Till glädje för alla som uppskattar bygdehistoria så har en klassisk skatt här i Askeryd hedrats på ett föredömligt sätt.
Stiftelsen Edhult har i sommar med stöd av Riksantikvarieämbetet i Jönköpings län genomfört en pietetsfull renovering av den tredelade unika huslängan Esperödjan med rötter i stormaktstidens Sverige.

Följande renovering har gjorts:

Den skadade gamla takkonstruktionen med tre lager tak och tre lager vindskivor och murstockens bortplockade övre del har renoverats och byggts upp. Halva murstocken var nämligen tidigare nerplockad av en förutseende byggnadsvårdssnickare Johan Öhrfeldt och låg bevarad i en stenhög och är nu uppmurad enligt konstens alla regler.

Två byggnadsvårdshantverkare med rötter i Träbodarike Johan Öhrfelt (bilden under) och Anders Wier har tagit sig an uppgiften att med hjälp av sina digra kunskaper om småländsk byggtradition återställa Esperödjan till sitt ursprungliga skick i en första fas. När den tredelade huslängan byggts upp, byggts om eller byggts till har till vissa delar avslöjats av Johan och Anders. Förutom rent byggtekniskt så har boende på Esperödjan lämnat sina spår efter sig och om detta har Johan ideer och fortsättning följer för den nörd som sitter och letar i arkiv. Hemsidans redaktör har fått arbete !

Vad gör Esperödjan unik ?
En i det närmaste i orörd kulturskatt med bevarade kvarvarande detaljer från flera hundra år tillbaka, med ett utseende som för tankarna till stormaktstidens Sverige i slutet på 1600-talet. En inspiration för den som av nyfikenhet vill söka upp socknens historia.
Att den är byggd som en länga bestående av tre ihopbyggda delar, härleder till en uråldrig byggtradition med rötter i medeltiden.

Esperödjan uppfördes omkring 1680 och är unik eftersom den inte har genomgått några större förändringar. En historia om en genuin torparlänga som representerar den enkle småländske bondens liv i ett expanderande Askeryd under 1600-talets andra hälft. Kyrkan blev för trång och byggdes därför ut med två korsarmar och socknen var lika stor som Eksjö. Enligt mantalslängder för år 1700 så var invånarantalet för Eksjö stad 293 = män hustrur drängar pigor inhyse och soldater. Barn inte inräknade. För Askeryd var motsvarande invånarantalet 283, alltså 10 invånare färre en Eksjö. Det är anmärkningsvärt att gården finns kvar i ett ursprungligt skick med förändringar och frågan är om det finns en liknande torparlänga i Jönköpings län.

Längan består av tre delar: bostad, bod och skjul

- Bostaden, en enkelstuga, den främre delen av längan

En mindre typisk småländsk enkelstuga visar bilden till vänster med storstuga, kammare (kök) och farstu. Skorstensmuren är belägen på sidan i huset med två dörrar bredvid varandra i storstugan. På det viset byggdes enkelstugorna ända från medeltiden fram till början på 1800-talet. Därefter placerades murstocken mitt i stugan med en dörr på var sida om murstocken och senare in på 1800-talet började man bygga tvåplanssstugor, där tredje våningen - takåsen - är ett eget plan.
Enkelstugan har som den ännu äldre ryggåsstugan sina rötter i medeltiden. Det var så här man byggde sina stugor. Varje bonde kunde konsten att bygga sin egen stuga efter behov och beroende på skiftande levnadsvillkor. Enkelstugor har byggts upp, byggts om eller rivits, plockats isär i minsta detalj och satts ihop i en ny stuga av kanske flera rivna stugor. Att tidsbestämma en stugas ålder låter sig inte göras lättvindigt. Resultatet av den dendrokronologiska undersökningen talar bara om hur gammal den skrädade stocken är som valts för undersökningen.

- En boskapbod/sädesmagasin/loftbod med överhäng

Bilden till vänster visar framsidan på loftboden med två dörrar, två rum, sädesmagasin och rum för djur.
Ovanför dörrarna löper ett mindre överhäng, typiskt för småländska loftbodar. Sådanan bodar finns det ännu gott om i Askeryd.
Ovanför dörrarna sitter en lucka med ett litet fyrkantigt hål mitt i. Till vänster om hålet upptill finns en ristning som ses förstorad på högra bilden.
Någon har ristat in årtalet 1781 och ringat in årtalet. Vem det är som vill påminna om sin existens kanhända framgår av husförhörslängden för åren kring 1781

Bilden till vänster visar den ena av loftbodens båda dörrar. I den ena dörren (vänstra bilden) finns en fantastisk i det närmaste oslagbar låskonstruktion, som troligtvis krävt ett antal sömnlösa nätter för denne kreativ person. Låslösningskonstruktionen går ut på följande: För in handen i hålet i nedre vänstra hörnet av dörren och tryck sedan uppåt och så drar en sinnrik konstruktion igång som leder till att dörren öppnas. Den här konstruktionen är unik och visar på småländsk skaparanda när den är som bäst och den som tillverkat låset borde tilldelas ett pris postumt.
Bilden till höger visar loftbodarnas utbredning i Småland. Det är smålandskännaren, författaren och akvarellmålaren Björn Gidstam från Urshult i Kronoberg som har undersökt loftbodarnas utbredning i Småland. Han lmålar akvareller och berättar om det småländska kulturlandskapet i följande böcker: Småland: strövtåg i gammal kulturbygd och Småländska bilder: minnesmärken från ett kulturlandskap

- Ett skjul. Ursprungligen med nävertak. Bilden nedan

Året 1781 på Esperödjan. Vem kan ha ristat in årtalet 1781 ?

Huvudrollen i historien handlar om Johannes Pehrssons liv på Esperödjan. Han föddes 1745 och kommer ursprungligen från Flisby. Till Esperödjan kommer Johannes för att arbeta som dräng någon gång på i slutet 1760-talet. Att han kom ända ifrån Flisby för att arbeta som dräng i Askeryd förtäljer inte historien. Här möter han dottern, född och uppvuxen i huset. Hon heter Sara Bengtsson. I november 1771 gifter sig Sara 30 år och Johannes 26 år och han övertar samtidigt nu gården som Torpare, från Saras pappa Bengt. Äktenskapet blev kortvarigt. Sara dör i slutet på januari 1772. Orsak nämns inte.

Johannes gifter om sig 1773 med Maja Andersdotter. De får tre söner Petter Anders och Johan. Den 16:e oktober 1781 dör Maja och det är detta årtal som är inristat på luckan på boden. Johannes har då att sörja för tre pojkar 7-6-3 år gamla.

År 1784 gifter sig Johannes för tredje gången med Catharina Carlsdotter. År 1801 har står sonen Petter som Torpare och Johannes 60 år och Catharina 56 år bor på undantaget.

Johannes liv på Esperödjan:
1:a hustrun Sara Bengtsdotter född 1741
2:a hustrun Maja Andersdotter född 1753
3:e hustrun Catharina Carlsdotter född 1745
Tre söner med Maja:
Sonen Petter född 1774
Sonen Anders född 1775
Sonen Johan född 1778
Inhyse:
Änkan Ingrid Amundsdotter född 1702. Änkan Caisa Pehrsdotter född 1713

Vem är M M ?

Efter att ha gått igenom mantalslängder från 1680-talet till 1710 och därefter husförhörslängder från 1710 till 1900-talet finns en person med initialerna M M. Hon hette Margareta Månsdotter, född 1786 i Frinnaryd och som bodde och bevistade tre husförhör mellan 1802 - 1804 på Esperödjan. Vart hon flyttade framgår inte av Hfl. Torpare vid den här tiden var Petter, nämnd ovanför angående årtalet 1781, son till Johannes Pehrsson. Johannes och hans tredje hustru Catharina finns med i Hfl för åren 1802-1806 Uppgifter om alla som bott på Esperödjan fram till 1900-talet finns längre ner på sidan

Detaljer avslöjar historia

Vid en grundligare undersökning av längan inför renoveringen avslöjades en del detaljer som berikar gårdens historia. Här finns tidstypiska kännetecken och så finns här också spår av mänsklig närvaro. Detaljer i vindskivorna.
Bilden till vänster visar innertaket på andra våningen i nuvarande enkelstugan som visar ett tak nedsvärtat av sot. Troligtvis har man återanvänt innertaket från en tidigare ryggåsstuga till att bygga den enkelstuga som nu finns på plats.
"Man tager vad man haver". Bilden till höger visar slanor som innertak

Gårdens historia
Det är en familj som flyttar från Asby till ett nybygge Esperödjan tillhörande Edhult i början på 1680-talet. Gården finns inte omnämnd tidigare. Esperödjan är ett exempel på en av ett otal andra gårdar som byggs här i Askeryd under slutet på 1600-talet. Snart införs indelningsverket med tolv soldattorp och fem ryttaretorp. Det är ett ungt nygift par Amund och Kerstin och deras son Amund som flyttar in. Enligt första skriftliga belägg för Esperödjan i kyrkböckerna föds här Amunds och Kerstins andra barn Ingrid Amundsdotter här år 1684. Från år 1700 återfinns sedan gården årligen i mantalslängder och husförhörslängder. Att gården är nybyggd förstår man av uppgifterna från mantalslängderna. Gården åtnjuter som brukligt skattefrihet de första åren.

På 1683 års karta, centralt till vänster på kartan, alltså ett år tidigare än i kyrkböckerna finns namnet Esperödjan noteratför för första gången. Huvudgården Ödarp, söder om Esperödjan, betecknas på kartan som "Afhyst", och noteras som "öde" mellan 1676 - 1679 och efter 1679 omnämns inte Ödarp i mantalslängderna. Gården hade alltså förlorat sitt mantal, sin skattekraft. Vad som hänt Ödarp är okänt.

I mantalslängderna omnämns därefter istället "Ödarpstorparna" mellan 1683 - 1698. Vilka ödarpstorparna är framgår inte av mantalslängderna.

Att en nybyggnation pågår visar sig år 1700 när Ödarp åter noteras i mantalslängderna och nu även Esperödjan för första gången. I stormaktstidens Askeryd sker nu en stor nyetableringar av gårdar. Indelningsverket ett militärt organisationssystem införs av Karl XI 1682, och snart tillkommer tolv soldattorp, fem ryttartorp i smålandsdelen av Askeryd och åtta livgrenadjärtorp i Askeryds Lägerbobygden.

Amund Ericksson och Kerstin Hansdotter från Asby
I Asby kyrka vigs d. 29/2 1680 Amund Ericksson och Kerstin Hansdotter. De bosätter sig i Norramålen - Asby - varifrån hustrun kommer, och där sonen Hans Amundsson föds d. 25/1 1680. Mellan 1682 - 1684 flyttar familjen från Asby till Esperödjan i Askeryd.

1680. Sonen Hans föds i Asby
Vigsel 1703 med Kerstin Jonsdotter. Paret flyttar efter vigseln till Källehult och får barnen Britta f. 1706, Jon f. 1710, Elisabeth f. 1712. Hans dör 1748 i Källehult.

1684. Dottern Ingrid Amundsdotter föds i Äsperödjan
Vigsel 2/9 1704 med Hämming Nilsson från Björstorp , Marbäck socken.

1687-1689. Dottern Elisabeth Amundsdotter föds i Äsperödjan
Födelseböcker saknas för åren 1687-1689 för Askeryd.
Vigsel 28/12 1710 med Olof Persson i Hultarödjan under Olstorp, Askeryd. De får barnen: Isak f. 1712, Nils f. 1713.

1693 3/12. Sonen Amund Amundsson föds i Äsperödjan
Vigsel i Bubbarp Askeryd två gånger. 1) Karin Nilsdotter 1717 och 2) Beata Torsdotter 1733. Flyttar från Bubbarp till Assjö ladugård, Askeryd F, Flisby: Hammarsberg, Asby: Moen, sedan Kättingborg u Härsmålen. Får sammanlagt 12 barn. Dör i Kättingborg 1759.

1697 10/10. Sonen Anders Amundsson föds i Äsperödjan
Efter faderns död 1719 så tar han över Äsperödje några år. Vigsel 1719 med Kerstin Larsdotter. De flyttar till Ödarp. Barn: Britta f 1720 i Äsperödje, Jonas f 1725 i Ödarp.

1703 8/11. Dottern Ingrid Amundsdotter föds i Äsperödjan
Vigsel 1721 med Bengt Johansson från Lillahemmet. De är bosatta i Äsperödjan, som de brukar fr. o. m. mantalslängd 1722. Barn: Amund Bengtsson f 1722, Kerstin f 1726, Maja f 1729, Sara f 1735. Ingrid dör 1782, bor då inhyst i Äsperödje.

1719 4/1 Amund Ericksson dör i Äsperödjan
Hustrun Kerstin Hansdotter bor kvar i Äsperödje som inhyst hos dottern Ingrid (född 1703) med make Bengt Johansson under 1720-talet.

1600-talet
Amund Ericksson - Hustru Kerstin Hansdotter 1726 - Sonen Hans Amundsson 1680 - Dotter Ingrid Amundsdotter 1684 - Dotter Elisabet Amundsdotter 1687-1689 - Son Amund Amundsson 1693 - Sonen Anders Amundsson 1697

1700-talet
Torparen Bengt Johansson 1683 - Amund Bengtsson 1722 - Kerstin Bengstdotter 1726 - Maja Bengtsdotter 1729 - Sara Bengtsdotter 1735 - Sven Gösta - Torparen Johannes Pehrsson 1744 - Pigan Annica Amundsdotter 1755 - Änkan Ingrid Hansdotter 1702 - Hustru Maja Andersdotter 1753 - Hustru Catharina Carlsdotter 1745 - Sonen Torparen Petter Johannesson 1774 - Sonen Anders Johannesson 1775 - Anders Nilsson - Sonen Johan Johannesson 1778 - Änkan Kajsa Petersdotter 1713 - Pigan Stina Jonsdotter 1775 - Pigan Annika Karlsdotter 1743 - Fosterdottern Pigan Catharina Andersdotter 1802 - Drängen Pehr Johansson 1774

1800-talet till 1922
Hustru Änkan, Inhyse Catharina Nilsdotter 1774 - Sonen Torparen Anders Gustav Pettersson 1801 - Hustru Margareta Månsdotter - Sonen Johannes Pettersson 1804 - Anna Greta Nilsdotter f. 1794 - Stina Persdotter 1781 Drängen Jonas Svensson 1782 - Maja 1803 - Pigan Stina Jonsdotter 1804 - Pigan Anna-Stina Petersdotter 1812 - Maria Carolina - Pigan Christina Charlotta Carlsdotter 1821 - Inhyse, änka Anna Greta Jonsdotter 1811 - Dotter Maria Carolina Gustafsdotter 1833 - Sonen Johannes Gustafsson 1840 - Drängen Anders Karlsson 1830 - Drängen Johan Jonsson 1819 - Pigan Maria Helena Jonsdotter 1817 - Pigan Stina Greta Fredriksdotter 1825 - Drängen Carl Fredrik Samuelsson 1828 - Drängen Anders Peter Andersson 1828 - Drängen Anders Peter Karlsson 1830 - Torparen Carl Johan Roos 1828 - Hustru Sara Greta Petersdotter 1816 - Sonen Johan Alfred 1853 - Dotter Anna Charlotta 1854 - Sonen Carl Johan 1859 - Drängen Carl Svensson 1833 - Gustava Samuelsdotter 1823 - Pigan Matilda Peter/Svenssdotter 1840 - Pigan Sara Lena Petersdotter 1833 - Husaren, Torparen August Wilhelm Ström 1832 - Johanna Carolina Petersdotter 1827 - Carl Johan Wilhelmsson 1859 - Gustaf Emil Wilhelmsson 1861 - Hedda Sofia Wilhelmsdotter 1863 - Pigan Matilda Katarina Carlsdotter 1847 - Inhyse Enkemannen Johan Carlsson 1777 - Johan Svensson 1843 - Matilda Katarina Carlsdotter 1847- Axel Wilhelm Bergström 1830 - Matilda Gustava Petersdotter 1837 - Oscar Alexander 1871 - Hustru, Änkan, Inhysehjon Lovisa Charlotta Carlsdotter 1847 - Dotter Selma Ottilia Bergström 1876 - Son Karl David Bergström 1879 - Ernst Albert 1874 - Sofia Johansdotter 1839 - Anna Sofia Jonsdotter 1852 - Snickaren Anders Johan Karlsson 1843 - Hustru Johanna Matilda Jonsdotter 1856 - Son Karl Hjalmar Andersson 1887 - Dotter Anna Hildur Andersdotter 1889 - Klara Augusta Karlsdotter 1860 - Karl August Karlsson 1858 - Drängen Axel Gustaf Karlsson 1862 - Pigan Klara Augusta Karlsdotter 1861