Medeltiden
Namnet Ingevallstorp avslöjar att gården troligen har sitt ursprung i tidig medeltid. Förledet - själva namnet - Ingevald är ett medeltida namn och efterledet torp berättar att gården beläggs under tidig medeltid. Vem Ingevald var berättar inte källorna. Däremot är det känt att Ingevallstorp för första gången har ett skriftligt belägg år 1468. Gården övergår då från att ha varit ett kyrkohemman till att bli ett skattehemman - privat ägt - enligt Riksarkivets pergamentsbrev. Vid ägarbytet 1468 erhåller Matts I Karstorp Ingevallstorp mot att församlingen får dennes gård i Assjö.

Det är också känt att här på Ingevaldstorps ägor fanns socknens första prästgård fram till ägarbytet 1468. Att gården legat centralt beläget i socknen mellan medeltidens huvudaktörer, stormännen i Askeryd och Bordsjö - att den ursprungligen var kyrkojord - att här fanns en prästgård antyder att gården har medeltida rötter. Askeryds kyrka byggdes i slutet på 1100-talet.

1500-talet
Det medeltida skriftliga källmaterialet i Sverige är ofta bristfälligt och kan därför vara svårt att analysera. Från år 1539 förs årliga skattelängder. Dock finns en omfattande dokorsavhandling över Askeryds medeltid. Den är gjord av Käthe Bååth på 1980-talet och är en analys av befolkningsutvecklingen i socknen från medeltid till 1500-talet. Avhandlingen heter "Öde sedan stora döden var...". Varje gårds historia finns här noterad. Norra Vedbos härad valdes som forskningsobjekt på grund av ett ovanligt rikt medeltida källmaterial.

När Gustav Vasa tar makten efter kalmarunionens fall och statsbyggnadsprojektet Sverige tar sin början på 1520-talet så katalogiseras rikets gårdar i föredömligt skrivna längder - ett kronologiskt bevarat källmaterial att tillgå för efterforskningar. Orsaken är att den unga nya kungamakten i Stockholm behöver få kontroll över riket och dessutom få in skattemedel till kronan. Det är från 1520-talet som fogdeväsendet - kungens lojala nätverk - dikterar villkoren ute i bygderna. En maktinstitution utifrån - norrifrån - som smålänningar uppenbarligen känner sig främmande inför och sin vana trogen tar man saken i egna händer och de tolv Småländerna gör uppror. Småland blir "Dackeland"

I vår "stockholmsledda" historieskrivning kallas det största bondeupproret i vår historia för fejd "Dackefejden". En förminskande benämning på ett folkuppror som i själva verket var ett inbördeskrig. Konsekvenserna för smålänningar blev dyrbara. Tusentals dackeanhängare dödades eller deporterades till Finland - straffskatter infördes - Eksjö förlorar sina stadsrättighter och benämns i register som Eksjö by. Befolkningen tvångsförflyttas till Jönköping eller Västervik. År 1560 bodde 9 personer i Eksjö by.

I Askeryd ökar antalet änkor efter upproret. Änkan efter dackemannen Sven i kyrkohemmanet i Redeby får böta sju oxar för sin mans deltagande i upproret.

Året är 1539 och framöver för Askeryds del kan man nu genom årliga skattelängder följa vilka som bor i socknen. Gamla namn försvinner och nya tillkommer. Det är oroliga tider i Småland inför Dackeupproret 1542-1543 och på Ingevallstorp bor en ung man som heter Birger. Han är den förste namngivne bonden på Ingevallstorp. Hur länge han har bott på Ingevallstorp vet vi inte, men hans namn finns med i skattelängder fram till 1566.

Birger 1539-1566
1539: Endast mannens förnamn och hans gård anges i tiondelängderna på 1500-1600-talen. Den förste namngivne på Ingevallstorp hette Birger (Berge Beriel Birgel Börje) enl. Småländska handlingar: Germund Svenssons (Somme) förläning i Norra Vedbos härad).

1551. Birger. (Sten Erikssons (Leijonhuvud) förläning i Norra Vedbos härad).

1558. Birger. (Sten Erikssons (Leijonhuvud) förläning i Norra Vedbos härad).

1559. Birger. Tionde: Skeppor av råg och korn. (Sten Erikssons (Leijonhuvud) förläning i Norra Vedbos härad).

Håkan 1567-?
Om Håkan är Birgers son framgår inte

1600-talet
På stormaktstiden militariserades bondesamhället efter indelningsverkets införande på 1670-80-talen. Syftet var att försvara rikets tidigare landvinningar. Östersjön var i det närmaste ett svenskt innanhav. Ingevallstorp blev rotegård. Här bodde rotemästaren, vars uppgift var att tillsammans med övriga gårdar i roten hålla en krigsduglig infanterisoldat i Norra Vedbos kompani med torp och underhåll. Ingevallstorp var rote Nr 13 i Askeryd och dess soldattorp heter Lilla Gölen. Lilla Gölen har tidigaste belägg från 1676

Notarium Explicatio 1640. Kartan visar den första bilden på Ingevallstorp, en detalj över gården när åkeravmätningar gjordes i hela Askeryd.

Från 1857 är Ingevaldstorp gästgiveri.

Torp backstugor till Ingevallstorp

Sevestorp

Vallstorp

Granelund. Ödetorp Nr 101

Lilla Gölen Soldattorp Nr 13 Ingevallstorps rote