Eksjö ödeläggs på 1500-talet

av Gustav Vasa och Daniel Rantzau

Statistik över befolkningsutvecklingen i Eksjö stad enligt tiondelängder 1558 - 1591


Publicerad i maj 2015


Eksjös folkmängd 1544-1574 är 35-60 enligt tiondelängderna
Det är svenska och danska intressen som får Eksjö på fall. Kalmarunionens upplösning skapade ett nytt poltiskt scenario i Skandinavien. En nationalstat under uppbyggande hade bildats i Stockholm 1523 - Konungariket Sverige. Ett revanchlystet Danmark sökte hämnd efter sin förlust av hegemonien i Skandinavien efter Kalmarunionens fall. Eksjö ödeläggs i praktiken redan efter dackeupproret 1543-1544 och helt 1567 under det Nordiska sjuårskriget 1563-1570.

Statistik avslöjar verkligheten
Vill man få reda på hur en bygd har utvecklats och skärskåda en fas av historien så kan man från Gustav Vasas tid och framåt göra efterforskningar i skattelängder från tiden i fråga och följa befolkningsutvecklingen i tiondelängder och årlig skatt.
Uppföljning av socknarnas tiondelängder - kyrkoskatten - visar hur många det är i en socken som är skyldiga att betala skatt. Konskvenserna av större historiska händelser såsom krig och svält avspeglas i tiondelängderna. Mindre befolkning och färre som förmår betala skatt. Tiondelängderna fungerar bra som referensmallar för att kunna jämföra befolkningsutvecklingen för olika år och tidsepoker.

Ordning och reda under kung "Göstaffs" styre
Det är vår - landsfader - Gustav Vasas förtjänst att dokumentationen av skattelängder från hans tid och framåt kom till stånd. Syftet var för hans egen del att driva in medel till statens kassakista för att bygga upp riket. År 1893 ärade vi honom för detta och gjorde hans kröningsdag - d. 6:e juni 1523 - till vår nationaldag.

Detta intresse delades dock inte av smålänningarna som av gammal hävd varit oberoende och av tradtion haft andra kulturella och ekonomiska band och i Småland gjorde sig dessutom Gustav Vasa omöjlig redan innan han ens blivit kung. Det som sedan hände åren 1543-1544 har i vår historiebeskrivning förringande kallats för fejd - Dackefejden. Det var ett regelrätt inbördeskrig. Det största upproret mot kungamakten i Sveriges historia och reaktionerna från Stockholm efter kriget lät inte vänta på sig.

Den stockholmsfriserade tolkningen av Dackeupproret har vi i Sverige levt med sedan Gustav Vasa dagar och är i sin prydo ett exempel på en tillrättalagd historiebeskrivning sedd ur huvudstadens perspektiv. Det är som en paradox att Gustav Vasas oförätter i Småland redan under hans livstid avslöjas av hans egna så kallade läntagare och deras nitiska fogdar. De såg i sin verksamhet en mission att driva in så mycket skatt till kronan som det över huvud taget var möjligt och för ändamålet fördes väldokumenterade register, som avslöjar hart när varje gård i Småland. De har på så vis lämnat en ovärderlig skattkälla efter sig för den som vill göra efterforskningar. Här finns stora möjligheter att belägga vår landsfaders gärningar och dåraktigheter i Småland.

Tiondelängder för Eksjö socken och stad och "by"
Tiondelängder för Eksjö socken och stad finns att följa från 1558 och framåt, alltså tiden för slutet av Gustav Vasas maktinnehav. Tiondelängderna som är en c:a 10%-ig skatt innehåller uppgifter om mängden råg och korn som ett hushåll var skyldigt att betala till kyrkan.
I längderna anges hushållen endast med mannens förnamn och namnet på gården och för att få fram en ungefärlig beräkning av antalet familjemedlemmar multipliceras varje gård med 5. Här ingår hustru barn, tjänstefolk änkor och änklingar. (Enligt J. Silfvings beräkningar). Folkmängden i tiondelängden beräknas på följande sätt: Antalet hushåll x 5 = Totala antalet invånare

Gustav Vasas bannbulla över Eksjö 1544 efter Nils Dackes död
Gustav Vasa bestraffar 1544 eksjöborna för sin uppslutning bakom sin frihetshjälte Nils Dacke. Konsekvenserna blir förödande när Eksjö förlorar sina stadsrättigheter och den svenska kungamakten låter fördriva köpman och borgare till Jönköping och Västervik. Under c:a 20 år räknades inte Eksjö som stad bland rikets jordeböcker och fogderäkenskaper. (Silfving)

En genomgång av årliga räntelängder mantalslängder och tiondelängder avslöjar att Eksjö hade mellan 7 - 12 skattebetalare i "Eksjö by" - tillkommer sedan att räkna in familjemedlemmar. Askeryds socken hade jämförelsevis 80-90 skattebetalare

Tiondelängd 1558 - 7 skattebetalare--------------Tiondelängd 1560 - 12 skattebetalare


1561 ger Erik XIV åter Eksjö stadsrättigheter och 1567 bränns staden ner till grunden av Daniel Rantzau
Efter 1544 fram till Gustav vasas död 1560 noteras Eksjö i mantalslängder som "by". När Erik XIV efterträder sin far återfår Eksjö sina stadsrättigheter 1561. Dock visar tiondelängderna att staden inte växer efter att man fått sina stadsrättigheter tillbaka 1561 och Eksjö förblir en liten "by" och så kommer dråpslaget 1567 när Danilel Rantzaus danska armé intar staden. Eksjöborna själva bränner ner sin lilla "by".
Bilden nedan visar befolkningsunderlaget i Eksjö 1566, alltså året innan staden bränns ner. Ett dussintal eksjöbor betalar skatt. I tiondelängderna för Eksjö socken 1568 och 1569 finns inte ens Eksjö by noterat i sockenregistret.

Tiondelängderna för Eksjö socken och by visar följande antal skattebetalare:
1564. Eksjö socken 61 Eksjö by 12. Sammanlagt 73 skattebetalare
1566. Eksjö socken 68. Eksjö by 12. Sammanlagt 80 skattebetalare
1568. Eksjö socken 36. Eksjö by 0. Sammanlagt 36. Daniel Rantzau ödelägger Eksjö 1567
1569. Eksjö socken 47. Eksjö by 0. Sammanlagt 47

Tiondelängd 1566 - 12 skattebetalare


Skrivelse från Erik XIV d. 19/4 1568 till byggmästaren holländaren Arend de Roy
Det blir sedan Erik XIV:s efterträdare Johan III som i maj 1569 tillskriver Eksjöborna och meddelar att han har förnummit, att fienderna skövlat staden och bränt deras gårdar, varför han beslutat följande:
Att vprätte en köpstadh igen på en beqwemligere platz än then gamble Ekesiö byen var, som är widh Ekesiö kyrcke.
Man skulle också under uppbyggnaden av den nya staden slippa betala skatt under sex år fram til 1575. Därefter följer en ny skrivelse från Eksjös borgare om förlängning av skattefriheten i ytterligar tre år till 1578, vilket beviljades
Köpstaden utvecklas sedan under 1580-talet och byggs ut. 1583 finns 20 skattebetalare enligt tiondelängerna och 1591 32 skattebetalare


Tiondelängd 1591 - 32 skattebetalare




Karta över Eksjö 1697 - 1698


Stadskartan 1697 - 1698 är den första kartan som finns över Eksjö. Gravyren över Eksjö från Suecia Antigua et hodierna är från samma tid 1690 - 1710.