Området kring kvarnen Stockholm kan ha en gammal kulturgeografi och är outforskat. Här finns rester efter en kvarn och damm belägna vid sockengränsen Askeryd-Flisby c:a 450 meter nordväst om Hagrida. Uppgifter om kvarnen och eventuell kvarnstuga saknas i hfl

Dammen är ganska låg och ger inget större fall. Möjligen har här funnits en mindre kvarn av skvaltkvarnsmodell.

Mellan bäcken och skogsvägen finns två resta stenar som kallas Gubben och Gumman. Längre norrut efter bäcken finns spår efter en odlad mosse och öster om bäcken i skogen finns odlingsrösen, som antyder en gammal kulturgeografi. Området har ett kärr - Stockholmskärret - som slogs så sent som på Josef Hagbrants tid på Hagrida. Söder om kärret finns en fångstgrop.

På gränsen till Flisby finns en märklig vattendelare. En liten bäck delar sig och får två helt skilda flöden. En gren rinner till Rossjön, vidare genom Eksjö och ut i Emmån. Den andra fortsätter till Assjön, vars vatten förs vidare genom Askerydsån och ut i Västra Lägern. På Hagridas marker finns en varggrop i den så kallade Kohagen

Skvaltkvarn
En skvaltkvarn är en mindre kvarn för malning av säd mellan kvarnstenar med ett horisontellt placerat vattenhjul som med en axel sammanbinds direkt med en horisontellt liggande kvarnsten. Skvaltor användes i mindre skala för lokal mjölproduktion och var den dominerande typen av kvarn fram till tiden för den industriella utvecklingen, då vattenkvarnar med vertikala hjul blev vanligare. Skvaltkvarnar var byggda efter äldre förlagor och rötterna går tillbaka till babylonsk tid. I Västeuropa är de kända sedan 1100-talet och förekommer i Sverige vid samma tid. Det äldsta kända belägget är från 1185. Skvaltkvarnar var i bruk ända in på 1900-talet.