Uppladdningen

Askeryd 1600-talet. Militariseringen

Publicerad i april 2020


"Beklädningshemman och räntor för dhe gemehna soldater"


Bakgrundsbilden visar generalmönsterrullan för åren 1686-1688, betecknande för senare delen av 1600-talet. Ett rike på fötter inför kommande utmaningar.
Ett beklädningshemman inrättas för Askeryds socken, ett före detta kyrkohemman som nu blir kronans beklädningshemman - Sjöhester - som får ett speciellt uppdrag, att förse socknens soldater och ryttare med uniformer. Bevismaterealet, uniformsknappen har förgäves sökts efter fyrtio års idogt grävande. Naturligtvis finns den under Lillstugan !
En som det visar sig detaljerad plan som är viktig i ett totalförsvar visar även att en kläddetalj behöver sin organisation.


Karolineruniformen tas i bruk 1687

Karolineruniformen Tas nu i bruk och förvaras i kronans beklädningshemman, kronohemmanet Sjöhester. Varje socken hade var och en sitt eget beklädningshemman

För så var livet i Sverige på 1600-talet när makthavarna i riket militariserade landsbygden till försvar av landvinningar tidigare på 1600-talet. Skåne Blekinge Halland och Bohuslän blir försvenskat och detta krävde ett försvar, när rikets grannar gaddar ihop sig för att återerövra det som förlorats

Det karolinska infanteriet var främst klädda i blå rockar och gula uppslag. Infanteristerna kunde emellertid bära andra färger både på rock och uppslag. Grå, gula och röda rockar förekom och vanliga färgkombinationer på uppslagen var vit, röd och ljusblå.

I 1687 års reglemente fastslogs att hela infanteriet skulle bära den blå enhetsuniformen. Flera förband skulle dock bära grå vadmalsrockar och sachsiska röda rockar som erövrades vid en drabbning med dessa. Som huvudbonad bars en karpus, men under årens lopp byttes den ut mot den trekantiga karolinerhatten i filt.

I uniformen ingick även halsduk, väst och byxor av skinn eller kläde, linneskjorta och strumpor. För mindre saker hade soldaterna en ränsel. På fötterna hade karolinerna lågskor med spänne av mässing och sula av näver. Dessa skor var lika långa till vänster och höger och hade ett tvärt slut vid tårna, vilket gjorde att de kunde användas till båda fötterna. Officerarna, som bekostade sin utrustning själva, köpte stövlar som såg ut som kavalleriets kragstövlar, men ändå var mer anpassade till infanteriets krav. Ullstrumporna räckte över knäet och var gula, röda, vita, grå eller blå. De hölls uppe av läderremmar med mässingsspännen. Det vanliga var att en soldat hade två par strumpor. Officerarnas egenhändigt införskaffade uniformer var ofta av bättre kläde än de meniga soldaternas.


Karta 1656




Kartan är från 1656 alltså åren innan Sverige införlivade Skåne Blekinge Halland och Bohuslän. Danmark förlorade 1/3 av sin areal. Sverige står nu inför utmaningen att försvara de landvinningar som gjorts tidigare på 1600-talet.

Hämndlystna rivaler, Danmark Polen och Ryssland står på kö för att återerövra förlorad mark.

Bakgrundbilden visar också att det är "Öfwerstens högwälborne Herr Baron Berendt Mörners Regemente" som har befäl över beklädningshemmanet. Herr Mörner hemmahörande i Olstorp och Tunarp, Askeryd.

Hans Georg Mörner af Morlanda. Född i Askeryd 1686 11/8. IJ 1490, pag. 95. Föräldrar: Carl Gustaf Mörner af Morlanda, general och sedermera fältmarskalk, Olstorp, i nuvarande Västra Ryd, och Catharina Margareta Bonde. Rytttmästare vid Livregementet tilll häst 1708 8/12, överstelöjtnant vid garnisionsregementet i Stralsund 1723 15/1, tillika kommendant där. Överste och chef för Skaraborgs regemente 1737 13/9. Deltog bland annat i slaget vid Poltava, blev fången vid Perevolotjna 1709 1/7, men rymde. Fången 1710 1/7 vid Rigas belägring, bevistade 1718 års fälttåg i Norge och därunder Fredrikshalds belägring. Död i Stockholm 1738 och begravd i Ringkarleby kyrka. Gift 1725 7/9 med grevinnan Eva Charlotta Sparre af Söfdeborg, född 1711 30/1, död 1779 6/7, dotter till riksrådet, överamiralen och presidenten, friherre Claes Sparre, greve Sparre af Söfdeborg, och Sofia Lovisa Soop. Texten i bakgrundsbilden till vänster: Norra Vedbo häradh, Askeryds socken. Kavalleribostället Siohester får sig tilldelat uppgiften att hantera lagerhållning av uniformer och utrustning.

Bilden under visar vilka som gifte sig år 1695 i Askeryd:
"Wigde: D. 1:e januari: Nils Månsson med Maria Jonsdotter i Hagreda"



Bondekollektivets tankar och ideer finns det få uppgifter om. Mot slutet av 1600-talet dock så började läskunnigheten bli ganska spridd. Det var en skyldighet för kyrkoherdar, kaplaner och klockare att meddela undervisning i bokläsning och genom 1686 års kyrkolag föreskrevs att ingen skulle trolovas som inte kunde Luthers katekes och som tagit nattvarden. Husförhören hade ursprungligen till ändamål att kontrollera församlingsbornas förmåga att läsa och förstå de heliga skrifterna. I början på 1700-talet kom konfirmationsundervisningen igång samtidigt som husförhören. De äldsta bevarade husförhörslängderna för Askeryd är från 1713

Med sig ut till byarna hade prästen en lista – en husförhörslängd – där hans sekreterare pliktskyldigast antecknade i vad mån självägande bönder, arrendebönder, pigor, drängar och barn hade inhämtat orden från Bibeln, Psalmboken och Luthers lilla katekes. Var och en fick ett betyg på en skala på 1–5 över sina kunskaper.


Konsekvenserna av ett ogudaktigt leverne innebar att den som dömts av sockenstämman för förseelser fick sitta i stupstocken utanför kyrkan inför högmässan på söndagarna och bli bespottad, men det lämpade sig också väl -i stället för spott och spe - att böta en kanna vin till prästen, till kyrkan. Stupstockens närvaro vid kyrkan var en påminnelse för vissa unga att ställa sig i ledet som alla andra och uppföra sig artigt, användes alltså i uppfostrandet syfte.


Stupstocken anskaffas 1664


Punkt 5 i dagordningen på sockenstämman d. 13/3 1664:

"Beslöts utaf hela församblingen att en ståck skulle beställas, uthi hwilken skola insättias the som hålla sig uthe på Kyrkiogården eller Kyrkiowallen, sedan sammanringt och Gudstiensten begynt är. Såsom ock the som föra squaller, gifua uth ööknamn, etc. Och the som intet will godwilliandes gåå i stocken lösa sigh med 1 Kanna Wijn."
Stupstocken användes för att stävja bus och vandalisering. Här hamnade ostyriga pojkar eller drängar som levde rövare på helgerna i samband med högmässan. Äldre ostyriga fick böta med en kanna vin till kyrkan


Stupstocken eller kanna vin 1699

Punkt 7 i dagordningen på sockenstämman 1699:

Ostyriga poikar eller drängar, som stötas och knabbas widh Kyrkian, dhe skola straxt sättias i Stocken af Swen i Konungsängh.

Punkt 8:
Dhen som rökar Tobak widh Kyrkian eller i stugurna omkring Kyrkian böte ett Stoop Wijn till Kyrkian.

Punkt 9.
Dhen som fåår uth Bränwijn at Sällias widh Kyrkian, dhen samme böthe till Kyrkian 1 Kanna Wijn.

Punkt 10.
Förmantes Församblingen at riktig komma tillstädes när Gudstienst blifwer, och dhen som icke är tillstädes, när dhe äro framme som längsta wägen hafwa, så blifwer tillbaka. Dhe som äro tillstädes när dhet sammanringer, och icke gåå i Kyrkian, dhen samma Böthe een kanna Wijn.


År 1723, den 6 Oktober. Pag. 65. Anno 1723, d. 6. Octob. Hölts Sochnestämma med Askeryds försambling. Närwarande tillika med Kyrkoherden, Sexmännen, Rotemästarne och de öfrige Sochnemännen.

§ 1. Blef rådslaget på hwad sätt det liderliga Bränwins Salo, och supande wid Kyrkan om Söndagarne skall förekommas som här föröfwas uti Lillahemmet, Klockarestugan, Olstorps Stuga och Korskullen. Derpå slöts at om någon af förbemälte om Söndagarne Säljer eller Kiöper något Bränwijn skall Böta såsom emot förbod 40 daler smt. Dock först underställes Dommarens ompröfwande. Till opsyningsmän tillsattes Abraham i Rutekulla och Nils Carlsson i Askeryd.

Som exemplet ovan visar kan vi nu i efterhand söka bilder av livet från 1600-talet när alltfler register tillkommer. Register för att kronan ska kunna utkräva rättmätiga skatter och för kyrkans del ha inflytande i socknens administrativa enhet där beslut fattas på sockenstämman med prästen som ordförande.


Askeryd i uppladdning

Under 1600-talet sker en stor befolkningökning i Askeryd. Det bor i slutet på 1600-talet lika många i Askeryd som i Eksjö stad. Klagomål i bygden på att kyrkan är för trång och kyrkan byggs nu ut med två armar så den liknar ett kors. Tolv soldattorp och fem kavallerihemman tillkommer. På kartan under ses med svart text gårdar som byggdes upp på 1600-talet och med röd text som byggdes men som inte finns kvar


Soldattorpen

Nr 11 Åmarp, Redeby

Nr 12 Hjälmserydstugan, Stora Lönhult

Nr 13 Lilla Gölen, Ingevallstorp

Nr 14 Hytten, Hulu

Nr 15 Sandliden, Svenstorp

Nr 16 Gärdshemmet, Askeryd

Nr 17 Bäck, Redeby

Nr 18 Brohemmet Norra Holma

Nr 19 Stubbarphemmet, Stubbarp

Nr 20 Väratorpet, Vära

Nr 21 Mosstugan, Skyttlingebäck

Nr 22 Perstorp, Ägersryd


Livgrenadjärstorpen

Nr 30 Uddevalla, Bubbarp

Nr 31 Kärrboryd, Bjursberg

Nr 92 Backagården, Blixtorp

Nr 93 Kärrboryd, Kättilstorp

Nr 94 Gransbo, Lägernäs

Nr 95 Gransbo, Lägernäs

Nr 96 Hyran Kalvsved

Nr 98 Hult


Husartorpen

Nr 27 Söråsen - Rusthåll Västorp

Nr 28 Modala - Rusthåll Karstorps Norrgård

Nr 29 Skärpan - Rusthåll Karstorps Södergård

Nr 30 Uvåsen - Rusthåll Lutarps Ö-g Lindekulla

Nr 31 Haga - Rusthåll Hagrida


Augmentshemman

Sjöamålen till rustahållet nr 30 i Lutarp

Sjöhester till rusthållet nr 30 i Lutarp