Västra Oroen finns med på kartan från 1640 års åkeravmätning i Askeryd. I de tidigaste mantalslängderna från 1640-talet så heter gården Oroden och uppdelningen av namnet i Västra och Östra Oroen inträffar när Östra Oroen byggs upp i mitten på 1700-talet.

I Västra Oroen fanns två kvarnar som tillhörde Redeby. När Bordsjö fideikommiss bildades 1712 står Bordsjö som ägare till den södra kvarnen med tillhörande kvarnstugor (se kartan 1832). Kvarnen omnämns troligen i ett fideikommissbrev 1712 att den skulle vara de fattigom till underhåll och gåva. Detta tyder på att den var fideikommissens äldsta kvarn. Sågen omnämns 1713 i hfl och eftersom husförhörslängderna för Askeryd börjar föras först 1713 så är sågen annu äldre.

Första kända boende i Oroen
1671. Födelsebok. "Bengts i Oroden son Per"
1674. Födelsebok. "Jons i Oroden dotter Kirstin"
1675. Dödbok. "Ingol i Oroden"
1677. Födelsebok. "Larses i Oroden dotter Ingrid"
1682. Födelsebok. "Larses i Oroda son Hans"
1686. Dödbok. "Larses i Oroa son Hans
1674. Födelsebok. "Jons i Oroden dotter Kirstin"

Verksamheter i Västra Oroen

Förutom sågen har här funnits ett färgeri (1871 - 1900) nedanför Elinastöva och en stamp (ödet. Nr 57) - benstamp - som är en typ av kvarn som användes för krossning av djurben till benmjöl. Mjölet är rikt på kväve och fosfor, och värdefullt som långtidsverkande gödningsmedel.

Torp backstugor till Västra Oroen

Elinastöva

Kvarnen och Sågen

Kuttern Kråkebo. Ödetorp Nr 56

Orostorp. Ödetorp Nr 58