Gårdens ursprung finns att hämta i tiden för Dackeupprorets tid - under "Den stora oredans tid" i Småland, när det svenska unga kungariket gjorde räfst och rättarting i Småland efter Dackeupproret. Förutom avrättningar och deportationer av dackemän så fick man betala straffskatter. Vad som hände i Askeryd får man ana sig till. I "årliga räntan" finns tre änkor noterade efter dackefejden.

Edsvad - Äsevad byggs upp i början på 1540-talet och fick som brukligt några års skattefrihet. Första belägg för Edsvad - Äsevad - är från år 1551 (Småländska handlingar. 1551:15 sida 78). Ebbe y Edsvad. Att gården byggs upp 1551 bekräftas av att den noteras under rubriken "Krononybygge". Ebbes namn finns med sista gången i skattelängderna för 1574. Det är endast mannens namn och gårdsnamnet som noteras i längderna

1551-1574 Ebbe

1577-1601 Olaf/Oluf

1601-1615 Gården övergår från kronohemman till skattehemman och omnämns i skattelängderna men brukarnamn saknas. 1615 noteras Edsvad som "hydda"

1619 Per

1619-1630 Ingen namngiven brukare fram till 1630. Generellt anges bara brukarnas namn sporadiskt i skattelängderna från 1601

Mantalsregister för Askeryd förs årligen från 1643 till 1800. Här omnämns under en period även hustruns namn och eventuella barn. Från 1643 är Äsevad ett frälsehemman med två hushåll under Göran Patkull Askeryds säteri

1643-1666 Anders Knutsson och hustru Gunnel Nilsdotter.

1644-1675 Hindrick Jönsson och hustru Ingeborg Månsdotter

1667-1679 Jon (död 1677) och hustru. Jon får en son 1673 död 1678. Hustun - änkan död 1683

Äsevad expanderar och blir kavalleriboställe från 1684

1676-1687 Drängen Jöns. Jöns gifter sig möjligen med pigan Karin ? (nedan). Död 1686. Sammanlagt fem personer bor 1684 på Äsevad

1679-1687 Pigan Karin

1680-1682 Johan (Jöns?) på Äsevad får en dotter Elisabeth 1680. Jönses i Äsevads barn dör 1682

1683-1686 Jönses i Äsevad får ett barn. Sonen dör 1686 med sin far 1686

1684- ? Korpral. Korpralen gifter sig 1689 med pigan (nedan). Korpralens förnamn anges inte i skattelängderna

1685- ? Korpralens piga. (Agneta ?)

1691 Hustru Agneta i Äsevad är dopvittne

1693 Hustru Agneta i Äsevad är dopvittne

1694 Hustru Agneta i Äsevad är dopvittne

1689-1695 Torparen Lars

1685-1695 Dräng - ryttare Johan (1695). Från 1694 Ryttare hustru dräng och piga

1695 Pigan Britta.

1700 Corpral. Pigan Anna

1700 Drängen Jon. "Bråtar"

1700 Torparen Håkon och hustru. Utfattigt

1703 Förare. Corpral och hustru. Sonen Nils, pigan Anna

1703 Torparen Oluf och hustru

1709 Corpralen Nils Fuhrman och hustru

1709 Dr. Pär, pi. Kerstin.

1709 ? Joon och pi. ? ? och ?

1715 Nils. Jon och hustru

1716 Nils flyttar. Jon och hustru. Per och hustru

1717 Pär och Jon och hustrur.

1719 Pär och Jon och hustrur.

1720 Cornetskan Gretta Romel. Joon och hustru. Sven och hustru

Cornetskan Greta Rommel på Äsevad finns i mantalslängderna för Askeryd under hela 1720-talet. Sista belägg är 1729. Hur gammal hon var när hon kom till Äsevad, hennes bakgrund och och liv är inte känt. Vi vet bara att hon bodde på Äsevad från 1720 alltså under nödåren efter stormaktens fall - Karl XII:s död året innan i Fredrikshald. Eftersom hennes namn och inte hennes mans namn är angivet i mantalslängderna så har hon förlorat sin man.

Hon hade gift sig till namnet Rommel som är ett soldatnamn och som saknar förankring i Askeryd. Hon finns inte heller i dödboken för 1729-1730 så troligen har hon flyttat. Hon var änka efter en Kornett med soldatnamnet Rommel och kanske var han stationerad vid Smålands Kavalleriregemente i Eksjö. Om Kornett Rommels livsöde återstår att utforska i generalmönsterrullorna.

En kornett är benämningen på den lägsta officersgraden vid ett kavalleriförband. Oftast var kornetten den yngste i förbandet och det var han som fick föra kavalleriregementets standar (bilden: 1735) med det småländska vapnet - armborstet och lejonent. År 1690 blev Ränneslätt permanent övnings och mötesplats för Smålands kavalleriregemente. Ränneslätt anses vara en av landets äldsta militära övningsplats och mötesplats. Den svenske konungen Erik XIV mönstrade svenska armén där redan 1564 i samband med kriget mot Danmark.

Rommelskan på krigsstigen. Sockenstämman 1726

Anno 1726 d. 2 Augusti hölts ordentelig Biskops Visitation uti Askeryd med dess och Bredestads församlingar, då efter förrättad predikan öfwer Domin. 8 Trinit Epistel af Adjuncto Minist in Brestad Herr Laurent Kraft, Pastor Loci Ährewördige Herr Johan Kersell wardt med wanliga ceremonier församlingarne förestäld.

Efter sluten Gudstiänst framkallades Kyrkiowärdarne, Sexmän och äldste af bägge församlingarne, ibland dem Daniel Andersson i Reby och Lars Matsson i Lutarp från Askeryd samt Pär Swensson i Brestad, Kyrkowärdar, samt en stor mängd af Sochnarnes allmoge sig instälte, då dem tillspordes, om de förmärkte några utan laga förfall wara borta från förhöret, som swarade det de ej sådant i hastigheten kunnat märka.

Församlingens inbyggare lefwa ock uti god sämja och endrächtighet, samt man och hustru, barn och öfrige, hwilket äfwen antechnades det Rotemästarne hafwa noga upsicht på, i anledning af 1719 åhrs Resolution på Prästerskapets Beswär, samt fler Kongl. Förordningar; wetandes hwarken Herr Pastor eller församlingen någon twedrächt och oenighet at angifwa, förutan Cornetskan Greta Rummel samt dess måg Lars Nilsson i Essewa, hwilka, uppå den förras Klagan i går uti Prästegården, blifwit ansagde sig i dag at inställa, som ock skedde; Beswärade Cornetskan sig att des måg wijsar Henne eij den wördnad som wederbör, utan swär och bannas på Henne, warit öfwer henne med yxan, beskylt Henne för tiuf i 2-ne mäns närwaro, der emot Hon dock hoppas hela församlingen skal gifwa Henne witsord af ärligt förhållande. Framkom Cornetskan med dess måg, hwilken senare förestältes den förras Klagomål, då Han Lars Nilsson swarade, det Hon så mycket skull som Han tijl denna missämja, i ty Hon tracterat Honom illa, slagit Honom blå och brun, önskat Honom, Hustru och Barn alt ondt: betygande sådant ske genom Hennes bistra sinne, som Hon eij kan råda och styra, hwilket grannarne äfwen besannade, tilläggandes dock bägge å ömse sidor skulden: Lefwandes Han elliest fredsamt med sin hustru, när Han icke blijr af Swärmodren retad till oläte; Erkannerligen skal detta missförstånd wäl altid men besynnerligen förledne Höstdag spordts, och förorsakas mäst af Deras sammanboende på ett Hemman, der öfwer äfwen wid Prostetingen är klagat och Herr Prosten Dm Jonas Liwijn intygade,med berättelse, at Han Dem förlijkt en gång, men at ingen förlikning kan stå, det Sochnefolket likaledes besannade. Förmanates ytterligare af Visitatoribus till förlikning med alla uptänkeliga föreställningar, men som ingen förlikning stod att träffa utan de utläto sig willia wid werdslig rätt bewijsa, hwad de emot hwar andra hade at anföra, serdeles som de påbörda hwar andra så grofwa beskyllningar som böra bewijsas och afstraffas, tijt the ock förwistes.

Under thenna påstående Conference berättade Lars Nilsson, såsom til sin oskuld och Swärmodrens bitterhets betygande, det Hon beskylt och utropat Herr Kyrkoherden för en Hund och en Skälm, det Han med twå mans witne will Henne öfwertyga, hwilket Pastor bad måtte til widare annoteras.

Framwijste ytterligare Lars Nilsson ett Bref, daterat Linderås den 7 September 1724, som Dm Liwijn om Hans giftermål till Consistorium skrifwit, innehållande jämwäl en berättelse om denna oenighet, med begäran at wederparterna måtte blifwa instämde. Och som detta bref aldrig warit i Consistorie upwijst, dock nu befans upbrutit; så begärte Herr Prosten, at denna Lars Nilssons förmätenhet medelst Sigillets upbrytande, måtte annoteras; hwilken förseelse dock Lars Nilsson högeligen afbad, förebärande sin enfaltighet. Sist förestältes församlingen om de hade något sielfa at andraga, mädan Pastor intet Memorial ingifwit, eller wet något at påminna. Swar Neij! Församlingen wet icke något beswär widare at anmäla, hälst alt annat wid förefallande tillfelle kan under Prostvisitationer afgöras.

Torst. Rudeen

Hemmansägare Gustaf Alfred Gustafsson f. 1856 i Askeryd. På Äsevad 1885 - 1923. Död 1923
Hustru Johanna Isaksdotter f. 1858 i Lomaryd. På Äsevad 1885 - 1934-->?
Son Karl Gustav Herman Gustafsson f. 1886 i Askeryd. På Äsevad 1886 - 1934-->?
Dotter Alfrida Sofia Idalia Gustafsson f. 1891 i Askeryd. På Äsevad 1891 - 1934-->?
Son Oskar Alfred Ejnar Gustafsson f. 1894 i Askeryd. På Äsevad 1894 - 1934--

Höglycke

Bråten

Björkelund

Bäckhemmet

Åttingen. Ödetorp Nr 46

Kaklosa. Ödetorp Nr 78

Kattstugan. Ödetorp Nr 79

Ängstugan. Ödetorp Nr 80

Berglunda. Ödetorp Nr 81

Sjöstugan. Ödetorp Nr 82

Bråtastugan. Ödetorp okänd plats