Karta över soldattorp
husartorp livgrenadjärtorp militiehemman

Nr 11 Åmarp, Redeby

Nr 12 Hjälmserydstugan, Stora Lönhult

Nr 13 Lilla Gölen, Ingevallstorp

Nr 14 Hytten, Hulu

Nr 15 Sandliden, Svenstorp

Nr 16 Gärdshemmet, Askeryd

Nr 17 Bäck, Redeby

Nr 18 Brohemmet Norra Holma

Nr 19 Stubbarphemmet, Stubbarp

Nr 20 Väratorpet, Vära

Nr 21 Mosstugan, Skyttlingebäck

Nr 22 Perstorp, Ägersryd

Nr 30 Uddevalla, Bubbarp

Nr 31 Kärrboryd, Bjursberg

Nr 92 Backagården, Blixtorp

Nr 93 Kärrboryd, Kättilstorp

Nr 94 Gransbo, Lägernäs

Nr 95 Gransbo, Lägernäs

Nr 96 Hyran Kalvsved

Nr 98 Hult

Nr 27 Söråsen - Rusthåll Västorp

Nr 28 Modala - Rusthåll Karstorps Norrgård

Nr 29 Skärpan - Rusthåll Karstorps Södergård

Nr 30 Uvåsen - Rusthåll Lutarps Ö-g Lindekulla

Nr 31 Haga - Rusthåll Hagrida

Sjöamålen till rustahållet nr 30 i Lutarp

Sjöhester till rusthålet nr 30 i Lutarp

Klas Johansson

Indelningsverket

På 1600-talet blev Sverige den mäktigaste militära stormakten i nordeuropa. Framgångskonceptet var en militär mobilisering av hela bondesamhället i syfte att försvara vunna landvinningar. Indelningsverket bildades 1682. Landshövdingen i varje län hade det yttersta ansvaret för rekrytering av soldater. Indelningsverket var indelat i tre delar - det ständiga knekthållet - rusthållet - militära befälets avlöning.

Infanteriet
Det ständiga knekthållet - organiserades så att två till fem gårdar i en by åtog sig att skaffa en soldat och förse honom med uniform och annan utrustning. Genom detta befriades bönderna från att själva utskrivas till krig. Det var viktigt att jorden brukades och att kronan fick in sin skatt. Bönderna ville gärna att soldaten hade en familj som kunde hjälpa till och ta hand om torpet om soldaten skulle ut i strid. Om soldaten var ogift, ville bönderna i byn gärna att han skulle gifta sig med änkan efter en tidigare soldat. Då slapp byns bönder att betala fattighjälp till änkan och barnen. En soldat skulle vara frisk och kunna göra nytta om det blev krig. Den som blev sjuk fick sluta. Senare ändrade man reglerna så att soldaten upphörde med sin krigstjänst vid 55 års ålder.

Soldatnamn. Indelta soldater fick ofta soldatnamn som binamn. Namnet var knutet till roten, och en nyrekryterad soldat kunde överta företrädarens namn. I och med allmogens antagande av fasta släktnamn under slutet av 1800-talet kom många soldatnamn att bli ärftliga, och de utgör ett karakteristiskt inslag i det nutida svenska släktnamnsförrådet. Vanliga namn på indelta soldater var Klang , Blixt, Modig, Stål och Sköld. Båtsmän hade namn som Boglina, Roddare och Kompass. Namnen hade ibland anknytning till soldatens militära uppdrag. En soldat skulle vara ”Modig” och gjord av ”Stål”.

Kavalleriet
Det andra var rusthållet och dess ägare, rusthållaren. Rusthållens skatteskyldighet bestod i att bekosta en ryttare, en husar. Ägaren av en sådan gård kallades rusthållare. Kronan svarade för vapen och rusthållaren för hästar, ryttare och övrig utrustning. Rusthållaren var skattebefriad med ett fastställt belopp. Om kostnaderna för rusthållet översteg skatten som rusthållaren var befriad ifrån så fick rusthållet ekonomiskt stöd från fördelshemman = augmentshemman. Dessa augmentshemman var alltså indelta till ett bestämt rusthåll och en viss del av deras skatt gick till rusthållaren.

Befäl
Militiehemman, jordegendom anslagen till det militära indelningsverket och i denna egenskap utnyttjad till boställe för befäl eller som räntegivande.