Historien om familjen Lindgren i Askeryd börjar 1818 när den blivande knekten Johan Lindgren från Säby född 1795 blir antagen som soldat. Han får som brukligt sig tilldelat ett soldattorp. Torpet heter Bäck Nr 17 under Redeby Östergårds rote.

En släktkrönika om Johans framtida släktled, deras öden och äventyr i Askeryds socken under två sekler. Det är en historia om livet på landet, som högst påtagligt präglades av en militär närvaro. Så hade det varit sedan urminnes tider i Sverige, i flera hundra år

Bondebefolkningen hade på sitt ansvar - sin plikt - att sörja för rikets försvar, sörja för sina indelta knektar och husarer. I socknen fanns hela fem husartorp och tolv soldattorp och befälshemman för kronan. Indelningsverket varade fram till 1901 och ersattes med allmän värnplikt.

Sverige var ännu långt in på 1800-talet huvudsakligen ett bondeland fram till industrialiseringen under andra hälften av 1800-talet. Hur livet egentligen gestaltade sig kan kanske beskrivas med Gösta Irvings betraktelse från Skärpan i Askeryd. Han skriver följande kring sekelskiftet och vad "förnöjsamhet" innebär:
Umbäranden och försakelser hörde intimt ihop med livet. Ändå var förnöjsamheten god trots ringa medel att förverkliga en dräglig tillvaro.

På Söråsen till Västorps rusthåll levde och verkade Askeryds siste Husar Gustaf Wilhelm Lindgren (Bilderna till vänster som 20-åring 0ch 60-åring 1934). Han föddes 1874 och dog i Östorp 1949. Hans äldsta dotter hette Signe och Signe var farmor till Anne-Charlotte, som här vill förmedla denna historia

På Söråsen 1919. Gustaf med sin hustru Anna och barnen Karl Elly och Gunhild

Farmor Signes historia berättad av Ann-Charlotte

Anne-Charlotte är dotter till Åke Lindgren, och som tradition bjöd, även han verksam i det miltära. Hans mor Signe föddes på soldattorpet Söråsen 1897, som äldsta barn av tio syskon. Hon bodde kvar hos föräldrarna Gustaf Wilhelm Lindgren och Anna Cecilia till 1916 då hon flyttade till Västra Ryd. Troligtvis för att tjäna som piga. Kommer sedan hem till Söråsen 1918. Signe var till hjälp för sin mor och sina småsyskon.

År 1921 flyttar Signe till Eksjö för att arbeta som hushållerska. I Eksjö träffar hon Johan Alfred Andersson född 1898 i Vrena, som alltså är min farfar. De är trolovade och lysning har varit. Vad händer ? - men i januari 1923 bryts trolovningen och Signe flyttar åter hem till föräldrarna i Söråsen, tar hand om sin son Åke och hjälper till i hushållet och på gården. Hennes far, husaren Gustaf Wilhelm, blev en älskad fadersgestalt för Åke.

Ett minne som farmor Signe berättat för mig var att när Åke började skolan kunde han redan läsa felfritt utan att ljuda. Detta tyckte inte skolläraren om. Så det var bara att ljuda och passa in i gruppen. Hur hade han då lärt sig detta ? Jo varje lördag tog hans morbror Folke med honom på sin cykel till lanthandeln för att köpa bl.a. veckans Smålands Posten.Sedan hemma satt far i Folkes knä och Folke läste högt och pekade var han var i texten och rätt som det var hade far löst koden och läste själv obehindrat.

1940 flyttar Signe åter till Eksjö. Efter några år går flyttlasset till Stockholm. Signe arbetar som jungfru hos bl.a. tandläkare Franzén som bodde på Torsgatan. Hon pratade ofta om hur bra hon hade haft det och hur snälla barnen var i familjen. Att gå med barnen till parkleken i närheten var fina stunder för henne. Senare på 40-talet hyr Signe en lägenhet på nybyggda området på Årstafältet.

1952 kommer Signe till sonen Åke i som bor i Linköping. Där tar hon hand om hushållet och de två flickorna, jag och min syster då 2 och 4 år gamla, fram till 1958. Under några somrar fick vi följa med till Östorp där farmors bror Folke bodde. Mina minnen tillsammans med farmor och vistelserna på Östorp är fina minnen. Folke var alltid så snäll och glad.
När Åke flyttade till Norrtälje 1958 följde Signe med. Hos sin son blev hon kvar resten av sitt liv

Som brukligt var på den tiden när farmor Signe var ung så tog man tillvara på vad naturen bjöd
Den här dagen var Signes uppgift att gå till skogen och plocka bär. Mellan Söråsen och skogen fanns en kohage och i hagen en inte alltför vänlig tjur.
Vilken väg väg hon tog till skogen förtäljer inte historien, men på hemvägen med spannen full av bär, bedömde hon att eftersom tjuren var så långt borta skulle hon nog kunna genom över kohagen. Sagt och gjort. Hon kättrar över gärdesgården och springer över hagen. På väg över till nästa gärdesgård hör hon hur tjuren kommer stampande. Men - hon hinner inte riktigt så sista biten fick hon hjälp av tjuren som buffade på henne. Signe med spann full av bär hamnar på rätt sida av gärdesgården. Lyckligtvis oskadd.
Troligtvis hamnade bären på backen. Men om jag känner farmor rätt så plockade hon säkert upp det mesta innan hon gick hemåt. Så kan det gå när man trotsar ilskna tjurar !

Berättat av Anne-Charlotte för Bo Beckman

Signes föräldrar

På Söråsen 1919. Gustaf med sin Anna och barnen Karl Gunhild och Elly. (Bilderna förstoras)

Far: Gustaf Vilhelm Lindgren. Husar. Född 1874 i Söråsen. Död 1949
Mor: Anna Cecilia Karlsdotter. Född 1874-01-19 i Näsby. Kom från Marbäck 1896. Gift 1896 med Gustaf.

Signe Elisabet Lindgren. Född 1897 i Askeryd. Död 1977
Folke Vilhelm Lindgren. Byggnadssnickare. Född 1899 i Söråsen. Ogift. Död 1972 i Östorp, Västorp
Karl Helge Lindgren. Född 1902 i Söråsen. Död 1905 i Söråsen. Engelska sjukan Rackitis
Axel Gottfrid Lindgren. Född 1904 i Söråsen. Död 1905 i Söråsen. Dödsorsak: Tandslag
Karl Verner Lindgren. Född 1906 i Söråsen. Lagerföreståndare vid Sandviks-stål Stockholm. Död 1990. Gift 1932 med Anna Greta Lindgren. Född 1909 Vilske-Kleva Skaraborg
Gustaf Robert Lindgren. Född 1908 i Söråsen. Död 1910 i Söråsen. Dödsorsak: Lunginflammation
Elly Ingegerd Lindgren. Född 1912 i Söråsen. Gift 1937 med Karl Artur Svensson. Född 1905 i Frinnaryd Död 2006 i Aneby
Gunhild Viola Lindgren Stein. Född 1914 i Söråsen. Död 2004 i Tranås. Gift 1951 med Fred Erik Gunnar Stein i Kråkshult
Dödfött gossebarn 1917 i Söråsen
Stig Gustaf Erland Lindgren. Född i Söråsen. Född 1919. Död 1921 i Söråsen

Övre bild: Fr. vänster Gunhild, Signe, Elly Karl, Folke. Alla födda på Söråsen

Undre bild: Fr. vänster: Samuels barnbarn Folke Elly och Samuel. Barnbarnsbarn Gun

Signes Farfar Samuel och Farmor Christina

Farfar Samuel Edvard Lindgren. Han föddes 1839 i Bäck, Redeby Östergård, Askeryd. Far: Johan Lindgren. Mor Anna Christina Nilsdotter från Säby

Farmor Christina Sofia Johansdotter. Hon föddes i Assjö Kvarn. Far: Johannes Paulsson. Mor: Christina Greta Zachrisdotterfrån Assjö kvarn. Fadern bifallet muntligen

Samuels dop. Han fick vid dopet inte mindre än tre faddrar, Demoiselle Rose Angelique Florentine Hedborn i Assjö Prästgård. Bonde Johan Svensson i Vära och hans hustru Maja Stina Jonsdotter

1859 - 1870. Husar till Haga. I en ålder av tjugo år flyttar Samuel hemifrån till Fällestugan och blir samtidigt husar för No 31 Hagrida husartorpet kallat Haga

1864. Samuel och Christina gifter sig 1864 i Haga Askeryd

Barn:
Carl Edvard. Född 1865-04-14 i Haga, Askeryd
Emma Sofia. Född 1866-09-16 i Haga, Askeryd
Alma Cristina. Född 1870-09-14 i Haga, Askeryd
Gustav Vilhelm. Född 1874-02-05 i Söråsen, Askeryd

1870-1896 Söråsen Flytt från Haga 1870 till Söråsen med hustru och tre barn. Husar och nyutnämnd till korpral på husartorpet No 27 Västorp Lif Sqvadron.
Samuel hade undergått underbefälsutbildning i Stockholm och tilldelats gulddistinktion

1878 änkling Samuel blir änkling 1878 när Christina Sofia avlider i lungsot

1880. Samuel gifter sig i Askeryd med Johanna Matilda Blomkvist. Född 1854 i Smedjan, Askeryd. Far: Adolf Fredrik Blomkvist. Mor: Josefina Dahlgren

Barn:
Johan Edvard. Född 1881-05-02 i Söråsen, Askeryd
Anders Rickard. Född 1883-11-04 i Söråsen, Askeryd
Simon Alfred. Född 1887-06-12 i Söråsen, Askeryd
Anna Matilda. Född 1891-06-08 i Söråsen, Askeryd

1896. Avsked och flytt till Östorp. . Sonen Gustav Vilhelm står noterad som husar på Söråsen för nr.27 Västorp
Flyttar år 1896 till Östorp, backstuga och undantagsstuga till Västorp

1924 och 1926 avlider Samuel och Johanna på Östorp

1:a bilden: Samuel med Johanna och dottern Anna Matilda på Östorp
3:e bilde: Stående fr. v. Artur Svensson gift med Elly - mor Anna Cecilia - farmor Signes bror Folke - Åke Signes son, min far. Sittande fr. v. Elly farmors syster - Signe min farmor - Gustav min farmors far

Signes Farfar Samuels äldste storebror Claes August

Claes August Lindgren. Soldatnamn Hill född på Bäck i Askeryd 1820. August är 19 år äldre än Samuel
Hustru Katarina Danielsdotter född 1809 i Flisby

1841. Antagen. 175 cm lång.
1841. Till soldattorpet Sandliden Nr 15 under Svenstorps rote. Torpet är flyttat till Kristers rike. Bilden Hfl. 1838-1845
1842. Giftemål

1844-1845. Slottsgarnison i Malmö
1845. Tilldelats guldgalon på sin uniform i Malmö

Barn
Frans Gustaf Åhl Hill. Fosterson.. Född 1846 i Stockholm. Från Stockholms allmänna barnhus 1849. Björnslätt (Klockaregården) 1866. Gifte
Lovisa Israelsdotter. Fosterdotter. Född 1848 i Norra Vi. Fosterdotter. Flyttar 1863 till Kvarntorpet. Svenstorp 1880. Fällestugan 1887

1858. Utnämnd till vice korpral
1860. Ur boken: "Vad nytt från Askeryd:
Söndagen den 16 i denna månad efter gudstjänstens slut, tilldelades i Askeryds kyrka vice korpralen Hill vid Jönköpings regemente och och Norra Vedbos kompani en silvermedalj, att i kedja bäras på bröstet, därå ena sidan Hans majestät Konungen Carl XV:s bröstbild var präglad och å andra sidan orden: För ömsint vård av värnlösa barn. Medaljen var från barnhusdirektören i Stockholm och kontraktsprosten Egnell, som öfverlämnade och påfäste medaljen. Höll ett tal, framhållande bland annat det vackra och ovanliga uti att ömma för likars väl.

1903. Död i Fällestugan i magsjukdom

Signes Farfar Samuels storebror Gustav
Gustav Wilhelm Julius Lindgren Lind född på Bäck i Askeryd 1833. Gustav är 6 år äldre än Samuel.
Hustru Sofia Vilhelmina Magnisdotter född 1822 i Flisby

1857. Fångvakt i Malmö
1859. Begär vid GMR 1859 att få byta Ingnell till namnet Lind vilket godkänts 1860. Militärläger i Ljungby
1862. Warberg 1862. Antagen
1862. Lilla Gölen Hit kom Gustaf efter att han blivit antagen 1862. Han är då 29 år gammal. Han tar med sig sin hustru Sofia 40 år och barnen Carl Gustava och Klara. Lilla Gölen är soldattorp Nr 13 under rotehemmanet Ingevallstorp. Förordnad till vice Korpral den 6 maj 1864. På egen begäran entledigad från korpralsbefattningen den 4 Juli 1866. Bilderna är från Lilla Gölen och husförhörslängden 1861-1865

Barn
Carl Anders.. Född 1855
Gustava Sofia. Född1858
Clara Christina. Född 1860
Anna Charlotta. Född 1863
Gustaf Vilhelm. Född 1866. Död efter några dagar
Augusta Matilda. Född 1867. Död efter några dagar
Matilda. Född 1869. Tvilling med Johan. Död efter några dagar
Johan Gustaf. Född 1869. Tvilling med Matilda. Död efter några dagar
Johan Gustaf. Född 1870. Död efter några dagar
Alexander Edvard. Född 1874. Död efter några dagar

1866. Flytt från Lilla Gölen till soldattorp Nr 14 Hytten under rotehemmanet Hulu
En olycklig tid på Hytten för Gustaf och Sofia. Från 1866 till 1874 dör samtliga barn efter en kort tid - sex barn - varav ett tvillingpar. År 1866 var Sofia 44 år gammal när raden av olyckliga födslar inleddes

1871 och 1874. Läger i Skåne
1885 Avsked 1885 med orden: "Får avsked med anmälan till underhåll genast, tjent utmärkt väl". Sammanlagda tjänsteår 31 5/12
1886 Enligt husförhörslängden 1881-1891 utvandrar Gustav Sofia och dottern Anna Charlotta till Nordamerika 1886-03-16

Signes Farfar Samuels storasyster Hedvig Charlotta Lindgren
Hedvig Charlotta född 1831 i Bäck. Faddrar: Kongl Hofpredikant och Kyrkoherde Hedborn. dess hustru Henrietta Gyllenram. Herr Magister J P Högström. Mamsell Elis. Luthander. Bonde Sven Larsson i Redeby. dess hustru Eva Nilsdotter i Redeby
1848. Flyttar till Äsevad 1848 piga hos Anders Gustaf Johansson
1850. Flyttar till Marbäck. Kommer hem till Askeryd föder en son flyttar till Lommaryd
1858-1882. Kommer hem till Askeryd 1858 och är då piga i Bråten hos Torparen Johan Johansson. Bor som inhyse i Bråten till 1882.
1882. Till Fällestugan

Barn
Carl Alfred Håkansson Lindgren född 1855 i Assjö Ladugård. Faddrar: Johan August Johansson i Bråten. Maja Stina Hansdotter i Bråten. Dräng Samuel Svensson i Backhemmet. Piga Vilhelmina Johansdotter i Assjö.n. En Charles A Lindgren emigrerar från Säby 29/4 1881 reste från Göteborg till Redwing USA
Johan August Gustafsson född 1859 i Bråten. Faddrar: Gustav Lind i Gölen (Farbror). hans hustru i Gölen (Faster). Dräng Carl Svensson i Assjö. Piga Lena Lindgren i Sandliden. Flyttar till Göteborg 1882

1882. Flyttar till Fällestugan
1904. Utvandrar till Nordamerika med brodern Samuel Edvards barnbarn Carl Algot Lindström från Fällestugan i Askeryd. De reste från Göteborg 5/10 1904 till Sanborn N D USA
1910. Enligt boken "Vad nytt från Askeryd" sid 165 infört i Smålands Tidningen Tisdagen den 15 Juli 1910:
Att Gud behagat hädankalla min kära syster Hedvig Charlotta Lindgren som fridfullt afled hos sin son i Jamestown, Nord-Dakota, Amerika, den 15 oktober 1910 af en ålder af 78 år, 10 mån och 15 dagar, får jag härmed för släkt och vänner med sorg och saknad tillkännagifva. Östorp Askeryd den 26 nov 1919.

Bilden: Östorp renoverat 1936

Signes Farfars far

Farfars far Johan Lindgren Klockareson från Säby var den förste av familjen Lindgren som flyttade till soldattorpet Bäck i Askeryd. Johan växte upp under Napoleonkrigens tid i början på 1800-talet och tog värvning efter krigets slut. Sverige och Norge hade då ingått i en union.
1795 Född i Säby, Norra Vedbos härad. Hans far, klockaren hette Jonas Svensson och hans mor hette Helena Svensdotter

Anna Christina Nilsdotter. Hustru. Christina kom också från Säby. Född 1798. Död 1881. Anna och Johan fick mellan 1818 -1839 sex söner och fyra döttrar.

1818. Giftemål
1819. Flytt till Bäck enl. Hfl

Barn
Anna Helena född i Säby 1818. Redeby Sörgård 1834. Karstorp 1835. Bordsjö 1846. Till Svanhals, Ödeshög Östergötland 1847. Ogift. Död 1887 i Fällestugan
Clas August född på Bäck i Askeryd 1820. Redeby Sörgård 1834. Borgen 1837. Eldstorp 1838. Soldattorp Sandliden under Svenstorps rote. Se ovan
Carl Johan född på Bäck i Askeryd 1822. Redeby 1841-1845. Djupadal 1845. Vetlanda 1846. Död i Svenarum 1884 ?
Carolina Maximilliana född på Bäck i Askeryd 1824. Kråkefors 1839. Karstorp 1839. Redeby 1840. Tunarp 1841. Eksjö 1842
Anton Ludvig Gard Husar i Lommaryd.Född på Bäck 1825. Redeby 1839. Stora Lönhult Norrgården 1842. Bäck 1844. Eksjö 1845. Död 1907
Adolph Fiskare. Född på Bäck Askeryd 1828. Redeby 1845. Risinge socken 1847. Död 1891
Hedvig Charlotta född på Bäck i Askeryd 1831. Faddrar Konglige Hofpredikant och Kyrkoherde Hedborn, Herr Magister JU P Högström, Mamsell Elis Luthander. Se ovan
Gustav Wilhelm Julius född på Bäck i Askeryd 1833. Se ovan
Gustafa Wilhelmina född på Bäck i Askeryd 1836
Samuel Edvard född på Bäck i Awskeryd 1839. Se ovan

1818. Antagen. Till soldattorpet Bäck
1813 1814. Krigskommendering i Tyskland och Norge
1819 1824 1821. Läger i Skåne och Norge
1844. Avsked
1845. Flytt till Fällestugan
1851. Död

Johans självbiografi skriven på dödsbädden

Jag

Johan Lindgren, är född den 4/6 1795 uti Hobbarp, Säby församling, av föräldrarna vice klockaren Jonas Svensson och hans hustru Helena Svensdotter
Hemma i föräldrahemmet vistades jag tills i början av år 1813, då jag blev antagen till fältmusokant vid Kungl. Jönköpings regemente och medföljde detsamma till Tyskland och Norge

Efter hemkomsten från dessa fältåg efter 20 månader eller den 28/11 1814, vistades jag åter hemma hos föräldrarna tills jag år 1818 ingick äktenskap med pigan rusthållaredottern Anna Kristina Nilsdotter från Siggarp, varest vi bodde till den 1/4 1819, då vi flyttade till Bäck i Askeryds socken livgrenadjärtorpen i Askeryd Under min tjänstetid, som varade i 31 1/4 år, har jag varit tvenne storläger på Bonarps hed i Skåne samt ett vid Kristiania i Norge
År 1817 den 25/10 erhöll jag kallelse att vara ledamot av Musikaliska sällskapet i Jönköping, varest de förnämsta av Kungl. Hovrättens herrar voro ledamöter
År 1824 i februari erhöll jag underofficers fullmakt
År 1844 den 25/6 begärde och erhöll jag avsked och har under tjänstetiden svurit trenne konungars trohetsed

År 1845 den 4/12 flyttade vi till Fällestugan, där Hans Exellens högvälborne Greve Gustav Trolle Bonde tillika med dess högvälborne brorson låtit uppföra ett vackert boningshus för min och min hustrus återstående dagar
Men som vi fått det fullkomligt färdigt, så timade den 11/5 den olyckshändelsen att hela byggnaden lades i aska, varigenom vi förlorade nästan allt vårt bohag
Men som Askeryds församlings respektive innevånare attlid ömmat för sina nödlidande, så mildrade de även våra bekymmer till stor del genom de gåvor som vi fick mottaga

Måtte gud välsigna och belöna varje givare samt bevara deras hem från den farliga vådelden. Vi blev inte heller husvilla, ty min forne roteintressent Carl Johansson i Redeby Håkansgård med sin hustru lämnade oss rum. vilket vi begagnade i 7 månader tills des Herr Inspektor Carlsson på Askeryd genom sin höga husbondes löfte omsorgsfullt låtit uppföra den nuvarande byggnaden

Äktenskapet har gud välsignat med 10 barn, 6 söner och 4 döttrar, vilka alla leva men kunna ej alla närvara vid min begravning, ty en del är allt för långt borta från fädernebygden

Fattigdomen har varit vår dagliga gäst, men gud har underligen hjälpt oss genom tiden. Jag har varit lycklig i min fattigdom, ty gud gav mig en god maka, som genom omsorg och flit har hållit huset vid makt

Min hälsa har omkring 14 år varit klen och synnerligen sedan jultiden då flera okända plågor hållit mig ofta vid sängen
Söndagen den 22/6 begick jag Herrens heliga nattvard och hemkommen från kyrkan blev jag hårt angripen och har nu varit sångliggande i 6 veckor, då jag med svåra plågor skriver dessa rader

Söndagseftermiddagen den 3 augusti 1851 Johan Lindgren P. M.
Min kära hustru Anna Kristina Nilsdotter är född 23/8 1798 uti Målatorpet Säby socken av föräldrarna rusthållaren Nils Andersson och hans hustru Anna Andersdotter. Hon var hemma hos föräldrarna tills hon var 14 år kom i andras tjänst. Tjänade på några ställen och sist i Säby prästgård
Den 16/6 ingick hon äktenskap med mig.

Indelningsverket. Före den Allmänna värnplikten fanns i Sverige ett soldatrekryteringssystem som kallades Indelningsverket, inrättat av Karl XI 1682 under stormaktstiden. Indelningsverket uppgift var att låta allmogen förse kronan med stridsdugligt folk. Landsbygden militäriserades. Rotar för infanteriet och rusthåll för kavalleriet bildades. En soldats moral och plikt avspeglas i Krigsman erinran

Krigsmans erinran

Kavalleriets Rusthåll. Rusthållens skatteskyldighet bestod i att bekosta en ryttare, en husar. Ägaren av en sådan gård kallades rusthållare. Kronan svarade för vapen och rusthållaren för hästar, ryttare och övrig utrustning. Rusthållaren var skattebefriad med ett fastställt belopp. Om kostnaderna för rusthållet översteg skatten som rusthållaren var befriad ifrån så fick rusthållet ekonomiskt stöd från fördelshemman = augmentshemman. Dessa augmentshemman var alltså indelta till ett bestämt rusthåll och en viss del av deras skatt gick till rusthållaren.

Infanteriets Rote Roten organiserades så att två till fem gårdar i en by åtog sig att inhysa en soldat med soldattorp och förse honom med uniform och annan utrustning. Genom detta befriades bönderna från att själva utskrivas till krig. Det var viktigt att jorden brukades och att kronan fick in sin skatt. Det var inte alla som blev tvungna att utse och bekosta en militär. Befriade var innehavare av adliga sätesgårdar, befälsgårdar, gästgiverier och gårdar som tillhörde länsmän och posthantering.

Torp Husartorp och soldattorp knutna till familjen Lindgren

Husartorp Nr 27 Söråsen - Rusthåll Västorp och Östorp

Husartorp Nr 31 Haga - Rusthåll Hagrida

Soldattorp Nr 13 Lilla Gölen. Rotehemman Ingevallstorp

Soldattorp Nr 14 Hytten. Rotehemman Hulu

Soldattorp Nr 15 Sandliden. Rotehemman Svenstorp

Soldattorp Nr 17 Bäck. Rotehemman Redeby Östergård

Fällestugan

Redeby

Kråkefors

Utjorden Djupadal

Karstorp

Eldstorp

Äsevad

Bråten

Smålands Husarregemente K4 i Eksjö. Ränneslätt (förstoring: klicka)