Preliminärt är första skriftliga belägg för Kråkefors enl. karta över Askeryd 1683. Det är sjön Kråkans avflöde ner mot Västra Lägern - i kuperad terräng - med ett ansenligt vattenfall, som skapat möjlighet till näringar av olika slag. Nedanför fallet finns också en damm.

Sågruinen består av en husgrund, en dammvall. Husgrunden är 12 x 6 m. Mot åfåran är öppning för vattenhjul, med rester efter hjulstock. Dammvallen är ca 22 m lång (N-S), 2,5 m hög. Dammvallen är delvis nedbruten över ån.

På platsen har tidigare funnits en överfallskvarn. Omkring 1858 revs kvarnen och en ny såg med ny fördämning byggdes. Äldre lämningar kan finnas kvar. (Höglandets Fornminnesförening. Uppgifter från Fornsök)

Enligt hfl. 1805 är Sågstugans första boende afskedade soldaten Nils Vestberg född i Askeryd 1724 och hans hustru Catharina Persdotter född i Askeryd 1738.

Längs vägen - 50-tal meter - söder om fallet - längs bergskanten som bildar fallet - finns husgrunderna efter de båda Sågstugorna. Den östra Sågstugan är belägen intill stupet mot Sillafall och härifrån kan man se milsvida bort mot Västra Lägern och Östergötland. Stugorna revs efter kriget, slutet på 1940-talet

Vid hällen där Sågstugan låg, nära stupet.

Husgrunder efter tillverkningsindustri ?
Tillverkning av likkistor

Söder om Sågstugorna ett 60-tal meter från vägen finns ett större område med husgrunder. Här ansluter också vägen från Sillefall vid kvarndammen. I Kråkefors-området har tillverkningsindustri förekommit. Enl. uppgift har här likkistor tillverkats

RAÄ: Objektidentitet 12000000162825. Undersökning 2011: Husgrunder, ca 20x10 m (NNV-SSO) bestående av 1 husgrund och 1 stenkällare. Husgrunden är ca 4 x 4 m (Ö-V) av natursten, 0,4-0,6 m st, 0,3-0,5 m h, kraftigt övermossad, tydlig stenrad mot S, Ö och delvis mot V, ingen avgränsning mot N. 8 m SSÖ därom är grävd stenkällare, 2x2 m (N-S), 1,5 m dj, kallmurad av 0,2-0,4 m st stenar, rundade och tuktade, lagda i ca 4 skift. (Höglandets förnminnesförening. Uppg. fr. Fornsök)

Torpet var beläget på andra sidan dammen - söderut - sett från Forsen. Torpet förekommer i mantalslängder från år 1687. Namnbyte mellan 1700-1702. Husförhörslängder börjar föras i Askeryd 1710. Sista belägg för Sillafall är 1721

1687 mantalsl. (sid. 64) Torparen Lars till Sillakvarn
1688 mantal. (sid. 76) Lars och hustru
1689 mantal. (sid. 62) Lars och hustru
1690 mantal. (sid. 38) Lars och hustru
1691 födbok. ( C:1 sid. 98).26. dec. Larses i Sillakvarn
1693 födbok. ( C:1 sid. 104).13. aug. Anders son i Sillafall Nils
1694 dopvittne. ( C:1 sid. 106). Hustru Karin i Sillafall
1695 mantal. (sid. 17) Anders
1696 dödbok. ( C:2 sid. 116).2, feb Anders son i Sillafall Nils
1696 födbok. ( C:2 sid. 116).19. aug. Anders son i Sillafall Sven
1700 mantal. (sid. 186) Fattig Anders hustru
Mantal för 1701 saknas
1702 mantal. (sid. 153) Sillafall Fattig Anders hustru
1703 mantal. (sid. 168) Sillafall Fattig Anders hustru
1706 mantal. (sid. 6) Sillafall Anders
1721 hfl. Oluf hustru Kerstin dotter Elin