...


Askeryds gårdar

Andersbo/Klöva. Hesterslid
Anderstorp. Brokafall
Anderstorp. Sjöamålen
Ann Sofies kammare. Hulu
Arrestugan. Skyttlingebäck
Arrhem. Västorp
Askeryd Norrgården
Askeryd Kgl. Majt:s gård
Askeryd Sörgården
Assjö
Assjöstugan
Babel. Sillvik
Backhemmet. Assjö
Bergholm. Norra Holma
Berglunda. Bäckhemmet
Birkafallstorpet. Brokafall
Bjursön. Edhult
Björkeholmen. Assjö
Björkelund. Äsevad
Björkäng. Djupadal
Björnslätt Klåckarehemmet
Bocksholmen. Edhult
Bodaskog. Askeryds hemb.f.
Bolirödjan
Bordsjö Frälsehemman: Bonde
Bordsjö Södra 1300-1600-talen
Bordsjö Klosterhemman
Borgen/Ängen. Bordsjö
Breviken. Stora Lönhult
Brink. Eldstorp
Brohemmet St. 18 Norra Holma
Brohem. Bordsjö
Broholm. Vära
Brokafall
Brokullen. Hagrida
Bro(dd)sgården. Stora Lönhult
Brostugan. Stora Lönhult
Brunnsgården Stora Lönhult
Bråtastugan. Äsevad
Bråten
Bygget. Assjö
Bygget. Karstorp
Bålviken. Assjö
Bäck. St. 17. Redeby
Bäckastugan/Klankebo. Redeby
Bäckhem. Askeryd
Bäckhem. Redeby
Bäckhemmet. Äsevad
Böllingsbo. Bordsjö ?
Börenäs. Bordsjö
Bötesbolene. Edhult
Christersberg. Cristers rike
Dala. Karstorp
Dalsnäs. Assjö
Danielstorp. Konungsäng
Djupadal
Dumstorp. Bordsjö
Duveryd. Bordsjö
Edhult
Eldstorp
Eliakulla
Elinastöva. Västra Oroen
Elverst./Johanst. St. Lönhult
Ekeberget. Edhult
Enefallet. Bordsjö
Esperyd Äsperyd
Esperödjan. Edhult
Fattigstufva. Gatstugan
Fesbo. Hälla
Fjölen/Fjölastugan. St. Lönhult
Forsen Kråkefors. Norra Holma
Franshem. Hästemålen
Fredriksberg/Åbo. Måletorpet
Fredrikslund/Lunden. Västorp
Fridhem. Bordsjö
Fridhem. Eldstorp
Fridhem. Måletorpet
Fridhem. Stora Lönhult
Furuskallen. Bordsjö
Fällestugan. Askeryd
Färgeriet. Västra Oroen
Gatan. Edhult
Gatstugan. Fattigstuga Askeryd
Gatstugan. Ägersjö
Gatstugan. Ödarp
Gläntan. Edhult
Granelund. Hesterslid
Granelund. Ingevallstorp
Granelund. Ägersryd
Grankärr. Edhult
Granlid. Hesterslid
Gransbo Granst. St. Lönhult
Gransbo Pigritien
Gransnäs. Assjö
Granstugan. Askeryd
Gregorsbol. Karlstorp Karstorp
Grindstugan. Bordsjö
Grindstugan. Stubbarphem
Grindstugan. Hesterslid
Grävlingekullen. Kunhult
Gröndal. Lilla Stora St. Lönh.
Gröndalen. Östra Oroen
Grönskog. Eldstorp
Gärdet. Askeryd
Gärdshemmet. St. 16. Askeryd
Gärdshemstugan. Askeryd
Gärdstugan. Stora Lönhult.
Gästgivaregården Askeryd
Gölen Giöla. Stora Askeryd
Gölen Lilla. St. 13 Ingevallst.
Hagalund. Stora Lönhult
Haga. Husart. 31. Hagrida
Hagen. Ödarp
Hagrida
Hagsjö. Karstorp
Hagstugan. Stora Lönhult
Hagstugan. Ägersjö
Hallastugan. Ödarp
Herrhagen. Måletorpet
Hesterslid
Hesterslidstorp. Hesterslid
Hjelmseryd Stora Lönhult
Hjelmserödjan.
Hjelmserydstugan. St. 12
Hultarp. Lindekulla
Hultarödje
Hultarödjehemmet. Svenstorp
Hultastugan. Edhult
Hultet. Lilla Lönhult
Hulu. Bordsjö
Hytten St 14. Hulu
Håkansgarden. Bordsjö
Häggabol. Edhult
Häggeveden. Bordsjö
Hälla
Hällastugan. Hälla
Hästemålen
Hästholmen. Bordsjö
Högelid
Höglycke. Äsevad
Höglycke. Hästemålen
Hörberget. Eldstorp
Ingevallstorp
Inntaget. Stora Lönhult
Isaryd. Hagrida
Jakobsdal/Dalen. Sjöamålen
Johannesberg. St.Lönhult
Johanstorp. Redeby
Jonsberg och Jonstorp. Bordsjö
Jordkulan Jordkullen. St. Lönhult
Justorp. Redeby
Kaklösa. Äsevad
Kappen. Assjö
Karlberg. Hagrida
Karlbergsstugan. Hulu
Karlslund. Redeby
Karlstorp. Ramsvik
Karstorp
Kattstugan. Äsevad
Klankebo/Bäckstugan. Redeby
Kjellmanstugan. Askeryd
Klinten. Edhult
Klöva/Andersbo. Hesterslid
Klovsten
Klockaregården/hemmet/stugan
Kohlstugan. Stubbarp
Konungsäng
Korskullen
Kransabo/Sko.hem. Oroen
Krogen. Askeryd
Kråkefors. Forsen
Kulan. Stora Lönhult
Kullatorp. Spelhester
Kullen. Bordsjö
Kullingsberg. Lindekulla
Kunhult
Kuskstugan. Ödarp
Kuttern/Kråkebo. Östra Oroen
Kvarnen. Kvarntorpet Assjö
Kvarnen. Kvarntorpet Bordsjö
Kvarnen. Kvarntorpet Kunhult
Kvarnstugan. Västorp
Kvarnen. Kvarntorpet Kunhult
Kvarnst. Sågen. Hästemålen
Kyrkbyn Askeryd
Kålstugan. Bordsjö
Kålstugan. Edhult
Källeholm. Lutarp
Källehult. Ödarp
Källeryd. Brokafall
Ladugården Assjö
Ladugården. Måletorpet
Ladugården. Sillvik
Laggebo. Bordsjö
Larstorp. Bordsjö
Larstorp/Lassarp. Hesterslid
Larstorp. Stubbarp
Larstorp. Ödarp
Larödjan. Assjö
Lilla Gransnäs Assjö
Lilla Gölen. St. 13 Ingevallst.
Lilla Kullen. Bordsjö
Lilla Lindekulla
Lilla Lönhult
Lilla Rosenberg. Bordsjö
Lilla Sörviken. Bordsjö
Lilla Åmarp. Undantaget
Lillahemmet
Lillaryd. Redeby
Lilläng. Djupadal
Lindsbo. Måletorpet
Ljungstugan. Lindekulla
Lopperyd. Stora Lönhult
Lugnet. Sjöamålen
Lunden. Lilla Lönhult
Lundstorp. Stora Lönhult
Lutarp
Lyckan. Redeby
Lycke. Lilla Lönhult
Lyckås. Edhult
Lönkullen. Stora Lönhult
Lönmo Löffmoo
Lövstad. Edhult
Marielund. Ägersryd
Modala. Husart. Karstorp
Mohemmet Moen. Bordsjö
Molunda. Stora Lönhult
Mosstugan. St.21. Skyttlingebäck
Mostugan. Spelhester
Motorp. Redeby
Måletorpet
Möjefall. Bordsjö
Mörkhult. Bordsjö
Nordlunda. Ägersryd
Norra Holma. Bordsjö
Norrhem. Askeryd
Norrhemmet. Ägersjö
Norrhult. Hälla
Norrstugan. Stora Lönhult
Norråsen. Västorp
Norrängen. Bordsjö
Nyamålen. Sjöamålen
Nybro. Hesterslid
Nybygget. Askeryd
Nybygget. Assjö
Nybygget. Sjöhester
Nydala. Karstorp
Nyland. Assjö
Nystorp. Bordsjö
Nystugan. Bordsjö
Nystugan. Stora Lönhult
Närmestorp. Bordsjö
Näset. Bordsjö
Nöbbekullen. Eldstorp
Nöden. Assjö
Nöden/Nöa. Lilla Lönhult
Ola Hål. Grotta Hälla.
Orostorp. Östra Oroen
Orraberget
Parkelabo. Hälla
Perstorp. St. 22. Ägersryd
Perstorp. Ödarp
Petersb./Liseb. Konungsäng
Pilebo. Bordsjö
Prutan/Prutatorpet. Sjöhester
Prästatorpet/Sjöaryd. Assjö
Prästgården. Assjö
Påland. Eldstorp
Pädersbol. Edhult
Ramsvik
Redeby
Ropsten. Karstorp
Rosebo. Lindekulla
Rosenberg. Lilla Rosenberg
Rosendal. Edhult
Rosenlund. Lindekulla
Rota. Hesterslid
Rotekulla. Kyrkbyn
Rothem. Rota Hesterslid.
Roxnäs. Spelhester
Ruggemålen. Karstorp
Ryd
Råmärket. Bordsjö
Räfvabärget. Konungsäng
Rödjestugorna. Bordsjö
Rökhemmet. Ödarp
Samuels kammare. Hulu Bordsjö
Sandliden. St. 15. Svenstorp
Sandrödjan/Sandstorp. Brokafall
Sevestorp. Ingevallstorp
Sigvidhabol. Edhult
Sillefall. Sillvik
Sillvik
Siparp
Sjöamålen
Sjöaryd/Prästatorpet. Assjö
Sjöastugan. Bäckhem Äsevad
Sjöhester. Bordsjö
Sjöstugan. Eldstorp
Sjöstugan. Bordsjö
Skansen. Konungsäng
Skinnarebo
Skogsholmen. Bordsjö
Skogsjö. Ramsvik
Skogstuna. Kyrkbyn
Skolhuset. Stora Lönhult
Skolhuset. Västorp
Skolhuset. Ödarp
Skom.hem. Kransabo Oroen
Skräddarehem. Spelhester
Skyttakvarn. Kunhult
Skyttlingebäck
Skärpan. Husart. 29. Selevik
Smedjan. Askeryd
Smedstorp. Karstorp
Smugefall. Bordsjö
Snällebo. Edhult
Sockenstugan. Askeryd
Spelhemmet. Spelhester ?
Spelhester
Spinkhemmet
Stampen. Västra Oroen
Stockholms kvarn. Hagrida
Stora Lönhult
Strömsberg. Assjö
Strömslund. Modala Sillvik
Stubbarp
Stubbarphem. St. 19. Stubbarp
Stubberyd. Eldstorp
Svanholmen. Assjö
Svensbo. Hälla
Svenshem. Hästemålen
Svenskbo. Bordsjö
Svenstorp
Sågen Assjö
Sågen Borgen
Sågen Edhult
Sågen Hesterslid
Sågen Hästemålen
Sågen Norra Holma Kråkefors
Sågen Västra Oroen
Sågen Östra Oroen
Sågstugan 1-2. Sillvik
Sågtorpet. Assjö
Säldefall. Redeby
Sällstorp. Karstorp
Södra Holma
Södramålen. Sjöamålen
Sörbylund. Stora Lönhult
Sörviken. Bordsjö
Söråsen. Husart. 27. Västorp
Söråsen. Familjen Lindgren
Sörängen. Bordsjö
Templet Brokafallsstugan
Tingshall. Hagrida
Torrarp/Torratorp. Bordsjö
Trädgårdsstugan. St. Lönhult
Tällåsen. Västorp
Uvåsen. Husart. 30. Lindekulla
Vallstorp. Ingevallstorp
Vällingbäcken Sågtorpet. Assjö
Vära
Väratorpet. St. 20. Vära
Västeräng/Pålsbo. Östra Oroen
Västorp
Västra Oroen
Åkersberg. Edhult
Åmarp. St. 11. Redeby
Åmarps undantag. Redeby
Åsen
Åsnaryd
Åstugan. Hästemålen
Åstugan. Konungsäng
Åttingen. Äsevad
Ägersryd/sjö
Ängen. Lindekulla
Ängstugan. Äsevad
Ängstugan Ängaryd. Hagrida
Ängstugan. Hälla
Äsevad. Edsvad
Äsperyd Esperyd
Äsperödjan. Edhult
Ödarp
Öjersmålen
Östorp. Västorp
Östra Oroen
Öfverstorp. Konungsäng
Övrabo. Stora Lönhult


Historien om Askeryds socken

Norra Vedbo och Ydre härader - Aneby och Ydre kommuner - Jönköpings och Östergötlands län


Inledning       Förord      Bodaskog Hembygdsföreningen

Register      Ödetorpsregister Sml.       Soldattorpen och Husartorpen

Bilder       Persongalleri      Askeryd bilder      Bergakungens salar      Bilder 1: Arne Erlandsson       Bilder: Ingrid Samuelsson

Askeryds historia       Kyrkan       Askeryd Höglandet        Bordsjöns medeltida gårdar       Järnvägen       Färjestad       Askeryd 1600-1700-talen       Rosenbergskullen       Kärnvirke       Änkan i Redeby - Smålands flagga       Kartor - Gårdarnas skriftliga belägg       Sockenstämmoprotokoll 1690 - 1704       Ett rödje Jordkulan Breviken       Farmor Signe på Söråsen       Bolgårdarna i Edhult      

Smålands historia       Historiesyn - Gustav Vasa       Dackeland       Småland på medeltiden       Hesternamnen       Kristendomens spridning - Den svenska riksbildningen       Eksjö ödelagt på 1500-talet       Visingsö

Verksamheter i Askeryd       Svenska kyrkan Askeryd      Askeryds Fritidsklubb      Askeryds hembygdsförening      Bordsjö skogar

Bloggar och hemsidor i Askeryd och Lägerbobygden       Blixtorps gård. Lägerbobygden            Bonde på Konungsäng              Rebecka på Borgen



Klicka på mig för kontakt


Bo Beckman. Ansvarig för hemsidan
askeryd@hotmail.se


I mitten här på startsidan: Pågående efterforskningar. Till vänster Askeryds gårdar. Till höger Lägerbobygdens gårdar


Publicerat 2016 - 2017


D. 16/11. Pågående uppdatering av Sjöamålen och dess ödetorp.

Gården finns belagd på 1300-1400-talen, alltså under digerdödens härjningar, men ligger däremot öde hela 1500-talet. I början på 1600-talet byggs gården åter upp. År 1612 betalar man om än så lite sitt tionde för första gången. Längst ner i tabellen


D. 15/11. Uppdatering av ödetorpet Brohemmet - Bordsjö med en "Arbetsbeskrivning" från 1875.



D. 26/9. Ny predikstol 1642 i samband med att kyrkan byggs ut med två korsarmar


D. 22/9. Esperödjan vaknar ur sin törnrosasömn. (Bilderna förstoras)



Till glädje för alla som uppskattar bygdehistoria så har en klassisk skatt här i Askeryd hedrats på ett föredömligt sätt.
Stiftelsen Edhult har i sommar med stöd av Riksantikvarieämbetet i Jönköpings län genomfört en pietetsfull renovering av den tredelade unika huslängan Esperödjan med rötter i stormaktstidens Sverige.



Följande renovering har gjorts:

Den skadade gamla takkonstruktionen med tre lager tak och tre lager vindskivor och murstockens bortplockade övre del har renoverats och byggts upp. Halva murstocken var nämligen tidigare nerplockad av en förutseende byggnadsvårdssnickare Johan Öhrfeldt och låg bevarad i en stenhög och är nu uppmurad enligt konstens alla regler.

Två byggnadsvårdshantverkare med rötter i Träbodarike Johan Örfelth (bilden under) och Anders Wier har tagit sig an uppgiften att med hjälp av sina digra kunskaper om småländsk byggtradition återställa Esperödjan till sitt ursprungliga skick i en första fas. När den tredelade huslängan byggts upp, byggts om eller byggts till har till vissa delar avslöjats av Johan och Anders. Förutom rent byggtekniskt så har boende på Esperödjan lämnat sina spår efter sig och om detta har Johan ideer och fortsättning följer för den nörd som sitter och letar i arkiv. Hemsidans redaktör har fått arbete !


Vad gör Esperödjan unik ?
En i det närmaste i orörd kulturskatt med bevarade kvarvarande detaljer från flera hundra år tillbaka, med ett utseende som för tankarna till stormaktstidens Sverige i slutet på 1600-talet. En inspiration för den som av nyfikenhet vill söka upp socknens historia.
Att den är byggd som en länga bestående av tre ihopbyggda delar, härleder till en uråldrig byggtradition med rötter i medeltiden.

Esperödjan uppfördes omkring 1680 och är unik eftersom den inte har genomgått några större förändringar. En historia om en genuin torparlänga som representerar den enkle småländske bondens liv i ett expanderande Askeryd under 1600-talets andra hälft. Kyrkan blev för trång och byggdes därför ut med två korsarmar och socknen var lika stor som Eksjö. Enligt mantalslängder för år 1700 så var invånarantalet för Eksjö stad 293 = män hustrur drängar pigor inhyse och soldater. Barn inte inräknade. För Askeryd var motsvarande invånarantalet 283, alltså 10 invånare färre en Eksjö. Det är anmärkningsvärt att gården finns kvar i ett ursprungligt skick med förändringar och frågan är om det finns en liknande torparlänga i Jönköpings län.



Längan består av tre delar: bostad, bod och skjul

- Bostaden, en enkelstuga, den främre delen av längan

En mindre typisk småländsk enkelstuga visar bilden till vänster med storstuga, kammare (kök) och farstu. Skorstensmuren är belägen på sidan i huset med två dörrar bredvid varandra i storstugan. På det viset byggdes enkelstugorna ända från medeltiden fram till början på 1800-talet. Därefter placerades murstocken mitt i stugan med en dörr på var sida om murstocken och senare in på 1800-talet började man bygga tvåplanssstugor, där tredje våningen - takåsen - är ett eget plan.
Enkelstugan har som den ännu äldre ryggåsstugan sina rötter i medeltiden. Det var så här man byggde sina stugor. Varje bonde kunde konsten att bygga sin egen stuga efter behov och beroende på skiftande levnadsvillkor. Enkelstugor har byggts upp, byggts om eller rivits, plockats isär i minsta detalj och satts ihop i en ny stuga av kanske flera rivna stugor. Att tidsbestämma en stugas ålder låter sig inte göras lättvindigt. Resultatet av den dendrokronologiska undersökningen talar bara om hur gammal den skrädade stocken är som valts för undersökningen.


- En boskapbod/sädesmagasin/loftbod med överhäng

Bilden till vänster visar framsidan på loftboden med två dörrar, två rum, sädesmagasin och rum för djur.
Ovanför dörrarna löper ett mindre överhäng, typiskt för småländska loftbodar. Sådanan bodar finns det ännu gott om i Askeryd.
Ovanför dörrarna sitter en lucka med ett litet fyrkantigt hål mitt i. Till vänster om hålet upptill finns en ristning som ses förstorad på högra bilden.
Någon har ristat in årtalet 1781 och ringat in årtalet. Vem det är som vill påminna om sin existens kanhända framgår av husförhörslängden för åren kring 1781


Bilden till vänster visar den ena av loftbodens båda dörrar. I den ena dörren (vänstra bilden) finns en fantastisk i det närmaste oslagbar låskonstruktion, som troligtvis krävt ett antal sömnlösa nätter för denne kreativ person. Låslösningskonstruktionen går ut på följande: För in handen i hålet i nedre vänstra hörnet av dörren och tryck sedan uppåt och så drar en sinnrik konstruktion igång som leder till att dörren öppnas. Den här konstruktionen är unik och visar på småländsk skaparanda när den är som bäst och den som tillverkat låset borde tilldelas ett pris postumt.
Bilden till höger visar loftbodarnas utbredning i Småland. Det är smålandskännaren, författaren och akvarellmålaren Björn Gidstam från Urshult i Kronoberg som har undersökt loftbodarnas utbredning i Småland. Han lmålar akvareller och berättar om det småländska kulturlandskapet i följande böcker: Småland: strövtåg i gammal kulturbygd och Småländska bilder: minnesmärken från ett kulturlandskap

- Ett skjul. Ursprungligen med nävertak. Bilden nedan



Året 1781 på Esperödjan. Vem kan ha ristat in årtalet 1781 ?

Huvudrollen i historien handlar om Johannes Pehrssons liv på Esperödjan. Han föddes 1745 och kommer ursprungligen från Flisby. Till Esperödjan kommer Johannes för att arbeta som dräng någon gång på i slutet 1760-talet. Att han kom ända ifrån Flisby för att arbeta som dräng i Askeryd förtäljer inte historien. Här möter han dottern, född och uppvuxen i huset. Hon heter Sara Bengtsson. I november 1771 gifter sig Sara 30 år och Johannes 26 år och han övertar samtidigt nu gården som Torpare, från Saras pappa Bengt. Äktenskapet blev kortvarigt. Sara dör i slutet på januari 1772. Orsak nämns inte.

Johannes gifter om sig 1773 med Maja Andersdotter. De får tre söner Petter Anders och Johan. Den 16:e oktober 1781 dör Maja och det är detta årtal som är inristat på luckan på boden. Johannes har då att sörja för tre pojkar 7-6-3 år gamla.

År 1784 gifter sig Johannes för tredje gången med Catharina Carlsdotter. År 1801 har står sonen Petter som Torpare och Johannes 60 år och Catharina 56 år bor på undantaget.

Johannes liv på Esperödjan:
1:a hustrun Sara Bengtsdotter född 1741
2:a hustrun Maja Andersdotter född 1753
3:e hustrun Catharina Carlsdotter född 1745
Tre söner med Maja:
Sonen Petter född 1774
Sonen Anders född 1775
Sonen Johan född 1778
Inhyse:
Änkan Ingrid Amundsdotter född 1702. Änkan Caisa Pehrsdotter född 1713


Vem är M M ?

Efter att ha gått igenom mantalslängder från 1680-talet till 1710 och därefter husförhörslängder från 1710 till 1900-talet finns en person med initialerna M M. Hon hette Margareta Månsdotter, född 1786 i Frinnaryd och som bodde och bevistade tre husförhör mellan 1802 - 1804 på Esperödjan. Vart hon flyttade framgår inte av Hfl. Torpare vid den här tiden var Petter, nämnd ovanför angående årtalet 1781, son till Johannes Pehrsson. Johannes och hans tredje hustru Catharina finns med i Hfl för åren 1802-1806 Uppgifter om alla som bott på Esperödjan fram till 1900-talet finns längre ner på sidan



Detaljer avslöjar historia

Vid en grundligare undersökning av längan inför renoveringen avslöjades en del detaljer som berikar gårdens historia. Här finns tidstypiska kännetecken och så finns här också spår av mänsklig närvaro. Detaljer i vindskivorna.
Bilden till vänster visar innertaket på andra våningen i nuvarande enkelstugan som visar ett tak nedsvärtat av sot. Troligtvis har man återanvänt innertaket från en tidigare ryggåsstuga till att bygga den enkelstuga som nu finns på plats.
"Man tager vad man haver". Bilden till höger visar slanor som innertak



Gårdens historia
Det är en familj som flyttar från Asby till ett nybygge Esperödjan tillhörande Edhult i början på 1680-talet. Gården finns inte omnämnd tidigare. Esperödjan är ett exempel på en av ett otal andra gårdar som byggs här i Askeryd under slutet på 1600-talet. Snart införs indelningsverket med tolv soldattorp och fem ryttaretorp. Det är ett ungt nygift par Amund och Kerstin och deras son Amund som flyttar in. Enligt första skriftliga belägg för Esperödjan i kyrkböckerna föds här Amunds och Kerstins andra barn Ingrid Amundsdotter här år 1684. Från år 1700 återfinns sedan gården årligen i mantalslängder och husförhörslängder. Att gården är nybyggd förstår man av uppgifterna från mantalslängderna. Gården åtnjuter som brukligt skattefrihet de första åren.


På 1683 års karta, centralt till vänster på kartan, alltså ett år tidigare än i kyrkböckerna finns namnet Esperödjan noteratför för första gången. Huvudgården Ödarp, söder om Esperödjan, betecknas på kartan som "Afhyst", och noteras som "öde" mellan 1676 - 1679 och efter 1679 omnämns inte Ödarp i mantalslängderna. Gården hade alltså förlorat sitt mantal, sin skattekraft. Vad som hänt Ödarp är okänt.

I mantalslängderna omnämns därefter istället "Ödarpstorparna" mellan 1683 - 1698. Vilka ödarpstorparna är framgår inte av mantalslängderna.

Att en nybyggnation pågår visar sig år 1700 när Ödarp åter noteras i mantalslängderna och nu även Esperödjan för första gången. I stormaktstidens Askeryd sker nu en stor nyetableringar av gårdar. Indelningsverket ett militärt organisationssystem införs av Karl XI 1682, och snart tillkommer tolv soldattorp, fem ryttartorp i smålandsdelen av Askeryd och åtta livgrenadjärtorp i Askeryds Lägerbobygden.



Historien om den första familjen på Esperödjan.

(Uppgifter om familjen Ericksson på Esperödjan är hämtade från Anita Carlssons egen släktforsking i Myresjö)

Amund Ericksson och Kerstin Hansdotter från Asby
I Asby kyrka vigs d. 29/2 1680 Amund Ericksson och Kerstin Hansdotter. De bosätter sig i Norramålen - Asby - varifrån hustrun kommer, och där sonen Hans Amundsson föds d. 25/1 1680. Mellan 1682 - 1684 flyttar familjen från Asby till Esperödjan i Askeryd.

1680. Sonen Hans föds i Asby
Vigsel 1703 med Kerstin Jonsdotter. Paret flyttar efter vigseln till Källehult och får barnen Britta f. 1706, Jon f. 1710, Elisabeth f. 1712. Hans dör 1748 i Källehult.

1684. Dottern Ingrid Amundsdotter föds i Äsperödjan
Vigsel 2/9 1704 med Hämming Nilsson från Björstorp , Marbäck socken.

1687-1689. Dottern Elisabeth Amundsdotter föds i Äsperödjan
Födelseböcker saknas för åren 1687-1689 för Askeryd.
Vigsel 28/12 1710 med Olof Persson i Hultarödjan under Olstorp, Askeryd. De får barnen: Isak f. 1712, Nils f. 1713.

1693 3/12. Sonen Amund Amundsson föds i Äsperödjan
Vigsel i Bubbarp Askeryd två gånger. 1) Karin Nilsdotter 1717 och 2) Beata Torsdotter 1733. Flyttar från Bubbarp till Assjö ladugård, Askeryd F, Flisby: Hammarsberg, Asby: Moen, sedan Kättingborg u Härsmålen. Får sammanlagt 12 barn. Dör i Kättingborg 1759.

1697 10/10. Sonen Anders Amundsson föds i Äsperödjan
Efter faderns död 1719 så tar han över Äsperödje några år. Vigsel 1719 med Kerstin Larsdotter. De flyttar till Ödarp. Barn: Britta f 1720 i Äsperödje, Jonas f 1725 i Ödarp.

1703 8/11. Dottern Ingrid Amundsdotter föds i Äsperödjan
Vigsel 1721 med Bengt Johansson från Lillahemmet. De är bosatta i Äsperödjan, som de brukar fr. o. m. mantalslängd 1722. Barn: Amund Bengtsson f 1722, Kerstin f 1726, Maja f 1729, Sara f 1735. Ingrid dör 1782, bor då inhyst i Äsperödje.

1719 4/1 Amund Ericksson dör i Äsperödjan
Hustrun Kerstin Hansdotter bor kvar i Äsperödje som inhyst hos dottern Ingrid (född 1703) med make Bengt Johansson under 1720-talet.


Boende på Esperödjan sedan det byggdes i början på 1680-talet

1600-talet
Amund Ericksson - Hustru Kerstin Hansdotter 1726 - Sonen Hans Amundsson 1680 - Dotter Ingrid Amundsdotter 1684 - Dotter Elisabet Amundsdotter 1687-1689 - Son Amund Amundsson 1693 - Sonen Anders Amundsson 1697

1700-talet
Torparen Bengt Johansson 1683 - Amund Bengtsson 1722 - Kerstin Bengstdotter 1726 - Maja Bengtsdotter 1729 - Sara Bengtsdotter 1735 - Sven Gösta - Torparen Johannes Pehrsson 1744 - Pigan Annica Amundsdotter 1755 - Änkan Ingrid Hansdotter 1702 - Hustru Maja Andersdotter 1753 - Hustru Catharina Carlsdotter 1745 - Sonen Torparen Petter Johannesson 1774 - Sonen Anders Johannesson 1775 - Anders Nilsson - Sonen Johan Johannesson 1778 - Änkan Kajsa Petersdotter 1713 - Pigan Stina Jonsdotter 1775 - Pigan Annika Karlsdotter 1743 - Fosterdottern Pigan Catharina Andersdotter 1802 - Drängen Pehr Johansson 1774

1800-talet till 1922
Hustru Änkan, Inhyse Catharina Nilsdotter 1774 - Sonen Torparen Anders Gustav Pettersson 1801 - Hustru Margareta Månsdotter - Sonen Johannes Pettersson 1804 - Anna Greta Nilsdotter f. 1794 - Stina Persdotter 1781 Drängen Jonas Svensson 1782 - Maja 1803 - Pigan Stina Jonsdotter 1804 - Pigan Anna-Stina Petersdotter 1812 - Maria Carolina - Pigan Christina Charlotta Carlsdotter 1821 - Inhyse, änka Anna Greta Jonsdotter 1811 - Dotter Maria Carolina Gustafsdotter 1833 - Sonen Johannes Gustafsson 1840 - Drängen Anders Karlsson 1830 - Drängen Johan Jonsson 1819 - Pigan Maria Helena Jonsdotter 1817 - Pigan Stina Greta Fredriksdotter 1825 - Drängen Carl Fredrik Samuelsson 1828 - Drängen Anders Peter Andersson 1828 - Drängen Anders Peter Karlsson 1830 - Torparen Carl Johan Roos 1828 - Hustru Sara Greta Petersdotter 1816 - Sonen Johan Alfred 1853 - Dotter Anna Charlotta 1854 - Sonen Carl Johan 1859 - Drängen Carl Svensson 1833 - Gustava Samuelsdotter 1823 - Pigan Matilda Peter/Svenssdotter 1840 - Pigan Sara Lena Petersdotter 1833 - Husaren, Torparen August Wilhelm Ström 1832 - Johanna Carolina Petersdotter 1827 - Carl Johan Wilhelmsson 1859 - Gustaf Emil Wilhelmsson 1861 - Hedda Sofia Wilhelmsdotter 1863 - Pigan Matilda Katarina Carlsdotter 1847 - Inhyse Enkemannen Johan Carlsson 1777 - Johan Svensson 1843 - Matilda Katarina Carlsdotter 1847- Axel Wilhelm Bergström 1830 - Matilda Gustava Petersdotter 1837 - Oscar Alexander 1871 - Hustru, Änkan, Inhysehjon Lovisa Charlotta Carlsdotter 1847 - Dotter Selma Ottilia Bergström 1876 - Son Karl David Bergström 1879 - Ernst Albert 1874 - Sofia Johansdotter 1839 - Anna Sofia Jonsdotter 1852 - Snickaren Anders Johan Karlsson 1843 - Hustru Johanna Matilda Jonsdotter 1856 - Son Karl Hjalmar Andersson 1887 - Dotter Anna Hildur Andersdotter 1889 - Klara Augusta Karlsdotter 1860 - Karl August Karlsson 1858 - Drängen Axel Gustaf Karlsson 1862 - Pigan Klara Augusta Karlsdotter 1861



D. 4/8. Historien om Veteranen Anders Lås på Sjöstugan 1865

Historien om Veteranen Anders Lås 1778-1866. Aftonbladet 1865

Inom Askeryds församling finnes en 81 år gammal veteran, som bevistade 1808-1809 årens krig såsom landtvärn samt 1813-1814 årens fälttåg såsom vargeringssoldat.

Har i många år varit sjuklig och af församlingen åtnjutit fattigunderstöd, som kommer att fortfara till dess döden befriar honom från hans lidande.

Denne gamle Anders Lås har flera gånger sökt att få något understöd från allmän inrättning, men haft otur därmed, ehuru han alltid fört en hedrande vandel. Han erhöll år 1861, blott en gång, genom nådeansökan 10 riksdaler ur konungens handkassa. Sedermera har, dels genom nådeansökan hos K. M:ts och dels genom skrivelse till K. M:ts befallninghafande åren 1863 och 1864 sökt erhålla understöd af de medel rikets ständer anslagit åt ännu levande landtvärnsmän, men allt utan framgång.

Gubben Lås alltmera orkeslös ser sig nu bragt att anropa allmänheten om en skärf och om någon finnes som ville offra något öre till denne gamle fosterlandsförvarare, så skulle han med djup tacksamhet det mottaga och välsigna sitt fosterland, som han med lif och blod försvarat samt i döden ihågkomma att det finnas hjertan qvar som ömmar för den gamle krigaren Lås i Sjöstugan, hvars adress är Ekkesjö och Askeryd


Utflykt söndagen d. 6:e augusti kl 14:00. Tema: Askeryds historia

Hembygsföreningen önskar välkomna till en historisk utflykt. Samling parkeringen kyrkan. Medtag gärna kaffekorg.

Turen går med bil längs den prickade bågformade farbara delen av kyrkvägen efter 1683 års karta (nedan) till Färjestad Västra Lägern.

Vid Färjestad fanns färjeförbindelsen: Färjestad - Hult Lägerbobygden. Här fanns en mindre by med rötter i stormaktsiden. Vi söker upp en del ödetorp

Torpen vid Färjestad



D. 7/7. Hembygdsföreningen i Bodaskog har öppet söndagar mellan kl 13:00 - 16.00 t.o.m. augusti.

Ni som är intresserade av att utforska era gårdars historia sök upp oss. Ni är synnerligen välkomna med bilder historier och skriftliga handlingar. Kunskapen om vår kulturhistoria är en viktig länk för att förstå vår egen samtid.



d. 8/3. Rosenberg.


D. 19/2. En historia från Bråten när nöden i Småland var som värst 1867-1869


Omtalat i vår historia är nödåren 1867-1869, för inte länge sedan. Ordet "utfattig" intill namn i marginalen i husförhörslängderna är ofta tillagt under denna tid och betecknar den verklighet med umbäranden och svält som många bönder levde under. Torka och missväxt råder allmänt i Sverige och för många återstår ingen annan utväg än att utvandra till Nordamerika.


D. 16/2. Farmor Signe på Söråsen (bilden). Här bodde också Askeryds siste Husar



d. 15/2. Posering framför kameran......


d. 15/2. AJC. Anders Johan Karlsson - Esperödjan. Författare konstnär lantbrukare målare snickare...... Bilderna nedan förstoras


Sävsjö Tidning 1916. Dikt skriven av AJC till festligheterna när arrendatorn på Bordsjö Karl Gustav Karlsson lämnar sitt uppdrag


d. 29/1. Askeryds siste Husar Gustaf Wilhelm Lindgren Söråsen 1874-1949.


d. 29/1. Ränneslätt. Smålands husarregemente K 4, 1543–1927


d. 23/1. Lönhults skola år ?


d. 24/1. Gamla Konungsäng


d. 24/1. Samling i Askery. (bilden förstoras)


d. 25/1. Skrädning på plats


d. 25/1. Bykdag


d. 25/1. Bryggskölj


d. 25/1. Årensning. Lillahemmet i bakgrunden


d. 25/1. Spadtag


d. 25/1. Tages Larssons bil vid Sörängen


d. 25/1. Tages Larssons lastbil


d. 25/1. Tages Larssons egentillverkade radio



D. 12/11. Bordsjös Klosterhemman. Utjorden belägen norr om Torrarp


Uppdatering D. 12/11. Bordsjöns medeltida gårdar


Bordsjös gårdar torp och ödetorp mellan Försjön och Bordsjön

Ödetorp Nr 130 och 131. Rödjestugorna 1766/1770 - 1940
Ödetorp Nr 128. Furuskallen 1676 - 1934
Gransbo 1830
Mörkhult 1691
Möjefall 1643
Löversmålen i Bredestads socken. Fanns enl. 1683 års karta
Enefallet Askeryd 1791. Överförs till Bredestads socken 1830
Häggveden 1689
Äsperyd 1644
Laggebo 1777
Ödetorp Nr 98. Brohem/met 1710/1720 - 1903
Mohemmet Moen 1683
Skyttakvarn 1766
Ödetorp Nr 97. Skogsholmen 1766/1770 - 1920


Smålands Kavalleriregementes ryttare - husarer med familjer i Askeryd publiceras här enligt Generalmönsterrullor från 1692 och framåt.
Det är Stig Karlsson i Eksjö som bjuder på uppgifterna om samtliga fem husartorp i Askeryd.

Husartorp Nr 27 Söråsen. Västorps rusthåll
Husartorp Nr 28 Modala. Karstorp norrgårds rusthåll
Husartorp Nr 29 Skärpan. Karstorp södergårds rusthåll
Husartorp Nr 30 Uvåsen. Lutarp östergårds rusthåll
Husartorp Nr 31 Haga. Hagridas rusthåll

Bilden: Kavalleriregementets ryttarstandar


Sockenstämmoprotkoll 1690-1704

Protokoll från slutet på Stormaktstiden fram till Karl XII. Socknens verksamhet och olösta problem avslöjas



D. 20/9. Uppdatering av Sjöhester med ny bakgrundsbild och tillägg av Riksarkivets källmaterial



D. 27/8 2016

Journalist Josefine Ekman Smålandstidningen gör en artikel om hemsidan askeryd.se



D. 19/8 2016

Askeryds stupstock. Finns dokumenterad under slutet av 1600-talet och 1700-talet och fanns placerad i vapenhuset i kyrkan.

När efterforskningar är gjorda så kommer historien om stupstocken att få en egen länk på hemsidan.


D. 19/8 2016

Smålandstidningen besöker Bodaskog och Hembygdsföreningens ordförande Bo Bergvall berättar.

Journalist Smålandstidningen: Josefine Ekman. Reportage från d. 7:e augusti



D. 10/8 2016

Lillan Stedt Göran Zachrisson Bo Bergvall Våge Andersson och jag ute på torpvandring.

Ödetorp har försetts med stolpe och skylt. Bjursön - Bergholm - Frälsegården Norra Holma - Smedstorps gamla tomt.

Här väntar mer arbete dels sökande efter ödetorp, dels dokumentation av ödetorpen.


D. 12/7 2016

Skottlands statsvapen fram till 1603 och Smålands landskapsvapen (armborst) 1560.



Ödet kastar skuggor: Att dra paraleller och finna gemensamma historiska beröringspunkter. Liknande vapensköldar från samma tid, representerande två höglandsbefolkningar - den skotska och den småländska - båda belägna i rikenas periferi i Storbritannien och Sverige. Båda i uppror mot en central kungamakt i London respektive Stockholm. Kungamakter som inte skyr några medel för att besegra de frihetsälskande rebelliska höglandsborna i Skottland och Småland. En kamp som ännu i moderna tider låter höra om sig. Frågan är väl berättigad att ställa vad gäller Skottlands framtid: Blir Skottland kvar i Storbritannien ?

En mycket välproducerad brittisk historisk dramatisering av den skotska frihetskampen finns att se i "Outlander", som även för tankarna till Dackeupproret. Det småländska upproret kvästes på 1540-talet och det skotska på 1740-talet.

Historieskrivningen har i alla tider försvarat kungamaktens syn på interna folkliga uppror. Småländska dackemän - rebeller - beskrivs i generationer av historieskrivare som landsförrädare. Först i modern tid får vi reda på vad som egentligen hände i Småland på 1500-talet och detta genom småländska moderna historiker: Lars Olof Larsson och Olle Larsson.

Följande länkar handlar om Smålands skymda historia:
Änkan i Redeby

Eksjös ödeläggelse


Pågående arbete. Kartor över Askeryd. Husajön och Bordsjön. Scrolla över kartan så förstoras bilden




Lägerbobygdens gårdar

Andersbo. Lägernäs
Arvidsbo
Backagården. St Nr 92 Blixtorp
Backen. Olstorp
Berga. Skavarp
Berget. Olstorp
Bergshemmet
Bernhäll. Olstorp
Bjursberg
Björkerödjan. Olstorp
Björkhaga. Värnarp
Blixtorp
Brokullen Kättilstorp
Bubbarp
Bäckhem. Vässingsmåla
Dagstorp
Ekenäs. Näsbyn Lägernäs
Galnarp. Munkebo
Gatstugan. Lägernäs
Glappan. Arvidsbo
Gransbo. Lägernäs
Gransbo. St Nr 94 Lägernäs Ög
Gransbo. St Nr 95 Lägernäs Vg
Gransbo Lilla. Lägernäs Ö-g
Grindsbo. Vännebjörke
Grindstugan. Skavarp
Grönlund. Tunarp
Gullringsmålen
Gåsarp. Olstorp
Gärdstugan. Kättilstorp
Gölstugan. Kättilstorp
Hagen. Kättilstorp
Hagen. Lägernäs
Hagstugan. Kättilstorp
Hagstugan. Lägernäs
Hallberget. Olstorp
Hallen. Kalvsved
Hansastugan. Lägernäs
Hemvidakulla. Hemvidabygd
Holmen. Bjursberg
Hult
Hult St Nr 98
Hultarödjan
Hyran St Nr 96. Kalvsved
Högstorp. Olstorp
Höjden. Bubbarp
Johannestorp. Telackebo
Jordkulan. Arvidsbo
Kalvsved
Karlberg. Kalvsved
Karlstorp. Kalvsved
Karlstorp. Kättilstorp
Krogen. Olstorp
Kroksmåla
Krämarebo. Bubbarp
Kvarnen. Olstorp
Kammaren. Kättilstorp
Kärrboryd St Nr 31. Bjursberg
Kärrboryd St Nr 93. Kättilstorp
Kättilstorp
Lagarp
Lerhem. Munkebo
Liden. Kroksmåla
Lilla Svartarp
Lilla Sårsjö
Lillängen Kättilstorp
Lindstorp. Lägernäs
Lindåsen
Lund. Olstorp
Lundstugan. Telackebo
Lycke. Bjursberg
Långemålen. Olstorp
Lägernäs
Mostugan. Bjursberg
Munkebo Munkabodastufvan
Nybrodal. Munkebo
Nybygget. Gullringsmålen
Nygård. Olstorp
Nystorp. Kättilstorp
Näsbyn. Lägernäs
Olstorp
Olstorp. Munkebo
Oppliden Oplia. Olstorp
Rydslund. Blixtorp
Råstorp. Olstorp
Sandhem Sånna. Tunarp
Sandstugan. Arvidsbo
Sjöarp. Kalvsved
Sjövik. Vässingsmåla
Skavarp
Skräddarlyckan. Gölstugan
Skogstuna
Skönsberg Udden. Olstorp
Solbacka. Olstorp
Stenstugan. Olstorp
Svartarp Lilla
Svartarp
Sårsjö Lilla
Sårsjö Stora
Sörskallen. Kättilstorp
Telackebo. Tillackerbo
Trädgårdsstugan. Tunarp
Tunarp
Udden Skönsberg. Olstorp
Uddesbo. Bjursberg
St Nr 30 Uddevalla. Bubbarp
Vännebjörke
Vännebjörkestugan. Vännebj.
Vännesborg. Vännebjörke
Värdshuset. Olstorp
Värnarp
Vässingssmåla
Vässingsstugan. Bjursberg
Äng. Olstorp
Ängarp. Olstorp
Ängstugan. Vässingsmåla
Änkebo. Kättilstorp
Ännarp. Bjursberg


Kartor

Karta 1650
Karta 1683
Karta 1716. Kyrkbyn
Karta Bordsjö säteri 1830
Karta Askeryd säteri 1827
Nutida karta
Assjö Gransnäs Högelid
Bjursberg Kättilstorp Liden
Blixtorp Kalvsved Olstorp
Bordsjö Norra Holma Selevik
Edhult Hälla Västorp
Färjestad Eldstorp Ruggemålen
Hagrida Skyttlingebäck Ägersryd
Hästemålen Hesterslid Munkebo
Kunhult Äsperyd Bålviken
Kyrkbyn
Lägernäs Dagstorp Bubbarp
Larstorp Hultarödje Mörkhult
Ramsvik Gölstugan Kroksmåla
Sjöhester Konungsäng Djupadal
Sörängen Kyrkbyn Ingevallstorp
St. Lönhult Spelhester Brokafall
Tunarp Arvebo Måletorpet


Länkar

Riksarkivet

Historiska kartor lantmäteriet

Björn Gidstam

Medeltidsbreven

Jönköpings länsmuseum

Bengans historiasida

Riksantikvarieämbetet


Källmaterial Kronologi

Medeltiden-1600
Riksarkivets medeltidsbrev SDHK
Käthe Bååths avhandling :
"Öde sedan stora döden var ..."
Avhandlingens källförteckning:
C 4= Karl Knutssons jordebrev
C37= Arvid Trolles jordebok
DS= Diplomatarium Suecanum
LStB= Linköpings Stifts bibliotek
RAp= Riksarkivets pergamentsbrev
RPB= Sv. Riks-Archivets pergamentsbrev
SD= Svenskt Diplomatarium
Smlh= Småländska handlingar
SMR= Medeltida register
Vkjb= Vadstena klosterjordbok
X240= Erik och Jon Trolles möderne


Riksarkivet från 1539
1539-1630
Smlh=Småländska handlingar. Mantalslängder och tiondelängder

1643-1820
Mantalslängder för Askeryd.

1671-1920
C1-C14= Vigsellängder, Födelse-doplängd, Död-begravningslängd, In-Utflyttningslängder Penninggåvor till Askeryds kyrka.

1632-1877
Jordeböcker

1713-1934
AI:1- A:I34 Askeryds husförhörslängder och Församlingsböcker till 1934

Riksarkivets sockenkatalog över Askeryd


Historiska kartor Lantmäteriet
Historiska kartor över Askeryd, gårdarna i Askeryd och Lägerbobygden, Norra Vedbos ocu Ydre härad och Jönköpings och Östergötlands län från 1640 och framåt

Askeryds hembygsförening

Ortnamnsregistret


Litteratur

Öde sedan stora döden var...... del 1, del 2, Käthe Bååth

Askeryd En gammal smålandssocken, K.D. Andersson Jean Silfving

Bland original och vanligt folk i Askeryd, Bertil Zakrisson och Ingmar Carlsson

Smålands histoia, Olle Larsson, Lars-Olof Larsson, Lennart Johansson

Svensk historia, Olle Larsson, Andreas Marklund

Arvet efter Gusta Vasa, Lars-Olof Larsson

Kalmarunionens tid, Lars-Olof Larsson

Småländsk medeltid, Lars-Olof Larsson

Småländsk historia, Stormaktstiden, Lars-Olof Larsson

Dackeland, Lars-Olof Larsson

Kolonisation och befolkningsutveckling i det sv.agrarsamhället 1500-1640 Lars-Olof Larsson

Tusen år i Småland, Elin Wägner

De värjde sin rätt -Senmedeltida bondemotstånd i Skåne och Småland- Mathias Cederholm

Småland -Strövtåg i gammal kulturbygd- Björn Gidstam

Småländska bilder -Minnesmärken från ett kulturlandskap- Björn Gidstam

Det medeltida Småland, Martin Hansson

Medeltida borgar, Martin Hansson

Uppror och allianser, Dick Harrison

Ortnamn på –ryd i Småland, Staffan Fridell

De svenska ortnamnen på hester, Jöran Sahlgren

Vad nytt från Askeryd, Elow Lindholm

Sten Sture Den äldre och stormännen, Kjell-Gunnar Lindholm

Från norra Smålands medeltid, Sigurd Pira

Från norra Smålands medeltid, Jean Silfving

Arvid Trolles jordebok 1498, Johan Axel Almquist

Finansförvaltning och varuhandel 1504-1540 Ingrid Hammarström

Det medeltida Småland, Martin Hansson

Kungamakt och kyrkojord, Johnny Kalderstam

Sveriges historia 600-1350, Dick Harrison

Jarlens sekel, Dick Harrison

När borgarna brann, Mats Adolfsson

Fogdemakt och bondevrede, Mats Adolfsson

Spåren av kungens män, Maja Hagerman

Norstedst Sverige Historia 600-1350, Dick Harisson m.fl.

Norstedst Sverige Historia 1350-1600, Dick Harisson m.fl.

När Sverige blev Sverige, Peter Sawyer

Ortnamnen i Smålands bebyggelsehistoria. Erik Granlund.

Herrgårdar i Norra Vedbo Härad, Sigurd Pira

Smålands Kavalleri, Oskar Blomberg

Kungliga Smålands Husarregementes historia, För. Smålandshusarers redaktionskommitté.

...till sin familjs heder och conservation, Helena Rosenberg.

Norra Vedbo härad år 1542, Sigurd Pira

Sveriges historia, Medeltiden, Dick Harrison

Der vid Kijssa åhm en morgon tideliga, Per Olin, Föreningen Dackeland

Ydre Härads gårdsnamn, Norrby

Vadstena klosters två äldsta jordeböcker, Anna Larsson

Gästgiverier och skjutsstationer Jönköpings län, Kaj Kjellström

Hur drevs den vikinatid-medeltidastorgården ?
Några frågor Lägerbovada, Ydre, Mats Widgren



Andra socknar

Sonesson

Torsö socken Vadsbo härad