ingeborg från Ekesiö
Johan Jakob Tigerschiöld
Johan Jakob Tigerschiöld Ägare 1733. Född 1689. Katarina Canterstierna hade
testamenterat Edhult till Johan, som var ingift i släkten Rosenquist av Åkershult.
Volontär vid Jönköpings regemente 1707. Fältväbel 1708. Fänrik samma år. Löjtnant 1722. Avsked 1743.
Kapten 1747-12-03. Major 1758. Gift 1725. Död 1770.
Han var 1703 med vid Pultovsk och Thorn och 1704 vid Lemberg, där han erhöll tre svåra blessyrer. Bevistade 1708
slaget vid Holofzin, där han erövrade ett batteri kanoner och blev svårt blesserad, liksom sedermera vid
Liesna. Deltog 1709 i belägringen av Poltava och blev i slaget svårt skadad. Hans bror
Peter Wickman föll vid hans sida och själv fick han alla fingrarna på högra handen och tre på den vänstra
avhuggna. Tillfångatagen och förd till Saranski, där han var till fredsslutet och förtjänade sitt uppehälle
genom att undervisa förnäma ryssars barn i tyska, franska och åtskilliga vetenskaper.
Son Peter Leonard f. 1726. Död 1730
Dotter Catharina Elisabet f. 1728. Ogift. Död 1801.
Dotter Helena Elisabet f. 1729. Ogift. Död 1808.
Dotter Märta Charlotta f. 1731. Död 1824. Gift 1752 på Edhult med hovrättsrådet Alexander Peresloetoff- Morath
Dotter Engel Maria f. 1734 i Torpa. Död 1820. Gift 1769 med kusin hovjunkaren Herman Christian Tigerschiöld
Dotter Hebla Christina f. 1735 i Torpa. Död 1818. Vigd 1779 med hovkvartermästaren Johan Adolf Hvitfeldt
Son Hans Christoffer f. 1739. Ogift. Död 1770. Volontär vid Smålands kavalleriregemente 1754. Korpral därst. 1756.
Kornett vid Smålands kavalleriregemente 1758. Löjtnant vid adelsfaneregementet 1764. Livdrabant 1770.
Boende på Edhult från slutet på 1700-talet
Inhyse Inspector Petter Apelgren f. 1754 på Elghult. Vigd 1796. Död 1818
Inhyse Madame Christina Apelgren Persdotter f. i 1764 i Hjortsberg. Vigd 1796. Död 1848
Dotter Sophia Magdalena f. 1794
Son Carl Fredrik f. 1803 i Askeyd. Flyttar till Tunnarp 1837
Von Krusenstjerna 1838-1874
Mauritz Salomon von Krusenstierna f. 1746. Gift 1789. Inköpte 1786 Tunarp i Västra Ryds socken med tillhörande
gårdar på sammanlagt 13 1/4 mantal och Edhult
1795. Död 1810 på Tunarp, begraven på Askeryds kyrkogård Jönköpings län.
Han bevistade såsom chef på örlogsskeppet Ömheten sjöslaget vid Hogland den 17 juli 1788.
Gjorde i ostindiska kompaniets tjänst 8 resor till Ostindien, därav 3 såsom skeppschef å skeppen
Finland 1778–1779, Adolf Fredrik 1780–1781 och Gustaf III 1783–1784.
Yngling vid faderns amiralitetsvolontärkompani 1758. Extra kadett vid kadettkåren.
Officersexamen 1763. Kadett 1764. Löjtnant vid amiralitetet 1764.
Kapten vid amiralitetet 1774. Major 1776. Överstelöjtnant 1784. Premiärmajor vid 1.
amiralitetsvolontärregementet samt platsmajor i Karlskrona 1782. RSO 1788
och överste 1788 för utmärkelse i slaget vid Hogland. Avsked 1789.
Hustru Anna Magdalena Grubbe f. 1765. Gift 1789. Död 1835 och begraven på Askeryds kyrkogård
Barnen
Anna Magdalena (Anna-Malene), född 1790 på Tunarp. Ogift. Död 1863.
Carl Mauritz, född 1791. Major. Död 1862.
Maria Charlotta, född 1793 på Tunarp. Död 1875. Gift 1823 på Tunarp med kammarjunkaren Carl Åke Hammarskjöld.
Barbara Sofia, född 1794 på Tunarp. Död 1870. Gift 1830 på Tunarp med sin kusin, överstelöjtnanten Johan Mauritz Rudebeck.
Ulrika Johanna, född 1796-02-01 på Tunarp, död ogift 1850-11-13 Flohult, begraven på Askeryds kyrkogård.
Gustaf Philip, född 1797. Kapten. Död 1849. Gift 1835 i Karlskrona med Fredrika Vilhelmina Danielsson.
Gustava Vilhelmina (Mimmi), född 1799 på Tunarp. Död på Tunarp 1879 och begraven på Askeryds kyrkogård. Gift 1823 på Tunarp med översten 1788 Carl Fredrik Printzensköld.
Edvard Vilhelm, född 1800. Död 1868. Ärver Edhult och flyttar dit. Se nedan
Ebba Lovisa, född 1802 på Tunarp. Död på Tunarp 1805. Begraven på Askeryds kyrkogård.
Edvard von Krusenstierna f. 1800 i Askeryd. Major Till Edhult 1838 Gifte 1840. Död 1868
Kadett vid Karlberg 1813. Officersexamen 1816. Fänrik vid 2:a livgrenadjärregementet. Löjtnant vid 2:a
livgrenadjärregementet 1827. Kapten 1841. Kompanichef 1850. RSO (Riddare av svärdsoren) 1851.
Major i armén 1855-01-17 Avsked från regementet 1855. Avsked ur krigstjänsten . Död 1868 på Edhult och begraven
på Askeryds kyrkogård. Vid arvskiftet efter modern 1836 tillöste han sig Edhult samt Kulla i Asby socken,
Östergötlands län samt inköpte 1841 Ödarp i Askeryds socken, Jönköpings län.
Hustru Julie Wilhelmina Lovisa von Krusenstjerna född Lagerheim f. 1816 i Stockholm. Gifte 1840.
Till Uppsala 1874
Barnen
Son Julius Edvard f. 1841 i Askeryd. Till Stockholm 1874
Son Mauritz Adolf Wilhelm f. 1843. Död 1850
Son Carl Filip Antonius von Krusenstjerna f. 1844 i Askeryd. Löjtnant 1870.
Son Wilhelm Ernst von Krusenstjerna f. 1846 i Askeryd. Löjtnant
Son Balzar f. 1847 i Askeryd. Död 1858
Dotter Anna Julia Charlotta Gunilla Lovisa f. 1848 i Askeryd. Till Uppsala 1874
Son Otto Hjalmar von Krusenstjerna f. 1850 i Askeryd. Från Myresjö 1873. Inspektor. Till Torpa 1877
Dotter Märta Augusta Elisabeth f. 1854. Till Uppsala 1874
Fröken Fatima Lagerheim f. 1830. Till Uppsala 1874
Fröken Henrika Margareta von Köler f. 1814. Till Uppsala 1874
Geijer 1874-1889
Hustru Anna Lovisa Andersson f. 1852 i Höreda. Gift 1873. Till Edhult 1874. Flyttar till Säby 1889
Barnen
Son Knut Erik f. 1874 i Woxtorp. Till Karlskrona 1889
Dotter Ester Dagmar f. 1875 i Askeryd. Till Säby 1889
Dotter Ebba Cecilia f. 1877 i Askeryd. Till Säby 1889
Son Axel Wilhelm Marther f. 1878 i Askeryd. Till Säby 1889
Son Bengt Emanuel f. 1879 i Askeryd. ?
Samuelsson, Johansson 1889-1949 (Under uppbyggnad)
Johannes Samuelsson Hemmansägare. Född 1828 i Frinnaryd. Gifte 1868. Död 1905.
Hustru Anna Lovisa Andersson f. 1852 i Säby. Gifte 1868. Död 1920
Barnen
Son Isak Emanuel Hjalmar f. 1869 i Frinnaryd 1869. Gifte 1901 och flyttar till Frinnaryd
Son Edvin Samuel (studerande) f. 1872 i Frinnaryd
Son Amandus Nils Felix f. 1879 i Frinnaryd. Flyttar 1898 till Marbäck. Åter Edhult och Arrendator 1895
Dotter Ester Ingeborg f. 1881 i Frinnaryd. Död 1889 på Edhult
Dotter Monika Linnea f. 1884 i 1884 i Frinnaryd
Dotter Ebba Nathalia f. 1886 i Frinnaryd. Gifte 1917 och flyttar till Mjölby
Amandus Nils Felix Johansson Hemmansägare född 1879 i Frinnaryd. Åter till Edhult 1910 som arrendator efter sin
fars död. Gifte 1910. Död 1944
Hustru Amanda Olivia Johansson född Gustafsson f. 1881 i Västra Ryd. Gifte 1910
Dotter Agnes Andrea Ingeborg f. 1911 i Askeryd. Gifte 1936 och flyttar till Marbäck
Son Nils Erik Herbert f. 1914 i Askeryd. Död 1915
Dotter Margit Olivia f. 1917 i Askeryd. Gifte 1943 och flyttar till Bälaryd.
Agnes Ericsson
Agnes föddes 1911. Hon gifte sig med Eric Ericsson. Efter hennes död drivs Edhult
som en stiftelse: Eric och Agnes Ericssons stiftelse och förvaltas av en arrendator
Det var hennes farfar Samuel Johansson som blev hemmansägare över Edhult.