Riksarkivet - Historiska kartor Lantmäteriet
Kring Bordsjön finns i medeltida källmaterial fyra "Bordsjögårdar"
Ett frälsehemman, ett krono/skattehemman, ett kyrkohemman och ett klosterhemman.
I området sker en stor nyetablering av gårdar under förändringarnas tid i slutet på 1600-talet - stormaktstiden - när Konungariket mobiliserar.

Riksarkivets register över gårdsbeståndet i Bordsjöområdet och kartorna över området från 1650 och 1683 avslöjar namn på gårdar som ännu inte har lokaliserats. En historia som döljer sig i ett för ögat synligt gammalt kulturlandskap.
Källmaterial: Kartor 1650 och 1683 och uppgifter från mantalslängder - årlig ränta - jordeböcker för Askeryd

Området är intressant ur ett historiskt perspektiv. Bordsjöområdet är ett delcentrum i Askeryd. Här finns medeltiden väl representerad och under Stormaktstiden sker en militär mobilisering av bondesamhället. Den gamla tiden går i graven och en rad nyetableringar eller ombyggnationer av gårdar sker i socknen. Befolkningsökningen är stor som visrar sig att kyrkan blir för trång och byggs ut med korsarmar

Kartan visar bland annat frälsehemmanet Bondes Bordsjö och två Bordsjögårdar söder om Bordsjön. Dessa omnämns just som "Södra Bordsjö" på 1660-1670-talen och står i mantalslängder som krono/skattehemman och kyrkohemman

Detalj ur 1683 års karta

Kartan visar frälsehemmanet Bondes Bordsjö. Kartan avslöjar också att det medeltida klosterhemmanet nu står som "afhyst" - öde. De två "Södra" Bordsjögårdarna - krono/skattehemmanet och kyrkohemmanet - har bytt namn till Jonstorp (senare Norrängen) och Jonsberg (senare Sörängen) efter brukaren Jon som antingen byggde upp eller byggde om gårdarna. Det är alltså troligtvis dessa två gårdar som år 1539 står som Bordsjös kyrkohemman och krono/skattehemman. Jonsberg byter 1727 - 1728 namn till Södraängen - Sörängen. Jonstorp byter namn till Norrängen 1707 och står som öde 1801.
Bordsjö: Vadstena-Vreta klosterhemman står på kartan ovan som avhyst
Dumstorps första skriftliga belägg är först från 1696

Medeltiden: Två stormannagårdar
Askeryd bestod under medeltiden ursprungligen av två delcentra - Bordsjöområdet - och - Husa-Assjöområdet. Lokaliseringen av kyrkan till en udde vid Husasjön avslöjar att Norrgården - Södergården Askeryd blev den blivande socknens centrum. Här fanns troligen en kultplats innan Askeryd kristnades.

Bordsjö - frälsehemmanet 1300 ? --->
Säkra skriftliga belägg för frälsegården finns från 1360: Släkten Bonde daterar brev i Bordsjö 1360. Möjligen avses Bordsjö i ett skiftebrev från början av 1300-talet av Magnus Gudmarsson till Peter Månsson angående två gårdar i Bordsjö och två närliggande gårdar. Magnus Gudmarsson levde i början på 1300-talet

Södra Bordsjö - Krono/skattehemmanet och Kyrkohemmanet
Skriftligt belägg från 1539 Bordsjö. Sörängens och Norrängens föregångare.
1660-1670-talen fanns två gårdar i "Södra" Bordsjö, kron/skattehemman och ett kronoskattehemman. Före 1660 noterat som Bordsjö utan "Södra"

Bordsjö - Vadstena-Vreta klosterhemman 1380 - 1630. "Avhyst" 1683
Donerad till Vadstena kloster d. 5/2 1380 av Arvid Gustavsson (Sparre). Gården ligger öde 1447. Bonden på gården betalar avrad (årlig avgift) till klostret år 1466, 1480 och 1502 enligt jordeböcker. Klosterhemmanet som står som "Alvastralands" under Bordsjö betalar "årlig ränta" 1/2 öre 1630. Efter 1630 försvinner gården ur mantalsregistren och återfinns på 1683 års karta som "Avhyst" - öde.

Bordsjögårdarna

Frälsehemmanet Bordsjö
Klosterhemmanet Bordsjö
Kyrkohemmanet eller kronoskattehemanet Södra Bordsjö Norrängen
Kyrkohemmanet eller kronoskattehemanet Södra Bordsjö Sörängen
Jonstorp Jonsberg