Kyrkans läge på en udde i den sedan länge utdikade Husasjön avslöjar att platsen är bygdens centrum. En utvald plats som förmodligen långt innan kristendomens intåg varit bygdens andliga mötesplats, en kultplats.

Kyrkobygget kan ursprungligen ha initierats av en storman eftersom det alldeles i närheten finns en ruin efter en stormannaborg. Den är belägen på Askeryds södergård, säteriet. Gården som gav socknen sitt namn.

En katolsk kyrka byggdes under den tid i vår historia när ättesamhället regerade, när lagmannen i smålandet Vedbo var hövding i sitt eget rike.

Det var välbeställda stormän med inflytande som lät sig fascineras av den nya läran och av prästerskapets läs-skrivkunnighet. Latinet blev ett gemensamt skriftspråk för de lärde i hela Europa. Invandrade munkar förde med sig praktiska färdigheter inom läkekonsten, tekniken och jordbruket. Kunskaper som med tiden kom att förändra och modernisera bondesamhället.

Det blev modernt bland stormän att låta sig kristnas och man lät manifistera sin rikedom genom att bygga sin egen kyrka. Det var status att köpa sig en ståndsmässig gravplats helst i någon av de viktigaste kultplatserna Nydala, Vadstena, Alvastra eller Varnhem. En ny tid hade kommit men det skulle ta tid innan allmogen lät sig kristnas. Man höll länge fast vid sina traditioner och sin hednakult.

Att Kristendomens spridning inte skedde konfliktfritt berättar sägnen. En plats kallad "Kyrkröret" lär ha varit skådeplatsen för kampen mellan hedendomen och kristendomen. Här har en kyrka byggts som sedan förstörts. Idag finns ett större röse som vittnar om händelsen.

Vad man i dag ser av medeltida byggnader i Sverige så är det kyrkor, som Askeryds kyrka, byggda under tidig medeltid. Antalet profana byggnader från samma tid är jämförelsevis få. Vi ser dem oftast som ruiner, borgruiner efter betydelsefulla stormän.
En svindlande tanke är att generation efter generation i över 800 år ständigt vårdat sitt tempel som alltefter tidens trend förändrats, en ständigt pågående process utan ände.

Bakgrundsbilden till höger från 1640 avslöjar att kyrkan hade ett vapenhus med torn beläget vid den sydvästra delen av långskeppet. Tornet var länge ett problembarn noterat i tidens sockenstämmor eftersom risken är att det kommer att blåsa ner och slutligen rivs tornet och vapenhuset. Ett nytt vapenhus utan torn byggdes 1669 och senare en separat klockstapel.

Medeltiden

Askeryds kyrka började byggas i slutet av 1100-talet och stod klar omkring år 1200, vid tiden för Birger Jarls födelse. Kyrkans ursprung, inramad med vita punkter, är ett c:a 15 meter långt långhus i öst-västlig riktning, som också innehöll ett kor och en absid. Det ursprungliga långhuset motsvarar ungefär halva den längd som dagens långhus upptar.

Kyrkans första skriftliga belägg - SDHK 1222
Äldsta bevarade skrift i Sverige är Äldre Västgötalagen från år 1226. Äldsta belägg för Askeryds kyrka är från d. 15:e september 1282. En präst i Askeryd får enligt ett testamente ärva en ko.

Ingeborg i Glänås (Svanshals socken) skänker till prästen i Askeryd 1 ko, på villkor att han varje månad under ett helt år förrättar en mässa för de avlidna.

På 1300-1400-talet rivs koret och absiden och kyrkan förlängs åt öster och det nya koret blir rakt avslutat i öster och saknar absid. Under 1400-talet uppförs sakristian norr om koret och på södra långsidan där huvudingången fanns uppfördes troligen också ett vapenhus. Öppningen till denna södra ingång är fortfarande synlig på södra väggen under läktaren.

Den medeltida kyrkan var således en enskeppig salkyrka med rakt avslutat kor i samma bredd som långhuset. Kyrkan hade en öppen takstol.
På 1660-talet tillkommer korsarmarna så att kyrkan får en grekisk korsplan då korsarmarna är lika stora och breda som det medeltida långhuset och koret.

Unik kyrkdörr
I kyrkans västliga del mellan långhuset och vapenhuset finns en välbevarad dörr som är c:a 3 meter hög. Den är unik eftersom den är tillverkad vid tiden för kyrkans uppförande i slutet av 1100-talet. Dörren är den ursprungliga medeltida kyrkans ytterdörr fram till år 1660, när ett vapenhus byggdes. Den har en ornamentik med symboler som berättar om den tid i vår historia när hedendomen och kristendomen stred om makten. På dörren finns livet representerat genom rikligt utformade fruktbarhetssymboler i form av livets träd. Ondskan representeras av en drake och en orm.

1500-1600-talen

Omkring 1500 valvslogs kyrkan och väggar och valv förses med kalkmålningar. Kalkmålningarna har daterats till omkring 1520 troligen utförda av den i Jönköping verksamme mästaren Sven (1511-1547), inspirerad av mäster Amund och hans skola.
1634. Ombyggnation. Vid en biskopsvisitation nämnda år uppmanas församlingen att förstora fönstret på södra sidan samt på västra gaveln.
1640. Ombyggnation. Läktaren i västra långhuset byggs om.
1642. Ny predikstol. Utförd av mäster Hans Been i Västervik, målningsarbeten av mäster Aron.
1653. Ny dopfunt av röd kalksten, bekostad av Arved Hamarskiöld, delvis profilerad.
1663. Nytt altarskåp. 1663 betalades 30 Riksdaler åt målaren Råst för målningsarbeten. Korsfästelse i mittstycket och på flyglarna målningar av Getsemane och nattvardens instiftande. Baksidorna har målade bilder av de fyra evangelisterna. Använt som altarskåp från 1660-talet till 1977 då det senmedeltida altarskåpet ånyo prydde altaret. Nu placerat i norra korsarmen.
På 1660-talet byggs kyrkan till med två korsarmar som bryter igenom långhusets väggar. Korsarmarna uppförs av liggande timmer och rappas. Den norra reserveras för kvinnor och den södra för män.
1669. Ett vapenhus uppförs i väster och ersatte troligen ett västtorn av trä. Långhusets västgavel hade en stor välvd bågöppning som murades igen när vapenhuset byggdes, ännu synlig från vapenhusets vind. Den ursprungliga kyrkporten från 1200-talet behålls och idag används den som port in till långhuset från vapenhuset.

1700-1800-talen

Ca 1700. Takryttare över korsmitten revs pga rasrisk. Den bärande konstruktionen ännu synlig på vinden.
1707. Läktare uppförs i norra korsarmen.
1744. Kalkmålningar i valven kalkas över.
1751. Altaret flyttas från koret till korsmitten för att alla skulle se det, flyttas efter ett tag vidare till innervinkeln mellan östra och södra korsarmen där det stod fram till 1933.
1760. Orgeln byggdes av orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping. Orgeln renoverades vid tre tillfällen under 1800-talet och ersattes 1906 av en ny orgel som placerades i norra korsarmen. 1933 nedmonterades Wisteniusorgeln men blev 1962 grundligt restaurerad och uppsatt i norra korsarmen.
1763. En läktare uppförs i södra korsarmen och ett fönster tas upp under denna.
1779. ”Prästläktaren” längs östra väggen i norra korsarmen uppförs.
1781. Fönster under norra läktaren flyttas upp och två nya små fönsteröppningar tas upp under läktaren.
1788. Vapenhus byggs till på östra gaveln. Detta rivs senare. 1795. Nytt golv i kyrkan, fasaderna rappas, tre fönster utvidgas och små glasrutor utbyttes mot större.
1806. Fönster vidgas till det utseende de har idag. 1879. Brädtaken i korsarmarna kläddes med pärlspontade bräder. Fönstren fick spröjsverk av gjutjärn. Ny altarring. Ny bänkinredning. Ny läktarbalustrad med svarvade balusterdockor. Väggarna kalkas.

1900-2000-talen

1902. Spåntak på långhus och korsarmar byts ut mot rödmålad svartplåt.
1906. En orgel från Zetterquist & Son sätts upp i norra korsarmen, och den äldre Wisteniusorgeln från 1760 tas ur bruk men låts stå kvar på västra orgelläktaren.
1910. Spåntak på vapenhuset byts mot rödmålad plåt.
1933. Kalkmålningar i valven som varit överkalkade sedan 1744 togs fram igen. Även en del väggmålningar på långhusväggarna togs fram igen, fler finns kvar under nuvarande puts. Äldre inventarier konserverade, altaret flyttades från vinkeln mellan södra och östra korsarmen till koret där det ursprungligen stått. Predikstolen flyttas till sin nuvarande plats och en äldre igenmurad uppgång till denna från sakristian återupptogs, orgeln från 1906 flyttas från golvet i norra korsarmen upp till västra läktaren som samtidigt förlängs med 75 cm mot öster (enligt senare omdöme efter restaureringen förlängdes läktaren med 2,75 m). Nya läktarstöd vid väggarna.

Wisteniusorgeln från 1760 monteras ner 1933 och magasineras. Ny trossbotten och omläggning av golv med bevarande av gamla bräder och smidda spikar. Renovering och underhåll av fönster. Bänkinredningens sittbrädor breddas och gavelpartier byts ut mot rektangulära med rak överliggare. Korsarmarnas invändiga pärlspontade tak från 1879 avlägsnas och det äldre brädtaket tas fram igen. Ny taklist mot väggen i korsarmarna. Nytt räcke med fyllningar till predikstol. Ljudtaket sätts upp igen, ny trappa till predikstol. Ombyggnad av altare så att det passar till altartavla. Triumfkrucifix sätts upp i triumfbåge på trabes. Reparation av fönsterkarmar. Skåp i norra korsarmen kläs med plywood över befintlig pärlspont. Stor del av träinredning (bänkar, altarring, läktarbröstning och pelare, 1906 års orgels fasad, dörrar, möbler) luttvättas och målas om med laserande färger som ansluter till kalkmåleri. Installation av elektrisk belysning. Pannrum grävs ut och inreds under norra korsarmen, byte av kaminuppvärmning till vattenburen värme. Utvändigt: fältstensockeln befrias från puts. Spritputs från 1879 avlägsnas och ursprunglig puts tas fram igen och repareras, alternativt slammas väggarna över enligt programmet. Underhållsmålning av fönster, nya fönsterbleck av galvaniserad plåt. Målning av takplåt med svart oljefärg. Ansvarig arkitekt; Johannes Dahl, Tranås. Ansvarig konservator: Oscar Svensson, Stockholm.

1962. Den nedmonterade Wisteniusorgeln från 1760 restaureras och sätts åter upp, på ny plats i norra korsarmen. Orgelverket restaurerades av firman Frobenius i Köpenhamn, fasadmåleriet har restaurerats till ursprungligt skick av konservator Bertil Bengtsson.
1964. Vård/underhåll, exteriör. Yttre renovering av kyrka, klockstapel och uthusbyggnad.
1970. Konservering av det senmedeltida altarskåpet. Utförd av Sven Wahlgren, Jönköping. 1977. Omputsning av kyrkans fasader varvid man återknöt till den äldsta kända färgsättningen (enligt förslag kalk och svag brytning med guldocker och bensvart), grundförstärkningsarbeten företogs, delar av takstolen byttes ut, yttertaket belades med ny plåt (Plaganplåt), nya stuprör i koppar liksom fönsterbänkar, elburet värmesystem med bland annat bänkvärme ersatte olje- och vedeldning. Innanfönster sattes in. Altarskåpet flyttas längre in i koret närmre östväggen. Ny altarring. Nytt altarbord. Golvet slipades. Bänkinredning målas om i enlighet med 1700-talsfärg och på främre bänkskärmar tas ursprunglig marmorering fram. Under ledning av arkitekt Erik Persson från Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås, byggmästare Nils Steen, Eksjö och konservator Jörgen Bengtsson, Linköping.
1994 Takplåten målas om.

1600-talet. Klockstapeln finns nämnd i flera handlingar från 1600-talet och senare förbättrad vid flera tillfällen.
1732. Den nuvarande mellanklockan göts av Magnus Hultman, klockan sprack 1948 och blev omgjuten på Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Gamla inskriptionen fördes över.
1738. Nuvarande klockstapel uppförs.
1815. Nuvarande lillklocka tillkom.
1838. Nuvarande storklocka tillkom.
1926. Byte av spånklädnad, gamla spån ersättes med nya spån.
1964. Yttre renovering av klockstapel, samtidigt som kyrka och uthusbyggnad.
1996. Spånklädda ytor tjärstrykes, eller målas med falu rödfärg, spånilagningar, lagning av rötskadade stödben, sekundära strävkonstruktioner borttages, hörnstolpar sammandrages med ny stolpe. Klockhus och takytor fick ny kluvet furuspån. Klockbockens master och syllar fick nya vattbrädor och paneler.
2002. Rengöring och tjärstrykning av spån på tak, klockhusväggar samt lanterninens panel, vattbrädor rengöres och stryks med rödtjära, övriga rödfärgade ytor stryks med falu rödfärg.

Det hände sig på Gustav Vasas tid i ofredens tid i Småland, när nitiska kronofogdar beslagtog kyrkans skatter och till och med kyrkklockor

Sägnen förtäljer att en kyrkklocka en gång sjunkit i djupet på denna plats och att den åter skulle gå att ta upp blott den eller de som träffade på den under arbetet var tysta och ej yttrade ett enda ord.
Vid ett tillfälle hade några män lyckats få klockan upptill ytan, då en "kärring" (häxa) kommer åkande i en silversked. När hon åker förbi säger hon: "Jag är på väg till Stockholm och har fasligt bråttom". En av männen lät då undslippa sig ett "jaså", och därmed försvann klockan för alltid i djupet.

1100-1299. Begravningsplats
1672-1695. Inhägnad mur.
1856. Utvidgad begravningsplats.
1962. Begravningsplats.