 
Sjöhester
Bordsjö
 Karta över Sjöhester
Historien om Sjöhester
"Ett ödetorp upptaget på kyrkojord"
Rubriken finns att läsa om Sjöhester i Riksarkivets Småländska handlingar 1539, ett konstaterande som snarare väcker frågor än klargör gårdens ursprung.
Ödetorp indikerar att en tidigare kolonisation ägt rum, men om den berättar inte källorna. Ödetorpet hette ursprungligen
Siogaryd, Sjöryd, men skattlades 1551 under namnet Sioahester, Sjöhester.
Den senmedeltida agrara recessionen - den mörka medeltiden - innebar att gårdar ödeläggs
i Sverige mellan 1350-1470. Orsaker: digerdöden, klimatförsämring och framför allt i Småland politisk instabilitet. Gårdar som i början på 1500-talet enligt Gustav Vasas
nitiska bokföring är belagda eller återupptagna från öde har därför sitt ursprung från tiden innan 1350 - den ljusa medeltiden - när Askeryd blomstrade.
Sjöhesters ursprung finns att söka från den tid när Husasjön nådde ända fram till kyrkohemmanet och en kyrka byggs på en udde i andra ändan av sjön.
Lika lite som vi har årtal för när de första spadtagen togs på Sjöhester, har vi årtal för när Askeryds kyrka började byggas och när den stod klar. Vad vi däremot vet är att en kyrkby växer fram under
tidig medeltid och att gårdar koloniseras runt Husasjön och Bordsjön.
Det är mycket vi inte vet om vår historia från tidig medeltid (1050-1300) eftersom det skriftliga källmaterial är sparsamt.
För Askeryd finns bara ett ända skriftligt belägg från denna tid från år 1282. Det är sexton år efter vår riksbildare Birger Jarls död och trettio år efter det att Stockholm omnämns
för första gången i skriftligt källmaterial.
Sjöhester står noterat som kyrkojord
i början på 1500-talet och kan därför ha koloniserats när kyrkan blev en institution och en socken bildas under tidig medeltid. Sjöhesters granngårdar Vära är belagt tidigt på
1400-talet och Konungsäng i slutet av 1300-talet och möjligt är att Sjöhester koloniserades samtidigt med granngårdarna. I Askeryd finns
ytterligare kyrkojordar i Redeby, Ägersryd, Askeryd och Bordsjö.
Under 1600-talet när bondesamhället militariseras med början under trettioåriga kriget övergår gården i statlig ägo. Sjöhester blir ett kronohemman där befäl såsom
korpraler och kvartersmästare bor från 1620-talet. Gården blir indelt som infanteri från 1620 och från 1689 som kavalleri. Fram på 1700-talet blir Askeryds säteri ägare till
gården och 1801 köper Bordsjö Fideikommiss säteriet dit Sjöhester hör.
Grannskapet
Sjöhesters närmaste granngårdar visas på kartan. Årtal finns angivet för gårdarnas första skriftliga belägg och
eventuellt sista belägg eller ödeläggelse. De äldsta gårdarna i Askeryd saknar skriftligt källmaterial eftersom de anläggs innan
skrivkunninga präster finns i Askeryd. Det första bevarade skrifliga källmaterialet för
Askeryd daterar sig till år 1282.
Det var prästerskapet som stod för bildningen och det var genom kyrkans organisation, i de nybildade socknarna som prästerna
började dokumentera i tiondelängderna, skatten som bönderna fick börja betala när byn kristnats.
Ju längre tillbaka i tiden man kommer i efterforskningarna desto fler frågor aktualiseras.
Vi lever våra liv som i en skärva, ytterst i den historiska tiden, och det är märkligt att det är så svårt att förstå hur livet var
för bara hundra år sedan.
Här på Sjöhester har jag hållit på med mina projekt sedan 80-talet och så var det någon här för kanske 800-900 år sedan som också gjorde det.
På samma plats som jag. Vad tänkte han egentligen och hade också han problem med att frosten tog nyodlingarna i början på juni ? Sjöhester ligger låglänt
i en köldhåla och dessutom på småländska höglandet som innebär speciella odlingsvillkor.
Han hade väl precis som jag sina glädjeämnen och bekymmer, och jag skulle vilja veta mer om honom, komma lite närmare.
Han har i alla fall lämnat spår efter sig när han röjde mark, odlingsrösen och stengärdsgårdar, inte särskilt prydligt
staplade för det gjorde man inte när Sjöhester koloniserades. Det blev ju ett mode lite senare i historien.
Småländska höglandet
Ostört och centralt beläget i inlandet i södra Sverige finns Småländska höglandet. Området är tillräckligt långt bort för att inte påverkas av storstadslivet.
En bit orörd kuperad natur på en högplatå c:a 300 meter över havet med särskilda livsbetingelser som skapat en unik miljö. Klimatmässigt zon 4-5, vilket
innebär bistra vintrar och varma somrar och därmed speciella odlingsföhållande.
Höglandet är Sveriges sjörikaste område. I dalarna och kring sjöarna har åkermark brutits under stora möda i århundraden.
Stengärdsgårdar och rösen är monument över hårt arbete, ett bevarat kulturarv och är för blotta ögat en bit levande historia.
De som har levt här har förstått värdet av sitt arv och har förvaltat sina historiska skatter väl.
Det är en av orsakerna till att jag vill skriva ner historien om Sjöhester.
En annan orsak är att tidigare generationers liv ständigt gör sig påmint och väcker frågor som kräver svar. Jag har upptäckt att vi är många som har
grävt, underhållit och fejat genom åren. Jag är den senaste i länken, men vilka var mina företrädare ?
När man ger sig ut i skogen upptäcker man snart att Askeryd en gång i tiden haft en betydligt större folkmängd än idag. Här finns ett otal odlingsrösen, husgrunder och stengärdsgådar
som manar till eftertanke. Platserna är
markerade med skyltar av Askeryds hembygdsförening. Detta är ett utmärkt sätt att väcka ett intresse. En övergiven kolonisation har ett namn. Här har människor verkat och
skyltmarkeringarna talar om att de inte är glömda.
I Riksarkivets husförhörslängder, mantalslängder, vigsel-födelse-dop-död-längder och småländska handlingar har jag funnit namnen på mina företrädare ner till 1539.
Det känns angeläget att presentera deras namn och med tiden genom ytterligare efterforskningar återge bilder av deras liv.
På Skuru Hatt utanför Eksjö finns en graverad sten efter bygdens son Albert Engström. Han beskriver kärleken till sin hembygd med en inskription på stenen på följande sätt:
"Folket som bor i dessa gårdar torde vara av renaste guld ............dessa sega magra arbetare som brottas med sin
fattiga jord och segra segra. Är det icke ett folk att hålla av."
Torp backstugor till Sjöhester
 Nybygget 1694
Ödetorp Nr 59 Prutan 1690-1910
Tidig medeltid 1050-1300
Sjöhester koloniseras under medeltiden men under ett annat namn : Sjöryd.
I Riksarkivets "Småländska handlingar" från 1539 finns Sjöhester omnämnt som:
Ödetorp upptaget från öde.... Siogaryd.
När gården ödelades är okänt, skrifligt källmaterial saknas.
För att inte sammanblandningar ska ske bör nämnas att det i Askeryds historia figurerar tre Sjöryd från olika tidsepoker
1) Kyrkohemmanet Sjöryd med rötter i tidig medeltid, som byter namn till Sjöhester 1551.
2) Torpstället Sjöryd under kyrkohemmanet Ägersryd, som noteras vid en transaktion 1598.
3) Backstugan Sjöryd tillhörande Assjö prästgård, som noteras under 1800-talet.
Enligt etymologi, läran om ords betydelse, pekar efterledet -ryd (röja mark) på att Sjöhesters ursprung finns att söka
i tidig medeltid. Runt Husasjöns stränder anläggs under tidig medeltid flera gårdar bland andra granngårdarna Vära, Konungsäng och Lutarp (Lutatorp).
Gårdens namn med sjö- i förledet förbryllar eftersom dagens
Sjöhester saknar en sjö i sin närmaste omgiving. Förledet sjö- syftar på den numera försvunna sjön, Husasjön, som på medeltiden sträckte sig från kyrkbyn i norr 3.5 km sydost
till Sjöhetser i sin sydligaste sträckning.
Senmedeltid 1300-1520
Eftersom skriftligt belägg och därmed årtal för Sjöhesters ödeläggelse saknas så går det inte att fastställa direkt orsak och tidpunkt.
Belägg från 1539 berättar bara att gården återupptas från öde.
Tre perioder är tänkbara för gårdens ödeläggelse, 1350-1370-talet, 1420-talet eller 1460-talet. Troligt är att gården ödeläggs under den första perioden
1350-1370, eftersom gården inte finns upptagen som belagd i 1383 års källmaterial i Linköpings Sifts och landsbibliotek. Det skulle dröja 150 år innan Anbjörn
återupptar gården från öde i slutet av 1530-talet
Granngården Konungsäng finns däremot belagd 1383 men ödeläggs senare. Vära finns belagd under hela medeltiden.
Ödelagda gårdar under medeltiden anges
i skriftligt källmaterial endast som utjordar eller patajordar och saknar oftast namn.
Troligt är att Sjöhesters mark vid ödeläggelsen blev patajord och användes av bonden på Vära. Pata betyder sank, gräsbevuxen mark vid sjö eller vattendrag.
Sjöhesters läge i låglänt terräng vid södra ändan av Husasjön kan ha inneburit tilltagande problem klimatmässsigt med fuktigare klimat i kombination med landhöjningen.
Landhöjningens effekt för Sjöhesters del innebar att Husasjön under århundraden tippade från norr till söder varvid sjöns södra marker blev sanka.
Endast små årliga förändringar under sekler kan ha omöjliggjort jordbruk och att det återstod endast att använda marken som bete eller slåttermark.
1500-talet. Anbjörn på Sjöhester
Det äldsta skriftliga belägget för Sjöhester är från 1539, Sml handlingar 9 1539 sida 14. Germund Svenssons (Somme) förläning i Norra Vedbos härad
"Ett ödetorp upptaget i samma socken (Askeryd) på kyrkojord benämnt Siogaryd vart frälse i ny år"
Skattlagt som kyrkonybygge 1551 men inte under namnet Siogaryd. Anbjörn som kultiverat ödetorpets utjordar i drygt tio år och byggt sig en liten stuga,
döpte om gården med ett modernt hesternamn, Sjöhester.
Det var vanligt att man som nybyggare fick åtminstone tio år på sig att etablera en gård utan att
behöva betala skatt. Gården står sedan mestadels som kyrkonybygge ända fram till 1620.
Ytterligare fyra gårdar i Askeryd ägdes av kyrkan: Rotekulla, en av gårdarna i Redeby, Bordsjö och Ägersryd.
Dessa står noterade som kyrkohemman medan Sjöhester står noterat som kyrkonybygge.
Kyrkonybygge......Anbjörn i Siöhester......
Sml handlingar 15 1551 sida 80. Sten Erikssons (Leijonhuvud) förläning i Norra Vedbos härad.
Anbjörn eller som han kallades på den tiden "Anbjörn i Sjöhester" är den förste namngivne åbon på Sjöhester. I tiondelängderna från 1500-talet ses endast mannens förnamn och gårdens namn.
Efternamnet börjar noteras sporadiskt först på 1640-talet.
Mannens hustru och eventuella barn ses i register först från 1670-talet i och med att kyrkoregister över vigda, födda, dopvittne och döda börjar föras.
Anbjörn förekommer sedan i tiondelängderna ett tjugotal gånger fram till 1572. Medellivslängden för den som överlevde barndomen på 1500-talet var c:a femtio år och Anbjörn torde därför vara född omkring 1520,
tiden för Gustav Vasas makttillträde.
Anbjörn föds samtidigt som nationalstaten Sverige föds
Han föddes under en omvälvande och kaotisk tid i Smålands historia vid tiden för Kalmarunionens upplösning. Anbjörns födelse ligger i tiden för Stockholms blodbad,
när nationalstaten Sverige föds - Gustav Vasa blir kung - och ett fogdevälde växer upp för att nära och stärka den nybildade svenska kronan. Ett fogdevälde som det senare visar sig kränker småländska intressen.
Smålänningar hade goda erfarenheter i sina relationer med grannarna söder och västerut. En historisk tradition med handelsutbyte och
grannsämja. Vid den här tiden utmanade det blivande svenska konungariket det danska om herraväldet i Norden och i de svensk-dansk uppgörelserna förklarade sig i vanlig ordning
smålänningarna neutrala. Man värnade om sin historiska integritet. I gränsområdena slöts "bondefred", en icke angreppspakt, bakom ryggen på makthavarna i Stockholm och Köpenhamn
Anbjörn bygger upp Sjöhester
Anbjörn måste ha varit en driftig man som växte upp under en tid av återhämtning efter pestens ödeläggelse tidigare under senmedeltiden. Omtalat är att hela området i socknen söder om Sjöhester
ödelagts mellan 1350 till 1420-talet.
Han är i tjugoårsåldern år 1539 när han låter bygga upp Sjöhester på ödetorpet Siogaryds husgrunder. Han tvingas att förhålla sig till Gustav Vasas fogdevälde som med våld tvingar
in skatt till kronan.
Hur en ung och driftig nybyggare upplever intrånget förtäljer inte tiondelängderna. Anbjörn hamnar historiskt i händelsernas centrum när smålänningar under ledning
av Nils Dacke gör väpnat uppror mot Gustav Vasas diktatur. Ett inbördeskrig som skördade många liv och som kom att påverka smålänningar i generationer.
Vi vet ändå att Anbjörn överlevde, men livet blir inte lätt för honom.
Anbjörn kultiverar ödetorpet Siogaryds utjordar
Anbjörn var ung när han 1539 sökte sig mark. Han fann eller kände redan till husgrunderna och utjordarna, patajordarna efter ödetorpet Sjöryd (Siogaryd).
Eftersom granngården Vära finns
belagd på Anbjörns tid är det möjligt att Sjöhesters mark användes som utjord. Utjordar eller patajordar kallades gårdar som ödelagts på den "Stora dödens tid" under 1300-1400-talen.
Läget var säkert gynnsamt eftersom det funnits en bosättning där tidigare med möjligheter till fiske
i den närbelägna Husasjön, som på den tiden hade en betydligt större utsräckning än vad den har idag som utdikad sjö. Han hade förmodligen problem med sina odlingar eftersom markerna runt
Sjöhester är extremt frostkänsliga. När Sjöhester upptogs från öde så hade
granngårdarna redan funnits länge. Redeby vid sydvästra delen av Husasjön var en vikingaby
med flera bosättningar. Ett par gravrösen mellan Sjöhester och Redeby vittnar om att området varit bebott åtminstone sedan vikingatid.
Kanhända fick Anbjörn hjälp av sina grannar på
andra sidan bäcken i frälsegården Konungsäng. Gården är belagd 1383 och 1491 och själva namnet antyder att den haft knytning till kungsgården i kyrkbyn
eller rent av varit själva kungsgården.
Eftersom Konungsäng tillhörde kungens fogde, så gällde det att hålla sig väl med sin granne
och måna om goda grannrelationer. Det var ju fogden som drev in skatt. Granngården i väster hette Vära, också detta en frälsegård belagt 1404 och 1500.
Två vålbeställda frälsegårdar,
vars ägare under slutet på 1200-talet förstod att dra fördel av att vara lojala mot kungen, finnas till hands och på så vis bli priviligierade. Man slapp betala skatt.
Annat var det med Sjöhester, ett fattigt kyrkohemman, som över 100 år mestadels står som "kyrkonybygge" men annat skulle det bli på 1620-talet när
gården byggs upp och utvecklas. Ett ägarbyte sker när kronan(staten) övertar gården. Sjöhester blir ett indelt kronohemman för befäl inom kavalleriet eller infanteriet,
och gården byggs på 1680-talet ut för att kunna husera två hushåll.
I slutet av hans liv är det åter dags för svensk-danska uppgörelser. Året är 1567 - under Nordiska sjuårskriget - som han får vara med om att den danska hären slår läger
vid Bredesta någon mil från Sjöhester och följande dag bränner ner Eksjö.
Register över husfattiga 1572 i Askeryds socken.....Åbiörn i Siöhester
År 1572 är Anbjörn "husfattig" enl. Sml. handlingar 23 1572 sida 51. Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad."Register över husfattigt folk.". År 1571 framkommer i "Älvsborgs lösen" att Rodrik på Sjöhester
betalar skatt för gården.
Om Rodrik var Anbjörns son framgår inte. Deras namn går om lott under ett par års tid vilket innebär att de bodde på Sjöhester samtidigt.
1600-talet
Sjöhester får militär status och blir ett kronohemman
Gården får 1608 ett mantal angivet, ett mått på gårdens skattekraft. Sjöhester blir 1/4 mantal, som betyder att gården är medelstor.
Samtidigt byter Sjöhester ägare och övergår
från att ha varit kyrkohemman till att bli statens kronohemman. 1619 noteras gården som indelt under Patrick Ruthwens kompani.
Gården noteras i tiondelängder och mantalslängder som "nybygge" ända fram till 1630 och därmed haft den beteckningen i nästan 100 år sedan 1539.
Från år 1643 finns tillgängliga mantalslängder bevarade på Riksarkivet som ibland mer detaljerat namnger vilka som bor på
gården. Sporadiskt framöver anges både man och hustru och eventuella barn med både förnamn och efternamn. Tidigare angavs endast för varje gård, mannens förnamn och gårdens namn.
Sjöhester noteras som "boställe" för befäl och underbefäl i infanteriet mellan 1619-1688.
Från år 1689 står Sjöhester angivet som ett fördelshemman, augmentshemman i kavalleriet till rusthållet i Lutarp.
Boende på Sjöhester
1600-1620
Peder(Per) och Måns och Lars.
Tre mansnamn figurerar sporadiskt mellan 1600-1620. Först Peder, Per 1600-1610. Måns 1606-1619 och sist Lars Svensson 1619. I tiondeslängderna förekommer oftast endast
förnamnen på männen och namnet på deras gård.
Deras sociala situation anges inte.
1620-1622
Per Jonsson tjänstgjorde i Patrick Ruthvens kompani.
Per var Kvartersmästare när Patrick Ruthvens kompani framgångsrikt intog Lettlands huvudstad 1621. Hans roll som Kvartermästare innebar att
han var befälsperson, chef för underhållstjänsten på kompaniet.
Mellan 1600-1629 var Sverige invecklat i krig med Polen, kallat "Andra polska kriget",
en kamp om den svenska kronan mellan avsatte svenske katolske kungen Sigismund, även kung i Polen, och den svenske kungen Karl IX, där senare Gustav II Adolf blev invecklad.
Sverige gick ur kriget som segraren.
Patrick Ruthven var skotsk militär i svensk militärtjänst mellan 1609-1637.
Han befordrades 1617 till överstelöjtnant och placerades vid Herman Wrangels småländska regemente. Under 1620-talet var Ruthven regementschef för flera olika
småländska regementen och 1629 för ett värvat skotskt regemente. Han befordrades 1632 till generalmajor och 1635 till generallöjtnant.
Ruthven var en skicklig krigare och utmärkte sig flera gånger i Gustav II Adolfs krig, framför allt i slagen vid Mewe 1626, där han kraftigt bidrog till konungens seger,
och den betydelsefulla segern under eget befäl över sachsarna vid Dömitz 1635 vilken tryggade övergången vid Elbe för Johan Banérs armé.
1625-1627
Eric Bengtsson tjänstgjorde i Göran Soops kompani, Norra Vedbos härad.
1634
Jöns
Några familjer som bodde på Sjöhester enligt mantalslängder:
Sjöhesterkarta 1640-1642
Kartan visar hur områdets kulturgeografi inte nämnvärt har förändrats under tre - fyra sekler. I övre vänstra delen på kartan börjar stengärdsgården
som finns kvar idag.
Råg och korn odlades och Sjöhester hade en humlegård, där nuvarande lada finns.
Notarium Explicatio:
1 Siöheester. Cronehemman 1/4.
A I Norregierdet såås 1 3/4 tunna
B Mellangierdet sås 1 1/2 tunna
C Södregierdet sås 1 3/4 tunna
D Engh till 12 lass höö.
Humblegård till 200 stenger. Nödtorfftig skog och uthmarck.
1635-1646
Lars Jonsson och Ingrid Pålsdotter
Kartan visar hur det såg ut när den
första kända namngivna familjen bodde på Sjöhester. Enligt mantalslängder från 1643-1646 bor Lars Jonsson gift med Ingrid Pålsdotter (Påvelsdotter) på Sjöhester.
De har en dotter som heter Karin Larsdotter. Året 1643 är alltså året när Ingrid blir den första kvinnan att omnämnas på Sjöhester. Tidigare tiondelängder och mantalslängder anger
nästan alltid endast mannens förnamn och namnet på gården.
1647-1661
Korpral Sven Andersson
Sven var gift med Karin Svensdotter. Hon blir änka 1655 och bor själv kvar på Sjöhester fram till 1661.
1662-1664
Korpral Anders och hustru.
1665-1668
Jon är noterad som dräng första gången 1665. Därefter Jon och hustru.
1667-1675
Förare Knut flyttar in. Knut får tre söner 1671-1673-1674. En av hans söner dör 1675.
1670-1673
Lars och hustru. De får en son Olof 1672
1684-1710. Korpral Nils Nilsson och Elin Nilsdotter. Nils gifter sig 1691 med Elin Nilsotter. Nils avlider 1704
och Elin bor kvar på Sjöhester med sin syster Anna till 1710.
1689-1710. Amund Jonsson och Anna Nilsdotter. Sjöhester blir kavalleriboställe och fördelshemman till Lutarp. Se länken om deras liv
Kärleken till livet...kampen för tillvaron
Att gräva i arkiv och få ihop ett sammanhang
Det är ifrån slutet av 1600-talet som det blir möjligt att göra sig en bild av livet på Sjöhester. Register tillkommer när prästerna i Askeryd från år 1671 börjar föra årliga kyrkböcker över
gifta, födda, dopvittnen och döda.
Tidigare fanns endast mantalslängder (register över skattskyldiga personer i ett hushåll) och jordeböcker (register över gårdens storlek och beskaffenhet).
Vid en sammanställning av registren så framträder nu familjekonstellationer även om registren inte är kompletta och ibland motsägesfulla när uppgifter inte stämmer överens.
Första familjebildningen på Sjöhester är historien om Amund och Anna som kom till Sjöhester 1689 och det var - som det har visat sig i efterforskningarna - just Amund och Anna som
lade grunden till det Sjöhester som det nu ser ut idag.
Att geografiskt och i historien om Sjöhester befinna sig i deras närhet föder och när tankar kring frågor som inte bara rör mitt eget ursprung utan allas vårt gemensamma arv,
tankar som berör och ger livet en ny spännande dimension.
Jag är ju en av dem, på samma plats, bara en annan tid, en känsla som manar till eftertanke och som efter utforskande ger perspektiv.
Vilka var de då....Amund och Anna ?
Historien om Amund och Anna
Det är ett nygift par Amund 24 år (34 år) och Anna 17 som 1689 kommer till Sjöhester. Ett strävsamt och aktat par som för den tiden får ett ovanligt långt liv tillsammans. Amund kommer att bli 76 år (86 år)
när han 1741 dör i Bubbarp
på andra sidan Västra Lägern. Anna blir 73 år gammal.
Beundransvärt är att de klarar att föda upp sex barn, som flertalet når vuxen ålder, under påfrestande omständigheter i vår historia när missväxt och krig avlöser varandra.
De lever under en tid när konungariket Sverige har sin största utbredning någonsin och som nu utmanas av hämndlystna grannar för förlorade landområden tidigare under 1600-talet. Danmark förlorade 1658 sina östliga provinser
Halland, Skåne och Blekinge till Sverige och Småland som gränsland upphör.
Boende på Sjöhester från 1689 till 1711
Amund Jonsson (1665-1741) Gift med:
Anna Nilsdotter (1672-1743)
Amund och Annas barn:
Elin Amundsdotter(1691 - 1741)
Samuel Amundsson (26/3 1695 - ?).
Anders Amundsson (16/5 1697 - ?)
Hans Amundsson (14/10 1700 - ?)
Sara Amundsdotter (12/4 1703 - ?)
Brita Amundsdotter (24/3 1707 - ?)
Korpral Nils Jonsson (?- 1704) 1:a gifte med:
Okänd kvinna. De hade en son:
Samuel (? - 1700)
Nils i 2:a gifte med Elin Nilsdotter (1673 - ?) Syster till Anna.
Hustru Brita (? - 1711)
Nils, Amund och Anna innan 1689.
Korpral Nils
Året är 1689 och i mantalslängderna - dåtidens skattelängder - förändras nu Sjöhesters status från "infanteriboställe" till "kavalleriboställe". Amund och Anna flyttar in.
På gården bor sedan några år Amunds äldre bror, korpral Nils Jonsson och hans hustru. Han har tilldelats bostad på Sjöhester eftersom han är korpral i Kapten Georg Hillebards kompani,
från 1694 Norra Vedbos kompani, Jönköpings infanteriregemente.
Gården är sedan början på 1620-talet ett
kronohemmen, ett statligt "bostelle" för underbefäl.
Nils är gift och har en son Samuel. Vad hans fru heter framgår inte och vad som händer henne senare är okänt. Nils kommer nämligen att gifta om sig med Annas ett år yngre syster Elin från Tunarp.
Det är Nils som i tidens anda - under den militära upprustningen -
får medel till en utbyggnad av Sjöhester till två hushåll.
För ändamålet får han så småningom hjälp av sin yngre och händige bror Amund som 1689 flyttar in och genomför utbyggnaden av gården. Sjöhester kommer trots utbyggnaden dock inte få sin skattemässiga
status förändrad utan förblir 1/4 mantal. eller med andra ord en medelstor gård.
Nils är korpral och ansvarig för militärens kläddetalj i Askeryd. Sjöhester noteras i militära register både 1686 och 1688 som Beklädningshemman . Hans uppgift är att se
till att samtliga soldater och ryttare i Askeryd utrustas med uniformer, övrig klädesutrustning för krig, och den nya karolineruniformen som togs i bruk 1687 för första gången.
Askeryd är under 1680-talet militärt organiserat i rotar som in på 1700-talet blir tolv till antalet, där varje rote som består av 4-6 gårdar har skyldighet att hålla en soldat med torp
och underhåll. I Askeryd finns också tre rustållare som mot skattebefrielse håller tre ryttare med torp.
Sverige när de var unga
På 1680-talet förstärktes det svenska försvaret när Indelningsverket (se länken 1600-talet) förnyades i syfte att mobilisera en så stor del av befolkningen som möjligt inför kommande kraftmätning
om herraväldet i Norden.
För det var så det var i vårt land - under stormaktstiden - när hela bondesamhället militariserades.
Ytterligare mobilisering sker genom den så kallade Reduktionen när mångfalden
av adelns frälsegårdar förstatligades i syfte att tjäna krigsmakten.
Sjöhester förstatligades redan 1620 sedan gården övergått från att vara kyrkohemman sedan medeltiden till att bli
ett kronohemman, ett bostelle som det hette för underbefäl i infanteriet.
Inget land i Europa lyckas mobilisera en så stor andel av sin befolkning militärt som Sverige och
militär kompetens kommer att behövas för kommande storpolitiska prövningar och nu gäller det att leva upp till förväntningarna.
Det är stora värden som står på spel när den 17-årige Karl XII blivit kung och 1700-talet närmar sig.
Sveriges grannar samlar sig för hämnd för att återerövra förlorad mark tidigare under 1600-talet.
Anna från Tunarp
Anna föddes 1672 och växte upp på andra sidan Västra Lägern på Tunarp, en välbärgad gård som 1680 blev säteri. Huvudbyggnaden var då utförd i karolinsk stil, liknande greve Bondes Bordsjö.
Man kan nog anta att hon hade ett ganska gott liv på Tunarp där hennes far Nils Andersson var verksam. Hon fick en syster Elin 1673. Om Anna hade äldre syskon födda innan 1671 framgår
inte eftersom kyrkböcker inte fördes på den tiden.
År 1679 dör deras pappa och prydligt skrivet i registret över döda står hela hans namn Nils Andersson angivet alltså med både för och efternamn.
Ovanligt för den tiden. brukligt var annars att skrivarna endast angav förnamnet och därefter gårdsnamnet i registren om det nu inte gällde en känd kanske aktad person.
Amund
Att spåra Amunds förflutna är vanskligare. Han är troligtvis 24 år när han kommer till Sjöhester 1689.
D. 6/12 år 1741 dör Amund på samma dag som sin äldsta dotter Elin i Bubbarp. Skrivaren som uppenbarligen har svårigheter med räkning
anger hennes ålder till 40. Enligt kyrkboken är hon född 1691 så hon är följdaktligen 50 år och inte 40 vid sin död.
Skrivaren fick problem eftersom ett sekelskifte är inblandat i uträkningen.
Felkalkyleringen gäller troligtvis också Amunds ålder som anges till 86 år.
En hög ålder för den tiden men naturligtvis möjlig. Det bör tilläggas att Amund föddes innan kyrkböcker började föras 1671. Det finns dock indikationer som tyder på att Amund var 10 år yngre än skrivaren
angivit enligt följande resonemang:
1) Det är troligare att Amund är 24 år och inte 34 när han kommer till Sjöhester med sin Anna 17 år. Hade han varit 34 år så borde han ha varit noterad i något sammanhang i Askeryds register
om han inte fötts och levt i en annan socken, men han har visar det sig anknytning till Askeryd.
Troligare är att han är 24 år och är i början av sitt vuxna liv och i färd med att bilda familj.
2) Amund har en anknytning till Askeryd. Dopvittnesregister avslöjar nära släktband, nära anförvanter. Korpral Nils, Amund och Måns Jonsson är dopvittnen - faddrar - åt varandras barn.
De är bröder. Måns föddes i Spinkhemmet 1680 enligt födelseregistret. Ytterligare en bror Lars är registrerad 1677 som Jons son. Jon är deras pappa. Hans namn förekommer sporadiskt
som Jon/Jöns i Spinkhemmet från 1666 till 1680.
3) Det är troligare att ålderskillnaden mellan Amund och hans yngsta bror är 15 år och inte 25 år.
4) Det är troligare att Amund blir pappa för sista gången när han är 42 år och inte 52.
Sjöhesteråren 1689-1711
Sjöhester blir två hushåll
Gården huserar alltså från och med 1690-talet två hushåll, som det är än idag, en storstuga och en lillstuga. Dock förändras inte gårdens skattekraft på 1/4 mantal.
Sjöhester var en medelstor gård där mantalen i Askeryd på 1600-talet varierade från 1/8-1/4-1/2 mantal.
Nils är gift när Amund och Anna 1689 flyttar till Sjöhester. Elin som är Annas syster och som bor i Tunarp på andra sidan Västra Lägern är uppenbarligen en flitig besökare.
Hon blir nämligen bekant med Nils och tycke uppstår och hur det nu gick för Nils första fru förtäljer inte historien, men 1692 så gifter sig Nils med Elin.
Året innan fick Anna och Amund sitt första barn, en dotter, som de passande nog döper till Elin.
Amund och Anna har en god social status i Askeryd som visar sig i att de ofta anlitas som dopvittnen, faddrar åt andras barn. Själv får de sammanlagt sex barn.
Elin 1691, Samuel 1695, Anders 1697, Hans 1700, Sara 1703 och Brita 1707.
Amunds arbetsliv
Den militära indelningen innebär att Amunds uppgift under kommande krigsår
framför allt i Ryssland blir att stödja rusthållet i Lutarp som med häst och ryttare nr 30 ingår i Smålands Kavalleriregementes Livkompani.
Sjöhester fungerar alltså understödjande som ett så kallat augmentshemman eller fördelshemman till det stora rusthållet i Lutarp som består av tre gårdar på 1/2 mantal vardera.
Uppgiften för Amund är att med sin erfarenhet bistå rusthållet med kunskap men även ekonomiskt om så behövs, för att garantera att
ryttare och häst finns till hands, redo för strid.
Sjöamålen på 1/8 mantal hade samma uppgift som Sjöhester. Övriga rusthåll i Askeryd finns i Redeby och Hagrida.
Amund är aktiv och låter höra om sig. I kyrkans räkenskaper noteras han flitigt. Under en tio-årsperiod renoverar han kyrkbänkar och lagar klockstapeln,
kyrkfönster och tillverkar en kista med järnbeslag för kyrkans räkning.
Amund är uppenbarligen händig och det är förmodligen han som byggde ut Sjöhester åt sig och sin blivande familj och lade grunden till den gård som den nu ser ut idag.
Han kan ha byggt boden och ett högt bondskåp i 1700-talsstil som finns i boden. Är möjligen den imponerande jordkällaren hans verk ?
Missväxt....nödår.....och så kommer "hustru" Brita !
I Sverige blir det missväxt 1694 och därefter problem med matförsörjningen flera år framöver. Det här kan man se i mantalslängderna från och med 1694. Allt fler noteras som fattiga.
Det blir rikets östliga provinser i Baltikum som får bistå resten av riket med säd, men det räcker inte till.
På Sjöhester hårdnar livsvillkoren särskilt för Nils och Elin. Anna får ytterligare två barn Samuel och Anders och för korpral Nils och Elin finns det uppgifter om att det går riktigt dåligt.
De står som fattiga eller utfattiga i mantalslängderna flera år framöver......men lägligt..... så dyker hon upp......den räddande ängeln.
Den räddande ängeln.....hustru Brita
Hon står som "hustru" Brita i registren och även om det är dåliga tider så tycks hon vara givmild och ger flitigt
kollekt i kyrkan. Vem hon är och varifrån hon kommer framgår inte. Knappast Amunds och Nils mamma eftersom hon kring sekelskiftet nog hade varit för gammal.
Våren 1707 låter Amund och Anna döpa sin sist
födda flicka till Brita och frågan är väl om inte hustru Brita är
Annas och Elins mamma, änka efter Nils Andersson i Tunarp 1679.
Hon kommer till undsättning för en växande barnakull men också för att situationen för Nils och Elin försämrats allteftersom.
D. 30/12 1700 dör Nils son Samuel och Nils noteras dessutom inte längre som befäl.
Han har blivit en utfattig "torpare" och dör 1704. Att bli noterad i register som "torpare" på den tiden innebar att man var utblottad.
Uppbrottet. Slaget vid Poltava och flytten till Bubbarp
Efter en skicklig och heroisk insats av karolinerna i inledningen av det Stora nordiska kriget 1700-1721, så vände krigslyckan och våra grannländer krossade tillsammans
den svenska hegemonien.
Sverige fick betala ett högt pris för att bli stormakt och sedan försvara landvinningarna. Var tredje man i Sverige dör i samband krigsoperationer
mellan 1620-1720 och i Askeryd sker en dramatisk folkminskning från 1695 till 1719. Det är inte bara soldater som får sätta livet till i krig utan också kvinnor, barn och gamlingar som är offer
för missväxten på 1690-talet. Runt om i Askeryd är det änkor som sitter med sina barn och föräldrar i stugorna.
Stormakten Sverige är besegrad vid Poltava 1709 och på Sjöhester blåser förändringens vindar och året är 1711. Elin som nu blivit 38 år gammal och varit änka i sju år gifter om sig
i augusti med Carl Jonsson i Lilla Lönhult, granngård till Sjöhester.
Hustru, mamma, mormor Brita dör samma år och förutom att hon innan sin död skänkt 12 öre till kyrkan så har hon dessuton testamenterat ytterligare 15 öre till kyrkan.
Amund och Anna flyttar med sina barn till Bubbarp på andra sidan Västra Lägern. År 1723 återfinns Amund och Anna i husförhörslängderna med fyra av sina sex barn, Anders, Hans Sara och Brita.
Här kommer Amund och Anna att åldras i den stuga som Amund lät bygga och som finns kvar än idag.
Anna kommer på så vis att bo nära Tunarp där hon växte upp. Att det är Amund
som läta bygga stugan råder det inga tvivel om. Vindsfönstret på gaveln på Bubbarpsstugan är en kopia av vindsfönstret på Sjöhesters storstuga.
Anmärkningsvärt är att Amund och Anna klarade av att
föda upp sex barn, där flertalet överlever de svåra umbäranden som det innebar att leva i Sverige i slutet på 1600-talet och början av 1700-talet.
Det är med respekt för Amund och Anna och en förundran över deras
liv som man tar del av Riksarkivets register och läser mellan raderna. Hårt arbete och en kärlek till livet kan vara förutsättningar att klara livets verdermödor.....
och så fick de till sig "hustru" Brita...........
År 1741 den 6:e december dör både Amund och hans äldsta dotter Elin. Han i en ålder av 76 år och hon 50. Anna dör ett par år senare 1743, 71 år.
Per och Maja tar över på Sjöhester
På Sjöhester går Per Nilsson i giftastankar. Han skänker nämligen Brudpeterspenningar i kyrkan 1710 och i november samma år gifter han sig med pigan Maria(Maja) Svensdotter.
De har just flyttat in och Per är då 31 år gammal och Maria 17 år.
Det är bistra tider eftersom de gifter sig året efter slaget mot ryssarna vid Poltava. Hårda livsbetingelser råder
när stormakten Sverige går mot sin undergång under 1710-talet. Karl XII dödas 1718 i Fredrikshald.
Per blev underofficer. Han utnämns 1723 till Förare vid Norra Vedbos kompani. En Förares uppgift var att biträda fänriken. Han skulle
svara för trossen och de sjuka vid kompaniet, för uppröjning av marschväg och för utseende av lägerplatser. Föraren ingick i kompaniets stab.
Hustru Maja föder tre pojkar och tre flickor i tur och ordning :
Maria d. 16/4 1714
Nils d. 5/3 1716
Carl 1717
Måns d. 4/9 1718
Maja Pärsdotter d. 11/1 1722
Kerstin Pärsdotter d. 26/5 1727.
På gården bor också sedan 1713 pigan Kierstin Håckansdotter. Hon avlider 1728 och begravs d.3:e augusti.
Samtidigt d. 3/8 noteras för Pärs dotter Kerstin:
"Samma dag dör Pärs lilla dotter Kerstin i Sjöhester.". En tragedi för familjen och vad som hänt med dottern Kerstin framgår inte.
Hon blev ett år och och två månader gammal.
Pigan Kierstin efterträds av pigan Beata 1729. Per är dopvittne, fadder i Bubbarp 1735 hemma hos barnen till sina företrädare på Sjöhester Amund och Anna.
Familjen Nils Pehrsson och Annika Larsdotter på Sjöhester
Från år 1768 noteras Nils Pehrsson och Annika Larsdotter på Sjöhester. Nils kom från Solberga och Annika från Marbäck. Lars var till yrket vargeringskarl, reservare inom
förvaret. Vargering kommer av ordet ”värja” i betydelsen ”försvara” och uppkom under Karl XII:s tid. Rust- och rotehållarna fick då kungens tillstånd att till
rekryteringens uppehållande i krigstid för varje rust- och rotehåll anta och rullföra reserv- eller vargeringskarl att inträda vid den ordinarie ryttarens eller soldatens
avgång och inta hans plats.
Nils och Annika fick sex barn.
De båda yngsta Sven och Helen föddes på Sjöhester
Carl f. 1760
Johannes f. 1762
Anna-Maja f. 1765
Petter f. 1768
Sven f. 1771
Helen f. 1775
Salpetersjudare "pissegubben" Anders flyttar till Sjöhester
På Sjöhester finns två hushåll och 1779 flyttar ett par in vid namn Anders Pehrsson med hustru Sara Larsdotter. Anders är då 46 år gammal
och Sara 59 år. De bor på Sjöhester till 1785.
Anders hade ett föga attraktivt arbete, förmodligen med ett lågt status ute i byarna. Hans arbetskår bestod av män som föraktfullt kallades för "pissegubbar"
utefter de arbetsuppgifter de var ålagda att utföra.
En salpetersjudare uppgift bestod nämligen i att samla in urinindränkt jord för att kunna ta tillvara salpeter.
På Gustav Vasas tid började armén allt mer övergå till eldvapen. De laddades med krut, som till 75% innehöll salpeter, som fanns i stor koncentration under
ladugårdar. Följaktligen förklarades jorden under ladugårdarna för "krono regale". Alla bönder (prästerna såg till att ingen blev glömd) tvingades leverera sin
ålagda kvot till närmsta sjuderi – salpeterskatt, kallades det.
För att effektivisera och bättre kontrollera att all gödseljord togs tillvara tillsattes under den krigiska stormaktstiden speciella salpetersjudare, som reste
omkring bland böndernas byar. De hade rätt att till och med låta sitt arbetslag bryta upp stallgolven om så skulle behövas. Dessutom skulle de hållas med mat och
logi så länge arbetet pågick. När de var klara fick bönderna själva fylla på ny jord och eventuellt lägga nya golv i fähusen. De våldgästande statliga arbetarna,
som vart femte år knackade på dörren, kallades föraktfullt ”pissegubbar”.
De salpeterlador som anlades från och med mitten av 1700-talet tog vara på allt som kunde ge salpeter. Där blandades kalk och jord med latrininnehåll och ruttet
kött från hushållen i städerna. Komposten kokades och urlakades. Arbetsförhållandena var mycket svåra och personalen bestod ofta av kvinnliga fångar under uppsikt
av sjudare och vaktpersonal.
Sven Stål
I Lillstugan efterträds sjudarparet 1788 av en 29-årig ryttare vid namn Carl Juhlström, som
i sin tur efterträds av ytterligare en ryttare som vuxit upp
på Sjöhester nämligen Anders och Annikas son Sven Pehrsson Stål.
Han har blivit ryttare vid Smålands Kavalleriregemente och finns med i husförhörslängderna för Sjöhester till 1801. Han är 30 år när
han lämnar Sjöhester och flyttar till Barkeryd utanför Nässjö. Här är han ryttare på två rusthåll
1798 i Ryssby, som ryttare nr 50 i Livkompaniet Smålands kavalleriregemente.
1804 i Lunnestorp utanför Nässjö, som ryttare nr 56 i Smålands lätta dragonregemente
1812 kvar i Lunnestorp Nässjö, som ryttare nr 56 i Smålands dragonregemente. Han har en brun Vallack som är 12 år gammal.
När Sven bodde på rusthållet Ryssby träffade han pigan Ingrid 1801. De gifter sig och flyttar till Lunnestorp och får fram till 1817 fyra barn. Den äldsta sonen
Carl är enligt mantalsskrivaren "utmärkt fallen för läsning". Det har gått bra för Sven i hans karriär. Han är vid 48 års ålder sockenrotemästare i Barkeryd.
Sjöhester säljs till Bordsjö Fideikommiss
År 1796 förrättas en rågångsmätning (gränsmätning) av Sjöhesters ägor. Det är lantmätare Jonathan Montelin som är sammankallande. Medverkande är representanter
för Sjöhesters granngårdar och Sjöhester som under ledning av lantmätare Montelin förhandlar fram Sjöhesters gränser. Sjöhester representeras av Georg Fredrik
Schmitterlöw som äger säteriet i Askeryd. Han har en avvikande uppfattning angående Oxhagens tillhörighet. Oxhagen tillhör Vära men han misslyckes eftersom han saknar
bevis för sina anspråk. Georg Scmitterlöw är kapten vid Jönköpings regemente och han säljer år 1801 säteriet där Sjöhester ingår till Greve excellensen
Gustav Trolle Bonde på Bordsjö. Sedan dess ägs Sjöhester av Bordsjö fideikommiss, numera Bordsjö skogar AB.
Sjöhester och 1800-talet
Kartan visar en detalj - gårdsbeståndet- ur 1832 års karta över Sjöhester
 Hela Sjöhester- Konungsängskartan från 1832
Emigrationen
Från relativt goda år i början på 1800-talet med en kraftig befolkningsökning som följd så blir andra hälften 1800-talet en prövning för flertalet. Svältåren på grund av missväxt i slutet på 1860-talet drar igång en sällan skådat utvandring till Norra Amerika.
På Sjöhester är det inte lätt att vara bonde och bedriva jordbruk på Sjöhester. Amerikafeber råder och fem drängar och pigor lämnar Sjöhester för Norra Amerika.
D. 21/5 1875. Pigan Lovisa Johansdotter (Johnsson) f. 1857
D. 15/9 1876. Drängen Gustaf Alfred Enström f. 1856
D. 24/10 1876. Drängen Johan Peter Carlsson f. 1858
D. 17/9 1880. Drängen Alexander Alfred Johansson f. 1860
D. 15/11 1887. Drängen Carl Johan Gustafsson f. 1864 från Hagstugan. Han följde i sin brors fotspår (Anders Petter Karlsson). Båda amerikaniserade sina namn till Andrew Peter Carlson
respektive Charles John Carlson, och båda levde i Whitehall, Michigan. Med sina respektive familjer fram till deras respektive död 1938 & 1943.
Bröderna hade en äldre syster Clara, som gifte sig i Askeryd.(Uppgifter från släkting)
D. 31/1 1888. Drängen Anders Johan Karlsson f. 1865
En familj i tre generationer under 1800-talet
År 1796 flyttar en familj till Sjöhester som under hela 1800-talet i tre generationer präglar livet på Sjöhester.
Det är familjen Jönsson med barn och barnbarn.
Sven Jönsson är 1796 34 år när han flyttar till Sjöhester från Säby. Svens hustru heter Stina Jansdotter är också 34 år och kommer från Torpa. De får sex barn. De fyra
sista barnen föds på Sjöhester varav ett tvillingpar 1797:
Stina f. 1787
Jöns f. 1789
Johannes f. 1797. Flyttar 21 år gammal till Bredestad
Carl Magnus f. 1797. Han flyttar till Lilla Lönhult. Död 1820
Maria f. 1800
Helena f. 1804. Död 1808.
Familjen Jönsson noteras i husförhörslängder under en 25-årsperiod fram till 1820.
Stora förändringar sker 1820 när både Sven dör 58 är gammal och sonen Carl Magnus dör i Lilla Lönhult 23 år gammal.
Dottern Maria har gift sig och övertar Sjöhester efter pappa Svens död.
Magnus Nilsson och Maria Svensdotter 1820-1860
Maria är 20 år när hon nygift tillsammans med sin man Magnus Nilsson övertar Sjöhester.
Magnus är 27 år och kommer från Marbäck.
De får sex barn:
Maja Stina f.1823. Död 1823.
Carl Gustav f.1824. Död 1849.
Johanna Magnidotter f. 1826.
Stina Catharina f. 1828.
Sofia f. 1830.
Johan f. 1844. Död 1844.
Magnus dör 1860 och Maria 1864. Det blir deras dotter Johanna Magnidotter som 1860 tar över Sjöhester efter giftermål med Johan Magnus Johansson.
1849 är förändringarnas år som inleds med att äldste sonen Carl Gustav dör d. 2/2 25 år gammal. Samma år flyttar drängen Aron Karlsson från Askeryd till Sjöhester.
Han är blivande soldat och får d. 15/9 sitt soldatbevis. Med tiden uppstår en romans med gårdens dotter Stina Catharina och drängen och nyblivne
Husaren nr.31 Aron (Carlsson) Hagerman vid Lifsquadronen af Kongliga Hussarregementet gifter sig 15/10 1852 med sin Stina.
De flyttar sedan till Hafrida 1852. År 1860 finns Aron och Stina i Packeryd, Linderås och 1865 har de fem barn. Stina syster Sofia Magnidotter flyttar från Sjöhester till Packeryd
Johan Magnus Johansson och Johanna Magnidotter 1860 till 1900-talet
Johan är 1860 38 år gammal och kommer från Marbäck. Johanna är 34 år. De får inga egna barn men skaffar sig 1866 en tioårig fosterson Carl Johan Aronson från Askeryd f.1856.
Han bor bara sex år på Sjöhester och flyttar som sextonåring till Linderås socken.
På gården bor åren framöver 4-5 drängar pigor.
Pigan Sofia Magnidotter f.1830 föder ett dödfött gossebarn d. 12/3 1867. Fadern är drängen Blom i Eksjö. Lysning tas ut i december 1866.
Åren 1873-1876 sker stora förändringar när förutom fostersonen sex drängar och pigor flyttar ifrån Sjöhester.
Drängen Johan Gustav Viktor Johansson f. 1852 har fullgjort första årets beväringsplikt vid Kongl. Smålands Grenadjärbataljon år 1873 och flyttar till Lägernäs.
Pigan Eva Charlotta Svensdotter f. 1853 flyttar till Askeryds säteri.
Drängen Johan Peter Johansson f. 1856. flyttar till Lillahem.
Sjöhester lantbruk till 1966
1900-1916: In-och-utflyttningens tid
Den nyblivna änkan Johanna Magnidotter som föddes 1826 på Sjöhester bor kvar till sin död 1909. Det var hennes morfar Sven Jönsson och mormor Stina Jansdotter
som kom till Sjöhester 1797. Hon var den sista länken i familjen med tre generationer arrendatorer på Sjöhester.
Sjöhesters emigranter till Norra Amerika
Det är inte lätt att vara bonde och bedriva jordbruk på Sjöhester i slutet på 1870-talet. Amerikafeber råder och fem drängar och pigor lämnar Sjöhester för Norra Amerika.
D. 21/5 1875. Pigan Lovisa Johansdotter (Johnsson) f. 1857
D. 15/9 1876. Drängen Gustaf Alfred Enström f. 1856
D. 24/10 1876. Drängen Johan Peter Carlsson f. 1858
D. 17/9 1880. Drängen Alexander Alfred Johansson f. 1860
D. 15/11 1887. Drängen Carl Johan Gustafsson f. 1864 från Hagstugan. Han följde i sin brors fotspår (Anders Petter Karlsson). Båda amerikaniserade sina namn till Andrew Peter Carlson
respektive Charles John Carlson, och båda levde i Whitehall, Michigan. Med sina respektive familjer fram till deras respektive död 1938 & 1943.
Bröderna hade en äldre syster Clara, som gifte sig i Askeryd.(Uppgifter från släkting)
D. 31/1 1888. Drängen Anders Johan Karlsson f. 1865
Arrendator 1898-1900
Det blev gårdens 24-årige dräng Anders Johan Blom som under ett par år mellan 1898-1900 var arrendator efter Johannas makes död. Anders hade redan som nittonåring
1893 flyttat till Sjöhester och skött gården för de åldrande Johan Magnus och Johannas räkning.
Han gifte sig 1900 med Matilda Josefina Jansdotter från Trehörna. Hon var född 1860 och var alltså 14 år äldre än Anders. De fick två barn på Sjöhester 1901 och 1903 Karl och Hildur,
innan de 1905 flyttade till Lommaryd.
Arrendator 1900-1908
År 1900 blev Karl Gustav Andersson 35 år ny arrendator efter Anders Blom. Han kom från Marbäck och hade 1898 gift sig med Hilda Amanda Karlsdotter från Askeryd. De fick mellan
1898-1907 fem barn: Gustaf, Karl, Rut, Lydia och Ragnhld.
På Sjöhester levde och verkade två familjer och en änka på sammalagt tolv personer mellan 1900 till 1905.
Den 19/11 1908 inträffar en tragisk händelse på Sjöhester. Karl Gustav 43 år gammal avlider. Hans hustru Hilda med samtliga barn emigrerar till Nordamerika i april påföljande år.
Sedan 1875 har sammanlagt elva personer emigrerat från Sjöhester till Nordamerika.
Arrendator 1909-1918
Året är 1909 och Anders Johan Karlsson blir arrendator. Han är då 61 år gammal. Han är gift med Kristina Matilda Andersson Karlsson som är 59 år.
1918 blir ett ödesår för familjen
när både Anders Johan och hans son Oskar avlider i en ålder av 70 respektive 35 år.
Den 28-årige sonen Karl Gustav Karlsson blir endast en kort tid på Sjöhester. Han gifter sig 1910 och flyttar till Flisby.
Dottern Hulda Maria Karlsson gifter sig 1911 och flyttar till Ingatorp.
Dottern Frida Matilda Karlsson gifter sig 1914 och flyttar även hon till Flisby.
Hans yngre bror Oskar Albin blir kvar. Han är frikallad från militärtjänst och avlider 1918.
Sonen Korpralen Konrad Emanuel Andersson bor på Sjöhester 1914-1915.
Dottern Ester Lydia Andersson gifter sig med Emil Gustavsson i Västra Oroen.
Pigan Hulda Maria Andersdotter från Höreda bor på Sjöhester mellan 1906-1908.
Fostersonen Karl Bertil Almgren född 1900 från Norrköping kommer till Sjöhester 1910 och flyttar till Ingatorp 1916.
Bertil Almgren
I Lillstugan på Sjöhester bor 1919 Kristina Matilda Andersson Karlsson, hustru till Anders Johan Karlsson som avled 1918.
Kristina Matilda bodde kvar på Sjöhester i sin Lillstuga fram till sin död 1946. Hon var då 96 år gammal. På 1940-talet var hon Askeryds äldsta invånare.
Hennes dotter Ester Lydia Andersson född 1893 gifter sig 1922 med Karl Emil Gustafsson född 1897 och flyttar till Oroen.
Matilda Karlsson framför Lillstugan
Gammelmormor Matilda från Sjöhester på besök i Oroen
Arrendator 1919 Johan August Granman
Till storstugan på Sjöhester flyttar 1919 familjen Granman från Ingatorp. Det är Johan August Granman, 37 år, som blir arrendator 1919. Han kommer ursprungligen från Kråkshult.
Hans hustru heter Hulda Maria Andersson. Hon är 34 år och kommer från Bälaryd.
De flyttar in med sina två döttrar Märta Lisa Maria född 1912 och Astrid Linnea född 1915. Flickorna är då 7 och 4 år gamla.
Lisa Astrid och Ketty 1920-talet
Kaffekalas på Sjöhester 30-talet
Lisa Davidsson
Familjen Granman kommer att bo länge på Sjöhester och det är dottern Lisa och hennes make som blir arrendatorer efter Lisas föräldrar. De bedriver jordbruk fram till
1966.
År 1966 är det min företrädare Folke Åkerblom som övertar Sjöhester fram till 1980.
Dotter Märta Lisa Maria född 1912 i Ingatorp. Dotter Astrid Linnea född 1915.
Ester Lydia Andersson f. 1893. Lysning 1922 flyttar till Oroen. Änka Kristina Matilda Karlsson Andersson f. 1850 i Eksjö.
Riksarkivet
Sdhk= Svenskt diplomatariums huvudkartotek
Sml= Småländska handlingar 1539-1630
Ama=Askeryds mantalslängder 1643-1820
C1-C14= Vigsellängder, Födelse-doplängd, Död-begravningslängd, In-Utflyttningslängder Penninggåvor till Askeryds kyrka 1671-1920
Job= Jordeböcker 1632-1877
Ahu= AI:1- A:I34 Askeryds husförhörslängder och A2:1-A2:1-3 Församlingsböcker 1713-1934
Aka=KI:1Askeryds kyrkoarkiv, sockenstämmans protokoll 1640-1643-1645 med mera.
Räk=L:I B1 Räkenskaper för kyrkan.
Genm= Generalmönsterrullor
Äl=Älvsborgs lösen
Askeryd
1200-talet
SDHK-nummer: 1222...1282 09 15. Ingeborg i Glänås (Svanshals socken) skänker 1 ko till prästen i Askeryd..........
1300-talet
SDHK-nummer: 4614...1340 09 01. Pantsättning till Erengisle Torkilsson av Skyttlingebäck i Askeryds socken (N. Vedbo härad)
SDHK-nummer: 6021...1350 08 12. Pantsättning till Erengisle Torkilsson av godset Skyttlingebäck i Askeryds socken
SDHK-nummer:11629...1380 02 05. Herr Arvid Gustavssons och dennes hustrus fru Helena Magnusdotters testamente:Kalvsved i Askeryds socken.
SDHK-nummer:12432...1383 06 18. Erengisle Nilsson tillskiftar Bo Jonsson jord i ....mot gården "Askarydh" med underliggande torp och gården "Skötningabæk" med torp
i Askeryds socken i Vedbo.
SDHK-nummer:12433...1383 06 18. Drotsen Bo Jonsson tillskiftar Erengisle Nilsson gården "Askaridh" med kvarn och uppräknade torp, gårdarna "Skötningebäck" och
"Birkafaltorpet" i Askeryds socken i Vedbo härad mot......
SDHK-nummer:13239...1387 02 01. Johan Galle bortbyter sin andel i norra gården i Svenstorp i Askeryds socken i (N.) Vedbo härad till ...
SDHK-nummer:13433...1388 06 04. Folke i Askeryd...och Fader i Ramsvik (Askeryds socken) intygar att det byte som skett mellan Gjurd Karlsson (Fot) och Johan
Nilsson om Svenstorp i Askeryds socken, Vedbo härad ..."ähr well lika byte".
SDHK-nummer:14130...1392 12 20. Magnus Ömundsson byter jord i "Grafby" i Sunds socken med Gjurd Karlsson Foot mot jord i "Bordhsiö och Swensthorppe" i Askeryds socken.
SDHK-nummer:15186...1399 09 09. Sten Bengtsson, riddare, och Peter Tomasson, underlagman i Småland, tilldömer på räfstetinget med allmogen i Vidbo härad Anund Håkansson
två gårdar i "Hwässingstorp" i Askeryds socken.
1400-talet
SDHK-nummer:16239...1404 02 15. Johan Olofsson Räf säljer till Filip Bonde alla de gårdar hans farfar Nils Birna ägt i Askeryds sn, nämligen Edhult, Börenäs,
Hulu, Duveryd, Sillevik och Väre.
SDHK-nummer:17047...1408 05 01. Elin Magnusdotter ger till Alvastra kloster såsom själagift för sig, sin avlidne man Lars Ulfsson, sin nuvarande man rd Knut Uddsson m.fl.
huvudgården Askeryd med underlydande "Litlatorp", "Elofstorp" och "Åsen" i Askeryds sn, (N.) Vedbo hd.
SDHK-nummer:17513...1410 06 24. Riddaren Tord Peterssonsäljer till sin bror Filip jord i Edhult och Åsa i Askeryds sn, (Norra) Vedbo hd.
SDHK-nummer:19667...1421 06 24. Hägge i Ödetorp säljer till Birge i "Hvässingstorp" (nuv. Vässtorp i Askeryd) ett sexöresbol "Haeggebol" i "Edulte"
(nuvarande Edhult i Askeryd) för 10 mark svenska penningar. Jon Gädda i "Syonrydh", herr Anders i Askeryd, Peter Öjarsson
SDHK-nummer:19673...1421 06 29. Birger i "Hvässingstorp" tillskiftar Filip Bonde "Pedersbol i Edhulte" och "Häggabol" i Askeryds socken, Vedbo härad, mot 2 gårdar
i "Hvässingstorp", som ligger sydligast i byn.
SDHK-nummer:19910...1422 08 14. "Störbiörn i Grankær" tillskiftar Filip Bonde åtskilliga bol i Edhult mot den senares gård i Grankär.
SDHK-nummer:23965...1441 12 12. Biskop Nils i Linköping stadfäster Alvastra klosters besittningsrätt till Askeryds gods i Vedbo, som numera avlidna, välborna
fru Helena (: Ingeborg) Magnusdotter, herr Knut Uddssons änka, testamenterat till detsamma.
SDHK-nummer:26788...1456 01 06. Väpnaren Harald Jakobsson säljer till väpnaren Gudmund Sonesson godsen ...Redeby i Askeryds socken
SDHK-nummer:27721...1461 01 25. Jordaskifte mellan herr Johan Gäddas barn. Erengisle Gädda fick på jungfru Katarinas vägnar.....Assjö, Askeryds socken
SDHK-nummer:27983...1462 06 27. "Maereta" Nilsdotter ger sin son Axel Petersson gods i Gränna, Marbäcks, Askeryds, Eksjö, Höreda m.fl. socknar.
SDHK-nummer:28832...1468 05 18. Nils, kh i Askeryd, tillskiftar Matts i Karstorp i samma sn kyrkans gård i "Ingewalstorp" mot den senares gård i "Assyo" (= Assjö)
i samma sn, N. Vedbo hd.
SDHK-nummer:39299...1400 00 00.? Nils Haraldsson (Gren?).ger till sin hustru Katarina Petersdotter i Karlaby i morgongåva Redeby i Askeryds socken ...
Sjöhester
1500-talet
1539
Sml....9-14...Germund Svenssons (Somme) förläning i Norra Vedbos härad."Ett ödetorp upptaget i samma socken på kyrkojord benämnt Siogaryd …..frälse i ny år"Första
gången Sjöhester omnäms i källmaterial som Sjöryd
1551
Sml...15-80...Sten Erikssons (Leijonhuvud) förläning i Norra Vedbos härad."Kyrkonybygge : Anbjörn i Siöhester. Sjöryd skattlagt under namnet Sjöhester.
Anbjörn är Sjöhesters första kända åbo
1557
Sml...10-95....Sten Erikssons (Leijonhuvud) förläning i Norra Vedbos härad. "Anbjörn i Siogahester ett nybygge". Anbjörn betalar endast smör i skatt
1558
Sml....2-92....Germund Svenssons (Sommes) förläning i Norra Vedbos härad. "Ett kyrkonybygge. Anbjörn i Sioghahester". Anbjörn betalar smör i skatt
1559
Sml...32-29....Norra Vedbos härad. "Torpare i Askeryd Anbjörn i Siogahester". Betalar skatt
1559
Sml...35-81....Norra Vedbos härad "Anbjörn i Siöhestra" Betalar smör i skatt
1560
Sml...23-27....Förlänta härad. Norra Vedbos härad. "Anbjörn i Siohester"
1561
Sml...14-66....Förlänta härad. Norra Vedbos härad. "Anbjörn i Siohester"
Sml...25-184...Förlänta härad. Norra Vedbos härad. "Anbjörn i Siöhester"
Sml...28-48....Sten Erikssons (Leijonhuvud) förläning i Norra Vedbos härad. "Kyrkonybygge. Anbjörn i Siöhester"
1562
Sml...18-147...Förlänta härad. Norra Vedbos härad. "Torpare i Askeryd Anbjörn i Siöhester"
1563
Sml...10-12....Norra Vedbos härad."Anbjörn i Siöhester".Anbjörn betalar smör i skatt
Sml...30-195...Förlänta härad. Norra Vedbos härad. "Anbjörn i Siöhester"
1564
Sml...1-49.....Norra Vedbos härad. "Nybygge. Anbjörn i Siöhester". Anbjörn betalar smör och årlig i skatt
1565
Sml...9-76.....Norra Vedbos härad. "Nybygge. ………………Anbjörn i Siöhester".Anbjörn betalar smör …och årlig ränta i skatt
1566
Sml...16-83....Norra Vedbos härad."Nybygge. Anbjörn i Siöhester". Anbjörn betalar smör honung ………. och årlig ränta i skatt
1567
Sml...8-57.....Förlänta härad. Norra Vedbos härad"Nybygge". Anbjörn i Siöghester"Anbjörn betalar smör ………. och årlig ränta i skatt
1568
Sml...2-106....Förlänta härad. Norra Vedbos härad. "Anbjörn i Siogahester"
1569
Sml...4-164....Förlänta härad. Norra Vedbos härad. "Torpare Anbjörn i Siogahester
1571
Sml...14-43....Norra Vedbos härad."Siöhester".Tionde : Korn 0 sk. Råg 1 sk.
Sml............Älvsborgs lösen. "Frederich i Siohester". Betalar lösen
1572
Sml...23-51....Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad."Register över husfattigt folk som inte ……….Anbjörn i Siöhester. Nybygge
Sml...16-98....Norra Vedbos härad. "Rorich i Siöhester"
1573
Sml...15-123...Norra Vedbos härad. "Roddrick i Siohester". Betalar en skeppa råg och två skeppor korn i skatt
1574
Sml...8-28.....Svante Stures arvingars grevskap i Norra Vedbo. "Kyrkonybygge. Ro(ö)rick i Siöhester
Sml...8-82.....Svante Stures arvingars grevskap i Norra Vedbo. "Kyrkonybygge.Rorick i Siohester". Betalar smör , honung, årlig ränta och ..
1575
Sml...10-167...Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. "Kyrkonybygge.Rorick i Siohester"
Sml...10-189...Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. "Rorick i Siohester". Tionde Korn 1 Råg 0,5
Sml...10-194...Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. "Rorick i Siogahester". Tionde Korn 1 Råg 2
1577
Sml...4-23.....Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. "Kyrkohemman.Rodrick Siohester". Tionderegister Korn 1 Råg 1,5
1579
Sml...14-122...Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. "Kronohemman.Roddick Siohester". Korn 2 Råg 1
Sml...14-151...Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. "Kronohemman. Rodrick i Siogahester. Korn 2,5 Råg 3
1581
Sml...18-45....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. " Nybygge. Rörick i Siöhester"
Sml...18-148...Stureska grevskapet i Norra Vedbo. " Nybygge. Rorick i Siöhester". Skatt Betalat Smör 1 År ? 2 ? 1 ? D? 3
1582
Sml...9-123....Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. " Nybygge. Rorick i Siöhester". Skatt Betalat Smör 1 År ? 2 ? 1 ? D? 3
Sml...9-22.....Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. " Rodrick i Siogahester". Register på tionde. Skatt Betalat 3 ….Korn 3…... Råg
1584
Sml...9-111....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. " Rödrick i Siogahester". Skatt Betalat 3,5 ….Korn 3.5…... Råg…..0,5…..havre?
Sml...9-61.....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. " Rörrick i Siöhester". Skatt Betalat 2,5 ….Korn 2.5…... Råg
1585
Sml...13-19....Jöran Geras förläning i Norra Vedbos härad. "Siogahester".Skatt Betalat 2,5 ….Korn 2.5…... Råg
1586
Sml...22-50....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. "Nybygge. Siöhester". Mantalslängd
1588
Sml...11-181...Jöran Geras f.d.förläning i Norra Vedbos härad. "Siogahester". Register på tionde. Korn 4,5 skeppor Råg 2,5 skeppor
1589
Sml...21-35....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. "Nybygge Rörik i Siöhester". Register på tionde ,årlig ränta, kunglig fordring
1590
Sml...2-113....Norra Vedbo härad. "Siogahester". Register på tionde. Korn 5 skeppor Råg 2,5 skeppor
Sml...4-41.....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. "Krono nybygge Rörik Siöhester". Mantalslängd
1591
Sml...17-63....Norra Vedbo härad. "Siögahester. Register på tionde. Korn 3 skeppor Råg 3 skeppor
1598
Sml...7-63.....Norra Vedbo härad. "Siogahester". Register på tionde. Korn 0 skeppor Råg 0 skeppor
1599
Sml...2-72.....Norra Vedbo härad. "Siögahester". Register på tionde. Korn 3 skeppor Råg 0 skeppor
Sml...10-23....Stureska grevskapet i Norra Vedbo "Kyrkonybygge Siöhester". Jordbok
1600-talet
1600
Sml...13-84....Norra Vedbo härad. "Kronohemman Siogahester. Register på tionde. Korn 3 skeppor Råg 0 skeppor
Sml...16-102...Stureska grevskapet i Norra Vedbo. "Torp Peder i Siöhester". ……………………………….?
Sml...16-131...Stureska grevskapet i Norra Vedbo. "Kyrkonybygge P i Siöhester. Register på tionde. Korn 3 skeppor Råg 0 skeppor
1601
Sml...2-97.....Norra Vedbo härad. "Kronohemman Siögahester". Register på tionde. Korn 5.5 skeppor Råg 5 skeppor
Sml...14-102...Stureska grevskapet i Norra Vedbo. "Peder i Siöhester". ………………………………………?
1603
Sml...10-80....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. P i Siöhester Cronohemman i kyrkojord
Sml...10-48....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. P i Siöhester Cronohemman i kyrkojord
Sml...13-72....Norra Vedbos härad. Per i Siöhester. Tiondelängd
1604
Sml...14-61....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. Cronohemman Siöhester
1605
Sml...7-52.....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. Kyrkonybygge Siöhester
1606
Sml...6-60.....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. Måns i Siöhester
Sml...6-44.....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. Kyrkonybygge Siöhester
1607
Sml...16-37....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. Kyrkonybygge Siöhester
1608
Sml...20-67....Norra Vedbos härad. Siöhester Cronohemman 1/4
Sml...20-40....Norra Vedbos härad. Siöhester Cronohemman 1/4
1610
Sml...2-195....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. "Måns i Siöhester" Cronohemman 1/4
Sml...2-182....Norra Vedbos härad"Måns i Siöhester". Tiondelängd
Sml...2-159....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. "Måns i Siöhester". Tiondelängd
Sml...15-?.....Norra Vedbos härad. "Peder i Siöhester". …….3 oxe 1…..3 får 5…..1……1
1612
Sml...6-167....Norra Vedbos härad. Cronobonde. Tiondelängd
1613
Sml...9-175....Norra Vedbos härad. Cronotorpare. Tiondelängd
Äl.....57......SE/RA/5117/IV/18(1613-1614). Måns i Sjöhester
1614
Sml...13-32....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. Cronohemman 1/4 Siöhester. Mantal
Sml...14-31....Stureska grevskapet i Norra Vedbo. Cronohemman Siöhester. Tiondelängd
1615
Sml...14-36....Norra Vedbos härad. "Siöhester". Torpare och skogshyttor Längd Råg 0 Korn 1 skeppa (Inget namn)
Äl.....69......SE/RA/5117/IV/20(1615). Måns i Sjöhester
1616
Äl....102......SE/RA/5117/IV/23(1616-1617). Särskild lista för "gamla förlamade" Måns i Sjöhester 1 rd
1618
Äl.....45......SE/RA/5117/IV/25(1618-1619). Särskild lista för "gamla förlamade" Måns i Sjöhester 1 rd
Sml...1-333....Norra Vedbos härad. Lars Svensson ? i Sjöhester. Årliga räntan
Sml...1-407....Norra Vedbos härad. 1/2 gårdar och torpare. Siöhester
Sml...1-268....Norra Vedbos härad med Stureska grevskapet. "Nybygge Måns i Siöhester". Årliga räntan
1619
Sml...11-118...Norra Vedbos härad. Lars ? i Siöhester Crono 1/8. Patrick Ruthvens kompani Norra Vedbo
Sml...11-374...Norra Vedbos härad. Kyrkonybygge Måns i Sjöhester 1/2. Årliga räntan
Sml...11-53....Norra Vedbos härad. Torpare Siöhester. Tiondelängd
1620
Sml...8-43.....Norra Vedbos härad. Per Jonsson i Siöhester Crono 1/4. Patrick Ruthvens kompani Norra Vedbo
Sml...12-20....Norra Vedbos härad. Per Jonsson i Siöhester Crono 1/4. Patrick Ruthvens kompani Norra Vedbo
Räk...15.......Bänkrader och stolar i kyrkan. 17/5 1620. Nr 20: Redeby Bordsjö Sjöhester Djupadal 5.
1621
Sml...6-58.....Norra Vedbos härad.Per Jonsson i Siöhester Crono 1/4. Patrick Ruthvens kompani Norra Vedbo
1622
Sml...2-65.....Norra Vedbos härad. Per Jonsson i Siöhester Crono 1/4. Patrick Ruthvens kompani Norra Vedbo
Gmr...82.......Mönsterulla 1622/2 Patrick Ruthvens kompani. Kvartersmästare Per Jonsson
1624
Sml...1-110....Norra Vedbos härad. Kyrkonybygge
1625
Sml...9-229....Norra Vedbos härad. Eric Sjöhester ?
Sml...9-222....Norra Vedbos härad. Eric Bengtsson ? Sjöhester
1626
Sml...10-110...Norra Vedbos härad. Eric "Siöhester. Befäl och genemene soldater…….under Göran Soops kompani Norra Vedbs härad
1627
Sml...7-84.....Norra Vedbos härad. Eric "Siöhester. Befäl och gemene soldater…….under Göran Soops kompani Norra Vedbs härad
1628
Sml...4-224....Norra Vedbos härad. Kyrkonybygge Siöhester. Skatt : smör , årlig…., honung mm Göran Patkull Lars Kagg
1629
Sml...9-230....Norra Vedbos härad
Sml...9-238....Måns Håkansson i Sjöhester
Sml...9-221....Rulla uppå kapten Zachris Bengtssons kompani…….. Musketerare ? Mönster ?
Sml...15-373...Jönköpings län Jordebok. Kyrkonybygge "Siöhester. Skatt : smör , årlig…., honung mm Göran Patkull Lars Kagg
1630
Sml...18-303...Jönköpings län Jordebok. Kyrkonybygge "Siöhester. Skatt : smör , årlig…., honung mm
Sml...14-74....Jönköpings län Jordebok. Kyrkonybygge "Siöhester. Skatt : smör , årlig…., honung mm
1631
Job...268......1631. Kyrkohemman Tiggiare? Sjöhester. Lista över varor = skatt
1632
JobRk2..70.....Sjöhester. Nybyggare...Skatt : smör , årlig…., honung mm
1634
Aka.....18.....KI/1 1640 1643 1645. År 1634. Jöns i Sjöhester.
1635
Aka.....19.....KI/1 1640 1643 1645. År 1635. Larsas? piga i Sjöhester.
JobRk6.139.....Sjöhester Skatt : smör , årlig…., honung mm
1636
Aka.....20.....KI/1 1640 1643 1645. År 1636. Lars i Sjöhester.
1637
Aka.....20.....KI/1 1640 1643 1645. År 1637. Lars i Sjöhester.
1639
Aka.....20.....KI/1 1640 1643 1645. År 1639. Lars i Sjöhester.
1642
Aka.....20.....KI/1 1640 1643 1645. År 1642. Lars i Sjöhester.
1643
Ama... 57 Lars Jonsson H. Ingrid Pålsdotter. D. Karin Larsdotter
1644
Ama... 60 Lars Jonsson H. Ingrid Påvelsdotter D. Karin Larsdotter
1645
Ama... 43 Lars Jonsson H. Ingrid Påvelsdotter
1646
Ama... 55 Ingrid Påfvelsdotter D. Karin Larsdotter
Aka.....33.....KI/1 1640 1643 1645. År 1646. Roteindelning i Askeryd
1647
Ama... 54 Corpral Sven Andersson. H. Karin Svensdotter
1648
Ama....116 Corpral Sven Andersson. H. Karin Svensdotter
1649
Ama... 43 Hustru Karin Svensdotter
1650
Ama... 40 Hustru Karin
1651
Ama... 37 Hustru Karin Svensdotter
1652
Ama... 33 Corpral Sven Andersson hustru Karin Svensdotter
1653
Ama... 74 Corpral Sven Andersson hustru Karin
1654
Ama... 78 Infanteri 1/4. Corpral Sven hustru Karin
1655
Ama... 64 Infanteri 1/4. Corpral Sven hustru Karin
1656
Ama... 56 Infanteri 1/4.Hustru Karin
1657
Ama... 62 Infanteri 1/4.Hustru Karin 1-0-0-0
1658
Ama... 30 Hustru Karin drängen
1659
Ama... 43 Hustru Karin drängen Måns
1660
Ama... 42 Hustru Karin
1661
Ama... 68 Infanteri 1/4 Hustru Karin
1662
Ama... 49 Infanteri. 1/4 Corpral Anders Hustru0-0-1-1-0. Infant.
1663
Ama... 40 Infanteri. 1/4 Corpral Anders 1-1
1664
Ama... 36 Infanteri. 1/4 Anders hustru
1665
Ama... 43 Infanteri. 1/4 Drängen Jon 1-0 Åbo-Mil
1666
Ama... 37 Infanteri. 1/4 Jon Hustru 1-0-1
1667
Ama... 33 Infanteri. 1/4 Förare Knut Jon Hustru 2-1-0
1668
Ama... 37 Infanteri. 1/4 Förare Knut Jon Hustru 2-1-0
1669
Ama... 42 Infanteri. 1/4 Förare Knut+ dräng 1-1-0 Åbo-Milit-Fattig
1670
Ama... 59 Förare Knut. Lars Hustru 2-1-0
1671
Ama... 71 1/4 Förare Knut hustru och Lars hustru
C1......53......Född. Knuts? i Sjöhester son Göran?
1672
Ama... 78......1/4 Förare Knut hustru och Lars hustru
C1......53......Född. Anna Nilsdotter föds i Tunarp. Nils Andersson är pappa
C1......53......Född. Lars i Sjöhester son Olof
1673
Ama....104......Infanteri 1/4 Inf. Förare Knut hustru och Inf. Lars hustru
C1......54......Född. Knuts? i Sjöhester son ?
C1......54......Född. Anna Nilsdotters syster Elin föds i Tunarp. Nils Andersson är pappa
1674
Ama... 85......Infanteri 1/4 Förare Knut hustru
C1......54......Född. Knuts i Sjöhester son Måns
1675
Ama... 65......Infanteri 1/4 Förare hustru
C1......55......Död. Knuts son i Sjöhester
C1......55......Död. B..?.irs hustru Eva Karin ?
1676
Ama.....41......Infanteri. 1/4 Drängen
C1......56......Född. Johans i Sjöhester dotter Marit?
1677
Ama... 36......Infanteri 1/4 Johan fattighus
C1......56......Född. Johans i Sjöhester dotter Ingrid
1678
Ama... 30......1/4 Johan hustru
1679
Ama... 42......1/4 Drängen?
C1......57......Född. Karls? i Sjöhester son Knut
C1......57......Döde. Anna Nilsdotters pappa Nils på Tunarp dör
1681
Ama.....50......1/4. Sjöhester. ?
1682
Ama.....41......1/4. Sjöhester. ? (0-1-0-0)
1683
Ama.....63......Cavalleri. 1/4. Sjöhester. Corporal Nils (0-2-1-1).
C1......59......Född. Måns i Sjöhester son Daniel
C1......59......Död. Måns i Sjöhester barn
1684
Ama.....57......Infanteri. 1/4. Sjöhester Corporal (0-1-1-0) .Nils (0-1-0-0)(Två torp)
1685
Ama.....64......Infanteri. 1/4 Sjöhester Nils och hustru (0-2-0-0)
1686
Job....327......Militiehemman av Översten Välborne Bernt Mörners ?. Infanteri och ? till beklädning
Ama.....68......Infanteri. 1/4. Sjöhester Nils och hustru (0-2-0-0)
Genm...282......Jönköpings Regemente 1686.Kapten Georgh Hillebards kompani.Bekledning, hemman och räntor för gemmena soldater
Genm...311......Jönköpings Regemente 1686.Kapten Georgh Hillebards kompani.Sjöhester S:a 7.26 (se ovan)
Genm...156......Jönköpings Regemente 1686.Kapten Georgh Hillebards kompani.Rote 21 Sjöhester. Korpral Nils Jonsson
1687
Ama.....64......Infanteri. 1/4. Sjöhester Nils + hustru och pigan
1688
Ama.....76......Infanteri. 1/4 Nils Hustru och Pigan (0-3-0-0)
Genm...426......Jönköpings Regemente 1688 Kapten Georgh Hillebards kompani.Beklädningshemman och räntor för de gemehna soldater
Genm...441......Jönköpings Regemente 1688 Kapten Georgh Hillebards kompani.Sjöhester S:a 7.26 (se ovan)
1689
Ama.....62......Cavalleri. 1/4 Nils och Amund och hustru (0-3-0-1)
1690
Ama.....38......Cavalleri 1/4 Sjöhester Nils och hustru (0-2-0-0). Amund och hustru (0-1-0-1)
Job....195......1690.Cavall. Nils hästhemman. Fierdingshemman Sjöhester.+ register över vad man betalt i skatt.
1691
Ama....191......Kavalleri 1/4 Sjöhester Nils och Amund (2-1-0-0-0-0-0-0-1)
C1......62......Född. Amunds i Sjöhester dotter Elin. Vittne vid dop. Lars i Tunnarp. Hustru Anna i Bubbarp-
C1......62......Född. Måns i Spinkhemmet son Nils. Vittne vid dop. Amund i Sjöhester
1692
Genm....26......Smålands Kavalleriregemente, Lifkompaniet. Sjöhester står som augment till Lutarp nr 30.
Genm...169......Jönköpings Regemente, Georg Hillebards kompani. Sjöhester kavalleri augment : Nils Johansson och Amund
Ama....103......Cav 1/4 Sjöhester Nils och Amund (2-1-0-0-0-0-0-0-1)
C1......64......Vigda Nils Nilsson Sjöhester Corpral Elin Nilsdotter
1693
Ama......5......Kavalleri Sjöhester Nils och Amund (2-1-0-0-0-0-0-0-1)
C1......64......Vittne vid dop (Konungsäng). Nils i Sjöhester
C1......65......Vittne vid dop (Spinkhemmet). Hustru Anna och Nils i Sjöhester
1694
Ama......8......Fattig 1/4 Sjöhester Nils.(1-0-0-0-0-0-0)
Ama......8......Amund och hustru (1-1-0-0-0-0-0)
C1......67......Vittne vid dop (Prutan?). Hustru Anna och Nils i Sjöhester
C1......67......Vittne vid dop (Djupadal). Amund i Sjöhester
C1......67......Vittne vid dop (Nybygget). Nil och Amund i Sjöhester
1695
Ama.....15......Sjöhester Nils (1-1-0-0-0-0-0-0-0)
Ama.....15......Fattigs. Amund (1-0-0-0-0-0-0-0-1)
C2......60......Född. D.26/3 Amunds i Sjöhesters son Samuel
C2......60......Född, Olofs i Vära dotter Kierstin. Vittne vid dop. Amund i Sjöhester.
1696
Ama......2......Nils och Amund(2-2-0-0-0-0-0-0)
C2......14......Gåvopenningar. Nils i Sjöhester 15 öre
C2......14......Gåvopenningar. Amund i Sjöhester 12 öre. Hustru Anna i Sjöhester 8 öre
C2......15......Amund i Sjöhester och Per i Oroen får ersättning 6 daler för underhåll av taket i kyrkan
C2......62......Vittne vid dop. Nils i Sjh.
C2......63......Vittne vid dop (Djupadal). Hustru Anna i Sjöhester
C2......63......Vittne vid dop (Väratorpet). Nils i Sjöhester
C2......63......Vittne vid dop (Vära). Hustru Anna i Sjöhester
1697
Genm...163......Jönköpings Regemente, Norra Vedbos kompani (Georg Hillebards).
Ama....281......Nils är fattig.1/4 Sjöhester. Nils och Amund (2-1-0-0-0-0-0)
C2......17......Gåvopenningar. Hustru Brita I Sjöhester 10 öre
C2......17......Gåvopenningar. Nils i Sjöhester 16 öre
C2......17......Gåvopenningar. Amund i Sjöhester 12 öre
C2......64......Född. D.16/5. Amunds i Sjöhesters son Anders. Vittne vid dop Måns i Spinkhemmet
C2......64......Född. D.10/10. Amunds i Äsperödjans son Anders.
1698
Ama....116......1/4 Sjöhester. Nils och hustru.(0-0-0-0-0-0-0). Amund och hustru (1-1-0-0-0-0-0)
C2......20......Nils i Sjöhesterstugan 16 öre
C2......20......Amund i Sjöhester 15 öre
C2......65......Född. Johans i Djupadals dotter Karin. Vittne vid dop. Nils i Sjöhester. Hustru Anna i Sjöhester
1699
Ama....187......Utfattig 1/4 Sjöhester. Nils hustru (0-0-0-0-0-0-0)
Ama....187......Amund och hustru (1-1-0-0-0-0-0)
C2......22......Amund i Sjöhester och Pär I Assjö kvan får 63 daler för arbeta på kyrkan
C2......67......Född. Johans i Vära dotter Kierstin. Vittne vid dop. Amund i Sjöhester
C2......67......Född. Pär i Assjö kvarn son Anders. Vittne vid dop. Hustru Anna i Sjöhester
| 