Bakgrundsbilden: ........någonstans i Askeryd
En representativ bild från slutet av 1800-talet så som livet gestaltade sig för flertalet av våra företrädare för inte så länge sedan.

En bild värd att fånga in och belysa för att kunna se in i modern tid. I ett historiskt perspektiv bara en skärva bort från vår egen verklighet. De flesta i vårt land bodde ännu långt in på 1900-talet på landsbygden och var bönder.

Från 1860-talet förmår inte jordbruket att nära en kraftigt växande landsbygdsbefolkning och efter år av missväxt inleds avfolkningen av landsbygden. Flytten bär iväg till städerna när industrialiseringen tar fart eller till det förlovade landet borta i väster. När bilden togs hade Stockholm inte fler invånare än vad Jönköping har i dag.

Ombyte till finkläder....posering framför kameran....för så skulle det vara....värdigt men inte skrytsamt. Var fotot är taget och vilka de är vet vi inte. Ett foto av många från Hembygdsföreningens fotosamling som manar till eftertanke.

Tankar kring Askeryd
Det är uppenbart att många har levt och verkat här. Spåren efter tidigare mänsklig aktivitet visar sig för en stund på våren innan grönskan tar över och åter gömmer historiens hemligheter. Sedan medeltiden har tusentals askerydsbor under olika historiska epoker och livsbetingelser haft sina liv här, haft sin näring.

Här finns följdaktligen otaliga formationer i naturen som var och en har sin egen historia att berätta och för att förstå det man ser är det bara att försöka tolka och sortera ut sambanden. Skatter att utforska och härleda för den som är nyfiken och har funderingar över varifrån vi härstammar och hur det här landet har blivit till.

Det är många som aldrig hört talas om Askeryd och inte kommer att få göra det heller och varför läsa en hemsida som handlar om fattiga bönder i en del av Småland, som seklerna igenom slet på torftiga steniga små tegar....i en värld som tillhör det förflutna ?

Jo för att de - som andra bönder i vårt land - representerar människans öde mer än stormän och kungar och för att det är de som har skapat den värld vi lever i idag. Vi lär oss av historien - varför det blev som det blev så därför kan vi inte vara likgiltiga för att de ha funnits.

Askeryds utveckling
Två epoker har varit vägledande för Askeryds utveckling. Dels tidig medeltid när kyrkan och gårdarna runt den då existerande Husasjön byggdes, dels 1600-talet när Askeryd expanderade - kyrkan fick byggas ut - och Askeryd utvecklades till en betydelsefull socken.

Här finns ödevägar som finns markerade på 1600-1700-tals kartor och som numera på vissa avsnitt ännu går att följa. Ett vägnät som tjänade ett annat syfte än dagens.

Sedan länge försvunna mötesplatser finns det spår av såsom Färjestaden vid Västra Lägern där färjan från Hult i socknens östra del lade till. Kring färjeläget låg en hel by med gårdar som på 1900-talet ödelades såsom Stubberyd, Sellstorp, Skärpan, Brink, Ropsten och Ruggemålen. En ny tid hade kommit och landsbygden förmådde inte att nära alla.

Antalet ödetorp är stort främst från 1800-talet med känd plats men även senmedeltida med kända namn men däremot okänd plats. Den tidigaste kartan över Askeryd är från 1640-talet.

Odlingsrösen stengärdsgårdar berättar om en annan tid när Askeryd hade fyra-fem gånger fler invånare än idag. Spåren avslöjar en verksamhet i Askeryd på mer än 1000 år, så nog finns det frågor som söker svar.

Så är det i Småland, i stenarnas rike. Prydligt och ordentligt radar stengärdsgårdarna upp sig, som ett historiskt nätverk som för tankarna till andra tider och livsvillkor. Man ser dem som minnesmärken i skogen kring ödetorpen, en ständig påminnelse om liv och rörelse för länge sedan.

Att bygga vidare
Hembygdsföreningen är en skattgömma. Här finns 1800-talsfoton ofta utan namn och gård, en stor mängd dokument och litteratur, som i valda sammanhang är värda att publiceras. Förutom skattgömman så finns ytterligare aspekter för en historisk hemsida om Askeryd:

Medialt: Möjligheten att sprida historisk kunskap om Askeryd i syfte att inspirera och uppmuntra till att kulturgeografiska värden skyddas. En publicerad bok är oåterkallerligen färdigskriven och klar, en hemsida däremot kan alltid uppdateras och nås av fler. "Historien om Askeryd" kommer därför förhoppningsvis aldrig att bli färdigskriven. Yngre generationer tillträder med kanske andra frågeställningar som tillför nya aspekter.

Register över Askeryds gårdar från medeltid till nutid
Askeryds medeltida ursprung är hemsidans huvudattraktion. Av den anledningen finns ett gårdsregister över samtliga registrerade torp hemman backstugor och gårdar som finns idag och som har funnits i Askeryd inkluderande Lägerbobygden. De anges med årtal för första registrering. Registret sträcker sig från 1200-talet till nutid. Allteftersom nya uppgifter tillkommer så uppdateras registret.

Registrets källor
Askeryds hembygdsföreningen gjorde i slutet på 70-talet en sammanställning av historiskt material utfört på 50-talet av K.D. Andersson och J. Silfving. Resultatet blev boken - Askeryd en gammal smålandssocken - utgiven 1981. En värdefull bok om Askeryds historia och inkörsporten för den som låter sig inspireras.

Därefter har två akademiska avhandlingar publicerats som möjliggör en fördjupad sammanställning och en historisk resa genom Askeryd under 800 år.

Avhandlingar. Käthe Bååth
Gårdsregistrets medeltida del är hämtat ifrån avhandlingen - Öde sedan stora döden var - av Käthe Bååth. En omfattande avhandling där bevarat medeltida källmaterial har analyserats angående ödegårdsproblemen i Askeryd under senmedeltiden. Kronologiskt därefter finns uppgifter från Riksarkivets Småländska handlingar 1539-1630, mantalslängder tiondelängder från 1643, vigda-födda-dopvittne-död-register från 1671 och husförhörslängder från 1713.

Ytterligare en avhandling berör Askeryd - ....till sin familjs heder och conservation - . En analys av Bordsjö fideikomiss författad av Helena Rosenberg.

I Askeryds smålandsdel finns 150 kända ödetorp
Hembygdsföreningen som bildades på sextiotalet har identifierat 150 ödetorp och markerat dessa på plats med skylt. Dessa ödetorp är markerade på hemsidans lokala kartor över Askeryd.

Under länken - Sevärdheter i Askeryd - är särskilt intressanta ödetorp och sevärdheter i Askeryd markerade på Askerydskartan och presenteras utförligare med en historisk bakgrund.

Lantmäteriet
Lantmäteriet har en länk "Historiska kartor" lättillgängligt publicerade, där ett mycket stort antal kartor ingår, tillgängliga för egna efterforskningar utan kostnader. Askeryd var en betydelsefull socken och väl representerat i registret och här går det att göra sig en bild av hur det såg ut i socknen ända ner till mitten på 1600-talet.

Riksarkivet
Här finns bland annat kyrkböcker, jordeböcker, landskapshandlingar och husförhörslängder. En Sockenkatalog finns för Askeryd som anger källmaterial med sidohänvisning för alla gårdar och torp som har funnits i Askeryds husförhörslängder.

Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet är en nationell myndighet med ansvar för kulturmiljön och kulturarvet och som också har verksamhet på lokal nivå i länen. I "Fornsök" erbjuds möjligheten att lokalt med karta söka fornlämningar och ödegårdar med information. En del uppgifter kommer från hembygdsföreningarna runt om i Sverige.

Framtiden
Förhoppningen är att ökad kunskap sporrar nyfikenheten och ger näring åt efterforskningar av en historiskt spännande miljö som Askeryd är. Det är viktigt att kulturgeografiskt värdefull miljö får fokus i bygden och att värden skyddas åt eftervärlden. Vi har inte råd på grund av okunnighet eller ekonomisk närighet låta viktiga värden gå förlorade.

Här finns ännu möjligheter för den nyfikne att på egen hand hitta sin historia och kanske få en ledtråd som förklarar tiden vi lever i.

Den moderna civilisationen föder och göder generationer i expanderande storstadsområden med varierande livskvalité. Från det att vi nästan alla varit bönder fram till 1900-talet så har storstäderna sedan länge övertagit den ledande politiska och kulturella rollen i Sverige. Frågan man bör ställa sig är vilken relation denna maktelit har till naturen och landsbygden, om den över huvud taget har en relation och därmed förstår att ta till vara landsbygdens intressen och blir landsbygdens framtida öde avhängigt beslut som fattas i okunnighet och bristande känsla för naturens och landsbygdens värden ?

Epilog
Tänkvärda tankar från en annan tid är värda att belysas där ord som förnöjsamhet hade ett värde. Det är Gösta Irving - uppväxt under knappa förhållanden i Skärpan kring sekelskiftet - som formulerar konsten att med små medel berika sitt liv. Vilka upplevelser och tankar formade hans liv ? Vilka var människorna i hans omgivning ? Förstår vi vilka värden vi har att ta hand om och hur man tar till vara livets möjligheter.......hinner vi med det ?

Gösta berättar om livet kring sekelskiftet. Han berättar i sitt förord till "Minnesbilder från min barndomsbygd" bland annat följande:

Umbäranden och försakelser hörde intimt ihop med livet. Ändå var förnöjsamheten god trots ringa medel att förverkliga en dräglig tillvaro. Det kan ju vara en orsak för vårt släkte idag när de ser och hör vad deras förfäder fått försaka av livets goda att åtminstone vara tacksamma över att förhållandet så radikalt förändrats till det bättre för landets invånare - i synnerhet för barnen.