Uppladdningen
Askeryd 1600-talet. Militariseringen
"Beklädningshemman och räntor för dhe gemehna soldater"
Bakgrundsbilden visar generalmönsterrullan för åren 1686-1688, betecknande för senare delen av
1600-talet. Ett rike på fötter inför kommande utmaningar.
Ett beklädningshemman inrättas för Askeryds socken, ett före detta kyrkohemman som nu blir kronans
beklädningshemman - Sjöhester - som får ett
speciellt uppdrag, att förse socknens soldater och ryttare med uniformer. Bevismaterealet, uniformsknappen
har förgäves sökts efter fyrtio års idogt grävande. Naturligtvis finns den under Lillstugan !
En som det visar sig detaljerad plan som är viktig i ett totalförsvar visar även att en kläddetalj behöver
sin organisation.
Karolineruniformen tas i bruk 1687
Karolineruniformen Tas nu i bruk och förvaras i kronans beklädningshemman, kronohemmanet
Sjöhester. Varje socken hade var och en sitt eget beklädningshemman
För så var livet i Sverige på 1600-talet när makthavarna i riket militariserade landsbygden till försvar av landvinningar tidigare på 1600-talet. Skåne Blekinge Halland och
Bohuslän blir försvenskat och detta krävde ett försvar, när rikets grannar gaddar ihop sig för att återerövra det som förlorats
Det karolinska infanteriet var främst klädda i blå rockar och gula uppslag. Infanteristerna kunde emellertid bära andra färger både på rock och uppslag. Grå, gula och röda rockar förekom och vanliga färgkombinationer på uppslagen var vit, röd och ljusblå.
I 1687 års reglemente fastslogs att hela infanteriet skulle bära den blå enhetsuniformen.
Flera förband skulle dock bära grå vadmalsrockar och sachsiska röda rockar som erövrades vid en drabbning med
dessa. Som huvudbonad bars en karpus, men under årens lopp byttes den ut mot den trekantiga karolinerhatten i
filt.
I uniformen ingick även halsduk, väst och byxor av skinn eller kläde, linneskjorta och strumpor.
För mindre saker hade soldaterna en ränsel. På fötterna hade karolinerna lågskor med spänne av mässing och
sula av näver. Dessa skor var lika långa till vänster och höger och hade ett tvärt slut vid tårna,
vilket gjorde att de kunde användas till båda fötterna.
Officerarna, som bekostade sin utrustning själva, köpte stövlar som såg ut som kavalleriets kragstövlar,
men ändå var mer anpassade till infanteriets krav. Ullstrumporna räckte över knäet och var gula, röda, vita,
grå eller blå. De hölls uppe av läderremmar med mässingsspännen.
Det vanliga var att en soldat hade två par strumpor. Officerarnas egenhändigt införskaffade uniformer
var ofta av bättre kläde än de meniga soldaternas.
Karta 1656
Kartan är från 1656 alltså åren innan Sverige införlivade Skåne Blekinge Halland och Bohuslän.
Danmark förlorade 1/3 av sin areal. Sverige står nu inför utmaningen att försvara de landvinningar som gjorts
tidigare på 1600-talet.
Hämndlystna rivaler, Danmark Polen och Ryssland står på kö för att återerövra förlorad mark.
Bakgrundbilden visar också att det är "Öfwerstens högwälborne Herr Baron Berendt Mörners Regemente" som har
befäl över beklädningshemmanet. Herr Mörner hemmahörande i Olstorp och Tunarp, Askeryd.
Hans Georg Mörner af Morlanda. Född i Askeryd 1686 11/8. IJ 1490, pag. 95.
Föräldrar: Carl Gustaf Mörner af Morlanda, general och sedermera fältmarskalk, Olstorp, i nuvarande Västra Ryd, och Catharina Margareta Bonde.
Rytttmästare vid Livregementet tilll häst 1708 8/12, överstelöjtnant vid garnisionsregementet i Stralsund 1723 15/1, tillika kommendant där. Överste och chef för Skaraborgs regemente 1737 13/9. Deltog bland annat i slaget vid Poltava, blev fången vid Perevolotjna 1709 1/7, men rymde. Fången 1710 1/7 vid Rigas belägring, bevistade 1718 års fälttåg i Norge och därunder Fredrikshalds belägring.
Död i Stockholm 1738 och begravd i Ringkarleby kyrka.
Gift 1725 7/9 med grevinnan Eva Charlotta Sparre af Söfdeborg, född 1711 30/1, död 1779 6/7, dotter till riksrådet, överamiralen och presidenten, friherre Claes Sparre, greve Sparre af Söfdeborg, och Sofia Lovisa Soop.
Texten i bakgrundsbilden till vänster: Norra Vedbo häradh, Askeryds socken. Kavalleribostället Siohester får sig tilldelat
uppgiften att hantera lagerhållning av uniformer och utrustning. Bilden under visar vilka som
gifte sig år 1695 i Askeryd:
"Wigde: D. 1:e januari: Nils Månsson med Maria Jonsdotter i Hagreda"
Bondekollektivets tankar och ideer finns det få uppgifter om. Mot slutet av 1600-talet dock så började
läskunnigheten bli ganska spridd. Det var en skyldighet för kyrkoherdar, kaplaner och klockare att meddela
undervisning i bokläsning och genom 1686 års kyrkolag föreskrevs att ingen skulle trolovas som inte kunde
Luthers katekes och som tagit nattvarden. Husförhören hade ursprungligen till ändamål att kontrollera
församlingsbornas förmåga att läsa och förstå de heliga skrifterna.
I början på 1700-talet kom konfirmationsundervisningen igång samtidigt som husförhören.
De äldsta bevarade husförhörslängderna för Askeryd är från 1713
Med sig ut till byarna hade prästen en lista – en husförhörslängd – där hans sekreterare pliktskyldigast
antecknade i vad mån självägande bönder, arrendebönder, pigor, drängar och barn hade inhämtat orden från Bibeln,
Psalmboken och Luthers lilla katekes. Var och en fick ett betyg på en skala på 1–5 över sina kunskaper.
Konsekvenserna av ett ogudaktigt leverne innebar att den som dömts av sockenstämman för
förseelser fick sitta i stupstocken utanför kyrkan inför högmässan på söndagarna och bli bespottad,
men det lämpade sig också väl -i stället för spott och spe - att böta en kanna vin till prästen, till kyrkan.
Stupstockens närvaro vid kyrkan var en påminnelse för vissa unga att ställa sig i ledet som alla andra och uppföra sig artigt, användes alltså i uppfostrandet syfte.
Stupstocken anskaffas 1664
Punkt 5 i dagordningen på sockenstämman d. 13/3 1664:
"Beslöts utaf hela församblingen att en ståck skulle beställas, uthi hwilken skola insättias the som
hålla sig uthe på Kyrkiogården eller Kyrkiowallen, sedan sammanringt och Gudstiensten begynt är.
Såsom ock the som föra squaller, gifua uth ööknamn, etc. Och the som intet will godwilliandes gåå i stocken
lösa sigh med 1 Kanna Wijn."
Stupstocken användes för att stävja bus och vandalisering. Här hamnade ostyriga pojkar eller drängar som
levde rövare på helgerna i samband med högmässan. Äldre ostyriga fick böta med en kanna vin till kyrkan
Stupstocken eller kanna vin 1699
Punkt 7 i dagordningen på sockenstämman 1699:
Ostyriga poikar eller drängar, som stötas och knabbas widh
Kyrkian, dhe skola straxt sättias i Stocken af Swen i Konungsängh.
Punkt 8:
Dhen som rökar Tobak widh Kyrkian eller i stugurna omkring Kyrkian böte ett Stoop Wijn till Kyrkian.
Punkt 9.
Dhen som fåår uth Bränwijn at Sällias widh Kyrkian, dhen samme böthe till Kyrkian 1 Kanna Wijn.
Punkt 10.
Förmantes Församblingen at riktig komma tillstädes när Gudstienst blifwer, och dhen som
icke är tillstädes, när dhe äro framme som längsta wägen hafwa, så blifwer tillbaka.
Dhe som äro tillstädes när dhet sammanringer, och icke gåå i Kyrkian, dhen samma Böthe een kanna Wijn.
År 1723, den 6 Oktober. Pag. 65.
Anno 1723, d. 6. Octob. Hölts Sochnestämma med Askeryds försambling. Närwarande tillika med Kyrkoherden,
Sexmännen, Rotemästarne och de öfrige Sochnemännen.
§ 1. Blef rådslaget på hwad sätt det liderliga Bränwins Salo, och supande wid Kyrkan om Söndagarne skall
förekommas som här föröfwas uti Lillahemmet, Klockarestugan, Olstorps Stuga och Korskullen.
Derpå slöts at om någon af förbemälte om Söndagarne Säljer eller Kiöper något Bränwijn skall
Böta såsom emot förbod 40 daler smt. Dock först underställes Dommarens ompröfwande.
Till opsyningsmän tillsattes Abraham i Rutekulla och Nils Carlsson i Askeryd.
Som exemplet ovan visar kan vi nu i efterhand söka bilder av livet från 1600-talet när alltfler register tillkommer. Register för att kronan ska
kunna utkräva rättmätiga skatter och för kyrkans del ha inflytande i socknens administrativa enhet där beslut fattas på
sockenstämman med prästen som ordförande.
Askeryd i uppladdning
Under 1600-talet sker en stor befolkningökning i Askeryd. Det bor i slutet på 1600-talet lika många i Askeryd
som i Eksjö stad. Klagomål i bygden på att kyrkan är för trång och kyrkan byggs nu ut med två armar så den liknar ett kors. Tolv soldattorp och fem kavallerihemman tillkommer. På kartan under ses med svart
text gårdar som byggdes upp på 1600-talet och med röd text som byggdes men som inte finns kvar
Soldattorpen
Nr 11 Åmarp, Redeby
Nr 12 Hjälmserydstugan, Stora Lönhult
Nr 13 Lilla Gölen, Ingevallstorp
Nr 14 Hytten, Hulu
Nr 15 Sandliden, Svenstorp
Nr 16 Gärdshemmet, Askeryd
Nr 17 Bäck, Redeby
Nr 18 Brohemmet Norra Holma
Nr 19 Stubbarphemmet, Stubbarp
Nr 20 Väratorpet, Vära |
