SOCKENSTÄMMOPROTOKOLL M

                                          

 

                                

SOCKENSTÄMMOPROTOKOLL M.M.

FRÅN ASKERYD 1598 – 1940.

EN HISTORISK FÄRD GENOM     SEKLERNA.

                                      

Ett forskningsobjekt av Elow Lindholm.

 

 

 

 

 

                                                        

                                 

                            

                                          

                                              

 

                                                                                

 

 

 

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ó        Elow Lindholm

                                                                 F Ö R O R D.

 

Till Siv!

 

Följande protokollavskrifter, utredningar m.m. är resultatet av en flerårig forskning och genomgång av handskrivna originaldokument rörande Askeryds socken, utlånade från Landsarkivet i Vadstena (VaLA), Göta Hovrätt i Jönköping och Aneby kommun. I några fall, där vissa volymer tillhörande VaLA på grund av hög användningsfrekvens därstädes ej kunnat utlånas externt, har tillgängligt microfilmat underlag med samma innehåll kunnat användas.

Tyvärr saknas protokoll helt för ett par årtionden i början av 1700-talet, vilket kan  ha berott på inträffad brand e.d. varvid dokumenten förstörts eller på annat sätt förkommit. En del av ett oersättligt forskningsunderlag har därvid  gått förlorat.

Detta är inget beställningsarbete utan en forskning gjord på eget initiativ och för privat bruk, varför jag efter egen bedömning kunnat göra en nödvändig gallring i materialet, i synnerhet från och med början av 1800-talet, så att oväsentligheter fått vika för historiskt mera  intressant och motiverat  innehåll och samtidigt åstadkommit en volymmässig begränsning.

För att få en strikt kronologisk ordning i det historiska sammanhanget har jag vid placeringen av materialet i datorn konsekvent följt dateringen av protokollen, oavsett om det gällt kyrko-, skolråds- eller kommunalprotokoll, men av innehållet torde det dock tydligt framgå vilken myndighet som avses. För övriga utredningar, avskrifter m.m., som ingår i  detta arbete, har källmaterialet redovisats separat för varje objekt.

Jag har inte velat ändra på det för respektive tidsperioder använda språkbruket utan har  i möjligaste mån följt originalens såväl ordval som stavning. Endast vid uppenbara sakfel eller utelämnandet av för innehållet nödvändiga ord har diskreta korrigeringar gjorts.

De allra äldsta språkformerna kan kanske för en orutinerad läsare vara svåra att tolka, men sammanhanget bör ge god hjälp till att tyda och förstå innehållet. Vissa latinska och ålderdomliga svenska ord  har dessutom i några fall förklarats.

Avstavningen har styrts av det i datorn inlagda programmet, som tyvärr ej konsekvent följt gängse avstavningsregler, delvis beroende på den ålderdomliga stavningen av underlaget, men är dock i de flesta fall grammatikaliskt mera korrekt  än vad som numera förekommer t.ex. i dagspressen.

Feltolkningar och skrivfel kan tyvärr ej undvikas och för detta ber jag läsaren om benäget överseende och får skylla på den mänskliga faktorn. Även vissa upprepningar kan  förekomma.

Då för några år sedan en loppmarknad var anordnad vid Bodaskog, sammanträffade jag med dåvarande ordföranden för Askeryds hembygdsförening och frågade honom samtidigt om det fanns något intresse från föreningens sida att ta del av innehållet i denna forskning, men fick till svar att så ej var fallet.

Kanske sysslar föreningen med helt andra objekt inom sitt verksamhetsområde och då jag numera ej är medlem, har jag heller ingen närmare kännedom om dess nuvarande intressen, aktiviteter eller målsättningar.

Denna sammanställning av protokollavskrifter samt övrigt i forskningen ingående material anser jag vara min personliga egendom och får icke, helt eller delvis, publiceras, kopieras eller på annat sätt användas utan angivande av källan.

Genom tillmötesgående från Riksarkivet (RA) har jag haft den stora förmånen att där under några år fått disponera en forskarcell samt även att dit kunnat låna originaldokument från respektive Lands- och Hovrättsarkiven, vilket möjliggjort och i hög grad underlätttat mina forskningar. För detta  tackar jag RA och dess alltid hjälpsamma och kunniga personal.

Mina forskarkollegor därstädes ej heller att förglömma, av vilka jag fått ovärderlig hjälp i brydsamma situationer, när mina egna kunskaper varit otillräckliga. De gamla handskrifterna kan, som ovan nämnts, för en novis vara mycket besvärliga att tyda.

Jag vill i detta sammanhang sända en tacksamhetens tanke till våra kära vänner i Spelhester, Margot och Bertil Zakrisson, som under många år vid våra talrika besök i Askeryd, med stor generositet och gästfrihet upplåtit sitt hem för hustru Siv och mig. Utan denna förmån hade vi inte haft möjlighet att upprätthålla kontakten med min gamla barndomsbygd. Bertil har dessutom alltid varit en  inspirationskälla för mina lokalhistoriska forskningar och  bidragit med många värdefulla tips och sakupplysningar.

Bertil Zakrisson avled den  17  augusti 2007.

Mina tankar går även till den nu bortgångne gamle vännen och skolkamraten Gösta Hellström, Assjö (1919-2000), som  var en levande uppslagsbok vad beträffar Askeryd och som tillsammans med sin sambo, Dora Sjöberg, alltid utövat stor gästfrihet och generöst delat med sig av sitt omfattande person- och lokalhistoriska kunnande.

Åtskilliga personer med anknytning till Askeryd har i skrift publicerat sig, jag skall här slumpmässigt endast nämna några.

I Linköpings Stiftsbok årgång 1964, har förre kyrkoherden i Västervik, Allan Qvarnström, f. 1890, skrivit om ”Småländskt prästgårdsliv vid sekelskiftet”. Som son till dåvarande kyrkoherden i Askeryd, Karl Qvarnström, tillbringade han här några tidiga levnadsår och har i boken intressant och ingående skildrat familjelivet i socknen vid tiden omkring år 1900.

Ingemar Carlsson, Norräng (1919-2008), som tillsammans med Bertil Zakrisson, (1918-2007) skrivit boken ”Bland original och vanligt folk i Askeryd”, har  gått 70 år tillbaka i tiden och utförligt beskrivit norra delen av socknen  med en detaljerad och saklig redogörelse beträffande händelser och innevånare i början av 1930-talet samt även redogjort för var respektive personer då voro bosatta.

Bertil har på samma utmärkta sätt svarat för den södra sockendelen. Dessa båda herrar har åstadkommit en mycket intressant och vederhäftig sockenbeskrivning från den ovan nämnda epoken.

Tryckt hos Eksjö Tryckeri AB 2000.  

Förre vagnmästaren vid Centralstationen i Göteborg, Gösta Irving, f. 1893 i torpet Höghult under Snararp, Asby, men under några barnaår bosatt i Skärpan, Askeryd, har i ett maskinskrivet och hektograferat, c:a 40-sidigt häfte med titeln ”Minnesbilder”, lämnat många intressanta uppgifter om torparnas levnadsvillkor och övriga förhållanden under slutet av 1800-talet och några år in på 1900-talet.  Dessutom skriver han om egna upplevelser och betydande händelser under sitt långa och innehållsrika liv på olika platser i landet.

Grafisk produktion och årtal ej angivet.

Stig Lägermo, Hestra, Torpa, f. 1939 i Lindekulla, Askeryd, har i sin bok ”En dag bland Grevar, Torpare o. Bönder”, berättat om livet i Askeryd från 1940-talet och framåt. Författaren har tydligen stort intresse av jakt och fiske samt människor och natur i största allmänhet. Han visar sig även  ha stor sakkunskap vad beträffar jaktvapen av skilda slag, och t.o.m. socknens bästa jakthundar har fått sina egenskaper värderade!

Boken är rikligt illustrerad med foton från Askeryd samt fina teckningar av askerydsfödde konstnären Sven Hagbranth i Eksjö.

Tryckt hos Sävsjö Grafiska AB 1997.

Till sist, men icke minst, har jag stor anledning att framföra mitt varma och uppriktiga tack till min hustru Siv som skött och stött mig under mitt  forskningsarbete. Utan Sivs goda medverkan hade detta projekt ej kunnat genomföras. Hon har på  bästa sätt klarat av marktjänsten i hemmet medan jag ofta vistats på arkiv och bibliotek.

Därför tillägnas Siv resultatet av detta forskningsarbete.

Lidingö i januari 2008.

Elow Lindholm.

 

 

 

UR  ORIGINALDOKUMENT,   LÅNADE   FRÅN  VaLA  OCH  ANEBY KOMMUN.

 

Volym K I1. Microfilm IJ 1491.

På denna pärms insida finns följande fragmentariska anteckning:

Anno 1634 dhen 29 Aprilj Kiöpte iagh denna Bogh i Götheborgh (för) swänske Penningar tree Daler, och giffuas samme bogh till min Sochne Kyrkia Askerydh.

Datum Kunhullt dhen 24 Maij 1634.

Jakop Bengtsson

Eghenn Hännd

  

På en fastklistrad lapp i protokollboken finns följande notering:

1598 den 4 Augusti mädh Sochnens rådh och samtycke uthlöste Dno (Domino, Herr) Jonas Benedicti, fordom här wedh Askarydz församblingh Pastor, Jon Erickson J Rådhskogh ifrån dhen Arfzrät Han hade i Siögarydz Prestagårdz engiatorp, och uthgaf af Prestagårdzens Inventario derförhe Oxe den uthwalde war 1 stycke Stut een om 4 år och een Silfskedh om 4 lodh.

 

År 1634.

Possessiones Ecclesiae Ascharydensis antecknade af Clarissimo Doctore Johanne Bothvidi Episcopo Lincopensi, (biskop i Linköpings stift) och finnis mädh Hans egin Hand ther igen antecknade uthi Capitulo.

1 Bruun Mässehake med gulsnöre och fransar omkringh.

1 Rööd Tafz Mässehake med brunt sammetz Kors på ryggen.

1 Gammal bruun blommerat sammetz Messehake med stort hwijt kors. Skall förbättras.

4 Mässessärkar then ena godh.

1 Gammal Koor  Kopa aff silke blommerat.

1 Skinkiortill giffuen till Kiyrkian och een wualmans tröga skall giffwas fattigt ährligt folck.

1 Gammal Dalmata. (Prästskrud med vida ärmar).

1 Altare Kläde aff liffergat (köttröd) tafft med Sammetz lister silke och Silffransat.

1 gammalt ther under aff Dyrdemdeyer med Krucifix.

Dirdomdej, enligt Svenska Akademiens ordbok ett slags sidentyg av okänd härledning.

1 Täcken på Altaret och Täpen.

1 Gammalt på Altare fotin.

1 Kalka Kläde mädh rööd tafft och gulsnöre.

Ett annat Kalka Kläde aff Skiärduk insäncht mädh guld och silke.

2 Handkläde.

Ett täpet på dät eena gåfwo altaret, och et gammalt på dät Andra.

Ett gammalt täpiit på funten, och et gammalt ther under. Täpit, duk eller tapet.

 

Bööker.

Swensk Gammal Bibel.

1 Ny Bibel.

1 Psalmbok.

2 Handböcker, gammal och en ny.

1 Skrifwin sångebok, dogir inthet.

2 Hyende.

1 Itinerarium Gammal.

Itinerarium, enligt Svenska Akademiens ordbok, beskrivning av en resväg med uppräkning av de olika rastplatserna och med angivande av dessas inbördes avstånd. Även kartskiss över en resväg.

 

Silf och Penningar.

1 Kalk förgylt om 32 Lod.

1 Litin Sochnabudz Kalk om 14 Lod.

1 Crona om 80 Lodh.Teen Koppar och Jern.

1 Kanna af ten. Wälachtig Jacob Bengtson gaf 2 teenflaskor om 6 marker, 3 stoora liusastakar om 16 marker waraf en är förkommen. Satta till predikostolen.

1 stor Klocka uthi Stapelen och 2 mindre.

1 litin Klocka under hwalfwet. (I kyrkan.)

1 Altaretafla.

Presternas nampn skrifni på wäggarne.

1 Gutin funt.

2 Jernstänger.

1 Jernspade.

1 Litit bäcken.

2 Hacker.

1 Jern Kättil.

 

Till Assiö Prestagård ähr een Maadh benemd Kråkomadh hwilkin av urminnis Häfd ther til legat hafwer, och hafr förbemelte madh warit till Häfdabyte mädh Stubbarp i långan ålder så at Stubbarp haafwer brukat Maden, och ther eemot hafwer Prestagården brukat een Åker benemd Booåker och een Hage. Män nu Anno 1614 sålde Brodde i Stubbarp mädh betänct modh sampt mädh sin hustrus ja och samtycke Peder Nilson i Kunhult förbemälte Åker och Hage för penningar 7 daler och lofwade Maden ifrån sig igen och till Prestagården. Anno 1615 blef Peder Nilson dödh. I medlir tijd kom Hans efterlåtna Enkian H Margareta och bödh förbemälte Åker och Hage ifrån Sig och till Prestagården för samma penningar, tå gick D Hemmingus Jonae Pastor till rådz ther om mädh några Sochnamän och löste förbemälte Åker och Hage sampt mädh et Ängaskifft till Prestagården för spannmål 6 tunnor av Prestagårdens Inventario mädh Broddes sampt flere Sochnamäns samtycke hwilka alla tyckte wäl wara och willia the i framtijden wäll förswara at thetta så i sanning ähr wetha Sochenes nämnd.

NB Anno 1650 på huilket åår Spannemål waar ganska Dyyr, kiöptes å nyo Booåker af en som heet Brådde i Stubbarp, för Kyrkiones Säd.

Håkan i Hult

Peder Kopp

Uddir i Hule

Nils i Silwijk

Jöns Bengtson i Redeby

Måns i Skafarp

Jon i Kiätelstorp

Peder Ingolfson i Askerydh

Peder i Lägernäs

Nils i Kalfswijk

 

Tu Jernspiäll ähr uthi Prestagården såsom bönderna hafwa kiöpt för 4 daler. Sammalunda Kiöpte Sochnen fönstren 4 uthi Sochnastufwan. Uthi Prestagården ähr een gammal kietell som Pastor hafwer tagit til låns och Pastor skall swara och wäger 4 marker.

Thetta efterskrefna hafwer iagh Hemmingus Jonae anammat Anno 1603 till inventarium uti Askaryd Tempore Philippi Jacobi (1 maj) till wissso wittna Do Laurentius ibd Saccellanus. (Komminister). Nils Larson i Rosendal, Per Ingolfson i Askaryd, Swen i Asiö, Jon i Karstorp, Anders i Munkagård hwilka woro tillstädes på samma tijd öffwer samma handell att thetta uthtaga och uthwittna som war efter saligh D. Jonam Benedicti sin Antecessorum (företrädare) - Oxar 2 - Stutar een om 3 åhr Koor 4 och een stärtt (stut?) för än iagh boskapen anammadt.Och blef dömpt migh till halfwa skadan och therföre skulle iagh giffwa een tu åhrs stut. Fåår gammal och ungh 5 swin wuxin 3. Korn 14 tynner och ther aff ähro 6 tynner giffna för een Åker Booåkeren benemd, och een Hage som Breefwit uthwijsar. Bryggepanna een om trij spannar. Jernstångh een inmurat i Ugnen, Jernspiell 1, Jernlåsar 3, Ijlätes Kaar 3, ett om 3 tynner och 2 om 2 tynner, små glasfönster 2 upred sängh een gammal som ähr uthan bulster 1 med grått gammalt war, Huffdebolster een med gammalt war, dyna 1 gammal, 2½ aln lång lakan 2 halfslitin, Skinfäll 1, Åkkläde 1 nytt blårånnat tapete 1 halfslitit goffwet (givet ?) aff Saligh D. Jonae Arffwingar ett gammalt Jernspiell och ett gammalt Glasfönster i Förstuffwan till Prästegården, item sammanskuto ock sochnarne aff båda Sochnarna 6 D och 2 D till at förbättra inventarium med.Therföre kiöptes aff Arffwingarne Smällelåsar och Klinkelåsar, 8 glasfönster, 8 spiell. 2 låsar ähro ther efterskrefne för Herrestufwan, een för  stora nattstufwan, en för wisthuset, en för storhuset, en för låårboden, en för giällaren på gården, een för loftet, een för fiskaboden, een fönster öfwer  thessa efterskrefna, för stora nattstufwan 3 , för lilla nattstufwan 2 för  loftet 2 för såknastufwan på wäggen 1 men thetta efterskrefna haffwer iagh kiöpt för mina egna penningar fönster 12 för träggårdz stuffwans, för lilla mellomstufwan 2 , för Herrestufwan 2. för  Kalfwastufwan 2 för Sätestufwan 1 för Petri Kammare ett, som Han sielf kiöpte Lååsar för trägårdzstufwan een och båda Klinkarna både i trägårdzstufwan och stufwudörren för förstufwekällaren klinkan för Petri Kammare, för lilla stufwu förstufwan een klinka, och een för gästa kammaren för Herrestufwu förstufwan een klinka, för Drängaboden, för Pigeboden, för Sneekaboden, för Hööboden, för Kiällareboden, för fähuset een, för lilla nattstufwan een. Bool och stolar haffer iagh och annat här är Kosta låtit item Sängar, Jiernspiell i Herrestufwan Skååp 3.

Under detta dokument står följande antecknat nederst på sidan i boken:

Hwad iaagh hafwer Haquinus Nicolai (Håkan Nilson) anammat och migh ähr af Dni Hemmingi Arfwingar Lefwererat till Prestagårdens inventarium alla persedlarna finnis richtigt antecknade uthi Biscopens egens höglärde Herren Doctoris Johannis Bothwidi Böcker, Hwilken them sielfwer mädh egin Hand upskreft 1634 8 Januarij uthi Linkiöpingh och skola anticknad blifwa så snart iagh får them till Låns.

 

År 1648.

Anno 1648. Inventarium in Visitatione Ecclesiasticum. (I kyrkan).

1. Bruun Sammetz Mässehake.

2. Röd Tafz Mässehake mäd röd Korz på ryggen förärade Jöran Patkull.

3. Gammal Bruun Mässehake mäd gammalt Korz på ryggen.

4. Gambla Messesärkar 4, 1 temlig god.

5. Uhrgammal Chor Kåpa af prålsacht (ett slags mönstrat sidentyg) är uhrgammal, och    aldeles oduglig.

6. Et Norrebergz täken.

Kan betyda ett s.k. Nürnbergs-arbete, d.v.s. tillverkat i Nürnberg.

7. G. täpen et st.

8. G. Tafz Kalkakläde.

9. Nyt Kalkakläde mäd spritade topar af Fru Anna Jöran Patkull gifwit.

10. Antipendium af lijffergat tafft gammalt.

11. Nock et gammalt ther  under.

12. Altar duck af Norrebergz arbeth.

13. Foot Kläde nytt gifwit af Swen i Kiätilstorp.

14. Diskduck.

Antipendium skiönt af Wälb. Christer Bonde giffwit.

Blårannat Handkläde.

Nock ther föruthom ett Rysstäken på gåfwo Altaret.

En st. Gammalt täpen på funtin.

1 st. odugligit.

Kyrkio Kista beslagen.

Skåp gammalt.

G. Hyende 2 st. uhrgambla.

 

Bökerna.

Biblia mäd Distinguerade verser.

Biblia Gammal uthan verser.

Gambla psalmböker uthan verser.

Gambla psalmböker 2 st.skall Kiöpas een Ny.

Handböker 2 st, een Gammal och 1 Ny.

Itinerarium.

 

Silfwer och Penningar.

Förgyld Kalk mäd Patenen om 32 Lod.

Cronan om 80 Lod förgylt.

Sochnabudz Kalk. Hwijt mäd patenen.

Tenflaska een, efftr then andra skall frågas, finnes intet.

 

                                           Teen och Jernredskap.

Klockor i Stapelen 3, twå stora een mindre.

Een primklocka.

Gutin funtkiätill om 3 lispund. (Dopskål att placera i dopfunten. 1 lispund = 8,5 kg.)

Jernstång een.

Spadar twå.

Hackor 2.

Koofotar 2.

Messingzbäcken 1 st.

Predikostolen kostar 500 Daler Kopp.

 

                                           Domesticum inventarium.

                                                    (Prästgården)

Oxar 2.

Koor 4.

Fåår 5.

G. Swijn 3.

Koorn 8 tor (tunnor?) the andre 6 tor Korn ähr gifna för Kråkemad wed Norra Holma belägen Kiöpt af H. Margareta i Kunhult och Boåkeren i Prestagårdens giäle belägen.

Een Bryggepanna.

G. kiätill 14 kn (kannor?)

Jernstång innemurat i ugnen.

Inlätig kar 3.

Jernspiel 2. Små Glasfönster 2 st.

Opred sängh bulstir mäd råndat waar.

Hofwudbulstir een.

Dyna om 2½ aln, Lakan 2 halfslitin.

Skijnfälll ny. Nyt åkkläde 1 st.

Blårannat tapet ett.

Tapet behövde inte nödvändigt betyda väggbeklädnad, utan även ett slags täcke, duk eller till och med golvbeklädnad.

 

                                                    Sochnens hus.

Sätisstufwan är behållen. (i gott skick).

Biskopsstufwan skall förnyas.

Stekiohuset skal förfärdigas.

Wisthus skiönt höre Bredestadz Sochn till.

Staalet höre Askrydz Sochn till.

Fåår Huset hörer Bredestadz sochn till.

 

                                 Assiö ägor som Pastori tilhöra.

Åkergiäle 3, hwardt giäle om 8 tynneland, uthi hwilket ligger Booåkeren om 3 tynneland; elliest alla i skifte mädh Prestagården. Åkerlöcka een hörer till Prestagården, belägen wed Skomakare Hemmit strax wed Kyrkian om 12 stångaland mäd een Mad ther till och uhrminnes häfd ther på.

Stångaland en benämning på en ägostorlek, räknad i aln-tal ifrån en byväg.

Engh om öster om åkergiärden mädh een mad in till giölarna ähr skift om skift mädh bondagården. Renar i giärdet och sijna skiftin wedh hwars åkers ände item (likaledes) ladurödierna belägne näst till Redby. Ladurödien ligger wäster om bondegårdsens skifften. Nock eet Engiatorp, Prestatorpet benemd beläget sunnan till Hagrijdas Engh. Nordan till Assiö, wästan ifrån Späckawadz ägor Östan till ähr Högelijdz ägor och till hopa 60 sloestackar. Brohagen wed Bondegården, een Mad nedan för Reeby.

Skogh och mark anlangande ähr tilhopa 3 torpaställe, Åsa, Siöwiken höre halfparten till Målen i Bredestadz Sochn. Östersiöen ther ifrån ähr ett torpaställe Bålwijk benemd, ligger näst intill Norsiöen, (Kunhultsjön) uthi hwilka torpaställe ähr Swedieskog, timmerskogh och wedemark och temlig Mulbethe. Prestagårdz Mulbethe och Mark reckir i från Assiön och Norragiärdet in till Kunhultz mark och Boolsiös mark Öster uth och torpaställe westir uth.

Fiske Watn ähr i Assiön. Notawarp ett och ett Katissa stånd. (ryssja). I Norsiön ähr ett skönt fiske mäd Katissa stånd och Wirke stånd. (Fast fiskebyggnad med ledarmar). Een Quarn ligger in till giärdet emillan Nils Ericksons i Assiö ofwan till,och Nils Hemmingsons i Askrydh nedan till. En Ängh Kråkemad benemd, ligger i Norra Holma ängh, Kiöpt ifrån Stubbarp, mädh Bokåkeren.

 

År 1634.

1634 woro Kyrkiowerdarna Peder i Börenäs och Swen i Kiätilstorp och giorde Reckenskap, och tå war uti Kyrkioherberget 3-tr Rogh och 3-tr Korn, af thenna Spannamålen fick Wälachtig Jacob Bengtson 2-tr Korn för Spiek, såsom Kyrkian spåntes mädh, än 1-tna för wijn. 3-kannor gafz, 1 gaf Han till Kyrkian. 2-tr Korn tog till at mältas. Nock 1 tna Rogh till bröd. Nock Ammund i Bolsiö fick 2 skäppor Korn item Peder i Häggewedzmålen ½ tna Korn för  Han struk spånen. Jöns Krook fick 1½ skäppa för een Klockestrengh. Item fick Swen Pederson Borgare uthi Ekesiö ½ tna Korn för wijn 1½ stop.

Penningar som woro uthi Kyrkiokistan 15 daler Kopp. och en ½ daler.

Aff öfwertecknade Penningasumma fingo the för sitt arbete som spånte Kyrkian

på then eena sijdan Lasse i Kalswed 8 daler och Ammund i Bolsiö 8 daler och 2 skp (skäppor?) Korn efter Han något för mer och bättre till tess arbethe färdigare war. Hwad thetta widkommer som nu här efterfölier dät är gifwin sedan Sochnestemman höltz.

Lasse i Bubbarp 200 Öfläte (oblater), Jon i Röstorp så monga. Jöns i Wernarp 1 skäppa Korn. Swen i Kalswed wijn 1 kanna, Nils Kopp wikten (?) 1 mark. Elin i Ingewalstorp G (gammalt) Får. H (Hustru) Ramborg i Spelhestir 1 G Får, Håkon i Kammarp 2 marker, Jacob i Kunhult 1 Kanna wijn och een teen Kanna om 4 stop och 1000 Spik, Clas i Olstorp 2 skäppor Rogh och K. (korn?). Olufs hustru 1 stop wijn, Mons i Wännebijrk 1 skäppa R, Lasse i Kalswed 9 öre Kopparmynt, Jacob i Siöamålen ½ daler, Peder i Lönhult 8 öre, Jöns i Siöhester 1 daler, Brodde i Bubbarp 1 täpetee. Af thesse gifne penningar och säden ähr kiöpt wijn till Kyrkian. Dock woro några daler Kopparmynt i Kyrkiokijstan. 18 Kannor wijn ähr kiöpt dätta året.

Relativt stora mängder vin noteras som inköpt eller skänkt till kyrkan. Den stora vinåtgången hade nog delvis sin orsak i det förhållandet att, enligt Håhls Herdaminne, dåvarande kyrkoherden Håkan Nilson lär ha använt en del av nattvardsvinet som måltidsdryck vid sina högst privata gästabud i prästgården.

Ändamålet helgar medlet!

Här följer några sidor med delvis överkorsad text. Ur innehållet kan dock följande relateras:

 

År 1635.

1635 stogh Nils i Wära die Omnium Sanctorum (Allhelgonadagen) till at blifwa Kyrkiowerd mädh Swen i Kiätelstorp. Wälachtig Jacob Bengtson gaf een ny psalmbok till Kyrkian nock 300 Öfläte sampt een Aske at förwaras uthi, och 1 daler penningar Kopp.

 

År 1636.

1636 woro Kyrkiowerdarne Swen i Kiätilstorp och Nils i Wära. Och emädan folket här i Sochnen woro flitiga att förähra till Kyrkian Wijn, penningar och säd, kunde icke myckit upgå af Kyrkiosäden allenast hwad på Stapelen anwändt och påkostadth. Nock 1 brödskiäppa till gryn och een brödskiäppa till een Klockesträng fick Jöns Krok.

 

År 1637.

Kyrkiowerdarne Nils i Wära och Bengt i Blekstorp woro tertia die Natalitium Cristi. (Juldagen).

Män bygdes och Lades brädesull (takrännor) på Kyrkoiherberge, ½ tunna förtärdes både till bröd och ööll. Hafwa Kyrkiowerdarne uthlagdt 46 daler Kopparmynt uppå åhr och dagh, och derföhre willia stå, och Kyrkian mädh lego, när så uppå fodrat warder igen lefwerera lijka som sijn egin skuld, nog ähr ännu 8 daler uthi Kyrkiokijstan. 6 kannor wijn kiöpte wij uthaf een man Nils Monson uthi Norrkiöping och derföhre gafz (?) daler uthi warur och penningar. Smöör och talg och 2 kannor uthi Ekesiö hos Jon Olufson som ock reda penningar igen finge, hwad restera kunde på wår reckenskap betalts redeliga.

Kiöerna (korna) ähr 4 till Kyrkians behåldning, een ähr slachtat hwilken war den 5, får 7 stycken, ett af then 7 gaf Jon Sågare och för them skolla Kyrkiowerdarne giöra redo och reckenskap hwilka dät året woro.

Inga cronopenningar uthi thetta århet.

 

År 1638.

Endast kortfattade och ointressanta räkenskaper.

 

År 1639.

Peder i Orrarpatorpet 2 stycken, (?)

Hindrick i Brokafall 1 stycke,

Knutha Peder i Lönhult 1 stycke,

Olof i Hagryda 1 stycke. Thenna ähr kiöpt nu i åhr.

Uthi thetta åhr äro 19 kannor (vin?) åtgångne, både the som kiöpte äro för Wijnsäden såsom med them som gifne äro.

Peder Jonson i Redeby Ryttharen hafwer .gifwit till at byga.en beenkijsta män kyrkiowerdarne hafwa honom intet tagit Derföhre recknas Han eij heller på them. Män han som gaf Honom ther till må säija wem tog Honom för bygningen som inthe bygd är.

Wälachtig Jacob Bengtson Hafr gifwit een Jernspade.

En gammal Klädiskiortill gaf Ingrijd Jons Dottir som blef död uthi Hultarödie, och Kyrkiowerdarne skolla sälia och kiöpa wijn föhr.

 

År 1641.

Anno 1641 woro Kyrkiowerdarne Bengt i , och Nils i Askred. Wälachtig Anders Larsson gaf 6 Riksdaler. För samma penningar köptes 1 fenster. Thee 4 Koer som woro till Kyrkian anammade snidaren i betalning för Predikostolen. Af the 52 Riksdaler som thå woro i Kyrkiokijstan gaffz 20 daler till the snickare som giorde lechtarne. Aff the andra köptes wijn för. Kyrkiones fåår såldes, peningarna lefwererades till snidaren.

 

År 1642.

Anno 1642. Kyrkiones wederlag 6 tynnor, Råg 3 tynnor, Korn 3 tynnor, aff ofwanbemälte Spannemåål togz 1 tynna till Mäster Aron som predikstolen målade.

Till Prädikostolen gaffz Mäster Hans Behn, snidare uti Westerwijk, som gjorde.honom aff Herr Carl Bonde 100 Dr Kopp., wälb. Öffwerst Leutnampt 10 Dr. Wälb. Patrich (Patkull?) 5 Dr. Wälachtad Anders Larson 5 Dr. Wälachtig Jacob Bengtson 10 daler.

Den sistnämnde torde tillfälligt ha ångrat sig, eftersom hans namn nu överstrukits, men han återkommer senare i texten.

Här följer den lista, som upptar namnen på de övriga bidragsgivarna till predikstolen. Med ”Östersiöerna” avses den del av dåvarande Askeryds socken som låg öster om Västra Lägern, ”Westersiöerna” den del av socknen som låg väster om sjön.

    

Östersiöerna.

Swen i Kiätilsstorp 1 daler, Swen ibid (på samma ställe) 4 marker, Måns i Biursberg 1 daler, Lasse ibid 4 marker, Måns i Wennebörk 1 daler, Peder ibid 4 marker, Lasse i Kalswid 4 marker, Swen ibid 1 daler, Jon i Bergzhemet 4 marker, Bengt i Blekstorp 1 daler, Peder i Skawarp 4 marker, Jon ibid 1 daler, Nils i Hult 2.daler, Lasse i Rostorp 1 daler, Kerstin ibid 2 marker, Jöns i Wärnarp 1 daler, Håkan i Dagztorp 1 daler, Nils i Lägernäs 1 daler Börge ibid 1 daler, Carl ibid 1 daler, Nils Skomakare ibid 1 daler Påwel i Bubbarp 4 marker, Jon ibid 4 marker, Måns i Tynnarp 1 daler, Anders ibid 1 daler, Jon ibid 2 marker, Gudmund i Munkabo 1 daler, Stellan (Mörner) i Olstorp 1 daler.

 

Westersiöerna.

Nils i Assiö 4 marker, Börge ibid 4 marker, Nils i Högelijd 4 marker, Hindrik i Äsewad 4 marker, Anders ibid 4 marker, Peder i Solia (?) 4 öre, Håkan i Redeby 1 daler, Erich ibid 4 marker, Jon ibid 4 marker, Swen ibid 1 daler, Brodde ibid 4 marker, Clas ibid 4 marker, Nils ibid 4 marker, Martin ibid 1 daler, Håkan i Åmarp 1 daler, Anders i Hagreda 1 daler, Oluf ibid 1 daler, Nils i Stockholm (?) 4 öre, Nils i Ägersiö 1 riksdaler, Änkian ibid 4 marker, Börge ibid 1 mark, Peder i Holma 1 mark, Håkan i Skötlingabech 4 marker, Swen ibid 4 marker, Håkan i Mellerödian 1 daler, Anna i Blahagen 1 mark. Peder i Spelhester 1 daler, Nils i Brokafall 2 marker, Peder ibid 1 daler, Anders i Hultarödian 4 öre, Anders på gatan 3 marker, Kerstin i Skomakarehemmet 1 mark, Lasse i Åsnaryd 4 marker, Peder i Lönhult 1 mark, Per Nilson i Brokafall 1 daler, Jöns ibid 1 mark, Anders ibid 1 mark, Jöns i Lilla Lönhult 2 marker, Sone i Rota 1 mark, Måns i Hestemålen 4 marker, Börge i Hesterslijd 4 marker, Jon i Måltorp 3 marker, Peder ibid 1 mark, Måns i Bredewijk 4 öre, Pär  i Spinkahemmet 1 mark, Måns i Oroa 1 mark, Lasse i Siöhester 2 marker, Hemming i Konungsäng 1 daler, Jöns i Wära 4 marker,Nils i Siöamålen 2 marker,Jöns i Lutarp 1 daler, Krestin ibid 4 marker, Måns ibid 4 marker, Swen ibid 5½ Riksdaler, Olaw i Östorp 1 mark, Olaw Brånd ibid 4 marker, Peder ibid 4 marker, Peder Swäns ibid 2 marker, Peder i Karstorp 4 marker, Nils ibid 2 marker, Nils Fiäringsmannen ibid 1 daler, Jöns ibid 4 marker, Nils i Ingewalstorp 1 daler, drängen ibid 4 marker, Peder ibid 1 daler, Oluf i Swenstorp 1 daler, Nils i Hule 4 marker, Knut ibid 1 daler, Torsten i Ramswijk 1 daler, Nils i Sellewijk 1 daler, Nils i Holma 6 marker, Måns i Sellewijk 1 mark, Swen i Sellewijka Stufwan 1 mark, Jon i Dufweryd 1 mark, Peder i Börnäs 1 daler, Swen i Stubbarp 1 daler, Jon i Borsiö 1 daler, Arwid ibid 1 daler, Nils i Askred 2 daler, Peder ibid 1 daler, Nils ibid 1 daler, Bengt ibid 2 marker, Thore ibid 2 marker, Peder Börjeson ibid 2 marker, Peder  i Rotekulla 4 marker, Hans Tysk 2 marker, Hemming i Hwästorp 1 daler, Peder ibid 1 mark, Jöns i Kreklan 2 marker, Peder i Mögefall 1 mark, Jon Carlson i Smugefall 3 marker, Jon ibid 1 mark, Måns i Ödarp 1 daler, Gunil ibid 1 mark, Nils i Hultarödia 5 marker, Gunil i Hella 2 marker, Segrit (Sigrid ?) ibid 1 mark, Nils ibid 3 marker, Lars Skomakare och Olow i Holma 3 daler i hoop, Änkian i Ingewalstorp 1 mark, Gunnar i Kardona (?) 3 marker.

3 Liusastakar såldes i Ekesiö för 14 daler. Them anammade ock Han i sin betalningh. Anders Trägårdsmästare 3 marker, Anders i Äsperydz stufwan 1 mark, Anders Sågare 1 daler, Swen Nilson dräng på Boosiö 1 mark, Nilses dräng i Holma 1 mark, Elin i Lilla Hemmet 4 öre, Kerstin i Hult 2 marker.

För  uthan thetta ofuan skrefna som uthgifwit ähr, kom Mäster Hans Behn snidare ifrån Bredestadh. Thå anammade han 27 daler Kopp. sedan Han hade ther upsat och een Predikostol med snidare arbetat (på) 23 Martii och tå såldes till ofuanbemälte summa 3 tunnor rogh och hwar tunna för 7 daler Kopp. Nock ähr för 3 tunnor Korn.

Den Edle och Wälborne Herren Carl Bonde hafwer låtit med målningen bekostat Predikostolen och gifwit Mäster Aron 300 daler. snidaren 100 daler. Sammalunda ährebar och wälachtig Jacob Bengtson uthi Kunhult Wälborne Herrens Lanbo Fougde noch 20 daler till snidaren såsom ock 10 daler till Fönster. Sammalunda 2 Riksdaler at Crucifixet blef renoverat.

 Beträffande den något vanvördiga benämningen ”Stellan i Olstorp” avses med stor sannolikhet Stellan von Mörner, naturaliserad Mörner, som inkom till Sverige från Tyskland år 1597, tidigare arvherre till Zellin och Clossow, blev samma år fänrik, Konung Carl den niondes kammardräng 1608, skickades 1610 4/7 med flera till Finnmarken att uppbära halva skatten av sjölapparna, ståthållare över Västerbotten och Lappmarkerna 1611 11/10, överjägmästare 1613 27/6, hovjunkare, ståthållare över Åland 1622 18/10, naturaliserad svensk adelsman 1627 24/12, landshövding i Södermanland 1634 26/9, landshövding i Västernorrland s.å. 14/10 och i Västerbotten med Umeå, Luleå, Piteå, Torneå och Kemi lappmarker 1638 5/1. Död 1645 8/12 och ligger begravd i Vreta klosters kyrka. Han erhölll i donation bl.a. Vreta klosterträdgård eller kungsträdgård 1619 och Olstorp i Askeryds socken 1621.

En av sönerna var Hans Georg Mörner på Olstorp, överste och chef för Smålands kavalleriregemente 1657, generalmajor av kavalleriet 1669 10/12, landshövding i Jönköpings län 1672 13/5. Han blev friherre 1674 och introducerades 1675 på riddarhuset. Hans Georg Mörner avled 1685 11/8 i Jönköping och begrovs i egen grav i stadens kyrka, där hans epitafium uppsattes. Han var en utmärkt tapper krigare, bevistades bl.a. tredagarsslaget vid Warschau i juli 1656, där han drev 4000 tartarer så manligen tillbaka, att få av dem undkommo; likaledes s.å. aktionen vid Krakau, varest han med synnerlig mandom tillbakadrev kvartianernas första skvadron och sedan uppehöll hela dess styrka, intill dess undsättning ankom, samt var en ibland de första, som erövrade staden; bemästrade sig sedan den starka fästningen Wissnitz, fick slutligen 1676 den 28 september Morlanda gods till friherresäte, vilket Knut Bildt förbrutit till kronan, men kunde för böndernas motstånd icke taga det i besittning, varför det snart återkom i Bildtska släktens ägo. Gift med sin faders sysslings dotterdotter samt sin kusins dotter på mödernet, Beata Schulman.

Dessa mycket utförliga uppgifter är hämtade ur Svenska Adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna.

Vad beträffar gårdsnamnet Röstorp, avses sannolikt gården Råstorp under Olstorp. Namnet har även skrivits Rostorp. Namnet förekommer i mantalslängden över Östergötland för år 1642. I verket Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden av J.A. Almqvist, del 3 Östergötland, kan man läsa på sidorna 963-964 under Olstorp:

Under Olstorp hade på 1670-talet inrättats en ladugård, som bestod av de forna rå- och rörshemmanen i Hult, och till denna anläggning hörde 1678 även Svarstorp och Råstorp. Privilegierna för de förra upphävdes emellertid 1680 och därefter återstodo endast Svarstorp och Råstorp, vilka såsom alldeles inlagda i säteriet med sina fyra mantal ökade dettas hemmantal men som självständiga enheter försvunnit ur jordeboken. Gårdsnamnen Råstorp eller Röstorp återfinnes icke numera på någon karta.

 

År 1643.

1643 26 Decembris tå Sochnastemman höls war än tå 15 marker och 5 öre behåldne uthi Kyrkio Kijstan.

 

År 1644.

När wij worom tilhopa uthi Sochnastufuan den 6 Maij 1644 ward beslutit at Klockaren skolle hafwa allan södra fiäringen. Dock skolle D Jonae af sijn tertial lefwererea mig så många gårdar igen at taga mitt skada stånd.

För 1644 skolle Kyrkiowerdarne Nils Hemmingson och Nils i Lägernäs göra reckenskap nu i nästkommande Höst, som giordes den 1 Novembris.

Nock hafwa Kyrkiowerdarne betalt Jon Larson ½ t. säd och 3½ marker penningar, sammalunda pastoris filius (son) Johan ½ tunna säd efter Han betalte mäster Hans snidaren. Nock bekom Peder i Brokafall 12 mark för sin omak at Han för rest till Jönkiöpingh på Kyrkiones wägna.

Uthi thetta året ähr kiöpte 18 kannor wijn. 4 äro Kiöpte/gifne såsom öfwan till ähro antecknade theras nampn såsom gifwit hafwa och 14 äro kiöpte för Kyrkians penningar.

Nock hafr wälachtig Anders Larson gifwit till Kyrkian 2 marker. Kyrkians penningar som nu 14 Decemb. woro behåldne 24 daler och 16 öre. Spannemåll ½ tunna.

 

Boskap som hörer Kyrkian till:

Gamble Oluf i Elstorp 5 stycken G Får till Lega, eett af the 5 gaf wälachtigh Anders Larson såsom ock wälachtig Jacob Bengtson. 1 G får ähr hos Ammund i Bolsiö, nock gaf Mons i Wännebiörk 1 G fåår, altså ähro 7 stycken Kyrkians fåår. En stuut ähr gifuin efter Knut i Hule och then samma ähr slachtat till Kyrkio bygningh.

 

År 1645.

1645 12 Novembris tå Sochnastemma senast höltz uthi Askerydz sochnastufwa, ward uptecknat hwad gifwit till Penningar och woro thesse.

Här följer en ganska ointressant och dessutom otydligt skriven uppräkning.

En Jern Kiädia gaf Jöns Smed then samma kiöpte Stellan (Mörner) och gaf 2 skeppor Rogh.

Hafr wälachtig Jacob Bengtson förährat hijt till Kyrkiobygning 1000 spijk.

 

År 1646.

Anno 1646 woro Kyrkiowerdar Nils Pederson i Lägernäs och Oluf Brand. Kyrkiones wederlag i rogh 3½ (tunnor?) Korn. 3½. Af thenna Summa hafr Ammund i Bordsiö bekommit trij för arbeths löön för det Han spånte Kyrkian på Norra sijdan.

På vinaffärerna lades fortfarande ned stort intresse!

Nogh äro Kiöpte 16 Kannor wijn av öfrbemälte 14 daler. I Norrkiöpingh kiöpte Kyrkiowerdarne för 6 marker. I Skiäninge 2 Kannor för 14 marker, en Kanna i Ekesiö för 10 marker, 7 Kannor äro än tå Kiöpte uthi Ekesiöö, hwar Kanna 2 daler, ett stop Kiöptes i Karstorp 1 daler, 1 Kanna gaf Wälb. Öferst Leutenandt Jöran Patkull. Och woro för 1645 någon Spannamåll och penningar i Kyrkio Kijstan, så at winit blef alt betalt. Een Koo gaf Nils i Silwijk uthi Testamente. Gammal får 10 stycke äro behåldne. Wälachtig Jacob Bengtson fick för 4000 Spijk Rogh och Korn 4 tunnor, Nogh till förtärningen som bygde tå på Kyrkiones bygnijngh 3½ tunna. För Klockostrengar 2 skeppor.

Som synes är språk och stavning mycket inkonsekvent, men har här återgivits så noga som originalhandskriften medgivit.

 

År 1647.

För detta år är i huvudsak endast noterat vad som givits av sockenborna. Dock kan nämnas att:

Uthi pungen är gifne 3½ daler.

 

År 1648.

Nu är dömt af Sochnamännen at the måtte gifwa 2 marker till böte till wijnkiöp at the icke hafwa hafft fram sijn spån på föresagdan dagh.

1648 den 29 octobris giorde Kyrkiowerdarne Oluf  Brand i Silwijk och Nils Pederson i Lägernäs reckenskap och hafua the Kiöpt 2 Koor och för them hafua the gifuit 4 tynnor säd, Rogh 2 tr och Korn 2 tr. Nock fick Ammund 7 skeppor, Nock togo Kyrkiowerdarne 1 tunna Korn till at mälta, til Kyrkio bygningen Nock ½ tunna till bröd, nock ½ tunna betalte the för 2 tusen spijk af Jacob uthi Kunnult, nock fick Klockaren ½ span sädh för där Han struk spånen, och togo the ½ span och kiöpte een sköffel af Gunnmund i Hule. 4 daler ähro gifna till Kyrkian som Östersiöerne fingo för een Warga Hud. Hafr ock wälachtig Jacob Bengtson gifwit till Kyrkiones bygning 1000 spijk. Påwall i Bubbarp gaf 8 marker talgh och 2 daler för fåra.

 

År 1649.

1649 tå woro Kyrkiowerdar Nijls i Hult och Oluf Brånd och tå på samma åhr gafz till Kyrkian som här efterföllier.

Härefter kom en redovisning av varierande summor, som saknar historiskt värde och dessutom mycket otydligt skrivet. Det totala värdet av dessa gåvor uppgick till 14 daler Kopp. och 1 mark.

Wijnet som till Kyrkian gifwit ähr, Nils i Holma 1 stop, Oluf i Hwästorp 1 stop, Arfwingarne i Börrnäs 1 Kanna wijn.Nock är 17 Kannor wijn Kiöpte. 9 äro Kiöpte en gångh och 6 marker hwar Kanna uthi Norrkiöpingh, 2 Kannor uthi Linkiöpingh 2 daler för hwar Kanna Kopp. 2 Kannor uthi Jönkiöping 2 daler Kannan Kopp. Nogh 2 Kannor uthi Norrkiöpingh 6½ marker Kannan Kopp. Nogh 2 Kannor uthi Wadstena 10 marker hwar Kanna Kopp. Penningar såsom ähro gifna för wijnet belöpa sigh uthi een Summa 29 daler, 3 marker. Nu uthi Kyrkio Kijstan behåldne penningar 29 daler Kopp.

Säden som utlånt ähr och nu ägs till Kyrkian belöper sigh 3 tunnor på een skeppa när Rogh och Korn.

Koerne såsom ähro på lego, 1 Koo hos Jon i Bordsiö, den Andra hos Jöns Bengtson. Fåren äro 12, 7 hos Påwall i Bubbarp 2 gammal, 2 hos Kierstin i Skomakarehemmet, 2 hos Jon i Bergzhemmet, ett hos Nils klockare.

Hos Jon i Bordsiö är at upkräfia 2 daler för Kolega både för 1648 och 49. 5 marker talg hos Peder i Ingewalstorp, 5 marker hos Anders i goda dagarna. (?). Legan för 7 stycken fåår hos Påwall i Bubbarp, Legan för 2 hos Kjerstin i Skomakarehemmet, Legan för 2 hos Jon i Bergzhemmet.

Peder i Assiö 6 marker, Håkan i Redeby för resan till Linkiöpingh ock 6 marker.

 

År 1649.

1649 så ähr til upbörd påförde Kyrkiowerdarne Nils i Hult och Oluf Brand 10 daler Kopp. Och 3 tunnor Spannamål.

Koerne som äro på lege 1 Koo hos Jon i Bordsiö, then Andra hos Påwall i Bubbarp 7 G. 2 hos Kjerstin i Skomakarehemmet, 2 hos Jon i Bergzhemmet, ett hos Nils Klockare.

Ännu äro uthi Kyrkio Kijstan behåldne 15 daler och 11 öre.

Slut volym K I 1.

Sammanfattningsvis kan man  konstatera, att den dåtida ekonomiska redovisningen var ganska bristfällig. Men det var ju heller inte några större summor det rörde sig om, även om hänsyn tages till dåtida penningvärde.

 

Anno 1643.

25 Julij Die Jacobi Apostoli war thenna antechning på stolarummen. Tå woro öfr stolabyte Wälachtig Anders Larson och Wälachtig Jacob Bengtson Wälborne Herres H Carl Bondes Landbofougde, sampt Kyrkiones Sex Män Nils i Ägersiö, Nils i Holma, Håkan i Redeby, Nils i Hult, Swen i Kiätelstorp, Gunne i Munkaboda.

 

                                           Karastolarna.

Wälborne H Carl Bondes stol och Hans Kara stol strax ther efter.

1  Olstorp 2 stolar.

2  Nils i Silwijk, Mons i Biursberg, Östra gården i Lägernäs.

3  Nils i Högelij, Spelhestir, Håkan i Dagstorp, Lasse i Åsnaryd.

4  Wälachtig Jacob Bengtson till Kunnult, Nils i Lägernäs, Nils i Hult, Nils i Assiö,Carl i    Lägernäs.

5  Ädle och Wälborne Öfr. Leutenant till Askeryd Jöran Patkull.

6  Nils i Swenstorp, Torsten i Ramswijk, Norragården i Bubbarp, Västra gården i Lutarp.

7  Norra gården i Ägersiö, Börenäs, Södra gården i Bubbarp, Ödarp, Mellangården i Ols torp.

8  Hwästorp, Hagryda, Norragården i Redeby, Västragården i Lägernäs, Nils i Hule.

9  Kiätelstorp, Kalswed 2 gårdar, Östragården i Redeby, Ingewalstorp, Åsnaryd.

10  Munkaboda, Bleckstorp, Norragården i Karstorp, Södragården i Redeby.

11  Södragården i Hult, Södragården i Röstorp, Hultarödie, Norragården i Södra Bordsiö, Wännebijrk.

12  Wära, Södragården i Biursbergh, Wästragården i Hule, Södragården i Bordsiö, Äse   wad.

13 Norra Holma, Skytlingabeck, Norragården i Askeryd, Swen i Lutarp Östragården,      Södragården i Skafarp.

14  Mellangården i Redeby, Bubbarp, Södragården i Olstorp, Norragården i Stora Lön         hult, Konungsengh.

15  Lilla Lönhult, Norragården i Röstorp.

På södra sijdan på the Nye fremsta Lächtara står Öferst Leutenantz tiänara, ther näst   Peder i Brokafall och Peder i Rottekulla och Nils i Diupadall.

1  På Norra sijdan båda gårdarna i Wernarp och Arfwaboda, Norragården i Skafarp,   Brosgården i Lönhult, Peder i Assiö.

2  Alla 3 gårdarna i Tynnarp, Milangården i Lutarp, Östragården i Hälla.

3  Bordsiös och Kunnults legofolk.

4  Olstorps Embethis Mäns och legodrengiars stolarum, Födarp (Ödarp) och Kremmare  bodhe. (Krämarebo under Tunnarp).

Listan är något otydligt uppställd. Förmodligen skall folket i stolarna 4 och 5 byta plats, det stämmer då bättre contra kvinnosidan.

 

                                               Quinfolkastolarna.

Wälborne H Carl Bondis Frus Stooll och een pijge stooll.

1  Kiätelstorpa stolen ensammer Bergzhemmit.

2  Wernarpastolen, Wennebijrk, Dagztorp.

3  Båda gårdarna i Olstorp och båda gårdarna i Röstorp.

4  Wälb. Öfwerst Leutenant Jöran Patkulls Hustru stoll.

5  Silwijk och Bleckstorp.

6  Prestagårdz stolen.

7  Biursbergz 2 Gårdar och Kalsfswedz båda Gårdar.

8 Norragården i Bubbarp, Nils i Hultz, båda gårdarna Södra Bordsiö, Nils Persons gård i     Lägernäs.

9  Kunhult och Edhult, Födarp.

10  Milangården i Redeby, Södragården i Karstorp, Wästragården i Lägernäs och båda Östragårdarna i Lägernäs.

11  Södragården i Redeby, Munkaboda, Milangården i Olstorp, Silwijck, Edhult.

12  Hwästorp, Bengt i Blekstorp, Norragården i Ägersiö, Södragården i Assiö, Norragår-     den i Södra Bordsiö.

13  Norra Holma, Wästragården i Lutarp, Ramswijk, Stubbarp, Södragården i Bubbarp.

14  Norragården i Karstorp, Södra Holma, Hultarödie, Lilla Lönhult.

15  Hagryda, Södragården i Askeryd, Båda gårdarna i Skafarp, .

16  Swenstorp, Östragården i Hule, Östragården i Lutarp, Mellangården i Lutarp, Swens      i Hälla.

17  Äsewad, Rottekulla, Wästragården i Hule, Södra och Norragården i Olstorp.

18  Wära, Skytlingabäck, Norragården i Askeryd, Södragården i Ägersiö.

19  Börenäs, Enkian i Redeby, Siöhester, Diupadal, Måletorpet

20  Ingewalstorp, Mellangården i Tynnarp, Östragården i Redeby, Konungsengh, Wä-    stragården i Tynnarp.

21  Brokafall, Södragården i Lönhult, Hästerslij, Hästemålen, Mellangården i Lönhult.

22 Östragården i Tynnarp, Norragården i Lönhult, Arfwaboda, Siömålen, Äsperyd,    Cremmarebodhe.

23  Hans Tysks Hustru, Smogefall, Södragården i Hälla, Kräcklan, Nilsas Hustru i Hälla.

24  Prestagårdz torps, Siöeryd, Hielmsrödian, Mögefall, Swartarp.

25  Nästan inn om Döran Brodzgården i Lönhult, Omarp, Högalij, Gintorpahemmit. (?).

26  Hägwedsmålen, Smogefall, Oron, Spinkahemmit, Edhultastufwan.

27  Dufweryd, Kolahemmit, Mellanrödian, båda små hemmanen wid Kyrkian.

Tiänligit straf förestält them, huilke genom försumelse äro komne i Barns död.

1  Uthaf Gudz försambling uthelysta oppå 6 weckor, så at Han intet är tilstädes wijd Tij  degärd (offentlig gudstjänst) undantagande predikan.

2  Catechismum, skal Han flijteligen upräkna uthi sina böner och them granneliga kunna,    förr än Han blifwit intagen uthi församblingen.

3  Han skal ock morgon och afton falla på sijna knä, upståendes och nedläggandes, och   eliest alla dagar och dagom (dagligen) bidia, och tacka Gud för sig och alla Ständer      för Andelig och Lekamlig frijd.

4  En Månad skal Han icke hafua Kiöt äta fördrag. (Avhålla sig från att äta kött).

5  Alla fredagar som falla innan föreskrefne termin, skal Han wid Watn och Bröd fasta.

6  Druckenskap och Öfuerflödighet skal Han undfly både hemma och borta.

7  Fattigt folk skal Han med Allmosor och alle handa Kiärlighetz Wälgärningar redho     wara.

Tempore completo redeat munitus sui Dni Pastoris Scriptio testimonio ut liberi Ecclesiae restituatur. Fri översättning: Sedan tiden gått till ända, må han återkomma stadgad och i kraft av sin Herr Pastors skriftliga intyg fritt återförenas med församlingen.

 

Sex vir. ( Sexmannaed.).

Jagh N. (Nomen, namn) swär och lofuar, för Gud och Hans försambling, at iagh i dhetta mitt sexmanna embete til huilket iagh ordenteligen wald och förordnat är, wil trogen och flitig wara, sökia och fodra hwad til Gudz ähra, min Konungz, Kyrkiones och Församblingens bästa, oförsumlig weta och göra, och all thes skada flijteligen afwäria. Och thetta wärket och alt hwad ther til hörer, troligen efter mitt bästa förstånd och förmåga uträtta, så sant migh Gud hielper.

 

När några in recta (på rätt sätt) skola intagas ibland Kyrkiones Män eller kallas till att sittia Kyrkio Dom med Pastore på Soknastämmor skal Pastor them efterfölliande puncter förehålla.

1  Skola the i alla anslag, rådh och beslut sökia Gudz ähra och Hans nampns loff och prijs, på thet then alzmechtige Herre igenom alla theras gärningar må prijsat och ährat warda.

2  Skola the ock uthi ingen måtto tilfoga sin nästa någon orätt, utan huad rättwijsan fodrar och kräffuer, uthan någon persons anseende handla och besluta.

3  Skola the medh Pastore troligen sökia Kyrkians gagn och bästa och så myckit them tilstår förhielpa att Hon må wijd macht hållas och förbättras uthi the saker Hon behöfuer.

4  Skola the uthi ingen måtto lägga sig emot sin Kyrkioherde huarken med ord eller gärningar uthan efter Gudz budh wara sina lärare hörsamma och lydiga uthi alla billiga saker, och synnerligen Hans betänkiande, rådslag och beslut förefterfölia och ingalunda ut swåra och wichtiga saaker som församblingen angåå, ifrån Honom sig afsyndra (skilja) eller Honom något owilkorligit fördraga och handla.

5  Skola the ock med alffuar tillijka med Pastore hålla hand öffuer godh ordning och Kyrkio Disciplin, hielpandes till straffa ogudachtige, hårdnackade, olydige lemmar i församblingen som efter förmaningar ingen bättring wela göra, uthan i säkerheten framhärda.

 

Juramentum (Ed).

Iagh bedher migh så sandt Gudh till Jielp, och alt theth iagh först ifrån min barndom, dhen Heliga Christeliga Kyrkio hafr hördt, läsas, predikas och siungas, och alt dheth goda iagh aff mijnom Himmelske fadher i dhetha och i tillkommandhe Lifweth förwentandes wardher, och alla the godha böner, som iagh medh mijnom Mun brukadt haffr, sampt theth H: och Höghwerdiga Sachramenteth, som iagh till min Siäls Saligheet anammadt haffr, Komme migh till ewigh fördömmelse, förbannelse och förtappelse, om iagh icke haffr giordt mijnom Konungh och Kyrkioherde rättan tijondhe att aldt theth iagh skyldigh är dheth utläggia, som Gudh låther wäxa på jordene, och theth iagh aff wathnet tageth haffr.

 

Vel Sic. (Eller)

Iagh bedher migh Gudh så Gudh hullan (så vare mig Gud huld) så och theth H: och Högwerdiga Sachramenteth aath iagh aff mitt bästa förståndh och Samweth, haffr giordt rättan tijonde i aldt theth som skrifwidt är i book och i the H: Läst, bådhe i Gudz gambla Lagh och nya, thesslikest och aldt theth goda som iagh hördt haffr och alla the goda ordh, som iginom min mun ähro utsagdhe, och bedhia sedhan iagh tungan i min mun först röra kundhe, komme migh aldhrigh till Jielp eller Hugnadt, och alth mith arbethe på Åker och Engh, eller annorstädhes ware sampt med migh förbannadt, om iagh annadt weet än ath iagh haffr giordt rättan tijondhe.

Ovanstående edsformulär  k a n  på någon punkt ha missuppfattats vad beträffar tolkningen, beroende på att handstilen var mycket svårläst. I det föregående avskrivna är stavningen dessutom synnerligen inkonsekvent. Men jag har dock efter bästa förmåga följt originalstavningen i akt och mening att inte försöka mig på någon egenhändig ändring av innehållet.

Detta gäller även i fortsättningen.

 

Anno 1646 den 11 Novemb. Antecknades Rotarne som här efterföllier.

1 Rote.

Karstorp 2

Elstorp 3

Lutarp 3  Jöns i Lutarp

Siömålen

Konungseng 1

2 Rote.

Ramswijk 1

Silwijk 1

Holma 1

Börnäs 1

Hule  2   Nils R.

Ingewalstorp 1

Swenstorp 1

Södra Bordsiö 2

3 Rote.

Hwästorp 1

Bubbarp 1

Edhult 1 Åsnaryd (?)

Ödarp 1

Hultarödie 1

Hälla 2

Smogefall 1

Byrlingzboda * 1 Wära

Mögefall 1 Siöhestir så thenna gången till en annan stemma.

Rottekulla 1

4 Rote.

Redeby 1

Norragården i Ägersiö  1

Askeryd 1

Assiö 1

Högelij 1

Hagrijda 1

Äsewad 1

*Upptaget i 1643 års mantalslängd som Bylingsboo. Gissningsvis  k a n  det ha legat vid Bylingsgölen norr om Bordsjö, där ett område mellan Bordsjö och nämnda göl finns omnämnt som Bylingen.

5 Rote.

Södragården i Ägersiö  1

Holma 1

Skytlingebäck 1

Brokafall 1

Spelhestir 1

Södragården i Stora Lönhult  1

Anders ibid 1

Jon ibid  1 Anders i Hielmseryds stufwan och Jon Bengtson stå för en.

Jöns ibid 1

Peder ibid 1 Rotem.

6 Rote.

Åsnaryd 1 Dufweryd

Diupadall 1 Kolarehemmit

Lilla Lönhult 1

Wära 1

Siöhestir 1

Målatorp 1 Peder R.

Anders på Gatan 1.

Oroa 1

Spinkhemmit 1

Hielmserydstufwan  1

Håkon i Dumstorp 1

7 Rote.

Kietelstorp 1

Biursbergh  2

Bergzhemmit  1 Hela Hemman Målatorp

Såårsya. (?) 1

Wännebijrke 1

Kalfswed 1

Blekstorp 1

Skafarpagård 2

8 Rote.

Hult 2

Röstorp  2

Wernarp 1

Dagztorp 1

Lägernäs 4

9 Rote.

Bubbarp 2

Tynnarp 3

Arfwaboda 1

Munkaboda 1

Hästemålen 1

Rota 1

Hästelij 1

 

År 1664, den 13 Mars. Volym C 1 Pag. 15. Microfilm IJ 1489. (Pag. Pagina, sida.)

Anno 1664 Dominica Oculi (Söndagen den 13 Mars) hölts ordinarie Sochnestämma. Närwarande Wälborna Herrar, Herr Hans G. Mörner till Olstorp, Wälborne Herr Öfwerstel. Jöran Patkull til Askery Wälborne Herr Capitain Joen Rosenqwist til Edhult.

1.  Giorde Kyrkiowerdarne Henric i Äsewad och Anders i Tunarp theras räkenskap rigtig och loffade sig ännu willia förbliffua wijd theras omböte.(embete?).

2.  Handlades åther om Kyrkians åtherstående giäld.

3.  Giordes wärdering på Wijnsäden, sättis för 10 daler Tunnan.

4.  Antogs och förordnades till Klockare Hans Torstenson, och beslöts att hans  antecessor (företrädare) skulle hafwa Klockareupbyrden af Södra fierdingen. Behåller ock then lilla åker wid Kyrkiogården. Taltes ock mycket om dhe åkrar som förspörjes förr hafwa legat till Klockaregården, och äro ther i fråga tagna till Askeryds by. Wälborne Herr Jöran Patkull, lofuade sigh, så snart han hade nu i Stockholm fått tala med Wälborna Fru Elsa Cruus willia gifua Ther så gott fans. Församblingen berättade om then lilla stugan i Klockaregården, att församblingen hafuer then kiöpt, på thet att Klockaren /på then tijd när Capitän skulle ock boo i Klockaregården/ kunde uthi henne boo.

5.  Beslöts utaf hela församblingen att en ståck skulle beställas, uthi hwilken skola insättias the som hålla sig uthe på Kyrkiogården eller Kyrkiowallen, sedan sammanringt och Gudstiensten begynt är. Såsom ock the som föra squaller, gifua uth ööknamn, etc. Och the som intet will godwilliandes gåå i stocken lösa sigh med 1 Kanna Wijn.

Det är denna stock, som numera vårdslöst ligger inslängd i den gamla kyrkboden!

6.  Emedan uthi Kyrkian är stor trängsel på lechtare öftnas under Gudstiensten stor förargelse och oskicklighet, etc, blef enhälligen af församblingen bewilliat at Kyrkian skulle uthrymmas (vidgas), och framkiöras af hwart maatalag, en syll om 16 och en balk om 16 aln. Item (likaså) 100 spån af hwar gård. Och en sågstock till Sochnadelens sågqwarn, att sågas bräder till samma Kyrkiobygning.

Detta är första gången som byggandet av de  båda sidoskeppen omnämnes i protokollen.

 

År 1664, den 22 November. Pag. 16.

Anno 1664, Dom XXII Post Trinitatis (22 söndagen efter Heliga Trefaldighet) hölts sochnstämba uthi Askery.

1.  Handlades om Kyrkians räkenskap.

2.  Om Kyrkiobygningen. Och slöt hela församblingen, att alla skola wara enhälliga och benägna att bygga på Kyrkian. Och låta de medell fram komma i rättan tijd som til Kyrkiobygningen behöffuas: Men om någon detta icke agtar uthan knorrar, och andra til Treskhet upäggar, tå skola Kyrkian hoos honom uthpanta, första, det som på honom löper alt utgiör, sedan treska 2 daler, hwilka böter skola lefureras arbets mannarna på theras lön. Och där  någon än då Hårdnacket, hålles til en tijd i frå Herrans Högwärdiga Nattward.

 

År 1665, den 16 December. Pag. 16.

Anno 1665 d. 16 XII bris stodh Sochnestämma, och handlat som efter föllier.

1. Om Kyrkians räkenskap, som Kyrkiowärdarna då giorde, och befans i alla stycken rigtiga efter Inkomst och Utgift, på Kyrkiobyggnaden som dhetta Åhret begyntes Gudi wara ähra lyckligen och enhälligen.

2.  Nils i Olstorp, skal bötha til Kyrkian 1 stoop Wijn eller thess wärde, för att han hade med hugg och bannor öfwerfallit Swen i Kiättelstorp. The förlijktes, och sattes bötha 4 daler til Kyrkian.

3.  Jöns i Ödarp skal giffua til Kyrkian 3 daler för otijdigt sängalag med sin fästeqwinna.

4. Oluff och Erick i Konungsäng blefwo hårdeligen straffade och tilltalade af församlingen för thess dagliga Kijff och Kråtz (trätor) som the sins emellan föröfwa. The förlijktes och sattes wijte 4 kannor Wijns bötha till Kyrkian.

 

År 1666, den 20 December. Pag. 16.

Åhr 1666 d. 20 Decemb. Hölts Sochnestämma, och handlades som föllier.

Förehades Kyrkians räckenskap, och befans för thenne tijden ganska stoor utgift för Kyrkiobyggnaden skuld. Och afhandlades än yttermehra med arbetsmännerne, som ock arbetat på Kyrkian, om theras wijdare betalning. Bleff afsagdt att inga hemliga trolofningar skulle skie, then som ther emot bryter, böthe til Kyrkian en kanna Wijns wärde. Lars Larsson i Kalswi bötte för Cronobråk, 10 daler till Kyrkian.

Sattes uthi Kyrkionämden Per i Brokafall och Hemming i Båbbarp. Thetta åhr bygdes alla nya stolar i Kyrkian. Hwart matelag gaff dher til 1 daler, så af 16 öre gaf för manfolkz och 16 öre för Qwinfolkz stolar, af huart matelag. Aff Kyrkians medel fingo Snickarna til bröd, dricka och Wijn.

 

År 1667 ? Pag. 14. Årtalet helt utplånat och inget datum noterat.

1667 ? hölts Sochnestämma med församblingen i Askeryd, och handlades som efter föllier.

Om Kyrkiones Räkenskap, som Kyrkiowärdarna tå giorde, och befans i alla stycken rigtig.

Önskade med wijdare Kyrkiobygningen: Dock bewilliades att ingen måtte draga sig undan, uthan alla efter yttersta förmåga stå bij.

Nils i Elstorp, för det han öfwerfallit med hugg och bannor Swen i Kiättelstorp, blef sakfält att böta til Kyrkian 1 stoop Wijn. Och the förliktes så, och sattes wijte til Kyrkian, fyra daler.

Jöns i Ödarp skal bötha för otijdigt sängalag med sin fästeqwinna, 3 daler.

 

År 1667, den 7 December. Pag. 17.

Anno 1667, den 7 December stodh ordinarie Sochnestämma, och handlades efterfölliande puncter:

1.  Kyrkians räckenskap giordes aff Kyrkiowärdarne Henrick i Ähswad och Anders i Tunarp, och pröfades wara rigtig. Nu för tijden woro platt inga Penningar i förrådh. Gudmund snickare fick för dhet han giordt paneelingen i Kyrkian 30 daler Kopp. Dhär til såldes dhen gambla funten.

2.  Bewilliades at en Ladu skal opbygias i Prästegården, och uthi näst instundande wijnter framföres, hwad som dhär til skal tarfuas.

3.  Til Spåningen på Kyrkiowäggarne blef bewilliat 100 spåån uthaf huart matlagh.

4.  Henrick i Äswad togh afskied ifrån Kyrkiowärde arbetet, thet han med trooheet och pligt förestådt i många åår, och trädde i Hans ställe Lars i Skytlingebäck. Olof i Hult förordnades Rootemästar.

5.  The som hyser prutridum illud membrum (tvivelaktiga personer) sedan som intet will låta rätta och föra sigh in oppå salighetens Wääg böte til Kyrkian ett stoop Wijns wärde.

6.  Nils Håkansson i Dagstorp skal giffua til Kyrkian, för dhet han haft otijdigt Sängelag med sin fästeqwinna, och sålunda pröfuat sitt kiöp, 3 daler Kopp.

 

År 1669, den 2 Februari. Pag. 18.

Anno 1669 die purificationes Marii. (Dag för Marie kyrktagning efter Jesu födelse. Enligt Grotefends Taschenbuch inföll år 1669 denna dag den 2 februari) war allmän Sochnestämma hållen, närwarande Wälborne Herr Öfwerste Mörner, Wälachtad Paul Askling, sampt Kyrkians sexmän, och handlades som efterföllier.

Förehades Kyrkiones räkenskap, på inkomst och uthgift, the tå pröffades rigtig. Och woro tå penningar i förråd inga, eij heller spannemål, uthan uthgifuit af Kyrkiowerdarne til Kyrkians tarff. Uthaf Hans Nåde Herr Öfwersten war ändå lånt til Wijn Kiöp och annat 10 daler Smt.

Siffrorna är mycket otydliga, summan kan vara 15 daler.

Afhandlades med Timberkarlarne som hade upbygdt Sochnens ladu i Prästegården /uthi förleden höst nembligen 1668/ thå skulle haffua 48 daler Kopp. Dhär til bewilliades af huart matelagh 12 öre Kopp.

Blef beslutit att ett wapen huus skulle byggias, och aldenstund thet timbret som af församblingen war framkiört och ärnat til et Torns bygnad wijd Wästra gaflen på Kyrkian, blef sedan tagit til Sochen-laduans upbygande i Prästegården, ty bewilliades at hwar Rothe skulle skaffa fram 5 syllar om 12 alnar och 2 Telger (?) til Wapenhuset.

Sattes uthi Kyrkionämnden Anders Arfwidsson i Haurida, uthi S. Månssons ställe i Ägersiö, som genom döden afgången war.

Håkan i Skafarp sakfältes til bötha 3 daler Kopp, för otidigt sängelag med sin fästeqwinna.

Erick i Hult antogh Kyrkiowärdstiensten, efter Anders i Tunnarp, som afsomnad war.

 

År 1669, den 18 Oktober. Pag. 19.

Åhr 1669 d: 18 Xbus hölts sochnestämma, närwarande Wälborne Herr Öfwerste Hans G. Mörner, Wälborne Herr Capitain Joen Rosenqvist, sampt Kyrkians sexmän Måns i Hästemålen, Henrick i Ähswa, Mårten i Karstorp, Joen i Smugefall, Per  i Brokafall, tå förehades efterfölliande.

Giorde Kyrkiowärdarne Lars i Skytlingebäck och Erick i Hult räkning, som pröffuades och fans rigtig. I Kyrkiones kijsta woro tå 8 daler Kopp. Säd 2 sk.

Bewilliades 60 spåån uthaf huart matelag, til at täcka wapenhuset med.

Bleff beslutit at Kyrkiodörarne skulle achtas under Gudstiensten ifrån begynnelsen och til enden, och wardt beslut,at Erick i Börnäs achtar then Nörre och Joen i Ägersiö then mindre dören, och skall huardera hafua för sitt omak af Kyrkian åårligen, 3 sk. Sääd.

Sattes uthur Kyrkionämnden Hemming i Båbbarp, och gick i hans ställe Erick i Hult. Måns i Hästemålen ifrån sexman arbetet trädde, och togs i hans rum Lars Jonsson i Reby. Item afträdde Lars i Kastorp, och kom i hans rum Nils i Biursberg.

Jöns i Ingewallstorp begiärde orloff ifrån rothemästare tiensten, och blef i hans ställe Arwid i Hult.

 

År 1670, den 9 December. Pag. 20.

Åår 1670 d. 9 Decemb. stod allmän Sochnestämma, närwarande Hans Nåde wälborne Herr Öfwerste Hans G. Mörner, Wälborne Herr  Cap. Joen Rosenqvist.

Giordes Kyrkiones räkenskap af Kyrkiowärdarne.

Kyrkiones Wijn och bygnings Sädh som är 7 Tun. Ther af giffuit för oblater 5 sk.

Klockarens skriffuare löön 3 sk. Kyrkiowachtaren bekommit tillhopa 6 sk. The öfrige såld för 6 daler Tunnan.

Wijstes Penningar till Kyrkian, 37 daler. Kiöpt spijk för 11 daler.

Kiöpt klåckesträngiar för 4 daler.

Notarius Consistorii som följde Episcop. Uthi visitationen bekom 4 daler.

Kiöpt Wijn 25 kan. à 10 öre kan. löper 62 daler 16 öre.

Bleff enhälleligen bewilliat at en muur skall opsättias kring om Kyrkiogården och af huart matelag framkiöres 4 lass steen, och hålles så fort, in til dhes muren bliir fulkomnad.

Thetta åhrs utgift bestijger til högre summa än inkomsten, 8 daler, som skal betalas af efterföliande åårs inkomst.

 

År 1671, den 18 Oktober. Pag. 20.

Anno 1671 d. 18 Xbris wardt hållen Sochnestämma i Askeryd.

Giorde Kyrkiowärdarne richtig räkning för Kyrkiones Wijn och Bygnings Säd. Ther af til Oblater 5 sk. Klåckarens skriffuarelöön 3 sk. Och 2 sk. at betala sochenladuans täckning i Prästegården som resterar. The öfrige wärderades och sättes á 6 daler tunnan

Kyrkiowachtare bekommit 6 sk.

Kiöpt Wijn 24 kan. á 2 daler kan. löper 60 daler. Betalt för förflutne åår 8 daler.

Bewilliade församblingen at skola nu i Winter framskaffa huad som betarfwas til sochnestufwuans i Prestegårdens förbättring, brädor 9 alnar långa, 4 tolfter.

Uthi Jordafärder skal ingen mååltijd giffuas förr än lijket är begrafuat, then som här emot giör, skal giffua til Kyrkian ett gammalt fåårs wärde.

Thetta åår är uthgiffuit mehra än Inkomsten, 15 daler 8 öre.

 

År 1672, den 20 December. Pag. 21.

Åhr 1672. D. 20 Decemb: Sochenstämma.

Kyrkiowärdarne Lars Swensson och Erick Bengtsson giorde beskied om Kyrkiones Inkomst och Utgift. Af Kyrkiones Säd utgiffuit för Oblaters hållande 5 sk. Klåckarens skriffuare löön 3 sk. Kyrkio dörarnes wachtare 6 sk. The öfrige wärderas och sällilas för (?) daler Tunnan.

Här har en stor bläckplump helt utplånat siffran!

Uthgiffuit för förflutne åår 1671, 15 daler 8 öre.

Kiöpt papper för 16 öre. Målaren som hwijtlimmade Kyrkian (?) daler. Kiöpt Spijk för 8 daler.

Giordes wärdering på Bårklädet at dhet uthyres insochnes för 16 öre, men uthsochnes för 1 daler.

Talades om then Kåppare som S.M. Prob. Luuts arfwingar skola betala til Prestegårds Inventarium. Sture i Haurida loffuade sig skola tala med dhe andre dhär om.

Gijffne penningar til Kyrkian ?

 

År 1673, den 7 September. Pag. 57 o. 58.

Såsom Prästegården i Assiö och frelsegården i Måhlen af uhrminnes tijder, brukat tillsamman, under lijka Rätt och Häfd, en Uthiord kallad Sörwijken, som med särdeles Kärrsågh afskild ifrån Assiöö och Måhlens bywägar; Så hafwa thee, uthan åtskillnadt, ymsom, och hwar efter tillfället, brukat samma Sörwijks ägor, dock icke kommet till dess egenteliga frucht, emedan de hafwa gårdarne emellan odelte warat; Hwarföre är medh Askeryds församblings samtycke, på Sochnestämban i dess Klåckarestugu, Åår 1673, för gått och rådsamt funnet, fördhela samma Sörwijks ägor, så att Prästegården frijtt och Obehindradt må bruka sin Andhel där af; och frelsegården i Måhlen ogwahlt öfwer sin halfdehl, må disponera. Hafwa altså underskrefne, såsom fullmächtige, trädt tillsamman, och efter efterbemälte ägors, noga besichtigande, därwijd stadnat, att hwartthera gården måtte behålla det af Sörwijken som sigh närmast wore beläget. Oppå hwilket Fundament är slutet, att en Bäckegång, som rinner Norr ifrån ett litet Kiärr, och söder uth, öfwer Bredestads wägen, blifwer skillnaden, merendhels, emellan Prästegårdens, och Måhlens anndehl, af Sörwijken, dock under dee willkor, att Prästegården i Assiö, Öster ifrån Båhlwijken, och dess Bäckeskillnad, föllier Måhla Hagegårdh, inn till det lilla Kiärr Westeruth: Och sedan söder uth, mitt igenom bemälte Kiärr, inn uthi den rinnande Bäck, som af samma Kiärr uthgår, alt söder uth, medh och igönom en gammal fällegårdh, neder öfwer  Bredestads wägen; men Prästegården afskicka ifrån bemälte bäck, strax wästan om uthlöpet öfwer bemälte wägh, och där föllier i närmaste en gammal fällegård, denn man dock rättan Linie rätt, Wäster söder uth, öfwer en liten bärgs Kulle, in till ett annat litet Kiärr sågh, och därigenom, inn till och uthi denn Linien, eller Kiärr sågh, som skillier Måhlen och Sörwijks ägor åth, hwilken Linea Prästegården sedan föllier i Sydost, neder i Assiöön; I så måtto och behåller medh all Stranden, alt fisket i Assiön, Sörwijken angående. Här emot behålles för Måhlens Rätt aaf Sörwijkens ägor, alt det som är Wäster om samma Bäckegång, som rinner öfwer Bredestadswägen, efter det Kiärr såget, som skillier Sörwijks och Måhla ägor åth. Dock på Södra ändelaget går der ifrån i Öster ett litet Kiärr sågh, sedan öfwer ett litet Bärg, och så Linia rätt neder i dhen rinnande Bäck, som går Söder uth, öfwer Bredestads wägen, hwilken Bäck man sedan föllier upp i det lilla Kiärr, Norr uth, där han hafwer sitt uthsprung; Änteligen ock dhelas samma Kiärr mitt i tu, Linie rätt upp till Måhla Hagegård, hvilken, hwilken går sedan efter sitt gambla willkohr, Öster uth, inn uthi Båhlwijks Bäck, där Sörwijks och Båhlwijks ägor mötas åth, hwilken Bäck Måhlen sedan föllier i Norrsiön. I så måtto ock behåller medh all stranden, under dess Hage begripen, alt fisket i Norrsiön, Sörwijken angående. Och såsom Prästegården i så måtto får på sin andhel all Timberskogen, så är föravskedat, att för frelsegårdens andehls bebyggande i Sörwijken skall ogwahlt efterlåtet wara, Timberhygge och fångeskough, uppå bemälte Prästegårdens Park. I det öfrige, där bemälte ägor, som ofwanbemält är, möthas åth, medh sine inntagh, där, skolla dee å både sidor hielpas åth, efter lagh att skillia ägorna åth, med hagh och gierdesgårdar, öfwer hwilka, ingenthera parten, hafwer någon magt, wijdare, uppå den andre, någon åwärkan giöra till lands eller watn, hwarken nu eller framdheles, någon sinn. Att ock dhetta oryggeliga hållas skall, hafwa wij, som å båda sijdor, för tijden, fullmächtige kände äro, detta medh egna händer, underskrifwet, och med wanliga Signeten bekräftat. Actum Assiö den 7 Sept. 1673.

Oppå Askeryds församblings och Assiö Prästegårds Wägnar

Petrus S. Wadsten.

Oppå frälsegårdens Wägnar i Måhlen af Högwälborna F. Elsa Cruus fullmächtige

Paull Aschling.

 

År 1673, den 21 November. Pag. 22.

Anno 1673 d. 21 Novemb. Sochnestämma hållen.

Kyrkiowärdarne Lars i Skytlingabäck och Erick i Hult giorde redo för Kyrkiones inkomst och uthgift.

Kyrkiones åårliga Säd. Ther aff giffuit för Oblater 5 sk. Klåckarens skriffuarelöön 3 sk. Kyrkiodörarnes wachtare 6 sk. Then öfrige sällilas för 7½ daler Tunnan.

Kiöpt Wijn för 72 daler. Gifuit en landsflychtig tysk präst 24 öre.

Gijffne penningar 47 daler.

Betalt Kyrkiones giäld härrörandes af the förre ååren, 56 daler 2 öre. Men fattas ännu häär til 46 daler, 2 öre, såsom ock til at fulgöra dhett åhrets utgifter. Emedan Kyrkian är uthblåttad af medel, och ett åårs inkomster räckia intet til thet samma årets uthgijfter, ty blef thet bewilliat at man skulle gåå och sambla i pungen, huar annan  och under tijden huar tridie söndag, til thess at Kyrkian kunde komma i något förråd och få Capital igen. Til then endan förmantes at med största flijt, at Testamente giffues efter the döde, som ämnet kan wara til. Huilket dock ganska få för dhetta tänkes giffua.

Lars i Åsnary sattes til Rothemästare i stället för Per i Spelhester.

 

År 1674, den 18 December. Pag. 22.

Åhr 1674 d. 18 Decemb. war Sochnestämma hållen, närwarande Wälachtade Herr Paul Askling och Kyrkiones sexmän.

Giorde Kyrkiowärdarne räkning för intrader och uthgifter.

Kyrkiones wanliga Sädh. Giffuit för Oblaters anskaffande 5 sk. Klåckaren får skriffuari löön 3 sk. Kyrkiowachtaren 6 sk. Then öfrige wärdiet afsällies á 7½ daler Tun. Är ock ther före såld. Kiöpt Wijn 27 Kan. á 72 daler. Gijffuit 2 karlar som förestodo Murens oprättande på Kyrkiogårdens 2 sijdor 8 daler.

Gijfftuas penningar 85 daler 8 öre.

Bleff bewilliat at uthaf huart matelag skal göras ett Dagswärke på then nya Wägen åth Ägersiö, then som thet försummar giffuer ett stoop Wijns wärde in cesum templi. (i kyrkan.)

På näst föregående åårs Uthgifter är betalt 46 daler, 2 öre.

 

År 1676, den 14 Januari. Pag. 23.

Anno 1676, d. 14 Januari. Hölts Sochnestämma pro Anno 1675.

Kyrkiowärdarne giorde räkenskap.

Kyrkiones Wijn och bygnings Säd 7 tun. Wärderad á 9 daler Tun. Til Oblater är giffuit 5 sk. Klåckarens skriffuare löön 3 sk. Kyrkiowachtare 6 sk. För Klåcksträngar och papper 2 daler. Betalt uppå skatterätten i Gumarp 36 daler till Cappelans boning. Gåfwo penningar 85 daler, 24 öre. Kiöpt wijn för 30 daler.

Taltes och beslöts at the 8 Hemman skulle göra then broon wijd Wära färdigh.

Hela församblingen tycktes wäl wara, och samtyckte dhet Hans Nåde Höghwälborne Herr Gen. Leutenanten Herr Hans G. Mörner, läte opsättia en bygning för sigh, uthi Klåckaregården som icke allenast nyttig, uthan ock wijd Kyrkian hederligit och prydeligit på thet rummet är.

Alla sochnemännene påstode at Herr  Måns, Comminister icke måtte, /för särdeles ordsaks skull/ längre åthniuta dhen Sochengången, wid Jultijd om ååret. Men Pastor med bewilliande skiäl, badh, at the icke wille sin goda begynte waara, bortläggia.

Förmodligen avses Magnus Johannis Qvercivillius, som blev komminister här 1670. Av sjuklighet och ålder oförmögen att tjänstgöra, nödgades han hålla vikarie och avstod halva lönen 1713. ”Levde i beklagligt tillstånd” så sent som 1715.

Lars i Skytlingebäck trädde ifrån Kyrkiowärd arbetet, och i hans ställe Joen i Smugefall. Per i Börnäs gick ifrån rotemästaretiensten, kom i stället Nils i Holma. Anders i Lägernääs afträdde rotemästareembetet, blef igen Jöns i Lägernääs. Jacob i Elstorp blef rotemästare uthi Hemmings ibidim, ställe. Inge i Hwestorp wardt rotemästare. Lars i Skytlingebäck, konstituerades Kyrkiones sexman.

 

År 1677, den 7 Mars. Pag. 23.

Anno 1677 d: 7 Martii hölts Sochnestämma

Kyrkiowärdarne Erick i Hult och Joen i Smugefall giorde räkenskap för inkomst och uthgift.

 

År 1684, den 3 Oktober. Pag 27.

Anno 1684 d: 3 Xbris. Sochnestämma hållen.

Kyrkioiwärdarne Joen i Smugefall och Jöns i Lägernääs giorde räkenskap för Kyrkiones inkomst och uthgift.

7 Tunnor Wijnsäd försåld á 7 daler Tunn. 49 daler.

Gåfwopenningar 65 daler 21 öre. Pungpenningar 18 daler. Testaments penningar 12 daler, 8 öre. Cronopenningar 4 daler, Båårklädes penningar 3 daler, 8 öre. Bötes penningar 18 daler, 16 öre.

Kiöpt ¾ Åår Wijn för 90 daler. Betalt en glasmästare 1 daler, Kiöpt en läderrem til klåcka 1 daler, 8 öre. Giffuit them som Wijnet hemförde 2 daler, 4 öre. Giffuit skatt för Cappelans gården Gumarp 4 daler för  Oblater och til skriffuare löön åth Klåckaren Spannmål, 1 Tun: 2 sk. Kyrkiowächtaren bekommit 1 Tun.

 

År 1685, (förmodligen). Pag. 10-11, skriver kyrkoherde Wadstenius beträffande husen i Askeryds Prästgård:

”När jagh 1662 emottogh Prestegården, woro dhär inga flere huus som folck kunde wara uthi än Sochnens stufua. Daglig sätes stufua, ther war framkammare och en ellack drängkammare. Men then andre framkammaren, nattstufuan öffr kiöket, Sijdokammaren, och nattstufuan dhär öffr, woro alla uthan paneel, gålf, spislar.

Anno 1662 om hösten förfärdigade jagh stufuan öffuer Kiöket, med spisell, gålf, paneel, döör, Trappa. Snickaren gaf iag i arbetslön 12 daler. Murmästaren 4 daler, fönster 3 st. 7½ daler. Föruthan tegel, kalk, Bräder, jern, spijk, låås, arbetes folck och dheras kost.

Anno 1667 lät iag med min omkostnad mura spisell uthi Bookekammaren, kiöpte dhär til Tegell, kalk, jäärn. Murmästaren gaf jag 5 daler.

Anno 1670, lät jag taga neder heela dhen stoora muren i daglig Sätesstugun och i Kiöket, emädan dhen war förfallen, och lät jag dhen muras up igen, med stoor bekostnad, kiöpte ibland annat, dhär til fem hundrade tegel, försloog 10 daler kopp. Gaf Murmästaren i arbetslön 12 daler.Anno 1671 om Wåren, lät jag byggia dhen Kammaren framme för Säteshusets framkamrar, och muras dher  uthi, etc,etc.

Åhr 1673 lät jag förfärdiga Kiällaren som war helt oduglig, såsom ock loge Boden (här är skriften otydlig i marginalen) ty offwan oppå. Samma åhr lät jagh giöra en ny port af Sågbräder, och härtil järn. Item täckt öfwer (Här försvinner texten i marginalen).

Anno 1668 om hösten bygde Askeryds försambling ny ladu uthi Prestegården uthaf dhet timbret som först war framkiört på Kyrkiogården, och ärnat til ett Wapenhuus. Pastor gaf 8 timmerkarlar kost uthi 3 weckors tijd, underhölt ock dhem som ladan täckt uthan någon widergiällning.

Anno 1671 om hösten, täckte Askeryds sochn Stekiar Huset, (köket?) och upbygde af nyo Spislar eller murar, men något på pijpan ofuan taket, blef ofulkomnat. Pastor försorgde alla dhem som arbetade dher oppå med maat och dryck, uthan någon betalning.

År 1674. Lät jagh uthaf grunden upsättia en Spisell uthi Badstufuan, gaff Murmästaren i arbetslön 2 daler Smt.

Anno 1681 flytti Bredestad sochn fähuset af sitt förra rum, och tijt dhär dhet nu ståår.

Åhr 1683, uprättade jagh af nyo nästan hela Spislar i stufuan och baakugnarne i Kiöket.

Anno 1685 bygde Askary sochn ett nytt bryggehus i Prestegården.”

 

År 1690, den 28 Oktober. Pag. 33.

Anno 1690, den 28 Octobris hölts Sochnestämma wid hwilken blef proponerat och resolverat:

1.  Hwad utestående Credit Kyrkian hade hos en och annan, dhet Pastor Loci icke gerna åtoge sig at infordra efter han så myckt mindre wiste af dhess hopkastande som dhet alt uthi Salig Probsten Wadstenii tijd war passerat och uthsatt, warandes han af dhen oförgripliga Mening, at Församblingen med Sterbhuset å försorg eller samwet wara skulle dhet alt så at infordra igen som dhe uthfått, hälst efter hwarken någon richtig räckning eller upsats ther å fants. Icke heller någon bokstaf i Kyrkioboken undandrager sig dock icke, när han dherom blir uplyst eller informerad.

Dhe som af församblingen woro skyldiga, lofwade dhet till Pauli tijd (25 januari) betala, eljest skulle dherå Interesse falla.

2.  Hwad origtighet en eller annan wijst wid något Testamentes utlofwande, hwilket dock icke utfallit, resolverade fördhenskull intet Testamente i Kyrkioboken, afsägas skola, förrän dhet utgifwit eller lefwererat wore.

3.  Hwad Medellöshet Kyrkian war iråkad som så lijtet sig förbehållit hade, at dhet till uthgifter intet mächtade beswara; I ty bewiljades att man med Håfwen hwar triedje eller åt minstone hwar fierde söndag gå skulle.

4.  Thäni förfallna Bron wästan Kyrkian (vid Lillahemmet) war at Man icke utan fahra dhen öfwerforo; Slöts fördhenskull härå, och af hwem dhen repareras och lagas skulle.

Pär i Brokafall upsteg från Kyrkio Nämbden och sattes i hans ställe Jöns i S. Holma. Gudmund i Kjättestorp afsade rotemästaretiensten, uthi Hans ställe igen sattes Ingemar i Kalswed.

 

År 1691, den 3 Maj. Pag. 34.

Anno 1691 d. 3 Maij hölts allmän Sochnestämma på hwilken Proponerades och Resolverades.

1.  Hwad senfärdighet och tröghet märktes af dhem som Kyrkian skyldiga woro, hwarför Kyrkiowärdarne tillsagde blefwo dhem lagligen söka, hälst efter Kyrkian sina Medel intet längre umbära kunde och begärade Kyrkiowärdarne at Dimittera (få avsked) från sina embeten, när så stora beswär föllo, men blefwo öfwertalte så länge dher blifwa tills et bättre beskied gifwit sig och något nogare om giälden blefwe Missiverad. I Medlertijd gafs Debitorerne tijd til Mathismässotijden, men för hwar Daler som uthstode från dhenna tijden, skulle gifwas om Åhret uti Interesse 2 öre Kmt, detta för dhem som 6, 10 eller 12 Daler hade; Men för dhem som skulderna upstego eller woro hos 100 daler faller dhet Ordinarie 6 pro Centum Åhrligen. Och som uthi Kyrkiokistan fants en Öfwerstinnans Fru Ester Silfwersparres Obligation på 50 Daler resolverades dhet Hon dherom skulle tillskrifwas och påminnas, hwilket straxt dher efter af Pastore Loci och Kyrkiowärdarne hwar med uthfor till Henne Sochenmannen Israel i Bubbarp, hwilken å Sochnestämman dher till blef utsedd.

2.  Furu timbret till Fattigstufwan några åhr till förene framfördt lågo i en sidh (låg, sank) dal och antingen dher af skiämdes så at dhet till Någoth bygande omsider blefwer odughligt eller ock förminskades och afhändes, om dhet icke rådeligare wore använda dhet till någon annan Kyrkians tarf och prydnad. Resolutio. Ther af skulle Kyrkio-Luckor byggas å Östra och Södra Sijdorna då Klåckestapelen ock wid samma tillfälle skulle med Bräder beslås, hwad återstodh. Hwilket i 4-de weckan skulle företagas, sedan dhe sex Bräder som Resterade dher till hade framfördts.

3.  Huru man fandt ett eller annat af Inventario Ecclesiastatics (kyrkans inventarier) icke behållit utan förkommit. Dherföre warnades Klockaren och och hårdt tillsades grandt och noga efterse hwad i Kyrkian wore, dherföre han ägde tillse så intet förkomma måtte antingen litet eller stort, stående eljest till hans answar.

4.  Hwad oskickelighet Märktes med Klockan när morgon eller aftonringningar skiedde, då dhe antingen hördes i otijd eller ock för länge, warnades ock några som dhertill befunnos wållande, hwar å Resolverades, at dhen som efter dhetta rörer wijd Klockesträngarne till någon sådan ringning utan Klockarens wettskap böte till Kyrkian 1 Kanna Wijn, warandes nog att allenast klämtades Söckendagar morgon och afton.

5.  Hwad bräkhlighet funnes med Kyrkio Cronan at hon icke utan största fahra hades till någon Brud som så hopbunden och af sig kommen wore. (Icke bruden utan kronan!) Resolutio: Med första som skje kunde införas till att blifwa omgiord och sedan en Koppar ask om Henne beställas at nätt föras uthi.

6.  Hwad Sqwaller och sömbachtighet rönthits i Kyrkian en eller annan andächtig Menniskia ej ringare än Prästen till förargelse. Resolutio: En Kyrkiowächtare som sådant hemmar och aftaga skulle, till hwilken tienst Erick i Dufweryd blef antagen, som dherföre skulle Åhrligen niuta 1 Tunna sädh och 1daler Smt hwars pligt dherpå wara skulle, icke allenast i Kyrkian upwäcka de sofwande och näpsa dhe sqwallrande utan ock utgå at tillse och söka, om Någon war utom Kyrkian medan predikan och Mässning hölts, dhen Han straxt angifwa skulle.

7.  Hwad skam och otienlighet angår, war förnummen att i Klockarestugan hade Tobaksrök kommit en och annan at wämja, och dhet på en stor Högtidsdag. Resolutio: Dhen som röker Tobak wid Kyrkian, ware sigh i hwar stufwa dhet wara will böte 1 Kanna wijn till Kyrkian.

8.  Huru med dhet af Hans Kongl. Majestät Prästerna bewilliade Offret i stället för dukpenningar blifwa skulle, hwad lämpeligare sätt en och annan kunde gifwa wid handen om offret upphörde. Då sampteliga påföllo och bewilliade för hwart folck som går till Herrens Nattward att gifwa 2 öre Smt, och dhet med påskören, hwilka sålunda blifwa pro persona 5 öre Smt åhrligen att niuta, hwad Torpare widkomma, bewiljade dhe föruthom sina dagswärken at gifwa 3 marker Smt hwar åhrligen, och dher ofwan uppå äfwen 2 öre för hwar af sig och sine som till Herrens Nattward gå och komma.

9. Proponerade Handelsman Wälachtad Mårten Cassel huru dess Stohlrum som till  hans gård Karstorp i Nya Kyrkian delt war, är af Hans Antecessore (föregångare) genom god förening förbytt med Swänstorpas i Gambla Kyrkian, dher Han nu begärde Ratification. Församblingen biföll Herr Handelsmannen som mera  Contribuerade till Kyrkian Åhrligen än Swänstorpa, och dherföre wäl bör njuta något företräde, ehuru i förra tider då andra Åboar å gårdarna warit så delt och bytt woro, fandt dock hälst församblingen at dhet medh godo skie kunde. Hwilket när dhet förehölts Åboarne i Swänstorp, tackade dhe om en sådan Cession för sig. Menandes sig böra njuta, hwad af Ålder warit, sade sig dock dher efter wilja betänkia.

I detta senaste protokoll förmärkes en viss skärpning i attityden, förmodligen beroende på att en ny kyrkoherde, Magnus Reuselius tillträtt år 1690 och avlöst den förre kyrkoherden, Petrus Wadstenius, som avlidit den 26 Januari 1689. ”Omkom vådligen vid fallet från en yr häst.”

 

År 1691 den 2 December. Pag 194 ff.

In Nomine S. S. Trinitati.

Anno 1691 den 2 Decemb. hölts Probsteting med bägge församblingarne Askeryd och Bredestad uthi Askeryd och blef förrättadt och afhandladt, effter den Instruction, som Kyrkio-ordningens 24 Cap. 19 § wid handen gifwer, som föllier.

1.  Introducerades, effter Kongl fullmachten, sampt Venerande Consistorie befallning Novus Pastor, Ehrewördige och Wällärde Herr Magnus Reuselius confreta solennitate, till Kyrkioherde öfwer Askerydz och Bredestadz församblingar, effter som Kyrkioordningen uthi dhet 23 Cap. Föreskrifwer; Hwaruppå Honom uthi Kyrkiowärdarnes och Säxmännernas närwaro öfwerlefwererades Kyrkiornas Inventarium så wäl som Prästegårdsens, som dhet då fans och öfwerenskoms med de gamble och förra Inventarier, och elliest efter Visitations achterne för detta åhret finnas uptagnade och specificerade; Män hwad deer af kan wara antingen förbättrat eller förwärrat af den förre Kyrkioherden, dhet besparas till widare Ransakning, tå Huusesynen wid Prästegården lagligen hållen blifwer.

2.  Förhördes Bägge församblingarnes närwarande åhörare, de äldre med de yngre, hwilka tämmeligen wäl effter sitt wijs, så uthi som uthom boken merendels kunde läsa dhes Christendomsstycken.

3.  Effter såsom dhet af församblingens Ledamöter, serdeles dhe som längst ifrån Kyrkian boande woro, begärade, dhet Gudztiänsten, hälst om Hösten tå kortaste dagar äro, måtte tijdeligen begynnas, på dhet effter Prädikan, de i dagsljuset måtte hemkomma; Altså Resolverades, att såwäl Kyrkioherden, som dhes åhörare, både uthi Gudstienstens begynnande, förrättande och Kyrkio Discipliner etc sig uthi alt rätta effter Kongl. Kyrkio-ordningen.

4.  Uplästes Tijonde Längden, hwilken fans till Trafwtaal (antal?) och Intäckt, uthi en sådan Riktighet, som Synemännerna på sina goda Samweten hafwa angifwit och af Tijonde Inspectoren upfördt är.

5.  Huusesynen wid Prästegården hwad anlangar, så uppsköts de samma till en beqwemligare tijd att hållas uthij någon Cronobetientes till med Probstens öfwerwaro. Män dhet Skattehemmanet Gummarp. ett fierdedels, hwilket för bägge Kyrkiones penningar kiöpt är, för Comminister att boo uppå, hwars wilkor ock nu effterfrågades, blef eij heller för denna gången besichtigadt, uthan, såsom dhet, förmedelst nu wahrande Comminister Herr Magni Qvercivillii fattigdom och medellöshet, är aldeles ruineradt och nästan till åker och bygnad ödelagdt, ehuru församblingen Bredestad esomoftast åkeren upkördt och honom til bästa besådt hafwer, är dock befruchtande, dhet Hemmanet lärer komma i      skattewraak; Altså blef Kyrkioherden med bägge Kyrkiones föreståndare, förmanade, uthi tijd hoos Hans Nåde Högwälborne Herr Baron, General-Major  och Landzhöfdingen vigilera och sådant förebygga, Effter som Kyrkiorna torde lijda en stoor skada och afsaknad, der Hemmanet som Skattewraak skulle igen till Cronan öfrlämnas. Skattevrak var hemman som genom att förfalla till vanhävd återgår i statens ägo.

6.  Kyrkiobyggnaden är wäl anlagd, sampt Stapell och Klåckor wäl behållna. Män det gambla och runkande Kyrkiotornet måste med första nedertagas wid Askeryd, effter till äfwentyrs, af stormwäder dhet torde öfwer ända falla och större skada göra, så wäl ock tillhöllos Askerydsboarne att med forderligast förfärdiga dhes Kyrkiogårdzmur som til en dehl ligger nederfallen. Så är ock med Bredestad Kyrkian, Stapell och Klåckor wäl wid macht: Män Kyrkiogårdzmuren måste jämwäl dher uprättade blifwa.

7.  Kyrkiones Räkenskaper upsattes till Huusesynen blifwer wid Prästegården, då dhen förre Kyrkioherdens arfwingar tillskrifwas böra, icke allenast Huusesynen öfwerwara, uthan ock ifrån sig lefwerera så wäl Inventaria som Kyrkiones räkenskaper alt ifrån dhen tijden som Kyrkio-räkningarne här i Contractet reviderades af Högdtbetrodde Herr Hofmannen Lars Bange, uthi Hullarydh. Och hwad Skullfordringar Kyrkiorna hoos en eller annan äga, och ännu uthestå kunna, dem måste i medler tijd Kyrkiones föreståndare inkräfia hoos debitorerna, hwilket om eij winner någon efftertryck tå sökias dhe wederwilliga betalarna Lagligen. Wijnsäden och Byggningz Tunnan såsom Askerydz Kyrkia äger denna tijden, igenom Accord med Tijonde Inspectoren uthi Reda Pänningar á 3 sk. 4 öre Smt. Altså må ock Bredestad Kyrkia, af wederböranderna, i pänningar för Wijnsäden och Byggningz Tunnan niuta samma rätt.

8.  Domkyrkio Tunnorna skola de deputerade, effter Venerandi Consistorii willia och limit lefwereras i Linköing uthi reda pänningar

9.  Mäd fattigstugorna och de fattigas underhåld rätta församblingarne sig effter Hans Nåde Landshöfdingens Resolution, nämbligen, att hwar försambling, skall föda och försöriga sina fattiga hemma uthi Huusen, och ingalunda tillstädia dem, att kringlöpa med tiggiande, andra församblingar till beswähr.

10.  Effter Comminister Herr Måns Qvercivillius inte kunde komma öfwerens med församblingarne om Lönen, af de praetenderande Klåckareskäppor Altarlägen och Lijkstool, som Klåckarena skola ifrån Honom borta hafwa, ehuru på alla sidor ährbötz att blifwa dem emillan ett wist slut, ty Remitteras denna handling till Venerandum Consistorium emillan Pastorerne att bijlägga.

Askeryd Anno et die ut Supra.                                    

                                                                                Ericus Styrenius

    

                                                                            Past. Et Praep. In Säby.

 

År 1692 den 25 Maj. Pag. 36 ff.

År 1692, den 25 Maji hölts af Pastori Loci ordinarie Sochnestämma. Närwarande Hans Nåde Högwälborne Herr Baron Christer Bonde, och då Resolverades.

1.  Huru gälden skulle foderligast inkomma på dhet swar Fru Ester Silfwersparre gifwit. Nembligen at Enkan i Högelid och Jacob i Rutekulla har dhet betalt. Framkallades Enkan i Högelid hwilken sade sig aldrig blifwit anmält sin skatt till Kyrkian,hwarom mindre dhet gjort, dhet Jacob i Rutekulla ock sade. Hwarför nödwändigt fants åter en gång beskicka bemälta Fru Öfwerstinnan medh en Man af Församblingen. Här till Jöns i S. Holma utsågs, hwilken bref med sig från Pastore Loci och Kyrkiowärdarne öfwerföra skulle, bemälta Fru till uplysning och anmodan om betalning. Andra Debitorer af Församblingen påmintes foderligast inkomma.

2.  Huru Kyrkiomuhren på Norra Sidan felade; Kyrkian icke till ringa Mistande, som så wäl på dhe andra sidor war om murad. Hwarpå resolverades, at 4 lass sten skulle på hwart Matlag dher till framkiöras, dhen som intet dher med inkommer böte 1 daler Kopp. för hwart lass, och ändå framkiöra. Sedan tager Erick i Hult Murningen sig ann. Lagandes at dhen med dhe andra blifwer lijk.

3.  Huru elaka Kyrkiowägar i församblingen woro, at man icke utan lifsfara dhem om hösten ristandes kommo, hwarföre slöts, at Nästa onsdag, hwilken war den 1 Junii, då bittigt tienst blifwer, skulle en af hwart Matlag dher till framkomma, begynnandes från Kyrkian, hwar och en på sin Kyrkiowäg, och sen följa så länge dess ägor räckt.

4.  Huru Kyrkians wijnsäd innestår hos många dhen för tu åhr sedan, hos sombliga för ett år sen bordt warit lefwereradt. Resol. Lefwerera dhen till Hälgonatid, eliest gifwa 2 sk för en. För sådant slöts dherjämpte at tionde Inspectoren efter  detta uptager Kyrkians Wijnsäd med sin 10-de af samma pris, at Kyrkian skyndsammare och richtigare må komma till sitt.

5.  Huru Prästegårds Sochnestufwan tarfwar Reparation till Murning emedan Spiseln alt är fördärfwad. Resol. Jöns i S. Holma och Lars Jönsson i Reby syne dher, sen stånde som snarast skie kan och dher om Disposition giörs till reparation och företagande.

6.  Huru Kyrkiowächtaren af ingen för Något må undsägas (hotas) utan wara otilltalad af alla. Stötes eller owettigt tränges någon in i Sochnestufwan böte 1 daler Smt och sittia i Stocken om Han är stor, en lijten sittier allena i Stocken.

7.  Begärade Herr Handelsman Cassel få bygga Stall, som några andra, wijd Kyrkian, hwilket Församblingen honom icke förwägrade eller afslog, förmodandes Honom dher sättia som dher ingen föruth står.

 

År 1692, den 16 December. Pag. 38 o. 39.

Anno 1692 den 16 Decembr. Sochnestämma hållen af Pastore Loci, widh hwilken omrördes och slöts dhet en Laglig Process medh Wälborna Fru Öfwerstinnan Esther Silfwersparre skulle antagas om dhe penningar Hon skyldig är till Kyrkian och dhet wijd Nästa Winterting. Förgiften till dess kostnad ålades Kyrkian, Disposition af Probsten, Kyrkioherden och Kyrkiowärdarne.

2.  Huru synnerligen tillgår med ungdomens framkomst till Catechismi förhör. Hwarom ock de skulle dherföre angifwa sin Ungdom /slöts/ att man sen weta kunde, hwilka som framkomma och något kunna, eller intet.

3.  Klockaren njute som förr warit ½ t.a. säd.

4.  Huru  oartigt uthan dhet ringaste ord med någon Adolf i Lillahemmet inhägnat Kyrkians Park mitt emot sin stufwa. Han bads förr och tillsades taga sin hägnad tädan, hwilket Han sade sig foderligast giöra skola.

Här stämmer det inte längre med paragrafnumreringen.

Dhe som ännu Restera med Bräder, tillsades dhem ifrån sig att lefwerera till at täcka Kyrkioherberge Bon Med, dhen Torparne pålägga. Hwad på Kyrkio Bon nu fattas laga Assiö och Assiös torpare.

7.  Bewiljades et dagswärke på Ägersiö wägen af dhem som i församblingen som på något sätt sin wäg dher åt hafwa.

8.  Förmantes ingen taga någon främmande in till Husrum hos sigh, som icke wist sigh (för ?) Pastori.

9.  Skjeftas till Sochneskomakare Torsten Börjesson och till sochneskräddare Ingemahr Johansson.

10.  För otijdigt Sängelag med sin fästeqwinna böter Måns Jönsson i Kalswed 2 daler  Smt. Item Trädgårdsmästaren Swen Bengtsson i Tunnarp för samma förfarande 2 daler Smt.

 

År 1693, den 21 December. Pag. 39.

Anno 1693 21 Decemb. hölts af Pastor Loci Ordinarie Sochnestämma. Närwarande Befallningsmannen å Ohlstorp Jöns Andersson, Handelsmannen Mårten Cassel samt Kyrkians Sexmän och samteliga af församblingen, då Arfwid i Assiö, sedan Kyrkians debitorer woro upräknade, blef tillfrågad om Hans Fru Öfwerstinnan Silfwersparre* icke hade utlåtit sig för honom wilja skyndsammast betala sin skuld till Kyrkian, hwar tilll han swarade sig wara befalt berätta för Fru Öfwerstinnan wilja skyndsammast betala Testamentet, när Hon med sina Medarfwingar kommit öfwerens dherom, men emot de 50 daler på hwilka obligation war, exiperade (försvarade) hon sägande sig dhet betalt till Salig Probsten Wadstenii Hus.

2.  Proponerade Pastor Loci Erick Kyrkiowächtare lite göra skiähl för dhen löhn Honom bewiljat war och fördenskull samma löhn komma Kyrkian så myckit mehr oduglig och wäl kunna till församblingen uphäfwas. Men resolverades sådant tillstå tills anting Prostting blifwer eller ock Hans högwördighet Herr Biskopen kunde komma å Detta at Visitera

3.  Upläste Klockaren dhem som Restera med stenförslen till Kyrkio-Muhren, hwilka nu tilldömdes kiöra dubbelt, altså komma Pähr Gunnarsson i Lönhult till at kiöra 8 lass, Nils i Mellangården ibid 8 lass, Nils i Kalswed 8 lass, Måletorpet 8 lass.

4.  Bewiljades ännu 4 lass på hwart Matlag till Muhrens förfärdigande Nordan åth, hwilka så snart skie kan framkiöres.

5.  Upläste Klockaren på befallning dhem som restera med Bräder, hwilkas rest upstog till 3 tolfter och 6 br. Dhem dhe medh första lofwade sig framföra.

*Ester Silfwersparre var änka efter översten Patrik Patkull på Askeryd.

 

År 1694, den 21 December. Pag. 40

Anno 1694, den 21 Decembr. Hölts af Pastor Loci Ordinarie Sochnestämma, närwarande Befallningsmannen på Olstorp Jöns Andersson, Handelsmannen Mårten Cassel, sampt Kyrkiones Sexmän och sampteliga af församblingen, och då proponerades.

1.  Emedan på Norra och Östra sidan om Kyrkian war ingen Muur kring Kyrkiogården, altså bewilliades 4 lass Steen på hwart Matelagh.

2.  Efter Sochnestugan mächta wäl behöfde reparation; Altså bewilljades 2 trää på hwar Rote till undersyllar.

3.  Begärade Befallningsmannen Jöns Andersson på Olstorp, att få Olstorpa stoolestånd infördt i stället för Dagstorps. Cederades (avstod) honom Ödarpas stoleståndh.

4.  Lades böte på Bonden Nils i Kiättestorp, för dhet otillbörliga slagsmåhl han på Olof Håkansson i Blextorp begångit, hwilket böte Han wid Midsommartiden utläggia skulle, nembligen 7½ daler Koppar Mt.

Inge i Hwästorp upstegh af Kyrkio Nämbden, och i Hans ställe kom Nils i Lutarp. Ingemahr i Kalswed trädde från Rote Mästare tjensten och i hans ställe Jon i Biursberg. Pär Hemmingsson i Reby från Sexmanna Embetet, i stället Måns Ericksson ibidem.Jöns i Holma från Kyrkionämbden, i stället igen kom Jon i Egersiö. Inge i Hwästorp trädde från Rotemästaretiensten, i Hans ställe Nils i Skyttlingabäck. Arfwid i Swänstorp trädde ifrån Rotemästaretiensten, och i hans ställe sattes Anders i Swänstorp.

 

År 1695. Detta år finns ingen stämma protokollförd.

 

År 1696, den 14 Februari. Volym C 2. Microfilm IJ 1490. Pag 10.

Anno 1696 den 14 Februarii. Sochnestämma pro Anno 1695 wedh hwilken omordes och slöts.

1.  Att dhe som Kyrkians penningar hade lånt, och ingen pant satt dhe skulle, dher dhe förtijden sielfwa Capitalet icke förmåtte ährlägga, skaffa Nögachtig pant, och sedan interesse gifwa, för hwart åhr dhe dhem borta hafwa.

2.  Beswärade sigh Kyrkiowächtaren Erich i Dufweryd, dhet han för sin swaga syhn och ålderdom skull, tiensten ej länger förestå kunna, utan begiärde sitt afskied, och att hans Son Nanne måtte Honom Succedera (efterträda), hwilken straxt antogs till Kyrkiowächtare, men medh dhet willkor, att Han af Kyrkian (här finns på originalet en stor fuktfläck, som helt utplånar skriften) lönas som Hans Fader, utan bewiljades af hela församblingen ett stoop Rågh eller Korn af hwart Matelag, hwilket han sielf hoos dem Hemma wijd Höstetijden upbära skulle, och der något moot Honom stutsig woro, såsom skalkachtiga poijkar, så sättias i Ståcken

3.  Proponerade Pastor Loci (Magnus Reuselius) hurulunda Allmogen när Lijk eller begrafningar äro sig så sent inställa, altså förmantes dhe tydeligt när sådant är å gånge framkomma, på dhet att dhem som längsta wägen hafwa måtte hinna hwar till sitt, innan mörkret dhem togo.

4.  Beswärades huru en dhel af folcket, besynnerlig ungdommen, nödigt gå i Kyrkian i rättan tijd, fast än dhe långt för Sammanringningen framkombna äro utan gå uthe i stugurna; altså resolverades, att dhen som framkommen är till Kyrkian, och icke antingen för eller under sielfwa Sammanringningen sig inställer att giöra sin Skriftermåhl, skall dhen då stånda ute, när Han inte i rättan tijd sig inställer.

5.  Tillsades Bonden Nils i Kiättestorp Bötet ehrlägga för slagsmålet Han på Olof i Blexstorp begångit, men beddes dag till Olofsmässan, då Han dhe richtigt skulle clarera. Jämwäll ock tillsades Broo (?) i Högelijd sitt böte nembligen 2 Kannor Wijn till Kyrkian utlägga för Själlsorden Han i sitt fylleri utkastat, hwilket ock Han med forteligaste lofwade betala.

5.  Trädde från Sexmanna Embetet Bängt i Lönhult, i stället kom Johan ibidem

 

År 1696 den 5 Mars. Volym C 2 . Pag. 704 o. 705. Microfilm IJ 1490. 

Pro Anno 1695 hölts den 5 Martii Probste Ting med Gudz Lofliga Försambling Askeryd. Närwarande Ecclesiae Pastore Plurimum Revendo Dno Magno Reuselius, och Församblingarnes Högre sampt Nådigare Ledamöter, Sålunda:

1. I Kyrkian.

Hwarest, sedan Ehrewyrdige Herr Pastor  hade giordt böön på Predikostohlen, företogs Catechismij förhör med Samptelige närwarande Mans och Qwinspersoner men allenast uti dhet Första Christendoms Hofwud stycket Gudz Tijo Bod, och befans dher utinnan een märkelig flijt och stort beröm, som Ehrade Herr Pastoris inlagde Catechitations längd nogsampt uthwijsar pro Anno 1695.

2. I Sochnestugun.

Hwarest wid effterfrågandet om dhe stycken som i Probste Ting skola i acht tagas, förmedelst Kongl Majestäts Allernådigste Kyrkiolag i dhet 21 Capitels 19 § angående hugnad förspordes, att allt wäll och richtigt ståår til med Gudztienstens förrättande, med Kyrkio Disciplinens wijdmacht hållande, med Crono Tijondens till alle dess Fullmächtige utgiörande sampt Kyrkiones och Prästegårdens byggande och widmacht hållande. Och än widare till Kyrkians bästa resolverades, att Kyrkiotaket skall ändeteligen med det första mååsränsas af Peder i Oroen och Hans broder eller någon annan, som Han will hafwa med sig. Item till Prästegårdens nödiga förbättring utlofwade Ehrew. Herr Pastor med dhet första som skee kan een Ny Stufwebyggning med dher till tienliged Kammare att uppsättia, hwar till timber war redan huggit.

Wijd berättandet att Soldaterna i Församblingen icke hade fådt sina särskilte Stohlrum i Kyrkian effter gifwen tillsägelse i 1694 åhrs Achters 6 §, war fuller Församblingen benägen, att gifwa Soldaterna stohlrum näst effter böndernas stohlar i båda Kyrkiorna; Men som Ridderskapets och Adelens Betiente och Torpare,. intet willja stiga utur sine wahnlige Stohlar näst efter böndernas, och föregripeligit woro, uthi dhet lofliga Ridderskapets och Adelens frånwaro någon Stohleförändring giöra, emodt dhen förrige Bänklängden, beslötz att Soldaterna stå här effter som förr i sina wanliga Stohlerum tils wijdare betänckande och förordning.

Som dhet ock berättades att gärdzgården om dhen förmeente Kyrkioparcken icke war ännu upresen, så befans rådeligt att befråga Högtbemälte Herr Befallningsman Ekeberg här om, som dhå förwäntas till Askerydz orten.

Referererade ock Ehrew. Herr Pastor att Kyrkioräckningarne för åhren 1694 och 1695 woro richtigt giorde och effter Kongl. Förodningen till Herr Befallningsmannen Ekeberg öfwerlefwererade.

Sluteligast bewilliades att Kyrkiotakets widmacht hållande skall hwart matelag både af Bönder och Torpare uthgiöra 20 st. good warachtig spån, aldrasidst till Helig torsdag - dhen dhå icke utgiör sina 20, utlägge till böter 10 stycken spån, dhem hwar Rotemästare i Sin rote skall utfordra.

In Fidem Protocolli Subscribo.                                   

                                                                  Emundus Wettrenius.

 

År 1697, den 13 Januari. Pag. 13.

Anno 1697 den 13 Januari hölts Sochnestämma Pro Anno 1696 medh Askeryds Försambling. Då Kyrkians äldre och nyare utestående skullfodran upräknades, hwilken fuller några då betalte, men några lefwererade Interesse, och lofwade sig med forteligaste Kyrkian betala. Tillsades ock Kyrkiowärdarna göra påminnelse hoos Herr Major Oldekop och dhet utlofwade testamente, att dhet måtte Clareras.

Major Herman Oldekop var gift med Maria Elisabet Patkull, som var dotter till översten Patrik Patkull och Ester Silfwersparre på Askeryds säteri..

1.  Tillböd sig jemwähl Sigurd i Gölen att göra dagswärke för sin gäld til Kyrkian, 1 daler 16 öre, emedan Han penningar icke åstadkomma kunde.

2.  Giorde Kyrkiowärdarna rigtig räkning för Kyrkians Wijn- och bygnings Sädh.

3.  Emedan den Spånen som til Kyrkiotakets förfärdigande förr framförd war, inte förslå kunde, ty bewilliades ännu 40 spån af hwart Matelagh, hwilken skall framföras till Christi Himmelsfärdsdag.

4.  Berättades huru Sochnestufwan i Prästegården mächta wäl behöfwer reparation, dy slöts at några män skola syna Henne, hwilket bör skie til Proste Tinget, att man der endå något wist må kunna sluta.

5.  Pigan skal hämtas til Prostetinget, som säger sig willia gifwa wiss Kundskap om Hittebarnet.

6.  Trädde från Rotemästaretiensten Amund i Siöhester, i stället kom Swen i Konungsängh. Swen i Bubbarp afsade Rotemästaretiensten, i Hans ställe sattes Lars i Arfwebo. Jon i Lägernäs upsteg från Rotemästaretiensten, efter honom kom Lars i Lägernäs.

 

År 1699, den 24 Februari. Pag. 31 o. 35.

Anno 1699, den 24 Febr. hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Försambling, då efter myckit rådhförande om Kyrkiobygnaden omsider slöts och resolverades, att alt Härskapett i Församblingen skulle dher om Rådfrågas, antingen dhe wille hafwa Torn på Kyrkian mitt i Korsett, eller wedh dhen Wästra gaflen. Imedlertijd så slöt Församblingen, att nästkommande Wåhr skulle Kyrkian spånas, till dhess dhe hämptade swar af Adelen, huru medh tornet handlas skulle, dhett dhe sädan dher näst påfölliande wåhr sigh företaga wille och Adelens willia sigh efterrätta.

2.  Befans att Kyrkians Wijnsädh war mästedehlen richtigdt infördh och clarerad och lofwades att dhe Resterande den med första clarera.

3.  Uprächnades dhe som resterade med Spånen för dhe förflutne Åhren och alfwarsamlingen förmantes dhem att framföra till Wåhrfrudagen. Elliest skulle dhe för 1 Tiogh 2-ne utgiöra. Således och ännu å nyo för Åhr 1699 2-ne Tiogh på hwart Matelagh,emädan befunnit dhet, dhen framgjorde spånen icke göra tillfyllest, hwilken Nyss pålagde Spåån till d. 1 Maji utgöras skulle.

4.  Uthwaldes Johan i Kalswed och Anund i Siöhester til Kyrkians tillsiare om dhess Bygnadh eller hwad mehra som dher till tarfwas.

5.  Proponerades huru Skorstenen i Sochnestugan widh Prästegården är nedfallen och omkullblåst, ty resolverades att dhe som äro i Hwästorpa rothen, skall af hwar gårdh framkiöra ett lass steen och leer, och Torparne i samma Rothe giöra dagswärken med Lers ältande och stenbärande och dhet medh dhet första i Wåhr, hwar uppå Rothemästaren Pär i Hälla skall hafwa inseende, huru alla stenar framkiöras och dagswärken giöres.

6.  Dhe aldra fattigaste och uslaste i Församblingen upfördes på een Lista, till hwilkas försöriande alla sampteliga blefwo förmante esomoftast Contribuera, och dhe som förmåtte besökia dhem hemma dhe skulle jämbwähl hielpas, men dock i synnerhet dhe som icke årka besöka dhem hemma i sina Hemb.

7.  Ostyriga poikar eller drängar, som stötas och knabbas widh Kyrkian, dhe skola straxt sättias i Stocken af Swen i Konungsängh.

8.  Dhen som rökar Tobak widh Kyrkian eller i stugurna omkring Kyrkian böte ett Stoop Wijn till Kyrkian.

9.  Dhen som fåår uth Bränwijn at Sällias widh Kyrkian, dhen samme böthe till Kyrkian 1 Kanna Wijn.

10.  Förmantes Församblingen at riktig komma tillstädes när Gudstienst blifwer, och dhen som icke är tillstädes, när dhe äro framme som längsta wägen hafwa, så blifwer tillbaka. Dhe som äro tillstädes när dhet sammanringer, och icke gåå i Kyrkian, dhen samma Böthe een kanna  Wijn.

11.  Trädde från Sexman Jon i Ägersiö. I stället Nils i Hagrida. Måns i Redeby afstegh, i stället Nils i Hwästorp. Upstegh ock Johan i Lönhult, i Hans ställe Nils i Skyttlingebäck. Anders i Swenstorp ifrån Rotemästare. Till: Nils Jonsson i Karstorp. Jon i Biursberg upsteg. I stället Nils i Skafarp. Nils i Brokafall Rotemästare efter Nils i Skyttlingebäck.

 

År 1699 den 1 Juni. Pag. 222.

Anno 1699 den 1 Junio antogs till Klåckare efter Kyrkioherdens och församblingens godtfiuno, drängen Erlig och Beskedelig Anders Jacobsson i Rutekulla barnfödd, sedan gamble Hans Klåckare tiensten ej längre förmåtte  förestå.

 

År 1700 den 19 Mars, Volym C 2. Pag. 709. Microfilm IJ 1490.

Anno 1700 den 19 Martii, visiterades i then Lofliga församblingen Askerydh.

Domkyrkio Tunnan belangande så lefwerar Lars i Wennebörke för thetta förflutna åhr ½ tunna och Skafarpsgårdarna ½ tunna. = 1 Tunna. Wijnsäden är 7 tunnor, hwilken församblingen lofwade sig willia betala med 13 daler Kopp. Mt tunnan, effter Högw. Consistorii wärde på Domkyrkiotunnan.

Klåckaren hafwer allenast en liten lycka til at bruka, elliest är intet Klåckarebohl, dock förmenas at the ägor som i forna tijder ther til lydt, läre nu innehafwas af Rutekullas åboer.

Klåckaren i Bredestad hafwer intet att bruka, thy then lyckan som Capiteinskan på Aneby Fru Brita Kagg ther til förlänt, hafwa Knut och Pär i Bona lagdt under sina ägor.

Församblingens Ledamöter i Askery hafwa lofwadt sig willia skänkia til Kyrkian ½ tunna Kalk af hwar Helgård, och så proportionaliter, til at hwitlimma Kyrkian med. Ordinarie Dagswärken bewilliade församblingen til Kyrkians reparation utan betalning. Och på thet wärdet icke skulle stutza, samtyckte alla att then som ofwanbemälte Kalk icke richtigt hafwa lefwereradt Wallborg Mässan skall gifwa dubbelt en hel tunna för en half.

Til Prästegårdsbygnad är Timbret framkjördt af församblingen. Men som en dehl ännu restera, tilsades dhe att forderligast sina Syllar framskynda, hwilket dhe ock bejakade. Der til lofwade samptelige thenne församblingens Ledamöter, att i Sommar Sochnestugans bygnad antaga, och sedan reparera the bodar som then tilhörige äro.

Kyrkiowerden i Askery Håkan i Blextorp tog afträde och Gummund Swänsson i Kiättilstorp tog Hans nyckel emot. Och Sexman effter Honom blef Ingemar i Kalswedh. Effter Sexmannen Pär Nilsson i Lägernäs som afträdde kommer Anders Nilsson i Lägernäs. Nils i Hagreda tager afsked från Rotemästaretiensten och Måns i Haureda sättes.

In Fidem Subsenbit

                   Zacharias Stål.

 

År 1701, den 18 December. Pag. 44 ff.

Anno 1701 den  18 Decemb. hölts ordinarie Sochnestämma. Närwarande Pastore Plunium Revendo Dno Magno Reuselio, Handelsmannen Wäll-t Mårten Cassel, sampt Kyrkiones Sexmän och Samptelige Askerydhs församblings ledamöter tå fölliande Saker resolverades.

1.  Anders i Lägernäs tillspordes när han wille betala Kyrkian dhe 15 daler Kopp.mnt han skyldig är, tå Han lofwade till nästkommande höst them ehrläggia, i medler tid gaf Han Kyrkian till Interesse 30 öre.

2.  I lijka måtto tillfrågades Inge i Wästorp när Han wille betala dhe 7 daler kopp.mnt Han Kyrkian skyldig är, tå han swarade med det första.

3.  Fruen på Edhult skulle ock tillsägas betala dhet Hon till  Kyrkian skyldig är.

4.  Murmästaren Måns Hindricksson i Redeby begärade för hwittmeningen i Kyrkian

3 daler kopp.mnt, men sedan förährade Han Kyrkian dhe samma, begiärandes intet för sitt hafda omak.

5.  Anmältes om lius till Julamorgon, tå Högwördige Kyrkioherden utlofwade lius till predikstolen och altaret, Ingemar i Kalswed till liuscronan 6 lius, Håkan i Wästorp 6 Olof i Wännebörk uti lycktan 6, Carl, Nils och Jon i Skafarp 6 lius, dessutan lofwade Pär i Hälla uppfylla dhen ena Cronan med lius.

6.  Dhe som restera med näfwer till Kornhuset, skola ehrlägga ½ ltt (lispund) af hwar gård emot Redeby Roten, hwilken till Wårfrudagen skall ehrläggias. hwar Rotemästare i sin Rothe fodrar uth samma näfwer, hwar om 8 dagar till förne skall publiceras af prädikstolen, och then tå icke uthlägger lägga sedan dubbelt.

7.  Till Kyrkiomurens reparerande pålägges ett lass Sann af hwaart Matelag, hwilken med det första skall framkiöras.

8.  Framkallades Olof i Wännebjörk och hotades med Citation (kallelse) till tinget, för det han wid Bröllopet i Kalswed emot förbud skiutit, hwilket ock wäl skolat wunnit sin fullbordan, dock som han giorde afbön, och församblingen för Honom intercederade (medlade) förskonades han med 3 daler Kopp. Mnt till Kyrkian, men i alt widrigt fall han them icke wille ehrläggia, stående saken öpen till nästkommande ting, tå man lagligen dermed procedera (förfara) skall, androm till warnagel. Skulle hädan efter någon fördrista sig skiuta emot Kongl. Majestäts Allernådigste förordning i wägen wid någon brudefärd,skall then till ting stämmas och efter Kongl. Majestäts Kyrkio Ordning sina 40 daler Sölfmynt plickta, hwilket them som thenna ordning öfwerträda till rättelse länder.

9.  Kyrkio Wächtaren förmantes angifwa them som oliud i Kyrkian giöra, så wäl när barn döpas som när predikning förrättas, skulle någon der med beträdas böte efter Kongl. Förordning 50 daler Sölfmynt, dhe elliest druckna komma till Kyrkian, stötas, slås eller andra slijke otidigheter föröfwa, straffas efter Kongl Placatet med 100 daler Sölfmynt. Om några äro som för Wettwillingar räknas, sätties efter Kyrkio Ordningen uti Stocken. Pär i Qwarnen är Kyrkio Wächtaren i 3 Månaders befintlighet.

10.  Till dörrwächtare wid stora dörren förordnas Per Jonsson wid Qwarnen, dören att igenläsa när Confessionen läses.

11.  Swen i Konungsäng afsade sig Rotemästare tiensten. I des ställe förordnades Nils i Konungsäng. Så ock efter Nils Larsson i Skafarp tillsattes Carl ibidem.

12.  Huruwäl till förne är publicerat wid allmän Sochnestämma att dhe som bära eller lijk skola hafwa till Kyrkian skola i rättan tid sig inställa, att Församblingen icke öfwer wanlig tijd skall uppehållas, likwäl som sådant mycket litet är efterkommit, förkunnas å nyo att dhe som med barn eller lijk i rättan tijd sig icke inställa, förrättas Ceremonierne efter Gudstiensten, och skylle sig sedan sielfwe.

 

År 1702, den 17 December. Pag. 48.

Anno 1702 hölts Socknestämma med den lofl. Askeryds försambling tå fölliande Saker den 17 Decemb. proponerades.

1.  Talades om liusen om Julemorgon då Högwälborne Herr Baronen Christer Bondes betiente på Bordsiö utlofwade lius på sitt herrskaps wägnar till en liuscrona och på altaret. Erick i Ellstorp med dess Stohl Camerater till lycktan.

2.  Upräknades efter wanligheten Kyrkians Skuldenärer och förmantes betala till instundande Probsteting, elliest skulle dhe namngifwas af prädikstolen. Mons-r Moliin lofwade på sitt höga Herrskaps wägnar 9 daler Kopp.mnt till Murmästarepenningar i Sochnens nya stuga, för hwilka penningar fönstren i den nya Sochnestugan betaltes.

3.  Såsom den oseden hoos en stoor dehl tagit öfwerhand och sig inwant, att dhe som barn skola hafwa att döpas till Kyrkian, eller och lijk som begrafwas skola, eller hustrur som skola tagas in i Kyrkian, hwilka längre dröia uthom den tijd Kongl. Majestäts Kyrkio Ordning föreskrifwer Gudstiensten skall begynnas, att derför citeras det som äfwen tillförne slutit är, att dhe som i rättan tijd icke komma till Kyrkian, må icke för dheras skull uppehållas, utan dhe wanliga Ceremonier efter Gudstiensten förrättas.

 

År 1703, den 18 December. Pag. 49.

Anno 1703 den 18 Decemb. hölts Sochnestämma med den lofliga Askeryds försambling. Närwarande Kyrkiones Föreståndare Herr Handelsmannen Wälachtad Mårten Cassel, Kyrkiones Sexmän, Sampt största delen af Församblingens ledamöter, tå fölliande Saker resolverades.

Först proponerades Kyrkians Skuldenärer, som woro dessa efterfölliande: Pär Nilsson i Lägernäs skyldig 9 daler Kopp.mnt, hwilka för dess fattigdom tillgåfwos Honom af församblingen. Wälborna Fru Estrid Silfwesparres skuld 130 daler Kopp. Mnt. har Majoren Wälborne Herr Joacim von Stegling lofwat betala efter den 28 Februarii. I medler tijd lofwas 5 pro cent i och från den tijd dhe togos.

Wälborna Fru Canterstiernas skuld 65 daler Koppar mnt måste Kyrkiowärdarne som tå för tiden woro, uthfordra.

Befallningsmannen Jöns Andersson på Ohlstorp lånt Contant penningar 102 daler Kopp. Mnt., hwilka Kyrkiowärdarna som tå woro med det foderligaste måste till Kyrkians bästa uppkräfwa

Sedan som Församblingen hade talats wid om liusen som Julemorgon skulle brinna i så måtto att Prästegården släpper lius till Altaret och prädikstolen, Handelsmannen Wälachtad Mårten Cassel till liuscronan uti Korset, Inge i Hwästorp till den andra, Johan och Erick i Kunhult till lycktan i gången, så förmantes widare att alt Öhl och Bränwijns sälliande skulle wara förbudit alla Helgedagar wid Kyrkian emot det straff som Kongl. Förordningar innehålla. Sedermehra talades om Kyrkians Spån och slöts att af hwar gård för 2 åhren 8 tiog skulle ehrläggias af hwar torpare 3 tiog, dhen intet till den 25 Martii framförer honom gifwe dubbelt, hwarom 14 dagar föruth skall läsas af prädiksstolen.

Anbelangande Timbret till Prästegårdsbyggnad resolverades att 2 trä af hwar gård måtte framkiöras när föret blifwer. Näfwer  ½ lispund av hwar helgård och proportionaliteter af de mindre. Afsades äfwen att ingen af egen godtyckio må något stalllrum byggia wijd Kyrkian utan Församblingens samtycke.

I stället för Pär i Qwarnen förordades Nils i Lilla Lönhult till dörwächtare.

 

För åren 1704 - 1720 saknas sockenstämmoprotokoll helt. Hur denna beklagliga lucka uppstått känner jag inte till, men protokollen kan ha förstörts vid någon brand eller dylikt. Här har tyvärr ett värdefullt historiskt material försvunnit.

 

År 1721, den 2 juli. Pag. 59.

År 1721 2. 2 Julii inkallades samptelige Sochnemännen uti Askeryds Sochnestuga, närwarande Wälborne Härads Höfdingen Herr Harald Wiesell, och Wälbetrodde Herr Inspectoren Niclas Åkerman etc.

Samma gång framwiste Wälbetrodde Handelsman Johan  Cassel i Karstorp Wälborna Fru Friherrinnan Anna Catarina Wrangels Bref af d. 19 Junii 1721 hwaruti Wälb. Friherrinnan, uppå Herr  Handelsmans reqvisition, tillåter Honom frihet at få utbyta Tre Personers Stohlrum, nembligen Swenstorp 2 Rum, och ett Redeby Håkansgård under numro 7 gamla Kyrkan kallad, efter 1666 års Stohldelning. Ährläggandes till Kyrkan för samma Stohl, Sex Dahler Silfwermynt, blifwer således Herr Handelsman ägare till bemälta Stohl för sig och sine Barn och efterkommande. De Personer som afträda, nembligen Arwed och Anders i Swenstorp Niuta sine Stohlrum, hwilka Herr Handelsman Cassel nu afträder, nembligen numro 3 i Nya Kyrkan på Östra sidan; Joen Amundsson i Redeby Håkansgård får sitt Stohlrum uti numro 9 i samma Kyrka och på samma sida; Begiärandes af Herr Handelsman för sine drängar i det första Stohlrum på Lächtaren och Södra sidan att Stohlar bygga och leestänger wid trappan anstå, hwilket alt i anseende til Herr Handelsmans Hederliga afgift till Kyrkan, blef bewilliat och fastställt. För Stohlrummet på Lächtaren gifwit En Dahler Silfwermynt förutan de 6 förra.

 

År 1722 den 27 Juni. Volym C 1. Pag. 60 ff. Microfilm IJ 1489.

Anno 1722 den 27 Junii höltz Proste Ting med Askeryds och den 29 ejusdem med Bredestadz Församblingar, af Ärewördige Herr Prosten Jonas Levin. Närwarande Pastor Loci och samptelige Församblingens Ledamöter, och blefwo följande puncter afhandlade.

1.  Effter Gudstiensten och Catechismi förhör, uti Sochnestugan frågades om Gudstiensten lijder något meen, hwartil så åhörare som lärare swarade alt skickeligen tillgår.

2.  Effterfrågades dhe resterande dem Kyrkotunnor ifrån 1711 etc. och befans här om icke någon wiss underrättelse; Ty resolverades at dhe resterande på någon söndag inlyses at med sine qvittenser inkomma och dhe resterande, som befinnes, afföras på en restlängd, som till Herr Prosten öfwersändes.

3.  Proponerades huru som Herr Inspectoren Åkerman på Silewijk kiöpt en graf i Kyrkan af Sahl Cap. Höks dotter och arfwingar, hwilket blef bewiljat och faststält, dock emot någon wedergällning till Kyrkan.

4.  På Kyrkiobyggnaden felades intet; Bewiljades af hwar helgård årligen at inlefwerera 40 spån till täckning wijd påträngande på Kyrkan, hwilken lefwerans enhäligt Wårfrudag som är dhen 25 Martii, då Kyrkowärdarne, Rotemästarne och Sexmännen den emottager; Och af hwar Torpare skall lefwereras 10 Spån.

5.  Anböd sig Herr Inspectoren Åkerman på egen bekostnad giöra en gång utur Sacrestian upp till Predikstolen, hwilket Församblingen uptog och bewiliade.

6.  Bewiliades af Församblingen at gifwa, om året 1 Daler Kmt af hwar helgård och för proportionalieter af de mindre gårdarne till Kyrkiobyggnad. Af Torpare 8 öre Kmt och det wid Helgmässotiden.

7.  Proponerades at nästkommande Höst colligeras en friwillig gåfwa till Orgewärkets reparation och förbättring wijd visitation af Pastore.

8.  Kyrkoböckerne, som förseglade woro, öpnades och intet förseglades åter.

9.  Resolverades at de som skiutsar Pastorens saker ifrån Wimmerby hijt till Askeryd skola hafwa af hwar Helgård 1 Daler Kmt och af hwart Torp 12 öre Kmt,

och de som eij med godo betala, skohla af wederbörande blifwa reqvirerade.

10.  Kyrkowerden Nils Hansson i Lutarp begiärde afsked, som bewiliades, och i Hans ställe tillsattes Daniel i Redeby.

11.  Sexman Måns Ingesson i Hwästorp begiärde afsked, och i Hans ställe tillsattes Hans Nilsson i Hälla; Item Sexman Jon Månsson i Wära fick afsked, och i dess ställe blef Håka i Lutarp.

Härefter följer protokollet för prostetinget rörande Bredestad, vilket väl saknar intresse i detta sammanhang.

 

År 1723, den 3 Mars. Volym C 1. Pag. 63 ff. Microfilm IJ 1489.

Anno 1723 dhen 3 Martii hölts Proste Ting med Askeryds Försambling. Närwarande Prosten Ärwördige Herr Jonas Levin, Kyrkoherden,. Herr Handelsman Cassel, Herr Comministern Ståhl och samptelige församblingen.

§ 1.  Öfwer Gudztiensten klagades intet.

§ 2.  Påmintes om de resterande Dom Kyrko Tunnorna, och slötz att Inspectoren Gerhard Bellin skall tillskrifwas om Han som haft Dom Kyrko Tunnorna för åhren 1711, 1715, 1716, 1718, 1719.

§.3.  Och som Per i Hästeslid och Johan i Lönhult påtalte Stohlrummet, som Herr Handelsman Cassel kiöpt på Lechtaren, bewiljades dem at utse ett annat beqwemligit Stohlrum antingen på lectaren eller neder i Kyrkan, hwilket Kyrkoherden dem sedan tilldelar, utan annors prejudici, och till deras säkerhet i Stohldelningz Protocollet annoterar.

§.4.  De En daler Kopp. Mt. Af hwar Helgård att gifwa till Kyrkan bewiljade uppå förra Proste Tinget 1722 den 27 Junii, blef aftagen efter Församblingen elliest wid Herrens Nattwardz begående gifwer wärdet efter råd och ämne till Kyrkian.

§.5.  Bewiljades till Klockaren af Kyrkan 1 daler Smt för sitt omak med gåfwornas uptechnande.

§.6.  Kyrkowärden Måns Swensson i Hagryda begärde afsked, och i Hans ställe blef Lars Erichsson i Askeryd Kyrkowärd.

§.7.  Sexman Håka i Lutarp begiärde afsked och i Hans ställe tillsattes Anders i ; Sexman Lars i Askeryd blef Kyrkiowärd och i Hans ställe Börge Nilsson i Reby.

Påminte de gamla Kyrkowärdarne att de gamla gäld till Kyrkian skulle noga antechnas och så wida görligen är komma till utfordran.

                                                                                     Ingen underskrift.

 

År 1723, odaterat. Pag. 65.

Anno 1723 uti Junii Månad hafwer Äreborne och Wälbetrodde Herr Inspector Åkerman på egen bekostnad gjordt gång utur Sacristian upp till Predikstolen. Och som detta är skedt af en Christelig Nit och Kiärlek till Gud och Hans Ähra; Så skall det ock bemälte Herr Inspector till et ewärderligit beröm, här stå antechnat.

 

År 1723, den 6 Oktober. Pag. 65.

Anno 1723, d. 6. Octob. Hölts Sochnestämma med Askeryds försambling. Närwarande tillika med Kyrkoherden, Sexmännen, Rotemästarne och de öfrige Sochnemännen.

§ 1.  Blef rådslaget på hwad sätt det liderliga Bränwins Salo, och supande wid Kyrkan om Söndagarne skall förekommas som här föröfwas uti Lillahemmet, Klockarestugan, Olstorps Stuga och Korskullen. Derpå slöts at om någon af förbemälte om Söndagarne Säljer eller Kiöper något Bränwijn skall Böta såsom emot förbod 40 daler smt. Dock först underställes Dommarens ompröfwande. Till opsyningsmän tillsattes Abraham i Rutekulla och Nils Carlsson i Askeryd.

§ 2.  Beslöts att till Prestegårds Byggnaden skall samptelige af församblingen sig infinna i Morgon med twänne warachtiga Personer af hwar Gård, undantagande Reby Rothen.

 

År 1723, den 8 December. Pag. 67.

Anno 1723 d. 8 Decemb: Sochnestämma i Askeryd med församblingen.

§ 1.  Blef rådslagit, huru Klockestaplen skall bli conserverat, som till Brädeomslaget begynt taga någon förruttenhet; hwar till bewilljades, at Bräder sammanskjutas af hela församblingen. Nemblingen 4 af Helgården, 2 af Halfgården, 1 af 4-de gården och 1 af 8-de gården, hwilka Bräder i Winter framhafwas och lefwereras i Kyrko Boden, af Kyrkowerdarne eller af Klockaren emottages och uppskrifwes, att arbetet i Wåhr i god tid kan företagas.

§ 2.  Fölljande Rothe Mästare lefwererade efter upbyggningen till Prästegårds Arbetet:

Måns i Munkeboda 9 D. 27

Nils i Hultaröje 8 D. 2

Anders i Holma 20 D. 7

Nils i Lägernäs 26 D

Lars i Lutarp 8 D 13

Lars i Höglid 10 D 24

 

År 1724, den 18 Juni. Pag. 68 o. 69.

Anno 1724 d. 8 Junii hölts Prosteting med Askeryds försambling af Högwördig Herr Prosten Jonas Liwijn i Linderås uti församblingens närwaro.

§ 1.  Påmintes om den Lius Arm på en Crona i Kyrkan, som bör med första förfärdigas af Kyrkans Medel.

§ 2.  Om Klockestapeln blef påmint, att skyndsammast wärkställa, hwad som i Sochnestugan den 8 December 1723 blef slutit.

§ 3.  Kyrkomuren, som på 2-ne ställen war nederfallen, skulle så snart (oläsligt ord) blef upskuren, hwilket blef fullgiordt.

§ 4.  Upptar endast val av funktionärer.

§ 5.  Olof Larsson i Biursberg begärte stallrum och blef honom bewilliat till Stallrum at bygga wid Klockarens fähus Knut.

§ 6.  Bägge gårdarne i Kallswed begiärde få ett stallrum wid Kyrkan för sig, för sin långa Kyrkwäg skull; Therföre Hwästorp innehade 2-ne, efterläts bemälte Kallswear det östra att intaga för sig bygga, och wid magt hålla.

§ 7.  Omtaltes Stohllängden och om intrång som skier, at bemälte längd skall upläsas på Predikstolen eller i Sochnestugan, hwarwid skedde en åtwarning, att hwar och en sig der efter rättar wid arbitralt (godtyckligt) wijte emellan dem, som giöra hwar andra intrång eller förargelse.

 

År 1724, den 13 September. Volym C 1. Pag. 71. Microfilm IJ 1490.

Anno 1724, den 13 Septemb. Hölts Sochnestämma med Askeryds församling uti Kyrkoherdens och den öfwrige församblingens närwaro.

§ 1.  Tillböd sig drängen Carl Nilsson i N. Holma at wilja bli Sochen Skomakare uti Askeryd, hwilket församblingen tyckte wällofligt wara, och Honom emottog; Hwar emot Han lofwade godt och förswarligit arbete, samt fremia församblingen till behag. Hwarpå han fick tillstånd att söka Högwälborne Herr Landshöfdingen om fullmagt, som straxt der på fölgde, efter den ansökning, och alltså nu står för Sochnens Skomakare.

§ 2.  Påmintes Kyrkowachtarena at flitigare gifwa acht på sitt Ämbete så inom som utom Kyrkan, och hielpa till med sammanringningen.

§ 3.  Blef anordnadt till fullbordan med Kyrko Murens upprättande efter Proste Tings Protocollet den 18 Junii 1724 § 3, hwilken beställning Redby Rothen på det andra stället sig påtog at upmura, warandes förestyrande Kyrkowärden och Rotemästaren Anders i Spelhester, hwilken straxt blef åstadkommit och godt giordt.

 

År 1725, den 9 Maj. Pag. 72 o. 73.

Anno 1725 den 9 Maji blefwo samtelige Askeryds försambling inkallade att följande Måhl afgöra och sina samtycke der öfwer fälla.

§ 1.  Angaf församblingen sig tagit någon Förargelse af at lijk som oförruttnat war upgrafwit med Kista och Bräder, samt reliquerne uhr-wältade och lagde öfwer Wintern wijd Norra Kyrko Muren, af Nils Carlsson i Askeryd och Isac i Backhemmet. Resol: Bemälte Karlar skola gifwa till Kyrkan En Kanna Wijn för sitt förseende denna gången med widare förställning samt förbud att wid grafwarnes öpnande inga oförruttnade Lijk Kistor med dess reliquer skola uptagas och lemnade ofwan jorden, icke heller några brädestycken af lijkkistor, utan att de straxt läggas neder med lijket att förruttna; likaledes med de dödas ben som upkastas, wijd grafwarnes öpnande, skola hopsamblas och först nedkastas i grafwen, at de icke må, som skjedt är, läggas kring Kyrkogården och dess wall, wijd en Näpst och Arbitralt straff, som der på bör fölia.

§ 2.  Klagades af Församblingen att de närmaste kring Kyrkan brukar den Oseden, och upbränna Korsen på Kyrkogården, innan de äro nedrutna eller stått Åhret öfwer. Resol: Den som beträdes här med och kan angifwas skall Pligta En söndag medh stockestraff.

§ 3.  Angafs Lars Bases son i Diupadal, Carl, at Han som en yngling om 12. 14 åhr, spelat kort i Kyrkan; Men kunde icke komma till fullt öfwertygande. Ty lemnades detta med en förmaning till föräldrar som barn att både hafwa inseende på sina barn, som ock att Barnen taga sig till wara, för sådant Gudlöst förfarande.

 

År 1725, den 16 Juni. Pag. 74 o. 75.

Anno 1725, den 16 Junii Hölts Proste Ting uti Askeryd af Högwördige Herr Prosten Jonas Livin etc.

§ 1.  Beslöts att Klåckestapeln skall i Höst Brädslås, för dess äfwentyr om det tillbakasättes.

§ 2.  Som Askeryds Bod i Prästegården efter sidst hållen Husesyn bör med nytt Tak beläggas, samt med ett eller 2 hwarf uphögas, och till fulkomlig Spanne Måls Bo inrättas, ty påtog sig Kiättestorps rothen, at Timber der til Syllslå och hwad anser nödwändigt till Bodens reparation fodras.

§ 3.  Uplästes Stohlslängden och befanns Tunnarps Drängestohl Nr 22 på Wästra Sidan uti Ny-kyrkan: Lijkaledes Olstorps Drängestohl Nr 19 uti Ny-kyrkan på Östra Sidan. Per i Lönhult får Stohlrum på Lechtaren. Näst bakom får  Cassels dräng stohlrum. Per i Spelhester Ibid och Per i Hesterslijd.

§ 4.  Proponerades om Positivets förbättrande. Hwartill Herr Öfwerste Lieut. Klingspore lofwat 10 Daler Smt. Och församblingen lofwade ock något dertil sammanskjuta. Allenast Adelen wille något mindre der till Skiuta

§ 5. Klockare Bohlet skall Klockaren hålla wid magt, och församblingen lofwade framdeles hjelpa till reparation.

§ 6.  Kyrkowerden Lars i Reby afgick; i stället Nils Jonsson i Ägersiö. Johan i Ramswik afgick, i stället Jacob i Karstorp. Rotemästare Jon i Dagstorp flytt till Ry, i Hans ställe Lars Ingmarsson i Lägernäs. Måns i Munkabo afgick, i Hans ställe Nils i Hästemålen. Lars i Höglid afgick, i Hans ställe Nils Bengtsson i Redby. And. i N. Holma afgick, i Hans ställe Daniel i Ingewallstorp.

 

År 1725, den 10 Oktober. Pag 76.

Anno 1725, den 10 October hölts Sochnestämma med Askeryds försambling.

§ 1.  Proponerades om Stapel Byggnaden, at den i Höst kunde företagas; Men wille ingen Arbetet på sig taga för Kiöld och det regn achtiga wädret skull; Uthan höll församblingen rådeligit der med hafwa anstånd till wåren, at emedlertid de resterande Bräder kunde framhafwas, då Anders i Oron påtog sig Arbetet styra och med flera uträtta.

§ 2.  Angafs Klockeskon på Millanklockan wara förnött och aldeles oduglig; Smeden Jacob i Kiättestorp påtog sig nu en ny wilja giöra till nästkommande söndag at då Klockan åter kunde Brukas, hwilket ock skiedde. Den gambla Skon förwaras af Kyrkowerdarne.

§ 3. Med Prestegårds Bon beslöts likaledes, som med Kyrkobyggnaden § 1. efter Proste Ting slut den 16 junii 1725.

 

År 1726, den 2 Augusti. Pag. 203 ff.

Anno 1726 d. 2 Augusti hölts ordentelig Biskops Visitation uti Askeryd med dess och Bredestads församlingar, då efter förrättad predikan öfwer Domin. 8 Trinit Epistel af Adjuncto Minist in Brestad Herr Laurent Kraft, Pastor Loci Ährewördige Herr Johan Kersell wardt med wanliga ceremonier församlingarne förestäld.

Sedermera företogs Catechismi förhör med bägge församlingarnes närwarande inwånare hwilka befinnes i sin Christendom kunniga, erkannerligen betygade Biskopen sin fägnad öfwer unglyden (ungdomen) som i Choret sig instälte, förmodande det samma om de äldre, uti hwilken Kunskap samt ett Gudfruchtigt lefwerne förmantes altijd söka sin förkofring, såsom grunden till all både lekamelig och andelig wälsignelse.

Efter sluten Gudstiänst framkallades Kyrkiowärdarne, Sexmän och äldste af bägge församlingarne, ibland dem Daniel Andersson i Reby och Lars Matsson i Lutarp från Askeryd samt Pär Swensson i Brestad, Kyrkowärdar, samt en stor mängd af Sochnarnes allmoge sig instälte, då dem tillspordes, om de förmärkte några utan laga förfall wara borta från förhöret, som swarade det de ej sådant i hastigheten kunnat märka.

Widare berättade Biskopen sig genomsedt Kyrkans böcker och funnit dem, såwida Han kunnat skönja, richtige: frågandes om Kyrkoräkningarne wid Sochnestämmorna årligen genomläsas och approberas. Hwar till swarades, att det plägar ske wid Prostetinget; men påmintes at sådant bör ske wid den sista Sochnestämman hwart åhr, enligt Kyrkolagen, till förekommande af all glömska och förgätenhet, serdeles för gåfwopenningarnes skull. Kyrkans inkomst befans allenast bestå i Wijnsäden och gåfwopenningar eller församlingarnes friwilliga förähring, warandes 7 tunnors wijnsäd wid Askeryd och 4 tunnor wid Brestad, som är tillräckelig.

De fattige, som äro beklagligt många, hafwa mästedels sitt tillhåld och uppehällen, i de twänne af Olstorp och Bosiö Herrskap uprättade fattigstugur, jämpte det som elliest plägar förähras.

Gudstiensten hålles i rättan tijd, och åhörarne infinna sig tidigt och fliteligen.

Församlingens inbyggare lefwa ock uti god sämja och endrächtighet, samt man och hustru, barn och öfrige, hwilket äfwen antechnades det Rotemästarne hafwa noga upsicht på, i anledning af 1719 åhrs Resolution på Prästerskapets Beswär, samt fler Kongl. Förordningar; wetandes hwarken Herr Pastor eller församlingen någon twedrächt och oenighet at angifwa, förutan Cornetskan Greta Rummel samt dess måg Lars Nilsson i Essewa, hwilka, uppå den förras Klagan i går uti Prästegården, blifwit ansagde sig i dag at inställa, som ock skedde; Beswärade Cornetskan sig att des måg wijsar Henne eij den wördnad som wederbör, utan swär och bannas på Henne, warit öfwer henne med yxan, beskylt Henne för tiuf i 2-ne mäns närwaro, der  emot Hon dock hoppas hela församlingen skal gifwa Henne witsord af ärligt förhållande. Framkom Cornetskan med dess måg, hwilken senare förestältes den förras Klagomål, då Han Lars Nilsson swarade, det Hon så mycket skull som Han tijl denna missämja, i ty Hon tracterat Honom illa, slagit Honom blå och brun, önskat Honom, Hustru och Barn alt ondt: betygande sådant ske genom Hennes bistra sinne, som Hon eij kan råda och styra, hwilket grannarne äfwen besannade, tilläggandes dock bägge å ömse sidor skulden: Lefwandes Han elliest fredsamt med sin hustru, när Han icke blijr af Swärmodren retad till oläte; Erkannerligen skal detta missförstånd wäl altid men besynnerligen förledne Höstdag spordts, och förorsakas mäst af Deras sammanboende på ett Hemman, der öfwer äfwen wid Prostetingen är klagat och Herr Prosten Dm Jonas Liwijn intygade,med berättelse, at Han Dem förlijkt en gång, men at ingen förlikning kan stå, det Sochnefolket likaledes besannade. Förmanates ytterligare af Visitatoribus till förlikning med alla uptänkeliga föreställningar, men som ingen förlikning stod att träffa utan de utläto sig willia wid werdslig rätt bewijsa, hwad de emot hwar andra hade at anföra, serdeles som de påbörda hwar andra så grofwa beskyllningar som böra bewijsas och afstraffas, tijt the ock förwistes.

Under thenna påstående Conference berättade Lars Nilsson, såsom til sin oskuld och Swärmodrens bitterhets betygande, det Hon beskylt och utropat Herr Kyrkoherden för en Hund och en Skälm, det Han med twå mans witne will Henne öfwertyga, hwilket Pastor bad måtte til widare annoteras.

Framwijste ytterligare Lars Nilsson ett Bref, daterat Linderås den 7 September 1724, som Dm Liwijn om Hans giftermål till Consistorium skrifwit, innehållande jämwäl en berättelse om denna oenighet, med begäran at wederparterna måtte blifwa instämde. Och som detta bref aldrig warit i Consistorie upwijst, dock nu befans upbrutit; så begärte Herr Prosten, at denna Lars Nilssons förmätenhet medelst Sigillets upbrytande, måtte annoteras; hwilken förseelse dock Lars Nilsson högeligen afbad, förebärande sin enfaltighet.

Sist förestältes församlingen om de hade något sielfa at andraga, mädan Pastor intet Memorial ingifwit, eller wet något at påminna. Swar Neij! Församlingen wet icke något beswär widare at anmäla, hälst alt annat wid förefallande tillfelle kan under Prostvisitationer afgöras.

Inventarium templi kunde för tijdsens korthet icke genomses, utan lofwade Herr Prosten wid sin Visitation sådant fullgöra.

Här följer sedan protokollet över visitationen i Bredestad.

Torst. Rudeen

 

År 1726 den 4 September. Volym C 1. Pag. 79 o. 120. Microfilm IJ 1490.

Anno 1726 den 4 September hölt Högwördige Herr Prosten Jonas Livin Proste Ting här uti Askeryd.

§ 1.  Efter Högwördige Herr Biskopens befallning wid sin Visitation den 4 augusti har Högwördig Herr Prosten Livin alt detta förrättat, och egenhändigt alla Inventarie Persedlar annoterat uti Askeryds Nya eller för nästa Kyrkobok.

§.2.  Klagade Nils Arfwidsson i Karstorp öfwer Gudstienstens sena förrättande, hwilket in till datum förordsakat Kyrkioherdens bortuwarande wid Prestemötet Officiarus och Respondens, samt derpå straxt följde Högwördige Herr Biskopens Visitation uti Askeryd den 4 augusti samt ock Proste Ting den 4 September. Och beslöts änteligen och församblingen war nögd der med,, att Gudstiensten hädan efter begynnes praecisi klockan 10. Och de Lijk, Kyrkogångz Hustrurna och Barn, som til doop och Christendom böra befordras, eij till bemälte tijd är framkommen skall altsammans förrättas efter Gudstiensten.

                                                                                 Ingen underskrift

 

År 1726 den 11 September. Pag. 124.

Anno 1726, den 1 Septemb. hölts Sochnestämma i Askeryd och blef afhadladt detta som följer.

§ 1.  Beslöts att Stapel arbetet, uti innegående Wecka med alfwar företages, och förstyrer dhetta arbete Jon i Häggewiden, som begiärde till hielp om dagen 8 Karlar; Thertill Rotemästaren en hwar i sin Rote tilsäger och anskaffar härföre, efter Redeby Roten, Karstorpe Roten och Lönhult Roten giort arbeten och dagswärken på stenmurens lagande. Ty kommer de öfrige Rotarne, nu först att arbeta på Stapelen, och skier begynnelsen på Hwästorpa Roten. Torparne få icke undandraga sig, uthan skola infinna sig till Stapel arbetet, hwarmed begynnes nästkommande onsdag. Och sedan Continueras, till des alt blifwer färdigt.

§ 2.  Angaf sig Erick i Sillefall, att blifwa Sochne Skräddare, hwarmed Sochnens ledamöter swarade sig wara nögda, att Honom emottaga.

 

År 1727, den 19 Mars. Pag. 125.

Anno 1727, den 19 Martii hölts Sochnestämma med  Askeryds församling.

§ 1.  Beslöts att Bräder skulle sammanskjutas till Prästegårds Bodens reparation, af hwar Helgård 4 Bräder, af hwar ½ gård 2-ne Bräder  och af ¼ ett bräde, likaledes af ottondelen; och Rotemästarena hwar i sin Rote dem skulle insambla och emottaga till dess alla lefwererat, då de på en gång af hwar Rote kunde framföras till Prästegården. De som tredskas angifwas strax, då de skola till nästa Sommarting instämbde och citerade blifwa.

§ 2.  Jon i Häggeveden tillsattes att hafwa tillsigt på Kyrkian och dess felachtigheter; och gifwa dhet sedan till kienna.

§ 3.  Påmintes om den Spån, som är lånt till Cathrineholm, 700 stycken För hwilken Herr Inspectoren på Selewik, låfwade sig draga försorg, och skall blifwa betalt, när Kyrkian den behöfwer

§ 4. Förböds Bränwins Salou i Lillahemmet och Klockarestugan wid 40 dalers plickt, hwarpå Tingsrättens Förbud lärer inkomma widare.

§ 5.  Förböds att Sängligiande Tiggare att införas ifrån andra Sochnar, och den som dem emottager först, skall med straff ansees.

 

År 1727 ,den 17 September. Pag. 126 o. 127.

Anno 1727 den 17 Septembris hölts Sochnestämma med Askeryds försambling af Pastore uti Kyrkiowärdarnes, Rotemästarenas sampt Sexmännens och den öfriga Församblingens närwahro.

Caussae proponendae 1-o om den nedfalne Kyrkiomuren, wid Kyrkioboden, 2-o om den förre wid Protocoll, den 13 Septemb. 1724 § 1. Fol. 37 samt föregående Protocoll den 11 7-bris 1726 § 1., 3-o om Klockarebordets reparation wid Probstetings protocoll den 16 Junii 1725, § 2. Och förnyade Protocoll 1727 den 19 Martii. Der efter resterar fölljande med Bräder, Gullringsmåhlen ¼ resterar ett Bräde, Swenstorp 2, Karstorp 2.

Anders i Oroen för gjordt arbete på Boen med Sig och Son 1 och ½ wecka med egit Kosthåld, bekommit i arbets löhn 8 daler Smt. Johan Hubert i Bosiö för jern låås och arbete på Boen, 4 daler Smt, 600 lechtspijk a 1 daler Smt 1000-det belöpe 27 daler Smt.

§ 4.  (först här börjar §-numreringen) Sacrastie Källaren är aldeles oduglig för ordsaken stank och förutnelse på muren etc. bör flötias etc.

§ 5.  I Prästegårdsbygn. Huusmuhr och Kiölna Muhr, är oduglig och befaras nedrasa om icke reparation emillan kommer.

§ 6.  Begge Kors stenarne (skorstenarna) oförswarliga både i Kiöket och Sidokammaren, och efter sista Husesyhn böra Järnspiehl i begge Kammrarne insättias.

§ 7.  Förstugugålfwet, Giäststugugålwfet och Kiöksgålfwet förswarliga: Bättras och å nyo anlägges.

§ 8.  Wäggen emellan Sahlen och Sidokammaren emot Giäst Kammaren, efter Husesyhn undanrifwes och med jern Posten faststelles.

§ 9.  Proponerades, om den nedfalna Kyrkiomurens nya rättande och som förra gången på Muhren woro Redeby, Lönhult och Karstorp och Hwestorpa Rotarna, då ock Klagades, de icke woro samhelliga, dy beslöts, att Rotemästarna i bemälte Rotar upgifwa hoos mig sina längder och anteckningar på dem som arbetat, då man sedan får utleda (härleda) de resterande, hwilka nu sina dagswerken fullgiöra skola. Beslöts därföre att Kiättestorps Rote skall upläggia den nu nedfalna Muren, hwarpå Rotmästaren Lars i Karstorp skall hafwa inseende, och någa uptecknar dhe arbetande.

 

År 1728, den 1 Augusti. Pag. 130.

Anno 1728, den 11 Augusti hölts Sochnestämma uti Församlingens och Adelens Fulmächtiges nährwaro, om följande Måhl, uti Askeryds Sochnestuga.

§ 1.  Uplästes Ven-di Const-rii Bref om Winhandelen, med Herr Handelsmannen Lindstedt, och war Församblingen der med rätt förnögd att efter Hans utlåtelse ingåå accord.

§ 2.  Omtaltes Korsten i Prestegårdens Giästkammare; Beslöts att materialierna der till anskaffas skulle. Kalk 8 Skieppor hemtas i Karstorp och Solberga Sochen, Tegel 300 bekommes i Ohlstorp. Kalk hemföre Hagerida, Tegel Karstorp, Hulu och Ingewaldstorp, Leer framskaffar Per i Siöhester, Wära och Konungsäng, Hafrida och hela den Roten.

§ 3.  Omrördes om Sochen Skomakaren, att han icke allena med den Honom tillstadde dräng, kan betiena Församblingen, för dess storleks skull. Ty begiärte Församblingen ännu för en Sochen Skomakare till, till hwilket ämbete sig angaf drängen Lars Sten Son uti Selewik. Hwarmed Församblingen war wällförnöijd.

 

År 1728, den 15 Oktober. Pag 210 ff.

Anno 1728 den 15 Octobris blef likmätigt Höga Landshöfdinge Embetets Höggunstige Ordres af den 8 sistleden augusti, undersökning hållen hur och på hwad sätt Askeryds Försambling kan få så stor plats tillagder, som till deras Kyrkiogård nödig pröfwas, äfwen af utom Kyrkiomurarne, så stort utrymme på gatan eller wägen att Kyrkiofolcket kan binda sina Hästar, och wända sina wagnar, hwarom Församblingen ansökt i underdånighet hos Hans Kongl. Majestät wid senaste Riksdag, ibland Presterskapets enskjilte beswär, i Linköpings Stift, och den 19 December 1727 ährnådt Kongl. Majestäts Allernådigste Resolution, at will Kongl. Majestät sig framdeles deröfwer i Nåder förklara enär Högwälborne Herr Baron, General Major och Landshöfdingen först deröfwer inkommit med sin underdåniga berättelse, huru af på hwad sätt, sådant bäst kan låta sig giöra. Till hwilken ända dessa ansökningar, till Honom i Nåder Remitterade äro.

Efter förut skiedd tydig och allmän Publication, sampt enskiljt Notification, till Öfwerste Leutnanten Wälborne Herr Stephan Klingsporre, hwilken är ägare af Askeryds Säterij och Rå och Rörs Hemmanet Rottekulla, som med sina ägor gå rundt om kring Kyrkian, instälte sig icke allenast Wälbemälte Herr Öfverste Leutnant, utan ock Kyrkioherden i församblingen Ehrewördige och Högwällärde Herr Johan Kersell, likaledes kommo tillstädes Högwälborne Herr Grefwens och Rijksrådets Bondes frälsebetiente Lars Lindberg, Wälborna Fru Catharina Kanterstiernas utskickade dräng Lars Andersson ifrån Edhult Säterij, och åtskillige af Sochnens innewånare, men från Högwälborna Fru Grefwinnan Bielke på Olstorp, Lagman Wälborne Herr Erland Broman på Tunnarp, Wälborna Fru Magdalena Ehrenbielke på Kunhult, är ingen närwarande, hwaraf will synas som dhe icke här wid något hafwa att påminna, som ock ingen Sommar wagnawäg skall ifrån dem till Kyrkian wara. Ryttmästaren, Wälborne Herr Gillis Edman (svärson  till Landshövding Erland Broman på Tunnarp), Inspectoren Åkerman och Handelsman Cassel, hafwa sig icke eller instält, eller någon påminnelse lämnat. Ty företogs förrättningen på följande sätt.

1.  Kyrkiogården, så förklarar Herr Kyrkioherden och samptelige närwarande Respective ledamöter att den är fulkomblig, så att de icke praetendera den utflyttia, serdeles som Han är med Aspar Kring planterad, och med bibehållen stenmur försedd.

2.  Plats eller utrymme, utanför Kyrkiomuren, så att Kyrkiofolcket kan wända sina Wagnar och binda sina Hästar, finns tillräckelig och fullkomlig på södra sijdan, så att der på intet klagomål göres. Utlofwar ock Wälborne Herr Öfwerste Leutnanten, att de som willja upsättia stallar i redd med de som bygde äro derstädes kunna det få giöra, dock så att de efter gammalt accord med de som förr bygdt hålla broen och wägen wid magt. Öster om Kyrkian är jämbwäl et godt rum att dert wara i och binda hästar upp, enär Klockarelyckan utlägges efter Kyrkiobodens Norra knut, till hörnet åt ledet, och 2 ½ alnar wid Rottekullagatan i Öster som alt tilförene godwilligt intagit är. Äfwen bör Prästgårds gärdsgården som går ifrån Klockareboden ändras och sättias i Linea recta till hörnet som han förr stådt.

Öfwerste Leutnanten Wälborne Herr Stephan Klingsporre tillåter af sin goda benägenhet och willja emot Sochnen att Gjärdesgården wid Råttekullagatan utflyttas 2½ alnar in på dess frälseägor 17 famnar i längden, så att de som af  församblingen der will byggia Stallar, måge det giöra, dock förbehåller Han sig niuta et dagswärke af hwar åhrligen om Sommaren som stall der will upsättia. Men de Stallar som någon så satt uti Wälborne Herr Öfwerste Leutnantens Odalgärde, påstår Herr Öfwerste  Leutenanten, måge borttagas, det ock utlofwades.

Hwarmed församblingens Ledamöter utläto sig wara näst förnögde och fått tillräckeligit Rum att både wända sina wagnar och binda sina Hästar, samt äfwen att upsättia stallar, så att de nu intet mera Klagomål i dy mål behöfwa att giöra. Förrättningen är luchtad och war för öfrigt intet mera at påminna. Actum ut Supra

                                               And. Almqvist

 

Der jämte blef under samma Herr Befallningsman Almqvists förrättning af Sochnens ledamöter och innewånare begjärt, att till ett bewis för framtijden och efterkommande, måtte uthi Kyrkioboken införas, att som förhandlingen med Herr Öfwerste Leutnant Klingspor uti sämja och Enighet till deras fulla nöje öfwerenskommo sålunda att de för sina Stalllrum, hwarföre den dhelen af församblingen som sig af gammalt bruk Kyrkiobron och wägen, som Askeryds Säterij tillförne warit delagtig uti, åtagit wid magt hålla, men de öfrige som der utinnan icke äro delachtige, låfwat Herr Öfwerste Leutnanten hwar sitt behållit dagswärke åhrligen på egen kost, Herr Öfwerste Leutenanten til betygande af sin Tienstachtighet emot allmogen i Sochnen, at hädan efter tillåta allmogen, då någon reparation wid Kyrkian eller dess tillhöriga bodar, likaledes wid Prästegården förefaller, att efter förutskiedd anwisning ifrån Askeryd, få nödigt lehrtag på Askeryds eller Råttekullas ägor, som närmast för dem wara kan, samt Tårftag på närmaste utmark Assiö tillhörigt, som boende wid Kyrkian äfwen belägit är, jämwäl då broen behöfwer repareras, få af Hans ägor nödige och tiänlige Trän der till utsedde, hwilket altså passerat wore.

Betygar på Församblingens wägnar

                                                                       Johan Kersell

                                                                       Pastor Loci

Till större säkerhet tillstår

Jag detta med egen hand

Underskrefwet Eodem dato

Axel Klingspor.

 

År 1728 ,den 3 November. Pag. 131.

Anno 1728 den 3 Novembris blef Församblingen inkalladt, då följande Måhl

afhandlades.

§ 1.  Uplästes för hela församblingens närwaro Kongl Majestäts Nådiga Resolution eller Hederliga beslut öfwer Ständernas Klagepunchter för åhr 1727.

§ 2.  Företogs ransakning om Sold. Karlboms hustrus Barns qwäfande uti Hyra: Efterfrågades om någon af församblingens närmesta grannar annat kunde betyga, och i sine samweten döma än denna Hustru med wåda och emot sin wilja råkat i denna olycka, hwar till Församblingen samteligen med enhälligt swarande Henne befria wille och att hon det icke af upsåt giort hafwer, hwilket de sluta wille af Hennes och dess andes innerliga Sorg.

§ 3.  Kom Daniel och påminte om Muhrarbetet i Prestegården. Kopparmynt 300, 9 marker och det facit 6 daler 24 öre Kopp. Mnt. Måns i Hagerijda 1 Tunna Kalk 6 styck skier för dhen löhn med 2 hästar.

 

År 1729, den 13 April. Pag 132.

Anno 1729, die 13 Aprilis, blef Församblingen inkallad uti Askeryds Sochnestuga, då följande Punckter afhandlades.

Som den gambla utsynta Sochnestugan i Prestegården eij längre utan Reparation, till tak, gålf, fenster med mera odugeligit utan Rum, och skada och förutnelse kan bestå; Och sålunda till ingen nyttig ting blifwa; Ty tillspordes församblingen om de något wille befatta sig med den samma att nederrifwa, och lemna Pastor rum, att färdigsättia ett Huus till gårdsens nyttia med mehra. Hwar till Församblingen swarade sig med bemälte gambla Sochnestuga, intet wilja befatta så framt dhe i längden, för den samma blifwa ograverade och otilltalte; Lemnades således Pastor frij disposition, att giöra med den samma, som Honom hälst behagade, och skiänkte den samma till Pastor, att därmed handla och giöra, såsom sin fria egendom, och det med så mycket större rätt, som Herr Pastor lemnat Församblingen sin stora Byggning såsom giltig för församblingen till Prestegårdshuus och bygnat, efter Kongl. Reglemente.

 

År 1729, den 20 Augusti. Pag. 133.

Anno 1729 den 20 Aug. hölt Högwördige Herr Prosten Jonas Livin Prostting med

Askeryds och Bredestads församblingar uti Askeryds Sochnestuga.

§ 1.  Omtaltes fehlachtigheter på Prestegårds loga och des Bryghus tak, och beslöts, att Bubbarpa Rothen detta laga skulle, och att Amund i Bubbarp skulle bli förstyrare.

§ 2.  Som Orgelnisten i Bredestad, Jonas, påstod större lön än den förre af Kyrkian som då war bewiljat in til denna tiden eller 25 daler Smt; församblingen tyckte godt wara, som Kyrkian har något för mehr inkomst i gåfwor, att Hans löhn påökas til 30 daler Smt.

§ 3.  Förestälte Herr Kyrkioherden, hwad brist Han tager Åhrligen at Tertials Tijonden icke allenast är ganska ringa, uthan skaft och halmen der wijd måste förlora; Ty slöts och bewilliades til des ersättning för hwar tertial en Kiärfwe Halm när tijonden lefwereras.

 

År 1729, den 25 Oktober. Pag. 135 o. 136.

Anno 1729, den 25 October hölts samtahl med församblingen om följande Måhl.

1-o.  Om Brygghus och Kiölnetaket i Prestegården afslöts til des Reparation, at Bubbarp Rothe sammanskiuter 9 lispund Näfwer och leer till Kiölnan framskaffas 7 Klef. (Förmodligen menas härmed en så stor kvantitet som en häst kunde bära, klövja). Börge i Redby 1, Swen och Niclas Ibidem 2 Klef, Jon i Södergården 1, Jon i Håkansgården 1 Klef, Äsewad 1 Klef, Höglid 1.

2-o.  Angående Kerstin i Ruggemålen, som berychtades med 2-ne Bröder haft samlag, drängen Joh. och Soldaten Svanfelt, den senare wille Henna ächta: hwarom anstältes ett förhör, om någon kunde sådant troligt bewisa; Men detta rychtet wille ingen tillstå eller bewisa. Ty blef Soldaten Svanfelt tillåtit i ächtenskap inträda med sin fästemöd, förbemälte Kerstin Persdotter i Ruggemålen, sedan rannsakningen för Wälborne Herr Major Lagercrantz war insinuerad.

 

År 1731, den 21 Februari. Pag. 137 ff.

Anno 1731 den 21 Februarii hölts med Askeryds försambling sammanträde och Sochnestämma men eij mehra afhandlades än som följer.

Kyrkowärdarne Johan i Skyttlingebäck död, och Lars Mathsson i Lutarp fick afskied. I deras ställe tillsattes Jacob i Karstorp, Per i Hestersllid.

§ 1.  Omtaltes Brygghuset i Prestegården så beslöts fuller, at det skulle nedertagas och giöras mindre med förswarliga wäggar och tak, och der till behöfwes förnya  det gambla timbret. Behöfwes en förswarlig Syll af hwar Rothe, som följande Winter skulle framföras, som ock skedt är.

§ 2.  Klagades at stor förargelse skier på Lächtaren medelst Positivet, som de hafwa till skygg. Resolverades fördenskull att det skulle nedtagas och sättias i Sacrestian, och stolar igen uprättas, till des församblingen kommer öfwerens, antingen at förbättra detta Poisitiv eller låta giöra något nytt.

§ 3. Följande angåfwos hafwa 1. Advents Söndagen under Communion i Kyrkan supit Bränwijn i Lilllahemmet: Kyrkiowärden Lars i Lutarp, för afskiedade Ryttaren Luth. Remitterades till wärdslig rätt, då flera, som nu eij namngifwas kunna blifwa antecknade.

§ 4.  Ingaf Hust. Lissbetta i Siöamålen en klagoskrift, at Hon blir illa handterad af sina Swärföräldrar Lars Mathsson och des Hustru i Lutarp, i det de upäggar des Man Mathias Larsson till Swårighet emot sig, tagandes bort all des ägendom, att Hon intet har at försörga sine Barn med etc.

Ref. Saken afgiordes sålunda: Lars Mathsson des Swärfader uplåter sin Sonhustru Lisbetta frihet at inflöttia uti stugan nedre på gården i Lutarp med sig och sine barn allena och der att wistas och wara, til des för dem kan blifwa någon lägenhet framdeles; hwar wijd Förmantes Mathias och des Hustru att ställa sig som dem bör både mot föräldrar och syskon, att ingen får ordsak öfwer dem att Klaga eller sig beswära. Efter widare förhör den 5 Martii emellan Mathias och Hans Hustru Lisbetta, jemte förmaning till enighet att Man och Hustru böra wara tillsammans och försörga sig och sine barn uti Lutarp, nekade Mathias at widare wilja bo med sin Hustru och Barn, der Hustrun icke wille försörga Honom och Barnen; Hwilket Ochristeligit förehafwande Honom ock warsamt blef förestält, med hotelse der Han sig intet bättrade, och som en rätt ächta man sig förehålla emot sin Hustru och Barn, snarast skulle blifwa till H. Consistorium instämd, hwar uppå man sedan intet hört annat än Han lofwade som sig bör tillsamman med sin Hustru och Barn.

 

År 1732, den 16 April. Pag. 140.

Anno 1732, den 16 Aprilis hölts samtahl med Askeryds försambling och följande slutit:

§ 1.  Om Kyrkoboden, at den ånyo skulle nybyggas, och at 4 Karlar åtaga sig hwar sin knut, hwilket påtog sig Anders i Oron, Anders Reding, Anders Wennerberg, Måns i Stora Lönhult, och hwardera för sin knut hafwa at undfå af Församblingen 10 daler Kopparmynt och derföre insättia golfwet och bärarne samt wara till städes wid takets täckande. Wära rothen skal nedertaga den gambla Boden. Till taket förslog ½ lispund Näfwer af Helgården och så proportionaliter.

§ 2.  Frågade Sergeanten i Holma om icke församblingen wille gifwa Soldaterne Johan Reding och Stubbe fullmächtige, att uptaga Saken om den pådömde och betalte Elin uti Ängen Askeryds Prestetorp at wisa bane Man till den samma; Der till wähl sombliga gifwa sitt jakand, om de så behagade, men intet widare befatta sig, som de Elin redan betalt, och befunne sig alt nögde der med uthan widare påtahlan.

 

År 1733, den 1 April. Pag. 141 o. 142.

Anno 1733 den 1 Aprilis hölts Allmän Sochnestämma efter föregången utlysning, uti Sochnemännens och Adelens fullmächtiges närwaro, och följande blef afhandladt:

§ 1.  Proponerads ock Mällan Klockans Jutarelön och fulla betahlning, hwar till församblingen så högre som lägre giordt et friwilligt sammanskott bestigande till 142 Daler, 28 öre K-mnt, resten till fulla betalningen 77 daler K-mnt, har Kyrkowerden i Karstorp betalt, hwilka 77 daler K-mnt församblingen förklarade sig efter proportionel upläggning wilja godwilligt betahla. Hwad Kyrkans utgifne penningar 104 Daler 28 öre K-mnt bewiljades anstånd med, och i fall någon brist till Wijns inkiöp skulle bli för Kyrkan, will församblingen wara willig at giöra sammanskott 1 Daler 2 öre Smt af hwart Matlag, som bristfälligheten fodrar.

§ 2.  Af hwart Torp som de Niuta lika rätt af Klockaren och andra Kyrkones förmoner, så ledes att utgifwa till Klockarens betalning 4 öre K-mnt.

§ 3.  Till det Södra Kyrkogårds skielet Reparation och nyrättande med 2-ne fot syller och Bräder till taket, beslöts sammanskottet 2 bräder af hwar Helgård och 2 fierdingar om ett Bräde, dem Klockaren skall antechna; Syllarne woro förr att tillgå wid Kyrkan. Arbetet att förrätta pålades Bubbarpa Rothe.

§ 4.  Proponerades och Klagades öfwer at mycket ut Sochen folk tagit sig olagligt före, att här gå till Herrens Högwärdiga Nattward, församblingen och Kyrkan till stort Prejudice. Ty beslöts at efter afkunnat förbod på Predikstolen; som Söndagen straxt der efter skedde att eho som befants och angiwas kunde, at, Här af någon annan försambling gå till Herrans Högwärdiga Nattward, skall böta till Kyrkan En Kanna Wijn första gången etc.

 

År 1733, den 29 Juni. Pag. 143. IJ 1490.

Anno 1733 den 29 Junii höltz Prosteting och Stämma af Herr Prosten Högärewördige Jonas Livin i Linderås med Askeryds och Bredestads Församblingar uti Askeryd.

§ 1.  Förklarade församblingen taga stor förargelse af Krogen och Bränwins Salo om Söndagarne med der af förordsakade oliud och Klagomål; Der på uplästes § 5 om Eder och Sabbats brott at ingen Kiällare skulle öpnas från Klockan 7 om lördag afton, förr än till Klockan 4 om Söndagen efter Middagen och Krögerskan förmantes der efter lefwa, der hon will undgå de utsatte böther, som Förordningen Dicterar.

§ 2.  Om Stohlrum woro några som Klagade sig lijda trångmål; Och som Herr Prosten icke kunde ändra den gambla Stoldelningen, remitterades detta till wederbörlig rätt.

§ 3.  Sexman Abraham i Rutekulla afgick. i Hans ställe tillsattes Lars i Smugefall. Rotemäst. Lars i Skafarp afgick, i Hans ställe tillsattes Zachris i Wännebörke.

Mera afhandlades intet denna gången, förutan att sten skulle framkiöras i Winter till Kyrko Murens fullbordan wid nya Kyrkoboden.

 

År 1734.

Pro Anno 1734 är intet Prostting hållit för Salig Prosten Jonas Liviins dödeliga afgång. Är icke heller någon Sochnestämma hållen, som nödig är at inskrifwas, emädan de lohn som i dem proponerade äro alt fullgiorde. Elliest är på detta Åhren en annan Ransakning hållen öfwer Barnqwäfjande, som man finner onödigt här at införas.

 

År 1734 den 28 December. Pag. 53 ff.

Anno 1734 den 28 December blef underskrefwen Copia uti samteliga Sochnemännernes Närwaro af Herr Befallningsman Sven Liungqvist upläsen och deras betänkande inhämtat.

     Stormächtigste Allernådigste Konung:

Skillnaden emillan Landskaperne Småland och Östergiötland, giör en långlig Siöö, som kallas Westra Leijelen; Efter denna skillnad förrätta Herrar Landshöfdingarna i Småland och Östergiötland deras ämbeten hwar i sitt landskap, men Kiörkogången med det mera widkommer äro the som boo på thenna sidan ofwan nämbde Siöö, förbundne att gå till den Kiörkan, som ligger i Småland, på andra sidan och kallas Askeryds Kiörka, dit de långt aflägne hafwa 1 Mihl, detta kan om sommartiden sampt högsta wintren då Iisen är säker låta sig giöras, fast med beswärlighet: Men uti Islossningen, samt höst och wåhr när det hwarken brister eller bär, är det ofta ogörligit åthminstonde icke utan lifsfara. När det händer under thessa åhrstider, att en på sotesängen liggandes åstundar Herrens H: Nattward, kan hwarken then komma fram som skall fara efter Prästen, eller Prästen komma till Honom, utan lifsfara, innan han är afliden. Med Barndoop och Bröllopsfärd är lika beskafenhet, detta hafwa wi i underdånighet bort gifwa Eders Kongl. Majestät till känna på thet thenna Siälawånda må kunna förekommas, altså underställes härigenom Eders Kongl. Majestät: Allernådigste wählbehag om thenna Tracten af Östergötland, som, ligger på thenna sidan om SiönWestra Leijelen, och kallas Lägerbobygd, må efter thenna Kiörkoherdens död i Askeryd läggas till näst belägne Kiörka i Östergötland, som kallas Westra Ryd Sochn, dit mäst stora Lanswägen går och ej mehr kan räknas för de längst aflägne än högst ½ Mihl men för the andra är det allenast, antingen 1 eller en half fierdingewäg, hwaröfwer afwachtas i underdånighet Eders Kongl Majestäts Allernådigste uthlåtelse och wälbehag, och till underdånig efterlefnad, med diupaste wördnad

                                                         Förblifwande

Stormächtigaste Allernådigste Konung

Eders Konungsligaste Majestät

                                           Underdånigste och trohlichtigste

                                               Tienare och undersåtare

C.A. Bielke    Eva Mörner    Adolph Mörner

Såsom ägare och besittare af Hemmanen i Lägerbobygd.

Kongl Majestäts nådige wilja är, att dess och Riksens Cammar Collegium häröfwer hörer wederbörande Landshöfdinge och Consistorium, samt sedan med sitt underdåniga betienkande inkommer.

Stockholm i Rådkammaren den 3 September 1734.

Uppå nådig befallning

O. Cederström

Copia./ Wälbetrodde Befallningsman Sven Liungqvist.

 

Uppå Befallningsmans til mig insände Bref af den 27 November, och deruti gjorde förfrågan, huruwida Befallningsman nu infordrar Herr Kyrkoherden Kersells och wederbörande församblings påminnelser angående den sökte ändring med församblingen länder till swar, att har Kongl Majestät och Kyrkans Höglofliga Cammarcollegium uti dess till mig aflåtne bref under den 8. Octob: icke påfordrat besagde Kyrkoherdes och församblingens, utan endast mitt och Consistorii uthlåtande, så att Landshöfdinge Embetet, dy allenast äskat, Befallningsmans berättelse till dess utlysning, men som Befallningsman uti dess berättelse föredrager Anglägenheten, att mehra nämnde Kyrkoherde och församblingens Respective och wederbörande inwånare måge här widhöras, så må Befallningsman efter dess gifne förslag, wid en Sochnestämma intaga, hwad som wid den sökte förändringen kan wara at påminna, låtandes alt sådant, jämte Kongl Remissen, uthan dröjsmåhl mig sedan till handa komma, så at jag uti den af mig åstundade uthlåtelsens afgifwande icke må hindras, hwar med Gudi befaldt.

                                                         Jönkiöping den 4 December 1734

                                                                       Jean Mentzer

                                                              Mag. Fred. Segercrona

 

I Allerödmiukaste följe af föreskrefne Högwälborne Herr Baron, General Major och Landshöfdingens mig med dhet Höggunstige Ordres daterade den 4 dennes med en bifogad Kongl. Remiss sådan som denna Hosfogade afskrift wisar, har funnit mig föranlåten af denna Sochns respective Jordägare och Inwånare, begiära de wille den 28 Hujus (denna Månad) efter Gudstienstens slut sammanträda uti Sochnestugan och då skrifteligen lefwerera til mig sine tydelige påminnelser wid den sökte Lägerbobygdens förläggande till Wästra Ryds försambling.

                                                                  Wrangsiö den 1 December 1734

                                                                                Sven Liungqvist

 

År 1735 den 31 Januari. Pag. 144 ff.

Copia.

Wälbetrodd Befallningsman Samuel Wetterström.

Det hafwer Respective Hemmansägare Hos Hans Kongl. Majestät underdånig ansökning giordt, att denna orten för sin aflägsenhet skull ifrån Moderkyrkan  Askeryd måtte efter nu warande Pastoris död läggas till Wästra Ryd, hwilket ärende sedan Hans Kongl. Majestät den 3 Septemb. sidstlidne till des och Riksens Cammar Collegii underdånige utlåtande remitterat Wälbemälte Kongl. Collegium den 8. Der på följande med mig Communicerat; Fördenskull blifwer samma skrifteliga Ansökning med Hans Kongl. Majestäts Nådiga Remiss, Eder Till Handa sända, med beordning att här öfwer höra så wähl Askeryds som Wästra Ryds församblingar, och äfwen bägge Kyrkoherdarne, samt deras skyndesamma utlåtande här öfwer inhämta, och tillika sielf inkomma, med hwad I här wid kunde hafwa at påminna.

Gudi befallat. Linkiöping den 31 Januari 1735.

                                                                             Erich Gust. Ehrencrona

                                                                                     Carl Stenholm

 

Efter denna Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingens Höggunstiga Ordres blef församblingen i Askeryd inkallat af Herr Ländsman Johan Brostrand efter dess Ordres af Herr Befallningsman Samuel Wetterström af den 4 Feb. 1735, hwilket skedde den 9. Feb. 1735, och församblingens utlåtelse inhämtat som följer:

                                     

Underdånigste Memorial.

I anledning af den underdånigste Ansökning som Respective Herrskapet i Lägerbobygden hos Hans Kongl.Majestät den 7 Aug. 1734 giordt, att thenna Orten måtte ifrån Moder Kyrkan Askeryd, efter nuwarande Kyrkoherdens död, för andragne skiähl läggas till Wästra Ryd, har Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingen Erich G. Ehrencrona anbefalt Cronobefallningsman Wetterström, att höra så wähl församblingen som Kyrkoherden, och deras utlåtande här utinnan inhämta. Hwilket ärende Befallningsman Wetterström lämnat Ländsman Johan Brostrand, som den 9 Feb. sidst weckan inkallade församblingens Ledamöter, hwilka utläto sig som följer:

Om någon skilnadt skulle skie med Lägerbobygd, som består af  26 3/8-dels Hemman, så kunde i den öfriga delen i församblingen, som allenast blifwer 30 Mantahl, intet mächtas med at hålla den ansenliga Askeryds stora Kyrka wid macht, uthan kommer hon på Norra och Södra sidan att nederrifwas, hwilket tillförende till en del Höga Herrskapet i Bordsiö låtit uppbygga.

Den öfriga Kyrkobyggnadt, så wähl som Prestegårdens wid mach hållande, skulle aldeles blifwa Odräglig för den lilla delen af församblingen, som igen blifwer, Som ock Prestegårdshusen, som Församblingen tillkommer, behöfwa en ansenlig Reparation. Bredstads försambling kan här till ej stort hielpa, emädan den består allenast af 11 Mantal föruthan Säteriet Aneby. Så är ock all Kyrkones Wijn och Byggning Spannemål samt wederlags Säd på Lägerbosidan tudelt.

Församblingens Ledamöter intygade, att ingen Siälawånda, Gudi lof, här tills skiedt, icke häller lifsfahra wid Kyrkogång, Sochnebud för de Siuka, Barndop och Bröllopsfärd, uthan komma de i Lägerbobygd med alt detta i god tid till Kyrkan som de andra här i församblingen, hwilket wähl skie kan, hälst en stor del, som bo Norr i denna Orten aldrig betiena sig af denna Siö Lägern, uthan hafwa så när wäg hit till Askeryd, som till Ry. Hela församblingens Ledamöter på denna eller Wästra sidan om Lägern, som nu till städes äro, så wäl som Allmogen i Lägerbobygd i synnerhet Cronohemmanet Kiättestorp, och Skatte Rusthållet Biursberg, anhålla underdånigst att få blifwa tillsammans, så här efter som här till, och till förende, och således åtniuta den Kyrka, som, deras förfäder för dem upbygdt och wid macht hållit, emädan der någon skildnadt skulle skie, som ej förmodas blifwer det en stor bekostnadt så wäl för Lägerbobygd, som nödwändigt måste giöra en tillökning på Ryds Kyrka, som för den del som igen blifwer, hwilken ej mächtar eller förmår denna stora Askeryds Kyrka wid macht hålla.

Församblingen Refererar sig i öfrigt på det utlåtande som giordes den 28 Januarii sidstledne till Cronobefallningsman Liungqvist, hwilken efter Högwälborne Herr Baron General Major och Landshöfdingen Mentzers Ordres hölt Sochnestämma, och församblingens mening här om inhämtade.

Skulle emot förmodan, något Klagomåhl af Herr Kyrkoherden i Ry eller des försambling anföras, så lära de icke giöra des försambling något men eller intrång i des Kyrka; ty sådant händer äfwen här wid Askeryd och de många kringliggande Sochnar, och resande ibland till stort Antal; hwar öfwer hwarken Kyrkoherden i Askeryd eller församblingen klagar eller tager någon förargelse, uthan fast mehra fägna sig, att de resande och Sochne-Kringliggande grannar wilja besöka deras Kyrka och med wördnad höra Guds ord.

I öfrigit underställes i aller ödmiukaste underdånighet detta Kongl. Majestäts Nådigste Wälbehag.

Askeryds Klockarestuga den 9 februari 1735.

                                                                            Johan Kersell

                                                                                 Past. Loci

Johan Brostrand

Ländsman i Ydre Härad

Afgångit till Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingen

Erich G. Ehrencrona.

 

År 1735, den 31 Augusti. Pag. 149.

Anno 1735 den 31 Augusti hölts Sochnestämma  med Askeryds försambling då följande omständigheter afhandlades:

§ 1.  Som gamle Kyrkowächtaren Per war död; Ty kom, efter församblingens öfwerwägande och samtycke des Son, förlammade och Casserade Soldaten Daniel Stubbe, at antagas till Kyrkiowächtare efter sin fader, emot den lön som wanlig är.

§ 2.  Timbret, som hugget war till brygghuset i Prestegården skulle Lönhulta Rote framkiöra till Prestegården, hwilket ock straxt skedde.

§ 3. Klagade församblingen öfwer de stallar, som äro så godt som fästade wid Sochnestugans Norre gafwel, som nu ny är upsatt, och befans att Stenmuren der af förderfwas,. och gatan för mycket trångt instänges, och förordsakar stor stank och orenlighet. på gatan höst och wåhr. Ty beslöts för denna olägenhet och skada, samt församblingens olägenhet att dessa Stallar aldeles borttagas och bortflyttes på et annat beqwemligare Rum, derest Herr Öfwerste Leutnant har lemnat församblingen Rum at bygga sina Stallrum uti sitt gärde.

§ 4. Och om kostnaden på nya Sochnestugans fulla nybyggnadt, och till dem som giordt Arbete der til des fullbordan kom på 52 Daler Kopp.-mnt för uthan Syller och bräder, som församblingen sielf anskaffat.

 

År 1735, den 9 November. Pag.150 o. 151.

Anno 1735, den 9 November hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds försambling; Närwarande Herr Inspector Åkerman, Herr Befallningsman Nils Lindberg på Bordsiö, samt den öfrige Församblingen med Kyrkoherden.

§ 1.  Blef Församblingen förestält huru som Kyrkotaket begynner blifwa förfallit, och högst nödigt är at det nästkommande Wåhr blir å nyo Spånlagdt; Hwarföre den resterande spån, som 1722 den 27 Junii på Prosttinget bewiljades bör af wederbörande som Resta, inlefwereras ifrån ofwan nämnde Åhr till och med 1728 innan nästkommande Wårfrudag, och sedan Åhrligen 40 spån af hwart Helt Hemman, och hwar Torpare 10 spån god och förswarlig. De Resterande skola på Predikstolen uprächnas. Skal ock den ujtlånta spån infordras af Cathrineholm 700 st. Af Herr Öfwerste Leutnanten Klingspor 800 och 5 Tiog i Hundrat dem Kyrkowerden Jacob i Karstorp och Klockaren Johan Månsson utlånt.

§ 2.  Påmintes om tråtsningen (trossningen) och Panelet uti Salen i Prästegården, som begynt siunka til et qwarter eller half aln deraf någon Olycka kunde snart förordsakas; Och beslöts at Bygmästaren Hendrich i Konungsäng, samt Kyrkowerden Jacob i Karstorp se på beskaffenheten, då sedan Församblingen förenas om des Reparation; Jämwäl sees på Logeladan och de andra Husen och gifwa Församblingen tillkänna 2-dra Advents Söndagen.

§ 3.  Hwad till Brygghuset til förende är slutit skall i wåhr blifwa fullgiordt, at de Syller,. som i skogen ligga hugne skal af de Resterande i Lönhulta Rote i Winter framkiöras.

§ 4.  Nästkommande 2-dra Advents Söndagen skall Sochneskräddaren Magnus och Krogerskan Maja framkomma till förhör angående deras berättade Trolofning.

§ 5.  De som föröfwa Kyrkosqwaller skola första gången plichta 8 öre Smt, andra gången 16 öre Smt. 3-die gången sättias i Stocken. Här wid åtwarnades Församblingen at ej löpa uthur Kyrkan under Communion.

§ 6.  De som intet framkiört Sten til Kyrkomuren skola i Winter framkiöra den till Murens fyllnadt.

 

År 1736.  Detta år var tydligen ingen sockenstämma med Askeryds församling. Endast Bredestad förekommer i protokollen.

 

År 1737, den 22 Maj. Pag. 153.

Anno 1737 den 22 Maji hölts Allmän Sochnestämma uti Askeryd, efter föregången lysning, uti Adelens fulmächtige och Sochne Männens närwahro, och afhandlades efterföljande.

§ 1.  Frågades om the hafwa något att Klaga öfwer Gudstiensten? Swarades, att ingen har något att Klaga.

§ 2.  Förmantes the som hafwa Winsäden at de aldra sist betala den, Andag Pingst, eller nödgas man söka om Execution.

§ 3.  Kyrkioräckningarna uplästes och till alla delar widkändes af Församblingen.

§ 4.  Uppläggningen till Brygghuset förmantes Rothmästarne att med första then uppbähra.

§ 5.  The som restera med Spåhn samt de som spåhn lånt, tilsades, nästkommande först i Februarii Månad betala.

§ 6.  Med spåningen på Kyrkian måste man wänta till nästkommande wåhr, då alla nödige Materialen bör framskaffas och förslag giöras huru mycket på hwar gård belöper.

§ 7.  Brofogden Nils åtog sig, att hafwa upseende, på ringningen att klockorna ej skiämmas genom owålighet.

 

År 1737, den 1 Juni. Pag. 154.

Extract af Åhr 1737 den 1 Junii hållet Prosteting i Askeryd och afhandlades som fölier.

§ 2.  Med Gudstiensten och Kyrkio Disciplin woro alla nögde.

§ 3.  Kyrkians Räckenskaps bok til Debet och Credit widgicks och ärkiendes för god til alla delar.

§ 8.  Bonden Petter Jonsson, som öfwergifwit sin Hustru och angafs aflat barn med en annan qwinsperson, som skall wara i Östra Härad och Börke Sochn, bör efterlysas.

§ 9.  Kyrkiowärden Jacob Andersson i Karstorp tog afskied,. I stället tilsattes Hans Nilsson i Lutarp.

 

År 1737, den 10 Juli. Pag. 163o. 164.

Här följer utdrag ur protokollet vid biskopsvisitationen med Askeryds och Bredestads församlingar.

Act III, § 8. På tillfrågan om Krogar wid Kyrkian, swarade Wälborne Herr Ryttmästaren Carlheim at här wid Askeryd är en på Hans ägor; men åtog sig wilja tilse, at ingen Öl- eller Brennwins sälgning skal ther ske i olaga tid hädan efter.

Lofwandes närwarande Herr Camereraren Askerot, at ock låta hafwa therpå en noga upsikt. Tå föreskrefne lät sig säga, fastän the Klagat, at stort buller skedt wid thetta stellet tillförene.

Act III, § 9. Wid Bordsiö Säterie är en Fattigstuga upbygd efter testamente af Sal. Fru Elsa Cruus och sedan thess Son, Herr Lagman Baron Christer Bonde, sedermera ock et testamente til Grefweliga familien per expressum förbehollit, at Oros qwarn som årliga rentan 6 % skulle wara för de fattige. Herr Biskopen begärte att af thetta Document en afskrift måtte lemnas wid Kyrkian, som lofwades af Inspectoren Herr Åkerman..

Act III, § 10. Berättades att Sochnestämmor årligen hollas; men Herr Biskopen begärte, at Protocollen, sedan de upläsne och widkände äro, må af någon af församlingens ledamöter jemte Pastorerne underskrifwas för säkerhet skull.

Act III, § 11. Gafs wid handen at i Askeryd Sochn Räkenskap före Herr Kyrkoherdens tid äro några små errores calculi (felräkningar), som i nästa års räkning kunna uptagas. Kyrkowärdarne, som widgingo, at Saldo 235 Daler Smt finnas i Cassan.

 

År 1737, den 20 September. Pag. 171 ff.

Anno 1737 den 20 September, blef i anledning af Wälborne Herr Ryttmästaren Svante Carlheims begiäran församblingen till samtal uti Sochnestugan inlyst, då Wälborne Herr Ryttmästaren ingaf ett Memorial, som uplästes, och lyder som fölier:

Wid detta tillfälle wi äro församlade på en allmän Sochnestämma, will jag, som nyligen inkommen på denna orten, gerna bli informerat uti ett och annat som wår Sochne Kyrka med des tillhörigheter angår, hwilken jag ehuru wid sidsta Visitation någorlunda om des Cituation underrättat blef, finner jag mig dock föranlåten, genom några omständiga händelser, at giöra efterföljande påminnelser med förfrågan, som blir den 1-ste:

Til hwad ända denna stugan, wi äro uti är nybygd, och det uthan twifwel af hela Församlingen, jämte hwad Namn hon skulle hafwa, emädan somliga kalla henne Sochnestuga, en del Klockarestuga men mästa parten nämna Askeryds Krogarestuga hwilken sidsta jag tror hon giör mäst fullt före, och under mitt korta här wistande det säkereligen förnummit.

2-do: Wil jag gärna weta, hwilken som är anförtrodt Kyrkones Nycklar, och answarig för hwad den tillhörer; emädan jag förnummit der med helt obetänksamt och äfwentyrligit tillgår som låter en granlaga Sak ankomma på en hop lösk och inhyse folcks blotte tro.

3-tio: Är min åstundan att bli underrättad hwilken som insat och efterlåtit detta lösa partie at sittia uti wår så kallade Sochnestuga, om sådant är skiedt och bejakat på en allmän Sochnestämma, jämte samråd med Possessoren (innehavaren) af Askeryds Herregård efter de niutit bete på ägorna för sine Creatur  och skog till Bränsle, men efter den berättelse jag fått är ingen bejakning än mindre samråd på en allmän Sochnestämma skiedt, det oachtat finner dock wederbörande skiäligt, at på en allmän Sochnestämma rådslå om sådant löst folcks utdrifwande, som ingen af församlingens ledamöter wet huru de är inkomna, antingen det de facto der in sielfwa, eller på en Persons blotta lofning; Sådant olageligit sittiande af en hop löst folck uti en Publique Byggning, är stridande emot lag, särdeles 1723 Åhrs Tienstjons Ordning, för uthan hwad Allmogen sielfwa på 1723 Åhrs Riksdag enhälleligen påstå och begiära, det inga lättingar och inhyses folck måtte lidas i Landet, hwar om Hans Majestäts Resolution och förklaring på Allmogens beswär af Åhr 1723 och 18 § tydeligen wid handen gifwit.Skall stugan wara Sochnestuga, så är det ett priviligierat rum; i följe af Presterskapets Privilegier af Åhr 1723 och 23 §, och derföre ej bör tolas der uti något berychtat folck inhyste sittia, som hwarken gifwa Mantal eller den ringaste Crono afgift, långt mindre sådana som hålla Krögeri och Bränwijns sälgning. Herr Kyrkoherden, hwilken jag derom för detta berättat, äger med församlingens föreståndare hålla Disciplin och wård öfwer Kyrkan och dess rätt med alla sina tillhörigheter, bör man tro ej tillåter slikt oskick och disordres wid Guds hus. Skulle församlingen wilja så hafwa, at stugan är nybygd för Klockaren at bo uti, så kan det så wara, men då bör han ock niuta den förmohn och henne sielf possidera, uthan af egen godtycko insättia hwem han will, eller hysa lättingar, och sådant folck, som äro mehra till förargelse än nytta. Att Klockaren bör bo der sielf och tiena församlingen för des undfångne Lön,. så inom som uthom Kyrkan det gier icke allenast 1686 Åhrs Kyrko Ordning wid handen, uthan jämwähl 1723 Åhrs Presterskapets Privilegiers och 7 § samt 1734 Åhrs Resolution och förordning på Allmogens beswär och 78 §, det de böra lära ungdomen i Sochn läsa och skrifwa. På det Sochn må hafwa af dem mehra gagn etc., hwilket äfwen wid sidsta Visitation af Doct. och Biskopen blef påmint, samt i des Protocoll annoterat. Må nu wara huru det will så är mitt Kraftiga påstående, til förekommande af den olägenhet att Herr Kyrkoherdens swar jag tillförene sagt, äger Disciplin hålla uthi och wid Kyrkan och dess tillhörigheter, at alt ordenteligen och skickeligen tillgår, så lagar at wår Sochnestuga, eller om hon skall wara Klockarestuga måtte giöras fri och ledig för alt intrång af et så oanständigt inhyse folck, och den allena hålla till församlingens tienst och nytta, hwar til hon är nybygd, aldeles efter det skick som anständigheten fordrar, och förswarligt wara kan, samt alt måtte finnas i den säkerhet, som hela församlingen åtnöjas må. Men skulle någon af församlingens ledamöter, på sitt egit Äfwentyr, Wilja påstå at något Qwinfolck skulle sittia uti stugan, så bör en sådan oberychtat utwäljas och antagas, helst Socknens barn, på en allmän Sochnestämma, om hwilken församlingen kan wara försäkrad at ej hålla uti stugan något Krögare eller Bränwijns sälgning, emedan sådant är stridande emot lag och förordningar, samt Privilegier, at 2-ne Krogar skola wara wid en Kyrka, hwilken förargelse och stora oanständighet jag wil förmoda ingen rättsint af församlingens ledamöter det hwarken gillar eller approberar, långt mindre Herr Kyrkoherden lärer tåla, uthan kan nu församlingen med en Priviligerad Krog sig nöja låta, som, skall med första sättias i det stånd, at ingen der öfwer skall ha ordsak at klaga, emedan Ridderskapet i följe af deras Privilegier och 14 § är allena tillåtit och fullmacht gifwits, at nybygga och hålla Krog på sina ägor, hwilken deras rätt och frihet jag will förmoda ingen af församlingens ledamöter lärer söka at kränka, uthan fastmehra den handhafwa och Maintenera (bevara), men skulle någon wilja den disputera, han stige fram, och sitt namn låta upskrifwa och antechna, så påtar jag mig med honom Saken lagligen utföra, detta mitt skiäliga och rättmätiga påstående ber jag tiensteligen uti Kyrkoboken inskrifwas, samt detta mitt Memorial af Kyrkoherden Exhiberas.

Askeryd den 19 Novemb. 1737.

                                                                                 Svante Carlheim.

Copia/ Derjemte förbehåller jag mig, och de Mine efterkommande Arfwingar af Bordsiö godset, all den Rätt Wij af uhrminnes Tijder ägit wijd och i Askeryds Kyrka, som uppå den gårdzens grund bygd är; Skulle emot förmodan å någontera sidan emot detta handlas, så skall den Sakfälte mista sitt till trädde Byte, uthan att tillbaka få sitt wederlag etc.

1-o.  Efter föregående Memorial beslöts at uti Sochnestugan skall af Sochnens infödde Ährligit och Oberychtat folck sittia, som uti Klockarnes ställe, som et stycke der ifrån boende är, håller henne med wed och warme; Wisandes den förbuden att Icke något det ringaste Bränwins Säljande, hwilket till förende ofta gånger är påmint. Brofogden Nils, som der en tid wistats, tillsades att flöttia der ifrån, emädan des Hustru skal efter Wälborne Herr Ryttmästarens angifwande begådt Huus tiufnat, och des uthom skall idka Bränwins handel, hwilket Brofogden utlofwade at wid nästa Snöföre skie skall.

2-o.  Beträffande Herr Ryttmästarens Krog wid Lillahemmet, så emädan Herr Ryttmästaren wid Högwördig Herr Doct. och Biskopens sidst hållne Visitation utlofwat, att willia så föranstalta at intet Öl elller Bränwin i Olaga tid säljes, så blifwer dhet der wid.

Wid detta tillfälle rådslog församlingen om Kyrkans Byggnadt och beslöts

3-o.  Angående Klockestapelens och des Reparation et ½ Skepp Pund Järn skall till des fästande upkiöpas.

4-o.  Till Ställning at Spåna Kyrkotaket i Wåhr skall af hwarje Helgård och proportionaliter af de mindre framskaffas En Slana och 4 krampor.

5-o.  Församlingens Ledamöter påmintes at framskaffa Spån efter öfwerenskommande för detta Åhr, så wähl som för dhe förra.

In fidem Protocolli subscribit.

                                                                                     Johan Kersell.

 

År 1737 den 16 Oktober. Pag. 155 o. 156.

Anno 1737 den 16 Octob. Hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Försambling; Närwarande jämte Pastor Wälborne Herr Cornett Fredrick Broman, Herr Befallningsman Lindberg på Bosiö, Sexmän och Rotemästare med samtlig församblingen.

1-o.  Wälborne Herr Cornetten Fredrick Broman Proponerade att såsom Bänke Rummet för Säteri Rusthållet Bubbarp 2 Hela Hemman, är fördelat till Swenstorp åboar, hwilka uthur Karstorp Stohl äro på förbemälte Stohl indelte, och skiedt wid sidste Stohldelning. Påstår således Herr Cornetten att wist dato och wissas Mån måtte utsättias till någon jämkning och delning, enligit Högwördig Herr Biskopens håldne Visitations Protocoll den 10 Julii 1737 16 §.

Men Pastor kunde denna jämkning ej på sig taga, alldenstund man intet kan giöra alla till wiljes, som detta föruth med någras missnöje skedt, som förra Stohldelning med des förändringar finnas annoterade der samma städes.

Res: Församblingen förbehölt sig som woro förnögde med sine Stohlrum att intet blifwa interesserade uti någon omkostnadt till Herr Häradshöfding och Nämnden; uthan de som ny Bänkedelning åstunda måge sielfwe bestå omkostnaden; och saken remitteras till Högwälborne Herr Landshöfdingen att detta föranstalta.

Således wara afhandladt dag och dato ut supra betygar underskrefne

                                                                                     Johan Kersell

 

År 1737, den 18 December. Pag. 175 o. 176.

Anno 1737, den 18 Decemb. hölts Sochnestämma med Askeryds Försambling. Närwarande på Hans Excellens Grefwe Bondes wägnar Högachtad Herr Inspectoren Niclas Åkerman, på Grefwinnans och Fru Marskalkinnans wägnar Herr Inspector Samuel Ryman, på Högwälborne Herr Landshöfding Erland Bromans wägnar des Herr Son, Wälborne Herr Corneten Fredrick Broman, Wälborne Herr Ryttmästaren Svante Carlheim, och den öfrige Adelens Fullmächtige, samt Församlingens respective Ledamöter etc.

§ 1.  Wälborne Herr Corneten Broman påstår och begiärer, at som Swenstorpa Åboer inträngdt sig uti Bubbarps och Lutarps Stol, at dessa Åboar måge inrymmas i den Stol de förr sutit och innehaft, efter den gambla Stohldelningen Åhr 1666. Här emot Protesterade Herr Johan Adolf Cassel och förbehåller sig så blifwa wid de Stolrum som på Sochnestämman 1721 den 2 julii är bewiljat. Swänstorparna påstå i det högsta at få sit gamla Stolrum igen; Den öfrige församlingen kom öfwerens, at hwar och en få behålla sine gamla Stolrum, efter 1666 Åhrs Stohldelning; Dock som en del af Församlingens Ledamöter beklagade sig hafwa för lijtet Stolrum, så beslöts att jämkning skullle skie uti wederbörandes närwaro Nästkommande Åhr, när Församlingens Ledamöter finner det lägligit.

§ 2.  Uplästes det sidsta Protocollet af den 20 Novemb. sidstledne; Angående Klockstaplen beslöts att Hendrick i Konungsäng, och Måns i Oron skola med första öfwerse dess Bristfällighet, och sedan det församlingen till Kiänna gifwa.

§ 3.  Hert Corneten Broman frågade om Församlingens Ledamöter hafwa något emot Brofogden Nils? Hwartil dhe swarade: Nej. Beslöto altså at bemälte Brofogde skall inflyttia uti Sochnestugan och der blifwa till thes Han får se sig om hemwist. Wälborne Herr Ryttmästare Carlheim giorde den Reservation, at der någon Eldswåda, Tiufnad eller annat skier på Kyrkan eller des tillhörigheter, at hwarken Han för dess Säteri eller gods något skall der til Contribuera.

Församlingens Ledamöter giorde sluteligen det aftal, at den som någon ändring giör i det som nu beslutit är, skall till Tio Dalers Pligt wara förfallen.

Mehra afhandlades intet denna gången.

In fidem protocolli subscribit.

                                                                                          Johan Kersell

 

År 1738, den 24 Maj. Pag. 170.

Anno 1738 den 24 Maji hölts Prosteting i Askeryd, då efter Gudztiensten och Examen Catecaeticum i Kyrkian i anledning af Kyrkiolagens 24 Cap. 12 § proponerades som föllier:

§ 1.  I Catechismi äro the förswarligen öfwade.

§ 2.  Med Gudztiensten och Kyrkio-Disciplin äro alla wäl förnögid.

§ 3.  Chronotionde är indelt till Schara Gymnasii Lectores.

§ 4.  I Prästegården behöfwes hållas Husesyn, therom skrifwes till Högwälborne Herr Baron General Major och Landzhöfdingen, Item till Venerandum Consistorium.

§ 5. Klockarebord angående påstår Wälborne Herr Ryttmästaren Carlheim att intet Klockarebord är wid Askeryd, eller någonsin warit; Deremot hela församlingen enhälligit bekienner och påstår, att här warit af urminnes tider Klockarebord det de icke tilltro sig kunna med skiähl bewisa.

§ 6.  Kyrkiotaket skall spånas och arbetet therå begynnes dhen 5 Junii nästkommande, då Hwästorps Rote börjar, sedan alt i ordning arbetas rotewis. Måns i Oroen påtager sig arbetet med Spåningen att drifwa och förestå.

§ 7.  Då Domkyrkotunnan betalas är församlingen ense, att den som betalar med plåtar, bör therför betala med förslelön.

                                                                                 In fidem Protocolli

                                                                                     Botwid Livin.

 

År 1738, den 29 Oktober. Pag. 177o. 178.

Anno 1738 den 29 Octob. Hölts Sochnestämma med Askeryds Församling; Närwarande Herr Inspector Åkerman, M-n Nils Lindberg i Bosiö med Sexmänner, Rotmästare och den Öfriga Församlingen.

1-o  Taltes om Klockstapeln, hwar til giordes förslag, at man skulle genom Suplique (böneskrift) hos Herr Landshöfdingen i Linkiöping anhålla at få hugga på Boa ägor i Sund Sochn 12 trä till des förfärdigande. Olof i Biursberg påtog sig att tala med Boa Åboar om lof der till, då sedan widare slut kunde företagas i saken. Widare taltes om 4 Hufwars (överdel på taket) huggande till Kyrkan om 10 alnars längd, Hwästorpa Rote 1 stock, Karstorpa Rote 1 stock, Lönhulta Rote förskaffar 2-nne Hufwar.

2-o  Påmintes om Prestegårds Byggnad, och resolverades en syll på hwar fierding skulle framkiöras å 14 alnars längd.

                                                                                          Ej undertecknat

 

År 1739, den 4 Mars. Pag. 177 o. 178.

Anno 1739 den 4 Martii hölts Sochnestämma med Askeryds församling. Närvarande å Herrskaps wägnar Herr Inspectoren Åkerman, Befallningsmannen Nils Lindberg på Bosiö, Befallningsman Uhrlin på Askeryd, Kyrkowärdarne, Sexmän och den öfrige församlingen och beslöts som följer.

1-o  Taltes om hwem som skulle blifwa förstyrare å Stapelbyggnaden, och tyckte församlingen bäst wara der till antaga för detta Klockaren uti Sund Jonas Swensson, nu boende uti Notthult, som skall wara wäl kunnig på detta arbetet och giort prof deraf wid åtskilliga Kyrkor. Olof Olofsson i Biursberg lofwade tala med Jonas Swensson om tiden, när denna Byggnaden kan beqwemligast företagas. De som hafwa framkiört Syllarna till Staplen blifwa fri för Stapel arbetet, och de andra med Säterier skola giöra dagswärken så många betarfwas till Staplens förfärdigande. Ordningen förfogas och föranstaltas af Rotemästarna.

Det är den klockstapel som nu finnes vid kyrkan.

 

 

2-do.  Tillspordes dem som hafwa Winsäden till Askeryds Kyrka, at den betala med det första med 12 Daler Kopp.-mnt Tunnan efter ankommen Domkyrko Tunnans Taxa från Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingen.

3-o.  Med uppläggningen för Brygghuset i Prestegården resterar Bubbarpa Roten, den Rotemästaren Anders i Bubbarp är answarig före. Nämndeman Nils Ingmarsson anbefaltes tillsäga bemälte Anders at med godo upläggningen betala, elliest följer der på Execution af Ländsman Brostrand.

4-o.  Winsäden för 1737 innestår ännu obetalt af Anders i Wännebörke eller Arfwedboda 5 Daler 16 öre Kopp-mnt och Samuel i Skafarp 4 Daler 16.

 

År 1739 den 5 Augusti. Pag. 179 o. 180.

Anno 1739 den 5 Aug. inkommo uti Sochnestuan, efter föruth giord Kungiörelse den 29 Julii, Askeryds församlings Respective ledamöter, i anledning af Högwälborne Herr Grefwen och Lagman Carl Bondes genom des Inspectors Herr Nic. Åkermans skrifteliga begiäran af den 27 sidstledne Julii. Men Ryttmästaren Wälborne Herr Svante Carlheim war ej tillstädes, ej heller någon å des wägnar.

Högwälborne Herr Grefwen och Lagman förestälte följande till församlingen Nembligen:

1-o.  Att som Högwälborne Herr Grefwen och Lagman kommit i ärfarenhet det Herr Ryttmästaren Carlheim icke allenast låtit nederrifwa dhe till Klockarebordet hörande Hus, såsom loge med des lada, fähus och stall, jämwähl ock några Sochnen tillhöriga stallar, å hwilken Plats Twänne Krogarestugor upbygde äro, uthan ock förleden höstas satt sig i Possession af Klockarelyckan och den besått, samt i Åhr uplerga (?) låtit, jämwäl ock intagit 2-ne till Klockarebordet lydande kåhlgårdar, om hwilka Ryttmästaren till allt detta des förfarande upwist några skiähl. Församblingens Respect. Ledamöter swarade, att inga skiähl eller bewis äro af Herr Ryttmästaren wid Prost Tingen påstådt at et Klockarebord woro.

2-o.  Frågade Herr Grefwen och Lagman församblingen om någon wet, at Klockarelyckan som Kåhlgårdarne och Platsen där Husen stått på hört till Ruthekulla eller någon afgift dit för dem blifwit ährlagdt? Dhe äldste i församlingen swarade, at ingen afgift weta dhe derföre gifwits, ej heller hört annat än dhe varit nyttiade till Klockarebord; Berättades der jämte at Ruthekulla warit Crono och hört Kyrkan till, och des Ränta dem till afbetalning anslagen som arbetat på Kyrkan. Gamla Man Per i Oron som är född 1661, intygar det samma således, at dess fader sagdt för Honom, at Ruthekulla så åker som äng brukades af Kyrkowerdarne, och den Näring giorde de sig till nytta, som giorde Kyrkoarbetet. Mehra förrättades intet denna gången. Actum ut supra.

                                                                                     Johan Kersell

 

År 1739, den 11 November. Pag. 180 ff.

Anno 1739, den 11 Novemb. Hölts Allmän Sochnestämma uti Askeryds Sochnestuga. Närwarande Sexmännen och Rotemästare och hela församlingen förutan ingen af Adelen eller des fullmächtige sig infunno.

1-o.  Beträffande Prestegårds Byggnad, hwar om åtskillige gånger, så på Prost Ting som Sochnestämmor, warit omtalt; Så förestältes församlingens ledamöter om de i winter kunde framkiöra timmer till stora Byggningens ombyggande? Hwar till dhe i förstone berättade, at det war mycket sent på Åhret at både hugga och kiöra timber; Men blefwo omsider ense at, enär de få weta huru många alnar hwar Syll skall hålla, att framkiöra 4 Syllar af hwart Helt Hemman, och proportionaliter af de mindre Hemmanen: Begiärandes församlingens ledamöter,. I synnerhet de som ingen skog äga, få hugga på Prestegårds mark; Men Kyrkoherden berättade, at ingen tilräcklig skoug är till byggnadt, enär Han lagat och ombygdt de Hus Han bör wid magt hålla. Des utom måste sådant först Höga Wederbörande Communiceras.

Här wid blef uplysit, och församblingen Kundgiordt husbyggnaden uti Prestegårdar af Riksdags beslut 1727 § 12.

2-do.  Uplästes restlängd på de som för otidigt sänglag, och förmantes till undwikande af widare olägenhet, att med första betala, hwar wid förkunnades Kongl. Majestäts Resolution gifwen på Presterskapets beswär sidstleden Riksdag för otidigt sänglag ärlägges 4 Daler Smt i anledning af Nya Lagens 53 Cap. § 5 i Misssgernings Balken.

3-o. Att den owanan måtte förekommas enär Syndabekännelsen läses, folket inkommer, och genom sitt buller förtaga Andachten för dem som inne äro, bör Kyrkomästarna dörrarna tillstänga, så länge Confession läses.

4-o.  Kyrkowärdar och Klockare och Flera församlingens ledamöter efterse och gifwa till kiänna om någon utsochnes går här till Herrens H.Nattward.

             

 

År 1741, den 29 Mars. Pag. 183.

Anno 1741 den 29 Martii hölts allmän Sochnestämma med Askeryds församling, närwarande Herr Inspector Åkerman för hans Excellense Grefwe Bondes Säterie Bosiö, och Herr  Inspector Ryman för Högwälborna Grefwinnans Säteri Olstorp Fru Bielke och den öfrige församlingen.

1-o.  Proponerades af Herr Kyrkoherden om Prestegårds Nya bygnadt, hwar till församlingen förledne Winter redan framkiört Timber, och att här till fordras först En försigtig Byggmästare, som anlägger en god grundwal, och utmäter plan, till så många rum, som efter Kongl. Majestäts förordning, och till rummens antal, längd och bredd fordras, och sedan wara answarig, att bemälte Byggning blir wäl och förswarlig nybygd. Responsio, (ansvarig) Herr Inspector Ryman lofwade en sådan snäll (rask) och förståndig Byggmästare wilja betinga, sedan Han giordt aftal med Honom, och accorderat, hwad Han begiär och hafwa will för sitt omak. Den öfriga församlingen utlät sig wara härmed förnögd.

2-o.  Förestältes församblingen, at så snart grunden är wäl anlagd och afdelningen till alla Husets delar är skedd, bör goda och snälla (raska) Timbermän utwäljas, En till hwar Knut.

3-o.  Taltes om Bräder till Byggningen, då en del af församblingen wille weta om de Bräder, som äro inlefwererade i Kyrkboden, hwar till de äro anwände, hwilket Klockaren bör giöra besked före. Sidst uplästes et Memorial som ingafs från Herr Ryttmästaren Carlheim, som här wid ligger.

Tyvärr saknas detta helt säkert mycket intressanta dokument. Fanns ej i pärmen med protokolloriginalen.

             

År 1743, den 15 Maj. Pag 201 ff. Jöns Meurlings första sockenstämma.

Anno 1743 den 15 Maji hölts allmän Sochnestämma med Askeryds församling, i när-  och öfwerwaro af samteliga Församlingens Ledamöter. Då i begynnelsen tillönskades Församlingen Guds Nåd och milderika wälsignelse. Samt upmuntrades Församlingen i anledning af 1 Cor:14 uti ett kort tal att beflita sig om god ordning och skickeligt upförande wid allehanda tillfällen besynnerligen wid Kyrkodisciplinen.

Deruppå föredrogos följande frågor.

1.  Hwar förra Sochnestämmo Protocollet war? Swarades thet wet man intet, dock framgafs en gammal bok uti hwilken fanns intet enda  Protocoll, uthan allenast en hop af afcopierade bref.

2.  Om någon Kyrkiones föreståndare warit, som Kyrkioherden understundom biträdt? Swarades, ingen på ganska långa tider till bakas. Då på höflig anmodan Inspectoren på Bordsjö Högachtad Herr Nils Åkerman sig samma Embete på behagelig tid åtog.

3.  Kyrkiowärdar wore Beskedlige Sochnemännen Hans Nilsson i Lutarp och Jöns Persson i Skyttlingabäck.

4.  Efterfrågades Församlingens Sexmän? Då trenne sig framtedde, the andra 3-ne förordnades och blefwo altså följande.

Johan Bergesson i Skyttlingabäck för Lönhulta Rote, Måns i Hälla för Wästorpa, Hans i Redeby för Redeby, Johan i Lägernäs och Lars i Skafarp för Lägernäs och Pehr Andersson i Norra Holma för Karstorpa.

5.  Hwarpå frågades om Kyrkians Inventarium och skrud? Framwistes uhr Kyrkioboken några lösa blad, dock underskrefne af Praeposito Contractus Högwördige Herr Mag. Jonas Livin och Antecessore Kyrkioherden Herr Johan Kersell af den 4 Septemb. År 1726. Och som att öfwerse detta och thet emottaga wille falla för widlöftigt på en söndag, hälst som nytt Inventarium nödwändigt måste upprättas, ty utsattes den 28 Maji then sysslan att fullgjöra. Och finnes pag. 23 framme i boken huru hon aflupit.

6.  Beslöts ock att Kyrkans Cassa äfwen den 28 öfwersees och Kyrkioherden i händer lefwereras, hwarom ock underrättelse finnes framme i boken näst efter Inventarium.

7.  Efterspordes Prästegårds Inventarium, emedan ett dylikt, som sluter sig på 92 Daler och 2 öre Silfwermynt finnes warit emottagit af Salig Kyrkioherden Petrus Wigius den 29 Novembris 1704, men fans ingen som här på swara kunde eller här om thet ringaste wisste. Frågades om ingen wisste om thet fordom warit förauctionerat, efter en Kongl. Förordning? Men äfwen thetta war allom okunnigt. Dock förmenas skedt.

8.  Frågades efter Kyrkians Winsäd, om, hon woro betald? Swarades Nej, ansedt Hon såsom betald uptagen af Hans Öfwerwördighet Herr Johan Linstedt, som 1741 och 1742 åhrs räkningar förmerat, som sees i förra Räkenskapsboken pag. 260. Sequentibus (följande sidor) Slöts thy att wederbörande summa wijnsädespenningar äfwen den 28 Maji betala skulle med Åtta Daler Silfwemynt. Afgjordes ock att hädan efter skall Wijnsädespenningarna aldeles wara betalde Thomasmässo tid, och dhet efter då gångbart priis.

9.  Frågades om, när låhn tages wid ett eller annat tillfälle och penningar funnes, om något Interesse därföre tagit är? Swarades Nej. Slöts ty at om Kyrkian skulle wara i stånd någon gång utlåna penningar, så skall thet skje mot silfwerpant och förskrifning. Och att församlingens Inwånare skola gifwa 5 pro Cento, men lånar någon utsocknes betalar han 6 pro Cento.

10.  Påmintes om Gudstjenstens begynnelse som en tid sent har blifwit begynt. Då hela församlingen yttrade sitt wälbehag, att få Gudstjensten begynt efter thet Kyrkiolagen uti 5 § av 2-dra Cap förmäler. Besynnerligen om sommaren, men något senare om wintertid. Påmintes ock hur wid att Lijk, Barn till Christendom och Brudeskara skall man så tidigt framskynda, att intet hinder i then allmänna Gudstjensten gjöres enligt Kyrkio Lagens 18 Cap. 5 §.

11.  Bad Kyrkioherden församlingen kärleksfullt genast förfoga sig in i Kyrkian då med Klåckorna gafs emedan Han wederspelet redan märckt.

12.  Slöts att Kyrkian hädan efter ingalunda bör bestå betalning af sin Cassa till then räkenskapen håller, ej heller till papper och bläck något utgifwa som här till; Uthan göre thet Präst sjelf eller betala uthur sin pung.

13.  Afslogs Klåckarens bewilgning, bestående af 3 Daler Kopp.-mnt af Kyrkians medel; Dock i thet stället bewiljades Klåckaren en Collect om året, på en wiss söndag, Som tillförene utlyses och kunnig gjörs.

14.  Påmintes om Centionalen, som bör tillfalla de fattiga wid Sterbhaus.

15.  Angående Huusförhören slöt församlingen att man hoplyser hos en wiss man, thet ena året hos en, thet andra hos en annan, wissa gårdar, som fördelas i wissa rotar, och alltid hålla sig tillsamman. Hwar till the willigt och samdrächtigt sammankomma.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1743, den 29 Maj. Pag. 203.

Den 29 Maji 1743 hölts åter Sochnestämma angående Prästegårds byggnad då följande måhl afhandlades.

1.  Att byggnaden uthan widare upskof skulle företagas.

2.  Att Lars i Esewad skulla tala med och betinga Murmästaren.

3.  Att Jacob i Karstorp med en wagn och Jon ibidem med en Kjärra skulle framkjöra kalken.

4.  Angående plankor skulle Herrar Inspectorerna Åkerman och Ryman framskaffa ½ tolft hwartera.

5.  Antogs Glasmästaren Lars Hassell i Ekesiö till att gjöra fönstren, och accorderades med Honom om 2 Daler Smt stycket, då Han förfärdigar them fullkomligen efter uprista och till Kyrkioherden lemnade Profblyet, samt med godt och klart glas och Jerntenar samt förtent bly uthan till. Hwarpå Han bekom penningar på handen 11 Daler Smt, säger Elfa.

6.  Utgjordes om en lyckta den församblingen en dehl klagade bortskymmer Prästen, att de ej ser Honom på Predikstolen. Ty slöts att hon sättes på Sachristiemuren till des Hon om Juhlen behöfwes.

                                                                                     Jöns Meurling.

 

År 1743 den 24 juni. Pag. 203 o. 204.

Den 24 Junii Anno 1743 som är midsommardagen hölts Prosteting med Askeryds och Bredestads församblingar, då efter sluten Gudstjenst och Catechismi förhör Proponerades af Proposito Contractus efter Kyrkiolagens 24 C och 9 § som följer.

1.  Uti Catechismi lära äro the wäl öfwade på enfaldigt wijs, dock upmuntrades Församlingen till widare förkåfring.

2.  Med Kyrkiodisciplin och Gudstjenstens förrättande äro alla nögda.

3.  Cronotionde indelt till Schara gymnasium.

4.  Husesyn beträffande har Pastor gjort anstalt. Hwilken kommer med thet första att företagas. Om Klåckarebolet är än intet något slutat, uthan saken är anhängig gjord i Kongl Hofrätten och är ej än utslag fallit. Dock påstår församlingen nu som år 1738 att Klåckarebohl warit i uhrminnes tider thet the bewisa wilja.

5.  Kyrkian tarfwar reparation på gålfwet hälst öfwer grafwarne. Församlingen påstår att hwar och en må hålla sin grift täckt, men thet öfriga af gålfwet kommer på Kyrkians omkåstnad att repareras.

Dito Klåckestapelen behöfwer reparation med bekande och teldande wid Klåckorna, hwartill Materialier skola med snaraste anskaffas, och arbetet wärkställas.

6.  Kyrkioräkning för Askeryd för hela förflutne år till Debet och Credit är nyligen upläsne i församlingens närwaro och för richtig ährkänd och underskrifwen.

7.  Domkyrkotunnan är betald.

8.  Notorii Peccatores finnas Gudi lof inga nu för tiden.

9.      Studiosus Callerholm O.Gothus (av Östgöta studentnation vid Uppsala universitet)

är Informator hos Wälborne Herr Ryttmästare Carlheim på Askeryd.

Carl Callerholm, född i Norrköping 1720 21/8. Fadern Carl, järndragare. Student i Uppsala, Östgöta Nation 1742, prästvigd 1752. E.o. bataljonspredikant vid Upplands regemente 1758, spinnhuspredikant i Norrköping 1767-69, tillika hospitalspredikant och syssloman där 1767. Kyrkoherde i Dagsberg och Krokek 1777. Död 1789 12/1. Efter hans avgång 1777 flyttades Norrköpings hospital till Vadstena.

10.  Wid Kyrkiocassans öfwerseende har Pastor Meurling funnit 45 Daler 10 öre öfwerskått öfwer förra årets Saldo. Dito hafwer Kyrkian att fordra 32 Daler Smt af Änkepastorskan, som ock förr påmint warit.

Några Kyrkians böcker saknas ock, till hwilke praenumererat är, som sees af Kyrkians räkningar, hwilka böcker böra af Sterbhuset tillrätta ställas.

11.  Herr Pastor Meurling angifwer thet åtskilliga i olaga tid löpa uhr Kyrkian hälst då Communion hålles. Att förekomma thetta missbruk, sättes wite att eho som i oträngt måhl löper uth, skall böta til Kyrkian Åtta öre Silfwermynt.

12.  Kyrkiowächtaren Anders Persson beklagar att en dehl af Församlingens Ledamöter ej betala Honom Hans lilla bewiljade dehl, som är en Kanna säd af the stora matlagen och ½ Kanna af the smärre, ty beslöts att then ej ärligen betalar skall året derå, utom sin årliga Kanna gifwa 2 Kannor.

                                                                                 Ej undertecknat.

 

År 1743, den 4 Juli. Pag. 204.

Den 4 Julii hölts ransakning öfwer Sochneskräddaren Mäster Gabriels hustru, som råkat uti wåda förqwäfwa sitt barn, och befans saken aldeles af wåda timad wara. Bemälta hustru intygade sin djupa sorg med bittra tårar och intogs efter wanligheten i Guds Församling-

                                                                                 Jöns Meurling.

 

År 1743, den 25 September. Pag. 204.

Den 25 Septemb. 1743 hölts i Församlingens närwaro Sochnestämma, då följande måhl afhandlades.

1.  Slöts att gålfwet i Choret skulle aldeles af nyo gjöras, hwar till Församlingen påtog sig, nu instundande winter, materialier framskaffa. Sålunda att Församlingens Ledamöter af Ydre-sidan framskaffe 8 styck Eke-bjälkar till underståckar, och the af Smålandssidan En furuplanka och 1 bräde af gården.

2.  Till prästegårds byggnadens fulbordande bewiljades ½ Lispund näfwer af gården.

Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling.

 

År 1744, den 4 Mars. Pag. 204.

Den 4 Mars 1744 hölts Sochnestämma i Församlingens Ledamöters närwaro, då följande måhl afgjordes.

1.  Räkenskap på Prästegårds byggnad afslöts och besteg sig på hwart helt hemman 3 Daler, 10 öre Smt.

2.  Slöts att Snickare skulle anskaffas till en ny disks förfärdigande Kring om Altaret.

3.  De resterande Kyrkioböcker bewiljade Församlingen skulle anskaffas att hwardt och ett wärk måtte blifwa aldeles Complet.

4. Högwälborne Herr Landshöfding Bromans begjäran att förfärdiga sig en ny graf framme i Choret bewiljades i anseende till then ansenliga Silfwerkanna Bemälthe Herre Hijt till Kyrkian skjänkt.

5.  Quittence på Wijnsäden afgaf Pastor till wederbörande.

In Fidem.                 

                                                                                     Jöns Meurling.

 

År 1744, den 20 Maj. Pag. 205 o. 206.

Den 20 Maji hölts allmän Sochnestämma som 14 dagar förut kungjorts å predikstolen då ock wid lysningen Proponenda tillkänna gåfwos, warandes jämte Kyrkiowärdar och Sexmän nedan skrefne, Respective Herrar i Sochnen närwarande, då följande måhl afhandlades, nämligen:

§ 1.  Företogos Kyrkioräkningarne ifrån den 1 Maji 1743 till den 1 Maji 1744 och befans riktiga och underskrefwos samt Verificerades.

§ 2.  Angående Kyrkiobyggnaden Proponerades:

1. Att nytt Chor gålf inlägges, hwilket uphöjes ett trappsteg der stohlerummen släppa. Petter i Redby påtog sig att wara förman för detta arbetet hwarföre  han får 16 styfwer om dagen. Dagswärken tages på sochnen som lyses nästkommande söndag, af gården proportionerade.

2. Att fönstret i Koret wid södra sidan gjöres större.

3. Bewiljades att Kyrkian witlimmas med Krita och deglim samt blå gardiner omkring fönstren och pelarne i korsen gjöres ock blå.

4. Ny disk förfärdigas då wid samma tillfälle stolarne lagas som sönder äro.

5. Yttrade sig församlingen wid första gjörliga tillfälle draga försorg om att kunna  hedra wår Kyrkia med en ny Altaretafla.

6. Slöts att stapelen och Kyrkian, den nya södra, skall i sommar tjäras, jämte mera som finnes odugeligit. 10 tunnor tjära anslogs. Hindrich i Oroen skulle höra der efter och swara om söndag då priset till Kjänna gifwes. Handelsman Biörkelund åtager sig att skaffa tjära.

7. Påmintes att några beskedeliga af Sochnemännen taga mäster i Bordsjö med sig och se efter bristfälligheter på stora Klåckan och de öfriga, samt den laga låta.

§ 3.  Föredrog Pastor sin inkomst och slöts att hwad angående:

1 Spannemåhlen skall hwar fjerding i full gård gifwa en half span af fjerdingen struket måhl och enstaka Hemman och fjerdingar skola gifwa 3 fjerdingar och struket måhl, dito med sådan gifwes En kjärfwe halm för hwar span säd.

2. Angående Sämjan beslöts att Sämjepenningarne skall blifwa en plåt af gården och 2-ne marker smör af hwarje fjerding, ett för allt, och skall smöret lefwereras då ystet  lemnas.

3. Ystet ändras intet uthan blifwer efter wanligheten.

4. Påsköre 2-ne styfwer af hwar person som begått Herrens Nattward.

5. Dagswärken efter gårdetalet. Ett af halfgården, 2 af fullgård och 1 af enstaka fierdingar och ottingar.

6. Angående altareläge slöts att ostandet aldeles aflägges och för barndop och Kyrkiogång gifwes 1 Daler Smt samt en kaka och ostekaka då barnet döpes.

7. Till Thomasmässotiden hålles Sochnestämma då pastor skall upläsa restlängd då hwar och en bör hafwa utgjort sin skyldighet.

§ 4.  Torparne:

1. Ett dagswärke gjöra torparna antingen till att slå eller hugga, eller hwad Rättmätigt fordras.

2. Påskören 2 öre Smt af hwar och en som Herrans Nattward begår.

Sämjan bewiljades att de som gifwit 4 marker smör gifwa 20, de som gifwit 3 marker smör gifwa 15 öre Smt, de som gifwit 2 marker smör gifwa 10 öre Smt.

Att sålunda som slutet är på föregående sida war med godt mod och betänkande beslutat och afhandladt, samt att det till alla delar skall efterlefwas bestyrkte Wij närwarande med wåra namns undersättande en för alla och alla för en så närwarande som frånwarande. Actum ut Supra.

Th. von Hagendorn  J.J. Tigerschöld  N. Åkerman  Olof Biörklund  Hans Ekegren  Hans Nilsson  Johan Persson i Lägernäs  Måns Carlsson i Hälla  Lars Jonsson i Skafarp  Pehr Andersson i Holma.

Sexmän: Hans Börjesson i Redeby  Johan Börjesson i Skyttlingabäck.

Med thenna öfwerenskommelse är ock jag undertecknad nögd.

                          Jöns Meurling

 

År 1744,den 14 Oktober. Volym C 1. Pag. 711 ff. Microfilm IJ 1490.

PROTOCOLLA VISITATIORUM EPISCOPAL.

År 1744 Dom XXII p. Trinit, som war den 14 Octobr., hölt Högwördige Herr Biskopen, Doctor Andreas Ol. Rhyzelius Ordentelig Visitation uti Askeryds Kyrkia, efter förut skedt behörig pålysning med Askeryds och Bredestads Församlingar,. Närwarande Praepofito Contractus, Magister Botwid Livin,. tå följande förehades och afhandlades.

Uti Prestegården.

§ 1.  Hwad som wid sidsta Biskopsvisitationen år 1737 den 10 Julii blefwit påmint  och belefwadt finnes således efter thenna Pastoris tilträde, mera wärkstäldt, så at therom widare icke är at widröra. Probsten i Contractet har ock jämwäl sedan årligen visiterat.

§ 2.  Af warande Kyrkioherde, Herr Candidat Johan Meurling,. som Walborgsmässan nästledne år 1743 thetta Pastorat tilträdde, gifwer Comministro Dn Petro Engstrand, wittnesbyrd om flit i Embetet och skickelighet i lefwerne, samt lydno och tienstferdighet.

§ 3.  Communion och Catecheslängden har Herr Kyrkioherden icke för sig funnit, utan efter tidsens lägenhet them för sin tid upprättadt: lofwandes, när Han lärdt denna församling, them uti en längd tillsammans föra, til lindring och bättre redighet.

§ 4.  Kyrkioböterna, som äro många, har Herr Kyrkioherden, efter sin ankomst bragt i bättre ordning, än förut warit, och lofwar framdeles them i mögeligiaste motto inretta, såsom föreskrifwes uti Kyrkiolagens 24 Cap. 8 §.

§ 5.  Kyrkioräkningarne, som wid Herr Kyrkioherdens ankomst, befunnos icke hafwa Saldo riktigt, hafwer Han i bästa motto upstält, och församlingens nöge wid offenteligit föreläsande theröfwer erhållit. Blifwande härefter the summariska räckningarna allenast införde i Kyrkiornas Hufwudböcker. Och befans, at uti nästledne års räckning war behållningen wid Askeryd 340 Rdr. 15 ./. och wid Bredestad 349 Rdr Smt.

§ 6.  Med förhören, så i Kyrkian, som hemma i Husen, berättar Herr Kyrkioherden sig förledet år hafwa begynt i Askeryd och tänker fullfölja thetta året i Bredestad, tå Comminister them å sin sida nu i Askeryd förrättar.

§ 7.  Herr Kyrkioherden hafwer kort memorial at ingifwa, som i Kyrkian kommer att företagas, sedan Han, efter åstundan, blefwit ordenteligit insatt i Kyrkioherde Embetet.

Uti Kyrkian.

§ 1.  Sedan Gudstienst blefwit förrättad med predikan af Comministro, upträdde Högwördige Doctor och Biskopen för Altaret, och, i anledning af 1. Timot. v 4-5., hölt ett Gudeligit tal, som lämpades uppå thetta förehafwande, tå Herr Candidat Johan Meurling församlingarne nu förestäld insattes til Kyrkioherde Embetet i Askeryd och Bredestad, eftert Christeliga ceremonier, med bön, sång och wälsignelse.

§ 2.  Therefter företog Högwördige Herr Biskopen at ensam förhöra församlingens Ledamöter uti Christendoms stycken, som med therwid gifna lärdomar och redowisningar påstod mäst 2 timmar. Och emedan the flästa therwid hördes kunna läsa och wara underwista, betygade Högwördige Biskopen sin glädje theröfwer, och förmante samtelige att tacka Gud för Hans Heliga Ord och thess förkunnande, och framför all ting söka förkofring och framsteg uti salighetens Kunskap, och therefter stella sitt lefwerne til Erones ändalykt som är Siälars ewiga salighet. Sedan hemförlofwades qwinkönet jemte ungdomen; Men församlingarnas Herrskap och Sockne Män framkallades till Socknestemma.

§ 3.  Församlingens Ledamöter betygade, upå tilfrågan, sig wara nögde med sin goda och trogna Kyrkioherde, som sedan sin hitkomst ömt och redeligen wårdat församlingarna och Kyrkiorna, och att begge theras Lärare i ingen måtto försummade något af hwad them åligger; såsom med Gudstienstens skick och förhörens årliga hållande så i Kyrkan som hemma, samt med de siukas besök. Högwördige Biskopen förmante, att Catechismi förhören ingalunda försummas, och att the, som therifrån afhålla sig, åtwarnades, och, ther sådant inte hielper, att the beläggas med plikt efter Lag och förordningar.

§ 4.  Lärarena sade, at åhörarna flitigt inställa sig til Gudstiensten, och nu komma i rättan tid in i Kyrkian. Hwarwid förehölts bewekligt, at alltid gerna wara tillstädes wid Gudstienstens början och syndabekennelsen, och qwarblifwa til wälsignelsen  och slutet

§ 5.  Predikoförhör hade än icke kommit at anstellas; men tilsades nu at the hädanefter skola ske alltid, ju mästadels, til Guds ords thesto mera inpreglande, giörande och betraktande och alla till efterlefnad och Christelig wandel. Dock att thetta för sker tydeligen och af största korthet, utan åhörarnas ledsna och uppehåll, och Lärarenas förtröttande.

§ 6.  Communionsförhör anstellas med them, som till skrift och aflösning angifwa sig Sön- och Helgedagen förrut, när the icke äro för monge, och the kan hinnas med. Härwid förmantes, at the i synnerhet förhöras, som kennas wara swage, och noga bepröfwas, huru the förstå Christendomsstycken, förr än the tillåtas til Herrens Heliga Nattward, och at ingen af Lärarena wid answar, efter Kongl Brefwen af år 1693 och 1695, thertil admitteras, som efter mögeligheten icke finnes thertil skickelig, på thet för lifwet han ej döden får.

§ 7.  Klockarena i Askeryd, som ock i Bredestad gafs gott loford, och orkar then förre nu icke mer för ålder skull, och then sednare hafwer gårdsbruk, att the icke kunna lära barnen läsa, men då försummas thet icke af föräldrarna, som antingen sielfwa lära sina barn, eller låta them af andra underwisas. Högwördige Biskopen förmante alfwarligen at ingen måtte tillwitas upwäxa, som icke lärer läsa i bok, och om någon finnes thet eftersättia och så wanärande sina barn, att Sochne. Männen och the rettsinnade wille thet gifwa Kyrkioherden till kenna, som theremodt lärer weta bot och hielp.

§ 8.  Uti Bredstad är ingen fattigstuga, ej heller någon socknens uti Askeryd, widare är Olstorps Herrskap som hafwa på Godset stuga och Bordsiös Herrskap wid Kyrkian, som hwart hem berömligen underhåller fattiga uti Socknen. Och för Sockne fattiga i Bredestad och the öfriga i Askeryd sitt rikeliga underhåll af hwad i församlingen uti säd och penningar rikeligen wid alla tillfällen sammanskiutas, och utdelas them emellan til Juhl och något wid midsommartiden; och hemstältes nu at förwara säden, på thet i synnerhet wid midsommartiden theraf må utdelas til the fattiga, tå torftigaste tiden är och the bäst behöfwas.

§ 9.  Kyrkan i Bredstad är i stånd, och berömdes Herr Kyrkioherdens wård och omsorg för Askeryds Kyrkia, som sedan Han hit kommit, med dess hwitmening och målning in uti, och Kyrkiotakets spåning på ena sidan, med mera; Skolandes Kyrkiotaket jämwäl, om Gud will, ett annat år spånas. Härwid påmintes at omansa wapenhustaket, och giöra thet rent från måsssa, och beslöts att inlägga gålf i Sacrestian af bräder eller plankor, och giöra ther fönstret något större. Jemwäl berettades, församlingen hafwa öfwerenskommit at skaffa ny altaretafla och orgelwärk i Askeryds Kyrkia, hwilket berömdes och tillstyrktes.

§ 10.  Kyrkioräkningarna sades uti Herr Kyrkioherdens tid wara uplästa och aldeles  riktiga.

§ 11.  Bänkedelning har warit i enighet, allenast omtalades någon jemkning i Askeryds Kyrkia nu för någon kunde åstundas och lätteligen ske, i synnerhet angående Kyrkiogångsstol, hwilken lemnades til wänligit öfwerenskommande om på socknastämma. Blifwandes dock nu tillsagt, at ej bygga widare någon stol i Choret, emedan efter förra beslut altaredisken skall utwidgas till bättre utrymma för communicanterne. Blifwande förmant at igenom trängsel icke förstöra andakten wid  communionen, ett så heligt wärk.

§ 12.  Bogårdsmuren är odeld, och när någon reparation therå betarfwas, sker det med samlad hand. I Prestegården bygges efter therå skedd laga Hussyn, och äro församlingarna för theras del therwid jämwäl williga. Cappelans bostället sades ock behörigen byggas och wid makt hållas.

§ 13.  Såsom Askeryds församling talade om Klåckarebordet, som therwid af ålder warit, men af Ryttmästaren Carlheim skolat de facto blifwit från Kyrkan taget; ty tilsades, att, såsom Kongl. Majt:s och Riksens Giötha Hofrett remitterat thet til wederbörande Häradsrett, Kyrkioherden och Församlingen motte bewaka therutinnan Kyrkans rätt, på thet thermed må komma til behörig undersökning och ändteligit slut af wederbörande Domare; börandes, medan församlingen thetta påstår och samtycker, rettegångskostnaden ske af Kyrkans medel.

§ 14.  I anledning af Kyrkioherdens memorial förehades:

1.  Såsom åboen på Krogen wid Kyrkan i Askeryd är af ägaren Herr Ryttmästaren Carlheim förbuden, at någon Söne- eller Helgedag för Klockan 4 efter middagen wid wite at från Krogen blifwa uthäfwen, sälja brännwin; altså åligger hwar och en hafwa theroppå noga upsikt, och gifwa thet til kenna.

2.  Fants icke nödigt att bewilja the extraordinarie Collecternes innehållande för Askeryds Kyrka; emedan Kyrkan hafwer något medel, och icke står under någon större bygnad. Men förestältes Församlingen att oftare går med Håfwen än härtils skedt, och af hwart matlag gifwa årliga byggningsmarken, som Kongl. Majest. tilstyrkt och annorstädes är brukeligit. Item at årligen gifwa något spån till Kyrkan at hafwa i förwar och beredskap när omträngas (behövas) kunde: Hwilket dock alt lemnades til widare öfwerens kommande på Socknestämma, såsom församlingarne nu icke funnos thertil obenägna

3.  Såsom Hustrun Anna Jönsdotter å egen och sin afledne Mans Rusthållaren Olof Biörkelunds wägnar, i Biursberg, förärade til Askeryds Kyrka en Dopängel med Silfwerskål at döpa uti; Så betackades Hon, nu närwarande, för sin wälmenta äreskänk til Guds Hus prydnad. Och beslöts, at bemälte Dopängel, om thet sker utan åtlöge och förargelse, må understundom brukas; Men eljest fundten, som ock af androm förrut thertil är förärad: Men döpelseskålen kan alltid nyttjas gifwarinnan til åminnelse.

4. Emedan Askeryds Kyrkas Silfwer blefwit genomsedt och Socknebuds Kalken befunnen söndrig, ty kommer then at giöras ny, och beqwämligit foder thertil.

§ 15. Efter ingen hade något widare at anföra eller påminna,slöts med betygad tacksägelse och fägnad samt allt Guds nåds och wälsignelses tilönskan både öfwer Lärare och Åhörare.

Actum ut Supra.

                                                                                 And. O. Rhyzelius.

                                                                                Episcop. Lincop.

                                                                                Botwid Livin.

                                                                            Praepositus Contractus

 

År 1745, den 20 Januari. Pag. 206.

Den 20 Januari 1745 hölts Sochnestämma på hwilken Abraham uti Assiö inkallad war för thet Han i hastighet skulle hafwa kallat hustru Kierstin i Norra Ängen under Bordsiö Trållpacka. Dessa parter kommo icke till någon ransakning, uthan då bemälte Abraham bads för sitt hastiga tillmäle och låfwade Tre Daler Silfwermynt i Förlikning eftergaf Hustrun sin talan hwarpå de i wänlighet handräcktes. Dock satte Pastor wite 10 Daler Smt om någon i Församlingen understår sig bemälte Hustru slikt tillwita.

Slöts att de som hafwa Kyrkians wijnsäd att betala skola gifwa 6 Daler Smt Tunnan, Råg och Korn lika.

Påminte Pastor om utsocknes tiggare att de ej införas af dem i Sochne grensen boende är. Jämwähl förböds sochnens fattige at gå uhr Sochnen och med tiggande beswära de näst gränsande Sochner.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1745, den 10 Februari. Pag. 207.

Den 10 Feb. 1745 hölts förhör öfver Hustru Ingrid Månsdotter uti Hwästorp, som genom olycklig händelse sitt barn natten emellan den 1 och 2 Feb. förqwefde. Och samma dessa grannar Hans och Nils utij Hwästorp med deras Hustrur genast gingo dit då de fingo kunskap om thenna bedröfweliga händelsen barnet besågo och nu intyga sig ej kunna finna något wåldsamt der på föröfwat ty begrofs det döda barnet och then sörgande modrens sorg med stridda tårar till kjänna gaf togs på waneligit sätt i Kyrkia.

 

År 1745, den 10 Mars. Pag. 207.

Den 10 Martii hölts likaledes förhör öfwer Hustru Maja Olufsdotter i Äng, hwilken fast Hennes barn war sjukt föruth; Dock som thet dödde i sängen hos Henne, wille Hon, att stilla sitt samwett, undergå willigt thet Kongl. Förordningar bjude, hwilket ock skjedde.

 

År 1745, den 12 Maj. Pag. 207.

Den 12 Majii hölts allmän Sochnestämma då följande Församlingens Respective Ledamöter förestältes och afgjordes.

1.  Räkenskaperna uplästes och underskrefwos såsom riktige då 206 Daler befunnes öfrige.

2.  Proponerades om icke Församlingen wille bewilja ett orgewärk att anskaffas? Hwilket å ömse sidor länge öfwerwägades. Och beslöts att det skulle hafwa anstånd till emot hösten att hwar och en kunde få råderum sig att betänka.

3.  Klåckestapelen Tjäras i Sommar. Tjära tingas 10 Tunnor. Ståbben åtager sig arbetet.

4.  Proponerades angående spåns anskaffande i beredskap till spåning och beslöts på Helgården att utgjöra 6 alnar, Halfgården 3, fjerdingar 1½ och ottingar 1 aln. Näst kommande Walborgsmässa skall ha lefwererats och sedan åhrligen. Längden skall wara 3 qwarter.

5.  Att Sacrestiae gålfwet skall bräläggas nu i Sommar.

6.  Om barnalärares drifwande med underwisande att läsa i bok. Hwartill utnämndes Eriks Son i Brink, Erik Eriksson, samt förmantes Församlingen att betjena sig af Honom.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1745 den 2 Juni. Pag. 208.

Den 2 Junii hölts allmän Sochnestämma i Församlingens Ledamöters närwaro. Då framkallades Pehr Pehrsson i Kjettelstorp såsom der skolat gedt öfwer (kräkts) i Herrans Hus den (?) April 1745. Men som dess bänkekamrat intyga en hället att thetta war allenast som han med full mun hade spåttat och att ingen der af beswär hade, ej hellere något oljud skjedde ty blef beslutat att thetta såsom ett swaghets brott ej wid werdslig Rätt angifwa, uthan att Han Pehr Pehrsson allenast till Kyrkian plicktar En Kanna wijn.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1746, den 11 Maj. Pag. 208.

Den 11 Maji år 1646 hölts allmän Sochnestämma utlyst 8 dagar föruth då följande måhl i Församlingens Respective Ledamöters närwaro utgjordes nämligen.

1.  Kyrkioräkningarna öfwersågos och verificerades.

2.  Att Stapelen skall tjäras och der till anskaffas 12 Tunnor och anskaffas nu genast.

3.  Att liken icke dröja så länge uthan skyndas fram annars begynnes Gudstjensten och liket begrafwes under trons sjungande eller aldeles efter Gudstjensten.

4.  Frågades om Sämjan som wedertagen är ärkjännes och ej ändras eller om 1681 års förårdning skall antagas. Då alla swarade sig wilja blifwa wid antagne sämjan.

5.  Anförde Herr Inspector Åkerman angående stolarne i Kyrkan äro något bristfällige. Då slöts att the som äga stolrummet böre Honom ansa och wid makt hålla.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1747, den 13 Maj. Pag. 208.

Den 13 Maji 1747 hölts allmän Walborgsmässe Sochnestämma med Respective Askeryds församlings ledamöter och slöts som följer.

§ 1.  Uplästes ärkjändes och underskrefwos Kyrkians räkenskaper till Debet och Credit samt med Specialierna collationerades.

2.  Slöts att Ekesyllen som nu wid Kyrkian finnes skall gjöras till tröskell Syll på Wapenhuset, då ock gålfwet wid Klåckorna lagas tillika med luckorna.

3.  Att en lina skall anskaffas till att Klämta med, då ock Kläppen lagas att Han blir tjenlig här till då Hustru Lisbetta åtager sig Klämtandet mot En Daler Smt 16 öre dito mynt.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1748, den 28 Maj. Pag. 209 o. 210.

Den 28 Maji hölts allmän Sochnestämma med Askeryds Församling då nedan skrefne måhl androgos

1.  Önskades Lycko och Wälsignelse till wärkets fullbordande af Herr Kyrkioherden.

2.  Uplästes och widkändes Kyrkioräkningarne hwars behåldna Summa är 276 Daler 27 1/3 öre Smt.

3.  Betalningen för Klåckarestugu fönstren tages ur Kyrkians Cassa att undwika beswär med så liten Summas incasserande.

4.  Förestältes angående de snart uplagde Biblar i Linkjöping och utsättes i dag 14 dagar till att sig angifwa och sina namn anteckna.

5.  Församlingens Ledamöter upmantes i allmänhet att flitigt lära sina barn läsa, hwilket låfwades.

6.  The Sochnefattige upräknades och efter församlingens ompröfwande utslöts några. Och fan församblingen skjäligt att den som någon qwarlåtenskap äger wid sin afgång skall gifwa en plåt till fattigcassan wid sin död. Därest det finns.

7.  Frågade Pastor om något löst pack framstucket, då Pastor förmante församlingen sådant angifwa och dem fasttaga. Äfwen utsocknes fattige som skjutsas skola intet intagas eller skjutsas.

8.   Androg Pastor angående Orgelwärk och bewiljade församlingen att sedan Församlingens Respective Herrskaper sig wärket åtagit samt berömligen sammanslutit will ej heller almogen sig undandraga uthan bewiljar 16 öre Smt af hwar fjerdedel och thet i 2 Åhr. Drängar och pigor låfwa ock göra sitt till då de af Pastore mera härom upmuntrade och anmodade warda.

9.  Framhafwes bräder till gålfwet i Prästegården, ett af hwar fjerding enär Pastor pålyser, nu för midsommar. Hwar till Snickare tingas och spik köpes.

Johan i Lij (Liden?) bewiljades för thet Han fästat spiran och Hanen på Klåcketornet, 4 Daler 6 öre Smt.

11.  Påstår en dehl af församlingen att ny stohldelning måste lagligen anställas af Herr Häradshöfdingen i orten ju för ju häldre, hwarom Pastor försorg drager.

12.  Påminte församlingen angående Räcket som Wälborne Herr Majoren Carlheim Gyllenskiöld bygga låtit öfwer sina stolar? Hwarpå Pastor swarade att then som seer sig förbefogas att Klaga, härwisas till laga forum. Hwarwid Pastor ej mera kan på en Sochnestämma detta måhl uptaga eller utgjöra. Församlingen ährhindrade att the wäl tillstadde galleriet allenast det wore något lägre. Då Pastor bad wissa af församlingens Deputerade i wänlighet saken utgjöra, med bemälte Wälborne Herre.

Och utnämndes af Sochnens Ledamöter Nämndeman Jacob Gummesson i Kjättelstorp, Lars Thorsson i Wänarp, Johan i Monkabo, Nils Jonsson i Ägersiö, Kyrkiowärden Anders i Karstorp som thetta i kjärlig wänlighet utgjöra skulle.

13. Sist slöts med Wälsignelses tillönskande.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1748 den 24 Juli. Pag. 210 ff.

Åhr 1748 den 24 Julii hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds församlings Respective Ledamöter hwilken efter Kongl. Kyrkiolagen 14 dagar föruth kungjord war, samt då wid Kungörelsen, måhlen, som afhandlas skulle, till Kjänna gifne, på thet församlingens Respective Ledamöter, them thesto mer öfwerwäga kunde, och sig wid afgjörandet desto mognare och snarare finna. Ordsaken till thenna Sochnestämma eller Sammankomst är then ändring En dehl af Församlingens så wäl Respective Adel och Ridderskap, som af Ståndspersoner och allmogen, påstå skola skjee wid och med Bänkerummen i Kyrkian. Thetta måhl blef wähl wid näst förleden Walborgsmässo Sochnestämma så afgjordt att Herr Häradshöfdingen i orten skulle anmodas i stöd af Kyrkiolagens 24 Cap. VIII § och 4 omständighet, stolarna att dela. Men som Pastor wid sakens närmare skärskådande, sig ej förhasta welat, uthan dels Sjelf medelst kjärliga Föreställningar, budit till, den 29 sistledne Junii, detta måhl uti inbördes förtrolighet hjelpa, då Församlingen sammankallad och ordenteligen inlyst war,. Fast det fruktlöst aflopp medelst hårda motsägelser af få; Dels ock ljudeligen Seer, att ej aldeles tillräckeligit än är, af de Stolar, som nu wärkeligen i Kyrkian finnes. Ty hafwer Pastor i tanka att ähnwishet i sitt företagande, och saken till änteligit slut till de nödlidandes hjelp bringa, en gång föra alla, warit nödsakad, thenna Sochnestämma at utlysa och sedan till nogare ompröfwande föredraga, samt följande Propositioner församlingen i Kjärlighet föreställa.

1.  Först frågades. Om församlingen intet skulle tycka thet tjenligare och Rådeligare wara, att flytta Altaret mitt i Korset af Kyrkian, i Södostra Hörnet och gjöra Chor mitt i Korset? Hwaraf förmodas följande fördelar, att alla fyra Flyglarne af Kyrkian kunde då see prästen för Altaret: Sen hwad det lider med Communionen, och i rättan tid, uthan trängsell gå fram: Sen när barn döpas med flera Helgade Förrättningar. Då ock många Bänkrum i then del af Kyrkian som nu är Chor, byggas kunde, både större och beqwemligare, än the få, som komma att borttagas. Pastor för sin dehl, önskar af alt hjerta thetta måtte uti ömt och moget öfwerwägande komma och att hwar och en med egna tankar och ögon, wille owäldigt, see efter fördelarne här af, samt ock wid handen gifwa, the olägenheter, som synas förefalla, af hwilka Pastor dock inga seer. Pastor tror att många af Församlingens Ledamöter, tillika med sig, sedt thetta brukeligit wara, till allas nöije,wid många andra Kyrkior, der de blifwit Korsewis tillbyggde. Skolandes ock då blifwa dörr på Östra gafwelen samt et stort  och ljust fönster öfwer dörren, och den lilla nu warande Chordörren igenmuras.

2.  Then andra Proposition är. Om Församlingen tycker bättre wara tillbygga en Lächtare i then södra Kyrkian, som kunde blifwa för ungefähr 60 Personer och låta thet öfriga blifwa som thet är? Hwar wid dock Pastor för sin dehl ährhindrar med befruchtan, att thet blefwe ett rum för stim och oskickeligit wäsande i Herrans Huus, hälst nödwändigt ungdom tijt indelas skulle, som under Sång, Communion och andra sysslors förrättande i Choret ej sågo hwad för händer hades, och följakteligen litet eller intet på hjertat lade förrättningens wigt.

3.  Tredie frågan blifwer. Om Församlingen will låta alt blifwa som thet nu är med innanredet i Kyrkian och ändå dela stolarna som the nu finnas öfweralt genom Herr Häradshöfdingen i orten, medelst borttagande? Hwilket senare Pastor för sin dehl tycker omöjeligit wara för förr anförde skjähl. Emedan hwar och en då omöjeligen får nog tillräckeligit rum. Efter then Högsta Guden nådeligen låter församlingen åhrligen tilwäxa till allas wår glädje.

Thetta är nu thet Pastor funnit sig skyldig efter yttersta förstånd och samwett, Församlingens Respective Ledamöter i Ödmjuk-Kjärlighet föredraga samt Thess mogna och uplysta Råd och Slut, så för thenna som framtiden, inhämtade Pastor genom Guds Nåd och lifstiden litet förlänas, försäkrar om skyndesam wärkställighet.

Sedan föregående warit upläst tog Församlingens Respective Ledamöter målen under behörig discours och efter långt öfwerwägan fan församlingen för beswärligit wara Altaret thenna gången flytta uthan lemnar thet till widare öfwerwägande. Hwad lächtaren beträffar wille ej heller Församlingen tycka tjenligit wara; Uthan föll på then tanken att änteligen en jämkning och intet någon ny stohldelning företages. Då bewiljades för thenna gången att Karstorpa stohl som är näst efter Kunhulta stohl afstogs till Ryttmästare Hagendorn af alla stohlägare undantagandes Mäster Ekegreen som ej war till städes. För dess Fru mitt emot. Der näst kommer på qwinsidan Prästehustruns stohl. Sedermera bewiljades att näst derpå å mans Sidan skall Herr Capitain Lieutenants Bostället hafwa rum för 2 Personer  och Handelsman Biörkelund till 2 Personer. Påminnandes de som förwiste få deras rum igen i Num. 16 och få jämkning på andra ställen. Hoppas man widare Herr Inspector Åkerman med Sochnens Sexmän och Nämndeman wid behageligit tillfälle detta jämkar  och med förslag der öfwer inkommer.

Mera kunde för denna gången intet afgjöras.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                     In fidem

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1748 den 4 December. Pag. 212 o. 213.

Den 4 December 1748 hölts allmän Sochnestämma med Askeryds Respective Ledamöter. Då förehölts följande måhl nämligen.

1.  Om någon wid Gudstjenstens förrättande har Klagat. Swarades att intet Klagas, allenast Gudstjensten Klockan praecise 10 begynnes efter förr öfwerenskommelse.

2.  Angående Muren, som mycket nedfallen är, skall med samlad macht upsättas, och til den ändan dagswärkesfolck i wår så tidigt anskaffas att intet gräswäxten i Sommar hindras.

3.  Förestältes om icke församlingen wille gifwa et lass wed till Klåckarestufwan, att Henne upelda och underhielpande. Bewiljades 1 lass af halfgårdarne nu till att begynna med. Tils widare.

4.  Slöts nu åter att då frågan om Orgelwärkets förfärdigande. Slöts att aldeles intet ther om nu mera frågas skall. Hwarwid Pastor beklagar att Hans wälmening ej wunnit tycke och behag oansedt Han thet i en god mening gjordt.

5.  Angående Lächtarne drager Kyrkioherden och Kyrkiowärdarne försorg att then lagas på bästa sättet.

6.  Tilsyningsmän angående Oeconomien ombyttes och i stället för Hans i Wästorp till Pehr Danielsson i Ingewallstorp och för Johannes i Haurida Johan Olufs Son i Haurida.

7.  Ombyttes Sexmän. I Karstorpa Rote efter Göran i Hulu blef Christer i Swenstorp. The andra blefwo längre.

8.  Ombyttes rotemästarne. I stället för Nils i Hwästorp, Paulus i Hultaröija. De andra stå till här näst.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1749 den 4 Maj. Pag. 213.

Den 4 Maji 1749 hölts Allmän Sohnestämma med Askeryds lofliga Församling då följande afhandlades.

1.  Uplästes, widkändes och underskrefwos Kyrkioräkningarna och war behållningen 371 Daler, 18 Smt.

2.  Proponerades angående Prästegårdsbyggning att hon till ena sidan skall omtäckas då bewiljades att louta Redeby  och Wära rotar släppa till näfwer, 5 marker af hwar fjerding och Redeby och Wära rotar komma fram och täcka, med dragare kjöra fram torf. Wära rote om tisdag att kjöra och Redeby om onsdag att täcka.

Mera föreföll intet denna gången, uthan slöts med Guds Wälsignelse.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1749, den 17 December. Pag. 213.

Den 17 Decembris 1749 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församlings Respective Ledamöter då följande förehades.

1.  Förestältes Församlingen angående Fattigstugan efter Höga Landshöfdinge Embetets befallning på sista Jordansökning den 23 September 1748. Hwarpå församlingens respective Ledamöter swarade att the wille samråda sig om några Praeliminairer och gifwa swar ifrå sig straxt efter hälgen: Detta måhl angående.

2.  Frågades Församlingen om Pastor skulle få kjöpa ett nytt Bårkläde emedan thet förra begynner wara försletet. Jämwähl en ny Mässeskjorta. Hwilket alt bewiljades.

3.  Förmantes Församlingen att noga samla lumpen efter Kongl. Förordningen och wachta sig för then ålagde plickt Wiljandes Kyrkioherden nästkommande Thomaedag utse 3 stycken Fattigqwinnor som i wåra 5 rotar på Smålandssidan then att hämta, sedan the till wissa rotar indelta äro.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

                  

 

År 1750, den 20 Maj. Pag. 214.

Den 20 Maji 1750 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Lofliga Församlings Ledamöter då följande afhandlades:

1.  Öfwersågs Kyrkioräkningarne och widkändes samt underskrefwos då Kyrkians Saldo war 425 Daler, 18 1/3 öre Smt.

2. Angående Kyrkiotaket på norra sidan beslöts att thet skall omlagas. Skjeppen tjäras och rödfärgas. Skulle något bristfälligt finnas wid sjelfwa taket anses och flickes det först förswarligen. Här till utnämndes Petter i Bålwiken att arbetet fulborda. 10 Slanor kjöra Redeby åboar för sina dagswärken, them Petter i Bålwiken hugger för betalning. Et bräda af Helgården utgjöres.

3.  Hwad Kyrkioboden och Luckan beträffar utgjöres det Thomasmässo nästkommande will Gud man lefwer. Proponerades angående Spån. Blef som förr ther om stadgadt är.

5.  Påminte Pastor  att Logeladan i Prästegården skulle omtäckas. Hwar till Församlingen bewiljade att det skulle skje innan Midsommar, då thet utgjöres 1 lispund: Upgjord (?) holler tre wedjor af ¼ Hemmanet och et spröt af gården.

6.  Begjärade Wälborne Herr Major och Riddaren Hartmansdorf uti Grafsiöhult wittnesbörd om icke Församlingen kan intyga att wägen ifrå Grafsiöhult åt Söröhult till Gåreboo har warit gammall wäg och af församlingens Ledamöter som bo Norr i Församlingen brukad warit? Hwarpå swarades att denna wäg warit i alla tider och af de Norr i Församlingen boende brukad till Säby marknad jemwähl till Lommaryd och Hullaryd.

                                                                            Actum ut Supra

                                                                            Jöns Meurling

 

År 1750 den 8 Juli. Pag. 215.

Den 8 Julii 1750 hölts Allmän Sochnestämma efter en dehl af Respective Herrskapernas egen begjäran genom dess bref till Kyrkioherden daterat Olstorp den 13 Junii 1750. Thå nedanstående Herrskaper med menige allmogen sig infann samhälligt, emedan Sochnestämman war 14 dagar föruth till kjänna gifwen å predikstolen. Måhlen som föredrogos woro följande:

1.  Angående Altarets flyttande till Södra Hörnet mitt emot Predikstolen hwilket måhl nu under skjärskådande togs och allmänneligen af Samteliga underskrefwen så Herrskaper som allmogen enhälleligen bewiljat och slutet blef att thet flyttas skall. Här wid påminner Wälborne Herr Major och Riddaren Svante Carlheim Gyllenskiöld följande, nämligen att Församlingen wille af egna medel och omkåstnad afflytta Disken så länge och då Herr Majoren sin graf reparera låter. Hwilket Församlingen bewiljade.

2.  Öfwerenskommo samteliga Herrskaperna att wid de nya Stolarna som komma att blifwa bygde skola hwar och en af Herrskaperna följa den nummer och ordning de nu hafwa. Sålunda Bordsiö först, så Olstorp, derpå Askeryd, Edhult, Tunnarp, Eldstorp, sist Captain Lieutnants Bostället Redeby. Detta alt bewiljades allmänneligen och stadfästades med wåra namns undersättiande. Hwilket innan thet skedde ährhindrades att ny dörr på gafwelen skall gjöras, och den gamla Chordörren igenmuras. Detta alt skall i Wår nästkommande will Gud Wärkställas och i Winter nödigt werke framskaffas.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

Eva Charlotta Sparre, S. Gyllenschiöld, E. Broman, Th. von Hagendorn, J. J. Tigerschiöld, Nils Swedenstierna, Paul C. Hager, Eva Charlotta Sparre,  Major Svante Carlheim-Gyllenschiöld, Landshövding Erland Broman på Tunnarp, Ryttmästare Thomas von Hagendorn på Eldstorp, J. J. Tigerschiöld på Edhult och Kaptenlöjtnanten vid Smålands Kavalleri, Nils Swedenstierna på Redeby Mellangård.

Paul C. Hager ägde och bebodde Kunhult.

 

År 1750 den 16 December. Pag. 216.

Den 16 december 1750 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församlings Respective Ledamöter då följande afgjordes, nämligen.

1.  Angående Sochnefattigstugan beslöts att then skall byggas nu i wår till ståndande, med 6 Knutar att der blifwer Stufwan, Förstufwa och Bod igemte förstufwan.

2.  Beslöts att 5 tolfter timber skall huggas och nu i winter framskaffas, 11 alnar långt. Jämwähl ock granar till telde af lika längd.

3.  Wälborne Herr Majoren och Riddaren af Kongl. Swerds Orden Carlheim-Gyllenschiöld beträffande Proponerade Kyrkioherden efter bemälte Herres anmodan att som Han släpper till plats så förskonas Han för timbers framskaffande och annan omkostnad för Säteriet Askeryd, men därest bonde brukar dess Hemman äro the lika dehlachtige med andra Sochnemän. Men hwad the fattiges underhåld beträffar och husets wid macht hållande undantages ingen.

4.  Åtogo sig åboarna uti Kjättelstorp mot betalning att framta 4 stycken syllar a 9 alnar stycket till Kyrkiostolar nödwändighet som i wår komma att gjöras.

5.  Åtog sig Kyrkiowärden Anders Jacobsson i Karstorp uti Swinhults Sochn upkjöpa 12 tolfter bräder till Kyrkians förnödenhet.

6.  Bewiljades Herr Kyrkioherden Meurling att i Söderliga Kyrkian upbygga sig en graf och wilokammar åt sig och sina.

Sist slöts med Wälsignelsens tillönskan.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1751, den 12 Maj. Pag. 216.

Memorial upläst den 12 Maji 1751.

Mitt wälmenta swar och utlåtande på then proposition som i dag 14 dagar sedan blef i Sochnestufwan föredragen, angående en fattigstufwas uppbyggande i Sochn är följande nämligen.

1-mo.  Emedan Herrar Egarne af Bordsiö, Olstorp och Tunnarp som gjör en god halfpart af Församlingen, hålla 2-ne fattigstufwor och således resten af Församlingen, will falla för swårt och tungsamt att hålla en allena.

2-do.  Befruchtar Församlingen, att om fattigstufwan änteligen skall upbyggas, inga fattige wilja gie sig der in, emedan the här i Sochn äro wana att sittia hos sine anhörige och wänner, der de bästa skjötslen kunna hafwa.

3-tio.  Men i den händelsen församlingen skulle behaga gemensamt upbygga en fattigstufwa wed Askeryds Kyrkia, så fast thet är Min Frälse grund och jord, will jag dock så stor plats, som, ther till behöfwes, efter utsyning, lembna, med thet förbehåll, att Församblingen förekommer och frihåller mig, från alt öfwerwåld och förfång af de fattige och deras uppabare på Mina Skogar och Gärdesgårdar, hwilka gå runt i kring Kyrkian, samt ej tillåta, det något intrång af löst folk uti wår Sochnestufwa måtte hädan efter som hijt tills skjedt, händt och practicerat är, Mig till ej ringa skada och olägenhet.

4-to.  Är thet en angelägen sak att Församlingen först och innan Fattigstufwan upsättes, kommer öfwerens, om de fattigas qwantitet och qwalitet som skola underhållas, samt ett wisst utsatt och Stablierat underhåll och bränsle efter Hemmatalet.

5-to.  Bör ingen fattig antagas eller insättias i Fattigstufwan uthom på Kyrkioherdens förslag och församlingens approbation och gillande.

Denna påminnelse och Mitt förbehåll ber jag tjensteligen Herr Magister och Kyrkoherden Meurling täcktes låta för Min räkning uti Kyrkioboken inprotocollera, Mig till säkerhet nu och i framtiden.

Askeryd den 12 Maji 1751.

                                                                            S. C. Gyllenschiöld

Collationerat och lika lydande med originalet intygar

                                                                                 Jöns Meurling

                                                                                      Past. Loci.

 

År 1751, den 12 Maj. Pag. 217.

Den 12 Maji 1751 hölts Allmän Walborgsmässo Sochnestämma med Askeryds Församlings Respective Ledamöter då följande måhl föredrogos.

1.  Uplästes och widkjändes åhrsräkenskaperna då behåldningen befans wara 375 Riksdaler och 20 öre Smt.

2.  Företogs frågan om Fattigstufwans upsättjande then Höga Landshöfdinge Embetet i Jönkjöping, wid Jordransakningen den 23 September 1748 blef anbefalt, hwar om ock Församlingen 2-ne resor tillförene sammankallad warit. Då följande swårigheter af församlingens Ledamöter anfördes med begäran the måtte hos Höga Landshöfdinge Embetet ödmjukeligen andragas i hopp att undgå detta beswäret.

1-mo. Äro 2-ne Sochne Fattigstufwor som underhålles, äfwen en af Hans Excellence Gref Bonde för 3 personer wid Kyrkian, then andra af Grefweliga Mörnerska Familien wid Olstorp, ock för 3-ne. Hwilka fattiga merendels utwäljes af Sochnens fattige.

2-do. Synes då falla Församlingen för swårt än en slik Fattigstufwa upsättia, emedan de benämnde Herrskapens gods utgjöra mäst tredje delen af Församlingen.

3-to. Är här wid Kyrkian så beskaffat att ingen Crono eller Kyrkiojord finnes; uthan alt frälse och altså ej fri plan att slik stufwa upsättia. Beder så i följe der af ödmjukeligen Församlingen at undgå thenna fattigstufwas byggande. Åtager sig ock så hädanefter, som till förene, ömhjertat sina fattige hysa och försörga med friwillige gåfwor efter then method hos oss blifwit antagen. Till bewis häraf, anföres af räkenskaperne att förledet åhr är gifwit och utdelt till de fattige i Sochn 44 Daler Smt föruthan Spannemåhl, som till 6½ Tunna stigit. Thetta anmodade Församlingen Kyrkioherden anföra, och så i ödmjukhet med Höga Landshöfdinge Embetet Communicera i hopp om att få undgå thenna Fattigstufwa.

4-to. Ingaf Corporalen af Kongl Lifdrabante Corpes och Riddaren af Kongl. Majestäts Swärds Orden Svante Carlheim Gyllenschiöld et Memorial, med begäran thet införas skulle i Kyrkioboken, som skedde och kan läsas ord för ord på föregående 216-de bladet.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1752, den 3 Maj. Pag. 218

Den 3 Maji 1752 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Respective Ledamöter  och afslöts nedan skrefne måhl nemligen.

1.  Öfwersågs räkenskaperna och befanns Kyrkians Saldo enligt behållning wara 262 Daler och 23 2/3 öre smt.

2.  Proponering angående Altaretaflans anskaffande då närwarande Herr Majoren och Riddaren Svante Carlheim Gyllenschiöld ock påstår att ej någon Altaretafla ännu skall betingas uthan förmodar at någon Biskop skall först hålla Visitation och belägenheten bese. Allmogen ther wid erhindrade at the wäl åstunda Altaretafla, men som ej många af Adel och Ridderskapet ej heller en stor dehl af allmogens ledamöter som jordägare äro närwarande ty upskjutes målet tills widare. Här jämte påminte närwarande Högbemälte Herre, att wid nästa Sochnestämma och framdeles måste så lysas att ingen uthom rätta jordägare böra sig i Sochnestugan infinna, då något angeläget föredrages angående Kyrkians och Församblingens lägenheter.

3.  Påmintes om Kyrkiobodens upsättande och åtog sig Petter i Bålwiken att skaffa timberkarlar och wara hufwudman för dess upsättjande nu genast att begynna arbetet innan Pingest.

4.  Påmintes församlingen om någon fattig fanns som behöfde införas i fattiglängden, hwarpå Församlingen yttrade sig att inga fattiga nu mera böra intagas.Dertill beslöts ock att de fattiges antal som intages i Fattiglängden och njuta dehl af thet till fattigdom gifwet, ej bör sig till högre än till 30 Personer hädan efter bestiga. Hwilka efter wanligheten delas i 3 Classer efter Kyrkiolagen. Pastor tillsade ock församlingens Fattige at the intet gå uhr Församlingen af förlust på sin allmåssa. Jämwähl beds Them som bo utwid gränserna af Församlingen, ej taga emot främmande tiggare. Detta är allenast att förstå efter then grund enligt på then fot som nu de fattige hos oss underhålles.

Härpå slöts i Herrans namn med wälsignelsens tillönskande datum ut Supra.

                                                                                      Jöns Meurling

 

År 1752 den 20 December. Pag. 219.

Anno 1752 den 20 December hölts Allmän Sochnestämma i Församblingens närwaro då följande förestältes nämligen

1.  Att en huf af tallstockar skall gjöras och sedan telde framskaffas till nya Kyrkioboden af them som restera.

2.  Antogs fattige att hädanefter få fattigmedel, nämligen Östen Hermans Son och Kjerstin Görans Dotter i Nystorp.

3.  Androgs att pigan Anna Pehrs Dotter i Kjettelstorp, som ganska swagsint är, måtte insökas uti något Hospital, hwarwid Kyrkioherden lofwade Suppliquer utsätta till Församblingens underskrift och sedan fortställa.

4.  Wid tillfrågan om någon af Församblingen hade något att anföra? Swarade Wälborne Herr Auditeuren Morath att Han wähl hade något att Församblingen föreställa; Men som nu saknades mycket af Församblingens Ridderskap wille Herr Auditeuren nu sina tankar innehålla i upsåt att framdeles begära Sochnestämma.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1753, den 14 februari. Pag. 219 ff

Den 14 februari 1753 hölts efter Allmän Kungörelse 14 dagar föruth Sochnestämma med Askeryds Respective Ledamöter då följande måhl förestältes nämligen

1-mo.  Klagar Kyrkioherden att de äro tröga som skola afbetala Winsädespenningar, att de uteblifwa enär det pålyses att de skola betala. Pruta ock på kjöpet. Hwarwid beslöts att de som wederböra skola riktigt betala på tillsagdan dag efter markegångstaxan.

2-do.  Anmäler Wälborne Herr Auditeuren Morath å sin Herr Swärfaders Wälborne Herr Cap. Tigerschiölds och Wälborne Herr Ryttmästarens och Riddaren Bromans wägnar sig hafwa något att påminna emedan the Sochnestämman begjärt. Hwar på Wälborne Herr Majoren och Riddaren Gyllenschiöld swarade, att Herr Auditeuren Morath har så mycket mindre rätt och skähl att tala i Församlingen, som Han ej är någon bofast man här, ej heller äger någon jordtårfwa, mindre har någon fullmagt att upwisa af sine förmente Principaler. Wälborne Herr Majoren frågade widare Herr Kyrkioherden om Sochnestämman är begjärd med skriftelig reqvisition, hwarpå Kyrkioherden swarade Ja! Fast brefwet ligger hemma. Men derwid tillstod Herr Auditeuren sjelf att Han wet det Sochnestämman skrifteligen är begjärd. Widare fortfar Wälborne Herr Majoren och Riddaren Gyllenschiöld med påminnelse att denna ensidiga Sochnestämma är olaglig särdeles och i Synnerhet som wid och utunder 3-ne Söndagar å rad utlysande att Sochnens Ledamöter sig mera mangrant skola infinna, men therwid intet nämnt reqvirentens namn, ej heller hwad propositioner och föreställningar ther wid skulle föregifwas, altså protesterar jag quam solennissime (på det högtidligaste) emot alt hwad i thenna ensidiga Sochnestämma proponeras och föreställes, och äfwen på alla ensidiga Sochnestämmor, som på så oricktiga Skjähl grunda sig, ty jag eller någon annan kan inte swara på thet som proponeras för än man får tid och råderum efter laga tillräcklig stämningstid. Ty skulle en sådan osed inntas i thenna Försambling så skulle snart en tiggare på gatan få Sochnestämma enär han begärer. Derföre att förekomma thet säger lagen att Kjäranden eller reqvirenten, måhlet och orten förkunnas, så tillräckelig tid, att hwar och en jordägare sig kan inställa enligt laga Fullmächtig. Häruppå frågade Kyrkioherden om Herr Majoren åstundar Hans swar och utlåtelse, hwarpå bemälte Herr Majoren swarade Nej! Uthan har här med ähran säija Fahrwähl.

Sedan then wälbemälte Herr Major och Riddare war afgången frågade Herr Auditeuren Morath om någon twiflar på att Han är fullmächtig för Sin Herr Swärfader. Hwarpå hela Församlingen swarade: Ingen av oss twiflar uthan wilja gjerna att Herr Auditeuren talar. Då bemälte Herr Auditeur följande proposition gjorde Dicterande till Protocollet.

Thet är denna Respective och Hederwärda Församling bekant huruledes wederbörande Possessor af Sätesgården Askeryd för någon tid tillbaka de facto satt sig i possession af både en wid thenna Kyrkia belägen åkerlycka, Bod och Ladugårdstomter samt Kåhlgårdar, hwilka Klåckaren i Församblingen såsom löhn tillslagna woro. Thet är Församblingen icke mindre bekant, att här om med bemälte Askeryds Herr Possessor warit twistat till Thess kongl. Majestäts och Riksens Höglofliga Giötha Hofrätts Utslag, uthan till följe af brist af då tillräckeliga anförde Skiähl eller att till äfwentyrs ingen af Församblingen warit sänd, bibehållit possessoren af Askeryd wid förenämnda åkerlycka och Klåckarebordet tillhörande ägor. Framledne Lagmannen Högwälborne Herr Carl Bonde antog sig sedermera så af Församblingen ther om anmodad, som af egen drist, att hos Hans Kongl. Majestät i djupaste underdånighet andraga Församblingens och Kyrkians lidande till Fataliernas återwinnande, hwilket genom Hans tidiga frånfälle och död kom att afstanna. Landtmätare förrättningen af åhr 1716 och 1717 öfwer Askeryds ägor och tillhörigheter utwisa nogsamt utom andra skjähl, att Församblingen och Kyrkian häruti är för när skjedt. Min hörsammaste proposition är för then skull, att om icke Församblingen skulle täckas hos Höga Landshöfdinge Embetet skrifteligen anhålla att Herr Cronobefallningsman Montán måtte blifwa beordrad thenna sak nämligen Fataliernas återsökande hos Hans Majestät i underdånighet begjära. För hwilket dess beswär och kostnad till upmuntran af thess thessutom therunder beroende Embetes skyldighet, 50 Daler Smt enär Han sedan till begynnelse företager, samt widare 50 Daler Smt enär saken återwunnen blifwer. Men ifall saken widrigt utfalla skulle Herr Befalln. Man då åtnöja sig med thet undfångna. Skolandes Kyrkian bestå hälften och Församblingen hälften. Församblingen förklarar sig aldeles nögde och wilja änteligen saken skall antagas, anmoda ock wördsamligen Herr Auditeuren å Församblingens wägnar Supplique till Höga Landshöfdinge Embetet upsättia och affärda, att saken må få en pröfning.

3-tio. Församblingen frågades, om the tyckte om thet skrank Herr Major och Riddaren Gyllenschiöld hade låtit ensidigt upsättia omkring sina stolar i Kyrkian och med theras wilja och wälbehag blifwit borttagit, samt ther Herr Ryttmästare Broman och Herr Capitain Tigerschiöld skulle framdeles finna sig befogade att therföre Herr Majoren lagligen tilltala, thet tå måtte skje i hela Församblingens namn och jämwähl å Theras wägnar, hwarpå allmänt Ja swarades.

Sist slöts med Guds Nåds och Wälsignelses tillönskan

                                                                                     Datum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

Som fullmägtig för Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Broman och Herr Capit. Tigerschiöld underskrifne

Alexander Morath, Th. Hagendorn, N. Åkerman.

 

År 1753, den 27 Maj. Pag. 222 o. 223.

Den 27 Maji 1753 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Respective Ledamöter då följande Proponerades.

1.  Öfwersågos Kyrkioräkningarne, befunnos oklandrade. Då Kyrkians Saldo war 145 Daler, 2 13 öre Smt.

2.  Föredrogs om den byggnad som förledet åhr gjordes wid Kyrkian på Kyrkioboden, hwar wid Kyrkian suttit i förlust och bewiljades att ingen annan reparation kommer till dess betalning att gjöras än 1 Daler Smt på hwardt Helt Hemman och så proportionaliter. Skolandes Rotemästarne hwar i sin Rote dessa penningar upbära till Midsommartid innewarande åhr. Kommandes ock då de 8 Daler Smt som Församblingen länge warit skyldig att afskrifwas.

3.  Androgs angående Zachris Olufs Son i Krågsnäset huru som Han tid efter annan grufweligen slår och omänskligen handterar hustru och barn samt i allt swär och bannas. Som åtskillige wittnen intygade. Då Zachris af Kyrkioherden tillspordes om Han slår sin hustru swarade Han thet kan Han intet neka till. Då widare förmantes till Christeligit uppförande, öfwerhopade Han Kyrkioherden och ett wittne med hård mun och obilliga utlåtelser. Frågades om Han intet wille lefwa i Sämja och Kjärlek med sin hustru, swarade wille wähl men kan intet. Åtskillige wittnen intygade att somliga synt hustrun hafwa 4 blånor, somliga också nedanföre. Och som hwarken Pastor eller Sochnemännen får i frid för dess öfwerdådige min något i Kjärlek och Wänlighet råda Honom,. Ty förwises Han med sin hustru till laga forum och begjärer Lofliga Tingsrättens noga ransakande och saksens bewisande om möjeligit wore till någon Skillnad. Församlingen tog ock i öfwerwägande att thet wore till befara om hustrun i så bekostade måhl fölgde mannen hem. Derföre med mansens tillstånd, swarandes Han är lika nögd wart Hon går, tillstyrkte hustruns resa till sin broder till dess Tingsrätten fällt sitt utslag.

4.  Frågades efter Anders Jacobs Son i Oron. Thet har berättats att Han i Kyrkian begådt brått, att Han skolat en söndag något gifwa öfwer (kräkts) i Kyrkian. Han bekjänner Sielf att Han het och mycket warm druckit watten i Klåckarestufwan hwar af Han sedermera af thet lilla Han kunnat taga till lifs om morgonen på gården, misslyckats så hårdt att något gådt ifrå Honom. Nekar dock fulleliga att Han war drucken. Frågades om någon af Sällskapet såg att Han war drucken, men ingen wille intyga att Han syntes drucken, ej heller kan någon säga att Han oljud gjordt. Hans sak recommenders till Lofl. Tingsrättens mildrande wid afgjörandet, hälst emedan mannen dess utom lefwat stilla och wackert. Församblingen förmodar samt hörsamligen beder Wällofliga Tingsrätten om lindrig medfart eller om möjeligit är till remitterande till Församblingens afgjörande.

Frågades om Skräddaredrängen Swen Anders Son skulle kunna ährkjännas för Sochneskräddare på Ydre sidan och undfå sig bref der å? Församblingen tog thet i ögnemärke och fandt några swårigheter som thet afrådde ty kunde thet ej bewiljas.

Slöts med Guds wälsignelses tillönskande.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1754, den 12 Maj. Pag. 223 o. 224.

Den 12 Maji hölts Allmän Sochnestämma, som 14 dagar föruth lyst och kungjordt blifwit då företogs efter Kyrkiolagen.

1.  Räkenskaperne uplästes och widkjändes emedan ingen hade der wid något att påminna.

2.  Slöts wist att Brygghuset i Prästegården skulle ofelbart stensättas när wi lycktat så wårsäden. Redeby och Lönhulta rote framskaffa sten och sand, de andra arbeta wid stensättningen.

3.  Slöts att Kjällaren i Sacristian skulle ansas enär pålyses.

4.  Proponerade Församblingens Ledamöter sjelfwa att thet är för orichtigt med wedhållandet här wid Klåckarestugan, derföre beslöt närwarande menighet att ett lass wed af matlaget skulle framskaffas till allmän tjenst. Hwad torpare angår skola höras af deras Herrar Husbönder och sedan något om them föranstaltas.

5.  Skulle ännu pålysas angående förr bewiljade sammanskott af 1 Daler Smt af hwardt Hemmanet, och utfordras innan Midsommar.

Sist slöts med Guds wälsignelses tillönskande. Sedan slutat war påminte Församblingen om någon som behöfde intagas i fattig längden och bewiljades desse 3-ne nämbligen Maja Håkans Dotter i Sjögemålen och Elisabeth Lars Dotter ibidem samt sist Ingegerd Pehrs Dotter i Broa.

                                                                                          Jöns Meurling

                  

År 1755, den 7 April. Pag. 224.

Anno 1755 den 7 Aprilis war Församblingen lageligit till Allmän Sochnestämma inkkallad i upsåt att antaga en Klåckare wid Församblingen i then afledne Johan Svensson ställe, som i 41 åhr lofligen och wäl Klåckare sysslan beklädt. Tå i åtanke kom, Sochneman ährlige och beskjedelige Petter Samuelsson i Brokafall, som med Sjungande, Skrifwande och flera Klåckaresysslor Församblingen tjent under förre Klåckarens ålderdom. Och som Han dymedelst gjordt sig både bekant  med syssslan, som ock wunnit Församblingens tycke, ty wardt Han af Prosten föreslagen, samt af Församblingen och Prosten allmänneligen, uthan någons gensägelse antagen och förklarad för församblingens ordentlige Klåckare. Skolandes hädan efter de sysslor Kongl. Kyrkiolagen, som för Honom uplästes af XXIV Cap. 31 32 ex 33 §§; Han iachttaga och fullgjöra. Åtnjutandes ther wid then löhn Kongl. Förordningen af åhr 1681 honom tillägger. Sist gjordes med Klåckaren ett betingande, att om Församblingen snart eller senare under thenna Klåckares tjenstetid åstundade förskaffa Orgellwärk, samt nödwändigt då äfwen Orgelnist, att thenne Klåckaren thå friwilligt, uthan motsägelse afträder Klåckaresysslan, så att Orgellnisten får båda sysslorna, emedan thet wille falla Församblingen för tungt löna både Klåckare och Orgelnist, helst dessa twänne sysslor kunna af en man betjenas beqwemligen. Thetta bewiljade Petter Samuelsson; Hwarpå önskades Honom lycka och wälsignelse till och uti dess antagne Embete.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                          In Fidem

                                                                                     Jöns Meurling

 

År  1756 den 4 April. Pag. 224.

Anno 1756, den 4 Aprilis ransakades om Soldaten Nils Kruslocks barn, som blifwit förqwäft hos föräldrarne uti Ängen, och intygades af Nämndeman Johan Olofsson i Kalswed och Hustrun Anna Olofsdotter ibidem, som barnet besigtigat, att ingen åkomma synas kunde som med någon wåldsamhet ty tillskyndad warit. Föräldrarne förmantes till ånger hwar öfwer the ock med heta tårar till kjänna gåfwo. Togos så båda efter förordningen uti Kyrkian.

                                                                                          In Fidem

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1756, den 30 Maj. Pag.224.

Anno 1756, den 30 Maji hölts ock sochnestämma och undersöktes

§ 1.  Om ett litet barn som war förqwaft af modern Hustru Ingrid Måns Dotter i Monkebotorpet, fans som om thet förre barnet förmält är intygade fadren att barnet tagit 2 andetag sedan thet i sin famn uptagit. Modren togs i Kyrkio på wanliga sättet. Men ej fadren, emedan Han legat i en annan säng. Församblingen mante till warsamhet.

Utdrag af Sochnestämmoprotocollet hållit den 2 Junii 1756.

§ 2.  Förestältes Församblingens Respective Ledamöter om De icke ännu en gång wille åtaga sig ett nytt Sammanskott till afbetalning för the af Fältskjäraren Kihlburger för Veneriskt Sjuke Curerade Sjuka? Församblingen antog föreställningen under ömt besinnande. Tackade Gud som de Sjuka hulpit; Men till hufwudfrågan swarade: Att som de redan gjort både thet Christeliga Kjärleken af Dem fordrat, ett Sammanskott af 37 Daler, 8 5/6 öre Smt. Såsom ock till förene betjent åt Sochnens Sjuke Häradwijs; Jämwähl som ej något tillgång finnes uthi Församblingens fattig Cassa, emädan härwijd 36 fattige som proportionaliter ther af understödjas; Ty förmodar Församblingen, samt ödmjukeligen beder, att Nådiga Landshöfdinge Embetet påtänker Nådigt andra utwägar till bemälte Kihlburgers betalande, och Församblingen som inom sig gjordt hwad the förmådt, ej widare i dessa dyra tider betungar.

Slöts med wälsignelsens tillönskande.                         Datum ut Supra.

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1756, den 19 September. Pag. 225 o. 226.

År 1756 den 19 Sept. woro Församblingens Ledamöter af Askeryds Sochn hörande till Smålands sidan tillsammans uti Sochnestugan och hörde sig föreläsas Höga Landshöfdinge Embetets utfärdade Höggunstige Instruction för Capitain Wälborne Herr Jacob Johan Tigerschiöld att wara Öfwerlandthushållare wid förenämnda Försambling.

Wid samma tillfälle förestältes dessa punckter och måhl noga förmanades Församblingens Ledamöter them i acht taga och sig till efterlefnad ställa.

1.  Frågades hurudan skörd allmogen i åhr bekommit? Swarades ganska swag öfwer alt. Förmantes ty Församblingen till sparsamhet i begynnelsen.

2.  Om Församblingen förswarligen upbrukar sina Hemman medelst åker och ängs uprödjande? Swarades hwar och en åstundar bröd, till sig och sina gjör sin högsta flijt.

3.  Om flitigt sten brytes uhr odahl åker? Swarades thet förrättas åhrligen, hwilket klarliga skjönjes wid alla Hemman.

4.  Om någon ny åker wid Hemmanen är uptagen? Eller om Församblingen wille binda sig till något wissst Tunne eller Kannetal åhrligen? Församblingen swarade att the redan en god begynnelse gjordt med ny åkers upodlande ther som tillgång finnes och någon tjenlig jord är att tillgå; Men att binda sig wid något wisst Tunne eller Kannetahl åhrligen kunde man ej, förän odahl åker mera blefwe rengjord, från rör och stor grof sten, som här å orten befinnes, uti åker till stort antahl.

5.  Ährhindrades Församblingen att anskaffa tillräckelig giödsell af måsssar och kjärr med mera. Swarades der som finnes wilja de gjärna gjöra och äro nog måne derom sjelfwe; Men beklaga att tjenliga ställen här till äro rätt fullsynte. Wid samma tillfälle omtalte Herr Prosten Meurling then så kallade Jordmärgen, och upmuntrade Församblingen then att eftersöka.

6.  Förestältes angelägenheten och nyttan af Sochne och Byordningar åboar emellan. Församblingen som ögonskjenligen fant then senares nytta, sade sig med all skyndesamhet wilja then antaga och emedlertid begrunda sig, huru den kan och skall lämpas till allmän och enskildt nytta.

7.  Genom Höga Landshöfdinge Embetets Faderliga Försorg äro nedanämnde Sochnemän, som god frägd och witnesbörd om sig hafwa, förordnade attt wara Landshushållare, nämligen Christer Arvidsson i Swänstorp, Petter Larsson i Skyttlingebäck och Måns Persson i Stora Lönhult, hwilka tillsades bewisa Wälborne Herr Capitain Tigerschiöld then lydnad Höga Landshöfdinge Embetets Inspection anbefaller.

Sist aflägger Församblingens Ledamöter ödmjukaste tacksägelse hos Hans Nåde Landshöfdingen för dess ömma och beprisliga Faderliga wård, och önska Guds milda wälsignelse å alla sidor.

Att allt sålunda slutades intygar

                                                                            Loco et die ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1756,den 19 December. Pag. 226.

Anno 1756 den 19 Decembris hölts Allmän Sochnestämma då följande ährenden förehades nämbligen.

1.  Öfwersågs Kyrkians räkenskaper och befans Kyrkians Saldo wara 305 Daler 19 öre Smt.

2.  Beslöts att angående brygghuset i Prästegården Casseras, så i anseende till dess oduglighet i och för sig samt besynnerligast till dess läge för Eldswåda skuld, ty lofwade Församblingen gjöra et nytt hus då de få weta längden af huset och dehlningen af timbret huru mycket sig på hwardt Hemmantahl belöper.

3.  The som restera med teldet till Kyrkioboden måste i morgon framskaffas uthan försummelse.

4.  Frågades hwar man nu skall få dagswärken? Swarades att Rotmästaren i Redeby rote framskaffar 4 Karlar att inlägga teldet om onsdag.

5.  Påmintes om Kjällarens omlagande hwarwid Församblingen bad Herr Prosten tala med Högwälborne Grefwen i Olstorp om en Eek dertil.

Sist slöts med Guds Nåds tillönskande. Sist ährhindrades angående Klockarens löhn, då 1691 åhrs förordning uplästes och slöts att uplästa förordningen skall efterlefwas derest intet någon i synnerhet Klockaren accorderar, som är 3 Kappar säd på hwart matlag.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1757, den 26 Juli. Pag. 227.

Den 26 Julii 1757 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Försambling, warande Wälborne Herr Capitaine Tigerschiöld och menige man närwarande, då följande förehades.

1.  Öfwersågs räkenskaperna och befunnos richtiga samt underskrefwos och war Saldo 395 Daler 2/3 öre Smt.

2.  Påmintes ömt och Prop. Församblingens Resp. Ledamöter om de fattiges understöd, då Församblingen låfwade efter yttersta förmåga detta måhl ställa. Församblingen efter någon rådplägning kom öfwerens att sammanskjuta till de fattige ungefärligen En Kappe säd af hwart fjerdedehls Hemman och ½ Kappe säd af hwar Torpare som utsäde äger, jämte de penningar som i Kyrkians fattig Cassa finnes, då de förmodar sedan slippa dem någorlunda i sina hus. Sädesslaget tages efter hand och med behag ena åhret Korn, andra Råg. Detta tager sin wälsignade begynnelse nästa Andersmässodag.

3.  Påtog sig Pehr Persson i Hult att resa efter mjölet till Norrkjöping, som Hans Kongl. Majestät i nåder gifwit.

4.  Frågades om flera af Församblingens allmoge åstundade af de nya Biblarna, så få de gifwa sig an till Prosten, som här om till wederbörande skrifwer och Correspondera will.

5. Angående Pigan i Pruta skall Hon för sin Veneriska sjukdom läggas i Cour, och till aflöning skjer ett sammanskott af Församblingen, nämbligen 2 öre Smt af hwardt fjerdedehl och 1 öre Smt af hwar Torpare, som af rotemästarne hwar i sin rote nästkommande söndag betalas i Klåckarestugan. Thet som brister tages tills widare uhr Kyrkian, thet Församblingen skyldig blifwer.

6.  Bewiljades att Spån till Kyrkian skall intet försummas uthan utgjöre 6 alnar på hwardt Helt Hemman wid Thomas mässo tiden.

7.  Proponerades angående Klåckarens löhn att der om Församblingen wille yttra sig att antingen blifwa wid 1681 åhrs Förordning gifwa Klåckaren 6 Kappar säd af Helgården, tre Råg och tre Korn eller hälften Råg och hälften Korn. Thet alla allmänt bejakade.

Mera hades intet förhänder uthan slöts med Guds Nåds och wälsignelses tillönskande.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

J.J. Tigerschiöld,

Hans Ekegren.

 

År 1758, den 23 Juli. Pag. 228 ff.

Åhr 1758 den 23 Julii hölts uti Askeryds Försambling efter förut skjedd Kungörelse ordenteligit Prosteting. Sedan Adjuncten Herr Georg Meurling wanliga Gudstjensten förrättat, trädde Herr Prosten och Kyrkioherden Jöns Meurling för Altaret och hölt i anledning af 1 Cor. 15: V:1 och primi Commatis versus secundi, ett lämpeligit tahl. Här uppå företogs Catechismi förhöret hwar uti Församblingens Ledamöter gjorde godt besked, hälst som läraren och åhörarena med hwar andra wane woro.The flitige berömdes och upmuntrades till widare framsteg i Himbla läran, och till ett Christeligit lefwernes utöfwande i Helgelse. The trögare förmantes till angelägne Sorgfällighet om ett rättskaffens wäsende i Christo Jesu. Rätteligen hemförlåfwades Fruntimbret och öfriga qwinnokjönet.

Företogs Sochnestämma, hwarwid i anledning af Kongl Kyrkiolagen och andre omständigheter följande måhl förehades.

1.  Öfwersågs Kyrkians Räkenskaper. Widkjändes och underskrefwos. Kyrkians Saldo befants wara 397 Daler 28 2/3 öre Smt, som gjör i Kopparmynt 1193 Daler 22 öre. Thesse penningar utlånes mest i Församblingen mot 5 pro Cent.

2.  Gudstjensten på Sön- och Högtidsdagar, förrättas i wanligt tid.Begynnelsen skjer efter Församblingens öfwerenskommelse för dess widsträckta belägenhet skull, Klockan 10. Men då Ottesång eller Skrift eller Messsa hålles begynnes Klockan 9, Alt slutas med Prediks ords förhörande, då Summan af Predikan korteligen föreställes.

3.  Kunna Församblingens Resp. Ledamöter med mig witna att Catechismi Läran, så  allmänneligen i Herrans Hus, som nu skjedt om hösten i Husen, Hemmatahls på ett namngifwit ställe, å Predikstolen, 14 dagar föruth, drifwes genom Guds Nåd fliteligen.

4.  Beträffande the fattige, så äro the hos sina anhörige, som them wårda och skjöta kunna. Till dem utdelas så wähl af then Spannemåhl Församblingen ädelmodigt sig, i stöd af 1757 åhrs den 26 Julii gjorda Förning, af en Kanna säd af hwarje Fjerdendels Hemman, åtagit att utgjöra åhrligen; Som ock af de penningar friwilligt gifwes wid allehanda tillfällen. Thenna delning skjer Andersmässo tiden ordinairt. Jämwähl till de mäst torftige dessemellan.

5.  Kyrkio Disciplin handhafwes med all möjeligt alfwarsamhet. Dock klagade Prosten öfwer et sent inträdande och otidigt utlöpande uhr Herrans Hus; Önskandes att ett wite måtte sättas på then som befinnes wara framkommen och dock försummar Syndabekjännelsens afhörande och läggande; Samt på then, som uthan laga ordsak, ej afbidar wälsignelsens bekommande och versens sjungande pro Exitu! Församblingen bewiljade 2 öre Smt:s plickt på them, som här emot bryter upsåteliga.

6.  Beklagade sig Prosten med Kyrkiowärdarna, att wijnsäds penningarna så trögt och sent utgifwes fast än de pålyses flera resor. Derest likwähl till förena nämbligen åhr 1753 den 14 Feb. är afgjordt att alt skulle richtigt betalas efter Markegångs Taxan på första förelagd tid och dag. Herr Prosten med Kyrkiowärdarna påstode, att den som ej betalar på utlyst dag första gång, skall sedermera betala ränta á 6 pro Cento till Kyrkian ifrå then först utsatte betalningsdagen till dess han betalt. Thetta tyckte Församblingen billigt wara, emedan thenna utgift är af samma Natur, som annor Chronotiondes och följakteligen Executive.

7.  Kyrkian till byggnad är i godt stånd, allenast påminte Herr Prosten att the, som se uti sina Bänkerum en Spijk fela i ett gångjärn eller i ett bänkabräde eller annorstädes de thet genast wille laga sjelfwa innan större skada skjer. Det är rätt owuligt låta dörren slincka på ett gångjärn för en spijks skull.

8.  Gaf Herr Prosten till kjänna att Hans Excellence Rijksrådet Gref Carl Gustaf Bonde, såsom Församblingens Höga Ledamot och Herre till Bordsiö Säteri har ädellmodigt gifwit till Kyrkian, såsom en hjelp till ett nytt Orgellwärks upsättiande 100 Daler Silfmt. Ther till bewekt genom bref från Herr Prosten, hwilket högeligen gladde Församblingen. Wid slikt önskeligit tillfälle upwächtes å nyo hug och lust hos Prosten att föreställa Församblingen om man ej borde tänka på att Zira then wackra Askeryds Kyrkia, till Guds ähra och Församblingens glädje med ett Orgellwärk? Församblingen swarade att oansedt swåra tider förhanden beklageligen woro, likwähl önskade något swar, thet thetta angelägna måhl måtte kunna bringas till slut. Tå framtog Herr Prosten ett bref frå Kyrkioherden uti Ekesiö, Wählährewördige och Höglärde Herr Anders Hertzman, uthi hwilket Ekesiö wähllofliga Försambling tillbjuder Askeryds Försambling sitt gambla Orgellwärk, emedan the redan tingat ett nytt, begjärandes allenast för thet gambla 350 Daler Smt. Brefwet uplästes. Församblingens närwarande Ledamöter togo detta något i betänkjande och stannade i följande slut: Att som ährbjudne Ekesiö Orgellwärk är nog gammalt och man skjäligen befarar, att wid rubbningen och flyttningen, flere bristfälligheter än man förmodar sig yppa skulle: Och som man ej någon tillförlitelig man wid handen äger, som thet med insickt förståndigt skjärskådar: Som ock Hans Excellence Gref Bonde brutit Isen med en friwillig gåfwa, förmodar man the öfrige Församblingens Resp. Herrskaper gripe sig ock an och wijsa äfwen här utinnan ömt hjertelag till Guds Huses prydnad, ty kan jämte flere förtegne skjähl Herr Prosten ej tillhjälpa att ingå i thenna handell, hwar med äfwen Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren af Kongl. Swärdsorden Carl Gustav Broman, samt Lieutenanten Högwälborne Herr Grefwe Carl Gustav Mörner genom skriftelig ingifwen utlåtelse, som uplästes, öfwerens stämma. Prosten frågade tå huru snart man kunde wåga tinga ett nytt Orgellwärk? Swarades af Församblingen, att ther med må i Jesu namn gjöras begynnelse så snart som skje kan. Frågades huru mycket Församblingen will gifwa ther till, att man må hafwa någon grund att bygga på. Swarades, efter någon öfwerläggning, att man skall gifwa 16 öre Silfwermynt af hwarje fjerding och så proportionaliter och thet uti 2-ne åhr, hwilket sammanskott så skulle utgjöras att 16 öre Silfwermynt af fjerdingen utgifwes om hösten 1759 och 16 öre dito mynt om hösten 1760.

9.  Beslöts att när något arbete kommer Sochnen angående att gjöras antingen wid Kyrkian eller wid Prästegården, skall den som försummar dagswerket eller ej med laggilt arbets folck fullgjör, plickta 10 öre Silfwermynt och lika fullt dagswärket fullgjöra.

10.  Påstod Herr Inspectoren Nils Åkerman, såsom Possessor af Säteri i Församblingen och Handelsman Oluf Biörkelund, som för sin egen Person uti bemälte Inspectors bänkerum dehl fådt, måtte ock få annat och skjärskildt stohlerum för sina drängar. Hwar uppå eftersågs uti Bänkedelnings längden, och fans rum uti stolen N-o 11 i Södra Kyrkian, som the bewiljades.

11.  Bewiljades, på thet då nöden fordrar, att Takspån må wara i beredskap, att 4 alnar Takspån skall åhrligen wid Kyndelsmässo tiden af hwardt Helt Hemman utgjöras.

12.  Beslöts att Brygghuset i Prästegården skall ofördröjligen gjöras färdigt.Skolandes Kyrkiowärdarna här på inseende hafwa och så anstalta att allt blifwer förswarligit.

Sist slöts med Wälsignelsens tillönskande.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1758, den 17 December. Pag. 227 o. 228.

Åhr 1758 d. 17 December hölts Sochnestämma då följande Oeconomiska måhl förehades nämbligen.

1.  Angående thet uti Prästegården åhr 1756 den 19 December § 2. Bewiljade och nu färdiga brygghus, skulle betalas efter förhöjning på gårdatalet och intet efter Hemmanens förmedling hwilket emedan thet enligit är Kongl. Majestäts derom Nådiga Förordning; Ty stannade Församblingens Resp. Ledamöter wid samma slut.

2.  Rotemästarna tillsades ingifwa förteckning på the som försummat sina dagswärken, då man sedermera skulle afgjöra om deras pliktfällande.

3.  Frågades om Församblingen wille uppbygga en ny bod i Prästegården emedan theras gambla war redan af syn rutten utdömd wid Laga Husesyhn då Pastor Jöns Meurling tillträdde åhr 1743. Församblingen swarade allmänneligen Ja. Och beslöts att timbret skulle till 12 á 13 alnars längd, nu i winter framskaffas. Plankor till mellanbotten betingade sig Församblingen af Herr Prosten 4 tålfter á 6 alnar långa. Timbret skulle i then proportion anskaffas att hwar Halfgård skulle utgjöra en behållen Syll. Then the skoglöse Hemman skulle taga på Prästegårds skog emedan ther är tillgång.

Mera förehades ej thenna gången uthan slöts med Nåd och wälsignelsens tillönskande.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1759, den 6 Maj. Pag. 231 o. 232.

Åhr 1759 den 6 Maji hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församblings Respective Ledamöter då följande måhl förehades.

1.  Öfwersågs räkenskaperna och jämfördes Specialen och sedan underskrefwes och befans Saldo stort 686 Daler 11 1/3 öre Silfwermynt.

2.  Angående Orgellwärket upwistes Directeuren Wistenii bref och beslöts att Han kallas till Pingstdagen eller annandag Pingst emedan Prosten ej är hemma utsatte Bönesöndag.

3.  Beslöts att angående Broarbetet skall skjutas upp till man har sått wårsäden, och kan i Pingst der om rådgjöras.

4.  Beklagade Herr Prosten sig att Smörtionden orichtigt utgifwas nämbligen af många allenast med 5 öre Smt marken. Beslöts nu allmänneligen att hwar och en skall utgjöra sin Smörtionde in Natura. Han ware Hemmansbrukare eller Torpare; Men då Han wisar sin förmögenhet här utinnan skall smöret betalas med penningar efter åhrliga Markegångs Taxan. Beträffande Tionde Halmen skall hwar och en som utgjör ½ Skeppund i tionde gifwa 1 Kjärfwe halm som skall wäga Ett Lispund och behålla sitt wippe.

5.  Frågades om Församblingens Respective Ledamöter af Herrskapet och allmogen hade något att påminna? Då upptedde Lieutenanten och Grefwen Högwälborne Herr Carl Gustav Mörner på Olstorp en till Församblingen stält skreft, hwar uti begjärdes att Församblingen af Smålands sidan wille wara behjelpliga att med ett dagswärke af hwart fjerdedels Hemman bryta upp en liten engewäg emellan Karstorp och Sjöen Lägern till en ordt kallad Ropsten. Församblingen tog detta i ömt öfwerwägande och till att wisa sin Kjärlek emot en så kjär och förnäm Sochneherre bewiljades att af hwar fjerdendels Hemman skall ett manbart dagswärke gjöras att upbryta wägen och honom brukbar gjöra så långt thet förslår. Skolandes rotemästarna wara hufwudmän och pådrifware hwar för sin rote då en wiss dag före sättes. Torparne följa sin rote och äfwen gjöra ett dagswärke. Sedan detta är gjordt will intet Församblingen stanna i widare answar för thenna wäg och några widare dagswärke gjöra. Förbehålla sig ock Åboarna i Karstorp att the ej betungas med thenna wägens underhållande mer än the öfrige Sochneboarne. Hwad Prommen (pråmen, färjan) widkommer åtager sig Herr Grefwen med Ydreboarna att först fullkomligen upbygga och sedan widmachthålla. Kommandes sedermera en Taxa att uprättas för hwad Personer, Hästar och Wagnar etc kåsta som öfwerföres. Allmogen påstår att en wiss dag till detta arbete med wägen skall utsättas. Beslöts att dagen skall blifwa den 19 Maji näst kommande Klockan 6 om morgonen.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

Jacob Tigerschiöldh ,  Carl G. Mörner,

Nils Åkerman,  A. O. C. Gyllenschiöld.

 

År 1759, den 30 December. Pag. 232.

Åhr 1759, den 30 Decembris hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församblings Respective Ledamöter då följande måhl förehades nämbligen.

1.  Angående en ny läcktares byggande i Södra Kyrkian om icke den kunde byggas rund och wid thet tillfället att Orgelläcktaren skall apteras och nedersänkas? Församblingen bewiljade wähl detta men önskade något längre tid till dess werkställande.

2.  Proponerades om icke Församblingens Ledamöter och allmogen wille benäget bewilja 2 åhr allenast ett litet sammanskott af hwart Helt Hemman till Orgellwärkets afbetalande. Församblingen bewiljade att åren 1760 och 1761 skulle hwarje år 16 öre Smt af hwar fjerding utgjöras och så proportionaliter på större eller mindre Hemman, men ej mer eller längre. Dessa penningar skulle af Rotemästarna upbäras och till Kyrkiowärdarna lemnas.

3.  Angående Sochnegången uplästes Förordningen.

4. Hans Kongl. Majestäts Allernådigste påbud och förordnande the Församblingen i acht taga böra, som wilja anhålla om Collecter uplästes till underdånig efterlefnad.

5.  Dito uplästes Consistorii Faderliga förmaning att efterse Klåckorna, att de ej spräckas medelst owarsam och owålig ringning. Härom gjordes af Prosten alfwarsam förmaning.

6.  Uplästes utdraget af Charta Siglata (Förordning om stämpelskatt) Förordningens 20 § angående Lysningar till Ächtenskap.

7.  Frågades om Församblingen hade mera att påminna? Swarades nej. Men Prosten ährhindrade att bräder skulle nu snart anskaffas, och bjälkar. Ty Herr Fendrichen Åkerman åtog sig framskaffa på winterföret 3 bjälkar som skulle kunna passa till Bålsterstockar på lächtaren.

8.  Klämtningen åtog sig Sochneman Gabriel i Ruttekulla för 1 Daler Smt om året, att bestrida.

Mera förehades thenna gången intet, uthan slöts med Guds Nåds tillönskande.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1760, den 14 September. Pag. 233 o. 234.

Åhr  1760 den 14 September hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församblings Respective inwånare då följande måhl förehades.

1.  Tillsporde Prosten hwad Församblingen nu tyckte om thet nya för ögonen stående Orgellwärket, som i dag till Herrans tjenst inwigt och helgat är. Prosten gaf bewekeligen tillkjenna sin oro innan Han fått höra Församblingens yttrande? Församblingen swarade sig dermed till alla delar wara nögd.

2.  Berättade Prosten om tillagda stämman Qvinta Dena kallad, som utom Contractet är betingad för 50 Daler Smt, hwar med Församblingen förklarade sig wara nögd, efter bemälta stämma ansenligen ökar wärkets godhet.

3.  Bewiljades Prosten för Kåst och Sängkläder hwar med Han betjent Directeuren och Orgelbyggaren Herr Jonas Wistenius, samt dess 3-nne gesäller, 3 Daler Smt om dagen för dessa 4 Personer. Mera kunde then dagen, för ett emellankommande missförstånd emellan Prosten och Församblingen angående frågan om hwem som nu skulle blifwa Orgelnist och Klåckare. Uthan upsköts till nästa Sochnestämma, som beramades till den 29 Septbr följande.

                                                                                 Ingen underskrift

 

År 1760, den 29 September. Pag. 234.

Åhr 1760 den 29 September war åter Församblingens Respective Herrskaper och menige man tillsammans tå företogs thesse ärenden nämbligen.

1.  Frågan om Orgelnistens löhn, hwilket först bör utgjöras uthan afseende på hwem som sedermera får beställningen? Då Församblingen kom öfwerens efter ett noga jämkande, beslöt att sjelfwa Orgelnist löhnen skulle blifwa 16 öre Smt af hwarje Helgård och proportionaliter på the mindre. Och att Torparna bewiljadt gifwa 2 öre Smt af hwart torp om året. Sedan blifwer Klåckarelöhnen efter föreningen gjord förr på Sochnestämma den 26 Julii 1757.

2.  Frågades hwem då Församblingen åstundade till Orgelnist. Tå Herr Prosten föreslog 3-ne som hafwa gjordt prof, nämbligen Orgelnisterna Petter Uddman från Bredestad, Daniel Hörberg från Höredas Försambling och Bodin från Asby. Församblingen kom äfwen att rösta då then förste Uddman fick 1 ¼ röst, Hörberg alla the öfrige. Och som Hörberg blef efter de mästas röster wald ty gick ock de som Honom Voterat i löfte för Honom emedan Kongl. Kyrkiolagen löftes man fordrar. Honom bewiljades också Ett öre Smt i löhn nu till Juhl, då Hans ordinaria tjensteåhr begynnes. Till Orgeltrampare antogs Kyrkiowächtaren Daniel Stobbe nu till Juhl. Bestås Honom 3 Daler i löhn af Kyrkian.

3. Om Lächtaren skulle gjöras i åhr i Södra Kyrkian, då man allmänneligen beslöt att uphöra med thet arbetet till nästkommande åhr.

4.  Hwad fönstret under Lächtaren beträffar bespares äfwen tills widare.

5.  Frågades huru arbetarna wid Prästegårdens loga och bod skall betalas, som stiger till 29 Daler 16 öre Smt? Beswarades att thet skall skie ett nytt sammanskott och Rotmästaren skall det upbära och till Kyrkiowärdarna Lefwerera, som betala till hwar och en som hafwa bör.

6. Till Sochneskomakare antages emedan Församblingen är stor och talrik Drängarne Pehr Bengtsson och Gustav Carlsson, skolandes dessa 2-ne utgjöra gierningarne och hjelpas år att lösa Landshöfdinge Embetets fribref, samt hålla hwar sin halfwuxen dräng. Skolandes den, som först afgår betala Fribrefwets lösande till den andre.

7.  Förmantes att ringningen af Församblingens ungdom skall förrättas och förmanas att det skjer beskjedeliga och ordenteliga.

Slöts med Guds Nåd och wälsignelse, öfwer Församblingens Respective Ledamöter, och sedan underskrefs Protocollet.

Loco ex Diis ut Supra.

                                                                                     Jöns Meurling

Jacob Tigerschiöldh

Hans Ekegren

 

År 1762, den 5 September. Pag. 234 o. 235

Åhr 1762 den 5 September hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församblings Respective Ledamöter då följande förehölts nembligen.

1.  Öfwersågos Kyrkioräkningarna, och jämfördes med Specialierna, tå allting befandts wara rigtigt observerat både till inkomst och utgift, ty underskrefwos och Verificerades the af Sochnemännen och Sexmän.

2.  Förehades thet Klagomåhl Herr Kyrkioherden Siöström ifrå Wästra Ryd, genom bref, hos Herr Prosten angifwet, angående i synnnerhet dels thet intrång Askeryds Församblings inwånare af Ydre Härad gjöra i Ryds Kyrkia såsom ock det owäsende rörande en dehl ungdom skall hafwa ordsakat på Kyrkiogården under Gudstjensten. Båda måhlen togos under ömt öfwerwägande, och hwad thet förra beträffar, skulle der uti ändring skje, om någon blifwit för när skjedt. Äfwen Församblingens Ledamöter berättade sig hafwa tillstånd af sine wänner att nyttja deras stolar, om de wid tillfälle någon gång komma tijt.

Men beträffande thet senare som en dehl gåsssar eller ungdom tillsagt är påstår Herr Prosten att derom skall lagligen ransakas, Och derest någon beträdes hafwa warit så ochristelig, den då böre plichta med sådant straff, som emot Hans ålder och wanart swarar. Men skulle ej Herr Kyrkioherden gitta sådant bewisa, wille man söka annan skjälig utwäg.

3.  Antog Församblingen enhälligt till Kyrkiowächtare Samuel Daniel Ståbbe (Stubbe?) uthi then aflednas ställe, hwilken war fader till thenna, emedan thess Fader också warit Kyrkiowächtare.

4.  Beslöts att nästkommanded wår, will Gud, skall then Lächtaren i Södra Kyrkian som förr wart tillärnat,upbyggas uthan hinder, helst Materialier der till mäst förskaffade äro.

Sist slöts med Guds Nåds tillönskande.

                                                                            Actum ut Supra

                                                                            Jöns Meurling

 

År 1762, den 17 September. Volym C 2. Pag. 851 ff. Microfilm IJ 1490.

År 1762, den 17 September hölls ordentelig Biskops Visitation i Askeryd, då följande förehades.

Act I.

Uti Prostegården.

§ 1.  Nu wararande Pastor och Praepositus, Herr Candidat Jöns Meurling, som berömligen förestått så wäl detta Pastorat nu på 20-de året, som Prost-Sysslan i Contractet nu på 9-de året, gaf både sin Comminister, Herr Magist. Lars Boraeus och sin Adjunct, Herr  Magist. Lidbergius godt loford.

§ 2.  Herr Prosten hoppades, att bägge Församlingarna skola nu befinnas i ett godt, lugnt och hugnelikt tillstånd.

§ 3.  Behöriga Catechismi läse- och Communion längder hafwa till datum blifwit ordenteligen hållna.

§ 4.  Bägge Kyrkornas Hufwud-böcker upwistes. Förteckningarna på födde, wigde och döde hade all sin riktighet. Summariska räkningarna woro behörigen afslutade och underskrefna, bestigande sig Askeryds Kyrkas behållning den 1 Maji sidstledne till 36 Daler, 9 2/3 öre, och Bredestads till 861 Daler, 14 1/3 öre, alt. Silf. mt. Behållningen i Askeryd hade ej blifwit större,. Sedan år 1760, då nytt orgelwerk köptes för 1281 Daler, 8 öre Silf. mt. Se förteckningen på alla reparationer i och wid Kyrkan, som i Herr Prostens tid blifwit gjorda, i denna bok pag. 919. (890?)

§ 5.  Twenne Visitationer hafwa härstädes blifwit af förre Biskopen D. Rhyzelius förrättade, nemligen år 1744  och 1759, warandes altsammans, som då belefwades, nu tilbörligen werkstäldt.

Visitationsprotokollet av år 1759 är skrivet med en så oläslig handstil, att jag anser det säkrast att avstå från en dechiffrering av innehållet.

§ 6.  En Canditat, som redan disputerat pro Gradu, wid namn Holm, Skåning, praeceptorerar på Tunnarp och förhåller sig wäl.

§ 7.  Kongl Förordningen och Consistorii Circulaire-bref, som hittils blifwit i buntar sammanbundne, lofwade Herr Prosten låta med Wälskt band i lagliga Tomer inbinda, då de Förordningar, som skola årligen upläsas, få sin egen Tom, men öfwer alla Tomerna uprättas ett fullständigt Register, som kan få sitt rum främst i första Tomen (Volymen) af Förordningarna, och sammaledes registreras Circulair brefwen.

§ 8.  Herr Prosten hade intet, som Han fann nödigt at skrifteligen i Memorial andraga.

Act II.

Uti Kyrkan

§ 9.  Sedan Herr Prosten sjelf hade hållit en grundelig och mycket upbyggelig predikan öfwer sidstledne Söndagens Epistel, och Gudstjensten war slutad, gick Herr Biskopen för Altaret och gjorde en härlig förklaring öfwer Mich. VII:14, såsom en beredelse til det påföljande Catechismi Förhöret, hwilket af Herr Biskopen och Herr Prosten Hertzman samt Herr Kyrkoherden Engstrand förrättades med den äldre menigheten och af Consistorii Notarien med ungdomen. Det goda besked, som större delen gjorde, gaf Herr Biskopen anledning at til slut berömma både Lärare och Åhörares flit, jämte tilönskan af Guds nåd til widare tilwäxt. Qwinnor och alt ungt folk fingo hemlof, den öfriga delen af Församlingarna trädde närmare tillhopa för Altaret till Soknstämman.

Act III.

§ 10.  Frågades. Om Communion-förhör hållas i bägge Församlingarna? Herr Prosten swarade, at Han brukar om mårgonen då folket kommer fram til Skrift, hwilket sker gemenligen hwar 3-dje söndag, och så ofta Communion begäres, näst för skriftningen framställa de nödigaste Communionfrågor, hwarwid Församlingen altid funnit sitt nöje. I Bredestad har Comministern at göra sammaledes.

§ 11.  Frågades. Om Folket brukar binda sin nattwardsgång wid wissa dagar och Högtider? Swar Nej.

§ 12.  Bägge Församlingarnas sidsta Summariska Kyrkoräkningar uplästes och godkändes.

§ 13.  Derwid berättades, at hittils hade Brudarna betalt 1 Daler Koppmt. För Kronan och 16 öre för Pellen. Men denna inkomsten har på en tid warit mycket ringa, emedan de flästa låta wiga sig i tysthet. Herr Biskopen frågade, om Församlingen wore nögd med at Kronolegan blefwe hädanefter något förhögd, til större förmån och inkomst för Kyrkan? Swarades. At brudparen pläga utom förenämnda Kronolega gifwa til Kyrkan 2 Daler Kopp.mt. och til de fattige 1 Daler, hwilket tyktes wara nog.

§ 14.  Hittils har man gifwit 5 pro cent i intresse för lånta penningar af Kyrkans medel. Men efter nästkommande Walborgsmässa lära Creditorerne här såsom annorstädes icke wägra at gifwa 6 pro Cent.

§ 15.  Trenne Kappar säd gifwes årligen af hwarje fjerdedels Hemman, jemte kött, salt och annat, til de fattige, som wistas hwar de kunna, emedan här är ingen plats at bygga fattigstuga på. De fattige äro delte, efter deras olika trångmål, i 3-ne särskilda Classer. Utdelningen sker flera gånger om året.

§ 16.  Hwad Kyrkodisciplinen beträffar, så går alt ordenteliga och skickeliga till, warandes ingen förargelse eller wilfarelse nu för tiden å gånge. Prästerskapet förklarade sig nögdt med Åhörare och dessa med Prästerskapet.

§ 17. Frågades. Om Klåckarena underwisa ungdomen som Kyrkolagen dem ålägger Swar: De undandraga sig icke men de Föräldrar, som icke sjelfwe underwisa sina barn at läsa, finna det beqwemligast, at låta dem gå til gamla Ryttare och Soldater, som bo dem närmast, til des de hos Prästerskapet begynna at taga lexor. Herr Biskopen önskade, at de först och främst måtte lära at rätt och wäl stafwa.

§ 18.  Frågades. Om det i tid säges til om Soknbud? Swar. Derpå är inget at klaga. Til desto bättre underrättelse uplästes Kyrkoordningens 17 Cap.s 3 §.

§ 20.  Ingen Krog finnes wid Kyrkorna.

Här haltar paragrafnumreringen igen.

§ 21.  Kyrkorna äro i det stånd, at de nu ingen reparation behöfwa, undantagandes at en läktare kommer med första at byggas i Askeryds Kyrka, efter derom på Soknstämmor fattadt beslut.

§ 22.  Utom det, som dels för många år sedan blef bortstulet, dels ock nyligare är förauctioneradt, /hwilket på sina ställen bör annoteras/ finnes alla Askeryds Inventarii Ecclesiastici persedlar i behåll. Nu beslöts at den oförgylda Silfkannan om 79 lods wigt skall förgyllas. Klåckaren tillsades at flera gånger om året räkna Kyrkoskruden hwilket Han sade sig hittills icke hafwa försummadt. Af D. Gezelii förklaring fanns intet mer än ifrå början til Ruths bok. Nu beslöts at hela werket skall köpas complett, hälst det nu kan fås för bättre pris än förr.

§ 23.  Askeryds Fattigräkning war för sidstledne år ännu icke afslutad, dock war ingen anledning at twifla om dess riktighet.

§ 24.  Inventarium Domesticum i Askeryd kommer at införas utur en gammal Kyrkobok, af hwilket är föga något igen, uti den nya, som nu snart behöfwer inrättas, efter denna är  fullskrifwen.
§ 25.  Af Inventarium Ecclesiasticum i Bredestad sades ingen ting saknas.

§ 26.  Kyrkogården i Askeryd är rätt trång, men ligger så belägen, at han icke kan utwidgas.

§ 27.  Med bänkedelningen förklarade alla sig wara nögde.

§ 28. Angående Församlingens byggnad i Prästegården, så hade Herr Prosten intet at påminna, såsom ock hela Prästegården är aldeles ånyo och wäl bygd, under den tid Herr Prosten här warit Kyrkoherde.

Omsider, då ingen ting widare war at andraga, slöt Herr Biskopen denna Förrättning med Guds milda nåds och wälsignelses tilönskan både öfwer Lärare och Åhörare.

                                                                  Actum ut Supra

                                                                  Petrus Filenius

                                                             Episc. Linkopensis

 

Kyrkobok C 2. Pag. 890. Microfilm IJ 1490.

Reparationer i och wid Kyrkian, sedan åhr 1743, de jag, Jöns Meurling Pastoratet anträdde, skjedde med Kyrkians kåstnad, nämbligen the stora och ansenliga.

Åhr 1744. Anströks hela Kyrkian inuti hwijt, emedan Hon war ganska mörk, och gjordes Gardiner kring Fönster och Dörrar, som efter det åhrets Special Räkning kåstade 70 Daler Smt.

Då försvann väl temporärt de gamla, sedermera framknackade, målningarna ?

1744. Tjärades och Rödfärgades Kyrkians Södra Tak, hwartill åtgick 9 Tunnor tjära, 2 Tunnor Rödfärg, som med arbetzlöhn, hemförsell efter thet årets räkning kåstade 61 Daler Smt

1745. Gjordes then nya Sochnebuds Kalken med dess Fodral, som uthan then gamla Kalkens tillhielp kåstade 39.8 Daler Smt.

1746. Giordes then nya Järnbeslagna Kyrkio Eke Kistan, som inalles kåstar 41.11 Daler Smt.

1747. Tjärades och Rödfärgades Klåckestapelen, samt med spånande lagades dess bristfälligheter. Då åtgick 10 Tunor tjära, 2 Tunnor rödfärg, som med arbetslöhn och annat kåstade 96.11 Daler Smt.

1750. Låtit tjära och Rödfärga större delen af Norra Kyrkiotaket med Sacristiae taket, kåstar som ses af thet och förra åhrets Special 86 Daler Smt.

1751. Låtit flötta Altaret frå östra gafwelen, södost mot Predikstolen, göra nya stolar i östra Kyrkian. Dörr på gafwelen med fönster öfwer, som med alt behör, se åhrs räkningen, kåstar 194.4 Daler Smt.

1752. Låtit måla alla stolarna, som kåstar et för alt 100 Daler Smt.

1760. gjordes Orgellwärket ånyo af Herr Directeuren Petrus Wistenius emedan här war intet till förene, med Kyrkians och Församblingens bekåstnad, som inalles kåstar, sådant det nu för ögonen står, och kåstnaden kan sees styckewijs af åhrets Special Räkning 1282.8 Daler Smt.

Då delsummorna äro otydliga ute i marginalen vad beträffar örena, kan den exakta årskostnaden inte klart tydas, men trots en stor bläckplump i kanten, verkar summan vara 1974 Daler Smt. Plus några ören.

 

År 1763, den 15 Maj. Pag. 235 o.236.

År 1763 den 15 Maji hölts Allmän Sochnestämma wid Askeryds Kyrkia, då följande förehades.

1.  Förehades räkenskaperna, öfwersågos och jämfördes med Specialierna och funnos rigtige sedan en missändring ändrad blef, därföre underskrefwos.

2.  Proponerades angående lächtarens byggande i Södra Kyrkian och beslöts att mäster Hans Dahlström som är Häradssnickare påtager sig arbetet jämte dagswärken.

3.  Skall arbetet företagas genast efter Pingest då dagswärken, så många som behöfwes, pålyses å Predikstolen. Den som försummar sända eller sänder odugeligit folck plichte med 2 dagswärkens praesterande. Skall arbetet regleras af Herr Prosten Kyrkiowärdarna och ett par goda män som utläres jämte byggmästaren.

3.  Öfwerenskommo Församblingens Respective Ledamöter efter Herr Prostens Proposition att Gudstjensten skall begynnas med Psalmen: Hijt o Jesu Sambloms Wij. Sedan Barndop, Kyrkiogång och Syndabekjännelsen. Begynnelse gjöres Pingestdagen.

4.  Att det läses Epistelen och Evangelium under stundom då kalt är och många Sysslor äro att förrätta tycker ej alla i Församblingen ej om, uthan bifaller Prästerskapets godt finnande.

5.  Föredrogs om icke en Collect till den förr bewiljad är, må lemnas Petter Samuelsson i Brokafall, som är vice Klåckare, för det Han betjänar Kyrkiogångs Hustrur med pallars ned och upstående? Swarades Ja, och utsattes Annandag Juhl.

6.  Ett nytt bårkläde anskaffas och af det gambla gjöres ett mindre till små lijk.

7.  Ombyttes Kyrkiowärdarna nämbligen Anders Jacobsson ifrå Karstorp,som med beröm warit i 19 år Kyrkiowärd och i dess ställe antogs Elias Jonsson i Lutarp så att nu äro Petter Jonsson i Redeby och Elias Jonsson Kyrkiowärdar.

8.  Sexmän:

Redeby rote Hans Larsson i Äsewad

Lönhulta rote Johan Nilsson ibidem.

Hwästorpa rote Anders ibidem

Karstorpa rote Johan Månsson i Ingewallstorp

Lägernäs rote Lars Larsson i Lägernäs

Kalswed Pehr Andersson i Kalswed

Rotemästare:

Redeby rote Johannes Pehrsson

Karstorpa rote Niclas Bengtsson i Swänstorp

Wära rote Johan Pehrsson i Lutarp

Lönhulta rote Pehr Pehrsson i Skyttlingebäck

Hwästorpa rote Måns i Möjefall

Kjättestorpa rote Nils Pehrsson i Skafarp

Lägernäs rote Nils Paulsson i Hult

Bubbarpa rote Hans Arvidsson i Bubbarp

Sedermera ährhindrades:

9.  Att Församblingen måste nödwändigt i Sommar täcka både stora byggningen i Prästegården och Klåckare stufwan.

10.  Intages till Fattigmedlens åtnjutande Oluf i Hälla och Hans Hustru.

Item Johan Jönsson i Söreängen

Item gåssen Jonas Larsson i Mon.

11.  Påtog sig Församblingen att skaffa en sågad torr planka af 12 tum af hwardt Helt Hemman.

12.  Näfwer till Klåckare stufwan utgjöres 1 lispund af hwardt Helt Hemman då det pålyses.

Sist slöts med Nåd och Wälsignelsens tillönskande.

                                                                       Actum ut Supra

                                                                       Jöns Meurling.

Nils Åkerman,  Johan Larsson,  Anders Jacobsson,  Lars Andersson.

 

Detta var Jöns Meurlings sista stämmoprotokoll som kyrkoherde i Askeryd. Han var född i Kristdala den 6 januari 1703, kyrkoherde i Askeryd 1742, prost 1753, kyrkoherde i St. Åby och Ödeshög 1763, död den 16 december 1778. Han var gift första gången med Maria Juliana Malmström, död den 23 september och begravd i Askeryds kyrka den 9 oktober 1750. Gift andra gången på Aneby med Elisabeth Wrangel af Lindeberg. ”En lärd och angenäm man”.

 

År 1764. Den 19 Februari. Pag. 237.

År 1764 den 19 Februarii hölts en allmän och Laga Sockenstämma med Askeryds Respective och Lofliga församlings ledamöter i wördsamt följe af Högwördige Herr Doct. och Biskopens samt Max. Ven. Consistorii Circulaire Bref af den 7 Decemb.som hit ankom den 8 Februarii, grundat på Kongl. Majestäts Nådiga Förordning och Hospitals och Barnhusinrättningarne i Rijket under den 11 April 1763, att inhämta församlingens förslag hwad som hemorten bör förpligta till sine med allmänt bifall antagne Husfattiges tillräckeliga försörgning, detta åhr 1764, och sedan framgent.

Detta blef sålunda Församblingen förestält och den Nummer af dem Fattige 38 (?) fastställt med försörgning af 4 Kappar säd på hwart helt hemman, hälften Råg och hälften Korn, som utgjör för dem medelst annat understöd en någorlunda tillräckelig utkomst, till ungefärligen 5 Kappar på hwar person, och uti penningar, som olika utfaller á 1 daler Smt. på de uslaste och 16 öre på de öfrige, fast man dem uti wissa Classer indelt, att ibland något mer, och understundom mindre kan tillfalla efter glada gifwares hiertelag Item de mäst bräcklige skiutsas omkring på församlingen att niuta både Kläder och underhuld.

2.  Bewiljades att gamla Östen skall få bo uti Sochnestugan, dock så länge han sig skickeligen och wäl förhåller.

3.  Tillhölts Kyrkowächtaren att tillhålla Kyrkodörrarne under Syndabekännelse, ock jämwäl under Predikan tillstängas utan att låsas, så framt Han bägge sysslorna will behålla.

4.  Recommenderades Stamboken som förledne söndag uplästes Resolutionen om Kongl. Majestäts Nådeligen förlänte Resolution för Skeninge stad och Församling, förelästes 8 dagar förut, och måndag börjas med gåfworna.

Slöts med Guds Nådeliga wälsignelse.

                                                                                 Johan Waenerberg

Nils Åkerman.

 

År 1764 den 17 Juni. Pag. 237 o. 238.

Den 17 Junii hölts en allmän Lageligen utlyst Socknestämma med den Respective Askeryds församling då följande förehades.

1.  Uplästes Kyrkoräkningarne, då Special-Böckerna jämfördes med Hufwudboken, då alt rigtigt handteratas och blef underskrifwit af därwarande Herrar och Män.

2.  Blef förestält ytterligare angående Circulair brefwet om de fattiges tillräckeliga försörgning: Men huru gagneligit och högstagtigit (?) i detta ämnet Högwördig Herr Biskopens både förslag och ömsinsta tancka, samt den föreställning församlingen giordes, så stadnade de dock i den tanckan, att lika som wälbemälte Herre sielf wid biskopsvisitationen detta ärende förfarit och låtit inflyta uti 15 §, huru församlingen dermed bäst i brist på fattigstuga kunde utkomma till de fattigas försörgande, att de icke någon nöd lida kunna; Blef således beslutit att församlingen blifwer wid det som förut slutit är; jämwäl af förra Socknestämmo Protocollet § 1 ärfares.

3.  De som för swaghets skuld föras omkring uti församlingen, bekomma icke utdelning, allenast till skopenningar eller någon särdeles förnödenhet; Det beslöts ock i kraft af Högwördig Herr Biskopens förslag, att qwarlåtenskapen wid deras död blir anslagen till de fattiga.

4.  Ombyttes Kyrkowärd i Peter Jönssons ställe i Redeby och antogs Eric Nilsson i Ägersiö, så att nu äro Elias Jönsson i Lutarp samt Eric Nilsson i Ägersiö Kyrkowärdar. Sexmännerna förblefwo nu som förr. Till Rotmästare i Karstorps Rote antogs Jonas i Norra Holma. Uti Redeby Rote Peter Larsson i Essewad. Uti Lägernäs Rote Sven i Wärnarp.

5.  Öfwerklagades att alt för många intränga sig att löpa uppå Orgellächtaren, både Organisten till hinder och Lächtaren till skada, som redan swigtat, blef förbudit att icke widare så sker, samt beslöts att af goda Män besigtigas och skall 2-ne pelare undersättias, lächtaren till styrka. Äfwen wid tillfälle att efterse Klockestapelen, som skall wara något bristfällig. Den som går uppå Lächtaren utan Organistens tillständelse belades med 12 öre Silfwermynts pligt.

I öfrigt med Guds Nåds och wälsignelses tillönskan slöts denna sammankomst.

                                                                            Actum ut Supra

                                                                            Johan Waenerberg

Jacob Tigerschiöldh.

Nils Högberg.

 

År 1766, den 12 januari. Pag. 239.

Den 12 Januarii 1766 hölts en allmän 14 dagar förut utlyst Sockenstämma då följande blef belefwat.

Samma dag företogs att upläsas såwäl special som summariske räkningarne och blefwo wederbörligen approberade som med närwarandes namn och underskrift beseglades. I öfrigt med Guds Nåd och Wälsignelses tillönskan slöts denna sammankomst.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                Johan Waenerberg

 

År 1766 den 2 Februari. Volym K I a 3. Pag. 1.

År 1766 den 2 Februari hölts, efter skjedd pålysning Allmän Socknestämma uti Socknestufwan, då efter en korteligen gjord upmuntran af den nyligen hit anlände Kyrkoherden, Kongl. Hofpredikanten, Doctor Bohnsack till Församlingen, att alltid beflita sig om en loflig Enighet, god ordning och underdånigste efterlefnad af Kongl. Majestäts, på wårt inbördes wäl, hälsosamsta Lagar, Askeryds Respective och Hederwärda Ledamöter behagade under ömsint åtanka af huru slätt och swagt ofwannämnde dess Kyrkoherde är i Prestgården, hwilken till wåningshusen war så ganska förfallen och bristfällig, wore logerad, besluta att wid möjeligsta första i wår, sedan förut Laga Syn blifwit hållen låta derstädes reparera och bygga, till hwilken ända slöts ock ytterligare den 23 Febr.

1.  Att en god syll eller stock af hwarje fjerding skulle huggas och framföras, hwarje stock 12 a 14 Alnar.

2.  Att en ½ Tolft bräder af hwarje Helgård skall framskaffas.

3.  Att allt detta skall skje med möjeligste första och medan Föret påstår.

Detta belefwat och allmänneligen öfwerenskommet wara, betygar

                                                                                 C. J. Bohnsack

 

År 1766, den 9 Februari. Mapp. N I 1.Vadstena Landsarkiv.

I Herrans Namn.

Åhr 1766 den 9 Febr. eller fastelags söndag, blef ordentelig Probsvisitation hållen med Askeryds och Bredestads lofl. Församblingar uti Moder Kyrkjan, enl. Kongl. Kyrkjoordningen, och Högwördiga Dom Capitlets befallning under 16 sistledne Jan: Följande förehades. Sedan till desse församblingar, genom Kongl. Fullmagt förordnande och nyligen ankomne Kyrkoherden, Kongl. Hofpredikanten Herr Doctor Christian Julius Bohnsach, hade hållit, et till detta tillfället lämpat kort Tahl i anledning af Joh. 12. Cap. 35. 36 v. och der på Catechissmi förhör företagit, hvarpå en redig Husförhörs Längd till flera åhr beqwäm, upprättad af Herr Doctoren och Kyrkoherden, vid nyligen hållne husförhör; framwistes, och sedan större dehlen af församblingen å daga lagt en wacker Christendomskunskap blef slutadt med wälsignelse och förmaning till förkofring i synnerhet, at hemma i husen hålla barn och tjenstefolk, at uti och utan bok väl läsa sin Christendoms hufwudstycken utom hwilket de förhör lärarna hålla, icke kunna blifva nog tillräckeliga, at hos barn och ungdom inprägla och i minnet fästa och fatta Guds sanna Kjännedom och den ordning Han till saligheten föreskrifwit; Härpå fingo Qwinnokjönet och Ungdomen Hemlof och i Choret blef följande efterfrågat:

1-mo.  Om wid offenteliga Gudstjensten och enskilta själawården all ting efter Kongliga Kyrkjo-Lagen, warder förrättadt och i rättom tid och behörigen fullgiöras: Hwar till swarades, at alt skjer efter deras önskan skickeliga och ordenteliga.

2-o.  Om någon Kyrkjo Byggnad nu wore angelägen; Swar: Kyrkjotaket är fehlagtigt på Norra sidan, hwarföre blef tilstyrkt at med  första anskaffa spån och det mehra som dertill fordras, på det tidens utdrägt ej må göra Kostnaden desto drygare. Så berättades efwen, at till en ny läktare i Norra Kyrkjan wore redan anskaffade några bjälkar och bräder, och så fort sig gjöra låter, wilja de denna byggnad företaga.

3-tio.  Uti hwad beskaffenhet Prästegårds Byggnad, häfd och bruk nu befinnes. Kyrkoherden Herr Doctor Bohnsach beklagade sig wäl öfwer bofälliga (förfallna) och Hälsoförderfwande wåningsrum. Men derjämte betygande sin tacksamma ärkjänslo öfwer det löfte, som församlingen redan giort, at med giörligaste första draga den omsorg, at på hwad dem ankommer skall blifwa bygt, bättradt och botadt, till Hans nöije och beqwämlighet. Härwid påmintes at angelägenheten fordrar, at laga Husesyn blir hållen på Prästegården så snart åhrstiden det medgifwer, på det under Herr Magister Waennerbergs wistande här på orten den må för sig gå, helst Han synes för 3 åhr, derwid blifwa answarig.

4-tio.  Öfwersågos Askeryds Räkenskaps Böcker, och befans Kyrkjans hela Cassa wid sista eller 1765 åhrs slut bestå af 574 daler silfwermynt hwaraf allenast nu funnos i Kyrkjokistan Contant i Sedlar 197 daler, 10 2/3 öre, i slantar 15 skilling, i hwitmynt 4 daler, 9 öre, samt en Grefwe Brahes och 2-nne Pommerska gyllen. Summa Twåhundra sexton daler, 19 1/3 öre Silfwermynt och de öfriga Trehundrade Femtio Sju daler, 12 1/3 öre bestå uti innestående Wijnsädes penningar och utlåningar. Bredestads hela Kyrkjocassa består af Ett Tusende Fyrahundrade Fem daler Silfwermynt hwaraf allenast finnas i Kyrkjo-Kistan 145 Skilling. 10 1/3 öre och öfrige 1259 daler 21 1/3 öre Silfwermynt äro utlånte.

Och alldenstund förenemnde utlåningar efter noga granskning blef befunnit, att på osäker hand eller ingen pant ganska många penningar äro utlånte, blefwo Herr Kyrkoherden och Kyrkowärdar tillstyrkta att för Capital och Intresse inlemna tillräckeliga säkra panter eller i annan händelse lagligen indrifwa Kyrkjans penningar.

Härwid lofwade wäl Herr Doctoren wilja göra hwad möjeligt är, men förbehölt sig kraftigigt, at de som Kyrkjopenningar i osäkra händer, och utan fullkomlig säker pant, utlemnat, må blifwa answariga om Kyrkorna komma i någon större eller mindre mistning af sina penningar.

5-to.  Af Kyrkjans saker war intet borta, allenast bland böckerna fattades Cronhielms Historia Ecclesistic, Darelii Sochne Apotheque och 2-ne band af Schriwers Sjelaskatt, hwilka sednare Magister Waennerberg berättade före sin tid wara i församblingen utlånte.

6-to.  Alla Kongl. Förordningar woro så oredigt sammanblandade att man i hast ej kunde utröna om de woro tillstädes eller ej som åhrligen böra upläsas. I lika stånd woro ock wördade Consistorii bref.

7-mo.  Den mig anbefalte Liqvidation emellan Kyrkoherden Herr Doctor Bohnsach och Herr Magister Waennerberg behöfdes nu icke sedan den förra af Kristeligit medlidande eftergaf all sin skjäliga fordran hos den sednare som des på medföljande på församblingens interessionsskrift (medling) anförde utlåtelser utwisar; Så blef ock Herr Lundwall (dåvarande komministern i Bredestad) hederliga till sitt nöije af Herr Doctoren belönt och således utmerktes på det ömaste, dess Kristeliga Hjertta och hederliga sinnelag mehr än någon kunnat förmoda wid närwarande Conjuncturer, icke en ny Landthushållning skall kunna begynnas och icke mehr är förra årets Tertials säd är at tillgå, och als intet af Prästegårdens afkomst. (avkastning.)

8-do.  Den räkning Herr Probsten Meurling insändt, har jag äfwen öfwersändt med Magister Waennerbergs påskrift, som borde ock bewekas till medlidande öfwer denne nu mehra olyckeliga Mannen.

9-no.  Konungens höga Befallningshafwandes 2-ne Resolutioner är nu efter befallning här hos öfwersända, och sedan derwid mehra ej behöfdes, torde wederbörande efter sin åstundan dem återfå.

Sluteligen tillfölje af Kongl. Kyrkjoordningen får jag berätta att ingen uppenbar förargelig ogudaktighet förspörjes nu i församblingarne, den emot Liutenant Gyllenspetz angifna och under Höglofliga Kongl. Götha Hofrätts skjärskådande grofwaste brottsmåhlssak är ännu oafgiord, och Han med ena dottern i fängelse bragt; den andra minderåriga, som äfwen på fadren bekjenner lägersmåhl med sig, och några weckor warit i mitt hus, och sedermehra hos Herr Kyrkoherden Engstrand, då hon länge förut warit hos Comminister Boraeus, påstår ständigt at dess friwiliga bekjennelse är sannfärdig, och sin grufweliga synd hjerteligen ångrar, men kan så wähl som systren här wid icke angifwa några wittnen, den nekande fadren till öfwertygelse.

Den tröghet wid fattighjelpens gifwande som förmantes under förra swåra åhren förmodar man nu skola upphöra, och försäkrar Herr Doctoren at på redigast grund sätja inkomsten och utdehlningen till de fattiga.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 J. P. Tranberg

J. P. Tranberg var kontraktsprost och kyrkoherde i Säby

 

År 1766, den 8 Juni. Pag. 2 o. 3.

1766, den 8 Juni hölts allmän Sockenstämma, då beslöts alla prestegårdsbyggnader, på sätt som följer.

1.  Att taket på byggnaden, som sades wara förfallet i företrädarens tid, skall ärsättning sökas fås af församlingens ledamöter.

2.  Att byggnaden, som skall bestå af öfwerbyggnad på gamla huset, företagas skall nästkommande den 9 Junii och därmed dageligen continuera tils den färdig warder.

3. Att 3-ne Hemman skola arbeta och swara tillsammans för hwarje Knut. Kommandes 2-ne personer dageligen, för hwarje Knut sig infinna.

4.  Att Petter i Bålwiken skall öfwertalas bli byggmästare för denna byggnad och därföre ärhålla tillständigt arfwode af församlingen.

5.  Att, då denna byggnad blifwet således i förswarsgott stånd satt, blifwer jag Bohnsack fulleliga nögd med wånings husen i Prestgården och skall under skyldigsta Tacksäjelse för församlingens benägenhet och enighet, att bidraga till mitt goda logerande, draga försorg, att all warder behörigen wid makt hållet och wårdat.

6.  Att ej heller jag sedan giör någon pretention af församlingen om särskilt kjök i byggnaden, skolande församlingen därom med Herr Prosten Meurling, Företrädaren, öfwerens komma.

7.  Att Nils i Skafarp som ämnade resa till Norrkjöping denna tiden, skulle betinga däruppe sex tunnor grå kalk, att wara i beredskap.

                                                                                     C. J. Bohnsack

N. Åkerman.

 

År 1766, den 20 Juni. Pag. 3.

Den 20 Juni 1766 beslöts angående byggnaden, som nu war kommen till tak, att

1.  Täckningen skulle skje midsommarafton

2.  Att kalken skulle tagas från Korskjälla för 2 daler Smt, samt 2 Tunnor, hwilka skola föras hem af Per i Skafarp mot 2 daler Smt i forlön.

3.  Att tegel skulle tagas 1000 ifrån Olstorp, till en början; Men af Doctor Bohnsack priset, genom bref till Högwälborne Herr Baron Koskull, betingas till det lindrigaste och mindste, än nu af Insp. wid Olstorp påstods, som war 40 Daler Smt Tusende.

4.  Att Teglet skulle hemföras rotewis, om onsdag den 25 Junii.

5.  Att Dahlström skulle mura i Prästgården samt hålla sig sjelf derunder med födan, emot skälig betalning.

6.  Att murningen skulle företagas ofördröjligen och efter 8 dagars förlopp.

7.  Att de gårdar, som ej warit med wid bygget, såsom Ramswik, Hälla, Åsnaryd, 1/8 i Swenstorp etc, skulle sammankomma, att uptaga leer, om måndag den 23 Junii.

                                                                                     Actum

                                                                                C. J. Bohnsack

Per Samuelsson.

 

År 1766, den 10 Oktober. Pag 4.

Den 10 October 1766 afhandlades på allmän socknestämma

1.  Att hwarje Fjerdedelshemman sammanskjuter 2 Daler Smt, som gjör på Helgård, Åtta Daler Silfwermynt.

2.  Att snickare Dahlström får för hwarje gluggs förseende med anständigt snickarwärk, Sex Daler Silfwermynt.

3.  Att ofwannämnda sammanskott skall mottagas, förwaras och utlefwereras emot qwitto, wid förefallande behof, utaf Klockaren Per Samuelsson, som får för sin möda wid räkenskaperna, Sex Daler silfwermynt.

4.  Accorderades och faststältes, att för murarbetet skulle Mäster Dahlström få Fyratio Daler Silfermynt.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Ingen underskrift

Åkerman, Erik Nilsson i Ägersiö,

Anders Hansson i Wästorp, Nils Jacobsson.

 

År 1766, den 30 November. Pag. 5.

Den 30 November 1766 bewiljades

1. Att Sämja emellan Pastor och Församlingen angående lönen skall giöras nästa Walborgsmässodag, kommande emedeltid Pastor, att upbära för innewarande år efter förra Sämjan. Får dock Pastor en Tunna ren säd af hwar Hel-gård, i rent swenskt allmänt mått, med tillhörande kappar, samt för detta året gifwes i sämjepenningar Tre Daler Silfwermynt af hwar Helgård, och så i proportion; Hwarwid likwäl med de swagare förmedlade Hemman, jämkas, efter inbördes gott förtroende.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          Ingen underskrift

J. Tigerschiöldh,  Nils Åkerman.

 

År 1766, den 30 December. Pag. 6.

Den 30 December 1766 blef undersökning, till underdånigst följe af Kong. Resol. På Presterskapets beswär den 22 October 1723, samt Kongl Förordningen af den 14 januari 1726, hållen, om Rusthållaren Per Danielsson och dess hustru Ingrid Johansdotter uti Hafrida, hwilka råkat natten emellan den 26 och 27 föregående Decbr., qwäfwa sitt lilla barn, uti sömnen;

Detta folk, som sig ömkligen jämrade, befanns, efter fleras enhälliga intygan wara och städse warit ett stilla, ärbart och Gudfruktigt Folk, och, altså ej kunna skjäligen misstänkas för någon arghet och onska; utan antas fast mer denna olyckshändelse arriverat utaf blott wåda: Hwarföre dessa föräldrar sedermera, med det wanliga formulair af Handboken i Guds församlings gemenskap åter intagna blef.

                                                                                          Bohnsack

Tigerschiöld, Lars Jaensson, Rusthållare i Haverida,

Hans Jaensson i Hageryda, Johannes Månsson i Späckewad. (Flisby socken?)

 

År 1667, den 1 Februari. Pag. 7.

1 Februarii. På grannlagets anmälan från Karstorp, om den därboende, men nu åtsagde inhysesmannen Sven Jonssons elaka och obetänksamma opförande, sammankallades socknens äldste, att stadfästa något wisst emot sådant ytterligare dess framförande, och beslöts, att som det härrörde af något omåttligt brännwinssupande, hwaren som bewisligen kan öfwertygas härefter gie eller sälja Honom något brännwin, skall plikta 1 Daler Silfwermynt till de fattiga.

                                                                                          Bohnsack

 

År 1767 den 3 April. Pag. 7.

April 3. då stora 1:sta Böndagen war, blef Kongl Förordningen angående Budkaflars utskickande och kringbärande af den 1 Julii 1743, efter Högmässopredikan, af Predikstolen upläst, hwilket härmed, i anledning af Domkapitlets ankomna stadgande i Circulair bref af den 18 sistledne Martii, betygas.

Askeryds Kyrkia den 3 April 1767.

              Nils Högberg.

          Pehr Samuelsson.

 

År 1767, den 21 Juni. Pag. 8 f.f.

Den 21 Junii hölls almän soknestämma, då

1.  Räkenskaperna ifrån 1766 den 19 Januarii till och med Maji år 1667 upwistes och hade därwid ingen att något ärinra.

2.  Att alla utstående Kyrkans fordringar af wijnsäds och contanta utlåningar skola betalas nästa Michaelidag, i widrig händelse de skyldige lagsökas skall.

3.  Att klocksträngarna skola af kyrkowärdarna ansas och alltid påliteligen widmagthållas, och att Organisten, som alltid efter ser  i Stapelen hur härmed tillgår och gjenast, på answar, rapporterar hwad bristfälligt wara månde.

4.  Att efterhanda kyrko-reparationerne, så wida råd och lägenhet medgifwer, skola företagas, och till en början, emedan andra nödiga byggnadsmaterialier ännu ej woro påtänkteoch insamlade, orgelläktaren skulle denna sommar, anstrykas med anständig prydsam färg.

5.  Att målaren Fridsberg skulle antagas till detta arbete och förut nu gjenast förslag på färg och kostnaden upgifwa.

6.  Att alla resterande skola sina byggningsbräder ofördröjeligast, jemte penningar till byggnads cassan aflefwerera för Prästegården.

7.  Att resterande bräder, skola till midsommar afton aflefwereras,. och ett nytt sammanskått bräder till Otta (8) af hwarje full gård skall utgå nu dessa dagar, och så fort det sig gjöra låter,allra sist innan nästa Persmässo-dag, till 6 alnars längd.

8.  Att Torsten Nilsson från Forserum, som opptedde wackra bewis, skulle få bli Socknskräddare, samt Jonas Svensson från Torpa skulle få bli Socknskräddare dräng.

9.  Att i Fattigdel kommer här efter ingen att få, utan den eller de först upter lageligt inventarium på hwad de äga, som sedan, wid dess afgång skall altsammans tillfalla fattig cassan, sedan det behörigen blifwet försålt.

10. Att sokneboderne ej kunna eller få uthyras.

11.  Att 8 alnar Spån af hwarje helgård skall inlefwereras, och det hwarje år, i Sokneboden, innan midsommartiden.

12.  Att Stoldelning skall skje ju förr dess häldre och ett project därtil upsäties.

13.  Att Extractum Protocolli af sidsta jordransakningen i puncterna angående Askeryds Kyrkojords återwinnande, skall hos Högwällofliga Häradshöfdinge Ämbetet utlösas.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

På församlingens wägnar

Åkerman, Tigerschiöld, Nils Högberg.

Giordes wäl ärinran om Sämjans af den 30 Novbr. 1766 ändring af en eller annan, och förklarade sig Pastor att hwem helst den behagar ändra, Honom står det fritt, däremot den samma då gifwer mig efter 1681 års Kongl. Förordning.

                                                                                     C. J. Bohnsack

 

År 1767 den 12 Juli. Pag. 10.

Den 12 Julii i soknstämma beslöts

1.  Att målaren Fridsberg skall få sin spisning hos Doctorn och Kyrkoherden emot contant betalning under dess arbets tid med målningen.

2.  Att bräderna,som äro ämnade till Prästgårdsbyggnad och ej afgjorda, skola af wederbörande framlemnas i wapenhuset, och därefter ställningen upslås af Petter i Bålwiken med ett dagswärks hjelp, nästa lördag.

3.  Att Dahlström och Isak skola arbeta i Prästgården ofördröjligast och i denna wecka, börja ånyo; Kommandes Isak få betalning för hwad Han giör, samt Dahlström för hwad Han giör, under wilkor, att arbetet, i detta år, blir fullkomnat och slutat.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          C. J. Bohnsack

 

År 1767, den 1 November. Pag. 11.

1767 1. Novbr. Blef undersökning hållen om Soldaten Nils Lägerholm och dess Hustru Annica Hansdotters Barn ifrån Lägernäs, samt Rusthållaren Anders Jaenssons och dess Hustru Anna Catarina Lundboms Barn i Hafrida. Bäge barnen befunnos döda i föräldrarnas sängar; varande Lägerholms barn 5 weckor och Anders Jaenssons barn 10 weckor gamla. Barnen blefwo besiktigade, det förra af Nämndeman Jan i Kalswed, det sednare af Nämndeman Jan i Lutarp, som intygade, ej minsta synbar åkomma warit å någotdera barnet. Betygade ock grannarne, föräldrarne, med all huld- och ömhet, städse sedt sina barn till godo och att ej skjäl wore, att tro annat, än att de olyckliga händelser skjedt af pur wåda, det ock föräldrarne, under betygade djupa sorg och oro, nu mer endast kunde tillfridställa sig med.

Sedan en alfwarsam förmaning blef gifwen, blef föräldrarne tillsagt följande Söndag sig infinna att efter wanliga formulairet i kyrkan intagas, och att barnen medlertid kunde få begrafwas.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

 

År 1767, den 8 November. Pag. 12.

1767 8. Novbr. War allmän Soknstämma då handlades följande.

1.  Warnades Fattighjonet Sven i Soknstufwa att ej widare gje anledning till split och misshälligheter så inom som utom socknstufwan och det wid förlust att få wara i stufwan längre, då något widare skulle höras.

2.  Att klockesträngar och tistlar lagas och Kyrkowärdarne, af eget bewåget därom besörja, då Organisten därom förut har att tillsäja.

3.  Proponerades om Gjerningsmännens lön med det mera, som ännu återstod, att betala för Prästgårdsbyggnaden, och bewiljades att ren räkning skulle formeras af Klockaren och därefter pengar provisionelt 3 Daler Smt på hwart Helt Hemman sammanskjutas, då hwar och en kunde bli betalt. Rotmästarna, skulle dessa, som de förra, innestående pengar, infordra och till Klockaren forderligast inlemna.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Ingen underskrift

Nils Åkerman, Erik Nilsson i Ägersiö,

Johan Larsson i Lutarp, Christer Arvidsson i Swänstorp.

 

År 1768 den 14 Februari. Pag. 12.

Den 14 Febr. 1768. Sedan Rusthållare Jonas Pärssons i Lutarp Hustru Christin Larsdotter befans ihjällegat ett sitt späda 7 weckors gamla Barn uti sängen och därom till Kronobefallningsman Herr Bosteij war tillkänna gifwet, förhördes målet i socknestufwan, i flera af församlingens och grannarnas närwaro, och de det efter fleras intygan, befans wara skjedt, af blott wåda, blef, under alfwarsam förmaning afgjort, at, denna gång, skulle felet bötas och pliktas för, medelst wanlig intagning i Kyrkan enligt Kyrkolagen.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

 

År 1768 den 17 Juni. Pag. 13.

1768 den 17 Junii ransakade Pastor, i öfwerwaro af Herr V. Kronobefallningsman Planck och församlingens äldesta angående Torparen på Rosendal under Edhults Säteri Eric Ersson och dess hustru Maja Persdotters barn, benämnt Sara, hwilket af modern sades wara blifwet qwaeft till döds i dess säng, natten emellan den 8 och 9 Junii. Här wid befans efter intygande af torparen Sacris Isaksson i Boxholmen samt dess hustru Gertrud Jonsdotter, som det döda barnet besiktigat, att händelsen måst warit af wåda, så mycket mer som föräldrarna alltid för stillhet och ömhet för sina barn, af hwilka de ännu hafwa 5 lefwande, woro almäneligen kjände. De skola altså få, efter betygad ånger öfwer sin synd, enligt Kyrkolagen i Kyrkans gemenskap återintagas nästa Söndag.

I anseende till så ofta nu förefallna slika händelser kommer ock en ödmjuk Remonstration (redogörelse) af dessa Olyckshändelser till Högwällofliga Landshöfdinga Ämbetet at afgå.

                                                                                          C. J. Bohnsack

Carl Fried. Planck,

Lars Johansson i Hafrida.

 

År 1768 den 20 November. Pag. 14

Den 20 Novbr. 1768 war Soknstämma, då

§ 1.  Föredrogs Herr Maj. Och Öfwerjägmästaren von Staffes ankomne bref till Pastor, angående, huru wida Norra Wedbos Almännings skog Hålweden borde af soknen, så wäl som andra soknar, befredas; Swarades: att, som Askeryds Församling i manna minne, ej skall nyttjat något trä ur samma almänning, så hyser Församlingen det förtroendet till Herr Öfwerjägmästaren, att denna almänning likafult och utan nu owanligt församlingens deltagande däri, fredad warder med förbehåll af den rätt, som ej mindre denna, än de andra församlingar tillkommandes.

§ 2.  Att den 21 Junii bewiljade 8 Daler Smt af hwar gård skal säkert den 1 mars årligen inlefwereras.

§ 3.  Att en Kyrk-stege skulle giöras, och därtil slanor framkiöras af åboerne i Assjö och stegen giöras af mellangården i Reby.

§ 4.  Att Järnplåtar skulle efterhöras till kjärrors gjörande för kjörande af Herr Fänr. Åkerman, och behagade den commission sig gunstigt åtaga.

§ 5.  Att aflidne Östens lilla qwarlåtenskap skall auktioneras och pengarna til fattigcassan inflyta.

§ 6.  Att till luckskjulet etc. skulle bräder framföras, men bräder uppkjöpas ifrån Axfallsboda til 20 tolfter, hwartil sammanskott af Torpen skulle gjöras; Sven Jonsson i St. Lönhult åtog sig härom efterhöra.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Ingen underskrift

Nils Åkerman, Johan Nilsson i Ägersjö, Per Samuelsson i Brokafall.

P.S.§ 7. Att en ny kappråck af brunt kläde med röda upslag samt foder til skulle af Kyrkpengar ofördröjligen uphandlas.

 

År 1770, den 4 Juni. Pag. 16 o. 17.

Sockenstämmo protocoll den 4 Junii 1770.

1.  Upwistes Kyrkoräkningarna för åren 1769 och 1770. Hwilka til Församlingens Revision utwisas hwar til åtog sig Herr Fendrick Åkerman sig med Klåckarens tilhielp detta wärkställa.

2.  Kom församlingen öfwerens att nu i Sommar låta Spåna och stryka på Kyrkotaket så långt som Materialierne räcka, och tilsades att all rest. af Spån skulle inlefwereras.

3.  Beslutades att någon tilförlitelig Byggmästare skulle förskrifwas till Klåckstapelns besiktigande, som tros wara nog Swag.

4.  Att Ringmuren kring Kyrkogården skall med dagswärken nu med första upläggas.

5.  Denna punkt är helt överstreckad och oläslig.

6.  Kyrko föreståndare åtog sig Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Gyllenschiöld med tilhielp af Johan Hansson i Ägersjö till nästa Socknestämma år 1771 den 1 Maji denna förrättning förestå.

7. Anmälte Herr Ryttmästaren och Riddaren att den i Kyrkian uphängde geometriska Chartan rörande Rotekulla kunde i framtiden gifwa anledning till praetentioner å Kyrkians wägnar och äfwen förargelse, hwarföre församlingen uti wänlighet samtyckte att denna Charta må hädanefter uti Sacristian förwaras.

Här gällde det tydligen att sudda ut spåren efter faderns, majoren Svante Carlheim-Gyllenschiölds, olagliga annektering av Rotekulla!

8.  Omfattar endast val av funktionärer och är av ringa intresse.

9.  Att Kappråck till Spögubben med första skall förskaffas.

10.  Att ett nytt Inventarium på Kyrkians Byggnings materialier och annan Redskap skal uprättas.

11.  Att sammanskott til förlön för de upkiöpte bräderna skall utgiöras af 2 Daler Koppmnt af hwart Helt Hemman och proportionaliter af de mindre.

                                                                                               C. J. Bohnsack

G. Carlh:Gyllenschiöld,

Åkerman, Nils Högberg.

 

År 1770, den 1 Juli. Pag. 17.

År 1770 den 1 Julii Ransakades om gamla änkian Maja Månsdotter i Rotekulla, som den 25 Sistl. Junii fants död uti Lillahems Badstuga; Och berättades af Jonas Zachris Son, att Hon om morgonen kom och begiärde för sin nödwändighet få giöra eld uti Badstugan, hwilket Jonas så mycket mera kunde bifalla, som Hon detta flera gånger tilförene giordt, och äfwen nu syntes wara wid wanlig styrko och sundt förnuft, hwilket ock änkian Ingrid i Fattigstugan besannar, som Hon talt med under det Hon eldat i Badstugan, Folket, som alla den dagen woro ute på arbete wiste ej något om Henne förän mot aftonen, då en liten flicka gått till Badstugan och sedt Henne liggande på lafwen, hwilket Hon straxt berättade för Jonas som då wid sin ditkomst fann Henne död utan att finna det ringaste tecken till något wåldssammeligit, hwilket så mycket mera är troligit, som man ej wet någon hafwa det minsta emot Henne, utan kan slutas att Hon wådeligen blifwit qwafd af wärmen i Badstugan.

                                                                                          C. J. Bohnsack

 

År 1770 den 14 Oktober. Pag. 18 o. 19.

År 1770 den 14 October hölts allmän Socknstämma, då därwid följande förehades.

1.  Blef af Församlingen enhälligt beslutat att all oordning wid Gudstjenstens början skulle aftystas, så att de närwarande under sammanringningen skola gå i Kyrkian wid plikt af 8 öre Smt för hwar och en som ther emot bryter, hwar af Rotemästarne, som upsikt här på hafwa, böra få för sitt beswär 2 öre, de öfrige 6 öre tillfaller Kyrkian.

2.  Angående Befallningsman Lindstedts skuld till Kyrkian, kom Församlingen öfwerens, att dåwarande Kyrkiowärdar, jemte Prosten Meurling som utlånt Kyrkians penningar utan säkerhet, böra denna skuld antingen indrifwa eller samfällt betala, hwilka Kyrkiowärdar nu straxt tilsägas at taga anstalt här om.

3.  Anmodade Församlingen Herr Inspector Högberg att med Rotemästarnas tilhielp söka indrifwa de för flera år tillbaka innestående Winsädespenningar; Hwilket Herr Inspectoren lofwade i giörligaste måtto fullgiöra, så snart de, hos fierdingsman Nils i Stenabo, härom warande handlingar blifwa Honom tilstälte.

4.  Anmälte Johan Olofsson i Hafrida att ett Kyrkian tillhörigt timglas under Prosten Meurlings tid blifwit till Hans Lägergren utlemnat at lagas, hwarföre Johan Olofsson påtog sig detta timglas af Lägergren återfordra.

5.  Blef afslutat att 3 stycken träll till rännor på Kyrkiotaket skola i winter från Ydre skogarne framkiöras, och som den fierde rännan är börgad med jernplåtar, så skola flere dylika plåtar upkiöpas, at rännan häraf får fyllnad.

6. Antogs till Sockneskomakare Israel Torstensson från Boaskog och Flisby Sockn med tilstånd at hos Konungens Befallnings Hafwande utlösa behörigt fribref härpå.

                                                                                     C. J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld.

Johan Hansson.

 

År 1770, den 30 December. Pag. 19.

År 1770 den 30 December hölts allmän Socknstämma då följande föredrogs.

1.  Kom Församlingen öfwerens att antaga Tornbyggaren Petter Andersson från Linkiöping til Klåckestapelens reparerande nästa wår, hwarföre Församlingen ärbiuder Honom 50 Daler Smt uti ett för alt.

2.  Syllar framskaffas från Kiättelstorp 2 stycken. Utgiöres en biälke af hwarje 3 Hela Hemman, då antalet blir 20 stycken.

                                                                                          J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld.

 

År 1771, den 10 Februari. Pag. 20.

År 1771 den 10 Februari hölts Socknestämma då följande förehades.

1.  Beslöts att til Sockenstugan och en Kammares teldande i Prästegården skall utgiöras 2-ne plankor om 7 alnar af Helgården. Bolsterståckar huggas på Prästegårds skog och framkiöras af Åboarne i Redeby i afräkning på dagswärken.

2.  Beslöts att nytt Bårkläde nu wid marknaden skall till Kyrkian upkiöpas.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          C. J. Bohnsack

Per Samuelsson, Anders Jacobsson, Johan Hansson.

 

År 1771 den 5 Maj. Pag. 20 o. 21.

År 1771 den 5 Maji hölts allmän Wallborgsmässo Socknestämma då följande förehades.

1.  Uplästes, widkändes och underskrefwos Kyrkians Räkenskaper från den 1 Maji 1770 til samma tid 1771.

2.  Angående Bårkläden, kom församlingen öfwerens att det hädanefter för det nya skall lega betalas 10 2/3 öre, för det äldre betalas 5 1/3 öre Smt. Men det tredie såsom förslitit brukas af de fattige utan betalning.

3.  Förestältes Församlingen att sluteligen yttra sig, angående Frälse Befallningsman Lindstedts lån i Kyrkian, hwaraf nu resterar 38 Daler 24 öre Smt, till hwilkens betalande hos bemälte Lindstedt ingen tillgång finnes. Detta togs i ömsint öfwerwägande och kan Församlingen icke utan största skyldighet ärkiänna den ömsinta omwårdnad och goda hushållning som Herr Prosten Meurling under dess tid städse wisade, så emot Kyrkian som Församlingen: Men finne ock därjemte att dess lilla Kyrkio Cassa ej kan tåla, att denna skuld med 22 års ränta aldeles afskrifwes; fördenskull stannade Församlingen i det beslut, att Herr Prosten Meurling med dåwarande Kyrkiowärdar, som utan säkerhet utlånt Kyrkians penningar böra denna skuld 38 Daler 24 öre Smt betala, då all räntan eftergifwes.

4.  Intogs i fattiglängden änkian Hustru Anna i Gatan.

5.  Beslöts att utgiöras en Kappe säd af Helgården, af hwilken Spannemål den undfår en tunna som emottager och skiöter den usla änkian Elisabeth i Kiällaren.(?) Öfwerskottet häraf blir i behåld till Socknens Fattige, då ock denna änkian hädan efter likafult åtniuter dess fattigdel.

6.  Till Kyrkioföreståndare af almogen, efter Johan Hansson i Ägersiö, som nu begiärte afskied, antogs Rusthållaren Anders Jacobsson i Karstorp.

                                                                                     C. J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld

Nils Åkerman

Afslutades att alla redeliga Sterbhusen böra utgifwa för klädenas nyttiande och Testamenten, hwilket hos wederbörande bör påminnas.

Befant sig Församlingen förnögd med den i Sommar skedde tornbyggnaden.

3. Tillsades att ingen bör gå på Orgelläktaren emot förra wite. Desslikes att Lönhult Sörgård och Hesterslid tager första stolrummet till wänster på Läktaren emot dess rum på Orgelläktaren.

4.  Kom Församlingen öfwerens at nu i Höst inlägga teldet i Prästegården.

5. Tillsades Spögubben att wid alla socknestämmor wara närwarande att hålla qwinspersoner och annat löst folk i ordning att ej något sorl och buller må ske.

 

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

 

År 1772, den 18 Januari. Pag. 22.

År 1772 den 18 Januari blef efter förut skiedd lagelig pålysning almän Socknestämma hållen, då Församlingens ledamöter förestältes att taga något wisst mått till Winsädens upbärande, på det så mycket oreda här wid må kunna undwikas, som hittils årligen förefallit; Församlingen stadnade uti det enhälliga beslut, att Winsäden owedersäjeligen bör af wederbörande Tionde gifware betalas efter det pris som Jönköpings Läns markegångs Taxa årligen utsätter enligit förr härutinnan skiedd öfwerenskommelse; Och det så snart hwarje års markegång blifwer Kundgjord, och därest någon där wid utsatte tiden uteblifwer, skall wederbörande Rotemästare och Sexmän, resten promt uttaga och till Kyrkian lefwerera; men i brist af Contant betalning tages säker pant som sedan för Kyrkians räkning kommer att för auctioneras.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          C. J. Bohnsack

 

År 1772, den 9 Februari. Pag. 23 o. 24.

År 1772 den 9 Februari blef i Församlingens närwaro Ransakat om Bonden Johannes Johanssons och dess Hustru Maja Catarina Carlsdotters (?) weckors gamla barn, Carl benämndt, hwilket den 1. Sistl. Dennes om morgonen af moderen i sängen blifwit förqwafdt, och intyga närwarande qwinnor, så wäl som Nemndemannen Carl Johansson i Lutarp, som barnet besiktigat och intett det minsta tecken kunde finnas som utwisade wåldsamhet, utan kan slutas att detta är skiedt af rättan wåda, hwilket så mycket mer är troligt, som moderen här öfwer en hjärtelig sorg betygar; Hwarföre Hon på wanligt sätt i Kyrkan bör intagas.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          C. J. Bohnsack

 

År 1772, den 3 Maj. Pag. 23 o. 24.

År 1772 den 3 Maji blef efter 14 dagar förut skiedd Kungörelse allmän Socknestämma hållen, då följande mål förehades.

1.  Uplästes, ärkiendes och underskrefwos Kyrkioräkenskaperne för framflutna år.

2.  Kom Församlingen öfwerens att afskrifwa de hos Lars Andersson och Sven Andersson i Wärnarp innestående Winsädespenningar, som de för dess åkommande fattigdom ej kunnat betala, dock NB (Nota Bene) tills widare.

3.  Kongl. Majestäts Konung Gustaf III tal till Riksens Höglofl. Ständer wid 1771 års Riksdag, som i aftryck till Kyrkan ankommit, har Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Gustaf C: Gyllenschiöld, med äkta förgyld ram och glas, låtit utsira och i Kyrkan uppsättia till märkelig heder och prydnad, hwarföre Församlingen aflade dess ödmiuka tacksägelse.

4.  Accorderade Församlingen: Herr Inspector Hörberg på Tunnarp, att beifra Församlingens rätt till de utmätte Winsädespenningarnes utbekommande av Fierdingsmannen Nils Carlsson i Stenabo.

5.  Beslutades, att det Antependium som hänges för Altaret skal med oblekt lärft fodras, att det ej tager skada.

6.  Afgjordes att nedersta luckan wid Kyrkogården skall i sommar repareras, och så snart tiära kan anskaffas, skall taket på bodarne afmåssas och tiäras.

7.  Blef af Församlingen beslutat, att de efter hwars och ens ämne och wilkor stöda, underhålla och försörja socknens fattige, så att de ej med tiggande skola beswära de omkring gräntsande Socknar wid förlust, så wäl af deras fattigdel som almosor inom Socknen; då Församlingen ock, enligt Kongliga Förordningarne afsäijer sig alt besök af utsocknes tiggare, och tillsades alla wid gränsorne boende, att alla dylika afwisa och ej, wid answar mottaga, sedan detta wid de omkring liggande Socknar blifwit behörigen kundgiort.

8.  Beslutades at i anseende til Församlingens widsträckthets skull, skall Gudstjensten Sommartiden börgas Klåckan 3 qvart til 10.

9.  Intogs i Fattiglängden fölljande: Arfwid Lägerberg i Olstorps Fattigstuga, Gunilla Andersdotter i St: Lönhult, Sara i Hesterslid, Catarina i Siöamålen, Maja Nilsdotter i Redeby Östergård, Carin Andersdotter i Giölen, Catharina Larsdotter i Torrarp, Kierstin Larsdotter i Påland för sine små barn.

10.  Giorde af någon Församlingens ledamot förfrågan, huru wiss sämja war slutad om Pastoraliernes utgifwande under nu warande Pastors tid; Hwarwid befans, at wäl intet wisst afslut här utinnan warit fattat, dock har Pastor det säkra förtroende til Församlingens Ledamöter, hwilka så wäl, de förnämare som ringare redan den förflutna tiden wisat, det de ej neka at gifwa en tunna säd, 8 marker smör, 4 lispund halm, 2 dagswerken och 3 daler Smt Sämjepenningar af Helgården,och äfwen det wanliga ystet, och det så mycket mera, som Han förmodar ingen stridighet i detta mål af Honom blifwit wisat, försäkrar ock ej hädanefter skie skall.

11.  Til Sexman i Lutarps rote antogs Nils Pehrsson i Lutarp, i Lönhults rote Jonas Nilsson i Stora Lönhult.

                                                                                     C. J. Bohnsack

G. Carlh. Gyllenschiöld, Nils Åkerman, Nils Högberg,

Dan. Hörberg, Anders Jacobsson, Jan Hansson.

 

År 1772, den 1 November. Pag. 25.

År 1772 den 1 November hölts allmän Socknestämma med Askeryds Församling då följande mål förehades.

1.  Blef af Församlingen beslutat, at på det att Kyrkan ej må komma i mistning af dess rätt, genom det at lån därstädes blifwa för länge utestående; skola alla de lån som i Kyrkan äro giorde för 1770, så til Capital som Intresse, innan nästa Thomasmässan betalas; I annan händelse skall med panterne lagföras; hwilket sedan ankommer på de skyldigas kostnad.

2.  Beslutades at all resterande spån skall wid Wallborgsmässan wara till Kyrkan inlefwererad.

3.  Skall upkiöpas 5 tunnor tiära till Klåckestapelen och Boderne.

4.  Angående Herr Doctoren och Kyrkoherdens yttrande öfwer den förestälte frågan uti 10 § af sist håldne Sockenstämma Protocoll, låter Församlingen för denna gången därwid bero, hälst Pastor nu är Siuk, och således icke närwarande; Dock förbehåller Församlingen sig frihet til nytt Contracts slutande när de så åstundar.

5.  Intogs i Fattiglängden gamla Eric Ingemarsson i Sågen.

                                                                                 Ingen underskrift


G. Carlh: Gyllenschiöld, Anders Jacobsson i Karstorp,

Eric Nilsson i Ägersiö.

 

År 1773 den (ingen datum angiven) Pag. 25.

Den (?) 1773 hölts, i anledning af Ven. Consist. Befallning i Linkiöping Probste Ting med Askeryds och Bredestads Församlingar angånde Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Gustaf C: Gyllenschiölds inlaga till Höglofliga Justitie Cancel rörande:

1.  Den skadeliga påföljd som kommit af uppehållet med Bredestad Sacellanie (komministertjänst) besättjande, i anseende till Boställets förfallande, så wäl däraf, att foderet ej blir i rättan tid upfodrat, som att gården öfwer winteren står alldeles öde etc.etc.

2.  Angående Herr Doctoren och Kyrkoherden Bohnsacks swaga tillstånd och oförmögenhet till sysslans bestridande, samt Assiö Prästegårds börgade lägerwall, hwilket bägge Församlingarne förklarade wara Sanning, och med sina tankar öfwerens stämmande.

                                                                                 Ingen underskrift

G. Carlh: Gyllenschiöld, Anders Jacobsson.

 

År 1773, den 21 Mars. Pag. 26.

År 1773 den 21 Marti, uppå utlyst Socknestämma förestältes Församlingen till yttrande öfwer Ven: Consistorii gifna förslag angående Win och Byggningssädens in Natura intagande till Socknens fattige; Hwarwid swarades, att som Fattig Cassan är ganska liten, så will den ej mycket förslå till denna säds inlösande; Så tyckte Församlingen det ock wara lika mycket om annan spannemål kan upkiöpas för de fattigas räkning efter gångbart pris, och således är bäst att Winsäden betalas efter det Accord som förr beslutat är.

2.  Bewiljades sammanskott till Malungs Församling i Dalarne, efter hwars och ens förmögenhet hwilket Rotemästarne upbära.

3.  Uplystes Norra Wedbo Häradsrätts intecknings utslag på de panter som enligit beslut af den 1 Nov: till sista Thomesmässan af Kyrkan bort warit utlöste, hwarefter tillsades, att denna blir den uti bemält utslag nemde kundgiörelses dagen, så att, i fall panterne ej inom en månad härefter inlöses blifwa de genom Auction försålde.

                                                                                      C. J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld,

Anders Jacobsson, Eric Nilsson.

 

År 1773 den 2 Maj. Pag. 26 o. 27.

År 1773 den 2 Majus wardt efter 14 dagar förut utlyst allmän Sockenstämma hållen, då följande måhl förehades.

1.  Uplästes, ärkjändes och underskrefwos Kyrkoräkningarne.

2.  Efterfrågades om något Testamente efter Fru Secretererskan Ehrenbielke på Kunhult ännu war till Kyrkan inkommit, och då sådant befants ej wara skiedt anmodade Församlingen Herr Doctoren att detta hos Hans Excellence Riksrådet Herr Baron Ehrencrona i ödmiukhet påminna.

3.  Påminte Herr Doctoren om änkian Kierstin i Kalswed, som för begången stöld öfwer ett år warit utan Kyrkans friheter.

4.  Blef af Församlingen beslutat, att uti nästa år skall ett benhus uppsättias på Kyrkogården.

5.  Som mycken förargelse esom oftast förordsakas däraf att hundar äro i Kyrkan under Gudstiensten, så tillsades Spögubben att hafwa noga upsickt härupå, och beslöts att en piska skall upkiöpas, som Spögubben skall bruka til slike diurs utdrifwande.

6.  Intogs i fattiglängden Maja Pehrs dotter i Prutan och såsom Extra til dess öpning skier, änkian Annica i Lägernäs och änkian Beata i Särsiö.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld.

 

År 1773, den 8 Juni. Pag. 28.

År 1773, den 8 Juni wart uppå Rusthållarens begiäran i Hafrida Församlingens Respective och Hederwärda ledamöter inkallade i Socknestugan där förbemälte Rusthållare upwiste flere Handlingar och Documenter rörande ägoskillnaden emellan Rusthållet Hafrida och Prästegårds stora äng, Prästetorpet kallad, med påstående;

1.  Att gierdesgården må blifwa flyttad efter den rågång som en gammal Härads Synerättsdom utwisar.

2.  Att en fägata som Hafrida till förene skall haft från sin utmark till Assjön, men skall wara intagen till förenemde Prästegårdsäng, må blifwa dem till åtnjutande öfwerlemnad.

Pastoren Högwördige Herr Doctor Bohnsack war wid detta tillfälle ej närwarande,  hwarföre Församlingen yttrade, det de ej woro emot, det hwar och en må komma till åtnjutande af hwad Honom lageligen tillkommer, men trodde sig ej äga frihet att tillåta det någon ändring giöres wid Prästegårdens ägor efter så gamla Documenter utan att sådant först å Hög wederbörlig ort först blifwer anmält, hälst flere af- och tillträdnings Syner sedermera wid Prästegården Passerat, hwarwid både Krono och  Consistorie Fullmägtige har warit närwarande, då detta mål lätteligen kunnat warit föredragit och afgiordt, och Församlingen således ej kunnat stanna uti något answar; Fördenskull trodde Församlingen det wore rådeligast, att bemälte Rusthållare, hos Konungens Höga Befallnings Hafwande i ödmiukhet föredraga denna Sak, om nåd rättwist ombepröfwande, huru wida detta utan widare ransakning kan tillåtas, samt om Krono och Consistorie fullmägtiga wid slikt tillfälle böra wara närwarande, uti hwilken händelse sådant beqwämligast kunde skie nästa höst uti September månad då storskiftsdelning kommer att förrättas wid Prästegården.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          Ingen underskrift

Å Församlingens wägnar G. Carlh: Gyllenschiöld,

Anders Jacobsson i Karstorp, Elias Jonsson i Lutarp,

Eric Nilsson i Ägersiö.

 

År 1774 den 1 Maj. Pag. 29 o. 30.

År 1774, den 1 Maji hölts allmän Socknestämma uti Askeryds Socknestuga efter förut skedd Laga kundgiörelse och företogs och afslutades som föllier.

1.  Uplästes Kyrkians räkenskaper, widkjändes för ricktige och underskrefwos.

2.  Beslöts i brist af godwillig betalning, att Rotemästarne och Sexmännerna skulle skyndsammast utmäta ännu innestående winsädespenningarne.

3.  Påtog sig Mäster Dahlström att besiktiga Kyrkian och noga efterse dess nödwändiga reparationer, då sochnestugubyggnaden kommer att företagas och sedan aflemna sin berättelse till Församlingen, hwarefter anstalt skall tagas om dess skyndsamma förbättrande som kan fela.

4.  Ehuru sidsta sochnesstämman blifwit beslutit, att beenhus skulle byggas, så kommer dock därmed att hafwas anstånd för andra nödwändigare byggnader och reparationer till dess lägeligit tillfälle därtil kan gifwas.

5.  Öfwerens kom Församlingen att företaga den förestående sochnestugubyggnaden, som kommer att upbyggias på gamla planen af lika storlek med den förra, dock med den åtskillnad, att på stugugafwelen blifwer 2-ne fönsterlufter och en på hwarthera sidan, och att sielfwa stugan skall blifwa något kortare än den gamla, på det Cammaren må blifwa så mycket större, och detta bör giöras så snart wåhrsåningen är förrättad; emedlertid accorderas med Johan i Sörskallen, emot betalning blifwa Byggemästare, som sedan blifwer Församlingen answarig, att alt blifwer wäl och förswareligen giordt.

6.  Beslöts att gifwa Comminister-matskott efter förra wanligheten, sedan tillökningen af Spannemålen för detta är afskaffad.

7. Upwiste Hans Ekegren ett Document att Han ägde någon förmohn till ett stolrum uti gamla Kyrkian, och beslöts att ingen hädan efter får tränga Honom därstädes.

8.  Uplästes Konungens Höga Befallningshafwandes, uti Jönkiöping, utslag af den 19 Nov: 1773, angående rågångs upgående emellan Prästegårds och Hauridas äng, och tilstältes Församlingen en vidimerad afskrift, som emottagits af Kongl. Hofpredikanten och Kyrkioherden Herr Doctor Bohnsack.

9.  Påmintes om Torparen Nils Olofssons i Kjällehult swaga tillstånd och beslöts gifwa det M. V. Consistorium till känna med anhållan få Honom inlöst i något Hospital och tages af Hans andel i boet så långt den räcker, det öfriga åtager sig Församlingen sammanskiuta.

10.  Samtyckte Församlingen sammanskiuta 1: Daler Smt af hwarje Helt Hemman och proportionaliter af större och mindre hemmantal till Prästegårdsbyggnadens rödfärgande och istånd sättiande, enligt sidsta Husesynen.

11.  Till fattigdels åtniutande upfördes på fattiglängden, i de afgåendes ställe, änkian Ingrid Persdotter i Kallswed, Pigan Kerstin i Bygget och afskiedade Ryttaren Nils Hagersten i Bråten.

12.  Till Sexmän tillsattes Anders Olofsson i Hälla, Per Johansson i Hule och Måns Månsson i Hälla till Rotmästare.

Och som intet mera war att påminna slutades med wälsignelse.

Sålunda war afslutat och samtyckt intyga. År och dag som förr skrifwit står.

                                                                                 Ingen underskrift

G. Carlh: Gyllenschiöld, Nils Åkerman.

Sam. Biörklund-Olofsson, Anders Jacobsson i Karstorp

Detta var Bohnsacks sista sockenstämma. Han avled den 28 september  1774 av slag under pågående gudstjänst i Askeryds kyrka, där han även begrovs.

 

År 1775, den 7 Maj. Pag. 30 o. 31.

År 1775 den 7 Maji hölts allmän sochnestämma uti Askeryds församling efter förut skiedd laga Kundgiörelse och företogs och afslutades som följer.

1.  Uplästes Kyrkians Special och Summariska räkningar, ärkjändes för riktiga och underskrefwos.

2.  Som Petter  Jacobssons i Konungsäng, pant, för dess giorda Lån den 30 Maji 1755, Tio Daler Smt, wid dess försäljande på offentelig auction icke steg högre än 9 Daler 11 öre Smt, hwar på ock afgår 4 öre dto mynt auctions arfwode och blifwer således rest på hufwudstolen 25 öre Smt och 20 års ränta 12 Daler Smt, som i nästa års debet bör upföras och Han derföre laga bör sökas, så framt Han nu icke godwilligt betalar hälften då resten Honom för dess fattigdom eftergifwes.

3.  Wid Win- och Byggnings säds längdens upläsande befants ibland andra, att Herr Ryttmästaren Hallonqwist blifwit skyldig till Kyrkian 9 Daler 24 öre Smt för åren 1765 66 och 67, men som Honom nu mera icke finnes någon tillgång, så komma dessa 9 Daler 24 öre Smt i nästa års räkning att afföras.

4.  Blef afskedade Ryttaren Lars Branting upförd på fattiglängden till fattigdels utminuterande i stället för Pigan Maja Larsdotter i Oroen.

5.  Alla som hafwa några lån af Kyrkian och icke betala interesse för den förflutna tiden innan hösten, böra då betala både capital och ränta, eller i widrig händelse panten upbjudes och försäljes.

6.  Sedan Mäster Hans Dahlström och Johannes Amundsson tillika med flere sochnemän besiktigat Kyrkian, befanns södra Kyrkians tak på östra sidan så förfallet, att det nästa år bör omtäckas, hwarföre ock

7.  Blef beslutat, att alla som restera med spån, skola nästa winter betala 8 Daler af hwarje Helt Hemman och proportionaliter af större och mindre för hwart år, ifrån 1769 till och med innewarande år 1775.

8.  Sexmänner tillsattes uti  Lönhults rote drängen Sven Månsson i Lönhults Södergård, uti Lutarps rote Jonas Persson ibid, uti Kallsweds rote Olof Jacobsson ibidem, uti Karstorps rote Petter Andersson i Ramswik samt rotemästare uti Wära rote Nils Persson i Sjöhester.

9.  Åtog sig Mäster Hans Dahlström och Johannes i Sörwiken att, innan nästa midsommar telda Sacristigålfwet, läggia in en ståck under östra Kyrkiodörren, att hon blifwer tätt, att ingen snö och yrwäder må blåsa in i Kyrkian, som hit tils skiedt, och att laga Predikostolen; samt Kyrkiowäktaren Samuel Stubbe åtog sig försökia att laga nya timglaset att det kan nyttjas.

10.  Skola gamla sochnestugu fönstren med mera wid lägligit tillfälle, efter skied Kundgiörelse, bortauctioneras.

Sålunda war afslutat och samtyckt intyga

                                                                                     Ut Supra

                                                                                Sven Kinberg

                                                                                Loco Pastoris

G. Carlh: Gyllenschiöld,  Nils Åkerman.

 

År 1776, den 14 Januari. Pag. 32.

År 1776 den 14 Januari blef, efter skiedd inlysning i Sochnestugan Ransakat om gamla änkian Hustru Hedvig Månsdotter i Siöhester som den fants död under ett träd på Wäras Torps södra gierde; Wederbörande, hos hwilka Hon mäst tillförene warit, betyga, det Hon icke på något sätt warit öfwerlastad, äfwen berättade de, som Henne upptogo, att intet tecken tilll wåldsamheter kunde finnas, utan kan slutas det Hon af ålderdoms swaghet gått af wägen och lagt sig under samma träd att hwila och således af den stränga kölden frusit till döds, och som Hon fördt en Christelig lefnad, så kommer Hon att ärligen begrafwas.

                                                                            Ingen underskrift

 

År 1776, den 21 Januari. Pag. 32.

År 1776, den 21 Januari blef efter lagligen skiedd pålysning allmän Sochnestämma hållen rörande Fattigstugans upbyggande, då först uplästes Kongl. Majetäts Allernådigste Bref af den 19 October 1775, hwar utinnan werkställigheten i detta ämne nådigt befalles, samt Kyrkolagens 28 Cap. 4 och 5 §. Församlingen yttrade härwid dess största willighet att efterkomma en så öm och nådig Befallning, men som Kyrkan nu ej äger någon plan till att bygga något nytt Hus uppå, så beslutades att den i samma Byggnad med Sockenstugan warande Kammaren här till skall användas, hwaruti 3 á 4 Personer kunna inrymmas, hwilket Församlingen så mycket mer förmodar wara tillräckeligit, som Hög Grefliga Bondeska Familien wid Kyrkan underhåller en Fattigstuga; Hwarutinnan städse underhålles 3-ne Personer af Sochnens fattige. Hwad författningar til de fattiges underhållande tagne äro, kan af de förre Protocoller nogsamt inhämtas.

                                                                                     Ingen underskrift

 

År 1776, den 19 Maj. Pag. 33 o. 34.

Efter förut skied laga Kundgiörelse hölts uti Askeryds Sochnestuga allmän sochnestämma den 19 Maji 1776.

1.  Uplästes Kyrkians räkenskaper, ärkjändes riktiga och underskrefos.

2.  Beslöts att interessen hädanefter skola betalas hwarje halfår, och de som låna under 20 Daler Smt skola inlefwerera silfwerpant, men de som låna större summor få låna mot löpande Sedlar och Caution (borgen) på halft år att betalas både Capital och ränta eller ock förnya obligation.

3.  Skola alla innestående interesse och winsäds penningar betalas innan den 1 Sept. nästkommande.

4.  Påtogo sig Mäster Dahlström och Johannes i Sörwiken besiktiga Kyrkiotaket nästa tisdag, och lemna Församlingen berättelse nästa söndag, om någon bristfällighet finnes som nödwändigt i sommar bör repareras.

5.  Öfwerens kommo Församlingen till en början intaga 3 Personer i fattigstugan.

6.  Upfördes på fattiglängden i de afgångnas ställe, änkian Ingeborg Ericsdotter i Redeby, änkian Elin i Rosendahl, Hustru Ingierd Nilsdotter i Haurida och änkian i Bergshemmet.

7.  Tillsläppa hwart Helt Hemman till Prästegårds husens reparerande som bör skie 14 dagar före midsommar, ½ lispund näfwer.

8.  Edhults graf bör repareras och hwaren (var och en) som hafwa söndriga stolar, skola sielfwa reparera dem, efter för detta skied öfwerens kommelse.

9.  Till Sexmän antogos Lars Carlsson i Redby och Eric Andersson i Lägernäs Rote. Dito till Rotemästare Olof Pettersson i Redby, Anders Johansson i Skyttlingebäck i Lönhults, Johan Zachrisson i Wännebiörke i Kiättelstorps, Daniel Svensson i Hult till Hults, Petter Svensson till Bubbarps rote.

10.  Sochne Skomakare Israel Torstensson begiärte och fick afskied, och i dess ställe antogs drängen Johan Johansson, som tidigare warit Skomakaredräng.

11.  Sochne Skräddare drängen Jonas Svensson upsades att till nästa Michaeli förse sig med annan tjenst.

Slutades med wälsignelse.

Sålunda war  afslutat och öfwerens kommit intyga

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     Sven Kinberg

År 1777, den 25 Maj. Pag. 35 ff.

I. N. J. C.

(In Nomine Jesu Christi, I Jesu Kristi namn.)

År 1777 den 25 Maji, som war Heliga Trefaldighets söndag, trädde Askeryds Församlings ledamöter: Herrskaper, Ståndspersoner och Sochnemän efter slutad Gudstjenst up uti Sochnestufwan, efter förut skjedd laglig och ordentelig pålysning, de then Förordnade och nyligen tillträdde Kyrkoherden: Magister Magnus Constans Pontin, begynte en lagtima Sochne stämma med en kårrt och hjertelig ärkänsla in för Gud, som wärkar all sämja och endräktighet, dernäst inför denna Guds Församling, som enhälligt och mangrant har kallat Honom till sin Kyrkoherde, utan saknad af någon enda röst, och detta alt blifwit benådat med Hans Kongl. Majestäts allernådigste Fullmagt.

Sedan förestälte Kyrkoherden att en Sochnestämma är att sammanträda till samråd, uti alla de stycken, som Kyrko Ordningen och flere lagar wägleda en församling till ordning och skick, hwartil önskades Guds wälsignelse och hjelp både nu och alltid.

§ 1.  Kyrkoherden frågade, om Församlingen i gemen eller någon i synnerhet, hade wid Gudstjenstens förrättande något att påminna? Hwarwid ingen hade att är hindra, utan både Lärare och åhörare i akttaga till skyldig efterlefnad hwad Kyrkolagen 2. Cap. 5 § utsätter, nemligen att Gudstjensten begynnes Klockan Nio.

§ 2.  Därnäst företogs Kyrkans Räkenskaper uti inkomst och utgift, tillika med Kyrkans Inventarii noga genomseende, befanns wara utan större widd och granskning, än att hela Församlingen in pleno,(i fulltalig sammankomst) den samma då kunde företaga, ty utnämnde Församlingens Samteliga Ledamöter till Revisorer häraf: Fändriken Wälädle Herr Nils Åkerman på Silewik samt Sochnemännen: Ärlige och wälförståndige Anders Jacobsson i Carstorp, Johan Hansson i Ägersiö samt Lars Johannisson uti Hafrida, hwilket utsattes till fölgande Fredagen eller den 30-de Maji.

§ 3.  Ryttmästaren och Riddaren Wälborne Herr Gustaf Carlheim Gyllenschiöld, gaf Församlingen tillkänna, att Han war sinnad nedlägga sitt uti sju år förwaltade Kyrko-föreståndareskap, hwilket medfört ett både träget och mödosamt Inseende wid alla tillfällen, isynnerhet när Kyrkoherden af långsam skjukdom beswäras: Ehuru gerna Kyrkoherden hade sedt och önskat, att ännu längre få behålla en sådan Ordnings-Herre wid Kyrkoinseendet, stod sådan likwäl icke att ärhålla; utan Kyrkoherden och Församlingen aflade och betygade en ödmjuk och högst skyldig ärkänsla och tacksägelse för all sörgfällig möda och omtanka till Ordning och Rådighet under dessa nu till rygga lagda Sju åren.

Församlingen wände sig sedan med en så enhällig som ödmjuk anhållan till dess Sochneherre, Öfwerste Liutenanten och Riddaren, Wälborne Herr Gustaf Adolph Schmiterlöw på Olstorp, att Wälbemälte Herre täcktes hedra och gagna Församlingen med Kyrkones Föreståndareskap.. Men för aflägsenhetens skull ifrån Kyrkan, wägrade Herr Öfwerste Lieutenanten denna  enhälliga begäran, dock med gunstigt löfte, att wid alla tillfällen wilja se Kyrkan och Församlingen till godo, hwarpå Församlingen wände sig med sitt förtroende och begäran till Fändriken, Wälädle Herr Nils Åkerman på Silewik, och änteligen wann sin åstundan och trägna begäran, att Herr Fändriken åtog sig blifwa Kyrkones Föreståndare. Hwarjämte också en utaf Hederwärda Bondeståndet, nemligen Wälförståndige Sochnemannen Anders Jacobsson i Karstorp blef antagen, så hädanefter som tillförene och hit intill.

§ 4.  Framgaf Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw ett från Höga Landshöfdinge Embetet uti Jönköping utsändat Utslag af den 29 April sidstlidne, som Kyrkoherden upläste; Hwarigenom församlingen ärfor, att Skräddaren Jonas Svensson i Karstorp, ärhållit ytterligare stadfästelse, på sitt den 24 sidst förflutne Augusti undfångne Förswarsbref, så länge denna Skräddare går Församlingens Innewånare behörigen till handa, öfwer hwilken Resolution Församlingen förklarade sitt nöje.

§ 5.  Efterfrågades Kyrkans nu warande tillstånd i tak och wäggar, tå Synemännen, hwilka uppå förr skjedd anmodan,sådan ärforderlig besigtning förrättat, inkommo med sina berättelser om nu warande bristfälligheter, hwarpå det blef beslutit och faststält, att Nårra taket öfwer Sten Kyrkan, skall i denna Sommar spånläggas, hwartil god och förswarlig spån af 3 qwarters längd, icke wind, utan rätt klufwen, skall utgöras och lefwereras till 8 alnar af Helgården, och proportionaliter af de mindre. Denna spån framskaffas nästkommande fredag eller den 30-de Maij, tå han mottages och besigtigas utaf åfwanbemälte Anders i Carstorp. Den till Täckningen ärforderliga Spånspiken, beslöts att en Fjärding deraf skulle kiöpas och hithemtas från Gropen, (?) och arbetet företagas, så snart som alla materialier och förnödenheter blifwa anskaffade. Till sjelfwa spåningens förrättande blefwo Dahlström och Johannes i öfra Sörewiken antagna, hwilka också för arbetet answara.

§ 6.  Hwad Kyrkans Skrud och inre behofwer angår, berättades och befanns, att Mässehakarna äro gamla och utsletna utom dess för kårtta, och således till sitt bruk wanprydeliga. Förden skull stadnade alla uti den åstundan och omtanka huru en sådan investitur skulle stå att ärhålla utan för dryg kåstnad af Kyrkan Under slik brydsam öfwerläggning, utfästade Högwälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw en gåfwa dertill af 20 Riksdaler, eller 120 Daler Smt, hwilket icke kunde annat än wäcka den hjerteligaste ärkänsla hoos Herrskaper, Ståndspersoner, och hoos samtelige Sochnemännen. Och icke det allenast, utan ock wäcka håg och upmuntran hoos flere och förmodeligen hos de flästa, att efter råd och lägenhet dertill sammanskjuta.Det synbara och ypperliga profwet ärfors starkeligast med allmän fägnad, att Wälädle Herr Fändrik Åkerman förärade 16 Riksdaler 32 Skilling, eller 100 Daler Smt, och med ytterligare sammanskått af unga och gamla fortfares om Söndagarna, tå hwar gifwares namn och gåfwa anteknas, och sedan såsom de öfriga gåfwopenningar å prädikstolen upläsas.

§ 7.  Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw gaf till känna, att Han för sitt Folk och Domestiquer (tjänstefolk) som alltid utgiöra pluraliteten uti en Sätesgård, icke skall hafwa nödigt och tillräckeligt stolrum uti Kyrkan, hwartill Församlingen ej kunde neka, utan ansåg såsom en billighet, att tills widare inrymma åt Olstorps betjäning den 2-dra bänken till wänster på Södra Läktaren och för qwinnokjönet, skall ock inom kårtt besörgas om ärforderlig plats och stolrum uti Kyrkan.

§ 8.  Anförde Kyrkoherden de bristfälligheter, som kunna wara wid Prästegården, till tak, wäggar och spisar, hwaribland Byggnings- och Brygghustaken behöfwa den första och skyndsammaste reparation. Hwarpå blef öfverenskommit att ett behållit Skurutak (utskjutande tak) af goda och förswarliga bräder skulle läggas på Sätesbyggningen och sedan tjäras, hwartil qräfwades 8 bräder af Helgården, att åtgå, samt 4 marker näfwer af fullgården till Brygghustaket. Och för öfrigt wille Församlingen förena sig om att sättia prästegården uti fullgodt stånd, hwad byggnaden angår.

§ 9.  Anmältes, att 3-ne Fattigdelar genom dödsfall nu woro lediga och komma att tillsätjas, så snart nemligen som de tårftiga Sökande sig hoos Kyrkoherden och Kyrkones Föreståndare anmält hafwa, hwarpå de Sökande warda Församlingen upgifne och föreslagna, och de aldra försteligaste urskiljas och antagas af Församlingen till ärhållande af desse vacante fattigdelar.

§ 10.  Förestälte Kyrkoherden, att ingen kan wara emot, att alla barn om 9 års ålder höras utaf Kyrkoherden, om ock huruwida de då wid den åldern äro lärda till att läsa i bok, hwartill någon söndag utses, och denna årsflocke barn inlyses, att läsa efter Gudstjensten. De barn, som uti innantill Läsningen tå befinnas okunniga, anteknas och uppskrifwas till nästa år, tå Föräldrarna emellertid under hela årsloppet äga tillfälle, till answars undwikande, att låta lära barnen läsa rent i bok, sedan de uppnått 10 års ålder. De som åter finnas kunna läsa Swenska, har man intet widare att påminna för den gången än att de fortfara och förkåfra sig, hwilket alt bifölls. Tå detta föresades, gaf Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw till känna, att en gåsse om 14 års ålder, wid namn Samuel, som uppehåller sig uti Kalswed, icke skall kunna det minsta i bok, hwarföre åbon i berörde gård, på hwars ägor han wistas, förbandts, att denne Samuel till förhör inställa, då också ärforderlig alfwarsam förmaning skall gifwas Honom till förbättrad lefnad.

§ 11.  Den Chartan öfwer Prästegårds ägor, som Salig Herr Doctorn och Kyrkoherden Bohnsach har inlöst för 7 Plåtar, beslöt Församlingen att tillhandla sig med hälften af moderkyrkan: 1 Riksdaler, 8 Skilling, och den andra hälften af Bredestad.

Mer war för denna gången icke att påminna, utan Sochnestämman slöts med Tacksägelse till Gud  och Hans Wälsignelses tillönskan öfwer alla.

År och dag som före skrifwit står.

                                                                            Magnus Constans Pontin

G. A. Schmiterlöw, G. Carlh: Gyllenschiöld.

 

År 1777 den 30 November. Pag. 38 o. 39.

År 1777, den 30 November eller Andersmässodagen, som inföll på Adventssöndagen, hölls Lagtima Sochnestämma, efter ordenteligen skjedd Pålysning 14 dagar tillförene, tå Församlingens Herrskaper, Ståndspersoner och öfrige Ledamöter woro närwarande och afgjordes som fölger.

§ 1.  Kyrkoherden företedde Speciele Räkningar från Stockholm, hwad en derstädes förfärdigad Mässhake kåstade uti inkjöp af alla tillhörigheter, för att pröfwa wårt Sammanskått dertil, som är 324 Daler, 11 öre  hwarpå beslöts, att de Herrar, som härifrån Pastoratet, wistas uti Stockholm, skulle anmodas att beställa härom, med anförde penningar, och hwad mera thertill kan åtgå, få wi framdeles besörga, utaf sådant, som kan blifwa att försälga.

§ 2.  Uppå skjedd föreställning, om Kyrkotakets fullspånande, kom Församlingen således öfwerens, att Sex alnar god och behållen spån utaf fjärdingen skulle utgiöras, hwilket blir 24 alnar på Helgården, att nu medan wintern påstår, anskaffa. Äfwenwäl, att alla de som restera efter förra öfwerenskommelsen, fullgiöra sin skyldighet, utan afräkning på thet nya sammanskottet. Hwad åter Kyrkowäggarnas rappande angår, så ansågs 10 Tunnor Kalk kunna åtgå, hwarom någon Sochneman, som förmodligen till Pålsmässomarknaden uti Norrköping, med wisshet giör sig underrättad, om Gistadkalk står till att ärhålla, samt hwad den kåstar, då 2 par hästar och en ök uti godt före, ansågs kunna föra kalken hit, för nögaktig betalning.

§ 3.  Wid öfwerläggningen om Kyrkotakets derpåföljande tjärande och conserverande, sedan thet är spånat, upptedde Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw på Olstorp, att lindrigare, och uti längden mer förwarande sätt med en composition eller blandning af Linolja, Mjöl och Vitriol, än på det wanliga sättet, hwilket förslag, under nu warande ganska dyra Tjärupris, ansågs för fördelaktigt att antaga, hälst som wärkställigheten häraf tillförene blir till att se och utröna på Wälbemälte Herres egna Hus, wid berörde Thess Säterie, tå Församlingen framdeles får utlåta sig.

§ 4.  Till den nya Fattigstufwans byggande, fortsätjes timberkjörsel af dem som återstår. En syll och 4 bräder af Helgården, och på det att ett jämkat antal efter behofwet må ärhållas, så beslöts, att somliga utgöra bräder i stället för syll, tå 4 bräder kommer att räknas jämngoda för En syll. Om sjelfwa platsen till denna Stufwa, måste öfwerenskommas med ägaren till Askeryd Säterie.

§ 5. Wid Östra Kyrkogafwelen beslöts också, att ett litet Wapenhus skulle byggas af korswirke med påslagna bräder till wäggar, och bräde tak, tå ingången blifwer på Södra sidan, till afwärjande af wädrets häftighet uti Kyrkan.

§ 6.  Församlingen stadnade också uti det beslut, att Kyrkans ägande Inventarium skulle genomses, hwaribland åtskillige Persedlar såsom högst umbärliga, och utaf längre tid och ålder, annars blifwa förskämda, kunna försälgas till den mästbjudande. Äfwenwäl den gamla Kyrkospiken á 1 Daler Marken hwid hwilket tillfälle the afledne fattigas qwarlåtenskap alderbäst föryttras, det förra till Kyrko Cassans och det sednare till Fattig Cassans ökande, som bäst tyckes kunna skje en fredag efter weckopredikningen, hwarom behörig Kundgiörelse och Pålysning bör föregå.

§ 7.  Angående Kyrkans utlånte Penningar fastställde Församlingen 2-ne terminer om året till interessens ultimata betalande, som är till Nya Midsommaren den 1-sta, och till Thomaedag den sidsta terminen, hwaremot ingen hade att inwända.

§ 8.  Anmälte Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw, att winsädespenningarnas betalande, änteligen pålyses och utkräfwes uti rättan tid, som är tå Länets markegångs Taxa är utkommen. Och derest Åbon tå ej betalar,håller man sig till Jordägaren, som tå betalar fordran.

§ 9.  Till fölge af Husesynen, som hölls förleden Höstas på Prästegården,. kommo Sochnemännen öfwerens, att 200 stycken murtegel skall i winter skaffas och hemkjöras ifrån Olstorp till en Kakelugns uppsätjande på det öfra rummet i Kyrkoherdebyggningen, i stället för den bristfälliga Spiseln, hwilken för dess tyngd på tråssningen, samt deraf blefne sprickor och remningar är utdömd. Samma Kakelugn kommer också att förses med jerndörrar och spjäll.

§ 10.  I anledning utaf Höglåfliga Landshöfdinge Ämbetets årligen hållna Jordransakning, förestältes Kyrkoherden, samt Kyrkones Föreståndare Wälädle Herr Fändrik Åkerman, den stora nytta och förmån, som ett wäl inrättad Sochen Magazin med sig förer och tillskyndar Församlingen uti swåra år och brödlösa tider. Hwartill Församlingen wäl war hågad men för andra nu warande byggnader, och ansenliga reparationer, som här åfwanföre anfördt är, för denna gången ej kan komma ut dermed.

§ 12.  (§ 11 är helt överhoppad!) Sidst efterlystes den gamla Kyrko Bibeln, som warit uti Lån inom Sochnen, och kom straxt till rätta igen, men befanns wara gammal och söndrig, hwarföre om denna Bibel står till att binda om, skall han sedermera, mot liten, dock säker betalning i månaden, utlånas, hwarom framdeles och en annan gång skall widare afgiöras.

Mera war för denna gången icke att föredraga, utan Sochnestämman slutades med Guds wälsignelses tillönskan öfwer alla.

År och dag ut supra

                                                                       Magnus Constans Pontin

 

År 1778, den 17 Maj. Pag. 40 ff.

Sedan denna förnäma och Hederwärda Församling efter Laglikmätig pålysning war sammanträdd till Sochnestämma på 4-de Söndagen efter påsk som war den 17 Maij, förestälte Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw, om icke beqwemligare skulle falla för något hwar, att hålla denna Sochnestämma på en Söknedag? Hwarpå såwäl Wällborna Herrskaperna, som Ståndspersoner och then öfriga delen af Församlingen beslöto och öfwerenskommo,att Wahlborgsmässo Sochnestämma skulle nu och framgent hållas på en Söknedag, då både Lärare och Åhörare oförhindrade af annat, endast företaga de mål, som hit hörer, äfwen som också uti de flesta Församlingar brukeligit är. Hwarwid också ärhindrades att, de frånwarande böra låta sig nöja med de närwarandes beslut.

Til fölge häraf, den 20 Maij innewarande år 1778, denna Lagtima Sochnestämma gick uti werkställighet, tå fölgande mål företogos och afgordes. I detta protokoll var det ingen uppdelning i paragrafer!

Kyrkoräkningarne uti Inkomst och Utgift genomsågos och befunnos till alla delar riktiga.

Dernäst afgiordes att Spåningen på Norra Kyrkotaket skulle fortsätjas, och det arbetet påbegynnes dagen efter Heliga Trefaldighets söndag. Och ehuru wäl de wanlige och godkände Föreståndarne af denna Spåning den tiden äro öfwerhopade med arbete wid Bordsiö Säteri, hwarunder de också lyda, så lofwade likwäl Wälädle Herr Fändrik Åkerman, att enthera af them skulle få nytjas straxt wid Kyrkoarbetet. Kyrkans rappning företages sedan så fort medhinnes, men med takets påstrykning tycktes kunna hafwas anstånd till en annan sommar.

Wid tillsyn utaf Församlingens Respective Ledamöter, om den till lefwerering öfwerenskomne Kyrkospånen, som war 8 alnar årligen på Helgården, woro utgord, befanns uti Räkningarne, att Kunhult Säteri resterar för 8 år, hwilket således är 64 alnar Spån, den Församlingen efter wärdie, ansåg kåsta en Skilling alnen, som giör 1 Rdr 16 Skilling, hwilket uppå begäran Herr Fändrik Åkerman, såsom Kyrkones Föreståndare lofwade hoos förra Höga Ägaren utsöka. Den rest af Spån, som befans wid Askeryd och Assiö Sätesgård för 5 års tid undfås, efter samma beräkningssätt utaf förre ägaren.

Fattigstufwobyggnaden wärkställes också med möjeligaste första, och blifwer denna byggnad med 6 knutar, af 12 eller 14 alnars längd inom knutar, alt som det framkjörda timbrets längd medgifwer, samt uppföres till den högd jämwäggad, att en behållen wind blifwer åfwanpå, såsom förwarsrum till de fattigas förnödenheter. De som hafwa eftersatt sin skyldighet med timberkjörsel dertill förledne winter, då så många pålysningar derom påminte, måste nu likafullt anskaffa ståckar och sin skyldighet fullgiöra, så att arbetet för ingen del studsar eller afstadnar. Nästa söndag efter Gudstjensten träda Sochnemännen uti Sochnestugan, att för bästa kjöp betinga 6 timberkarlar, att bygga upp denna stufwa, och när hon blifwer färdig, antagas 4 fattiga af Sochnns barn och infödingar, öfwer hwilkas Lösören, behörigt inventarium förut uppsättes, som wid dödstima tillfaller de fattiga. Föröfrigit granskades också nu warande Fattiglängd, eller förteckningen på Församlingens fattige, som njuta underhåll; Hwarwid Församlingens Respective Ledamöter såsom bästa kännare och urskilgare utaf hwars och ens behof och torftighet,. Förde wederbörande fattiga uti sina rätta rum och Classer, hwarefter de wid Midsommaren och Juhletiden, undfå sina andelar. Uti de 3-ne genom döden hädankallades ställen antogs och infördes Änkan Greta i Stubberyd, att få något understöd till sina barn, gamla Pigan Cajsa Larsdotter i Hallastugan, samt Änkan Christina Jonsdotter uti Bubbarpe Ryttaretorp, att få någon undsättning i penningar, alt som Cassan tål att meddela.

Derwid företogs Sämjan emellan Församlingen och Kyrkoherden, hwarwid Kyrkoherden förestälte och utbad sig, att få äfwen så mycket i lön, som dess Företrädare har haft, hwilket ansågs för ganska billigt men wid granskningen häraf befanns, att nuwarande förhögning på Kyrkoherdens Utlagor för Församlingen, uti oförmedlat Hemmatal, nedsätter Sämjan till 50 Daler Smt, eller 8 Riksdaler 16 Skilling Spec. mindre i Lön nu, än som tillförene, hwilket Församlingens Respectabla och Respective Inwånare togo uti ömsint behjertande och låfwade på detta sättet hjelpa och understödja:

1-o.  Att Wälborna Herrskaperna för sina Säterier gifwa 4 Daler Smt, eller 32 Skilling af gården för Sätesgårdarna.

2-do.  Att Krono och Frälse åtaga sig 2-ne dagswerken till på Fullgården, det är med det som förr har warit, fyra, dem Kyrkoherden således begagnar, att ett Slåtterdagswerke Manbart Folck, på Sjögaryd äng, räknas för 4 Skilling, då de kåsthålla sig sjelfwa, och de, som äro wana att kjöra gödsel wid Prästegården, undandraga sig ej samma beräkningssätt på Paret. Och som det inte är mer, än ett enda sådant dagswärke på hela året åt Kyrkoherden, war ingen deremot.

3-tio. Att enstaka Fjärdingar och Mindre Hem, i stället för en, gifwa fyra Skilling i dagswärkspengar eller ock ett dagswärke in natura på åfwanbemälte sätt, samt 4 Marker Smör. Det öfriga i Säd, Penningar och Halm, med mera, blifwer såsom förr god wara, samt godt mål och wigt. Ystet bäres till Prästegården, Smålandssidan i 2 delar, och Ydresidan för sig. Församlingens Torpare gifwa yste och 2 marker Smör, nu som tillförene, samt Påskpenningar och ett dagswärke, aldeles såsom förr skjedt, och det utan rest. Wid Läsning och Lysning till Ägtenskap, såsom förr, 6 alnar Lärft och en Ost, den sednare beslöt Församlingen, att icke gifwa för liten, utsattes till ett halft pund och deromkring, men aldrig under 6 marker af de minst förmögna. Wigselpengar 6 Skilling, af ordsak, att 1681 års Förordning är af den ålder och beskaffenhet, att sådana Spårtlar fördubblas. Likstol afgiör Förordningen. Påsköre, nu som förr, 2 öre smt eller 6 Rundstycken utaf hwar och en som begår Herrens Högwärdiga Nattward. Wid Barndop nu som förr 8 Skilling, samt kaka och Ostkaka. Wid Husförhören låfwades Matskott och Kaka af Matlaget, hwarwid alla låfwade samhällighet och benägenhet. Äfwen berättade Kyrkoherden, att nästkommande Höst den 2 Sept. blifwer Storskifte wid Prästegården, den Kyrkoherden ej åtager sig att kåsta och gälda, såsom förledit år med husesynen wid Prästegården, hwilken besteg sig till 83 Daler Silfwermynt Contant, utom Gästningen, utan man får derom framdeles rådgiöra, emellertid war ingen deremot.

Kyrkoherden anförde såsom en högst nödig Sak, att ungdomen, som Fastelagstiden tänka för första gången begå Herrens Högwärdiga Nattward, nödwändigt böra kunna läsa i bok, samt sina Femb Hufwudstycken utan till, åtminstone till att börja med, utom hwilka nödiga stycken, tillika med sina böner till dags och till bords, jag ej tager emot dem, ty ibland några och 20 eller 30 personer, medhinner Han icke, på en 5 á 6 särskilte gånger, så noga som wederbör, underwisa hwar och en, utan icke de äro wäl underbygda förut uti sin Christendom, hwarföre de alfwarligen förmantes, att nu straxt företaga och framgent genom Guds Nåd och egen flit fortsätja. Äfwenwäl förestältes att Församlingens ungdom Rotetals blifwa förhörda uti Läxor om Söndagarna, emellan annangång och sammanringning, efter förut skjedd pålysning; Kårteligen till sägandes, att all ungdom emellan 9 och 18 år, skola underwisas uti sin Christendom till Gudaktighet, som är nyttig till all ting, och hafwer löfte med sig, både om thetta och thet tillkommande Lifwet. Communion förhör blifwer för Skriftningen.

Hans Kongl. Majestäts Höga Landshöfdinge Ämbetets Allernådigst gifne, uppmuntran, till någon barnmorskas anskaffande ifrån Församlingen, till underwisning i Stockholm, upptager Församlingen med underdånigst lydnad, och will gerna deltaga i denna förmån, med någon annan nästgränsande Församling.

Under Kyrkans besigtning utan och innan, befanns Edhulte grafwen tarfwa skyndsam reparation, i anseende till gålfwet, att thet ej nedfaller. Likaledes befans några stolar uti Norra Kyrkan wara sönderbrutna, hwarföre det beslöts, att wederbörande grafägare och stolägare, böra 14 dagar efter Kundgiörelsen häraf, hafwa grafwen botad och stolarna reparerade.

Hwad Prästegårdens reparationer, enligt Huse synens beslut angår, så komma de nu efterhand att sätjas uti wärkställighet, hwartil Murmästare till Kakelugnen, järndörr och spjäll med mera anskaffas, så fort som giörligt är, och om underhållet, utlåter Församlingen sig härnäst.

Fölgande 6-män och Rotmästare begärte afskjed, nemligen Anders Olofsson i Hälla, i dess ställe Måns Månsson ibid. Peter Andersson i Ramswik, i dess ställe Nils Andersson i Karstorp. Olof Jacobsson i Kalswed, i dess ställe Benct Zachrisson i Blixtorp. Jonas Pehrsson i Lutarp, i dess ställe Peter Johansson ibid. Daniel i Hult, i dess ställe antogs Lars Månsson ibid.

Mera war den gången icke att påminna, utan näst Guds wälsignelses tillönskan skilgdes hwar och en med kärlek och sämja.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                            Magn. Const. Pontin

Med Reserv. för Herr Prosten Pontin och till framdeles bindande underskrefnad utom Halm afgift.

G. A. Schmiterlöw, Dito Drake, Anders Jacobsson.

 

År 1779, den 19 Maj. Pag. 44 ff.

År 1779 den 19 Maij, war efter förut skjedd Laglig Kundgiörelse Allmän Sochnestämma hållen, då följande mål förehades och afslutades.

§ 1.  Kyrkoräkningarna uppwistes för förra året, hwilka till alla delar ärkändes.

§ 2.  Beslöts, att Kyrkotaket med första skall tjäras på Södra sidan, undantagandes sydwästra stycket, och sedan på Norra, det som först spånades, och derest den inkjöpta tjäran ej är tillräkelig, måste mera der af anskaffas. Till arbetets förrätttande accorderas med Carl i Furuskallen, hwarefter Rappningen företages af Dahlström efter förr skjedd öfwerenskommelse.

§ 3.  Ingaf Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Gyllenschiöld på Assiö, ett Memorial, hwarutinnan begärtes, att få för sin egen Person bygga en graf in till Kyrkan wid Östra gafweln; Hwarpå så Wälborne Herrskaperne, som Ståndspersoner och öfriga Församlingens Ledamöter yttrade sig, att gerna wilja lämpa sig dertill, allenast att beqwemlighet wid Kyrkan kan gifwas.

§ 4.  Föreslogs en ny Läktarebyggnad uti Norra Kyrkan, såsom dels swarande emot Läktaren uti Södra Kyrkan. Widare öfwerläggning om bjälkars och bräders anskaffande skjer wid nästa winter Sochnestämma. Äfwen beslutades, att så mycket möjeligit är, och det låter sig giöras, skall den tjocka muren wid Sachristian borttagas, för bättre rums winnande uti Norra Kyrkan.

§ 5.  Påmintes hwad som förr är beslutit, att hwar och en forderligast omlagar sina stolar, hwilka uti qwinfolkskyrkan isynnerhet äro mycket bristfälliga, samt att Edhults graf både till Läm och tråssning repareras till Michaelistiden.

§ 6.  Förböds, att ingen, utom de qwinnor, som äro wid barndop, samt kyrkogångshustrur med deras medfölge, få gå uti Kyrkogångsstolen, wid 2 Skillings wite, hwaraf hälften tillfaller Kyrkan, och hälften Kyrkowäcktarne, som derpå äger uppseende.

§ 7.  Beslöts att de stora och gamla Asparna på Kyrkogården, skola nästa Höst nedfällas, dock med warsamhet, att ingen skada skjer, wilket Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake på Askeryd åtog sig wid answar att låta förrätta, och låfwade äfwen återplantering af Löfträ, hälst Runnar, dem Sochnemännen, som sådana finna på sina ägor, låfwade anskaffa.

§ 8.  Fattigstufwan beslöts att med alderförsta innanreda. Ler, såsom det swåraste att anskaffa denna årstiden, låfwade Herr Öfwerste Lieutenten och Riddaren Drake att tillsläppa, då också Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw låfwade att giöra arbetet med uptagande deraf. Snickningen till Fönstren och Dören, åtog sig Peter i Svenstorp, med förskått af bräder, emot 2 Daler Smt för hwar glugg. Då stufwan blir färdig, skola de som wilja komma tijt, personligen wisa sig för Församlingen, efter skjedd pålysning, på det, då kan utrönas, om de äro så wanföra, att de nödwändigt skola intagas.

§ 9.  Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw, ärhindrade, att Kammaren wid Sochnestugan må blifwa inrymd åt Herrskaperna uti Församlingen, hwilket icke kunde annat än för ganska billigt och tillbörligit anses. Det Wälbemälte Herre också utlåfwade en Famn Björkewed till Kammarens uppwärmande, Sön- och Högtidsmornarna.

§ 10.  Gudstjensten begynnes Sommartiden Klockan half 10 och om Wintertiden Klockan 10.

§ 11.  Logen wid Prästegården, såsom af Synerätten ärhindrad war för gles, lagas innan Höstetiden af 2-ne karlar, och nästa winter framkjörer Församlingen Ståckar af Prästegårds skog till ny bottens inläggande nästa wår.

§ 12.  Probsten ärhindrade att Tionden ärlägges uti god och ren Säd, med riktigt mål, i annan händelse warder den återsänd.

§ 13.  Till Fullmägtig för Församlingen wid förestående Rågångs uppgående emellan Haufrida och Prästegårds äng, utnämndes Klåckaren Pehr Samuelsson i Smugefall.

§ 14. Uppå Probstens föreställning, huru Församlingens barn kunde förhjelpas till nödig och och bättre underwisning uti Cristendoms Kundskapen, och någon Läsemästare ärhållas, hwilket angelägna och wigtiga Mål, Wälborne Herrskaperne med största ömhet upptogo, och projecterade att utgifwa en kappe Råg af mantalet i flere år till någon fond för Läsmästare. Tå Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw utlåfwade att årligen i 3 år gifwa En Tunna, och Wälborne Herr Öfwerste Lieutenaten Drake En Half Tunna, med förbehåll, att deras Torpare frikallas från denna utgift. Detta Wälbemälte Herrskapers berömwärda ädelmod, kan ej annat än med största tacksamhet upptagas, och önskar Församlingen allenast att kunna finna något beqwämligit ställe till Spannemålens uppläggande, hwarom framdeles widare kommer att öfwerläggas.

§ 15.  Oägta gåssen Anders Andersson, som uppehåller sig uti Församlingen, hade många klagomål på sig, både utaf Herrskaper och Almoge för odygden och den wanarten att snatta, hwarföre de som kände Honom, åstundade enhälligt, att ansökning till Konungens Befallningshafwande må giöras, om denne gåsses försändande till Krono-tukt, enär förmaningar och warningar icke hjelpa.

§ 16.  Anmälte sig Sochne Skräddaren Torsten Nilsson uti Konungsäng till afskjeds ärhållande Michaelistiden; Uti hwilkens ställe Skräddaredrängen Nils Andersson,. som har fölgt berörde Skräddare uti handtwärket, enhälligt antogs; Dock ärhindrades, att i händelse Han ej skulle medhinna arbetet till Församlingens tjenst, då intet hinder giöres, att antaga en Sochneskräddare till.

§ 17.  Lars Carlsson uti Redeby tager afskjed ifrån att wara Sexman, och Johannes Johansson i Norrgården i dess ställe. Olof Pettersson i Redeby från Rotemästare och Nils Jaensson i Hafrida blifwer i dess ställe. Uti Johan Zachrissons ställe i Wännebjörke, blifwer Peter Pehrsson i Gullringsmålen Rotemästare och uti Anders Johanssons ställe i Skyttlingebäck Peter Pehrsson ibidem.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                På Sochnestämmans wägnar

                                                                                     Magnus Const. Pontin

 

År 1779, den 12 December. Pag. 46 o. 47.

År 1779 den 12 Decemb, som war 3-dje Söndagen i Advent, wardt efter Laglig Pålysning allmän Anders-mässo Sochnestämma hållen, då följande mål afgiordes.

§ 1.  Beslutades, att till Byggningstakets tjärande i Prästegården, uppkjöpes 3 Tunnor Tjära ifrån Svinhults Sochen, hwilken Tjära på winterföret framskaffas, och nästa sommar påstrykes. Äfwen uppkjöpes och framkjöres Tegel till en ny bakugn uti Brygghuset wid Prästegården, som wid sidsta Synen pådömdes och nödwändig befinnes. Likaledes afgiordes, att wederbörande i Församlingen på Prästegårds skog hugger och till Krågsågen framkjörer så många Sågeståckar, som kunna finnas nödiga till nytt Logeteldes inläggande wid Prästegården, hwilket ock wid sidsta Synen odugeligit befans. Till fullgiörande af dessa behofwen, beslöts, att af hwarje Fjerding, Krono, Skatte och Frälse, utgifwa 4 Skilling eller 16 Öre Smt, hwilka straxt utaf Rotmästarne upptagas och till Klåckaren lefwereras, som derföre redogiörelse sedermera uppgifwer.

§ 2.  Beslöts, att på the delar af Prästegårds skog, som kallas Assiö Wälde, i snickaren Dahlströms närwaro, hugga och sedan framkiöra så många ståckar, som behöfwas till den Läktaren som kommer att byggas uti Norra Kyrkan. Äfwen upphandlas och framskaffas till detta behof, 7 tålfter goda bräder, från någon såg uti Ydre Härad.

§ 3.  Förestältes Församlingen, att wara omtänkt om mera ljus i Kyrkan på Juhledagen, hwarwid blef öfwerenskommit, att en ljuspipa och ett ljus blir anskaffat af allmogen till hwarje bänk, som sättes wid gångarna, och sedan tager en hwar sin Ljuspipa i förwar till samma behof en annan gång.

§ 4.  Till Sochneskomakare efter Johan Johansson antogs Drängen Pehr Andersson, från Marietorp af Ekesiö Församling, hwilken om sin skickelighet och uppförande upptedde wackra bewis.

År och dag som förr skrifwit är. På Sochnestämmans wägnar.

                                                                                               M. Pontin

 

År 1780, den 24 Maj. Pag. 47 ff.

År 1780, den 24 Maij, wardt efter förut skjedd Laglig Pålysning allmän Walborgsmässo Sochnestämma hållen med Askeryds Församlings, så högre som lägre Respectabla och Respective Ledamöter, då fölgande Mål förehades och beslutades.

§ 1.  Kyrkoräkningarna för förflutne år upwistes, öfwersågos och befunnos till alla delar riktiga, samt underskrefwos.

§ 2.  Uppwistes Räkning öfwer utgifterna wid Fattigstufwobyggnaden, hwarwid befanns, att hela kåstnaden utom hwad Församlingen tillsläpt och med dagswärken afgiort i Contant, bestiger till 106 Daler 17 1/3 Öre Smt; Och som Församlingen förr till detta behof giorde sammanskott, allenast utgiör 62 Daler 26 Öre dito mynt, så beslutades till restens ärhållande ett nytt sammanskott á 6 Skilling 24 Öre af Helgården, nu straxt skall utgiöras, hwilket Rotmästarna promt uttaga och aflefwerera, tillika med Resten af de förra sammanskotten, och det såwida de wilja undgå att derföre stadna i answar.

§ 3.  Innestående Winsädespenningar, uttaga wederbörande Rotemästare af Ydresidan, inom 14 dagar härefter, eller i brist deraf tillräkelig pant i guld eller silfwer.

§ 4.  Företogs till närmare granskning Församlingens den 10 October nästledne år giorde öfwerenskommelse om Fattighjonens underhåll, då Församlingen stadnade uti det beslut, att hädanefter, i stället för säd, utgifwa Ett Lispund Rågmjöl och 16 Marker Kornmjöl af Helgården samt i stället för Victualie wahror 12 Öre Smt, äfwen af Helgården. Utaf mjölet undfå de allmänne Fattige 2/3 och de till Fattigstufwan antagne Fattighjon 1/3, jämte Penningar, såsom swarande, emot de till dem anslagne såfwelwaror. Penningar till salt för desse sistnämnde uttagas i allmänna Fattigcassan. Till åtnjutande häraf förblifwa de, som förr äro antagne, nemligen Änkan Maja Nilsdotter i Redeby, gamla Maja i Pruta, Änkan Cherstin i Kättilstorp och gamla Pigan Carin i Lägernäs, hwilka allmänt tillåtas att bo och wistas, hwarest de hälst wilja uti Församlingen, dock med det kraftigaste förbehåll, att inom 14 dagar genom en Nämndeman och en Sexman redeligen låta uptekna och wärdera hwarteras lilla egendom, hwilken efter deras död genom auction kommer att försäljas, och penningarna till Fattigcassan att inlämnas. Försummas detta, eller brukes något underslef, så blifwer de sin Fattigdel förlustige. Till att bo uti Fattigstufwan antogs utom de förre, Änkan Cherstin Jonsdotter i Lägernäs. Fattigstufwan förses årligen med ett fullkomligt twåbetslass wed af Helgården. De förändringar, som gjordes med de allmänna Fattige, så wäl uti Classerna, som på extrastat, utwisar Fattiglängden.

§ 5.  Läktarebyggnaden företages emellan Sånings och Bergseltiden, hwartill dagswärken utgiöres efter matlagen, då ock trappan wid Södra luckan omgiöres.

§ 6.  Probsten förestälte att attester böra sökas för Gudstjensten Söndagen derpå, item, att Wälborne Herrskapernas Frälsebönder, Torpare och Betjenter, ingen attest undfå utaf Probsten, förr än de uppwisa sina Herrars orlofs sedel.

§ 7.  Frågade Probsten, om det war Församlingen emot, att Han låte uppbygga en stufwa eller ett litet Torp på en sjöudde, hwilket så mycket mindre kunde nekas, som det ansågs för förmånligit för Prästegården, äfwen bifölls, att wid stora wägen giöra en fälla, hwarest är en sådan tätwäxt småskog, som till annat behof, aldrig blir tjenlig.

§ 8.  Som det befinnes, att för många intwinga sig på Orgel Läktaren, hwaraf skada för wärket hända kan, så förnyades det förra Förbudet häremot, att ingen in- eller utsochnes wid 3 Skillings wite, utan låf går på denna Läktaren.

§ 9.  Sochneskomakaren Pehr Andersson uppwiste dess gerningsbref, som benöges med den förr utnämnde betalningen för dess arbete.

§ 10.  Till Sexman i stället för Peter Jaensson i Lutarp, utnämndes Torsten Nilsson i Konungsäng, och i stället för Jonas i Skyttlingebäck, Daniel Jonasson derstädes. Till Rotmästare i stället för Lars Månsson i Hult, blef Carl Nilsson i Hult Norregård antagen.

Sidst slöts med Guds wälsignelses tillönskan.

På Sochnestämmans wägnar

                                                                                               M. Pontin

A. O. Drake,

Nils Åkerman, Anders Jacobsson, Elias Jonsson,

Erik Nilsson, Gustaf Andersson.

 

År 1780, den 10 Juli. Pag. 49 f

År 1780, den 10 Julii wardt, efter förut skiedd pålysning allmän Sochnestämma hållen; Då Herr Probsten först upläste Max. Ven. Consistorii Circulairbref af den 14 sidstl. Junii, hwilket Wälborne Grefwen Carl. Ax. Wachtmeister till känna gifwit, det Högbemälte Herre ett rykte förekommit, som skulle Prästerskapet uti Linköpings stift dels uti allmänt tal dels ock med exempel, gifwa anledning till förbrytelse emot Kongl. Majestäts nådiga förbud emot Brännwins brännande; Hwilket mål Högwördiga Domcapitlet befalt att wid allmänna Sochnestämman undersökas skulle, och omständigheterna häraf hos Consistorium sedan tillkänna gifwas, med det mera som samma Circulairbref innehåller.

Efter upläsandet häraf, bad Prosten Församlingen upriktigt och utan minsta förbehåll yttra sig, huruwida Honom någon del uti sådant rykte kunde tilläggas. Detta kunde ej annat än falla församlingen så ömmande som främmande före, helst alla i gemen och hwar och en i synnerhet på ed och samwete wilja och kunna intyga, det Herr Prosten aldrig hwarken med ord eller exempel gifwit minsta anledning till så straffbart förhållande, utan twärt om, alltid, så wäl uti allmänna prädikningar som husförhör och alla andra tillfällen med största nit och ohåga söka inplanta i sina åhörares hjärtan så wäl den store Gudens som werdsliga öfwerhetens lagars obrottsliga efterlefnad; såsom Han försummade ej eller att år 1778 den 19 Julii sammankalla församlingen och bewekeligen förmana dem till förenings ingående såsom hämmande af oloflig Brännwins bränning; Hwarken tillförene eller sedan har ej eller mer än en wetterlig förbrytelse uti församlingen existerat, hwilken ock utan widlöftig omgång, till dess tillbörliga straff blef befordrad genom Kronobetjäningen, som en betändig, waksam och alfwarsam uplysning härå hafwa och hålla. Warning och förmaning för den grufweliga synden meneden efterlåtes ej eller wid alla tillfällen af Prosten, såsom ock ingen församlingens ledamot har uti denna eller någon annan förbrytelse ännu blifwit till wärjemålsed förekallad eller ålagd, Gudi Lof! Församlingen lefwer inom sig fredeligt och stilla, att ganska sällan någon inkallas till wittnesmåls afläggande, än mindre hafwer af någon warit wärjemålsed aflagd. Således önskar församlingen, att därest någon Prästman skulle gifwas, som den förenämnde tilwitelsen förtjänt, den måtte till dess tillbörliga och wäl förtjänta straff blifwa befordrad, och redeliga män måga ifrån oskyldiga tillmälen blifwa fredade. För öfrigt ansåg Prosten bland sina yppersta skyldigheter, att förehålla alla ett beständigt och oryggeligt afsteg från detta brott, som är så ganska ohyggeligt, och att icke allenast Lagens twång, som 2 gånger om året upläses, utan än mer en friwillig lydnad inför wår störste och bäste Konung, skall förekomma alla afwikningar på det wi uti detta Pastoratet så wäl hädanefter som hittills ett roligt och stilla lefwerne föra måge.

                                                                            Magnus Constans Pontin

 

År 1780 den 17 December. Pag. 51 och 52.

År 1780, den 17 December, som war 3-dje Söndagen i Adventet hölls Andersmässo Sochnestämma, och det efter skjedd Kundgiörelse 14 dagar förut, tå följande mål företogos och afgiordes

§ 1.  Att den bristfälliga Trappan wid Södra Kyrkoporten, som nu är af Träd, skall giöras ny utaf sten, hwartill hwarje Rote uti Församlingen, på winterföret framkjörer 2-ne Enbets Lass walda stenar, som äro släta och kantiga, samt till detta behof passande. Trappsättningen företages nästa wår utaf Mäster Dahström uti Konungsäng, med ärforderlig dagswärkshjelp.

§ 2.  Förestälte Probsten att Sochne- och Fattigstufwan skulle rödfärgas, hwarigenom desse Församlingens byggnader blifwa från röta förwarade, hälst som allmän uppmuntran, att låta rödfärga allmogens hus, uti Almanachan är införd; Wälborna Ridderskapet och Adeln biföll och tillstyrkte denna proposition, såsom både gagnelig och prydelig, likaledes de fleste Sochnemännen, dock uppskjutes härmed Ett År, utan att förslaget förkastades.

§ 3.  Wid förestående Stoldelning på nya Läktaren, som wid nästa Walborgsmässo Sochnestämma kommer, will Gud, att företagas, förbehöll Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmitterlöw, sig att få tillräckeligit stolrum för sitt Folk, swarande emot Sätesgårdens storlek i Gårdatal.

§ 4.  Påmintes, att god och behållen Kyrkospån 8 Alnar på Helgården, nu medan winterföret warar, kjöpes och anskaffas, harest hwar och en behagar, dock att spånräknare tillsätjas, nemligen Kyrkones föreståndare Anders Jacobsson i Karstorp, samt rusthållaren Hans Hagerström uti Hafrida, hwilka åtogo sig en noga tillsyn om Spånens godhet.

§ 5.  Herr Comminister Lundwall anmälte sig genom Memorial, till undfående af Matskått äfwenwäl på Ydresidan, och öfweralt, och det såwäl i anseende till Kongl Förordningen af år 1680, som tydeligen stadgar, att Prästerna hafwa öfwer hela Riket wid Juhletiden, att uppbära ett Matskått eller Juhle Kåst, i synnerhet i de orter, det af ålder warit brukeligit, som ock af Församlingens eget Sochnestämmobeslut af år 1774, och anser hälst med tacksamhet detta understöd, som en fri gåfwa, och såsom bewis af en öm wälwiljoghet. Hwarpå sedan thetta Memorial blef upläsit; Församlingen allmänt bewiljade detta Matskått. Den sednare puncten, nemligen om förmedlade Hemmans afgift till sin Comminister, war ingen Dispute om, hälst Kongl. Förordningen sådant stadga och utstaka.

Mera war för denna gången icke att påminna, utan efter skjedd önskan till en wälsignad och frögdefull Juhlehelg, skiljdes alla åt. År och dag ut Supra

På församlingens wägnar

                                                                                               M. Pontin

G. A. Schmiterlöw, A. O Drake,

Nils Åkerman.

 

År 1781, den 14 Maj. Pag. 52 ff.

År 1781, den 14 Maji hölls allmän sochnstämma då följande förehades.

§ 1.  Kyrkioräkningarne uplästes, godkändes och underskrefwos.

§ 2.  Beslöts, att winsäden betales till den 2 febr. enligt lag,i annan händelse sättes pant och betalas interesse á 6 proc., men i fall någon skulle afflytta utsoknes, det straxt af Rotmästarne innan afflyttningen skier, utsökes genom Kronobetjeningen.

§ 3.  Trappan wid södra Luckan uppsättes säkert af Dahlström med dagswärken af Församlingen allersist till Pingst.

§ 4.  Beslöts att å nyo påminna Fru Majorskan Tigerskjöld att foderligast besörja, om dess gamla (gravs) reparerande, annars skier det af någon annan, hwarföre betalning af bemälda Fru utsökes.

§ 5.  Beslöts att nya Läktaren skall målas, hwartill Lagergren i Kottmålen anmodas, hwarom Inspector Hörberg Honom tillskrifwer, att Han kommer hit, beser arbetet och gör contract.

§ 6.  Beslöts att stora fenstret wid Läktaren skal upflyttas och 2-ne små fenster under Läktaren upföras.

§ 7.  Beslöts att en dag skall utsättas, så stoldelningen skall regleras och söka att både män och qwinnor komma att finnas i bägge Korskyrkorna och att allmän likhet kan erhållas.

§ 8.  Blef allmänt beslutit, att alla Pastoralierne ofelbart skola wara betalte till d. 2. Februari, och det efter det beslut som förr accorderat är.

§ 9.  Beslöts att utgiöra 4 Bräder af Helgården till Byggningens fodrande wid Prästegården å östra gafwelen.

§ 10.  Inlefwereras spån för de 2-ne förledne wårar efter förra beslutet, den som eij har spån betalar derföre 3 Öre Alnen, sedan blir ett sammanskott til en Spåncassa á 1 Daler af Helgården, som betales den 1 November hwarje år, tagandes sin början med innewarande år. Upbörden skier af Klåckaren, som derföre redowisar och åtnjuter i arfwode 3 Daler Smt.

§ 11.  Til de fattige utgöres hädan efter en Kanna ärter af Helgården istället för et stop.

§ 12.  Togo i öfwerwägande angående swagsinte mannen Nils Olofsson i Källehult, hwarwid församlingen tycket wara bäst att anmoda Hans halfbroder Anders Olofsson i Hälla på någon tid taga Honom till sig på prof om Han kan blifwa bättre, då Han kommer utur sitt hus, hwarefter sedan kunde tagas sådana utwägar som tjänligast wore, och att imedlertid all dess lilla ägendom upteknas, hwarom Herr Inspector Hörberg drager försorg.

§ 13.  Beklagar sig Sochneskomakaren Peter Andersson att församlingen nyttjar så många andra uti detta handtwärk, hwarigenom han blir så lidande att han med största swårighet kan utbetala sina Krono-Utskylder.

Ombyttes Sexmän.

I Karstorps Rote tilsattes Sven Jacobsson i Ingewaldstorp.

I Wästorps dito Jonas Mickelsson i Wästorp.

I Redeby Rote Jonas Paulsson i Redeby.

Rotmästare.

I Wästorps Rote Peter Larsson i Hultarödja.

I Hulta Rote Anders Bengtsson i Hult södergård.

I Skyttlingabäcks Rote Nils Paulsson i Brokafall.

I Wära dito Lars Mårtensson i Wära.

I Karstorps Samuel Carlsson i Swenstorp.

I Bubbarps Rote Johannes Börjesson i Bubbarp.

Till föreståndare i Fattigcassan antogs Peter Månsson i Swenstorp, den andre föreståndarens fader.

Mera war eij för denna gången att uptaga, utan alla skildes åt med kärlek och inbördes nöje.

Actum ut Supra

                                                                                          M. Pontin

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake,

Nils Åkerman.

 

År 1781, den 19 Augusti. Pag. 54.

År 1781 den 19 Aug. war efter förut skiedd laglig Kundgiörelse församlingen inträdd uti sochnestufwan, för att enligt Höga Landshöfdingen Ämbetets i Jönköping utfärdade Kungörelse af den 8 Martii samma år, utse och antaga någon till Snus försälgning i sochnen, då församlingens ledamöter utnämnde Drängen Gustaf Månsson i Swenstorp därtil och det på dess broders, sochnemannen Peter Månsson i Swenstorp caution som är bofast man; Dock krögaren på Askeryds krog obetagit att äfwen sälja Snus, hwilket sedermera af Högbemälta Landshöfdinge Ämbetet blef confirmerat.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                            På Sochnestämmans wägnar

                                                                                 Magnus Constans Pontin

 

År 1782, den 21 April. Pag. 55 ff.

Til följe Högwördige Herr Doctorns och Biskopens samt Max. Venerand. Consistorii skrifwelse af den 4 April 1781 att få underrättelse om församlingens tillstånd, blef en sådan underrättelse uprättad, och införes här som följer:

Underrättelse om Askeryds Pastorat:

Askeryd.

§ 1.  Församlingen intygar enhälligt, att Predikoämbetet med all nit och sorgfälliglhet både i lära och lefwerne, Gudstjensten böjas i sin rätta tid och ordning, sochnebud och öfriga ämbetssysslor förrättas utan försummelse och dröjsmål.

§ 2.  Församlingens ledamöter, så Högre som Lägre, äro alla Kyrkokära, flitiga att besöka den allmänna Gudstjänsten, föra ett stilla och christeligit lefwerne, samt upfostra sina barn uti Gudsfrugtan och dygd.

§ 3.  Comunion och Husförhör hållas årligen och beständigt.

§ 4.  Barnaunderwisningen förrättas isynnerhet af en Soldat, wid namn Nils Bergqwist, och annars lära många föräldrar sina barn själfwa.

§ 5.  Folkmängden uti församlingen är 1510 personer, Communianterna 1003 och Cathecumini (läsbarnen) woro 1779 46, 1780 22, 1781 30.

§ 6.  Med Catechuminis förhålles på det sättet, att sedan de af Läromästare eller föräldrarna äro lärda i bok, samt catechesen och hafwa upnådt 16 á 17 års ålder, förhöras och underwisas de efter alla Passions prädikningar i hela Fastelagstiden, då såwäl föräldrar, som större delen af den öfriga församlingen äro närwarande. Denna ungdom, som approberas, går till Skrift och Herrans Nattward på en förut utlyst Helgedag för sig själft uti Kyrkan, utan flere Communianter den gången. Sedermera äro de Prosten och Kyrkoherden answariga för tilwäxt i christendomen och enligt densamma en god wandel, hwilket á part (delvis) göres efter wid alla Hus- och Kyrkoförhör, till förekommande af glömska, själfswåld och förgätenhet, som ungdom kan wara benägen för.

§ 7.  Inga utmärkta synder, oseder eller missbruk hafwa Gudi lof skiedt, eller äro gångbara uti församlingen.

§ 8.  Sedan 2-ne Läktare i de sednare åren äro bygde, äro uti Kyrkan tillräkeligt rum. Själfwa Kyrkan i Öster och Wäster är af sten, både wäggar och hwalf; men i Söder och Norr äro tilbygde så kallade Korskyrkor af träd. Wid norra Läktaren är wäl något mörkt, men blifwer hulpit, då fenster nästa sommar efter afslut, blifwa insatta, annars är Kyrkan tillräckeligit ljus.

§ 9.  På Kyrkans skrud och öfriga tillhörigheter, är behörigt Inventarium, hwad som därutaf kan wara försett, är på sitt ställe anteknat. Sacristian beswäras af läcklighet, isynnerhet Höst och Wår. Omtanka och försiktighet underlåtas icke att förwara så de äldre som den nya kosteliga Mäss Haken.

§ 10.  Kyrkans och Fattigcassans Räkningar föras med Special och Hufwudbok och utlåningar med Låneconto eller Skuldebok, hwilka räkningar hwarje år wid Walborgs Mässo Sochnestämma, upläsas, öfwerses och underskrifwas.

§ 11.  Kyrkans Behållning war den 1 Maij 1781, 117 Rdr, 24 Skillingar och 7 Runstycken, hwilken summa genom utlåning emot silfwerpant och caution göres frugtbar.

§ 12.  Förhör och Communion Längden föres årligen, hwilken innehåller de nödigaste Delar till räntebeskieds utgifwande.

§ 13.  Förteckningen på Födde, Döde och Wigde finnas här sedan år 1671, fast icke med den redighet som de nu i sednare och nuwarande tiden äro förda.

§ 14.  Lysningssedlar til ägtenskap förwaras med sina chartor enligt Wigsel Boken.

§ 15.  Sochnstämmo protocoller föres uti en dertil inrättad bok, hwilken behörigen justeras och underskrifwes.

§ 16.  Kongl. Majestäts Förordningar äro inbundne uti flere band, de sednare utkomne, så wäl som Kongl. Collegiernas utfärdade bref, samt Konungens Befallnings Hafwandes Kungörelser och M. V. Consistorii Circulairer förwaras särskilt för at blifwa inbundne.

§ 17.  Öfwer Kyrkan finnes en liten charta, och öfwer Prästegårdens ägor 2-ne, den ena af år 1641 och den andra wid Storskiftes delningen 1778 uprättad. De Kongl. Förordningar som befalte äro att upläsas årligen warda på sina antydda söndagar å prädikstolen afkunnade, så wäl de uti en särskilt ankommen bok, som ock de 3-ne öfriga, sedermera i nåder utfärdade.

Dato d. 21 Aprilis 1782.

                                                                                     Ingen underskrift

 

År 1782 den 15 Maj. Pag. 58 ff.

År 1782, den 15 Maji, wardt efter förut skiedd laglig pålysning allmän Walborgs Mässo Sochnstämma hållen med Askeryds Församlings respective Ledamöter, då följande mål förehades och beslutades.

§ 1.  Kyrkans räkenskaper till Debet och Credit upwistes, öfwersågos och underskrefwos.

§ 2.  Wid Låneconto befans följande skuldsedlar uti mindre säkerhet, i anseende därtil at Räntan för flere år innestår; Hwarföre de nu upsägas, och böra således skyndsammast med capital och ränta inbetalas, Herr Fältwäbelen Wetterhalls skuld 10 Rdr, Johannes i Rosendal 2 dito.

§ 3.  Företogs den wid förledit års sochnstämma projecterade delning med stolerummen i Kyrkan, då församlingen nogsamt förutsåg den kostnad och widlöftighet som en ny stoldelning skulle medföra, önskade fördenskull hällre att detta genom jämkning kunde biläggas; Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw på Olstorp, som wärkeligen befans tilförene härutinnan wara mäst i mistning, förklarade sig på et ädelmodigt sätt och härmed nöjd, och yttrade att därest Honom blefwe efterlåtit at för sitt folk få de främsta stolarna till höger på de nya Läktarna, ehuru de icke aldeles kunde wara swarande mot dess ägande säteries Hemmantal, wille Han eij giöra widare påstående härom; Hwilket församlingen med största tilgifwenhet biföll, kommandes således den främsta stolen på östra sidan af qwinfolks Läktaren Olstorps säterie enskielt tilhöriga. Äfwen befans att Hafridas stolerum i gamla Kyrkan är aldeles för trångt, hwarföre Dem blef tildelt at för fyra man hafwa rum uti främsta stolen på Wästra sidan af manfolks Läktaren, hwarest Lönhult södergård och Hesterslid hafwa sina stolerum. Församlingens Ryttare och Soldater hafwa hädanefter de 2-ne yttersta stolarna på wästra sidan i södra Kyrkan, och förmanas äfwen en och war att icke göra något intrång uti alla förenämnda indelta stolar, utan hafwa de behöfwande frihet at nyttja de öfriga stolarne på Läktarna.

§ 4.  Johan i Forsen åtog sig att uphöga det stora fenstret på norra Läktaren samt efter förr skiedd öfwerenskommelse insätja 2-ne mindre under samma Läktare.

§ 5.  Som gålfwet i Kyrkan på flera ställen är mycket förfallet, så kommer detta med görligaste första på Kyrkans bekostnad med dagswärken af församlingen att inläggas och repareras, men stolarna skola ägarne förbättra och wid magt hålla som förr är afslutat och flere gånger tilkänna gifwit.

§ 6.  Blef beslutat, at någon wiss dag skall med första utsätjas til nytt Inventarii uprättande på alla wid Kyrkan befinteliga persedlar och materialier.

§ 7.  Wid efterseende befans taket på sochnstufwan bristfälligt, hwarföre beslöts, at pålägga så kalladt skurtak nästkommande wår; Härtil utgöres 2-ne behållna furubräder af Helgården som böra wara fullt 8½ aln långa inom sågehakarna. När detta blir wärkstält skall såwäl tak som wäggar rödfärgas.

§ 8.  Som bakugnen i fattigstufwan är så ofärdig att den eij kan nyttjas, så utlofwade Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw at tilsläppa tegel därtil, hwilket åborarne i Ingewalllstorp åtogo sig at dit föra.

§ 9.  Frågade Herr Prosten församlingen huru förhållas skulle med saken rörande Assiö wälle, ut i fall domen eij utfaller till prästegårdens förmån, om den då skall efterlåtas eller wädjas till Lagmanstinget: Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw påstod at därest domen på något sätt utföll till prästegårdens nackdel, man då borde full följa saken till Lagmanstinget och widare till dess behageligit slut utfaller; Men Herr Fendrick Åkerman, Insp. Hörberg med flera afsade sig aldeles at hädanefter ingå uti någon kostnad här med.

§ 10.  Wid genomseendet af förledit års sochnstämmo protocoll befans att sochnskomakaren PeterAndersson beklagat at så många göra Honom intrång uti handtwärket, hwar wid församlingen giorde den erhindran, att bemälte Peter Andersson bör benöja sig med följande pris och betalning för dess arbete, nemligen för Simpla beksöms skor 3 Öre hwar under äfwen begripes manfolks näfwerbotten skor med näfwerklackar; för andra läderskor, ware sig rand, pomp eller omwända 6 Öre Smt, samt i öfrigit söka at en och hwar blifwer beständeligit och skyndsamt betjänt.

§ 11.  Instälte sig änkjan Maja Johansdotter nu boende i Brink och beklagade at dess lilla son Johannes förleden Höstas blef behäftad af en swår wärk i fotleden, som så ökat sig att det utslagit till 4 swåra sår, hwaraf befans att så wida eij säkert botemedel kan erhållas, Han blir för al sin tid ofärdig; Anhållandes för den skull om någon hjälp och understöd af församlingen, hälst Hon själf är mycket fattig och oförmögen; Detta togs uti ömsint öfwerwägande, hwarföre blef beslutit, att genom Collect göra allmänt sammanskott härtil, Hwilket nästkommande Helig Trefaldighets söndag kommer at upbäras, hoppandes man det hwar och en behjärtar et så ömkanswärdt tilstånd.

§ 12.  Intogos såsom Extra i fattiglängden änkjan Annika Johansdotter i Konungsäng, Börje Pehrsson i Klinten, Anders Johansson i Munkabo, flickan Lena Pehrsdotter i Norrhemmet och Ekesiö sochn.

§ 13.  Sist slöts med Guds wälsignelses tilönskan.

                                                                                               M. Pontin

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake,

Anders Jacobsson i Karstorp.

 

År 1782, den 11 Augusti. Pag. 62.

Den 11-te augusti 1782, efter förut skjedd pålysning, trädde Församlingen uti Sochnestugan, tå Probsten genom uppläsande, först gaf tillkänna beloppet wid Wällofliga Häradsrätten uti Hullaryd, rörande Assiö Wälle Saken, samt att å Swarande sidan Laga Wad till Wällofliga Lagmansrätten war anmält, hwarefter Han sedan yttrade, att Församlingen nu tillkommer att utnämna och utsända Fullmägtig till instundande Lagmans Ting: Alla närwarande swarade enhälligt, att de till alla delar giorde et med Herr Fändrik Åkerman och Herr Inspector Hörberg, hwilka wid förleden Walborgs Mässo Sochnestämma aldeles afsade sig, at ingå eller deltaga uti någon Kåstnad på denna Sak, och således ej eller befatta sig med någon Fullmägtigs afsändande till Lagmansrätten.

År och dag ut Supra.

                                                                                               M. Pontin

Nils Åkerman,

Anders Jacobsson i Karstorp.

 

År 1782, den 18 Augusti. Pag. 62.

Söndagen derpå, som war d. 18 augusti, gick församlingen efter Pålysning, åter up uti Sochnestugan, angående förenämnde Rättegång om Assiö Wälle, hälst som Lagmans Tinget då snart tillstundade. Wälborne Herrar Öfwerste Lieutenanter och Riddare från Olstorp och Askeryd, woro äfwen närwarande, och yttrade sina tankar, att den wädjande Saken om Assiö Wälle borde fullfölgas, hwartil också fullmägtig antogs nemligen, Borgmästaren: Ädel och Högaktad Herr Eric Norén uti Wimmerby, hwilken hade begärt Sex Riksdaler Specie uti arfwode, som bifölls, hwilka pengar skulle tagas uti Kyrko-Cassan.

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake.

 

År 1782 den 15 December. Pag. 63.

År 1782, den 15 Decemb. Hölls allmän Andersmässo Sochnestämma efter föregående Pålysning, tå följande Mål förestältes och afgiordes.

§ 1.  Till brädetaket, som skall läggas på Sochnestufwan, framkjöres nödiga slanor utaf Kjättilstorps Rote, och en tålft timber till bålsterståckar wid Kyrkogålfwets förestående reparation tages på Prästegårds skog och framkjöres af Redeby Rote i samma wecka.

§ 2.  Gamla halta pigan Annica Nilsdotter intages uti Sochnens Fattigstufwa, för att åtnjuta månatelig stat och underhåll; Hennes lilla egendom inventeras fördenskull och uppskrifwes i morgon såsom fattigcassan tillhörig efter dess död. Johan Larsson i Gärdesstufwan blef också införd bland Sochnens Fattige på extra stat.

§ 3.  Afledna Maja Nilsdotters lilla qwarlåtenskap i Pruta, försälges på auction efter inventeringslängden, emedan Hon har warit bland Stats fattige.

§ 4.  Alla Kyrkolån uppsäges i början af nästa år, att till den 1 Maij derpå fölgande inbetalas, nemligen ock efter Församlingens pröfning ärhållen prolongation.

                                                                                 Magnus Constans Pontin

Nils Åkerman, Anders Jacobsson i Karstorp,

Elias Jonsson i Lutarp, Eric Nilsson i Ägersiö,

Kyrkiowerdar.

 

År 1783, den 28 April. Pag. 63 ff.

År 1783, den 28 April, wardt efter förut skjedd Laga Pålysning Allmän Walborgsmässo Sochnestämma hållen med Askeryds Församlings Respectabla och Hederwärda Ledamöter, tå fölgande Mål förehades.

§ 1.  Kyrko-Räkningarna genomsågos och granskades, såsom till alla delar riktiga befundne, ärkjändes och underskrefwos.

§ 2.  Låne-Conto granskades å det aldra nogaste, hwarwid fölgande anmärkningar giordes: När Räntan för Magnuses lån i Åmmarp lägges till Capitalet, är dess skuld denna dag 1 Riksdaler, 20 skilling, 1 Runstycke. Jonas Paulisson i Redeby Dito eller i dag 2 Riksdaler, 20 Skilling, 6 Runstycken. Anders i Hafrida Dito eller samma dag den 28 April -1-24-, hwaremot panten nu som nogast kan wara swarande, och bör således betalas med aldra första. Herr Handelsman Björklund betalar 2 års Interesse, Sex Riksdaler. Församlingen beslöt, att genom ansökning hos Höga Landshöfdinge Ämbetet, utsöka Herr Fältwäbel Wetterhalls Skuld, som i flera År, utan Räntans ärläggande, innestådt, hwarom Kyrkowärdarna besörga. Per i Hesterslid betalar 2 års innestående Interesse, 22 Skilling, 6 Runstycken. Lars i Backhemmet, hwars pant är för swag, skall antingen betala lånet, eller öka Panten, och Interesset owägerligen betala. Sedan således alt war genomsedt och anmärkt, frikänner Församlingen Probsten för alt answar nu och framdeles, för alla af Kyrko-Casssan giorda utlåningar.

Wid detta Måls förehafwande, understälte Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake Församlingens ompröfwande, om icke, såsom en Lag församlingen emellan kunde antagas och beslutas, att därest Låntagarne uteblifwer med Interessens betalande, wid årets slut från Lånedagen, det då må läggas till Capitalet, och ränta derå sedan beräknas, enär Panten dertill är tillräckelig, som noga eftersees, hwartill allmänt bifall lämnades och således stadfästes. Likaledes beslöts att Obligationerne skola läggas wid hwars och ens tillhöriga pant.

§ 3.  Wid En Skillings wite förböds all trängsel i Kyrkan af obehöriga Personer uti alla indelta stolar, hwilket wite Kyrkan tillfaller.

§ 4.  Upplästes så wäl Krono- som Sochnefullmägtigarnes författade påståenden wid Wällofliga Lagmans Rätten uti Assiö Wälle Saken, samt den derstädes uppsatter uppskofsdom.

§ 5.  Anmälte Herr Kamereraren Hörberg på Tunnarp, det Han såsom långwäga från Kyrkan, och för sin hälsas conserverande, åstundade afstå dess här wid Församlingen hafda Organist och Klåckare Sysssla till Monsieur Anders Hesselgren i Hästemålen, hwilken Han till Organiste-Sysslans bestridande, har informerat. Församlingen nog oroad öfwer, at här wid sakna en så hederlig och allmänt älskad man, Kunde för förenämnde orsaker skull icke wara deremot, utan lämnade dertill allmänt bifall, allenast med förbehåll, att Herr Kamereraren Hörberg Cautionerar i det mål Organist-Syssslan och Orgelwärkets wård widkommer, samt att Pehr Samuelsson i Smugefall, som Klåckare Sysslan på 29-de året till Församlingens fullkomliga nöje förestått,. derwid i sin Lifstid orubbad förblifwer, och af Organisten till dess nöje aflönas; hwilket alt fulleligen bejakades; Fördenskull warder Han Anders Hesselgren på förenämnda grunder härmedelst till Organist och Klåckare antagen.

§ 6.  I anledning af Herr Kronobefallningsman Liungs författade Skrifwelse af den 21 April sidstledne, under åberopande af Konungens Höga Befallningshafwandes Ordres, går församlingen i Caution för den tid af Änkan Britas lega wid Lazaretet, som kan uppstiga, hwad derstädes redan betalt är. Äfwen beslöts att penningar i Kyrkan skall tagas till de ännu warande sjukas botande uti Stora Lönhult, hwarföre församlingen Cautionerar, och genom sammanskott sedan betalar. Desse sjuka, som äro en Mor med dess dotter 3 år gammal böra således med aldra första till Lazaretet insändas.

§ 7.  Till ägors utstakande, i anseende till widd och storlek wid nya Torpet Gransnäs på Prästegårds ägor, åtogo sig Herr Fändrik Åkerman, samt Sochne Männen Pehr Danielsson och Hans Hagerström uti Hafrida at förrätta.

§ 8.  Kyrkowärden Elias Jonsson i Lutarp begärte afskied, men på föreställning och till någon ärsättning för dess hafde och ännu hafwande beswär med Klåckesträngarnes lagande, bewiljades Honom 16 Skilling af Kyrkans medel, hwarföre Han står wid tjensten ännu ett år.

§ 9.  Fönstret öfwer Södra Läktaren uppflyttes lika med det, som är på den Norra. Kyrkans teldande skjer innan Midsommaren.

§ 10.  Uti den afledna Maja Nilsdotters ställe i Fattigstufwan intogs Nils Olofsson i Källehult, som försed med tillräckeligit underhåll, och uti Carin Carlsdotters ställe i Lägernäs Nils Hagersten i Fattigstufwan, hwarföre Dess Hustru åligger, att hafwa så mycket ömmare wård och skjötsel om de der warande fattige. Till uppflyttning uti fattigclasserna namngafs fölgande: Änkan Annica i Konungsäng, Änkan Ingeborg i Prästetorpet. Till åtnjutande af extra stat, flickan Stina Gabrielsdotter i Pruta och Majas ofärdige gåsse i Sjöamålen.

Mera war ej at påminna, utan Probsten slutade med innerlig ärkänsla till Gud, att alla Saker uti utmärkt ordning, sämja och kärlek nu och alltid äro wid dessa rådplägningar afgiorde.

Näst Gud har Probsten att tacka de Förnäma Herrskaperna och Wälädle Stånds-Personer, som denna Församling har äran och lyckan att äga inom sitt skjöte, såsom upplyste wägledare till alla goda författningar. Det ärbara och Hederwärda Bondeståndet äger också en särdeles berömmelse för all beredwillighet, dygd och beskedelighet. Ingen är känd för motstånd och motsägelse. Med få ord sagt: Sorl och gräl har aldrig uppfylt wårt hederliga Sochnerum, utan efter Guds och Konungens wilja, hafwa wi med glädje erfarit godhet och trohet mötas, rättfärdighet och frid kyssas. De fattige hjelpas, de sjuke besörges, och intet sammanträde utan något barmhertighetswärk. Herren wedergälle hwars och ens hans barmhärtighet, och förläne sådan frid uti detta Israel intil dagarnas ände!

A.O. Drake,

Nils Åkerman.

Så snart förestående Sochnestämmo-Protocoll å Prädikstolen den 4 Maij uppläst war, samt uti Sochnestufwan behörigt justerat och underskrifwit blef, upplästes den förrättning som Sochnemännen den 2 Maij på Nybygget Gransnäs å Prästegårds ägor wärkstält hade, enligt 7-de puncten i föregående protocoll, hwilket af Församlingen till alla delar gillades, och godkändes, och med namns undersätjande faststältes.

År och dag som förr skrifwit står, på Församlingens wägnar.

                                                                                                   M. Pontin

 

Detta var Pontins sista stämmoprotokoll som kyrkoherde i Askeryd, han utnämndes år 1783 till kyrkoherde i Torpa .

 

Följande anmärkning återfinnes på pag. 244 i Volym K 1a 3:

Det på de näst härefter följande Trenne sidor införde Aprotocoll är af vicarien Doms. (Dominus Herr) Anders Svanberg, som från den 1 Maij 1783 till samma tid 1784 här wistats, hållet i Askeryd och således infördt på orätt ställe, då det här kommer bland Bredestads handlingar.

Askeryd den 5 Dec. 1784.

          D. C.

(Daniel Cnattingius)

 

År 1784, den 12 April.Volym K 1 a 3 Pag. 246.

År 1784, den 12 April sammanträdde efter föregående kallelse Askeryds Församlings Herrar och Män, då följande förehades och afgjordes.

§ 1.  Frågade Vicarien om Församlingen wille till sina Fattiges Räddning deltaga i de Allmänna Arbetshusinrättningarna, som enligit Höga Landshöfdinge Ämbetet i Linkiöpings och Jönkiöpings Lähn, utfärdade flere Kundgjörelser äro planerade, med det mera, som Högbemälte Kundgjörelser innehålla? Då Frågan blir om Förskott till Rudimaterien (råmaterialet) kan förslaget om Fattig Cassans medtagande så mycket mindre wärkställas, som en sådan i denna Församling icke existerar oftare än hwarje fjerdedels år, då det lilla, som kan på 3 Månader vara influtit til Sochnens många torftiga utdelas. Som det är emot Författningarna att tillgripa Kyrko Cassan, som icke kan användas till annat än till Kyrkans egna behofer, och ingen bland Församlingens Ledamöter tillstyrkte den föreslagne Cautionen, fann Församlingen ingen utwäg, till att på en från Stora Arbetshusens aflägsne Ort, ingå i deltagande af den Allmänna Arbetshus-Inrättningen.

§ 2.  För att wisa, det Församlingen ömmar sine tårftiga Medlemmars nöd, beslöts, att genom Memorial till Konungens Befallningshafwande, för dem söka ett ansenligt partie Kamulls Spånad, hwarföre Församlingen blir wederhäftig.

I grund af Kongl. Majestäts Nådiga Förordning om Tiggeriers hämmande, Höga Landshöfding Ämbetets och M. Ven. Consistorii Bref i samma ämne, och flere Församlingars gifne efterdöme, beslöts att:

1-o. Den som utan Församlingens på allmänn Sochnestämma gifne samtycke intager Inhyseshjon, Mann eller Qwinna, med eller utan barn, och gifwer dem hus att bebo, eller plats att bebygga, plichtar till Sochnens fattigcassa 2 Riksdaler Specie, och, skall det intagna inhyseshjonet gjenast Sochneförwisas, så framt icke Församlingen pröfwar skjäligt dess qwarblifwande bifalla.

2-do. Den som mer än öfwer en natt hyser Utsochnes Tiggare, och Honom genast icke till närmaste Cronobetjänt afkörer, för att till sin Sochn afsendas, gifwe till samma Cassa 16 Skilling för hwar dag och natt.

3-tio. Den insochnes Tiggare, som utom Sochnen bettlar, sättes en söndag i Ståcken, sedan Han hemförd blifwit, och aftjänar sedan med arbete hwad Honom i skjutslega utbetalt blifwit.

4-to. Skola alla Inhyseshjon, som inom 2-ne år inkommit i Församlingen, innan den 1 Junii förstkommande, utflytta till den församling, hwarest de sin mästa tid, swett och möda, anwänt, kommandes en hwar, som efter nämnde dag, en sådan inom Sochnen hyser, att böta 16 Skilling Specie, Fattigcassans ensak, skolande följande nu till en börgan utflytta: Sven i Prästegården, Sven i Assiö Qwarn, Eric i Norrhemmet, Hans i Nystorp, Annica Nilsdotter i Lönhult och Cajsa Stina i Bråten, åliggandes.

5-to. Rotmästarna hwar i sin Rote swara för wärkställigheten af detta beslut, genom allwarsam tillsyn, draga så wäl för Arbetsinrättningen i allmänhet som Församlingen i synnerhet, den wärkan, som dermed påsyftas

Askeryds Sochnestuga ut Supra

                                                                            På församlingens wägnar

                                                                                 Ingen underskrift

 

År 1784, den 9 Maj.Volym K 1 a 3  Pag. 247 o. 248.

År 1784 den 9 Maij sammanträdde efter föregången Laglig kallelse Askeryds Församlings förnäme och hederwärde Innewånare, att, å allmän Sochnestämma om Kyrkans och Församlingens angelägenheter öfwerlägga, då följande ärenden förekommo:

§ 1.  På tillfrågan af Vicarien, med hwad ögon dess uppförande i Lära och Lefwerne wore att anse, swarades, att derwid wore intet att ärhindra.

§ 2.  Företedde Vicarien de, öfwer Kyrkans medel förde Räkenskaper, hwilka, sedan Special-Förteckningarne öfwer Inkomster och Utgifter, jemförde med Lånelängden och Summariska Räkningen blifwit upläste, såsom riktige befundne, genom underskrifter wordo Auctoriserade.

§ 3.  I anseende till den allmänna nöden, upskjutas de tillämnade Kyrkoreparationerna till nästkommande År; men som Sochnestugutaket nödwändigt behöfwer att täckas med bräder, bör sådant i sommar wärkställas.

§ 4.  Änkan Cherstin wid Kyrkan blef utsedd att wårda gamla Fattighushjonet Nils Olsson, hwarest Hon njuter Husrum i Fattigstugan och fattigdel i 1-sta Classen.

§ 5.  Jonas i Skyttlingebäck lämnade Rotmästaresysslan till Johannes i Lilla Lönhult, Johannes Gabrielsson i Ägersjö blir Rotmästare, tillika med Hans i Wästorp.

Till Sexmän utnämndes: I Jonas i Wästorps ställe, Peter i Hultarödje, och Daniel i Ramsvik i Svens i Ingewallstorps ställe. Jonas i Hulu bestrider Rotemästaresysslan efter Samuel i Svenstorp.

Askeryd i Sochnestugan ut Supra

                                                                                 Ingen underskrift

Efter förenämnde öfwerläggning bewiljade och antog Församlingen Herr Handelsmannen Björklunds anbud, att i stället för maten wid de wanliga Sochnedagswärken, gifwa till hwar och en Karl 3 Skilling och till Qwinnor 2 Skilling och 8 Runstycken Specie.

                                                                                               In fidem

                                                                                           Anders Svanberg

 

År 1784, den 24 Oktober. Volym K 1a 3. Pag 67.

Protokoll wid Askeryds Församlings Sammankomst i Sochnestugan den 24 October 1784. Sedan Lagmansrätten genom dom, gifwen Wimmerby den 30 Sept. innew. År bibehållit Församlingens Kyrkoherdeboställe Assiö wid sin ägande rätt af Skogsparken Assjö Wälde kallad, hwarom af Ingewallstorps Åboar först wid Härads, och sedan wid Lagmansrätt twistat warit; så förekallades i dag, sedan domen förleden söndag blifwit upläst, Dannemännen Sven Jacobsson, Lars Danielsson och Niclas Bengtsson uti Ingewallstorp, hwilka närwarande inför Församlingen afsade sig sitt Wad, och åtogo sig att sjelfa betala till Församlingen de efter räkning upgifne 9 Riksdaler, 8 Skilling, men som dessutom förut, enligt bewis, äro utgifne till bewakande af Församlingens och Prestegårdens rätt, 6 Riksdaler; så ingick å sin sida Församlingen af behjertenhet för dessa Sochnemän, att i deras ställe genom sammanskått ärsätta dessa lånta och utgifne 6 Riksdaler, i den förmodeliga händelsen, nämligen, om Fändrick Åkerman för sig och Bordsjö Gods, samt Camrer Hörberg för sig och Tunnarp förenade sig med Församlingen att uti betalningen af ofwannämnde 6 Riksdaler deltaga; Hwaröfwer Ingewallstorps Åboar skulle hos Herr Fändrick Åkerman och Camrer Hörberg, såsom wid denna Sammankomst frånwarande, göra förfrågan och begära swar.

                                                                                                   In Fidem

                                                                                              Dan. Cnattingius

A.O. Drake, Nils Åkerman.

 

År 1784, den 28 November. Pag. 67 o. 68.

Protocoll wid Askeryds Församlings Äldstes Sammankomst i Sochnestugan den 28 November 1784.

Sedan Soldaten Olof Hulling i Hult den 20 innewarande hos Församlingens Pastor gifwit tillkänna, att dess och dess afledna Hustrus Sara Svensdotters Barn, Carl Gustaf, som enligt Kyrkoboken finnes wara född den 3 och döpt den 9 sidstledne October blifwit om morgonen den 20 November funnit död i sängen hos Enkan Catarina Nilsdotter, som skall detta Barn sig åtagit at upamma, så pålystes å Predikstolen den 21, att Församlingens Äldste skulle i dag, uti Sochnestugan sammanträda, at höra undersökningen. Därwid framgaf Nämndemannen Ärlige och Wälförståndige Gustaf Andersson i Kalfswed sitt wittnesmål skrifteligen, så lydande:

”Som jag war befalld utaf Kronolänsmannen Ålund, att efter min tanka genom wådlig händelse omkomne, Soldaten Olof Hullings i Hult 7 weckors gamla Son besigtiga, som är funnen uti sängen hos Enkan Catarina därstädes död; så ehuru wäl jag det på det nogaste besåg, fant jag ingen ting på Hans döda lilla kropp, som tycktes någon ting ordsaka, utan låg som Han har warit uti en söt sömn insomnad”.

Hwilken attest war daterad den 23 November. Munteligen wittnade Enkan Maria Larsdotter uti Hult, att Hon inkommit straxt efter sedan Cahtarina funnit Barnet wara dödt och ej sedt någon blånad å Barnet, hwilket Hon berättade 2-ne dagar förut warit sjukligt. Äfwen wittnade drängen Sven Johansson på Olstorp, att Han tillika sedt det döda Barnet utan någon åkomma. Fadern till Barnet, Olof Hulling, berättade, att Catharina Nilsdotter förut skjött detta barnet med all ömhet och berättade äfwen att barnet 2-ne dagar, innan detta hände synts sjukligt.

Församlingen kan på dessa upgifter ej finna annat, än att detta Barnets död skjedt af wåda. Likwäl kan Församlingen ej undgå,att, enligt Kyrkolagen 3 Cap. 13 § genom detta protocoll anmäla det som skjedt är hos Wällofliga Häradsrätten i Ydre, men Catharina Nilsdotter, får, efter uppfyllandet af den där fallande domen i Församlingens gemenskap intagas. Warande emedlertid barnet i dag, efter denna skjedda undersökning Christeligen begrafwet.

Anders Jacobsson i Karstorp, Eric Andersson i Ägersiö.

                                                                                     Ingen underskrift

 

År 1784, den 5 December. Pag. 69 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 5 December 1784.

Efter ett kort tal af Församlingens Pastor i anledning af 1. Cor. 14:40. Uplästes, justerades och underskrefwos 2-ne sedan Kyrkoherdens hitkomst hållna Protocoll af den 24 October och 28 November, hwarwid de wid Pålysningen anmälte Målen företogos, nämligen:

§ 1.  Angående ett Sochne-Magazins upsättande, hwarwid uplästes några författningar därom och begärdes Församlingens yttrade, hwaröfwer skäl å alla sidor anfördes med mycken wälwilja för Inrättningen af de flästa; men Beslutet blef för denna gången upskjutit till nästa Walborgsmässa; och emedlertid åtog sig Pastor, att efterfråga huruwida Bredestad Församling wille i den händelsen, sig med Askeryd Församling förena.

§ 2.  Anmärktes huru som Herr Brukspatron Burén på Boxholm gör den förfrågan: Om Han kan få nyttja Askeryd Församlings rätt af Allmänningen i Säby Sochn wad beträffar den där nu befindteliga Sörnade och af Wådeld skämda weden till Kålning, då ock bemälde Bruks-Patron för samma förmon utfäst sig gifwa till Församlingen någon däremot swarande gåfwa! Härtil fants Församlingen icke obenägen, med wilkor däremot, att Herr Bruks-Patron Burén skulle härföre utfästa någon wiss summa, eller i fall Sochne-Magazins inrättande skjer i Askeryd, som det nu påtänktes, att då Brukspatron Burén wille tillsläppa Järnsmide och Spik, som till en sådan byggnad ärfordrades, efter framdeles skjeende öfwerenskommelse.

§ 3.  Angående Församlingens Sexmän  befunnos nu wara för 1. Wästorps Rote Peter Larsson i Hultarödje. 2. Karstorps Daniel Nilsson i Ramswik. 3. Wära Torsten Nilsson i Konungsäng. 4. Redeby Jonas Paulisson i Redeby. 5. Lönhults Daniel Jonsson i Skyttlingebäck. 6. Kättelstorps Jonas Hansson i Kalswid.7. Lägernäs Sven Samuelsson i Lägernäs och 8. För Bubbarps Jonas Jansson i Bubbarp.

§ 4.  Angående Församlingens Fattige hade anmält blifwit, att hwad hittills plägat sammanskjutas wore nog otillräckeligit; men därom kunde för denna gången ingen widare författning göras utan blifwer som wanligt är tills widare. Emedlertid bewiljades efter förr gjordt beslut, fattiga och sjukliga Hustru Kjerstin Mattsdotter i Fattigstugan det där lediga Rummet.

§ 5.  Anmälte Pastor, att äfwen som på flera ställen så tycktes i denna Församling behöfdes någon Pålitelig Sochne-man, som skulle hafwa wård därom, att Församlingens Reparationer både wid Kyrkan och Kyrkoherde Bostället rätteligen och på den för Församlingen beqwemligaste tiden skjedde, hwartill församlingen fant all billighet, och efter någon öfwerläggning anmodades Sochnemannen Ärlige och Wälförståndige Daniel Andersson i Wästorp, att sig denna Wården åtaga, hwilket skjedde med de wilkor, att Daniel Andersson under den tid Han en sådan upsigt hafwer, blir fri från alla dagswerk både wid Kyrkan och Prestegården äfwen som för alla Utgifter wid reparationerna, och wäntas af Honom alt biträde att finna hwad nödigt är att företagas.

§ 6.  Förfrågades på Handelsman Sven Collins i Spelhester begäran hos dem som äga Bi; hwad fördel de af dem haft detta och de sednare framflutne åren? Hwartill alla närwarande Bi-ägare instämde, att denna Hushålls-gren har, oaktat all deras möda och omtanka, att kunna wid lif bibehålla dessa nyttiga djur, likwäl icke dessa sednare åren lyckats, förmodeligen dels genom den om Sommaren 1780 infallna owanliga starka tårkan dels ock genom den mycket kulna Wäderleken, som merändels den därpå följande Wåren., äfwen ock inträffat, så att många stammar, som icke kunnat draga Winterföda dödt af hunger, förr än Winterkölden nu infunnit sig, hwaraf icke allenast händt, att Honungen blifwit owanligen dyr, utan ock, att antalet af Bikupor till allmän saknad och förlust aftagit.

Då Församlingen intet widare på tillfrågan hade att påminna, så slutades denna Allmänna Lagtima Sochnestämma med ett kort Tal af Församlingens Pastor jämte tillönskan att Guds Nåd och Wälsignelse måtte följa alla dem, som Herrans namn frukta, i alla dess lefnads dagar!

                                                                                                   In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

Å Församlingens wägnar

A.O. Drake, Nils Åkerman, D. Hörberg,

Johan Hansson, Anders Jansson.

 

År 1784, den 19 December. Pag. 71 o. 72.

Protocoll, hållet wid Församlingens Äldstes Sammankomst i Sochnestugan wid Askeryd den 19 December 1784.

Sedan Sochnemannen Daniel Larsson i Börnäs hos Församlingens Pastor anmält, att en kringstrykande person wid namn Gertrud Hansdotter som till Börnäs kommit aftonen förut och begärt husrum skall natten emellan den 10 och 11 i sängen hos sig funnit sitt oäkta barn dödt, hwilket enligt Församlingens Barn Christnings-Bok är födt den 29 November sistledne och döpt samma dag med namnet Maria, så inlystes den 12 därpå följande Församlingens Äldste, att i dag höra Undersökningen. Härwid intygade Nämndemannen Carl Johansson i Lutarp, som det besigtigat, att Han funnit på den döda kroppen en blånad, och wittnade Enkan Hustru Kjerstin Mårtensdotter i Börnäs samt Hustru Sara Larsdotter därsammastädes, att barnet warit friskt aftonen förut innan det om morgonen befants dödt. Och som således det tycktes wara af fullkomlig owarsamhet som detta skjedt så blir den saken och Hännes Lägersmåls brott sådant som hörer till Wällofliga Tingsrättens afdömmande. Askeryds Församlings Äldste funne härwid, att då denna odygdiga Människa tagit sig före, att wistas i denna Församling, utan att wara af Församlingen emottagen, såsom den der icke wisa kunnat någon Attest därifrån Hon kommit, men då Hon de sidsta åren skolat wistats i Asby Församling; så skulle det ena med det andra hos domaren på Ydre sidan anmälas och begäras att med Hänne efter Lagarna förfares och att Askeryd må slippa Hänne för all tid ur Församlingen.

                                                                                          Daniel Cnattingius

För församlingens Äldstes wägnar underskskrefwo:

Anders Jacobsson i Karstorp, Elias Jonsson i Lutarp.

 

År 1785, den 9 Maj. Pag. 73 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 9 Maji 1785.

§ 1.  Upwistes de Formerade Kyrko-Räkenskaperna från den 1 Maji 1784 till samma dag innewarande År, som med de förde Special Förteckningarna jämfördes samt till alla delar riktiga befunnos och underskrefwos. Wid genomgåendet af Kyrkans Skuldenärer gaf Pastor till känna, att Han utwärkat Stämning till nästa  Ting i Hullaryd på Fältwäbeln Herr Peter Wetterhall, som snart i 8 År innehaft ett lån af Kyrkans Cassa, utan att något Interesse är betalt, och åtog sig Pastor, att denna Saken wid Tinget närwarande bewaka. I öfrigt, som med Kyrkans Lagliga Interessens inbetalande i rättan tid, af somliga altför wårdslöst förfares, så beslöts, att den som Lån gör, skall, utom Laga Pant skrifwa en Revers så stäld, att så snart Interesse eller betalning brister, får Panten utan widare omwägar, af Kyrkan försäljas. Alla de som återstå med Interesse påminnes därom alfwarsammeligen. För den rest som är af Winsädespenningarna för 1782 och 1783 såsom föregifwande sig ur stånd satta att betala, måste, genom dem,, som befattningen här med för dessa Åren haft, widare sökas, och de, som äro skyldiga för 1784 skola innan Anders Mässo Sochnestämma antingen betala eller sätta pant, hwarefter skulden anses som ett Lån, för hwilket Interesse betales.

§ 2.  Angående Reparationerna så i Kyrkan som på Sochnestugan öfwerenskoms, att det med det första skulle wärkställas. Sochnestugutakets läggande åtogo sig Peter Månsson och Samuel Carlsson i Svenstorp för betalning, dagswerke därtill tagne af Församlingen och bräder framkörde, som skulle wara 3 stycken af Helgården, om de woro under 8 Alnar. I Kyrkan skulle sedermera Johan Nilsson i Kråkefors arbeta, biträdd af Församlingen med dagswerken, då först Norra Kyrkan skulle teldas och sedermera Fönstren sättas i den ordning att Södra Kyrkan får tillräckeligit ljus; äfwen som ock den skulle teldas.

§ 3.  Sedan Högwördige Herr Doctorn och Biskopen wid sidst hållna Prestmöte påmint så wäl att Kyrkorna må hållas wid magt med wacker dag uplyste, som ock at Sacristiorna må förses med eldstäder till förekommande af en för Kyrkans Böcker och Skrud skadelig fuktighet, så anhöll Pastor om en Kakelugns upsättande i Sacristian, hwilket ock, å Kyrkans bekostnad bewiljades att skje framdeles. Och, för att nu säkrare winna ändamålet angående Kyrkans Böcker och Skrud, så skulle på gamla Sacristiemuren i Kyrkan upsättas ett därefter inrättat skåp, hwilket Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw på Olstorp lofwade skulle få förfärdigas af Trädgårdsmästaren Magnus Löfgren. Murningen därunder förrättas af Hans Dahlström i Konungsäng och Byggnads-uppsyningsmannen Daniel Andersson i Wästorp lagar att alt blir wärkstält.

§ 4. Angående Underwisningen i Christendoms kundskapen uplästes 5 och 6 §§ af sidsta Prästmötets Handlingar och förklarades därmed grunden tilll hwad redan börjadt är, så wid Rote-Förhören, som då Barn första gången skall begå den Heliga Nattwarden. Barn, som skola först lära att läsa, och hwartill Föräldrarne sjelfwa ej kunde hafwa tid, hafwa tillfälle, att blifwa underwiste dels af Soldaten Nils Bergquist, dels hos Lars Jonsson i Karstorp. För öfrigt wille Församlingen genom friwilliga Collecter och annan omtanka deltaga i denna omsorgen, och har Herr Handelsman Nils Askelöf i Norrköping lemnat till Kyrkans fria Disposition en fordran hos Nils Jacobsson i Änkebo af 4 Riksdaler, 26 Skilling - 8, hwilka om de kunna utfås, komma till Fattiga Barns underwisning i Christendom att anwändas. Och lofwade Pastor, att i detta År som i det förflutna med skänk af någon för Christendoms kundskapen nyttig Bok upmuntra de af Församlingens Barn, som wid Förhören befinnas hafwa gjort wackra framsteg i Christendoms kundskapen och tillika för Beskjedelighet berömmas.

§ 5.  Angående det som Ordning och skick tillhörer, anmältes grunden därtill,att Gudstjensten börjas klockan 9 från den 1 Maij till den 1 October och klockan 10 ifrån sistnämnde dag till Walborgsmässan, att sedan Communion Förhöret är hållit. Skriftermålet börjas med en Psalm, och de dagar när Herrens Heliga Nattward utdelas sjunges Nummer 5 af Tros-Bekännelsen, samt att Församlingen så wäl under Trons sjungande som under Communion samt Psalmer och wersars sjungande, som innehåller Lof och Tacksägelse, upstår. Pastor anmälte ock huru wid Lysningars uttagande till Äktenskap nödigt är, att den som i sådant ärende kommer, hafwer sådana med sig, som å alla sidor samtycket intyga kan. Den oseden begäres blifwa ändrad, att ej först om Söndagarna minst i Sacristian komma med sådana anmälande, som kunna skje någon dag i weckan förut, uti Prestegården.

§ 6.  Angående Sochne-Magazins inrättande, hwarom frågan war den 5 Decmber 1784, så emedan skilgaktligheter i tänkesätten om denna Inrättning upkommit, och Bredestads Församling som proponerats skola deltaga med Askeryd, beslutat att inom sig ett sådant magazin ensamma uprätta, så är det för närwarande ingen möjlighet att i Askeryd tänka på werkställigheten af det gjorda förslaget.

§ 7.  Angående en Köks-spisels med Bakugns upsättande i Prestegården, så emedan det där befinteliga köket, som hör Herr Prosten Pontin till är nu i ett så både bristfälligt och för Eldswåda farligt tillstånd, att det ej kan i längden wara brukbart; och som år 1742, då byggningen upfördes, Rummet till höger i förstugan, war ernadt till kök; men det från första början är byggt i afmätning efter Lag, för litet därtill, så att första denna Byggnings Innehafware, Herr Prosten Meurling ej funnit sig wid att det dertill nyttja, och det wid 1777 års Husesyn är dömdt till en Bakugns upsättande å nyo; så lofwade Församlingen, att till nästa Höst se till huru det kunde werkställas hwad å gammalt warit ärnadt, och om den af Syn-Rätten ådömde Bakugnen kunde upsättas i samma Rum.

§ 8.  Pastor gaf  tillkänna att Hans tankar som nybörjande wid Prestegårdens bruk warit, att få någon By i Församlingen, som åtager sig bärga Sjögaryd Äng för betalning, men nu öfwerenskoms om wanliga dagswerkens utgörande, att Prestegårdens skötsel och bruk werkställas bör.

§ 9.  Församlingen företog sig wal till Fullmägtige wid den utsatta Synen i Prestegården den 7 nästkommande Julii och waldes för Smålandssidan Sochnemannen Peter Månsson i Svenstorp och för Ydre Nämndemannen Gustaf Andersson i Kalfswid.

§ 10.  Till Kyrkowärd efter Sochnemannen Elias Jonsson i Lutarp, som efter en långwarig tjenst begärde afskjed, waldes, /enligt den Rättighet, som Kongl. Majestäts Kyrkolag § 8 28 Cap. och Kongl Resolutionen af den 1 Martii 1678 förmår och utförd är i Ecclesiastique Werken sidan 390/ af Pastor med Församlingens samtycke Sochnemannen Anders Persson i Lutarp, och öfwerlemnades till Honom den nyckel till Kyrko-kistan, som Elias i Lutarp förwarat.

§ 11.  Till Föreståndare wid Fattigdels utdelningen efter Sochnemannen Jan Hansson i Ägersjö och Peter Månsson i Svenstorp waldes Nils Persson i Karstorp och Samuel Carlsson i Svenstorp, som genom Räknings förande, den de wid Wallborgsmässo-Sochnestämma äro skyldiga att upwisa, denna wården sig åtogo. Till Sexmän tillsattes: I stället för Torsten Nilsson i Konungsäng Carl Johansson i Lutarp, för Jonas Pålsson i Redeby Johannes Danielsson därstädes, för Daniel Jonsson i Skyttlingebäck Johannes Carlsson i Stora Lönhult, i stället för Jonas Hansson i Calfswid Olof Ingemarsson därstädes, för Sven Samuelsson i Lägernäs Hans Andersson därstädes. Rotemästare tillsattes i stället för Lars Mårtensson i Wära Johannes Nilsson i Lutarp, för Johannes Gabrielsson i Ägersjö Olof Pettersson i Redeby. För Johannes Pehrsson i Lilla Lönhult Daniel Nilsson i Stora Lönhult,för Johannes Nilsson i Kättilstorp Israel Torstensson därstädes, hwilka alla skulle göra hwad deras sysslor innebära och dem å Församlingens wägnar tillsäges. Sexmän äro dessutom Carl Larsson i Hultarödje, Daniel Nilsson i Ramswik och Jonas Jansson i Bubbarp. Rotemästare Hans Jonsson i Westorp, Jonas Nilsson i Hulu, Lars Larsson i Lägernäs och Johannes Börjesson i Bubbarp.

§ 12.  Anmältes om Sammanskottet för Ingewallstorps åboar, att det måtte gå i werkställighet genom Rotemästarna, hwarom uplästes Sochne Stämmo Protocollet af den 24 October 1784 och genom Herr Fändrik Åkermans bemedlande det Nådiga Hans Excellences Riksrådet Riddarens och Commendeuren Högwälborne Herr Grefwe Melcher Falkenbergs bewiljande; men en stor del af Församlingen äskade ännu ägaren på Tunarps yttrande, hwilket Ingewallstorps Åboar hade att sig skaffa och förete, hwarefter Församlingen widare härom höras skulle. Kunnande i öfrigt ej ursägten af någras frånwaro gälla, ty all Lag förmår, att de frånwarande måste sig nöjas låta med hwad de närwarande besluta.

§ 13.  Till bättre Fattigdels undfående hade anmält sig Enkan Anna Pehrsdotter, som bodt med sin Man i Fattigstugan, samt till uppflyttning i första classen Enkan Ingeärd Nilsdotter i Fattigstugan; men för det närwarande war det omöjeligt. Till inflyttning i Fatigstugan anmältes Enkan Kjerstin Larsdotter i Skyttlingebäck och Caisa från Hallberget, hwilken äfwen som de andra berättades wara ganska usel, hwarföre Hon, som från Ydresidan, till en jämkad Rätts bewekande lofwades att få flytta in i Fattigstugan på prof till nästa Andersmässo Sochnestämma, i förmodan att Hon skulle lefwa utan att göra de andra Fattigstuguhjonen oro; men i den händelsen intages någon annan af de många warande nödlidande, efter urskilgning därom af Pastor och Kyrkoföreståndarna. Enkan Kjerstin Larsdotter från Skyttlingebäck, har Fattigdel på Extra Stat, och Fattiga Mannen Johan Andersson i Wännebjörke, som äfwen nu med ömhet anmältes bewiljades för dess usla belägenhet samma förmon.

§ 14.  Sidst tillfrågades, om Församlingen wid denna Sochnestämma något widare hade att ärhindra, då sedan en och annan yrkat sig wilja weta Pastors Tanka om Pastoralierna, Pastor därpå anförde och anfördt följande:

Om det Ämbete jag förer är både Wigtigt och Swårt; så blifwer det likwäl en stor Förnöjelse för mig, att under ägandet af ett godt uppsåt, alltid finna denna Församlings Innewånare beredwilliga mot mig. Exempel äro i denna Församlingen nog i minne, huru Trenne af mine wördade Företrädare, nämligen Herr Prosten Meurling, Herr Hofpredikanten, Doctor Bohnsack och Herr Prosten, Magister Pontin, efter något wistande här sökt sig till andra Ställen, som hwad ock kan sägas hwarken tyckes utmärka ortens godhet eller allmänna Frikostighet. Likwäl är jag i den tankan, att Församlingen gärna will slippa de ombyten af Lärare, som kunna undwikas, och i följe däraf är min Tanka, att denna Församling, så will löna mig, att jag med den Nåd som Gud förlänar, gör min syssla med frögd och ej med suckar. Då får jag ock wid den nu af några Församlingens Ledamöter wäckta frågan om Pastoraliernas utgörande förklara mig i allmänhet nögd med det Löningssätt som här befinnes i fölgd af de Föreningar, som blifwit gjorde med mina Företrädare, och jag gör mig förwissad, att de aldrig, ej en enda gång i den minsta mon förminskas, wetande ock, att, efter Guds försyns styrelse hitkommen, har jag däraf samt af Hans Majestät Konungens mig Allernådigst gifwen Kongl. Fullmagt tillika Rättighet till den Lön och de förmoner, som detta Ämbete tillkommer.

Så beslutades denna Sochnestämma med inbördes tillönskan af all Guds Nåd och Wälsignelse, utan hwilken alla wåra Beslut till wår rätta lycksalighet oss intet gagna.

År och dag ut Supra

                                                                                     Daniel Cnattingius

Å Församlingens wägnar

A. O. Drake, Nils Åkerman,

Anders Jakobsson i Karstorp, Pehr Samuelsson i Smugefall,

Daniel Andersson i Wästorp, Gustaf Andersson, Nämndeman.

 

År 1785, den 16 Maj. Pag. 79.

Protocoll wid undersökningen om Barnet Annica Andersdotter i Skyttlingabäck den 16 Maji 1785.

I dag har hos Pastor blifwit anmält, att förleden natt blifwit dödt i sängen hos sin Moder, Bonden Anders Johannissons och Hustru Maria Larsdotters Barn i Skyttlingabäck, wid namn Annica, Födt den 29 sistledne April och således 16 dagar gammalt.

Wid undersökningen härom infunno sig Bönderna Isac Olofsson och Daniel Jonaesson i Skyttlingabäck, som berättade, wäl att Barnet synts wara friskt aftonen förut, men, utom det att en hastig sjukdom barnet om natten kunnat åkomma, så instämde de däruti, att af Hustrun som i allt en beskjedelig och aktsam qwinna detta på annat sätt än af full wåda ej kunnat skje. Nämndemannen blef tillsagd, att med det första föranstalta om Barnets besiktning och ingaf följande betyg: På begäran har jag besiktigat lilla barnet Annica Andersdotter och jag fant det, som bägge wittnen betygade i Sochnestugan, som med mitt namn intygas af, Ägersjö den 16 Maji 1785. Johannes Gabrielsson.

Härpå beslöts, att Barnet skulle begrafwas och Hustrun tagas i Kyrko som Lag medgifwer, då tiden för Hennes barnsängstid är förfluten.

Ut Supra i Församlingens Äldstes närwaro.

                                                                                          Dan. Cnattingius

Eric Nilsson i Ägersjö,

Anders Pehrsson, Kyrkowärd.

 

År 1785, den 5 December. Pag. 81 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 5 December 1785.

§ 1.  Företogs öfwerläggning angående Köks-byggningen i Prestegården, hwarom redan den 31 sidstledne Julii följande å Församlingens wägnar är uti skjedd sammankomst inlemnadt, upläst och bewiljadt och hwilket nu, på Församlingens begäran, i detta Protocoll inflyter, så lydande:

Sedan denna Församlings Wederbörande Åboar och Hemmansbrukare, år 1766 med nog dryg kostnad påbygt Sätes-byggningen i Prestegården, att Wånings-rummen äro, likwäl, genom förr warande Pastorers deltagande i bostaden förökte öfwer hwad Lagen i Thess mål föreskrifwer; Hafwa de förmodat sig kunna undgå, att deltaga uti någon kostnad wid Köks-byggnaden; men som den af framledne Herr Prosten Meurling upsatta Byggning både börjar wara nog förfallen, så att den tarfwar mycken reparation samt i anseende till dess Låghet mot den stora Byggningen för elds-wåda nog farlig; så har nuwarande Pastor tyckt sig med denna ej wilja befatta, utan häldre sett, om en köks-mur med Bakugn kunnat upföras i den så kallade matsalen, som till kök i början ärnad warit, hwilket Församlingen wid sidstledne Wallborgsmässo-Sochnestämman åtog sig werkställa, som ock wid Huse-synen den 7 i denna Månad, widare, willkorligen, öfwerwägades. Till fullgörande af detta första Project fant Församlingen angeläget,att söka få inköpa den gamla köksmuren till nödige och till hands warande Materialier, hwarföre Rusthållarna Wälförståndiga Lars Johansson och Hans Hagström i Hafrida befullmägtigades, att infinna sig den 22 Julii wid den af Herr Prosten Magister Pontin såsom ägare utstälte Auction å gamla köksbyggningen. Wid Auctionen kunde Muren ej komma i särskilt utrop, hwarföre bemälte Fullmägtige woro föranlåtna, att inropa hela byggnaden för 9 Riksdaler Specie.

Wid närmare granskning och efterseende af detta göromål tycktes dock möta flere olägenheter, såsom i synnerhet, först, att, om hela muren upföres i Matsalen, blifwer Rummet aldeles för trångt och nästan obrukbart. För det andra torde wara nog wågsamt, att, under en så tryckande öfwerbyggnad borttaga någon del af wäggen; och för det tredje, äfwen nog betänkligt, at uti lilla Förstugu Contoret updraga Bakugns Muren, som ärfordrar så stark eldning, hwaraf elds-wåda dels genom sprickor, dels genom upeldade stenar, upkomma kan, Hwilket alt Syne-Rätten äfwen observerade och wille icke gärna, att Bakugn skulle i Matsalen upsättas; hwarföre Pastor förestälte, om det ej wore rådeligare, och så wäl till Församlingens mera nytta ländande, att en Ny köksbyggning med fyra knutar utan kammare upfördes i lika högd med den stora Byggningen, då gamla Muren, som tyckes wara i brukbart stånd finge blifwa orubbad, allenast, att skorstenen uphöjes i proportion. Wirke till Timber, Telde och det mera tages af Prestegårds skog. Dören åt Matsalen och innanrede, som brukbart är kan härwid nyttjas. Öfwerrummet nyttjas såsom bod-rum eller kläd-wind utan spisel eller eldrum; dock så, att panelningen i Köket göres med fyllning och bräder under och öfwer så tätt, att warmen kan i köket bibehållas, då spjället skjutes.

Detta tog Församlingen i öfwerwägande och anförde, att, ehuru det faller dem nog så drygt och kostsamt att underhålla den stora Byggningen, som redan behöfwer ansenliga reparationer;så wilja de dock icke påstå något, som kunde anleda till farhoga och obestånd för framtiden; Hwarföre Församlingen således för denna gången åtager sig, på förberörde sätt denna byggnad upsätta; Dock med det kraftigaste wilkor och förbehåll,att sedan den är uti aldeles fullkomligt och brukbart stånd satt, Församlingen då må undwika all befattning med dess widmagthållande för framtiden, utan må det åligga, så wäl nu warande Pastor, som dess efterträdare Man efter Man, att denna byggnad med dess tillhörigheter uprätthålla, reparera wid påträngande ombygge och därefter i lika answar stånda med de Hus, som Pastorer wid Prestegården enligt Lag, underhålla böra, hwilket Förord och Wilkor Församlingen trodde ej kunna bestridas, utan till alla delar bifallas, såsom ock det af nuwarande Pastor härigenom bifalles.

Till Auctions Summans betalande förskjuter nuwarande Pastor 5 Riksdaler Specie, hwaremot till Honom öfwerlemnas den gamla Byggningen till Wäggar, Tak, Panel och Dörar med det mera, som till förene ej omnämnt är, att brukas til den nya, hwilken Han, efter godtycko begagnar och disponerar, Hwarwid Pastor gjordt det förbehåll, att ock Församlingen för att conservera med desto större sin säkerhet Köks-spiseln och Bak-ugnen, som af dem inlöste äro, sjelfwe besörga om den nu warande gamla köksbyggningens nedtagande, då de äro färdiga att börja den nya byggnaden.

Hwarjämte hade ock Pastor samt Församlingen den 9 October 1785 kommit öfwerens,att Timbret till detta kök, som Wårtiden 1786 skulle upsättas fick utsökas på Prestegårds skog; och i följe af dessa Föreningar hade redan blifwit huggit till Timber och Bräder 15 Tolfter på Prestegårds ägor och rådslogs om Bräd-Taks utgörande; men fants rådeligast att taket skulle läggas med Näfwer och Torf. Framkörslen af ofwannämnde Timber skulle skje på Winterföre, i ordning af dagswerken. Äfwenså skulle Wårtiden uptimbringen skje i ordning af dagswerken, och en Sochne Man blir den, som ser efter, å Församlingens wägnar, att alt går ordenteligit och blifwer wäl uptimbradt och till ändamålet af ett sådant rum tjenande och blifwer det Kyrkans och Församlingens Byggnaders Upsyningsman Daniel Andersson i Vestorp, hwilken enligt Walet af den 28 November 1784, detta efterser eller den Han därtil wäljer, och får därunder af Församlingen, då han sjelf timbrar, 8 Skilling om dagen för arbete och upsigt.

Nu angående Sammanskott här wid, så emedan, efter uptedd Räkning, de af Församlingen bewiljade reparationer redan woro uptagne till en betald Summa å 7 Riksdaler 12 Skilling m.m. så beslöts ett sammanskott af 24 Skilling på Helgården, hwilket sammanskott, nästa Söndagen efter denna Sochnestämma skulle pålysas, att 14 dagar därefter i Sochnestsugan till Rotemästarna lemna detta sammanskott, så snart de det uptagit för hwar sin Rote till Byggmästaren, som det, efter Räkning anwänder till detta behof. Emedlertid skulle Snickaren Dahlströms fordran för det Han redan gjordt få gottgöras medelst Lån af Församlingen ut Kyrkans Cassa mot wanligt Interesse. För öfrigt innanredes Köket wäl, och som det både till nödwändighet och beqwemlighet tarfwas, hwarunder begripes ett Contor med små hyllor och en Trappa inuti Köket till winden med mera.

§ 2.  Som Sochnestugan är omtäckt sedan sidsta Sochnestämman, och därtill är lånt ur Kyrkan 1 Riksdaler 16 Skilling, och förut är beslutadt, att Sochnestugan skulle rödfärgas, hwartill ansågs åtgår 2 Riksdaler, så bewiljades ett sammanskott á 4 Skilling på Helgården, hwilka, då de är af Rotemästarna uptagne, lemnas till Nämndeman Peter Månsson i Svenstorp, som börjar werkställandet af reparationen och därom widare anlitades att besörja och öfwer kostnaden räkning föra.

§ 3.  Angående den mindre klåckan, som i sidsta augusti Månad fått en sådan spricka, att Hon ej längre kan nyttjas, och hwarom förut rådplägningar warit, så beslöts, i anledning af ett Bref från Klåckgjutaren Jonas Magnus Fries i Jönköping, att klåckan skulle i Winter på Kyrkans bekostnad föras till Jönköping till omgjutning, med de uti nämnde Bref anförde wilkor.

§ 4.  Pastor anmälte på Bredestads Församlings wägnar och begäran den usla belägenhet, hwaruti Torparen i Swenstorp och Bredestads Församling Måns Pehrssons Hustru Maria Zachrisdotter råkat, då Hon, i det fattigast tillstånd, Moder för 5 små barn, aldeles förlorat sina sinnens bruk, och begärdes, att Askeryds Församling af ett Christeligt medlidande wille med Bredestad hjelpa till att få en Summa, hwaraf Hon efter wederbörlig af Provincial-Medico skjedd besigtning kunde komma att befordras till inlösande på Hospitalet; och hade Bredestad däremot förbundit sig till deltagning med Askeryd, om dylik händelse i Askeryd olyckligt sig skulle tilldraga. Askeryds Församling tog detta i ömmaste behjertande och började på stället med friwillige sammanskott, hwilka af Herr Adjuncten Pehr Benjamin Tharsell upteknades och emottogs, lofwade Han, att såwäl widare yrka härpå och förmå denna Sochnens Innewånare, att härwid räcka hjälpsamma händer, som ock, att hwad som sammanskjutes emottaga, uptekna, å Predikstolen uplysas och sluteligen emot Qvitto i Askeryds Kyrka inlemna, så snart afgjordt blifwit, att nämnda Hustru får på Hospitalet inlösas. Skulle denna Hustru ej få lof att inlösas; så har Askeryds Församling gjordt det förbehåll, att detta sammanskott kommer att höra de Fattiga i Askeryd till och blifwer i den händelsen till Askeryds Fattig Cassa inlemnade.

§ 5.  Angående Fattiga Caisa i Hallberget, som inkommit i Fattigstugan, så lofwades, att Hon skulle få blifwa qwar ännu på prof med wilkor som sades då Hon inflyttade.  Dessutom afgjordes angående Weds framkörande till de fattiga, att bestås skulle 2 Twåbetslass eller 4 En-betslass af Helgården om Året, och skulle framköras af den ena Roten efter den andra, på tillsägelse därom af föreståndaren, hwarpå Rotemästarna skulle noga hafwa agt, och lemnades dem rättighet att uttaga 4 Skilling för hwart enbetslass som försummas, och lemnas dessa Pliktpenningar till Föreståndarna, som dem till de Fattiges behof anwända. Härwid lofwades att Fattige och sängliggande Carl i Hulu får wed af Hulu, Norra Holma, Svenstorp och Börnäs, efter wanligheten.

§ 6.  Om Herr Handelsmannen i Norrköping Nils Askelöfs Anwisning, hwarom nämnt är i Sochnestämmo Protocollet för den 9 Maji 1785, att af Nils Jacobsson i Änkebo utfordra en Låntagen Summa af 4 Riksdaler, 26 Skilling, 8 Runstycken, tilltalades nu Israel Torstensson i Kättilstorp, som innehafwer den af Nils i Änkebo pantsatta delen af Kättilstorp, och råddes till clarerande af denna skuld till Församlingens Fattige om Rättegång skall undwikas.

§ 7.  Som anmält blifwit om jämkning med Stol-Rum i Kyrkan, så taltes wäl därom, men kunde enligt Lag, ingen ändring här skje, men de, som hafwa allt för trånga Rum, kunna på Läktarna få söka sig rum, där något ledigt är.

§ 8.  I stället för Olof Petersson i Redeby, som begärde slippa wara Rotemästare, efter den Han nyligen förut warit tillsattes Daniel Jansson i Ägersjö, för Redeby Rote.

§ 9.  I Anseende till den för Kyrkan skadeliga händelse, som i År sig tilldragit medelst lilla klåckans remnande; så proponerade Askeryds Församlings Innewånare sjelfwa och beslöto: Att Annan-gångs och Sammanringningen hädanefter skjer af Församlingen, efter hemmantalet, således, att 1½ Hemman, efter Sön- eller Helgdagen förut skjedd pålysning förrätta dessa ringningar och skulle 14 dagar efter Sochnestämman börjas: kommandes på deras answar, som ringningen förrättar, om någon skada af bewislig owarsamhet sig tilldrager, hwarföre de böra, innan de Ringa, noga efterse, om någon skada händt genom de förras owarsamma ringning och det angifwa, till undwikande af egit answar; äfwen som ock på wederbörandes answar kommer, om ringningen wid tillsägelse försummas.

§ 10.  Upsattes och underskrefs Fullmagt för Nämndemännen Peter Månsson i Svenstorp och Johannes Gabrielsson i Ägersjö, att på samteliga Askeryds Församlings Rotehållares wägnar bewista den i Jönköping utsatta sammankomsten den 13 December.

§ 11.  Som Nämndemännen Gustaf Andersson i Kalswid och Peter Månsson i Svenstorp warit Församlingens Fullmägtiga wid husesynen den 7 Julii på Kyrkoherdebostället och därtill åtgått 3-ne arbetsdagar; så samtycktes af Församlingen att dessa 3-ne dagar skulle för hwar och en af dem wid beräknandet af Församlingens dagswerken quittade warda, och dem således såsom redan gjorde beräknas.

Sedan dessa mål förewarit, som uptagit nog tid, måste man sluta för den annalkande aftonen, och beslöts denna Utlyste och Allmänna Sochnestämma därmed, att inbördes tillönskades af Gud all Wälsignelse.

År och Dag förr skrefne:                                                   In Fidem Protocolli.

                                                                                     Daniel Cnattingius

Å församlingens wägnar

A. O. Drake, Dan Hörberg,

Eric Nilsson i Ägersjö, Anders Pehrsson i Lutarp.

 

År 1785 den 5 December. Pag. 79 o. 80.

1785 den 5 December mot slutet af Sochnestämman kom ett bud från Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gustaf Adolph Schmiterlöw på Olstorp och hade med sig följande till Pastor stälde Bref, hwilket är begärt att intagas, såsom det af slutorden ses:

”Tit. (Observera att brevet i originalet har stavats med enkelt v istället för w!)

Ett svårt väglag och en krasslig lekamen hindrar mig, att i dag vara närvarande vid den utsatta Sochnestämman, hvarföre jag afsänder denna exprés till meddelande af följande:

Ofelbart torde Herr Hofpredikanten åminna sig den reservation jag gjorde vid förra Sochnestämman angående Halm-afgiften till Församlingens Pastor, hvilken i alla tider blifvit ansedd för en frivillig afgift; men icke såsom en Laglig. I förra fallet kan den med nöje utgöras, så länge Församlingen har den förmon, att äga en Beskjedelig och Älskad Lärare; i det sednare åter kan det aldrig anses för ett Tacksamhets-prof, utan en Successor pockar därpå och appuyerar (åberopar) sig Lagens helgd, hvilken, om den ej efterlefves, så nyttjar Han den handräckning, som Lagen tilldelar hvar och en oförrättad, hvarigenom icke ändamålet då vinnes, och församlingen i och med det samma ej den påsyftade Soulagementen (ersättning). Min begäran är således, att Herr Hofpredikanten ville inprotocollera mina Tankar om den Saken.

 Olstorp 5. Dec. 1785.

G. A. Schmiterlöw”.

Wid detta Utdrag af Brefwet som på Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddarens begäran blifwit infört, får Pastor, med afseende på 1744, 1759 ,1766, 1772, 1778 Års Protocoll hwarpå det fordrade yttrandet, i 14 Momentet  för den 9 Maji 1785 sig stöder, endast nämna följande:

Både munteligen och skrifteligen har jag haft tillfälle wisa, det Halm-afgiften i denna Församling är en öfwerenskommen afgift, intagen i Sämjorna, och det som en oomkullstöteligaste, grundat på en Naturlig Billighet, då Församlingens Inwånare ej bär sin säd i Skaft till Prestegården. Jag har haft den äran, att af Herr Majoren Schmiterlöw inhämta, det icke Desss Faders, Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddarens Tankar woro, at undandraga sig denna afgift, utan den utgår i penningar eller in natura. Tankar, som det införde Brefwet ej så tydeligen utwisade, men, som jag straxt gjorde mig wid den föreställningen, att, om jag wore en Rik och förmögen Adelsman, som bodde uti en Församling; så räknade jag det för min glädje att få contentera min Pastor, att äfwen en god opinion om Liberalite blef bibehållen, med godt förtroende, Ett förtroende som gör en glad Sammanlefnad, och Tacksamheten skall både då wi råkas, och då wi intet råkas ej wara rarare eller mera sällsynt än wälgärningen.

Assjö den 6 Jan. 1786.

                                                                                               Dan. Cnattingius

 

År 1786, den 29 Maj. Pag. 88 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 29 Maji 1786.

§ 1.  Kyrko-Räkenskaperna uplästes, med Specialiernaa jämfördes, godkändes och underskrefwos.

§ 2.  Det den 5 December 1785 hållna Protocollet, förut justeradt och upläst

underskrefs nu widare i Protocolls Boken. Wid 9 Momentet däraf, som angår Annangångs- och Sammanringningen gjordes af Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gust. Adolph Schmiterlöw på Olstorp samt af Wälborne Herr Ryttmästaren Erland Broman på Tunnarp den ärinran, att på swårigheten, till att wid wissa tider bestrida Ringningen af dem, som bo på Ydre-sidan borde hafwa anseende, att pålysningen ej skjer wid de tider, då Sjön antingen börjar lägga sig och därföre kan wara osäker eller wid Islåssningen. Detta bifölls till i akttagande. Wad answar angår, så kan därwid aldrig fara wara, då ingen owarsamhet skjer, hwilken owarsamhet då tillskrifwes ingen annan än den, som ringningen förrättar. I anseende till infallande stormwäder och i händelse af omöjligheten, att af den orsaken komma öfwer Sjön, så ringa då de, som wid Kyrkan kunna wara närwarande från Smålandssidan, med wilkor, att de ifrån Ydre-sidan ringa i deras ställe en annan gång, så att denna Förbindelsen blir jämlik öfwer hela Askeryds Församling. Med dessa wilkor bestyrktes till wärkställande 9. Mom. af förra Sochnestämmo-Protocollet, att, 1½ Hemman förrättar, efter Sön- eller Högtidsdagen förut skjedd pålysning Annangångs- och Sammanringningarna med all aktsamhet och wid answar för den skada, som af owarsamhet hända kan, med mera, som i förra Protocollet innehålles. Desssutom, under det det talades om ringning begärde flera af Församlingen, att, om Helge-dagsaftnarne från 1. Maji till 1. October skulle ringning skje med stora Klåckan i stället för klämtning, hwilket, såsom ländande till påminnelse, att bereda sig till den förestående Sabbaten, bifölls skola werkställas, sedan detta Protocoll blifwit å Predikstolen upläst, och kommer denna Ringning att skje af dem, som i Sochnestugan bo, utan att Församlingen därmed beswäras. Tillika, angående Ringning hade förmärkts olägenhet wid Liks begrafning från Södra delen af Församlingen, då de nedsatt liken wid Fattigstugan, och beslöts, att de hädanefter nedsättas wid Torpet , på det de desto snarare må framkomma och ej hindra Gudstjenstens börjande med för mycken utdrägt af tid.

§ 3.  Wid öfwerläggningar om werkställigheten af 1. Momentet i sidsta Protocollet angående Köks-byggningen i Prestegården upwisade Byggmästaren Daniel Andersson i Vestorp Räkning och bewiljade Församlingen Honom 8 Skilling om dagen för deltagande både i arbete, upsigt och ordningsställande; men, att sjelf därunder timbra en Knut kan Han ej medhinna, och utsattes tiden, att straxt efter Pingst börja detta arbetet. Dahlström i Konungsäng åtog sig, wid answar, förrätta murningen med beting af 12 Skilling om dagen därwid. Angående Sochnestugans rödfärgande upwiste Nämndeman Peter Månsson i Svenstorp Räkning af upburne 4 Skilling af Helgården, och lofwade, att Församlingens beslut med det första werkställes.

§ 4.  Om Reparation på Kyrkans Tak, som i synnerhet på Norra sidan synes blifwa bristfälligt öfwerlades. Därwid upwiste Sochne-Mannen och Klåckaren Pehr Samuelsson Räkning öfwer Spån-Cassae Medlen. Materialiernas framskaffande till Reparationerna skjer efter hand och besörges efter anstalt af Kyrkans Föreståndare tillika med Byggmästaren, att de i rättan tid werkställas. Och på det alla betalningar skola skje så riktigt af den ena som den andra i Församlingen boende; så fant Församlingen nödwändigt, att härmed lemna Rote-mästarna utom wanliga affordrandet, hwar i sin Rote, rättighet till utpantning af alla de Rester, som af Församlingen skola betalas, och blifwer det Rotemästarnas skyldighet, att med ett sådant gifwit tillstånd dem indrifwa wid tillsägelse af Pastor, Kyrkans Föreståndare, Cassa-Män och Byggmästare.

§ 5.  Angående Församlingens Fattige upwiste Föreståndarna Räkning och bewiljades, efter förr wid Sochnestämmorna skjedd tillsägelse, att Fattiga och ofärdiga Enkan Kjerstin Larsdotter i Skyttlingabäck skulle få inflytta i Fattigstugan, ehuru Hon ej för det närwarande kan få störe Fattigdel än i 3.Classen. Enkan Anna i Kättilstorp, upfördes äfwen i 3. Classen såsom ganska behöfwande. Gamla Per Dansson i Bygget och Enkan Ingeborg i Äsewadsstugan hade begärt att få inflytta i Fattigstugan, men kunde nu ej wara möjeligt ej en gång, att få Fattigdel. Hemmansbrukaren drängen Måns Johansson i Munkabo åtog sig, att betala Fattigdel till sin ofärdige Broder, Drängen Anders Johansson och bewiljades Honom därföre slippa årliga afgiften till Församlingens fattige. Flera Fattiga anmältes till åtnjutande af Fattigdel, men listan är redan för stor. Denna listan genomgicks, granskades och ändrades. Församlingen ärindrades, att ingen får intaga ut-sochnes fattiga till  härbärgerande, hwarwid, om så skjer, Lagens stränghet måste brukas. Wi hafwa nog att göra med bidragandet af dessas Räddning, som redan äro ibland oss, och ärindrades om den saken som en Samwetspligt, att mot Församlingens Fattige wisa den godhet man förmår, och hwar och ens deras belägenhet kräfwer.

§ 6.  Sochneskomakaren Peter Pehrsson begärde, att ingen skulle få göra Honom intrång i sitt arbete, hwarwid Församlingen ärindrade om de wilkor med hwilka Han blifwit på prof satt och antagen, och att det således kommer an på Honom, om Han gör Skomakarearbetet så godt som andra. I annat fall gäller Församlingens förord.

§ 7.  Wid Sochnestämman anmältes Sochnemannen Nils Anderssons Son i Målatorpet, wid namn Anders, om 12 Års ålder, att få sammanskott till att hjelpas från en swår sjukdom. Församlingen, ehuru många Fattiga ibland sig ägande, lofwade, att det i detta Protocoll skulle uptagas,att, så snart gossen från sin Sjukdom blir hulpen, så åtager sig Församlingen att sammanskjuta 4 Riksdaler.

§ 8.  Angående Sexmän och Rotemästare, blifwa de, de samma som förledit År, utom i Lägernäs Rote, där i stället för Hans, Sven Andersson i Lägernäs tillsattes till Sexman, och i Karstorps Rote blifwer Nils Danielsson i Börnäs i stället för Jonas Nilssons i Hulu, som berömligen sitt Rotemästarskap iakttagit.

§ 9.  Comministern wid Askeryds och Bredestads Församlingar, Wälärewördige och Wällärde Herr Johan Lundwall, som Församlingens Lärare anmälte närwarande om det redan 1774 wid Sochnestämman den 1 Maji i 6. Momentet och År 1780 den 17 December i 5 Momentet bewiljade matskottet, och recommenderades, att det blifwer allmänt.

§ 10.  Herr Fändrich Åkerman, såsom frånwarande hade lemnat ifrån sig följande Fullmagt: Som jag nödsakas för vigtiga omständigheter, hvilka i morgon vid utstälta Sochnestämman med Frinnaryds Vällofliga Församling förekomma, mig därstädes då inställa, hvarigenom den förmon mig betages, att dagen därpå, som är nästa måndag, i rättan tid komma tillstädes vid denna förnäma och Hedervärda Askeryd Församlings Sammankomst i dylikt ämne. Fördenskull befullmägtigas härmedelst Inspectoren, Välbetrodde Gottfried Maak, att å Hans Excellences Riksrådets m.m. Högvälborne Herr Grefve Falkenbergs höga vägnar för Bordsjö Säterie och thy underliggande Frälse-Hemman, samt för min enskilta del, talan föra, och sig med Församlingen förena i de mål som bidraga till vanlig ordning och skick samt Kyrkones och Prestegårdens underhållande och förbättrande: hållandes jag för godt och giltigt hvad Han vid detta tillfället ingår och undertecknar.

Sillevik den 27 Maji 1786.

Nils Åkerman.

Sidst beslöts denna Allmänna och Lagligen utlysta Sochnestämma, sedan de afgjorde Målen blifwit upläste, med inbördes tillönskan om Församlingens wälgång i andeliga och lekamliga ting!

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Å Församlingens wägnar:

A. O. Drake, Gottfried Maak,

Eric Nilsson i Ägersjö, Anders Pehrsson i Lutarp, Kyrkowärdar,

Anders Jacobsson i Karstorp, Daniel Andersson i Wästorp.

 

År 1786, den 10 December. Pag. 92 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 10 December 1786.

§ 1.  Protocollet af den 29 Maji, som förr blifwit upläst, uplästes nu åter och underskrefs i denna Protocolls Bok; Men i anledning af 9. Momentet, som, handlar om Matskott för Församlingens Comminister, Ärewördige och wällärde Herr Johan Lundwall, så inlemnades ifrån Ryttmästaren Wälborne Herr Erland Broman på Tunnarp, följande till Protocollet, hwilket war daterat Tunnarp den 25 Junii 1786, med bemälte Herr Ryttmästarens egenhändiga underskrift och anborna Sigill så lydande: ”I anledning af Herr Comminister Lundwalls sidstledne Allmänna Wallborgsmässo Sochnestämma gjord pretention till Matskått af hela denna Församling, får jag anmoda Herr Kongl. Hofpredikanten och Kyrkoherden, att låta denna min Reservation uti Protocollet inflyta:

Att, uti en tid, då nästan Allmänheten af ringare och arbetande hopen genom misswäxter och åtföljande Fattigdom swälta, påstå af dem Matskått eller hwad onera som hälst, hwilke Kongl. Majestäts Nådigste Författningar till efterlefnad icke befalla finner jag för min del mycket obilligt; Hwarföre denne Herr Comminister Lundwalls Proposition om matskått för mig och mitt Gods aldeles afslås; Och wore det önskeligt Allmogen medhinde de oundwikelige utlagor, än mera att ingå uti nya och friwilliga. För egen del hade jag ej skolat bestrida Herr Comministern detta Matskått af Tunnarp, därest det ej ansetts som någon Skyldighet och yrkats utur en så myndig och pockande Thon.”

Sedan detta Document war upläst framträdde Frälse-Kamereraren Herr Daniel Hörberg på Eldstorp och anförde med egna ord: Att Han intet åtager sig något Matskåtts gifwande till Herr Comminister Lundwall, utan underkastar sig Kongl. Majestäts Nådiga Lag och Förordning i den delen. Nils Pehrsson i Karstorp inlemnade härpå följande af Nils Andersson och Anders Andersson därstädes den 10 Dec. underskrefne yttrande: Befullmägtigas härmedelst wår Granne Nils Pehrsson i Karstorp, att i dag, då Sochnestämmo Protocollet underskrefwes, som hölts förleden Wår, afsäga oss att gifwa det af Herr Comminister Lundwall begärta Matskått, intill desss Höga Öfwerheten sådant pålägger. Och, uprörde härutaf, yrkades af något hwar bland de närwarande, Friwillighet, från hwilken de sade sig icke i närwarande omständigheter wilja gå.

Domsrätten hörer en annan till. Här är anfört hwad anfört blifwit.

§ 2.  Angående Köks-byggnaden i Prestegården tackade nu Pastor Församlingens Respective Ledamöter, som upfyllt sit Löfte på ett sätt som hedrar dem sjelfwe och gläder Honom. Räkningen på Utgifterna hållen af Byggmästaren Daniel Andersson i Vestorp uplästes och befants, att alt, som under Hans åtgärd warit både hwad penningar och arbetets styrande angår redeligen blifwit werkstält. Enligt den Syn, som den 28 sistleden October blifwit af Kronolänsmannen Green hållen /och som förwaras jämte Häradsrättens Synedom af den 7 Julii 1785/ återstod ännu rappningen å Muren på sidan åt Contoret, hwarigenom händer, att Rök stundom sprider sig i Köket. Enligt Sochnestämmo Protocollet af den 5 Dec. 1785 och förenämnde Syn åtager sig nu Pastor answaret för denna byggnad.

§ 3.  Öfwerlades om instundande widare Reparationer i Assjö enligt Syne rättens dom af den 7 Julii 1785, hwarwid i öfwerwägande kom, att sedan Syllarnas och Stenfotens Lagning först skjedt, och Byggningen wäl blifwit med Måssa i Sprickorna drifwen, Brädfordringen i Sommar skulle företagas, hwarwid Pastor med Församlingen kom öfwerens, att ärforderlig skog till bräder må tagas på Prestegårds ägor, sedan detta ärendet till desto större säkerhet först blifwit wid Häradsrätten anmält och bifallit. Wid förestående Reparation skulle ock Förstugu Qwisten till byggningen lagas. I Brygghuset skulle golf af sten läggas, samt muren och skorstenen omlagas jämte det mera, som ej är gjordt sedan Synen höllts. Bode Taket hade ock märkts behöfwa omtäckning, hwartill Näfwer i det mästa är qwar i Prestegården. Men med Loge-Takets täckning med Halm begärdes än någon tids anstånd.

§ 4.  Angående Reparation på Kyrkan beslöts, att på Kyrkotaket på Norra sidan skulle nästa Wår Måssningen afskrapas och det med wrakspån lagas och bättras, äfwen som ock Kyrko-bods Taket. Ränna skulle göras wid Sacristie Taket. 2 Tunnor Rödfärg skulle upköpas at öfwerstrykning skje kunde.

§ 5.  Angående det sammanskott som förledne Års Andersmässo Sochnestämma och friwilligt gafs, till att inlösa en i Bredestads Sochn då warande frånwettig Hustru Maria Zachrisdotter på Hospitalet, som sedan genom döden afgått, upwiste Pastoris Adjunct Pehr Benjamin Tharsell Gåfwo-Längden, som wisade en Summa af 9 Riksdaler, hwaraf, enligt Församlingens beslut af den 3 sistledne September woro gifne till Fattige Johannes i Sjöstugan wid undergången eldskada 2 Riksdaler och inlemnades återstoden 7 Riksdaler till Församlingens Fattigcassa; men beslöts, att för 6 Riksdaler skulle gossarna Peter och Johannes Larssöner, hwilka gingo omkring i Församlingen som hedningar, ehuru den äldre war öfwer 18 och den yngre 16 År, för underhåll under det de lärde sig läsa hos Soldaten Nils Bergqwist i Hytten. En Riksdaler skulle påkostas gossarna Lars och Johannes i Bråtastugan, att de af Sven i Bråten skulle få lära sig att läsa.. Hwad Lars i Änkebo war till Fattigcassan skyldig, ålades Sexmannen Olof Ingemarsson att Honom om snar betalning tillsäga.

§ 6.  Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren G. A. Schmiterlöw på Olstorp hade till Sochnestämman insändt ett från Borgmästaren i Vimmerby, Ädel och Högaktad Herr Eric Noréen till Herr Öfwerste Lieutnenanten och Riddaren stält Bref, angående Fullmägtigeskapet för Parken, kallad Assjö Wälde, daterat Vimmerby den 28 November 1786, hwaröfwer begärdes Församlingens yttrande. Och, aldenstund Fullmägtigeskapet war betingat till ett arfwode af 6 Riksdaler och dessa 6 Riksdaler till Herr Borgmästaren betalta äro och af Honom widkännes, och Församlingen i närwarande tid hafwa så många sammanskott att göra, att dem icke är möjligt i några widare om denna saken att ingå; så lärer wäl Herr Borgmästaren finna billigt att förblifwa wid det utlofwade och undfångna Arfwodet.

§ 7.  Nämndemannen Peter Månsson i Svenstorp upgaf Räkning för Sochnestugans Reparation och Rödfärgande till en summa å 5 Riksdaler, 6 Runstycken, och för behållningen 4 Skilling 9 Runstycken åtog Han sig, att några bristfälligheter där skulle blifwa bättrade.

§ 8.  För Kyrkans behof skulle 2-ne Spadar köpas och kläppen till mellanklåckan lagas.

§ 9.  Angående wed till Fattigstugan, så aldenstund Bordsjö Säteri håller Bordsjö Fattigstuga med wed; så ansågs, på ärinran därom af Wälädle Herr Fändrich Åkerman för billigt, att från Bordsjö Säteri ej köres wed äfwen till den andra eller Församlingens Fattigstuga, hälst de åtagne 4 Enbets-lass af hwart Helt Hemman, då på riktigt framkörande hafwes upsigt af Rote-Mästarna, synes wara tillräckeligt. I annan händelse wille Bordsjö exception häruti göras.

§ 10.  Då nu ett stort antal hade sig till Fattigdels undfående anmält; så anmältes först till framdeles rättelse, att Barn, som fått Föräldrarnas förr hafda goda wore skyldiga, att dem sedan på deras ålderdom försörja, och ej falla Församlingen till last; och borde Föräldrarna warnas, att ej göra sig så utblottade, när de annorlunda hafwat kunde. Å denna grund afslogs för denna gången Enkan Kjerstin Pehrsdotters begäran i Gölen, som dessutom, ehuru Hon med sin Man länge sutit wid Hemmansbruk i denna Församling, är född i Frinnaryds Församling. Bland de öfrige bewiljades,att Enkan Kjerstin Larsdotter, som fått inflytta i Församlingens Fattigstuga och förut warit i första Classen skulle nu i Fattigstugan få wanlig stat och underhåll. Blinda Anders Hansson, som förr warit Hemmansbrukare i Lägernäs skulle få upskrifwas på Extra stat, äfwen som gamla Mannen Jan i Ropsten.

Pehr Larsson i Torpet Krako och Asby Församling beklagade sig nu närwarande som född i denna Församling, wara huswill med Hustru och barn. Om inflyttningen ej kunde undwikas; så gjordes dock det förbehåll, att Han ej med fattigdels sökande skulle wara Församlingen till Last. Enkan Maja i Sjöamålen skulle för sin Sons än warande Sjuklighet och efter Hon nu börjat lära Honom att läsa, än bibehållas till någon hjälps undfående, då utdelningar skje. Gamle usle afskjedade Soldaten Isac Nyman skulle hjelpas något wid utdelningarna; men dess Swåger Carl Nilsson i Stora Lönhult borde ej undandraga sig försorg om dess härbergerande. Pehr Hansson i Bygget, Ingeborg i Äsewadsstugan, Gamle Blomberg med dess sjukliga Hustru som sitta inhyses i Redeby kunde jämte flera, för denna gång ingen annan hjelp lofwas, än hwad omständigheterna framdeles kunde tillåta.

Sist beslöts Sochnestämman med Herrans wälsignelses tillönskan.

År och Dag förr skrifwen.                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                          Daniel Cnattingius

Å församlingens wägnar

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake, Dan. Hörberg, Nils Åkerman,

Anders Jacobsson i Karstorp, Daniel Andersson i Westorp.

 

År 1787, den 31 Maj. Pag. 96 ff.

År 1787 den 31 Maji hölts Allmän Sochnestämma uti Askeryds Sochnestuga, då följande Protocoll öfwer afgjorde och anmälde Mål fördes.

§ 1.  Uplästes widare det sidsta Sochnestämmo Protocollet och i Protocollsboken underskrefs och omnämndes något hwad redan däraf i werkställighet gått.

§ 2.  Upwistes de formerade Kyrko-Räkenskaperna från den 1 Maji 1786 till samma tid 1787, som med de förda Special-Förteckningarna jämnfördes samt till alla delar riktiga befunnes och underskrefwos.

§ 3.  Angående Reparationer. 1. wid Kyrkan: så skulle enligt 4-de Momentet i sidsta Protocollet de werkställas på det sätt, att det antages någon wan och kunnig till Måssans afskrapande äfwen som till Rödfärgandet, och som efter öfwerenskommelse får därföre den betalning, som fastställes wid entreprenaders tillbjudande. Därnäst beslöts, att i werket skulle ställas hwad 5. Mom. i Sochnestämmo Protocollet af den 30 November 1777 innehåller om ett litet Wapenhus wid Östra Kyrkogafweln af korswirke med påslagna plögda (spåntade ?) bräder med Spån-Tak och ett litet fenster, då ingången blifwer på Södra sidan, till afwärjande af wädrets häftighet i Kyrkan, och att winna ändamålet kommer ett med någon tyngd försedt snöre att fästas wid dörren, att den ej lämnas öppen. Bräder och stockar af Prestegårds skog och smidet till dörren fås ifrån Olstorp. Dagswerken fås af Församlingen; men betalning till Snickaren Dahlström som det upställer, tages af Kyrkans Cassa. Hwad 2-o anginge Reparationerna i Prestegården; så skulle de werkställas å det sätt som 3. Momentet i sidsta Protocollet innehåller och för säkerhets skull antages någon wiss person, som förrättar diktningen med Måssa på den det så högt behöfwande byggningen, som sedan brädforas med Höflade bräder, hwartill skog blifwit nyttjad ifrån Prestegården. Någon wiss skulle ock antagas som för bästa pris lägger stengålf i Brygghuset och någon annan, som efterhand bättrar hwad där efter Syne Rättens dom skje bör. Hwad återstår wisar Huse-Syns Protocollet 1785.

§ 4.  Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren G. A.Schmiterlöw på Olstorp gaf anledning till ett samtal om grafplatser på Kyrkogården, och befants att brukeligt warit det de dödas Anhöriga ägt rättighet, att grafställen wid förefallande händelser utwälja, och kan knapt någon annan Methode widtagas i anseende därtill, att Kyrkogårdens rymd det ej tillåter. Härwid bör ej obemält lemnas, att Wälborne Herr Öfwerstelieutenanten och Riddaren Axel Otto Drake på Askeryd, gjordt Församlingen Offert, att af dess ägor, ofwanför Torpets Åkerlycka få uttaga En Graf-Gård, hwilken Offert nuwarande Pastor önskar, att Församlingen antagandes warder; för att platsen blifwer utsynt och sedan den med stenmur blifwer omgifwen af hwar och en som det åstundar nyttjad, sedan den till sådant bruk blifwit inwigd. Detta skulle emedlertid nämnas i Protocollet såsom bewis att det warit ett af de nu lefwande påstådt ämne.

§ 5.  Wid de beklageliga omständigheter som sig förete, att oaktadt Församlingens 2-ne Fattigstugor, en för Församlingens och en för Bordsjö Säteris Räkning, och Församlingen sammanskjuter 63 Lispund Rågmjöl, 50½ Lispund Kornmjöl, 63 Kannor Ärter och 3 Riksdaler 45 Skilling i Penningar, så finnes det öfwer 50 personer som kunde men ej hafwa tillfälle, att förskaffa sig sin föda genom sitt arbete. Till att hjelpa detta begärde Pastor Församlingens Råd och stadnades i det beslut, att Pastor anmodades till att genom Bref till Fabriqueuren Holm i Norrköping förhöra hwad tillgång wore till Spånad, och skulle hos Honom recommenderas 2-ne Sochnemän, nämligen från Smålands-sidan Nämndeman Johannes Gabrielsson i Ägersjö och från Ydre-sidan Johannes Nilsson i Kättilstorp, att der få emottaga, för den samma answara samt till dem, som sådant arbete kunna åtaga, utdela. Nu ibland de flera Fattige, som till Fattigdels undfående sig anmält, kunde wäl för tillgångarnes otillräckelighet ingen widare upskrifwas; Dock skulle wid nästa utdelning Fattige Isac Nyman, Enkan Anna i Sandstorp, Erics sjuka dotter i Redeby Håkansgård, Pehrs sjuke Son i Prutan, Pigan Sara i Vära, Enkan Ingeborg i Äsewadsstugan och gamle Pehr Dansson i Bygget med sådan hjelp af penningar i deras betryckta tillstånd ihugkommas.

§ 6.  Till Torpet Gransnäs på Prestegårdens ägor, hwartill af Församlingen blifwit lemnat bifall den 24 Maji 1780, och dess ägor utsynte den 8 Maji 1783, bifölls på Pastors anmälande, att till Torpets förbättrande, en för oumgängelig ansedd Hage må lemnas wid Sjö-stranden, sträckande sig från förra utsyningen till Sjö-wiken, nedan om Torpet Sörwiken, hwilken lilla sträcka blifwit besigtigad tillika med Pastor och Nämndeman Peter Månsson i Svenstorp och Rusthållaren Daniel Andersson i Vestorp, dock wille Pastor till sin säkerhet låta den af Jägeri-Betjeningen utsynas.

§ 7.  Drängen i Äsewad Johannes Hansson, som för sin yrsel någon tid behöft Församlingens wård och war tillstädes ansågs nu ej behöfwa waktas. Han framkallades och tillsades att arbeta och lefwa stilla och beskedeligt under föreställning af hwad annars händer, då Pastor äger Rättighet Honom med ståckstraff belägga, ifall Han förer oljud i och wid Kyrkan eller bjuder till att ringa med Klåckorna med annat som Han i Wår-tiden föröfwat och som gjordt att man om Honom låtit hållas wagt.

§ 8.  Åboarna på Rusthållet Hafrida, som år 1782 den 15 Maji fått Stolrum för 4 Man uti främsta stolen på Wästra sidan af Manfolks-Läktaren anmälte, att de trängas i sin rätt af andra; och, som all trängsel i Kyrkan af obehöriga personer uti alla indelta stolar är 1783 den 23 April förbudna wid en Skillings wite af den, som därmed beträdes, hwilket wite tillfaller Kyrkan; så bifölls att detta skulle på Predikstolen efter Andersmässo-Sochnestämmans hållande tillkännagifwas, åliggandes det Rotemästaren i Redeby Rote att uttaga witet af dem,som häremot handla och samma wite till Kyrkan inlemna.

§ 9.  Till Rotemästaren Israel Torstensson i Kättilstorp utlemnades Restlängd på innestående Winsädespenningar, upläst på Sochnestämman och underskrifwen och skulle Han tillika med Sexmannen samma Rest indrifwa och till Kyrkan inlemna. Till Sexman tillsattes Hans Jonsson i Westorp och Jonas Jonsson därsammastädes begge för Westorps Rote. I Karstorps Rote tillsattes Daniel Larsson i Ingewallstorp till Sexman.

Sedan detta  hade blifwit förehaft upskrifwit och afslutadt, slutades Sochnestämman med HERRANS wälsignelses tillönskan. År och Dag förr skrifna.

                                                                                               In Fidem

                                                                                     Daniel Cnattingius

På Församlingens wägnar:

A. O. Drake, Nils Åkerman, Daniel Hörberg,

Eric Nilsson, Anders Pehrsson, Johannes Carlsson,

Hans Jonsson, Jonas Jonsson.

 

År 1787 den 26 Juli. Volym K I a 4. Pag. 7 ff.

Efter förut allmänt utfärdad Kungörelse till allmän Sochnestämma med den delen af Askeryds Församling, som hörer till Jönköpings Län, blef i Askeryds Sochnestuga på underskrefne dag följande företagit till fullgörande af Kongl. Majestäts wår Allernådigste Konungs yttrande till en för Husbehofs bränning för dess trogne undersåtar.

Af Församlingen underteknande Kyrkoherde uplästes först å nyo Höga Landshöfdinge-Embetets i Jönköping allmänna Kungörelse af d. 27 Junii samt Hans Kongl Majestäts Nådigste Circulaire af d. 8. Julii, och ärindrades Församlingen, att Hans Kongl. Majestät, ehuru med minskning af Sine och Kronans till Rikets Ära och sjelfbestånd högstnödiga Inkomster genom det uplästa Aller Nådigste ärbjudande tagit en sådan medel-wäg, hwarigenom, å ena sidan Kronan ej kommer i ett så känbart lidande, att Kongl. Majestäts Älskade Undersåtare med nya bewillningar skulle betungas, som eljest genom en aldeles afgifts-fri Husbehofs Bränning blefwo oundwiklige: Att däremot samtelige Rikets Innewånare sättas i stånd att med beqwemlighet utan möda och spillning af flera och till Hemmanens odling nyttigare ök och dränge-dagsverken, sjelfwa få betjena sig af en handtering, som är nödig för dem och nyttig för deras kreatur: Att de i Nåder föreskrifne wilkoren äro lindrige gjorde från början och än ytterligare genom Hans Kongl. Majestäts Allernådigste Circulaire af d. 8. Innewarande Julii: Att de frestelser af Lönnbränning och flera däraf icke sällan föranledda Brått, som ehuru rättwist, likwäl till Kongl. Majestäts minste oro blottstält och skadat månge olydige undersåtare, och det, som aldragrufweligast warit, Menederna i denna delen förekommas och böra förswinna: Att Hans Kongl Majestät nu gjordt om denna saken sådana Propositioner, som böra upmuntra alla Possessionater och jordbrukare, som wilja förena Statens wäl med sitt egit, att gå Hans Kongl. Majestät till mötes i denna så Nådiga som af Rikets undersåtare så ofta i underdånighet önskade och efterlängtade Författning.

Härefter skreds därtill, att hwar och en aflemnade sitt yttrande och befants, att alla bejakade till alla delar Kongl. Majestäts Nådiga Proposition och däribland Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Axel Otto Drake på Askeryd för Askeryds Norrgård 1. Helt Frälse: men för Sjöhester ¼ Krono äfwen som för 2. Hela Hemman Askeryds Säteri, för Assjö Säteri Ladugård 1 Helt och Rotekulla ½ nekade Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren, i brist af förmögenhet att afgiften ärlägga, såsom för sig ej förmonligt.

Härwid inlemnades af Fändrichen Wälädle Herr Nils Åkerman följande å Kongl. Majestäts Kammarjunkares Högwälborne Herr Grefwe Gustaf Ulf Bondes wägnar:

”Efter ankommen befallning får jag härigenom till känna gifwa det Kammarjunkaren Högwälborne Herr Gustaf Ulf Bonde ingår uti Hans Kongl. Majestäts anbud angående Arrende emot en wiss afgift till Kronan för Bränwins tillwerkande med följande wilkor och underställningar:

   1-o. Answarar Herr Grefwen för Dess Säterier och underliggande Frälse-Hemman, att den Stipulerade afgiften årligen utgår, men deltager ingalunda uti hwad som brista kunde för ett eller annat Hemman i Sochnen.

   2-o. Att de, som hafwa eller kunna få sina Bränvins-pannor i ordning innan d. 1. October nästkommande måtte då strax få börja att bränna.

   3-o. Att i stället för afgift i Råg efter wigt blir tillåtit lefwerera i Tunnemått beräknat i Kappetal, dock aldrahelst i penningar efter Markegången, som betalas då de öfriga Kronoutskylderna böra utgå och i Krono-Qwittence Boken qwitteras.

   4-o. Att Torpare, som efter flera utfärdade Bewillnings-Förordninger haft frihet tillwerka Bränwin och hwilkas Torp på Hemmanets ägor odlade och upbygde äro, måtte få frihet bränna, utan någon annan afgift, än den gården, på hwars ägor de anlagde blifwit, betala bör, samt åtnjuta rättighet att därtill nyttja pannor till storlek mot minsta hemmantal, eller därunder swarande, låtande ankomma på Jordägaren hwad en och annan till Honom för en sådan frihet skäligen kan afgifwa.

Sillevik d. 21 Julii 1787.

Nils Åkerman”

Församlingen instämde i Herr Grefwe Bondes önskan hwad angår 2. och 3. Momentet i det inlemnade Memorialet. Sluteligen utwaldes till Församlingens Fullmägtige Frälse Camereraren och Disponenten af Eldstorps Säteri Herr Daniel Hörberg, som skulle i sin afhandling följa detta Protocoll. Kronolänsman J. Green påstod, att Församlingen skulle lemna en sådan Fullmagt som projecterad är, hwilket bifölls med det förbehåll, att uti underskriften skulle tydeligen utsättas att det är å de Sochnemäns wägnar, som i Propositionen ingått.

Askeryds Sochnestuga på Allmäna Sochnestämman den 26 Julii 1787.

Dan. Cnattingius, Nils Åkerman, A. O. Drake, Dan. Hörberg, Joh. Green, Kr. Länsman, Hans Jonsson i Westorp, Johannes Carlsson i Stora Lönhult, Carl Johansson i Lutarp, Eric Nilsson i Ägersjö, Anders Persson i Lutarp, Nils Johansson i Spelhester.

 

År 1787, den 29 Juli. Pag. 10 o. 11.

Wid justeringen af Protocollet för den 26 Julii hade Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake inlemnat följande:

   Lemnas Åboarne på Assjö Säteri Ladugård 1. Helt, Rotekulla ½ och Sjöhester ¼ Mantal, att sjelfwa få ingå uti Hans Kongl. Majestäts Aller Nådigste Propositon rörande Bränwins tillwärkning, så wida de sjelfwe se sig någon förmon däraf. Desse Åboer tillfrågades hwad de wille göra och jakade alla.Ändteligen på det intet hinder för Församlingen blifwa skulle, åtager sig härmed Församlingen så wäl afgiften för de 2. Hela Hemman af Askeryds Säteri för wilka nekat är, som ock för det tredje, i fall Höga Landshöfdinge Embetet skulle finna, att i en och samma Egendom ej för ett Hemman kan jakas och för det andra nekas. I det fallet går Församlingen i answar för alla Tre Hemman, som tillhöra Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren på Askeryd; som härmed försäkras.

Askeryds Sochnestuga d. 29 Julii 1787.

På samtelige Sochnemännens wägnar: Dan. Cnattingius, Nils Åkerman för egen del osv.

Som Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake begärt, att hela merbemälte Öfwerste Lieutenantens skrifteliga anförfande måtte uptagas; så följer det så lydande:

Till följe af Höga Landshöfdinge Embetets Kungörelse i dag å Predikstolen rörande bränwins afgiften, att den blifwer personel och inte Hemmanet åtfölgd, så lemnas Åboarne på Assjö Säteri Ladugård ett helt, Rottekulla ½ och Sjöhester ¼ Mantal frihet att få ingå uti Hans Kong. Majestäts Allernådigste Proposition rörande Bränwins tillwärkning, så wida de sjelfwe se sig någon förmon däraf.

Askeryd d. 29 Julii 1787.

A. O. Drake.

 

År 1787, den 24 Augusti. Pag. 14 ff.

ARRENDE CONTRACT emellan Kongl. Majestät och Kronan å ena samt Fullmägtigen för Askeryds Församling Frälse-Kamreraren Daniel Hörberg jämlikt Herr Stats-Secreteraren m.m. Baron Ruths bref d. 3. sidstledne Junii för hela Sokn, endast undantagnade Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake för Twänne Hela Hemman Säteri Askeryd, å andra sidan, angående Husbehofs Bränningen i Askeryds Sokn, Norra Vedbo härad och Jönköpings Län:

   1-mo. Uplåtes och Arrenderar Kongl. Majestät och Kronan till Askeryds Sokn, likmätigt Kongl. Majestäts Nådiga Bref af. d. 14 Junii och Circulairet af d. 8. Sidstledne Julii förundtne rättigheten för alla i berörde Sokn warande Jordägare och Hemmansbrukare, härunder altså icke Ryttare, Soldater eller Torpare in begripne, att tillwerka Husbehofs-Bränwin; Och thet på Tio Års tid, räknadt ifrån och med then första Januari nästkommande till samma tid 1798, tå Arrendet och then här under uptagne samt theremot swarande årliga afgiften till Kronan aldeles uphör, så framt en thessförinnan emellan Kronan och Arrendator Askeryds Sokn någon ny Afhandling om Contractets förlängande wore med ömse sidors bifall slutad och ingången.

   2-do. För thenna Husbehofs frihet betales efter the beräkningsgrunder första Momentet af Högstbemälte Kongliga Bref och Circulaire utsätter till Kongl. Majestät och Kronan under Arrende-tiden, utan afseende på Jordens natur, af Krono, Säteri, Frälse eller Skatte, i god ren och qwarntorr Råg årligen, för ett tjugufjärdedels Mantal och därunder Ett Lispund Råg; ifrån ett tjugufjärdedels till och med ett sextondels Mantal Twå Lispund; ifrån ett Sextondels till och med ett ottondedels Tre Lispund; ifrån ett ottondedels till och med ett fjerdedels Mantal Fyra Lispund; öfwer ett fjerdedels till och med tre ottondedels Mantal Fem Lispund; öfwer Tre ottondedels Mantal Fem Lispund; öfver Tre ottondedels till och med tre ottondedels till och med ett halft Mantal Sex Lispund; öfwer ett halft till och med fem ottondedels Sju Lispund, öfwer fem ottondedels till och med tre fjerdedels Mantal Otta Lispund; öfwer tre fjerdedels till och med sju ottondedels Mantal Nio Lispund; öfwer Sju ottnededels till och med ett helt mantal Tio Lispund; samt efter enahande grund för hwarje ottonededels och therunder, som ett helt Mantal öfwerstiger, Ett Lispund, i ett för allt tillhopa Fyra Hundrade Nittio Tre Lispund om Året, inom Januarii Månads slut hwarje År, antingen fri lefwererad uti Kwarnens närmaste belägna Magaziner, eller ock med Penningar efter Magazins-priser guldne, alt efter som Arrendator Askeryds Sokn för sig bäst och lägligast anser; dock kommer beräknings-sättet af Arrendet för framtiden, att rättas efter de förändringar som af Hemmanens sammanslående eller klyfning kunna upkomma, hälst hwarje Hemmansbrukare icke annorlunda än i mon af thess innehafwande hemmansdel, äger att i berörde Arrende deltaga; så att till exempel, om Ett Helt Hemman nu brukadt af en enda Åbo, framdeles får twänne, hwardera då bör utgöra så stor Afgift, som efter fastställd grund belöper på den hemmansdel, Han brukar; Äfwen som wid Hemmans sammanslående eller uplåtande åt färre åboer än förut, att efter samma grund till denna händelse lämpadt förhållande kommer att iakttagas. Hwarandes denna afgift för Bränwins tillwerkningen icke ett för Hemmanet eller Jorden utgående Onus; utan en personel afgift af Åboen, för sig, sitt folk och sine kreaturs underhåll, då Han sjelf icke är Hemmans Ägare.

   3-o. Till thenne Husbehofs Brännings afwerkning i Askeryds Sokn tillåtes Arrendator Askeryds Sokn att utan alt afseende på twå eller tre kannors drygare mått innehafwa för ett tjugufjerdedels Mantal och därunder en Panna af tjugutwå kannors rymd, för ett tjugufjerdedels till och med ett sextondedels mantal af (26) tjugusex, för ett sextondedels till och med ett ottondedels Mantal af (30) trettio, öfwer ett ottondedels till och med ett fjerdedels Mantal af (34) trettiofyra, öfwer ett fjerdedels till och med tre ottondedels Mantal af (38) trettioåtta, öfwer tre ottondedels till och med ett halft Mantal af (42) fyratiotwå, öfwer ett halft till och med fem ottondedels Mantal af (46) fyratiosex, öfwer fem ottondedels till och med tre fjerdedels Mantal af (50) femtio, öfwer tre fjerdedels till och med sju ottondedels (7/8) Mantal af (54) femtiofyra, öfwer sju ottondedels till och med ett helt Mantal af (58), samt widare i enahanda proportion för hwarje ottondedels Mantal och därunder fyra kannor, med rättighet ej mindre för them, hwilka flera hemmansdelar inom Socknen äga, att beloppet af Pannornas kannetal i en eller flera pannor sammanslå, än twänne eller flere Jordägare att sig förena om en större panna, som tå utgör hela thet kannetal å hwar och ens jordedel belöper. Hwarandes det altså härigenom förbudit, att nyttja större Pannor, än ofwannämnt är, men wäl hwar och en tillåtit, att betjena sig af mindre om så åstundas.

   4-o. Lemnas Askeryds Sokn thenna Husbehofs Bränning hwarje År Sju Månader ifrån och med den förste October till och med den förste Maji Året därpå: och thet utan annan inskränkning, än hwad om then faststälde Panne-rymden är förordnadt jämte hwad om Bränningen och Minuteringens inställande, i händelse af misswäxt eller andra oförmodade omständigheter Kongl. Majestät uti undernämnde Moment i Nåder sig förbehållit.

   5-o. Om någon misswäxt i Riket eller andra oförmodade omständigheter skulle under loppet af Arrende-åren infalla, hwilka kunde föranlåta Kongl. Majestät, att antingen aldeles, eller på längre eller kortare tid i Askeryds Sokn inställa Husbehofs Bränningen, kommer icke något Arrende att betalas för den således inskränkta tiden, utan then i ofwanberörde måtto stadgade afgiften i händelse af totalt förbud något År, för thet Året aldeles uphöra, samt i händelse af förkortad Brännings-tid, endast ärläggas till Kwarnen, för then tid sådant förunnes, i jämförelse af hwad för fulla Sju Månaders Husbehofs Bränning,. Enligt ofwanstående andre punct bordt gäldas.

   6-o. Förbjudes icke allenast all Transport af Bränwin från Städerna till Landet och ifrån Landet till Städerna, utan ock att å Landet, Gårdar, Byar, Socknar emellan mera på en gång af en och samma Ägare, föras, bäras eller å annat sätt transporteras än Twå (2) kannor Bränwin, utom till Gästgifwerier, Krogar och Wärdshus, direct ifrån Jordägarens hemwist under thess skrifteliga förpassning (intyg) samt emellan them af Hemmansbrukare inom en och samma Sokn, hwilke om större Pannor sig förenat; och skola

   7-o. Alla förbrytelser emot detta Contracts innehåll, anses,efter hwad dels ofta Högstbemälte Kongl. Bref och min therå grundade Allmänna Kundgörelse af d. 27. Sidstledne Junii, så wäl som Kongl. Majestäts sedermera utkomna Nådiga Circulair af d. 8. Sidstledne Julii förmå och innehålla; Dels ock, Likmätigt Kongl. Majestäts förut, tid efter annan emot oloflig Bränwins Bränning och Minutering m.m. utkomna Författningar alt efter hwarje särskilt måls olika art och egenskap; dock att icke frågan om answarighet i mål af thenna beskaffenhet drages ifrån sina rätta och wanliga domstolar, hwarunder förbrytelsen efter Allmänna Lagen lyder: Med ofwanstående Arrende Contract; thet jag Friedric Ulric Hamilton, enligt Kongl. Majestäts Nådigste Förordnande å thess och Kronans samt jag underteknad fullmägtig å egna och Askeryds Sockens wägnar, på Tio Års Tid ingådt förklarar jag mig aldeles nögd och förpliktar mig att thet i alla thess delar noga efterlefwa och behörigen upfylla, såsom jag ock till den ändan Contractet egenhändigt teknadt och underskrifwit. Dock som ännu icke utrönt är, om och huruwida thet ärbudna Arrendet af Husbehofs Bränningen, så öfweralt i Riket ingås, att Kongl. Majestät må wara i tillstånd, efter Thess Nådiga wilja och åstundan, låta wid de slutade Arrende Contracter förblifwa, och the inrättade Regale Brännerierne theremot inställa; Altså beror ock thetta Arrende Contracts antagande uppå Hans Majestäts Egit Höga Godtfinnande och Ratification.

Till yttermera wisso äro häraf twänne lika lydande Exemplar författade och underskrifne, theraf ett Kronan tillhörer och thet andra Arrendator Askeryds Sockens Fullmägtig till sig tagit.

Jönköpings Lands Cansellie d. 24. Augusti 1787.

                                                              Uppå Kongl. Majestäts och Kronans wägnar

                                                                                     Fr. U. Hamilton

Jac. Henr. Grapengiesser

Lands-Secreterare.

N. E. Ahlgren

Lands-Camererare.

 

År 1787, den 28 Oktober. Pag. 13.

Protocoll hållit i Askeryds Sochnestuga d. 28 October 1787.

I anledning af Herr Krono-Befallningsman Ljunghs Skrifwelse af d. 11 October, som uplästes, tillfrågades Församlingens Innewånare i Jönköpings Län, om de wille deltaga uti den ringa kostnad, som uppgå kan till Twänne Fullmägtiges upsändande af Bondeståndet från detta Län till Stockholm, för att i underdånighet tacka för Hans Kongl. Majestäts Nåd wid den uplåtna Bränwins Bränningsfriheten; hwarpå pluraliteten swarade: att de ej wille sig den samma undandraga, så framt ej kostnaden  öfwersteg 1 Skilling af Helgården för dem, som till ingåendet i Arrendet yrkas.

                                                                                                   In fidem

                                                                                               D. Cnattingius

Propositionen, att på lika sätt, som de öfriga nästgräntsande Församlingar deltaga uti arfwode och Rese-kostnad till de Heders-Gubbar af Bondeståndet hwilka Hans Höga Nåd Landshöfdingen utsatt, att hos Hans Kongl. Majestät wår Allernådigste Konung å hela Länets wägnar aflägga underdånigste Tacksägelse för den i Nåder förundta Husbehofsbränningen biföllo de af Bredestads Församlings Innewånare som ingått i Contractet med ett gladligt Ja, Ja! Försäkrar

                                                                                          Johan Lundvall

                                                                                          Loco Past. & Pr.

 

År 1787, den 7 December. Pag. 100 ff.

År 1787 den 7 December hölts Allmän Andersmässo-Sochnestämma uti Askeryds Sochnestuga, efter förut skjedd Laga Lysning, då följande Protocoll öfwer utgjorde och anmärkte mål fördes:

§ 1.  Sedan Församlingen i anseende till det beslutade Wapenhuset framför Östra Kyrko-gafweln fant det wara färdigt gjordt, undantagandes ett Snöres påfästande med sitt lod, att hålla Dörren igenstängd; så kom därom öfwerens; att Snickaren Dahlström skulle för sitt arbete hafwa af Kyrkans Cassa 2 Riksdaler 16 Skilling och Häradsglasmästaren Stubbe för fönstret 20 Skilling. Därnäst, som Kyrko-Taket är ganska bristfälligt på många ställen, så kom Församlingen öfwerens, att Spån skulle köpas omkring 400 stångmål, som kunde fås efter det beting, som Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gustaf Adolph Schmiterlöw på Olstorp gjordt, och som till Kyrkan cederades, och skulle samma Spån nu i winter-tiden hemköras af Församlingen. Härtill ansågs åtgå 40 Hästar och beslöts, att de som wilja köra, göra det, men de som slippa att köra betala 12 Skilling till Spåncasssan. Sochnemannen Daniel Nilsson i Stora Lönhult lofwade att besigtiga Spånen och afräknas därföre den körsel, som annars fordras för en Helgård. Det öfriga härwid skulle i ordning ställas af Byggmästaren.

På Pastors föreställning om det söndriga Linne, som ligger såwäl på Altaredisken som på sjelfwa Altaret, kom öfwerens att 5½ Aln Bomulls-Lärft skulle af Kyrkans Cassa få inköpas och framwistes prof däraf, för hwilket skulle gifwas 12 Skilling Alnen, och wille Pastor föranstalta, att det blef färdigt. Härwid täcktes Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Axel. O. Drake på Askeryd straxt betala denna Disk-duk i stället för Kyrkan med 1 Riksdaler 18 Skilling, för åtgående 5½ Aln. Angående Prestegårdens Reparationer så framwisade nu Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp Räkningen på de först ur Kyrkan lånte och sedan af Församlingen ärsatte penningar därtill. Hwad än återstår wisar Syne-Rättens dom, hwaraf Byggmästaren har afskrift, enligt hwilken de, efterhand komma att werkställas. Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp begärde slippa sin syssla; men anmodades både af Församlingen och af Pastor, att fortfara på ett År eller längre i det beswär, som Han hittills med så mycket nöje å alla sidor haft, och hwilket för det första Han nu på ett År lofwade.

§ 2.  Som ett Rum blifwit ledigt i Församlingens Fattigstuga efter afdöda Enkan Kjerstin Larsdotter från Skyttlingebäck; så ärindrades de grunder, som böra följas wid någon fattigs, dit inflyttande, och efter noga öfwerwägande bewiljades, att gamla ofärdiga Pigan Caisa Larsdotter skulle få half Stat och äga förmonen att bo i Fattigstugan, i fall Hon ej längre annorstädes härbergeras kunde. Blinde Inhysesmannen Anders Hansson skulle få den andra hälften af Staten, men som Hans Hustru lefwer, bo i Lägernäs. Därnäst bewiljades Fattigdels undfående i första Classen till den nästan blinde Mannen Henric Samuelsson i Karstorp och till den bröstsjuke till arbete oförmögne Lars Jonsson i Granstugan; och i anseende till Hans belägenhet så wäl i anseende till sin syn som i anseende till en sjuk Hustru, lofwade Norrgården i Karstorp lemna Honom den wed, som af dem wanligen till de fattige utgöres. Enkan Greta Pehrsdotter i Åmarp upskrefs i Fattiglängden på Extra Stat. Enkan Ingeborg Pehrsdotter som med Sonen Peter blifwit huswilla från Äsewadsstugan lofwades få inflytta i Fattigstugan tills de kunna få någon annan råd, och så länge rum därtilll wara kan. I öfrigt hwad Fattigstugan angår, lofwades, att Taket som är rätt bristfälligt skulle i hwad det tarfwas, omlagas. Gamla Henric Andersson i Gölstugan fick tillstånd att besöka Församlingen, som ömmar Hans belägenhet därigenom, att ett Hagel förleden skördetid förstört Hans Säd, wid Hans lilla Torp.

§ 3.  Då Öfwerkammarherre, Landshöfdingen, Commendeuren af Kongl. Nordstjerne-Orden och Riddaren af Kongl. Swärds-Orden Högwälborne Herr Baron Fredric Ulric Hamilton i Jönköping täckts tillskrifwa Pastor angående Lazaretts Inrättningen i detta Län, med föreställning, att, om Askeryds Pastorat för den del, som ligger i Jönköpings län och som utgör med Bredestad 50 15/16 Mantal skall äga Rättighet till en Patients insändande hwart annat År; så skola från Pastoratet inflyta Årligen 2 Riksdaler 18 Skilling och om Rättighet skall ägas till en Patient hwart År, så skola härifrån sändas 5 Riksdaler 15 Skilling, så uplästes alla underrättelser härom; Hwaraf ibland annat inhämtades, att för År 1784 blifwit upsändt 1 Riksdaler, 16 Skilling, 11 Runstycken, för 1785 1 Riksdaler, 7 Skilling och för År 1786 2 Riksdaler, 7 Skilling, 7 Runstycken, hwilka penningar, enligt Författningarna blifwit af Maxime Venerando Consistorio delade, mellan Jönköpings och Linköpings Lazaretter, hälst 26 3/8 Hemman uti denna Församling hör till Linköpings Län. Nu, som denna Inrättning är fastställd och af yttersta wigt, så fant ock Askeryds Församling på Smålandssidan nödwändigheten att därtill årligen bidraga i de föresatta 10 Åren, på det sättet, att från Pastoratet afgår till Krono Befallningsman i orten mot Qwitto 2 Riksdaler 36 Skilling och från Bredestad 30 Skilling som utgör deltagnings Summan åt 6 sängars hållande; och kommer det wid Andersmässo Sochnestämma 1788 och sedan framdeles en förteckning att wisas på alt hwad för Året influtit i Askeryd, och hwad då finnes brista i ofwannämnda andel, åtog Församlingen sig, att, utan dröjsmål, tillsammanskjuta, då det wid samma tillfälle gifwes tillkänna hwad på hwart Helt Hemman sig belöper. I öfrigt till nödigt skiljefång beslöts, att första Collecten på Advents Söndagarna bäres för Jönköpings Lazarett och den andra för det som afgår till Linköping.

§ 4.  Som nu Sochnemannen Daniel Nilsson i Stora Lönhult på fleras anmodan upbygt ett Ápartement (hemlighus) wid Norra Kyrkomuren och därföre begärdes i ett för allt 11 Riksdaler; så kommer, sedan redan från Olstorp därtill blifwit gifwit 2 Riksdaler, de öfrige att reparteras på Församlingen, som då Olstorp och Hult tillsammans 8 Hela Hemman, såsom för hwilka redan betalt är undantages, blifwer på återstående 54, på hwart Helt Hemman 8 Skillings afgift. Bewiljades äfwen, att stenarne, som nedrasat å Rotekulla Gärde, skulle af Sochnedagswerke bortföras.

§ 5.  Contractet om fri Husbehofs Bränewins bränning hade blifwit af Pastor afskrifwit och lemnades nu till Sochnens Fullmägtig, Herr Camrer Hörberg på Eldstorp.

§ 6.  Till Rotemästare efter Johannes Nilsson i Lutarp, som skulle flytta till Bredestad, tillsattes för Vära Rote Drängen Nils Carlsson i Vära.

Sidst beslöts Sochnestämman med tillönskan af Guds Nåd och Wälsignelse.

År och Dag förr skrifna.

                                                                                               In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake, Dan. Hörberg.

 

År 1788, den 26 Maj. Pag. 103 ff.

År 1788 den 26 Maji, hölts efter 14 dagars förut skjedd Lysning och målens anmälande Allmän Walborgsmässo-Sochnestämma med Askeryds Respective Församling, då följande Protocoll fördes:

§ 1.  De för nästledit År från 1 Maji till samma dag innewarande År formerade Kyrko-Räkenskaperna uplästes, med Specialerna jämnfördes och som riktiga befundne underskrefwos, hwaraf befants Kyrkans Saldo till nästa År wara 261 Riksdaler, 1 Skilling, 7 Runstycken; och blef det påmint, att hwar och en som äger Lån i Kyrkan, i rättan tid sitt Interesse betalar. Därnäst upwisade Klåckaren och Sochne-Mannen Pehr Samuelsson i Smugefall Räkningarna öfwer Spån-Cassan, af hwilken Hufwud-Räkning befants Saldo 29 Riksdaler, 42 Skilling, 11 Runstycken. Och, som, då det wid sidstledne Andersmässo Sochnestämman beslöts, att hemförslen af 400 stångamål Spån skulle bestridas af Församlingen utan Spåncassans gravation, men detta sedan wid werkställigheten blifwit begärt till ny öfwerläggning; så ändrades, efter menige Allmogens nästan allmänna påstående och begäran samma beslut nu i så måtto, att betalningen äfwen för hemförslen, bestigande sig till 7 Riksdaler skulle få gottgöras af denna Cassa, blifwande då Cassan 22 Riksdaler, 42 Skilling 11 Runstycken; och fastän nyttan förestäldes, att årligen bidraga till denna Cassan, så att utgifterna af Församlingen wid förefallande behof ej blifwa för stora och kännbara, hwilket af Respective Herrskaperna och af Pastor förestäldes; så kunde dock Allmänheten ej därtill nu beqwämas, utan får det Årliga sammanskottet till Spåncassan hädanefter och tills widare uphöra; men det som nu utgör Saldo härefter som förr utlånas, och skall wid Wallborgsmässo Sochnestämmor förloppet upwisas.

Äfwen framgafs af Rusthållarna Daniel Andersson i Westorp, Byggmästaren, och Hans Hagström i Hafrida, Krono-Rättare, Brannstods-Cassans Räkningar och befants behållningen wara för det närwarande 73 Riksdaler, 11 Skilling, 2 Runstycken. Samma Cassa-Män anmodades, att fortfara i omsorgen härföre; Jämwäl upwiste förenämnde Byggmästare sina Räkningar wid Reparationerna i Prestegården, hwilka Han nu som alltid med heder förskaffat till werkställighet och godkändes i alla delar dess öfwer utgifterna uplästa Räkning.

§ 2.  Hwad Pastoraliernas utgörande angår, så anförde Pastor hwad som gjordt det för Honom nödwändigt att pålysa till att härom få tala med Församlingens Respective Innewånare. Pastor upläste härwid sitt egit yttrande den 9 Maji 1785 hwilket Han gaf wid den då af några och i synnerhet Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gustaf Adolph Schmiterlöw gjorda Fråga. Hwilket yttrande i hela sin widd i denna Protocollsbok innehölles, hwilket yttrande äfwen ock är Regler för det Pastor nu begär; men, å andra sidan, då ock på denna ort 1681 Års Förordning ej gärna kan af en så belägen Församlingen som denna följas; Så böra de ingångna Conventioner såsom för Församlingen mera beqwemliga efterkommas, i hwilket hopp och af werkelig ägande kärlek för många af denna Församlings Ledamöter Pastor ej widtagit den Transport till ett Pastorat i Östergötland, som i år kunnat wara Honom ärnat. Pastor anhöll nu först, att sedan till bestridande af Höbergslen af den från Prestegården så långt belägne så kallade Sjögeryd Äng Han måtte få begagna de af hwarje dagswerksgifwande Helgård i Sämjan af den 17 October 1778 bewiljade fyra dagswerken, hwilka då de betalas med Penningar Han låter betalas med 2 Skilling för hwardera, stående det dock i Hans frihet att begära dem in natura till hwad arbete Han åstundar till Sin och Prestegårdens nytta, då de som göra dagswerken med husmans kost af Pastor gifwas mat. Härwid lät Pastor alla närwarande, som ock efter pålysning nästan manngrannt från hwart Hemman woro samlade säga sin mening, då det befants, att äfwen som de flästa efter Pastors förde uptekningar så gjordt, så kom nu allmänneligen därom öfwerens, så att wid Pastoraliernes upbörd ingen Disput blifwer, utan, om ej dagswerket för Året är gjordt in natura så ärlägges därföre af den som brukar 1/8 1 Skilling, af ¼ 2 Skillingar, af ½ gård 4 Skillingar och af hwart Helt 8 Skillingar, hwilket blifwer Regeln för denna upbörd af de 39 Hela Hemman, som dagswerken utgöra.

För det andra hwad det angår som har afseende på de Säterier, Gårdar och Hemman, som äro förmedlade i denna Församling, så befinnes de efter ordningen i Jordeboken wara:

Lutarps Öster- och Mellangård från 2 till 1, Svenstorp från 1 till 5/8, Ägersryd Södergård från 1 till 3/8,  Lutarp Westergården från 1 till ½, Ramsvik från 1 till ½, Hulu från 2 till 1. Och Säterierna: Bordsjö från 3 till 2½, Eldstorp från 3 till 1½, alla dessa i Jönköpings Län. Till Linköpings Län hörande äro gårdarna Bjursberg från 2 till 1, Blixtorp från 1 till ½, Värendorff (missuppfattat, måste vara Värnarp) från 2 till 1 och sedan till ¾, Lägernäs från 4 till 3 och Säteriet Tunnarp från 4 till 3.

Å ena sidan så tydeliga som Författningarna därom äro, att som wid den af Kongl. Majestät och Kronan gifna Förmedlingen inga ägor äro Hemmanen genom förmedlingen fråntagne så äro Pastoralierna af sådana Hemman efter lika Hemmantal som före förmedlingen, hwadan ock all votering till Ordinarie Lärare skjer efter Oförmedlat hemmantal, förklarade ock Pastor, att Han så haft af Säterierna Bordsjö och Tunnarp. Af Eldstorps Säteri hade Han efter i frid gjord Sämja som Han med dess nuwarande Innehafware Herr Kamrer Hörberg skrifteligen ingått. Äfwenså har Han haft sin fulla betalning af Bjursberg och Lägernäs, hafwandes ock med det sednare ingått löfte om någon minskning i Penningeafgiften i anseende till de flästas mindre förmögenhet. Med Värnarp träffar Pastor särskilt öfwerenskommelse med dess nya ägare, Wälborne Herr Majoren Henning Schmiterlöw. Äfwen så för Ramsvik med dess blifwande nya ägare, Men angående de återstående, så i stället för den betalning som Författningarna om Förmedlade Hemman utstaka, så, emedan gårdarna angifwes wara swaga, och med dem någon lindring säges warit wanlig; Så will icke Pastor betinga någon allt för hårdt; men wäl bjuda till så här hafwa, under Försynens wälsignelse och intet slöseri i sin hushållning, sin utkomst, att Han slipper, om möjligt är, söka annat Pastorat, utan som nu Pastor öfwerens med de efterskrifna förmedlade Hemmanen att till undwikande af all owisshet, alla Pastoralier i 1778 Års Sämja, skulle betalas efter följande hemmantals Räkning nämligen:

Hela Lutarp för 2¼ uti alt,

Svenstorp, ehuru god gård, dock ¾ uti alt,

Ägersryd Södergård för ¾ i alt,

Börenäs för ¾ i alt,

Hulu för 1½ i alt,

Blixtorp ¾ äfwen i allt hwad till Pastoralier hörer.

För det tredje ärindrades 3. Momentet i 1778 Års Sämja som innehåller hwad ock med Författningar enligt är, angående enstaka hem, varandes för Askeryds Församling afgjordt, att Enstaka fjärdingar och mindre hem, som betala 4 Skålpund Smör och 4 Skilling i dagswerkspenningar. Detta är af någon fullgjordt och får anses som med Sämjan öfwerensstämmande att det fordras af Högelid, Hultarödje, Spelhester, Brokafall, Dagstorp, Lilla Lönhult, Hesterslid, Hestemålen och flere enstaka, som af samma godhet äro.

Hwad annars occasionella Inkomster af hwar och en det tillhör angår; så blifwer nu som förr, efter 1778 Års Sämja är tagen till grund, wid Läsning och Lysning till Äktenskap 6. Alnar Lärft och en Ost af ½ Pund, men ej under 6 Skålpund af de minst förmögne. Wigselpenningar 6 Skilling, wid Barndop 8 Skilling samt Kaka och Ostkaka. Wid Husförhör Matskott och Kaka af Matlaget med all samhällighet.

För det fjerde hwad torparna angår så innehåller 1778 Års Sämja, att de gifwa Yste, 2 Skålpund Smör, Påskpenningar och ett dagswerke hwilket äfwenså skjedt af många, men andra åter hafwa intet gjordt mera än af Inhyses och Backstugor utgöres, nemlingen ett dagswerke med mat. Till en likhets winnande häruti ärhöll Pastor Ägendoms Ägarnas löfte, att tillhålla sina underhafwande om likhets winnande, Hälst den ene såwäl nyttjar Kyrkans förmoner af Gudstjenstens hållande med det mera som det andra. Dock wille Pastor gärna urskilja att det ej blef för tungt för någon, utan den Torpare som bewisligen säger sig ej äga eller kunna föda mer än ett Ko-kreatur, Han betalar ej mer än 1 Skålpund,. då de andre, som äga flera betala 2 och detta årligen eller ock, om de därmed ej kunna komma att göra de dagswerken efter öfwerenskommelse, som dem skäligen af Pastor lemnas.

Som detta nu kommit i den ordning som fordras för att weta hwad Pastor å sin sida har att fordra årligen och wid förefallande tillfällen och wederbörande å sin sida att godtgjöra, och dessutom ingen twifwel är om mångas hedersamma sinnelag mot sin Lärare; så bewiljades alt det föregående af allmänt församlade Församlingen och gjordes ingen däruti ändring; och Pastor förklarar genom detta af Honom sjelf förde och underskrifne Protocoll, att Han för all den tid försynen Honom lemnar, att wara  Pastor i detta Pastorat är med denna och den åberopade 1778 Års Sämja nögd, och will, om Han ej skulle finna sin bärgning, häldre söka sig härifrån, än Han skulle söka någon förhöjning i det som nu stadgadt är. Därjämte wille Han för efterwärlden hafwa till Protocollet anfört sin ödmjukaste och myckna Tacksägelse för den ifrån första stund och alt framgent bewisade de fläste Respective Församlingens både ynnest och wälwiljoghet, i synnerhet i deltagandet med Honom i Prestegårdens i stånd sättande hwad byggnad och reparationer angår, så att Kyrkoherdebostället Assjö kan i detta afseende, snart sättas i jämförelse med de wackraste i Jönköpings Län.

Pastor önskade sig beständigt den Nåden, att wara tacksam mot Gud och fölgakteligen alltid Tacksam mot människjor att hwars och ens både Godhet och Kärlek högakta och ärkänna!

§ 3.  Angående förestående Reparationer wid Kyrkan; så emedan nu Spån är hemkörd och det blifwer anständigt att hela Kyrkan nästa År kommer att öfweralt lika öfwerstrykas; så antogs Snickaren Hans Dahlström i Konungsäng att företaga sig detta Arbete mot betalning af Kyrkans Cassa af 5 Riksdaler för det förr accorderade och tillökning för hwad kan göras efter behof och Spånens tillgång samt så många dagswerken af Församlingen som behöfwas; Dock ej flera än 6 om dagen, hwarwid Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp hafwer agt på werkställigheten och Spåningen hwar den som bäst tarfwas.

§ 4.  Då nu byggningen i Prestegården är wäl lagad så wäl med Diktning som Brädforning; så beslöts nu att så wäl den som alla Församlingens Hus i Prestegården skulle rödfärgas under Sommartiden,. Äfwen som ock Syne Rättens dom af den 7. Julii 1785 innehåller att till dennas längre Conservation skulle Panel, Dörrar och Tak anstrykas, dels med Oljo-färg och dels med Wattn-färg; Så upgaf Pastor för Målningen i Salen kostnaden af Målare wara uppgifwen till 2 Riksdaler 16 Skilling hwaraf Pastor lofwade bestå hälften och den andra hälften lofwade Församlingen godtgöra med 1 Riksdaler 8 Skilling äfwen som bekosta hela Rödfärgningen

§ 5.  Angående den stora angelägenheten hur man skulle en gång blifwa i stånd att få en pålitelig Läsemästare för Församlingens upwäxande Barn, såwäl till att lära dem fullkomligt att läsa rent innantill som ock att utantill kunna sina Christendomsstycken yrkade Pastor på hwars och ens besinnande i denna delen, som så wäl i en och annan af närgränsande Sochnar är wärkstält som fast mera i andra Provincier mycket allmänt. Det föreslogs att en sådan kunde hafwa sin Information i Sochnestugan och bo i Kammaren. Att Han skulle kunna aflönas med 7 Tunnor säd, då Han ock af dem som hos Honom hafwa Barn till Läsning fick någon skälig, passande betalning: Då Han fick framkört hwad Han behöfde till Wedbrand, äfwen som Han  kunde af det hö som wäxer på Kyrkogården få betes foders-hjelp till att framföda ett Ko-kreatur, som Han till sin underhållning behöfde. I en sådan förestäld möjlighet, gaf Pastor til känna att en Gymnasist som hade godt loford och war här äfwen i Församlingen känd gärna will sig en sådan angelägenhet åtaga och hade tillsändt Pastor ett Memorial till Respective Askeryds Församling, som här införes så lydande:

”Ödmjukaste Memorial.

Som jag kommit att anwända min tid och krafter på Underwisningswerket, hwartill, ehuru swårt, min böjelse ännu lades, om jag därigenom kan bidraga till ett allmänt gagn i wärlden; så har jag i denna föresats, jämte den anledning några af denna Hederwärda Församlings Ledamöter mig gifwit, tagit mig den friheten att anmäla för Askeryds Församling min tjänst för deras upwäxande ungdom. Så drygt answaret å min sida blefwe, så nödwändigt wore det, att jag därwid skulle äga min utkomst. Det är en bekant sak, att Askeryds Församling har många utgifter; men hwar och en som sjelf har Barn må eftersinna, om han kan gifwa dem bättre Arf än en Pålitelig Underwisning i deras Christendom. Då jag nu hört sägas, att Askeryds Församling skulle bestå af nära 62 Hela Hemman, så skulle jag i det närmaste kunna lönas genom ett sammanskott af Säd, betingande sig till En kappe af hwart fjärdels Hemman, som då gjorde i det närmaste 7 Tunnor, hwaraf begäres 2/3 delar Råg och 1/3 Korn. Därtill kommo något Penningar af dem särskilt, som hos mig hade sina Barn, för hwilka jag begärer för hwar och en 16 Skilling. Hwar Termin räknas till 5½ Månad hwardera, så att på Året blefwo 2 Terminer och jag hade En Månads Ledighet hwart År. Beträffande Husrum, så emedan jag lefwer Ogift kan det göra mig lika om Församlingen därtill will anwända Sochnestugan eller Kammaren, som för min räkning behöfdes eller hyra rum för mig på ett annat passande ställe; Dock påminnes ödmjukt, hwilket äfwen de bättre tänkande af denna Församling wäl läre finna, att en Ort, hwarest minsta Samling af Folk under Söckendagarna träffas är mera beqwäm til Schol-rum än där, hwarest ungdomen af andra människors umgänge icke sällan skulle få tillfälle att fästa sina Ögon och Tankar på något som wore dem hinderligt i deras arbete. Hwad åter wedbrand angår, så hoppas jag, att de af Församlingen som hade sina Barn hos mig och skulle fiinna sig därwid nögda, icke undandrogo sig, att därmed mig förse.

Däremot förbinder jag mig att låta min underwisning offenteligen af Herr Probsten och Kyrkoherden i Församlingen undersökas för att utröna med hwad drift och kundskap jag en för angelägen omsorg fullgör, samt, att uti alt hwad till Barna-Underwisningen hörer rätta mig efter hwad Samwetets Lag och den rena Evangeliska Lutherska Kyrkans föreskrifter innehåller och hwarwid jag intet answar mig undandrager utan will därtill wara redo. Huru icke nu den Respective Församlingen härom med mig contrahera wille det lemnar jag till deras för små Barns bästa sorgfälligas öma ompröfning; men hwad jag i synnerhet beder få weta, är, om denna min ödmjukaste ansökning gillas eller ogillas, på det jag i alla fall å ort och ställe, hwartil jag tillbud har, må wända mina Tankar. Under afwagtan af ynnestfullt swar framhärdar med wördnad Hög-Respective och Hederwärda Församlingens aldraödmjukaste Tjenare Anders Rundblad af Broarp d. 20 Maji 1788.”

Till att utröna pluraliteten af Allmogens Tankesätt i denna delen hwilkas wäl för deras Barn är i synnerhet i fråga, när Ridderskap och Adel, Presterskap och Ståndspersoner för sina barn hålla särskilte Informatorer, så upräknades alla Hemmanens brukare att häröfwer sig utlåta och befants att Församlingen ej wille för det närwarande däruti ingå och kunde således nu ej bifalla för denna gången memorialet. Däremot fast Församlingen nu ej fant sig därwid så påminte Pastor, att wid alla förefallande Förhör så wäl i Kyrkan, i Husförhör och wid förefallande Biskops-Visitationer det blifwer Föräldrarnes egen skam, om deras Barn ej läsa tydeligt Swenskan och kunna fullkomligen sin Cateches wilket nu af all upwäxande Ungdom fordras. Pastor yrkade därför på sakens närmare betänkande, och får gifwa till känna, att nästa Wallborgsmässo Sochnestämma utbeder Han sig för de oskyldiga Barnens framtids wäl härom hafwa med Allmogen en ny öfwerläggning.

§ 6.  I stället för nu afledne fordom Rusthållaren Anders Jacobsson i Karstorp, som de sednare åren warit antecknad, att wid Kyrkans angelägenheter biträda, förestälte Pastor nödwändigheten af att ett sådant biträde af en Sochne Man från Ydresidan, som särdeles skall hafwa därpå agt och answar, att alla Winsäds-penningar aldrasist till d. 29 April hwart År äro inlemnade i Kyrkan; Och i stöd af hwad anfört är i Ecclesiastique Werkets 1. Del sid. 390, så utwalde Pastor med Församlingens allmänna bifall och minne, tills widare, att i det ofwannämnde och annan Kyrkans angelägenhet från Ydresidan biträda Pastor och Kyrkowärdarne, Sochne Mannen Ärlige och Wälförståndige Jonas Hansson uti Kalfsvid.

§ 7.  Att wara föreståndare för utdelningen till de Fattige afsade sig nu Rusthållaren, Ärlig och Beskjedelig Nils Pehrsson i Karstorp, som med all aktsamhet wisat Pastor sina Räkningars riktighet och äfwen Sochne Mannen Ärlige och Beskjedelige Samuel Carlsson i Svenstorp; och i deras ställen tillsattes Rusthållaren Nils Andersson i Karstorp och Daniel Nilsson i Stora Lönhult som på samma sätt kommer att räkning göra och besörga om de Fattiges del till Inkomst och Utgift.

§ 8.  Wid ombyte af Sexmän och Rotemästare skjedde den ändring att bland Sexmännen Antogos: I Redeby Rote i stället för Johannes Danielsson Jon Nilsson i Redeby. I Lönhults Rote i stället för Johannes Carlsson i Lönhult Nils Jansson i Spelhester. I Vära Rote i stället för Carl Johansson i Lutarp blifwer Jacob Eliasson i Lutarp. I Kättilstorps Rote i stället för Olof Ingemarsson i Kalfswid blifwer Nils Pehrsson i Skafarp. I Lägernäs Rote i stället för Sven Andersson Jonas Svensson i Nordbyn, och i Bubbarps i stället för Jonas Jansson i Bubbarp Jan Jonsson i Arfvabod.

Rotemästare antogos: I Lönhults Rote i stället för Daniel Nilsson i Lönhult Niclas Ericsson i Ägersryd. I Kättilstorps i stället för Israel Torstensson i Kättilstorp Nils Andersson i Kalsvid. I Lägernäs Rote i stället för Lars Larsson i Östragården Drängen Jan Larsson i Lägernäs Wästergård och i Bubbarps i stället för Johannes Börjesson Drängen Peter Månsson i Munkabod.

§ 9.  Klåckaren och Sochnemannen Pehr Samuelsson i Smugefall begärde få slippa Spåncassan med dess räknings förande och därwid warande omsorg, men Han anmodades enständigt därtill af alla Rättänkande som en Man, känd för gammal Ärlighet och Pålitelighet wid sådana sakers handhafwande. Han continuerar således Föreståndareskapet färdig att göra hwar och en redo, som det åstundar. På Hans begäran bewiljades att med lås försedd Kista få göras hwaruti Cassan, ware sig Penningar eller Papper förwaras. Bewiljades jämwäl afskrifning för 2-ne Hemmansbrukare på Ydresidan, nemligen Anders Hansson och Lars Månsson i Lägernäs, hos hwilka hela Församlingen wet, att ingen tillgång är, bestigande sig till 13 Skillingar.

§ 10.  Nils i Måltorpet anförde, att Han har den olyckan att hafwa en Son wid namn Anders på 13 Året hwilken har fallandesot och han nödgas gå ikring i Församlingen, att då ingen talade hårdt och obarmhärtigt till detta stackars barnet till hwilket ock war nog att anföra till att få det af alla ömsinta werkstält.

§ 11.  Daniel Nilsson i Lönhult påminte om Stol-rum och ehuru swår den frågan är utom Härads Rätts delning; så begärdes detta med sådan önskan att få sitta med andagt under Gudstjensten, att de närwarande bewiljade Rum på Läktaren på wänstra sidan, näst den främsta Bänken för ¾ St. Lönhult, ½ Lutarp mellangård, ¼ Högelid. ¼ Kättilstorp nu brukad af Israel. Härwid gjordes nu slut på Sochnestämman under tillönskan att Herrens Wälsignelse måtte hwila öfwer detta wårt Samhälle och sedan alt detta på stället upläst war och widkändt;så underskrefs Protocollet af Sexmännen Hans Jonsson i Westorp, Daniel Larsson i Ingevallstorp, Carl Johansson i Lutarp, Johannes Danielsson i Redeby, Johannes Carlsson i St. Lönhult,. Olof Ingemarsson i Kalsvid, Sven Andersson i Lägernäs, Jonas Jansson i Bubbarp.

Å Ämbetets wägnar In Fidem

                                                                                 Daniel Cnattingius

Detta Sochnestämmo-Protocoll är ock på den följande Andersmässo Sochnestämman upläst och till alla delar ärkänt; och träffades nu öfwerenskommelse med Ingevallstorps Åboar att 1778 Års Sämja det ock blifwer och således ingen dispute om dessa saker utan alt i godo.

 

År 1788, den 3 November Volym K I a 4. Pag. 23.

I anledning af Höga Landshöfdinge-Embetets Kundgörelse af d. 25 sidstledne October och till åtlydnad däraf sammanträdde Askeryds Församling i Sochnestugan å underskrefne dag angående bidragandet till en friwillig Corps, som af Kongl. Majestät ärhåller underhåll, Bewäring, Ammunition och Anförare och hwilken icke längre kommer att utgöra krigstjenst, än till des nu påstående krigsoroligheter uphöra  och en önskad fred ärhålles.

Förenämnde Allmänna Kundgörelse, som i går å Predikstolen uplästes, blef nu åter upläst, hwarefter, sedan de ärindringar blifwit förnyade, som deruti innehållas, Församlingen upräknades, och första frågan: Om de wille bidraga till en fri-Corps upsättande, beswarades med ett allmänt Ja, utan något undantag

Wid den andra frågan, huru det skulle werkställas, fants Församlingen i högsta måtton beredwillig, att mera almänt gå, om widare angelägenhet det fordrar; men nu imedlertid kom Församlingen öfwerens att, som förut har 12 ordinarie Soldater; så utgöra de nu äfwen 12. andra till denna fri-Corps hörande, uti hwilkas utredande hela Församlingen deltager, såwäl Säterier, Boställen och gårdar af hwad natur som hälst, äfwen som ock de bästa Utjordarna. Gårdarna blefwo derefter indelte till jämlikhet wid alt det, som härtill hörer och det efter härhos följande förtekning; och de 12. som skola utgöra denna fri-Corps blifwa följande:

Drängen Anders Svensson i Bordsjö, född år 1759.

Drängen Johannes Svensson i Bordsjö, född 1767.

Drängen Anders Pehrsson i Askeryd, född 1762.

G. Bonden Lars Carlsson i Redeby Östergård, född 1748.

Drängen Jan Jansson i Rosenberg, född 1767.

Drängen Johan Larsson i Rödjestugan, född 1757.

Drängen Peter Larsson i Svenstorp, född 1766.

G. Drängen Lars Andersson i Åsnaryd, född 1759.

Drängen Hans Johannisson i Karstorp, född 1762.

Bonden Peter Jansson i Redeby Håkansgård, född 1754.

Drängen Jonas Jönsson i Redeby Norrgård, född 1755.

Bonden Johannes Jansson i Redeby Norrgård, född 1751.

Dessa 12 afgå på ankommande widare Ordres med de wilkor, att till hwarje Karl betales 16 Riksdaler, 32 Skilling i ett för alt, hwaraf 3 Riksdaler genast ärlägges, och om ingen afmarche skulle blifwa längre än till Jönköping; så betales endast 8 Riksdaler, 16 Skilling, de 3 Riksdaler inberäknade, som nu, innan afgången till Ekesjö ärläggas, och åter, om ingen resa skulle blifwa utaf, få Karlarna för sin wälmening behålla ofwannämnde 3 Riksdaler. Dessutom skola de hafwa skjuts och förplägning wid uppbrottet till Jönköping; men, hwad kläder angår, så skola de dem sjelfwa för ofwannämnde Summa hålla, och önskades gjerna att alla kunde utwälja en färg, så wida det sig göra låter.

Dernäst utwaldes, enligt Kundgörelsen twänne Sochne-Fullmägtige, att infinna sig i Ekesjö d. 9. Dennes, att tillika med de 12. Personer, som ofwan anteknade äro,widare underrättelse ärhålla: och befullmägtigas dertil genom detta Protocoll, Bönderna Ärlige och Wälförståndige Jon Nilsson i Redeby och Nils Jansson i Spelhester.

Intygas Askeryds Sochnestuga d. 3. November 1788.

                                                                                               Ordförande

                                                                                           Daniel Cnattingius

                                                                                      Prost och Kyrkoherde uti

                                                                                      Askeryd och Bredestad

                                                                                                   L. S.

A. O. Drake, Öfwerste Lieut. och Riddare,

Nils Åkerman, Fendrich,

Daniel Hörberg, Kamerer.

 

År 1788, den 16 December. Pag. 112 ff.

Efter förut skjedd Laga Lysning höllts d. 16 December 1788 Allmänn Andersmässo Sochnestämma med Askeryds Församling då följande Mål förehades och afgjordes:

§ 1.  Uplästes sidsta Wallborgsmässo Sochnestämmo Protocoll, som då war justeradt och underskrifwit, men som nu widare i Protocolls-Boken inskrifwit till alla delar ärkändes och sanningen till styrka här ofwanföre underskrefs.

§ 2.  Angående Spån till Kyrkan; så emedan ännu något återstår, som på Kyrkan behöfwer Spåning nästa Wår; så beslöts, att af Spån-cassan skulle uphandlas 15 stångmål äfwen som hemkörslen af samma cassa betalas. Werkställigheten anförtroddes Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp.

§ 3.  Angående de Fattige, så emedan 2-ne i Fattigstugan, sedan sidsta Sochnestämma aflidit, så fick nu, efter Församlingens löfte Enkan Ingärd Pehrsdotter, som är född i denna Församling uti Kättilstorp 1723 det ena rummet. Hwad det andra rummet angår, så emedan gamla swaga Pigan Cathrina Johansdotter ifrån Wästra Oroen är ett af Församlingens barn och länge njutit fattigdel och nu ej har (något) att luta sitt hufwud under; altså bewiljades Hänne, som är närmast på fattig-listan, att få det andra med undfående af ½ fattigstugudels Stat. Hwad Henric Samuelsson i Karstorp angår; så, ehuru Han är född i N. Vi 1718, men nu är blind och utfattig, så ömades Hans tillstånd så, att Han lofwades med sin Hustru få inflytta i Fattigstugan; men kan nu ej mera än få hälften af fattigstugudels Staten. Äfwen tilläts, för lika medömkanswärda omständigheter Sjuka och wanlytta Pigan Stina Gabrielsdotter från Prutan inflytta i Fattigstugan, ärhållandes för nästa gång fattigdel i 2. Classen; men sedan i den första, och ärindrades, att alla som i stugan inflytta låta alt sitt tillhörigt upskrifwas, att efter deras död komma Fattigcassan till godo. Därnäst upflyttades till bättre Fattigdel Enkan Maja i Prutan i 1. Classen; gamle Isac Nyman i den 2. Och Enkan Maja i Åmarp i den 3. Och på Extra-Stat Enkan Kjerstin Larsdotters Barn i Karstorp, äfwen som ock Mor-Modern gamla Enkan Maja Isacsdotter bewiljades, att få den wanliga Fattigstugudelen från Karstorp Södergården. Enkan Ingeborg Knutsdotter från Stora Lönhult hade beklagat sin Nöd i ansende til Mågens förestående flyttning från Församlingen; men om Han, än skulle bortflytta på någon tid, lofwade dock Församlingen att ej förskjuta Hänne wid förefallande ledighet till Fattigdels ärhållande.

Angående Wedkörningen till Fattigstugan, så gjordes den ärinran, att, enligt Protocollet af d. 5. Dec. 1785 skall hwar Rotemästare i sin rote hafwa därom upsigt och uttaga eller sjelf betala 4 Skilling för hwart enbets-lass som felar och inlemna dessa penningar till Fattigcassan innan Han från sin Rotemästaretjenst wid Sochnestämman endtledigas, hwaröfwer Föreståndarna böra upmärksamhet hafwa. Ytterst på framställning beslöts, att till Fattigstugan skulle få upköpas på Fattigcassans bekostnad ett windspjell, om hwilket Föreståndaren skulle draga försorg.

§ 4.  Angående Lazaretts Sammanskotten uplästes de därtill hörande Räkningar och många Bref, hwaraf befants, att de fattiga Flickornas Maja Stinas och Saras curerande från Venerisk smitta kostat 8 Riksdaler, 45 Skilling, 8 Runstycken, hwaraf ännu återstod för Församlingen att betala 4 Riksdaler, 43 Skilling, 4 Runstycken och på årliga sammanskottet 16 Skilling 2 Runstycken för att hela Församlingens Debet till Lazarettet, för det närwarande besteg sig till 5 Riksdaler, 11 Skilling, 6 runstycken. Hwilket delat mellan 37 Hela Hemman blifwer 28 Styfwer på hwar Helgård; så emedan Flickan Maja Stina har Fattigdel af hela Församlingen och Herr Doctor Vadströms Visitation åsyftade, att förekomma ett Ondt, som hotade hela Församlingen, så insågs och bifölls billigheten af hwad som begärt blifwit, att hela Församlingen däruti skulle deltaga. Jönköpings Läns Innewånare och Linköpings Läns till denna Församling hörande anse sig som ett folk och önska sig i samdrägt sammanlefwa, och wille de till Norra Vedbo hörande denna gången låta sin talan falla, att några Ydreboar undandragit sig i detta sammanskott till Visitationen; men, om så ytterligare skjer, så kan likwäl i händelse af sjukdom ej annat skje, än att Ydreboarna då får draga omsorg för de sina wid sådana tillfällen. Nu skulle detta sammanskott utlysas nästa söndag och Rotemästarna inlemnar Penningarna i Kyrkan.

§ 5.  Angående de sednare Reparationer i Prestegården så upwiste nu Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp, att återstoden, som ännu ej är betald bestiger sig till 3 Riksdaler, 16 Skilling, 10 Runstycken, hwilket deladt mellan 39 Hela Hemman, som Prestegårdsbyggnad utgöra, gör på Helgården 17. Styfrar, på ½ 8 Styfrar och så widare. Detta sammanskott skulle af Rotemästarna uphämtas och lemnas till Byggmästaren, som därföre i Kyrkocassan clarerar.

§ 5.  I stället för Sochnemannen Daniel Jansson i Ägersryd, som begärde att slippa Rote-Mästare Sysslan och som den i 3 År ganska berömligen bestridt, tillsattes Hemmansbrukaren i Ägersryd, Drängen Peter Jonsson.

Sidst beslöts Sochnestämman med Herrans wälsignelses tillönskan, och teknades i Protocollet som närwarande Sexmän Hans Jonsson i Westorp, Niclas Bengtsson i Ingevallstorp i stället för Daniel Larsson, Jacob Eliasson i Lutarp, Jon Nilsson i Redeby och Nils Jansson i Spelhester.

År och dag förr skrifwen

                                                                                          In Fidem

                                                                                Daniel Cnattingius

A. O. Drake, Nils Åkerman,

Pehr Samuelsson, Daniel Andersson.

 

År 1789, den 19 Maj. Pag. 114 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen utlysta Wallborgsmässo Sochnestämman, som höllts med Askeryds Församling i Sochnestugan d. 19 Maji 1789.

§ 1.  Sedan sidsta Protocollet war i Protocolls-Boken underskrifwit, uplästes Kyrko Räkenskaperna, som med Special-Förtekningarne jämfördes och till alla delar riktiga befunnos och underskrefwos. Äfwen upwiste Sochne-Mannen och Klåckaren Spåncassans Räkningar. Därnäst öfwerlades om några Kyrkans angelägenheter och behof, hwarwid beslöts angående den återstående Spåningen å Kyrkan, att den skulle werkställas med det första; och hwad Rödfärgningen å Stapeln samt det återstående af Kyrkan angick; så skulle det tillbjudas på Entreprenade och tillkallades de som tillbudit, att komma up i Sochnestugan Annan-dag Pingst, då därom i Församlingens närwaro för de möjeligen bäste hwilka skulle afgöras. Widare beslöts, att en ny Mässe-Skjorta af Hållands lärft, till 14 á 15 alnar, skulle få inköpas för Kyrkans Räkning: att Sochnebuds Foderalet jämte Silfret omkring Flaskan skulle få lagas, och, angående Orgelwerket, som Organisten Hesselgren gaf tillkänna wara felaktigt att det skulle få lagas wid tillfälle för det lindrigaste som skje kan och med all förwaring för framtiden, att det ej tager någon skada af det som förekommas kan.

§ 2.  Angående Församlingens Fattiga gaf Pastor wid handen, att wid den ärfarenhet Han sig förwärfwat sedan Han detta Pastorat tillträdde fant Han tillgångarna ej kunna tåla mera än 4 på Stat i Fattigstugan, till hwilka åtgå årligen 48 Lispund Rågmjöl, 12 Lispund Kornmjöl, 48 Kannor Ärtor och 4 Riksdaler i Penningar. Att, wid bibehållandet af de 3. inrättade Classer ej flera i hwarje Class få uptagas, till hwilka, efter det som förra utdelningarne tillåtit utdela tillsammans 30 Lispund Mjöl och något Penningar årligen, då det blir för de många på Extra Stat och som ej få öfwerskrida antalet i Classerna 18 Lispund tillsammans, årligen med något penningar, efter tillgångarna, som endast får wid tillfälliga Sammanskåtter, då alt hittills här ingen annan Fattig-Casse fond funnits, än hwad årligen samlas, årligen utdelas med Specials förande på Inkomst och Utgift.

Nu hade till denna Sochnestämma, utom de förr uptagne anmält sig Elfwa fattige, att få fattigdel. Till att ömt urskilja den enes behof framför den andres, då intet alla kunde hjelpas, så granskades, med förfrågningar till Församlingen, Fattig-Listan och måste där nödwändigt uttagas de som antingen haft Fattigdel för sina Barn, och hwilkas Barn nu något i ålder tilltagit, äfwen som ock de, hwilka wid jämförelsen funnos mindre behöfwande än de nu anmälte, hwilket sedan det skjedt, så bewiljades,att ofärdiga Pigan Stina Gabrielsdotter i Fattigstugan skulle hafwa half Stat därstädes; att i 1-sta Classen uptages swagsinta Pigan Lisken Andersdotter i Kättilstorps gärd-stuga och gamle Jan Andersson i Vennebjörke. I andra Classen uptogs ofärdiga Drängen Anders Johansson i Munkebod. I 3-dje Classen uptogs Mål-lösa Flickan Catharina Ericsdotter i Redeby Håkansgård. På Extra Stat upfördes: Gamle Börje Jönsson i Bubbarp, gamla Enkan Beata Andersdotter i Fattigstugan, gamle Pehr Johansson i Prutan, gamla Enkan Anna Hansdotter i Klinten, Enkan Brita Nilsdotter i Lägernäs för sina Barn, gamla Hustru Kjerstin Håkansdotter i Lägernäs, gamla Enkan Elin Håkansdotter i Bygget, Enkan Annika Larsdotter i Granstugan för sina Barn, gamla hustru Elin Nilsdotter i Vennebjörke, gamla Enkan Maja Andersdotter i Ägersryd Gatstuga. Flera kunde nu ej uptagas, då antalet af dem, som åtnjuta Församlingens Sammanskått är 40, tillsammans med dem som Fattigstugu Stat hafwa. Angående Weden, så när de förra besluten werkställas, fants den wara så tillräckelig, att när en Rote hädanefter bewiljades köra om Wintertiden sin wed till Sochnestugan, där, wid allehanda sammankomster, Församlingen har däraf behof och gagn, och skulle wid nästa Sochnestämma afgöras hwilken Rote därtill anordnas. Widare angående de Fattige uplästes med nogare upmärksamhet Kongl. Majestäts Nådiga Kundgörelse af d. 5. December 1788 angående skyldigheten att underhålla sådana ifrån den ena till den andra Församlingen inflyttade Personer, som sedermera blifwa wanföre och icke kunna sig sjelfwa födan förtjena. Och war nu den händelsen för handen, att en wid Namn Samuel Jönsson upwiste sin Attest från Asby, hwilken icke kan intagas utan Församlingens bifall. Angående Enkan Catharina Nilsdotter, om hwilken Församlingen war sammankallad d. 19 sidstleden April; så emedan nu bewis framteddes, att Hon undergått sitt ådömda straff, och Hon nu lofwat en annan lefnad, så skulle Hon med sådant wilkor få i Församlingen åter uptagas, sedan Hon sin Kyrkopligt stått och Församlingen af misskund för Hännes kända fattigdom, Penningeböterna eftergifwit.

§ 3.  Om de nuwarande Sjuke i Församlingen i Torpet Nystorp upläste Pastor därom: Herr Doctor Wadströms Bref och Hans ytterligare Attest, samt Pastors därpå till Herr Assessor Wåhlin afgifna Betyg och hwad som därutinnan föregått, och, som en Venerisk Sjuka är af ganska swåra fölgder för ett Samhälle, så fordrades här snar hjelp, hwarföre, så fort möjeligt wore botemedel skulle sökas, och, som för det första penningar därtill fordrades, så kunde ej annat än bewiljas, att hwad till de Smittades curerande nödwändigt åtgår, det får lånas i Kyrkan mot Ränta, under den Rubrique, att Församlingen answarar för Summans årliga Interesse och Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake på Askeryd answarar, att 3 à 4 Riksdaler betalas årligen utaf Torparen Johan i Nystorp på Capitalet till dess Summan blir godtgjord och äfwen af Torparen Interesset om möjeligt är; Men den Reservation gjorde Herr Öfwerste Lieutnenaten och Riddaren, att, om Torparen dör innan Capitalet blir betalt, så kan Herr Öfwerste Lieutnanten och Riddaren ej answara för Summan som wid Torparens dödsstund återstår. Som nu detta war det andra Expedient som kunde widtagas, så bewiljades Lånet i Kyrkan under följande Titel: Förskått mot Ränta enligt Sochnestämmo Protocollet af d. 19 Maji 1789.

§ 4.  Pastor anmälte, att några Sochneboar för Honom gifwit tillkänna, att, då nuwarande Adjuncten Herr Johan Apelberger ej hade mera än den wanliga lönen af Pastor, så kunde Hans utkomst något hjelpas genom friwillig Collect; Hwilket bewiljades skola för sig gå, nästa Pingestdagen.

§ 5.  Begärde Rote-Mästaren för Karstorps Rote Nils Danielsson i Börnäs afskjed och för Kättilstorps Nils Andersson i Kalsvid. För den förre tillsattes Rusthållaren Anders Andersson i Karstorp, och för den sednare Hälftenbrukaren Johannes Andersson i Kalsvid.

Sidst beslöts Sochnestämman med Herrans wälsignelses tillönskan och teknades å Protocollet närwarande Sexmännen: Hans Jonsson i Vestorp, Daniel Larsson i Ingevallstorp, Jacob Eliasson i Lutarp, Nils Pehrsson i Skafarp, Jonas Svensson i Lägernäs, Jan Jönsson i Arfvabod.

                                                                                          In Fidem

                                                                                Daniel Cnattingius

 

År 1789, den 8 December. Pag. 118 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen utlysta Andersmässo-Sochnestämman, som höllts med Askeryds Församling i Sochnestugan d. 8. December 1789.

§ 1.  Sochnestämmo-Protocollet af d. 19 Maji som förr warit upläst och är kändt underskrefs nu i Protocolls-Boken.

§ 2.  Då wid frågan om de Fattigas underhåll Pastor wid sidsta Wallborgs-Sochnestämman, måste, under den noga Calcule som upgafs, wid handen gifwa, att hwad årligen kunnat samlas till de Fattige årligen blifwit utdeladt; Så upläste Pastor nu de, dels genom upmuntringar, dels goda böjelser hos Christne; Dels genom dödsfall och Laglig Sterbhus-Procent, sedan sidstleden Maji mindre förmoner, hwaraf befants, att det som de Fattige således gifwit är, nu går till 28 Riksdaler, 2 Skilling, 10 Runstycken. I följe häraf proponerade Pastor, att en beständig Casso-Fond för de Fattige ifrån denna Sochnestämma får inrättas, hwilket bewiljades, för att af 25 Riksdalers utlåning, efter 6 procent, de Fattige skulle hafwa 1 Riksdaler 24 Skilling om Året. Med denna Cassa förfares på samma sätt som med Kyrkocassan. Hwar och en Låntagare skall hafwa satt fullgiltig säkerhet. Ett Låne-Conto är redan inrättadt och Interesset betalas owedersägligen 2 gånger om Året, nämligen till första Söndagen i Junii Månad och den första söndagen i December, på det att detta Interesse, wid war utdelning må komma de Fattige till godo.Enligt sidsta Sochnestämmo-Protocollet skulle en Rote årligen köra wed till Sochnestugan, och anslogs därtill, tills widare Lönhults Rote, som, då den utgör Fyra Enbets-Lass af Helgården, så slippa de att köra wed till Fattigstugan, som af de öfriga kan skje tillräckeligen om beslutens werkställande af Rotemästarna noga efterses.

Den förfallna Fattig-Bössan beslöts att nedtagas och en ny skulle upsättas, på utwist ställe på Kyrkowallen. Mäster Dahlström åtog sig Träd-arbetet för 24 Skilling. Johannes Andersson i Kalswid med någon hjelp af det förra Järnet åtog sig Smedsarbetet till lika pris, hwilket af Fattigcassan kommer att uttagas, om ej någon särskildt af ädelmod och frikostighet will detta bestå, i hwilken händelse, en Tafla med sin Inscription, där upsättes till upmuntran, att hogkomma de Fattige.

Till Fattigdels undfående hade 4 sig anmält, men, som endast ett rum war ledigt efter afledna Flickan Maja Stina, så kunde ej mera än en antagas, nämligen gamla och sjukliga Enkan Kjerstin Ericsdotter som nu wistas i Torpet Gransnäs, hwilken från nästa utdelning får Fattigdel på Extra-Stat, såsom någon af de anmälte, mäst för sin Ålder och Swaghet däraf i behof.

§ 3.  Angående Penningarna till Jönköpings Lazarett, så, när af detta Pastorat årligen fordras 2 Riksdaler 18 Skilling hwilka till Krono-Befallningsmannen mot qwitto lemnas, så uplästes förtekningen å alla Insamlingarne och befants, att Församlingen redan wid allehanda tillfällen gjordt sådana Sammanskott, att man nu kunde nämnde Summa wid upbördsmötet clarera, och de öfriga gömmas till Lazarettets behof, som för det närwarande gjorde ett Saldo af 1 Riksdaler 40 Skilling.

§ 4.  Kyrkan rörande påmintes, att felande Interessen skola inbetalas och anmodades Sexmännen att de upräknade därutinnan bristande Låntagare därom, tillsäga. Angående Rödfärgningen å Kyrkotaket och Klåckstapeln gaf Pastor wid handen huru detta af den antagne Entrepreneuren ej kom att werkställas, utan att nu köpte äro 7 Tunnor Rödfärga och kommer i Sommar Församlingen att tillsläppa dagswerken när detta arbete beqwämligast kan företagas. Wid Predikstolen befinnes en dörr böra göras för att komma till det skåpet som på wäggen befinnes och därjämte ett skrank på Muren, hwilket alt Mäster Dahlström åtog sig att förfärdiga till Sommartiden, och beslöts, att sedan det skjedt är, skulle det tillika med skåpet anständigt målas. Om panelningen i Wapenhuset öfwerlades, att det är högst tjenligt att den skjer. Otta Tålfter bräder få därföre inköpas för Kyrkans Räkning som förmenas förslå till detta och det förr nämnda behofwet. Byggmästaren besörjer hwad härwid det bästa blifwa kan.

Angående en Linas förskaffande på Kyrkans bekostnad, så gafs förslag på en Lina som kan få köpas på Olstorp. Är den pålitelig och tillräckelig så torde hon få köpas. Emedlertid skulle anhållas om hon mot lega af Kyrkan, får lånas wid nästa  Rödfärgning på försök.

§ 5.  Redan 1786 d. 10 December och således nu för 3. År sedan anfördes och bifölls behofwet om Loge-Ladornas Täckning i Prestegården. Nu begärdes, att Församlingen wille i anseende till detta behof och lättare tillgång än kan hända annars, bespara litet Halm därtill. 23 Tjog af 1. Lispund hwar kärfwe föreslogs, hwilka delade på 39 Hemman göra 12 Lispund af Helgården wäl upgjord Halm, som framköres med sina wedjor på det sättet att denna Halm framskaffas i Winter, efter pålysning af Rote-mästarna, då, på en dag halmen från Smålands-Sidan emottages och på en annan dag halmen från Ydre-Sidan och Rotemästarna i Westorps och Kättilstorps Rote hafwa härpå upsigt.

Därnäst måste Pastor wid handen gifwa den stora olägenhet, som wisat sig på Sidokammaren i Församlingens Prestegårds- Byggning, att Swamp förstört gålfwet och fräter Panelningarna både i Kammaren och Salen. Pastor hade redan skaffat sig plankor till golfwet, men som Han förutsåg, att många dagswerken härtill åtgingo, så begärde Han Församlingens biträde nästa Wår, hwilket bewiljades, Äfwen war golfwet i den så kallade Matsalen så upnött, att det behöfwer inläggas och panelningarna fråntagas, hwilket äfwen bewiljades, så att nödiga dagswerken med det mera får af Byggmästaren i förenämnde afseende reqvireras.

§ 6. Som det händt i År, att flera kommit till Pastor med Höga Landshöfdinge-Embetets Resolution att få se Sochne-Exemplaret af Mantals-Längden; Så fant Pastor nödigt att det wid sidsta Mantals-skrifning inlösa Detta Exemplar är nödigt för allmän underrättelse. Afgiften war därföre denna gången 24 Skilling. Till att i detta Mål eller annat wara Församlingen till hjelp emodt hwad förledit År påkostades den tillärnade Fri-Corpsen ärläggas af följande Gårdar, utjordar och torp, enligt hwad åtogs d. 3. November förledit År, nämligen af Sjöhester för ¼, Östra Oroen för 1/8 Vestra Oroen för 1/16, Hesterslid för 1/8, Hestemålen för 1/8, Stora Lönhult Lillgården för 1/8, Måltorpet för ¼, Rota för 1/8, Frantshemmet för 1/8, Djupadahl för 1/8, Björnslätt för 1/8, Bäckhemmet för 1/8, Öfra Sörviken för 1/8, Ruggemålen för 18, Borgen för 1/8, alt i proportion af 6 Skilling på Ottondelen, hwilka penningar inlemnas i Kyrkan efter pålysning och emottages af Kyrkowärdarna. Hwaremot Exemplaret af Mantals-Längden för i År förwaras i Sacristian till hwars och ens underrättelse som det åstundar se, och göres för öfrigt på Sochnestämmans Räkning huru dessa Penningar för allmän nytta anwändes.

§ 7.  Beslöts, att den i Kyrko-boden befindteliga Spiken tillika med den obrukbara Spånen kommer att försäljas på en dag, som Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp till auction utsätter. Taldes äfwen om, att, om någon Rödfärga efter Kyrkans rödfärgande blifwer öfrig, så funno de som Prestegårds byggnad utgöra, att den till Loge-Ladornas conservation i Prestegården kunde få handlas och anwändas hwarom Församlingen framdeles inkallas.

§ 8. Till Sexman efter Nils Jansson i Spelhester, som flyttat ut Församlingen waldes för Lönhults Rote Sochnemannen Sven Månsson i Stora Lönhult.

Sidst beslöt Sochnestämman med Herrans Wälsignelses tillönskan.

                                                                                                   In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

M. S. von Krusenstjerna, A. O. Drake, A. Pereswetoff-Morath, H. C. Schmiterlöw, Dan. Hörberg.

 

År 1790, den 31 Maj. Pag. 128 ff.

Protocoll, hållet wid lagligen utlyste Allmänna Sochnestämman med Askeryds Församling d. 31 Maji 1790. ( 6 juni ?)

§ 1.  Uplästes sidsta Sochnestämmo-Protocollet af d. 8 December förledit år, hwilket förr warit upläst och ärkändt och underskrefs nu i denna Protocolls-Bok.

§ 2.  Uplästes Specialierna öfwer Kyrkans Inkomst och Utgift från d. 1 Maji 1789 till samma dag detta år, samt den därefter Formerade Summariska Räkningen, hwars Saldo till nästa år befants wara 285 Riksdaler 7 Skilling 11 Runstycken och underskrefs alt som uplästs och riktigt befunnit. Då härwid Utlåningarna uplästes befunnos följande restera med Interesse-Penningars betalning, nämligen: Lars Nilsson i Torpet Bråten, Magnus Andersson i Torpet Åmarp, Johannes Danielsson nu Soldat för Redeby, Johannes Nilsson, Hemmansbrukare i Kättilstorp, Pehr Pehrsson, Hemmansbrukare i Hesterslid, hwilka skulle af Sexmännen strängeligen tillsägas, att sina skyldigheter till Kyrkan fullgöra.

§ 3.  Pastor hade nu den glädjen, att på Sochne-Stämmo-Bordet upräkna Ett Hundrade Sextiosex Riksdaler och Trettiotwå Skillingar, som en Ledamot i Församlingen efter förut gifwit löfte, hade till denna Sochnestämma Honom tillställt till det wigtiga och Christeliga ändamålet, att det ej framdeles i denna Församling skulle hända, att något af de barn, som nu eller framdeles i denna Församling upwäxer skulle sakna den förmon, att kunna läsa Guds Heliga Ord, känna sina Christendomspligter och Skyldigheter mot Gud, mot Öfwerheten och andra, samt mot sig sjelfwa. Den Ädelmodige Gifwaren har begärt, att här wid detta tillfälle icke nämnas; men hwad efterwärlden hämtar för gagn af Hans till så ädelt ändamål förärade gåfwan skall förwara Hans minne som en wälgörare för Församlingens hopp, och det kan ej för framtiden blifwa obekant af deras upwäxande barn. Pastor, som flera gånger påyrkat såwäl i sina predikningar som wid Sochnestämmorna angelägenheten af en Barna-Lärares antagande upläste härwid hwad redan 1788 d. 26 Maji är till Protcollet tagit. Nu blir saken denna, att från denna tid utlånas penningarna på säkra händer så att 10 Riksdalers Årlig ränta af detta Capital winnes. Af dessa Interesse-penningar lönas Barna-Läraren som är förbunden, att till underwisning emottaga alla de Barn som till den ändan hos Honom af Föräldrarna anmälas, eller ock om hwilka honom af Pastor tillsägas.För Hemmansbrukarnes och Torparnes barn, som ej äro alt för mycket fattiga får Han 16 Skilling dessutom för hwar Termin, som räknas till 5½ Månad; Men de Fattigas Barn skall Han för ingen widare betalning underwisa, och det som de andra både till att kunna läsa innantill wäl samt att utantill kunna både D. Lutheri Cateches och D. Svebilii förklaring säkert; endast, att alla barnen som komma till Honom förses med det underhåll, som de under Läse-tiden betarfwa, och skulle det åligga Honom att besörja för Barnen äfwen ock om deras öfriga skötsel, så att de icke måtte härunder, på något sätt wanskjötas.

Under denna öfwerläggning framlemnades hwad Wälädle Herr Fendricken Nils Åkerman å Sillevik skrifteligen om denna saken sig yttrat, hwilket i detta Protocoll med största skjäl och så mycket häldre uptages, som wåra beslut däraf fattas kunna, och war detta benägna yttrande ord från ord så lydande:

”Beträffande den fond af 166 Riksdaler 32 Skilling, som nu, till befrämjande af en Barna-Lärares wid Askeryds Församling underhåll redan influtit, torde, efter min tanka, följande kunna antagas och stadgas:

  1. Detta och wisserligen flera till den ändan inflytande capital skola särskildt jämte Kyrko-Räkenskaperna i Kyrkoboken årligen, nu och framdeles alltid intagas och af Pastor utföras huru ock till hwem de förräntade blifwit, under lika answar som Kyrko-Lagen om Kyrkans enskildta medel stadgar.

  2. Räntan á 6 procent som därutaf för halft År af Pastor eller Kyrkowärdarne infordras måste, utbetalas strax til Barna-Läraren emodt dess Qwitto.

  3. Äger Pastor Loci allena Rättighet, pröfwa och antaga Läraren, dock med Församlingens samråd.

  4. Bör Personen äga den insigt i Läsande och Skrifwande m.m. som till ändamålets winnande ärfordras: wara försedd med påtageliga Bewis och Skicklighet, Gudsfruktan och Dygd, hälst ogift och barnlös.

  5. Stället, där nödiga Hus Rum för en dylik förmodeligen kommer att upbyggas tyckes bäst passa sig på Prestegårdens utägor ju närmare gården desto bättre.

  6. Tillhörer det Pastor, hälst Han af en sådan Man bör äga mycken lättelse i en delen af Embetet som hörer till den första underwisningen, att, efter ½ Års tid från denna dag hafwa antagit Barna-Läraren med de förmonligaste wilkor som i början kunna träffas; så att med underwisningen ej längre upskjutas måtte.

7. Emedan alt hwad i detta friwilliga föremål hopsamlas på syfta bör Guds Namns Ära och den fattiga ungdomens underwisning i Christendoms Kundskapen: Fördenskull måtte det blifwa Kyrkoherdens Oafbrutne answarige omsorg, att medlen till den ändan oförryckte i alla tider anwändes, hwartill önskas den Högstes Wälsignelse.

Skulle denna min wälmenta, ödmjuka samt under min sjuklighet författade ärindring finnas wärdig att till Protcollet tagas, så, hemställes detta wår nu warande Älskade Probst och Hög-samt Respective Församlingens Ledamöter.

Sillevik d. 31 Maji 1790. Nils Åkerman.

Wid detta anmälde Pastor wid första puncten att redan anstalt wore att Capitalet snart utlånas till säker man mot Revers och pantsatt fast Egendom, på hwilken Intekning tages å Låntagarens kostnad och afsändes till den ändan från Sochnestämman Penningarna hwilka icke kunna få wara utan i circulation, då däremot sjelfwa Reversen för Summan samt Interesset för hwart halft Års förlopp kommer att i Kyrk-Kistan förwaras

I följd af detta skall Läse-mästaren wara säker, att hwart halft År af Pastor och Kyrkwärdarna emottaga 5 Riksdaler.

Kan Pastor och Församlingen så länge fonden ej är större få någon annan Läse-mästare än en af Allmogen,Som Pastor wist, wet kan läsa för Barnen och i öfrigt skjöta dem; ty, om man med 10 Riksdalers blotta Lön skulle få någon Studerad Man, så wore det ej möjeligt, att Han däraf kunde subsistera, warandes det ock för Allmogens barn det hufwudsakeligaste wunnit i denna delen, då de rent kunna läsa och tydeligen minnas och förstå sin Christendom.

Det wilkoret att Läse-mästaren skulle wara ogift wore wäl det bästa för Hans egen utkomst; men om Hans Hustru kunde laga Barnens mat och besörja deras skjötsel wore det ej illa.

Stället där denna Schola kunde hållas kommer an på hurudan samdrägtighet Församlingen wisar att wilja ett sådant Hus upbygga, som werkeligen wore det tjenligaste, hwartill Pastor i den händelsen föreslår en Plan i den till Prestegården hörande så kallade Qwarnstugan nära Ån, som rinner utur Assjön.

Till utnämnande af Barna-lärare war Pastor straxt beredd, då, det öfwerwäges hwad i det föregående anfördt är, men likwäl nu allenast En ad Interim och på ett Halft Års tid.

Lofwade nuwarande underteknad Pastor, att så länge Han här lefwer och wistas och Gud förlänar Honom Nåd att tänka ömt för de upwäxande barnen, skall såwäl det lagas, att den anslagna fonden är på säker grund utlånt, och Lönens riktiga betalning till Läse-Mästaren icke uteblifwer, som ock, att Han skall hafwa all för Honom möjelig upsigt om Barnens underwisning och skjötsel; äfwen som Han ock, härmed lofwar, att så länge Han är Pastor i Askeryd, så skänker Han hwart År en half Tunna Korn till den Barnasköterskan, som lagar barnens mat och håller dem wid god ans. Sedan således detta anfördt blifwit så war det, som Pastor i samråd med Församlingen utnämnde den ende, som i närwarande omständighet wore Honom bekant att både wilja och kunna emottaga Församlingens barn till underwisning och skjötsel hemma hos sig, och skulle från morgondagen d. 1. Junii Församlingen äga Rättighet, att små Barn till Honom sända, de fattigare för någon afgift för underwisningen; de förmögnare mot 16 Skillings betalning hwar Termin och däraf i proportion af tid, ankommandes alt annat på friwilliga gåfwor. På ett halft år utnämndes till Barna Lärare Johan Pehrsson i Torpet Torrarp.

Hwad således för det närwarande i anledning af den i ewärderliga tider hedrande skänken kan i werket ställas, det är därmed afgjordt; men som en annan fråga om Inrättningens utwidgande för framtiden bör wara Församlingen och Pastor lika kär; så öfwerlades 1-mo om en Byggnads upförande på det stället som föreslaget är i det föregående; men i närwarande krigstider begärde Allmogen, för hwilkas barns skull denna Inrättning egentligen är, därutinnan upskof; 2-o Förestälte Pastor den Ömhet som än här förekommer, att fastän många will lära sig läsa och nu kan få det, så har Han dock intet hwaraf Han under Läse-tiden skall Subsistera.

Af Församlingens Herrar woro här närwarande Wälborne Herr Öfwersten och Riddaren Salomon Mauritz von Krusenstjerna på Tunarp, Wälborne Herr Hofrättsrådet Alexander Pereswetoff-Morath, Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Axel Otto Drake på Askeryd samt Wälborne Herr Majoren Henning Christian Schmiterlöw på Olstorp. Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake, ehuru nu ärnandes att nästa År skiljas ifrån oss lofwade, att en Tunna Säd skulle, innan afflyttningen aflemnas för fattige barns behof, hwilken säd af Fattigdels Föreståndarna emottages och till sitt ändamål anwändes. De öfriga samteliga närwarande Herrarna som förr nämnda äro jämte Herr Camrer Hörberg på Eldstorp lofwade hwar för sig, att, om någon af deras underhafwandes barn är så fattigt, att det för fattigdom ej kan hos Läse-Mästaren mottagas, så bestå förenämnde Herrar deras underhåll under den tiden hwar och en för sina underhafwandes Barn. Allmogen åtog sig äfwen, att så snart något barn är på en Bondes ägor, som ej kan sig underhålla, så skola de äfwen bestå underhålls kostnaden. Härmed sättes denna nyttiga och högst wackra Inrättning straxt igång, och Herren gifwe wälsignelse till dess gagn för Askeryds Församling i ewärderliga tider!

§ 4.  Öfwerlades om Reparationerna wid och uti Kyrkan, att de skulle werkställas enligt 4. Momentet af Sochnestämmo-Protocollet för d. 8. December 1789.

§ 5.  Aflade Pastor sin ödmjuka och tjensteliga Tacksägelse för Loge-Ladornas Täckning i Prestegården. Någon Ny Halm som öfwer blifwit lemnades som ärsättning för Pastor wid tillfälle af Takens lagning förr tillsläpt och den gamla öfwerblefna skulle af Församlingen säljas. Hwad i öfrigt, enligt Sochnestämmo-Protocollet af d. 8 December förledit år är beslutadt skola repareras i Prestegården, det lofwades innan hösten blifwa werkstäldt.

§ 6.  Gaf Pastor Församlingen wid handen om Fattig-Cassans tillstånd och dess förwaltning med glädje öfwer någon ordentelig inrättning där med. På Pastors föreställning lofwade ock Församlingen; att med Ler-bruk eller Såg-spånor göra Tråssning öfwer Tak-panelningen i Fattigstugan. Bland de fattiga lofwades gamla Männen Pehr i Prutan och Samuel i Skogsholmen, som nästan woro blinde, att få hädanefter fattigdel i 2. Classen, och gamla Olof i Lönhults-stugan, som äfwen har samma swårighet, intogs att njuta Fattigdel i 3-dje Classen, samt bewiljades gamla Pehrs barn i Hafrida Ryttare-Torp fattigdel i Extra Stat.

§ 7.  Upwiste Pastor Räkningarna för Lazaretts Medlen från Ydre sidan hwilka alltid skola till Linköping försändas och blefwo förtekningarna underskrifne. Härwid gjorde Pastor ärinran att Ydre-boarna ej förgäta att wid glada tillfällen ihågkomma sådana för mänskliga eländets lindrande inrättade werk, utan alltid något wid bröllop, Barns-öl och Kyrkogångs-öl eller ock wid sorgeliga tillfällen såsom wid begrafningar tillsammanskjuta och i Kyrkan inlemna, då däröfwer Räkning sedan wisas skall wid hwarje Wallborgsmässo Sochnestämma.

§ 8.  Sexmän och Rotemästare blifwa de samma som förr utom i Karstorps Rote, där uti afledne Daniel Larssons ställe i Ingevallstorp waldes till Sexman Sochne Mannen och Rusthållaren Jöns Pehrsson i Karstorp.

§ 9.  Ogifte Sochneskräddaren Magnus Paulisson begärde Församlingens Förord, att Han måtte af Höga Landshöfdinge-Embetet i Jönköping få Nådigt tillstånd till att hafwa 2-ne med sig arbetande drängar; och, som Församlingen är widsträckt, och i anledning däraf härmed intyga kunde, att Sochneskräddaren behöfde denna hjelp; altså önskade Församlingen för sin del, att Höga Landshöfdinge-Embetet täcktes genom Nådigt Utslag gifwa förenämnde Sochneskräddare för Askeryds Församling tillstånd, att 2-ne Sochneskräddaredrängar nu och framdeles få hos Honom Mantal skrifwas och förswaras.

Som detta war så föredragit och afhandladt beslöts Sochnestämman med Herrans Milda wälsignelses tillönskan öfwer denna Församling.

                                                                                 In Fidem Protocolli

                                                                                 Daniel Cnattingius

 

År 1790, den 14 December. Pag. 129 ff.

Protocoll, hållet wid Lagligen utlyste Sochnestämman med Askeryds Församling d. 14 December 1790.

§ 1.  Uplästes Protocollet af d. 31 sidstledne Maji och underskrefs i Protocolls-Boken, hwilket innehåller Instructionen för Barna-Läse-Mästaren i Församlingen, warande den då antagne Jan Pehrsson i Torrarp, äfwen nu närwarande och det samma afhörde, och upwiste Pastor dess Qwitto på de 5 Riksdaler, som Han för det förflutna halfwa Året i Lön bekommit: och, som Jan Pehrsson yttrade sin åstundan att ännu wilja wid samma göromål förblifwa, och Han war oklandrad härutinnan; så kommer Han den än till Wallborgsmässan förrätta. I öfrigt angående fonden till denna Inrättningen så förwaras Papperen och den riktigt gifna Laga gifna Intekningen för Utlåningen i Kyrko-Kistan.

§ 2.  Angående wår Kyrkogård, som efter mångas gjorda skäliga anmärkningar fordrar, att man har noga upmärksamhet därstädes att Människo-benen få ligga ostörda på sitt ställe till sin förmultning, beslöts: att man skulle taga en wiss plan och gå på den fram i sina Lineer: att början skulle skje med 1791: att Planen blifwer den nu minst befinteliga upgräfna, nämligen på Kyrkans östra Sida från Kyrko-Boden till Norra Ringmuren och börjas i Södra kanten af samma Plan och går sedan i rät Linea, Linea efter Linea så länge den planen räcker, då emedlertid tiden lärer utwisa hwad Plan därnäst tagas skall. Pastor gjorde endast Reservation för Fändrick Nils Åkerman på Sillevik och hwad för Honom begärdes bifölls allmänneligen. Han hade Graf och Grafställe för Sillevik i Kyrkan; men på Pastors föreställning hade Han afstått från den begäran att där begrafwas. Torde ock hända att Slägtingarna en gång wilja upsätta något Monument där Han med sin Mor och Bror på Kyrkogården kommer att hwila. I öfrigt hwad Grafwarna i Kyrkan angår, så kommer dermed wid förefallande tillfällen, att observeras så wäl hwad Kyrkolagen i 18 Cap. 8 § innehåller som hwad Författningarna Citerade i Ecclesiastique Werket 1. delen p. 227 och sednare delen p. 960 wid handen gifwer.

§ 3.  Upwistes Räkningarna öfwer hwad wid Kyrkan blifwit werkstäldt angående Rödfärgningen. Ännu återstår ett och annat af hwad beslutadt är, och däribland panelningen i Wapenhuset med sin afplankning till Bår-Hus, som kommer att werkställas sedan bräder blifwit upköpte. En stentrappa till Wapenhuset åtog sig Mäster Dahlström att göra och ditsätter en nödwändig syll, så Han wid dess färdiggörande och Fattig-bössetakets behöfwande ändring undfår 1 Riksdaler.

§ 4.  Hwad Reparationerna i Prestegården angår, så berättade nu Pastor huru de blifwit anstälte, hafwandes sålunda Pastor med mycken omkostnad å sina wägnar och Församlingen äfwen mera bjudit till att förekomma den swamp, som hotat den wackra Byggningen. Pastor betackade högeligen dem som utgöra Prestegårds byggnad för deltagande i deras angelägenhet, som ock med all wälwilja blifwit werkstält. Pastor gaf till känna, att de penningar, som influtit för gammal Takhalm wid Prestegården förslagit til att betala glasmästaren, som i några nya bogar insatt rutor och några flera som bogarnas förmultning bräckt i de andra Rummen. Till arfwodet för Mäster Dahlström, som ock war närwarande gjordes Räkningen till 4. Riksdaler för dess beskjedeliga arbete i Prestegården och till hwad nu återstår med nya Fönsterbogar, Takrännornas ändring samt hjelp med ett dikes görande kring hela Byggningen, som sedan skall fyllas med klappersten, och wid hwilket Pastor äfwen lofwade hälften af omkostnaden, alt för det ändamålet att Swampen må förekommas. Kostnaden till Mäster Dahlström blifwer nu för dem som i Prestegårds-byggnad deltaga 5. Skilling af Helgården, 2 Skilling 6 Runstycken af Halfgården, 1 Skilling 3 Runstycken af fjärdingen och så widare, i sin proportion.Så snart detta Protocoll är å Predikstolen upläst utfordras sagda penningar af Rotemästarna, hwar i sin Rote, som sedan på en gång lemna alla penningarna till Byggmästaren Daniel Andersson i Vestorp. Det skall ock höra Rotemästrna till att uttaga enligt Sochnestämman af d. 3 Nov. 1788 och flere Protocoll därom följande penningar, som anwändas till Församlingens gemensamma tjenst wid Mantals Sochne-längdernas utlösning nemligen af Sjöhester 12 Skilling, af Östra Oroen 6 Skilling, Vestra Oroen 6 Skilling, Hesterslid 6 Skilling, Hestemålen 6 Skilling, Stora Lönhult Lillgården 6 Skilling, Måltorpet 12 Skilling, Rota 6 Skilling, Frantzhemmet 6 Skilling, Djupadahl 6 Skilling, Björnslätt 6 Skilling, Bäckhemmet 6 Skilling, Öfra Sörviken 6 Skilling Borgen 6 Skilling, Ruggemålen 6 Skilling.

§ 5.  Angående Inrättningen för Sochnens Fattiga, öpnades den gjorde Fattig-bössan nu för första gången och befants däruti wara för ½ År 1 Riksdaler 26 Skilling och 1 Runstycke, hwilket utmärker Christnas wackra tänkesätt att göra godt mot sin Fattiga Nästa och önskades en denna liknande insamling för hwart halft År!

Till fattigdels åtnjutande upflyttades Elin i Rosendal i 1.Classen, Elin i Bygget och Elin i Vennebjörke i en 2-ra.På Extra Stat antogs Enkan Sara Samuelsdotter på Kalsvids ägor och Ingrid Knutsdotter i Källemansstugan.

Hwad Lazaretten angår befants, att Pastor hade samlat wid de Bröllop Han i år bewistat den Stipulerade Summan och att Saldo för i År war 1 Riksdaler 15 Skilling och 3 Runstycken.

§ 6.  Till Rotemästare efter Nils Carlsson i Vära, som begärt afskjed och wäl sig upfört antogs Daniel Nilsson i Lutarp.

Sedan sagda Mål, som i Lysningen anmälte warit, blifwit föredragne; så slutades Sochnestämman med inbördes önskan af Herrans Wälsignelse!

                                                                            In fidem Protocolli

                                                                            Daniel Cnattingius

1791 d. 25. Maji offenteligen upläst utan påminnelse eller anmärkning intyga:

M. S. von Krusenstjerna, H. C. Schmiterlöw, G. Fr. Schmiterlöw,

Daniel Andersson i Vestorp, Nils Andersson i Karstorp.

 

År 1791, den 25 Maj. Pag. 131 ff.

Protocoll, hållet wid Lagligen Utlyste AllmännaWallborgsmässo Sochnestämman med Askeryds Församling d. 25 Maji 1791.

§ 1.  Uplästes Kyrkoräkenskaperna, befunnos riktiga och underskrefos. Som nu en Summa penningar befants wara inne i Kyrkans Cassa som kunde och borde utlånas; så anmälte Ägaren till Askeryds Säteri Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw sig wilja, för att tjena Kyrko-Cassan, undfå 100 Riksdaler till Låns, hwiket Lån ur Kyrkocassan bewiljades mot Herr Capitainens Revers, då det antecknas i Låne-Conto, att det är med Församlingens samtycke och bifall.

Alla Låntagare upräknades. De som ej betalt sina Interessen i den tid de redan bordt skulle af Rotemästarna tillsägas att sådant i akt taga, om de sina Lån wille behålla. En dels panter började ock att ej wara wederhäftiga, för hwilka antingen större pant inlemnas eller ock indrifwas Lånen. Wid Räkningarnas öfwerseende öfwersågs äfwen hwad som till Fattigcassan hörande är. Alt befants där iakttagit och som riktigt befunnit underskrefs.

§ 2.  Angående Reparationerna wid Kyrkan skulle det werkställas hwad 3 Momentet i förra Protocollet innehåller, och får ett besluts werkställighet icke försummas

Församlingens Organist Wälbetrodde Anders Hesselgren, hade anmält det behofwet, att Kyrkans Orgelwerk skulle af en Orgel-Byggare få öfwerses och rengöras; och beslöts: att, så snart någon kunde fås för minsta och lindrigaste kostnad för Kyrkan, så skulle Församlingen därom inkallas och Contract slutas.

Wid Kyrkans behof anmältes ock af Kyrkowärdarna om nödwändigheten af ett nytt Bår-kläde, och beslöts: att ett af godt swart Wallmar, á 12 Alnar skulle få inköpas och up-drogs åt Kyrkowärden Anders Pehrsson i Lutarp att härom draga försorg.

§ 3.  Hwad i Prestegården är nödigt, att bibehålla Församlingens Hus at de ej förfalla och att söka förekomma den swamp som man med så mycken möda och kostnad sökt utrota, werkställes alltid, och, innan wintren hwad Momentet i sidsta Protocollet innehåller. Hwad därtil ej medhinnes kunde, lagar Mäster Dahlström som därföre betalning fått, att det blifwer werkstäldt så snart det sig göra låter.

§ 4.  Som den förr antagne Barna-Läsemästaren Johan Pehrsson i Torrarp ej kan, i anseende därtill, att Han hafwer att sköta ett Torp längre gå härutinnan till handa; så öfwerlades huru detta skulle anförtros någon, som wid den warande ställningen bäst kunde upfylla ändamålet, och befants, att af de nuwarande sökande Afskjedade Soldaten Nils Bergqvist i Torpet Åsen på Annerstorps ägor i Bredestads Församling war den tjenligaste, så wäl i anseende till förr ådagalagda prof, att Han underwisningen, att läsa i bok wäl förrättar, som ock, att Hans Hustru war känd för den, som gaf Barnen god skötsel. Han antogs därföre på ett År med de i Sochnestämmo-protocollet af d. 31 Maji 1790 föreskrifne wilkor, och i anseende till förekomne omständigheter kunde Han ej annat än qwarblifwa i sitt Torp tills widare; men nödwändigheten förde Församlingen till minnes att så laga, att Barna-Läraren, så snart skje kan kommer att wara Församlingen till hands.

§ 5.  Angående Församlingens Fattige, så befants efter afledne gamla Carl Nilsson i Hulu-stugan att rum war ledigt i 1-a Classen, som efter jämnförelse mellan alla sökande gafs åt gamla, nästan blinde, sjuke Pehr Jansson i Prutan, Enkan efter Carl i Hulu, Kjerstin Andersdotter, som med mycken beskjedlighet skött sin länge sängliggande Man lofwades wid nästa utdelning Mannens fattigdel. Sedan får Hon fattigdel i 3-e Classen, och lofwdes Hänne på dess begäran att wid nästa Michaelis tid få inflytta i Församlingens Fattigstuga. Gamla Mannen Börje Jonsson i Bubbarp upflyttades till 3-e Classen. På Extra Stat antogs Ryttare-Enkan Lena Samuelsdotter i Ufåsen med sina fyra barn, och sjukliga Pigan Ingrid Erlandsdotter i Ropsten. De som nu åtnjuta fattigdel gå till ett antal af 50 och böra ej wara obilliga när man hjelper dem hwad hjelpas kan, och de som tillika orka något arbete göra, få därwid ej wara late och klagande.

Fattig-dels Föreståndarna begärde, att, efter de nu i 3 År haft denna omsorg därifrån få entledigas. Rusthållaren Nils Andersson i Karstorp öfwertalades, att än wara därwid qwar, men, efter Daniel Nilsson i Stora Lönhult tillsattes Sochne-Mannen Olof Pettersson i Redeby Södergård.

§ 6.  Församlingens Sex-Män och Rotemästare begärde emellan sig någon ändring och tillsattes till Sex-Män, i stället för Nils Pehrsson i Skafarp Israel Torstensson i Kättilstorp, i stället för Jonas Svensson i Lägernäs Carl Jonsson i Lägernäs, i stället för Jacob Eliasson i Lutarp Johannes Eliasson därstädes, i stället för Hans Jonsson i Vestorp Johannes Jonsson i Rotekulla. Till Rotemästare tillsattes: I stället för Jan Larsson i Lägernäs, Sven Samuelsson därstädes, för Peter Månsson i Munkebod Jonas Pettersson i Bubbarp, för Niclas Ericsson i Ägersryd Jan Jonsson i St. Lönhult, för Jonas Jonsson i Vestorp Anders Andersson i Hälla. Afträdande Sexmän och Rote-mästare betackades för deras beskjedeliga upförande i det som till Församlingens bästa hördt.

§ 7.  Angående Brannstods-Cassan; så funno närwarande Herrar Possessionater på Ydre-sidan så wäl som menige Allmogen önskeligit wara, att, en dylik Cassa, som redan för Smålands sidan af denna Församling befinnes, äfwen för Ydre kunde inrättas, och beslöts: att den delen som hörer till Ydre, för sin nytta inrättar en sådan Cassa, hwarom författningen kommer att upsättas och på en Allmän Sochnestämma, sedan därom genom kundgörelse är tillsagt, föredrages och stadfästes.

§ 8.  Anmältes och bifölls: att de gamla Träden på Kyrkogården wid Olstorps och Tunnarps Murade Grafwen skulle Grafägarna stå fritt att låta nedhugga, hälst de annars kunde skada medföra såsom murkne och för nära stående Wapenhuset och grafwen. Sedan således de anmälte Målen genomgångne woro beslöts Sochnestämman med Herrens Wälsignelses tillönskan.

År och dag förr skrefne.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Offenteligen upläst utan påminnelse och anmärkning intyga

Daniel Hörberg, Johannes Gabrielsson, Nämndeman, Peter Månsson, Nämndeman, Jonas Hansson, Anders Pehrsson, Sven Jacobsson i Ingevallstorp.

 

År 1791, den 13 November. Volym K I a 4. Pag. 31 ff.

Protocoll, Hållit i Askeryds Sochnestuga den 13 novemb. 1791.

Sedan den delen af Askeryds Församling, som hörer til Jönköpings Län flere gånger warit tillsammans att rådgöra om det beslut, som borde widtagas för att söka hjelp och rättelse uti den disproportionerade (oriktiga) Wägdelnings-Lott, hwarmed denna Församling blifwit betungad, jämförelsewis med nästgräntsande Sochnar; så war det i laga tid pålyst, att i dag skulle denna saken förehafwas och utgöras i den mohn och så widt det på Församlingen ankommer. Hwar och en har befunnit att den ena swårigheten har härutinnan medfördt en annan, och i samma mohn som Askeryds Församling fått en disproportionerad tilldelning af wägar; så måste de äfwen widkännas ett större deltagande uti afgiften för Snö-plöjningen. Sochnemannen, Rusthållaren Daniel Andersson i Vestorp upwiste ett Betyg, att Marbecks-Boarne begärt 24 Skilling för hwart Hemman, så wida de skulle åtaga sig Snö-plöjningens förrättande för Askeryds Sochn, då däremot 12. Skilling wore ett antagit pris i andra Församlingar. Wid öfwerwägandet af detta och alt hwad i denna angelägenhet förewarit, beslöt Askeryds Församling enhälligt och ingen undantagen, som det rörer, att ej längre förtiga detta sitt lidande, utan anmäla hos Konungens Befallningshafwande i Jönköping beswär öfwer sidsta Wägdelnings förrättningen, hwartil de trodde sig hafwa gällande skäl, sedan de nu mera kommit til uplysning och kännedom om deras Fullmägtiges ådagalagda efterlåtenhet och okunnighet wid det tillfället.

Capitaine Wälborne Herr Georg Schmiterlöw på Askeryd yttrade sig häruppå med det anförande: ”Sedan Askeryds Församling allmänneligen beslutat att hos Landshöfdinge Embetet insinuera det lidande, som denna Församlings hemmans Åboar under sista wägdelningen blifwit tillfogad uti jämförelse med Bredestads, Marbecks och Frinnaryds, torde det wara nödigt, att wi Allegera (åberopa) ett sådant Document, som bewisar wår behöriga Klagan och den orättwisa, som wid denna förrättning blifwit mot oss utöfwad. En lycklig händelse har tillskyndat mig detta Document, som jag anser wara tillfyllestgörande. Det innehåller ett Sammandrag af Wägdelningslängderne, som wisar huru stor längd af Lands och Allfarliga wägar, Frinnaryds, Marbecks, Bredestads och Askeryds Sochnar underhålla, samt huru många alnar hwart fullt Hemman proportionaliter efter Sochne-Indelningen eller öfwer alt lika räknadt tillkommer. Häraf inhämtas, att då 1. helt Hemman uti Frinnaryd underhåller 613 alnars wäg 1. Dito uti Marbeck 551. 1 dito uti Bredestad 1035. Så måste 1. helt Hemman uti Askeryd underhålla 1643 alnar, således öfwer 600 alnar mera, uppå hwart Hemman uti Askeryd, än något af de förenämnde Församlingarnes, Broarne oberäknade.

Sådant med mera verificeras af en Ortens Kronobetjent, hwars Ämbetes skyldighet ägnat at undersöka Wäglängdernas beskaffenhet och därjämte uplysa sig om alt, som til sakens kännedom warit af nöden. Då wi nu bifoga en så owäntad anledning och så styrkande skäl til wår ansökan om en ny proportionerad wägdelning oss och närgräntsande Församlingar emellan; så sätter jag ingalunda uti twifwelsmål, att wårt Läns wördade Höfdinge lemnar oss all den åtgärd, som til wår uprättelse lända kan.”

Til uplysning om denna saken begärde en hwar at Herr Capitaine wille låta det åberopade Documentet til hela sitt innehåll bifogas med detta protocoll, som bifölls.

Utaf alt detta stadnade äfwen Församlingen i det enhälliga beslut, at detta protocoll skulle i ödmjukhet till Höga Landshöfdinge Embetet i Jönköping öfwersändas, jämte en åtföljande ansökan, att Askeryds Sochn ej får mera wägstycken att underhålla, än som på deras hemmantal kunna belöpa, och att detta måtte jämkas igenom en ny, säker och proportionerad wägdelning oss och de nämnde Sochnar emellan.

Askeryds Sochnestuga, år och dag förenämnde.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Församlingens Sexmän:

Johannes Jonsson i Rotekulla, Jöns Persson i Karstorp, Johannes Eliasson i Lutarp, Jon Nilsson i Redeby, Jan Jonsson i St. Lönhult i Sven Månssons ställe.

 

Högwälborne Herr Baron, Öfwerkammarherre och Landshöfdinge, Commendeur af Kongl. Nordstjerne Orden samt Riddaren af Kongl. Swärds Orden.

I anledning af det Sochnestämmo Protocoll, hållit i Askeryd den 13 November 1791. som Församlingen härjämte i ödmjukhet får bifoga, äfwen som det däruti åberopade och vidimerade Sammandraget om ifrågawarande Sochnars Hemman och wägstycken, täcktes Herr Baron och Landshöfdingen m.m. tillåta att wi wända oss til den rättwisa, som Höga Landshöfdinge-Embetet alltid wisar, när wåra angelägenheter komma til dess kunskap.

Då Askeryds Församling inom denna Sochn underhåller tre allmänna Landswägar, nemligen från Skyttlingabäck till Maas-Broen, ifrån Hesterslid till Nye-Bro, ifrån Måhlen i Bredestads Sochn till Askeryds Kyrka, samt Häradswägen förbi Bordsjö Säteri med flere smärre allfarliga wägar, och til alt detta har dryga wägstycken på stora Stockholmswägen uti Bredestads och Marbecks Sochnar; så bewisar hosföljande wägdelningslängd. at Bredestads Sochn aldeles är befriad ifrån stora wägen och underhåller endast ett stycke uti fördelagtigaste jordmohn af wägen förbi Aneby Qwarnar, jämte någon liten del af den Landswägen, som går til Askeryds Kyrka. Marbäcks och Frinnaryds Sochnar åter hafwa utom stora Landswägen inga betydande wägar at answara före. När hwart och ett Hemman uti Frinnaryds Sochn således underhåller 613 alnars wäg, 1 dito uti Marbäck 551, 1 dito uti Bredestad 1035, så måste hwart och ett helt Hemman i den delen af Askeryds Församling, som hörer til Jönköpings län underhålla 1643 alnars wäg. Härjämte tillkommer äfwen den olägenheten för oss, att wi hafwa 1. á 2. mil till wåra wägstycken på stora Stockholmswägen, hwilket afstånd fördubblar både tidsspillan och den arbetandes beswär, samt hindrar oss uti wåra Gårdars, Hemmans och Lägenheters skjötande. Sluteligen följer äfwen, att, i samma mohn som wi äro betungade med en drygare tilldelning af wägar, så blifwa wi äfwen proportionaliter skattlagde för Snö-plogs afgiften.

På anförde grunder och skäl anhålla wi fördenskull i ödmjukhet, i följe af Byggn. B. 25 Cap. 8 § det täcktes Herr Baron och Landshöfdingen m.m. låta, med görligaste första, förordna, uti Askeryds Församlings tillkallade Innewånares närwaro, en ny och proportionerad wägdelning oss och de nämnde Sochnar imellan, hwarwid, då antalet af Gårdarna och Summan af wägarnas Alnetal äro gifne, hwar Gård och Lägenhet efter sin storlek får lika mycket, och därjämte så jämkas, att wi ej få ett sådant afstånd til wåra wägstycken som nu, görandes wi oss öfwertygade igenom denna förnyade wägdelning, at helt och hållit befrias ifrån alt deltagande uti stora Stockholmswägens underhållande, då wi dessförutan hafwa  så många wägar att skjöta, som i det föregående anfört och bestyrkt är.

Wår mening är ingalunda den, at söka undandraga oss från wåra skyldigheter, utan endast at komma til möjlighet och wisshet af hwad wi såwäl til almän som wår egen beqwämlighet hafwa at bidraga.

Wi recommendera fördenskull denna wår ansökan som innefattande att ibland de mäst angelägne af en Församlings oeconomie mål, til ett snart och Högrättwist afdömande, hwarförutan wi få widkännas fortfarande disproportionerad och arbete. Under gladaste förhoppning af ett ynnestfullt willfarande framhärda wi med all wördnad att wara

Högwälborne Herr Barons, Öfwerkammarherrens, Landshöfdingens, Commendeurens och Riddarens

                                      Ödmjuke

                                           Och

                            Ödmjukaste tjenare

Maurits Sal. von Krusenstjerna, Georg Schmiterlöw,

Sven N. Collin, Daniel Cnattingius, Daniel Hörberg, Samuel Björkelund.

 

År 1791, den 12 December. Pag. 135 ff.

Protocoll, hållet wid Lageligen Utlyste Andersmässo Sochnestämman, som hölts med Askeryds Församling d. 12 December 1791.

§ 1.  Upwistes Specialen öfwer Kyrkans Inkomst och Utgift för sidsta halwa år och fants behörigen förd och summerad samt underskrefs.

§ 2.  Pastor gjorde den frågan om någon ting wore mot Prediko-Ämbetet att ärinra, eller, om Embets-sysslorna wid Gudstjenstens förrättande hittils, genom Guds Nåd blifwit skötte till Församlingens gagn och glädje? Hwarwid ingen hade att ärindra; utan både Lärare och Åhörare iakttaga hwad Kyrkolagen i 2. Cap. 5 § utstakar.

§ 3.  Pastor anmälte, att, i alla städer och de flesta Lands Församlingar är brukeligt, att Tros-Bekännelsen läses eller sjunges, utan att orgorna därwid göres. Som Tron innefattar en Bekännelse, hwarwid alla upstå at wisa sin wördnad och böra wara stående till dess beslutet är sagt, så skulle ej Församlingen undra därpå, om den ej spelas på Orgorna, så framt ej wid wissa tillfällen.

§ 4.  I Kyrkan hade Mäster Dahlström till en del werkstält hwad Han sig utfäst och begärde 3 Riksdaler för panelningen i wapenhuset samt den där inrättade afdelningen för Lik-Bårar och Bårkläden. Det nya Bårklädet af Wallmar upwistes af Kyrkowärden Anders Pehrsson i Lutarp, hwilket kostade 3 Riksdaler 16 Skilling. När nu detta kommit i sin ordning, så beslöts, att Nyckelen till detta i Wapenhuset indelta Rum kommer att med answar förwaras af den, som bor i Sochnestugan, hwilken skall utlemna hwad som fordras samt påminna om betalningen, att den i Kyrkan inlemnas. Det nya Bårklädet skulle få brukas för första gången utan betalning nästa söndag wid afledne Berömwärde Pehr Samuelssons Begrafning. Sedan skall därföre betalas för hwar gång 2 Skilling 8 Runstycken. För det andra i ordningen 1 Skilling 6 Runstycken och för det 3-e 1 Skilling; men det sämsta som brukas af de utfattiga får brukas utan afgift.

För öfrigt åtog sig Mäster Dahlström att fullborda hwad förut öfwerenskommit är och jämte en dörr från Predikstolen utåt muren göra ett wackert skrank, som kommer sedan, att med tjenlig färg bestrykas

§ 5.  Angående wår Kyrkogård, som efter mångens gjorde skälige anmärkningar fordrar, att man har noga upmärksamhet därstädes, att människo-benen få ligga ostörde på sitt ställe till sin förmultning och hwarföre ifrån 1791 Års början en wiss plan war antagen till grafwar på sätt som 2. Mom i prot. Af d. 14 Dec. 1790 innehåller; så fortsättes än widare samma beslut med utmärkande att nästa plan tages på wänstra sidan om wägen till södra Kyrko-Muren. Hwad de brukelige Korsen wid grafwarna angår så ärindras, att på de flästa Kyrkogårdar denna kostnad besparas. Skulle de wilja bibehållas, så må åtminstone det som teknas på dem utmärka, att man kommit så långt i läsning, att man stafwar rätt. Främmande som dem åskåda skulle annars och det med skäl ej få fördelaktiga tankar om det som bör wara det första hos dem som skola skrifwa något.

§ 6.  Som Sochnemannen och Klockaren Ärlige och Wälbetrodde Pehr Samuelsson i Smugefall, hwilken d. 10 innewarande December Saligen aflidit haft Församlingens Spån-Cassa om hand och däröfwer hållit Räkningar, som här upläste blifwit; så framlemnade nu Hans Son Kyrkowärden Ärlige och Beskjedelige Anders Pehrsson i Lutarp Hufwud-Räkningen till denna Cassa, hwilken uplästes och gillades, warandes nu denna Cassas behållning 25 Riksdaler, 11 Skilling, 9 Runstycken, hwilken i Contant framgafs samt i därtill hörande valuta. Församlingen angelägen, at få denna Cassa än widare ombestyrd till förkofring walde enhälligt Sochnemannen Ärlige och Beskjedelige Sven Carlsson i Redeby Mellangården till Cassa-Man och öfwerlemnade det ofwan nämnde tilll Honom som äger Summan att hafwa utlånt mot 5 procents årligit Interesse, hafwandes han för Räkningens hållande samma arfwode, som förr warit. Medan nu om Cassor talades, så anmälte Camereraren på Eldstorp, Herr Daniel Hörberg, att Han åstundar deltaga i Församlingens år 1767 påbörjade och sedan af Häradsrätten stadfästade Brannstods-Cassa och ärböd sig till den ändan gifwa till samma Cassa 8 Riksdaler, 16 Skilling, eller 50 Daler Silfwermynt wid deltagningen. Öfwer detta skulle Församlingen tillika med Cassa-Männen yttra sig till nästa Sochnestämma, då Räkning för denna Cassa kommer att wisas.

§ 7.  Pastor upläste hwad detta år influtit till Jönköpings Lazarett, som sig besteg till 3 Riksdaler, 16 Skilling, 6 Runstycken, hwaraf då årliga afgiften 1 Riksdaler 36 Skilling afdrages blifwer öfwerskotten 1 Riksdaler, 28 Skilling för detta år. Som nu dessa öfwerskotts penningar äro swåra att hålla särskild Räkning öfwer, så bewiljade Församlingen, att de få uptagas i Fattig-Cassans Räkningar anmälandes Pastor, att detta öfwerskott bestiger sig till det närwarande till 4 Riksdaler, 35 Skilling, 9 Runstycken.

§ 8. Till Fattigdels undfående hade sig flere anmält och uptogos på Extra Stat: Gamla Nils Amundsson i Djupedahl, Inhysesmannen Blombergs sjuka Hustru Caisa Pehrsdotter i Redeby, Sjukliga Bonde-Enkan Hustru Kjerstin Mårtensdotter i Börnäs, Sjukliga Enkan Maria Larsdotter i Karstorp, Nästan Blinda Enkan, Beskjedeliga Ingeborg Svensdotter i Gatstugan. De förr gjorde Författningar som ock ses af Protocollet för d. 24 Maji 1780 förnyades. De som inflytta i Fattigstugan på Stat hafwa att weta, att deras qwarlåtenskap efter deras död höra Fattig-Cassan till och böra Fattigföreståndarna äga Inventarier däröfwer och dem handhafwa. Samma sak är med dem som längre tid hafwa Fattigdel i första Classen, än längre i den andra och tredje, men af dem som warit på Extra Stat fordras endast tredje-delen af deras qwarlåtenskap wid deras död, då Fattig-Cassan får afgiften för Lik-Kistan widkännas. De nuwarande Fattige böra mäst ömma för tillkommande tiders fattige; men finnes någon härmed missnöjd ware sig den fattige eller dess anhörige får Han sig wid nästa Fattigdels utdelningen, sin Fattigdel afsäga. Sochnestämman beslöts med Herrans Wälsignelses tillönskan!

                                                                                               In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

1792. d. 31 Maji upläst offenteligen utan påminnelse och anmärkning.

H. C. Schmiterlöw, G. Schmiterlöw,

Daniel Hörberg, Hans Hagström.

 

År 1792, den 31 Maj. Pag. 138 ff.

Protocoll, hållet wid Lagligen utlyste Wallborgsmässo-Sochnestämman, som hölts med Askeryds Församling d. 31. Maji 1792.

§ 1.  Sedan Andersmässo-Sochnestämmo-Protocollet blifwit åter upläst och i Protocolls-Boken underteknadt genomsågos de förda Specialierna och underskrefwos. Därpå framwisades Summariska Räkningen för det sidst förflutne Ecclesiastique året, och befants till alla delar riktigt anfördt wara. Näst Kyrko-Räkenskaperna framlemnades Fattigcassans Räkningar äfwen riktige befundne. Att Peter i Sjöamålen fått i Fattig-Cassan, med Församlingens samtycke göra ett Lån till att befria sitt Hus från en inkommen smittosam sjukdom kunde Han som gårdsägare ännu ej befrias ifrån att betala. Därnäst upwistes Scholae-Cassans Räkning och tillställdes Afskjedade Soldaten Bergqvist återstoden af sin Lön; så att Han nu inför Protocollet ärkände, att Han fått Tio Riksdaler för Året, äfwen som Hans Hustru för sin beskjedeliga wård om barnens skjötsel hade af Pastor erhållit ½ Tunna korn. Som Bergqvist hade i Barna-Underwisningen uträttat hwad berömligit är; så antogs Han widare, på ett År att nyttja samma förmoner mot lika förbindelser. Han anmälte det Han, för Barnens beqwämlighet åstundade, att ett Wäggfast Skåp skulle få göras i Sochnestugan, där Matwaror m.m. kunde få sättas. Detta bewiljades på det sättet, att, sedan detta Skåp blifwer ditsatt skulle sedan höra Scholae-inrättningen till. Wälborne Herr Major Schmiterlöw på Olstorp lofwade Låset och det öfriga Smidet på sin bekostnad. Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw på Askeryd lofwade antingen en Riksdaler, eller Bräder till Skåpet, hwilka Bräder Församlingen skulle framköra, under Byggmästarens Daniel Anderssons tillseende. Att tillföra Sochnestugan och Kammaren wedbrand tillades Kättilstorps Rote jämte Lönhults på försök, åliggandes det äfwen Föräldrar och Hemmansbrukarne, som hafwa barn wid denna Inrättning till att underwisas, att äfwen därjämte wed framköra.

Näst detta framwisade Cassa-Männen för Brannstods-Cassan Rusthållarna Daniel Andersson och Hans Hagström i Hafrida Brannstods-Cassans Räkningar, af hwilka befants, att Cassans Saldo nu war 87 Riksdaler, 36 Skilling, 9 Runstycken, och öfwertalade Församlingen samma Cassa-Män att qwarblifwa wid förwaltningen. Den af Herr Camrer Hörberg wid sidsta Sochnestämman gjorda förfrågan om deltagande för Eldstorps Säteri i samma Cassa beswarades med upwisande af sjelfwa Inrättnings Documenten, som nu ej kunde ändras utan Bredestads-boarnes hörande och ändring i Härads-Rättens Stadfästelse-Dom.

Synelängden å den skada som timat i Konungsäng uplästes bestigandes sig till 13 Riksdaler, 28 Skilling. På allmän begäran kom i öfwerwägande huru upsigt borde hafwas på beskaffenheten af de hus som wid gårdar och torp finnas, och blef öfwerenskommit: Att hwar Rotemästare i sin Rote, går ikring 2. gånger hwar Sommar och tillser huru dana Taken och Skorstenarna äro; Finner Han dem wåda medförande och Han säger till om förbättring och den ej werkställes tills Han andra gången kommer tillbakars; så skall Han därom underrätta Cassa-Männen, och det sedan genom dem blifwer anmält på Sochnestämman både för den delen af Församlingen som hörer till Norra Vedbo och den som hörer till Ydre, hwarwid de försummeliga efter omständigheterna pligtfällas så mycket starkare, som de uragtlåta en så wäl dem som wår Församling nyttig aktsamhet.

§ 2.  Sedan förenämnda Räkningar förewarit yttrade Pastor till Protocollet följande:

Förnäma och Hederwärda Församlingen täcktes wid så många Räkningars upwisande finna huru swårt det är för mig äfwen när jag äger någorlunda god helsa att hafwa på alt detta den aktsamhet, som wederbör. Om det mig nu infaller, att jag blir lagd på sjuksängen eller jag dör; så bör alltid Soin (?) wara om desssa Cassors både förwaltning och Räkenskaper. At därföre anhåller jag först, i stöd af Kyrkolagens 28 Cap. 4 §, att någon af Ridderskapet och Adeln täcktes åtaga sig att wara närwarande wid de här 2. Gånger om året skjeende Fattig-utdelningarna och på det närmesta sätt deltaga i alt hwad denna öma sak rörer.

Därnäst får jag af lika skäl förbunden, anhålla, att då Specialierna skola afslutas till hwar Sochnestämma jag hade tillflygt till någon i Församlingen, som Summerade Special-Boken och woro närwarande wid Summariska  Räkningarnas formerande, och som tillika på sätt som Salig Fendrick Åkerman sig det åtog 1777 och förblef därwid till sin död, biträdde som Kyrko-Råd, och få af Församlingen förtroende Rättighet, att i de så ofta förekommande Måhl om Utgift och Inkomst och i alt hwad Kyrkocassan rörer, att tillika med Pastor eller den i Hans ställe är samt Kyrkowärdarna taga sådana beslut, som ofta till Församlingens hörande ej kunna upskjutas.

Efter detta af Pastor skjedda anförandet, täcktes Herr Capitaine Georg Fredric Schmiterlöw på Askeryd åtaga sig att wara närwarande wid de 2. gånger om Året skjeende Fattigutdelningarne och på det närmesta sätt med Pastor eller den som i dess ställe är samt Kyrkowärdarna och Fattighusföreståndaren deltaga i hwad de Fattigas öma sak rörer.

Äfwen på därom skjedd anhållan behagade Herr Kamereraren Daniel Hörberg på Eldstorp åtaga sig, att wid Kyrkans Cassa Räkningar gå igenom Transporterne och Summera Special-Boken och biträda wid Summariske Räkningarnes formerande, och anförtroddes af Församlingen, att med Pastor eller den som i dess ställe är samt Kyrkwärdarne besluta i sådana mål som till Församlingens hörande ej kunna upskjutas. (Jfr Pr. Priv. 23 §. Tit. Kyrkoråd i Eccl. W. d. 1. P. 390.)

§ 3.  Angående det, som bidrager till ordningen i Kyrkan och wid Gudstjensten anmälte Pastor, att i synnerhet Twänne oordningar hade blifwit förmärkte. Den ena består däruti, att en del, som kommer till Kyrkan icke gå in, då sammanringt är, utan uppehåller sig i Sochnestugan och på Kyrkowallen. Den andra består däruti, att en del under Predikan, Böner, Publicationers läsning m.m. gå ut och in i Kyrkan, hindra andras andagt och afhörande af det till allmän underrättelse upläses, då förut här i Församlingen warit så stilla, att ingen utom i högsta nödfall, eller af sjuklighet beswärad, gått ut förr, än Wälsignelse sagd och Sången slutad blifwit.

Hwad det första angår troddes det kunna förekommas om de upteknas, som befinnas wara i Sochnestugan eller andra stugor och på Kyrkowallen eller ock i Wapenhuset utan Laga orsaker sedan Sammanringningen är skjedd, och denna listan upläses wid hwar eller annan Sochnestämma, och kom öfwerens,att den som härmed beträdes skall pligta för hwar gång 1 Skilling till Församlingens Fattige. Äfwen tilläts den som bor i Sochnestugan att i rättan tid tillsluta Sochnestugudörren.

Hwad det andra angår, fants det wara en Osed, som ännu med warningar torde kunna afhjelpas, men, om stadigt samma och wissa personer, utan skäl till sitt utgående, af en störande osed härmed beträdas böra de upgifwas af de Sexmän, som sitta i samma del af Kyrkan och pligtfällas till 1 Skilling till Församlingens Fattige, som fördubblas för hwar gång. Blir detta åter en Wanart bland de yngre af Almogen, Barn och Tjenste-folk, så följer af Kongl. Resolution af. d. 25. Martii 1714. Cit. Eccles. W. 1. d p. 632, och Presterskapets 23 §. att sådan wanartig Ungdom skall sättas en söndag i Ståcken på Kyrkogården

§ 4.  Pastor anmälte angående Klåckare och Organist Sysslans bestridande, att Anders Hesselgren, enligt Fullmagt af År 1784, som nu uplästes, ägde allena Rättighet, ifrån sidstförflutne Maji till all denna tjensten tilhörande Lönen, men som Han funnit för godt, att med Pastors minne och samtycke begära biträde af Sochnemannen Carl Gustaf Petersson i Smugefall; så gafs ock Församlingen wid handen med hwad wilkor detta skjedt.

§ 5.  Till Bänke-Längd på Muren från Predikstolen hwarifrån en dörr skulle göras bewiljades att bräder skulle upköpas och detta skje på sätt, som wackrast förekommer och till beqwämlighet för att äfwen där kunna sitta under Predikans afhörande.

§ 6.  I Prestegården, där en stark blåst borttagit Ryggningen på Logen lofwades snar  Reparation, hwilken, sedan den war gjord och Pastor lofwade hjelpa med Halm därtill, så lofwade än ytterligare Församlingen, att, om Logen och Ladorna anströkos med Rödfärg, så wille Församlingen, till bättre Conserverande af dessa Hus, som till Församlingens upbyggande höra, bestå kostnaden därwid.

§ 7.  Angående Collecter blef beslutit: att 1-o på den instundande Högst-beklageliga Klago-dagen, d. 6. Junii, skulle, enligt författningarne om hwad bör samlas till pios usus, (fromma ändamål) den dagens collect insamlas för att få köpa en Bibel för de Barnens läsning, som underwisas i Sochnestugan. 2-do. Då Församlingens warande Adjunct Herr Johan Holmenberg för andra gången återkommit till denna Adjuncture: så anhöll Pastor för Honom om en Collect-dag och bewiljades därtill Midsommars dagen. 3-o. Då det af gammalt warit wanligt, att Klåckaren i Församlingen har 2. Collecter om Året så begärdes det äfwen nu af Klåckaren och Organisten Hesselgren och bewiljades därtil Annan Dag Juhl och en om Sommaren, nembligen första Communion dag efter Midsommaren, om ingen annan Collect af M.V. Consistorii Circulaire befaldt är. 4-o. I anseende därtill, att wår altid med heder hogkomne Pehr Samuelssons Son Sochnemannen Carl Gustaf Petersson i Smugefall efter sin Fader på behagelig tid, biträder med sång och annan tjenst, så bewiljades Honom Collectdag på den Communion-söndag i September Månad, då ingen annan Collect anbefald är, och önskade Pastor att den kärlek som Han med Församlingen haft för Fadren kunde mot Sonen bewisas.

§ 8.  Fattig-Längden företogs till granskning och Församlingen ärindrades om wår Christeliga Pligt, att handhafwa deras bästa. Å andra sidan bewisas ock af förra tiders Protocoller att den författningen om deras qwarlåtenskap som hafwa Fattigdel, hwilken uplifwades wid förra Sochnestämman är ej ny, utan ansågs redan 1779 för afgjord. Ibland de 45 som på Listan äro upförde flyttades efter afledne Pehr i Prutan Ofärdige Drängen Anders Johansson i Munkabod uti första Classen. Efter afledne Olof i Lönhult flyttades gamla Enkan Kjerstin i Gransnäs i andra Classen. Till 3-ie Classen flyttades gamla Enkan Anna i Bråten, och på Extra Stat antogs Enkan Sara Larsdotter i Sörängen. Afledne Betjenten Hafströms Enka, som nu bor i Soldattorpet Bäck fick tillstånd att utan afgift få hafwa sitt barn till Bergqvist att där underwisas i Läsning. Hjelp till underhållet, skjer enligt Sochnestämmo-Protocollet af d. 31 Maji 1790 af dem, på hwilkas ägor Hon bor.

§ 9.  Uplästes hwad ifrån förledne Maji till nuwarande blifwit insamlat på Ydre-sidan till Linköpings Lazarett, som sig besteg till 1 Riksdaler, 6 Skilling, 2 Runstycken, och hwilken Lista med underskrifter verificerades, att därpå till Max. Ven Consistorium upsändas.

§ 10.  Öfwerlades om Församlingens Fattigstuga, att Församlingen borde hålla den i godt stånd och beslöts, att den på Församlingens bekostnad skulle repareras och med Spjäll förses, hwarom de Sochnemän skulle besörja, som Församlingen walt, att särskildt omsorg för de Fattige hafwa. Frågan om weden skall till nästa Wallborgsmässo Sochnestämma föredragas widare. Emedlertid åligger det förenämnde Danne Män, att all Rest utfordra. Rusthållaren Nils Andersson i Karstorp begärde afskjed och tackades så mycket mera, som Han af god wilja warit längre härwid än wanligt är. I Hans ställe waldes till Föreståndare Rusthållaren Lorentz Håkansson i Lutarp, som nu tillika med Sochne-Mannen Olof Petersson i Redeby Södergård mottager och utdelar till de Fattige i Fattigstugan som hafwa Stat hwad dem tillkommer ordenteligen och äro närwarande wid andra Fattig Utdelningar, börandes i deras wård wara Inventarierne öfwer den qwarlåtenskap, som efter de Fattiges död bör höra Fattigcassan till, och huru det är wärkstält blifwer efterfrågan wid nästa Wallborgsmässo Sochnestämma.

§ 11. Twänne Sex-Män begärde ombytas nämligen Jöns Pehrsson i Karstorp och Jon Nilsson i Redeby, som betackades för den tid de härwid warit, och waldes i den förres ställe för Karstorps Rote Jan Pehrsson i Karstorp och i den sednares ställe för Redeby Rote Samuel Håkansson i Äsevad. Rotemästaren Pehr Jonsson i Ägersjö tog ock afskjed och betackades och i Hans ställe waldes Johannes Nilsson i Redeby Håkansgården.

Sidst beslöts Sochnestämman med Herrans Wälsignelses inbördes tillönskan.

År och dag förr skrifne.

                                                                                 In fidem Protocolli

                                                                                 Daniel Cnattingius

Offenteligen Upläst wid Andersmässo Sochnestämma d. 30 November 1792 utan påminnelse eller anmärkning intyga:

H. C. Schmiterlöw, G. F. Schmiterlöw, Dan. Hörberg.

 

År 1792, den 30 November. Pag. 145 ff.

Protocoll, hållet wid Lagligen Utlyste Andersmässo Sochnestämman  med Askeryds Församling d. 30. November 1792.

§ 1.  Uplästes ånyo Sochnestämmo-Protocollet af d. 31 Maji detta år och underskrefs i Protocolls-Boken.

§ 2.  Uplästes Specialierna, som woro förde och behörigen Summerade sedan 1. Maji, de därtill hörande Verificationer uplästes och underskrifter lemnades.

§ 3.  Angående Reparationer i Kyrkan lofwade Mäster Dahlström, att de till nästa Sochnestämma skulle fullbordas, efter den anwisning Han får af Pastor och Herr Camrer Hörberg. Till Kyrkans hwitlimmande särledes på Östra sidan föreslog Mäster Dahlström skola åtgå 3 Tunnor Kalk, som á 18 Skilling Tunnan gör 1 Riksdaler, 6 Skilling och skulle få för Kyrkans behof af Byggmästaren Daniel Andersson i Vestorp uphandlas.

Församlingens Klåckare och Organist Wälbetrodde Anders Hesselgren hade åtagit sig, att mot den wanliga afgiften af Kyrkan hålla Juleljus; men som de, hwilka sitta på Läktarna ej hafwa gagn af Ljuskronorna; så bewiljades, att 17 Ljus-Pipor skulle få göras på Kyrkans bekostnad och bewiljades 24 Skilling mera än förr, så att Kyrkans afgift till Ljus årligen och tills widare blifwer 2 Riksdaler, 24 Skilling. Hwad dem som sitta nedre i Kyrkan angår måste de bestå sina Ljus sjelfwa. Alla de, som hafwa samma stolrum skola komma öfwerens, att hålla ett Ljus och en Pipa för hwar bänk. En allmän önskan war, att Juledags morgonen måtte tillräckeliga Ljus i Kyrkan wara.

Delningen till Reparations Kostnaden i Prestegården kunde ej skje, hälst något som lånt är skulle först upköpas. Kostnaden för den werkstälda reparation å Fattigstugan war ej upgifwen, ej eller war den än slutad. På Sochnestugan återstod än något som skulle förbättras. Emedlertid hålles annotation häröfwer i Kyrkans Cassa-Conto-Bok.

§ 4.  Anmältes af Pastor, att, enligt det Församlingen har sig förut bekant hafwa wi från Backstugan Prutan 3. Personer, som å Församlingens bekostnad är inne på Jönköpings Lazarett. Om dessa hade Herr Provincial Medicus Assessoren Doctor Wåhlin skrifwit, att de borde med skjuts återhämtas d. 7. December. Äfwen som med Församlingens samtycke hade blifwit tagne ut Fattig-Cassan 2 Riksdaler för dessas transporterande till Lazarettet, och det så mycket mera Lageligt, som Modren har Församlingens Fattigdel; så frågades nu: antingen man får taga ur Fattigcassan till dessas åter Transporterande eller Sammanskott skulle därtill göras? Och efter här Fråga är om en som njuter Fattigdel, så bewiljades skjutslegan, att tagas ur Fattig-Cassan. Wid frågan om den som wille åtaga sig, att resa till Jönköping sidst nästa onsdag, åtog sig Sochne-Mannen Johannes Nilsson i Redeby att fara efter dem mot 1 Riksdaler 8 Skillings undfående ur nämnde Cassa. Sålunda har åtgått till dessas Transporterande 3 Riksdaler 8 Skillingar i penningar och dessa hafwa nyttjat Församlingens Legda Sängar för 1790, 1792 och 1794, så att nu endast en frisäng är igän för de contracterade 10 åren och det för 1796.

Widare anmälte Pastor huru d. 29 sidstledne October Enkan Carin Larsdotter, som tjente förledit år i Redeby Östragård och utflyttade förleden Michaelis tid, kom till Honom högst angripen af Venerisk sjuka. Han måste åter gifwa Hänne Attest, att hon tjent här i Församlingen. Nu, som Hon på det stället Hon har warit fått sin Lön, så frågades: Huru man skulle förhålla sig, om oss ådömes att betala Curen för Hänne, hwartill åtgå efter förra Räkningen 4 Riksdaler, 6 Skilling, 4 Runstycken? I den händelsen är ej möjligt annat, än att Sammanskott måste skje, efter Hemmantalet af dem, som bo på Smålands-sidan. Det är klart, att wår Fattig-Cassa ej kan tillåta hwarken denna eller andra dylika utgifter; men hwad hittills skjedt är werkeligen af de öfwerblefne årliga Lazaretts penningarne, hwilka blifwit i Fattig-Cassan wid förleden Maji inlemnade, och hwaröfwer således ingen har skälig ordsak att klaga.

Nu, som den Veneriska Sjukan gång efter annan wisat sig i denna Församling och dess utbredande skulle försätta oss i den swåraste belägenhet, så utbad sig Pastor, att här för Församlingen få upläsa En för 10 år sedan, af Herr Assessor Wåhlin gifwen Tryckt underrättelse angående Veneriska Sjukdomen uti sin början och högd samt densammas rätta kännetecken. Sedan den samma här war upläst gjordes i anledning däraf flere föreställningar dels huru lätt det är, att oskyldigt kunna blifwa smittad, dels huru illa tänkt det är, att dölja detta onda. Det har ingen Skam med sig, utom hos en lastfull människa. Ett oskyldigt Barn kan blifwa smittad wid andras sjuksäng. En den dygdigaste människa kan wid Kyrko- eller Nattwardsgång blifwa smittad. I sådana händelser är det wäl alltid swårt att blifwa smittad; men, i sjelfwa ursprunget till smittan hos dem dygdige, ligger ingen skam. Han har intet gjordt någon skamlig, ingen mot Guds Bud stridande gärning. Det är illa tänkt att dölja detta onda. Förspörjes det i någon Ståndspersons Hushåll, så winlägger Han straxt om att söka Läke-medel och Läkare. Hwarföre skall då finnas ett sådant begär hos den som detta träffar bland allmogen att sådant skall döljas? Andra blifwa ju därigenom utsatte att smittas och ju mera sjukdomen får utrymme ju mera tid lemnar man sig till kroppens fördärf. Pastor ärinrade ock, att Han offenteligen tillsagt på Predikstolen, att de, som antingen misstänka sig sjelfwa eller andra att äga denna sjukdom, som wisst bör skiljas från andra åkommor, böra sig till känna gifwa och på förnuftigt sätt söka Läkemedel. Till detta lades nu den föreställningen, att hwar och en bör känna sin Pligt i anseende till sin egen helsa. De gjorde därföre alt för illa, som ej uptäckte sig i rättan tid.Af de närwarande Församlingens Ledamöter beledsagades Assessor Wåhlins underrättelse med alla moraliska Föreställningar, alt i den afsigt att söka utrota ett ondt, som i denna Församlingen på ett och annat ställe wisat sig. Pastor utbad sig därnäst, att få lemna någon underrättelse utur den för Provincial Medici utfärdade Kongl. Instructionen af d. 29 Julii 1774, af hwilken, sedan den war upläst, det war lätt att finna, att, om Provincial Medici skulle, utan alt för stor omkostnad kallas hit, en för den delen af Församlingen som hörer till N. Vedbo och en för den delen som lyder  till Ydre; så skulle hos Herr Landshöfdingen därom af Församlingen Suppliceras att Provincial Medici fingo ordres att resa och hafwa sjelfwa Reseomkostningen ärsatt af Medicinal fonden. Då fölgde wäl, att Provincial Medici skulle visitera dem, som hade Fattigdel eller de som woro i deras belägenhet för intet; men så snart frågan blef om någon som hade Hemmansbruk, dess Hustru, Barn eller Tjenste-folk så hade Doctorn rättighet att få sin besigtning betald med 32 Skilling för hwardera. Sådan war nu kostnaden; Huru skall man då göra? Skall man nu hos Herrar Landshöfdingarne anhålla, att Provincial Medici komma hit och hålla en Allmän Visitering?

Detta wore wäl af en och annan upgifwit; men, som wi nu hade besörgt om alla de ställen oss wetterlige warit, så fants nu allmänt, att man härmed kunde hafwa anstånd.

Ibland annat, som wid en sådan Provincial Medici ankomst fordrades wore, att utwisa de ställen dit Han skulle resa. I anledning häraf frågades flere gånger, att, om någon hade sig något misstänkt ställe bekant skulle Han det uppgifwa. Man wisste nu intet ställe utom Sjöamålen. Pastor berättade härwid huru denne Fattige Mannen i början af detta år hade fått råd huru Han skulle göra och fått låna penningar i Fattigcassan; Men, att ännu ingen frisedel wore gifwen för Hans Hushåll. Som saken rörer Församlingens säkerhet för smitta från detta stället, så ålades det Sexmannen, att tillfråga Peter i Sjöamålen, att till söndag 8. Dagar till skulle Han upwisa Herr Doctor Brandenburgs Attest huru det står till med Hans Hushåll, och tills Han det gjordt får ingen af det Hushållet wara i andras sällskap wid Kyrkan eller annorstädes. Är det så olyckligt, att de än ej äro fria; så lofwade Församlingen, på hwad sätt det hälst skje kan att ärsätta hälften af den kostnad, som hädanefter utgifwes till detta Hushålls frigörande. Wid alla dessa öfwerläggningar kom Församlingen alt mer och mer i ömaste omtanke om någon friwillig gåfwa till att få en särskild Cassa för dylika behof. Föreställningar gjordes, att, som härifrån är ganska långt till något Lazarett; så borde man wara omtänkt, att inom Församlingen få något rum, som skulle hyras, till ett sådant behof. Åtskilliga ställen föreslogos; och som Provincial Medicus i Ekesjö Herr Doctor Brandenburg till hwilken Församlingen hade förtroende därom skulle anmodas; så önskades få något ställe nära staden. Till detta Husets hyrande fordrades penningar. Fast mera fordras det för de olyckeliga smittades Cur. Detta behofwet började alt mera och mera komma i åtanke. Mänskligheten ömade härwid. En friwillig gåfwa till wälgörande blef i fråga. Därpå skreds alt närmare och närmare till möjeligheten att få någon hjelp.En för Snille och Mänsklighet wördad Sochneherre proponerade: En Sjukhus Cassas Inrättning. Straxt gåfwo härtill Wälborne Herr Major Schmiterlöw 2. Riksdaler, Herr Camrer Hörberg 2. Riksdaler, Herr Handlanden Björkelund 1. Riksdaler, Sochnemännen Sven Carlsson från Redeby Mellangård 16 Skilling, och Israel Torstensson från Kättilstorp 12 Skilling.

Församlingen fant alt mera och mera huru högst af nöden en sådan Cassa är och huru angeläget det är att få hyra Rum för nödlidande, utan att behöfwa sända dem till Jönköping eller Linköping, då man har tillgång att anlita Herr Doctor Brandenburg om de sjukas curerande. Församlingen fant, att härtill behöfdes en Cassa af flera hundrade daler Silfwermynt. Sålunda, för att nu få Inrättningen gjord till en sådan Cassa, så bewiljades allmänt, på därom skjedd proposition:

   1-o. Att till Sjuk-Hus Cassans inrättning betalas endast nu i år 12 Skilling af hwart Helt Hemman af hwad natur det är, de undantagne som i det föregående äro upförde så som de där betalt, och skola dessa 12 Skilling wara uptagne af Rotemästarna till sidsta Söndagen detta år, då de skola wara inlemnade i Kyrkan, då hwar Rotemästare skall hafwa sin Längd och därefter inlemna penningarne till Pastor, som lofwade ställa Cassan i ordning och wara därföre med några deputerade Cassa-Män till nästa Maji.

   2-o. Bewiljades 2 Styfwers årlig afgift till denna Cassa af hwar Communicant, de undantagne, som hafwa Fattigdel. Och, som i år de som hafwa Hemman gifwa 12. Skilling så betala de intet för i år. Alla andra skola hafwa betalt detta innan nästa Maji. Organisten Hesselgren emottager denna upbörd och wisar fram upbördslistorna summerade wid Sochnestämmorna.

   3-o. Lofwades härwid friwilliga gåfwor efter hwar och ens öma hjerta, råd och lägenhet, och hwad som så gifwes större eller mindre emottager Pastor och upteknar i en särskildt Special-Bok.

   4-o. Bewiljades Collect härtill på instundande Jubel-fest dagen, d. 8. Martii 1793, om ingen annan från behörig ort anbefalles. Hela Församlingen sammanskjuter till denna Cassa och Utgifterna delas rättrådeligen af Pastor och 2-ne Deputerade från Ydre och 2-ne från Norra Vedbo som tillkallas när någon utgift skall skje. Behöriga Räkningar upwisas öfwer denna Cassa wid Sochnestämmorna.

§ 5.  Fattiglängderna granskades på det nogaste och då nu 2 Rum woro lediga i Fattigstugan lofwades att dit inflytta Gamla Enkan Maja från Prutan, som får Hel Stat, och Gamla Enkan Ingeborg i Hälla, som får ½ Stat. Ofärdiga Gamla Pigan Caisa i Källehult lofwades, att, fast Hon ej får inflytta i Fattigstugan dock få Hel Stat. Utom dessa hafwa Gamle Mannen Anders i Lägernäs ½ Stat. Ofärdiga Pigan Catharina från Oroen ½ Stat och Ofärdiga Pigan Stina Gabrielsdotter från Prutan ½ Stat. Till Första Classen upflyttades Gamla Enkan Anna i Kättilstorp, Enkan Elin i Bygget och Hustru Annika i Bråtastugan. Till Andra Classen flyttades Erics döfwa och dumba (stumma) dotter i Redeby och Enkan Anna i Bråten. I Tredje Classen uptogs efter wisad rättelse Bengt Mattsson i Göhlen. Till de 21 warande på Extra Stat lofwades Gamla Enkan Kjerstin Larsdotter i Ekeberget få skrifwas. Antalet på dem som nu njuta Fattigdel war således wid denna  Sochnestämma 46. De Danne Män, som äro Fattigdels föreståndare ålades, att utan all ursägt hafwa Inventarierna att upwisa wid nästa Wallborgsmässo Sochnestämma. Dem tillhör att tillfråga hwar Rotemästare i sin Rote, att dem anskaffa. Härom skola alla de som hafwa Fattigdel wara mohne och laga, att det redeligen tillgår, om de Fattige annans Fattig-del åtnjuta wilja.

§ 6.  Pastor anmälte, att en Man wid namn Börje Israelsson hade wisat honom sin Attest boende på Bjursbergs ägor. Med det wilkor, att Herr Nyman försäkrat att denne Mannen ej kommer att beswära Församlingen med Fattig-del kan Honom tillåtas att här wara; men hwad Timbermans Enkan Anna Christina Roxman i Sanliden angår, kunde det ej för framtiden lofwas.

§ 7.  Pastor förbehöll sig,att som Han hade sig bekant ett och annat om Äkta Makar, som intet skicka sig rätt emot hwarandra, att, om ingen ändring gjordes, Han  får till framdeles hållandes Sochnestämmor dem upkalla.

Sidst beslöts denna Sammankomst med Herrans Wälsignelses inbördes tillönskan.

År och dag för skrifne.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Offenteligen upläst wid Wallborgsmässo Sochnestämman d. 29.

Maji 1793 utan påminnelse eller anmärkning.

H. C. Schmiterlöw, Georg Schmiterlöw, Dan. Hörberg

Gottfried Maak, Hans Hagström.

 

År 1793, den 29 Maj. Pag. 152 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen utlyste Wallborgsmässo Sochnestämman med Askeryds Församling i Sochnestugan d. 29. Maji 1793.

§ 1.  Uplästes ånyo förra Sochnestämmo-Protocollet af. d. 30. Nov. 1792 och underskrefs i Protocolls-Boken.

§ 2.  Upwistes Kyrkans Special-Bok summerad och underskrefs. Kyrkans Summariska Räkningar formerade till d. 1. Maji sidstledne upwisades och som riktiga befundne underskrefwos, warandes dess Saldo 370 Riksdaler, 22 Skilling, 2 Runstycken. Fattig-Cassans Räkningar upwisades riktigt formerade och underskrefwos. Till Scholae-Cassan hade det Årliga Interesset 10 Riksdaler influtit, dem Bergqvist ärkände sig hafwa genom Pastor ärhållit. Bergqvist antogs än widare på ett år till Barna-Lärare.

§ 3.  Med Sjukhus-Cassans Inrättning wisades så hafwa tillgått, att det som Pastor emottagit utgjorde 21 Riksdaler, 8 Skilling, det Kyrkowärdarna upburit utgjorde 9 Riksdaler, 8 Skilling, och det Organisten Hesselgren emottagit 4 Riksdaler, 46 Skilling, 6 Runstycken; så att, alt som influtit sedan d. 30 november, och således på ½ år, war en summa a 35 Riksdaler, 24 Skilling, 6 Runstycken. Hwaremot woro med Deputerades bifall och enligt upwisade qvittencer utgifne 4 Riksdaler, 16 Skilling, så att hela behållningen, som nu af Pastor å Sochnestämmo-bordet framlades war 31 Riksdaler, 4 Skilling, 6 Runstycken. Som således 2 Riksdaler, 11 Skilling, 6 Runstycken brusto i 200 daler Silfwermynt, så låntes dessa 2. 11. 6. ur Fattig-Cassan, och Sjukhus-Cassans Saldo blef härigenom: 33 Riksdaler, 16 Skilling. Sedan nu Pastor satt denna Cassa i ordning och däröfwer Räkenskaper Formerat och Församlingen war nögd med hwad Han därwid gjordt, så beslöts:

   1-o. Att utur denna Cassa får intet tagas, utan till Veneriskt Sjukas botande, då de wisa behörig Läkares intygande, att de hafwa denna sjukdom, och, då de Sjuka icke hafwa något sjelfwa att för sitt frigörande betala. I sådant fall tage Pastor och 2. Närwarande från Ydre och 2. från Smålands-sidan ut hwad som oumgängligen betarfwas.

   2-o. Beslöts, att de insamlade Penningarne skulle utlånas och Interesset därå beräknas från d. 1. nästkommande Julii; Och, sedan Pastor nu, efter Löfte satt Cassan i ordning waldes till Cassa-Man, som från Sochnestämmodagen blifwer för Cassan answarig, Bokhållaren wid Grefliga Bondeska Ägendomarne Herr Sven Niclas Collin på Spelhester, som nu nämnde 33 Riksdaler, 16 Skilling emottog, att dem utlåna, då wid hwar Wallborgsmässo-Sochnestämma häröfwer Räkning göres.

   3-o. Beslöts, att, som denne Inrättning ej kunde äga bestånd utan påökning i fonden, så skulle tills widare, gifwas 2 Styfwers afgifter och upbäras genom Organisten Hesselgren från alla dem i Församlingen, som äro öfwer 15 år, ingen undantagen, andra än de, som hafwa Fattigdel på Stat eller äro i Classerna eller på Extra Stat. Af Listan fants, att än 1/3 resterade för 1792. Dessa skola nödwändigt betala in förrra årets Debet med det första. Insamlingen åter för innewarande år uptages hwar söndag af Organisten. Wid Andersmässo och Wallborgsmässo Sochnestämmor kommer restlängder at upwisas och genom Rotemästarne så att indrifwas, att den ene betalar såwäl som den andre; Till ett sådant behof att söka befria människjor från en sådan andra smittande sjukdom äro dessa gåfwor nödwändiga,. Och ingen må wilja låta sig komma bland de resterandes antal wid denna afgift.

§ 4.  Sedan detta ärende förewarit så upläste Pastor alla insamlingar, som på Ydre-sidan äro gjorde till Linköpings Lazarett sedan sidsta Maji förledit år och hwilka efter formerad Räkning utgjorde 24 Skilling, hwarefter Förtekningen med underskrifter verificerades.

§ 5.  Därefter upläste Pastor ur Kyrkans Cassa-Conto Bok huru wid åtskilliga tillfällen Kyrkan gått i Förskott, att betala fler utgifter, för Församlingen, hwilka blifwit begärde skulle utgifwas, att sedan få genom sammanskått ärsättas. Till Fattigstugans Reparation är utgifne 1 Riksdaler, 46 Skilling. Till Sochnestugan 1 Riksdaler, 4 Skilling hwilket delat på hela Församlingen gör 2 Skilling, 1 Runstycke på hwart Helt Hemman. För Prestegården woro utgifne 1 Riksdaler, 32 Skilling, hwilket utgjorde för hwart Helt Hemman, som Prestegårds byggnad utgör 2 Skilling, 2 Runstycken. För den i fråga warande saken om ny wägdelning 1 Riksdaler, 28 Skilling, gör för hwart Helt Hemman på Smålands-sidan 2 Skilling, 2 Runstycken. Därjämte war fråga om, att hjelpa en wiss nödstäld Man i Församlingen och bewiljades därtill 9 runstycken af hwar Helgård. Genom sammanläggning af alla dessa Diverse Summor betala inalles Säterierna på Ydre-sidan 3 Skilling, Säterierna på Smålands-sidan 5 Skilling och andra gårdar på Smålands-sidan 7 Skilling, hwilka skulle af Rotemästarna warda uptagna och i Kyrkan lemnade till Andersmässo-Sochnestämman sidst, hwarigenom Kyrkan skulle få sitt och den nödstälde Mannen öfwerskottet.

§ 6.  Pastor frågade, enligt Författningarna, om Församlingen hade något att ärindra mot Prediko-Ämbetet hwad Gudstjenstens förrättande eller andra Ämbetet tillhörande göromål angår? Häruppå swarades: att ingen hade något att ärinra, iakttagande både Lärare och Åhörare hwad Kyrko-Lagen i 2. Cap. 5 § utstakar.

§ 7.  Angående de Fattige gjordes nu några Propositioner och bewiljades:

   1-o. Att som en Stat war ledig i Fattigstugan efter gamla Enkan Maja från Prutan och Cassans föreståndare låtit den hittills åtnjutas af gamla Enkan Anna i Sörskallen; så skulle Hon den i anseende till sin ömkeliga belägenhet behålla, häldre än Hon skulle föras kring i Församlingen, åliggandes det Hännes måg, att med denna förmon hafwa upsigt på Hänne att Hon sig intet oråd företager.

   2-o. Till inflyttning i Fattigstugan anmältes flere, men gamla Enkan Elin i Bygget fants wara i den ömkeligaste belägenhet, hwarföre Hon nu får i Fattigstugan inflytta och till minnes fördes Anders i Lägernäs och Anders i Munkebod, att wid förefallande Ledighet få större Fattigdel och att wid en sådan Ledighet få inkomma framdeles i Fattigstugan, om så önskades. Till den första Classens Fattigdel upfördes gamle Börje i Bubbarp och Erics dumbe dotter i Redeby. Till andra Classen Greta i Åmarp och Nils i Djupedahl. Till 3.Classen Enkan Anna i Klinten. På Extra Staten antogs efter skjedd ömmande anmälan Soldat-Enkan Maria Svensdotter i Lägernäs Rydstugan för sine Barn och anmältes äfwen Hafströms efterlefwande  Enka i Bäck för sig och Barnen.

§ 8.  Angående Orgelwerkets Reparation anmälte Pastor, att Orgelbyggaren Anders Wåhlander från Linköping efter en betingad summa war därmed sysselsatt, hwilken betalning bewiljades ur Kyrko-Cassan med hwad till denna Reparation hörer och således äfwen hwad Kyrko-wäktaren Stubbe skulle hafwa för det biträde Han därwid gjordt.

§ 9.  Angående Reparationen i och wid Kyrkan bewiljades, att, å Kyrkans bekostnad skulle ett Skåp och en Läktare wid Predikstolen få målas och något mera som wid samma tillfälle fants wara anständigt, renoveras. Till Klåckorna skulle Linor anskaffas samt Tistar. (Tiste-rem, med vilken kläppen fästes i klockan). Wid Luckskjulet skulle nya stolpar wid Porten insättas och församlingen war betänkt att låta panelning skje, som redan förut blifwit ärinrat och bewiljadt, med mera som Kyrkans Föreståndare upgifwer.

§ 10.  Som några ombyten af Sexmän och Rotemästare blifwit begärde; så antogs nu i stället för Jan Pehrsson i Karstorp, Nils Pehrsson därstädes. I stället för Sven Månsson i St. Lönhult Daniel Nilsson därstädes. I stället för Israel Torstensson i Kättilstorp Nils Andersson i Venbjörke och i stället för Jan Jönsson i Arfwabod Måns Johansson i Munkebod, samt till Rotemästare i stället för Anders Andersson i Karstorp Johannes Larsson i N. Holma. De afgående betackades allesammans för wäl förrättade tjenster i Församlingens angelägenheter.

§ 11.  Som Pastor hade fått höra, det något wore att ärinra om Tillökning af en Beteshage, som Han sökte för Prestegården, så anmältes af honom, att Fullmägtigerna Herr Kamrer Daniel Hörberg å Eldstorp, Rusthållarne Hans Hagström i Hagrida samt Anders Andersson i Karstorp och Sochne-Mannen Johannes Jonsson i Rotekulla, som äro, efter förut skjedd Lysning offenteligen walde i Sochnestugan d. 30 September förledit år och d. 12. Maji 1793,. och med Protocolls Utdrag därtill försedde, intyga att ingen Timberskog är på den Tract, där denna tillökning begäres, utan sådan Skog, som kunde, för winnande af Kreaturens bete, utan skada, småningom nedfällas, att för Hägn skull, det wore aldrebäst, det en gärdesgård drages i Rät Linea, så mycket möjeligt är, och skulle därföre stöta intill twänne förut  warande Hage: att en sådan tillökning wore nödwändig till uphjelpande af Kreaturens Bete, innan de komma i ängarne, och mycket förmånligt för gården äfwen i anseende till det friska watten, som genom därintill belägne Sjön kunde winnas, då uti den nu warande, med ljung bewäxta Ko-hagen intet friskt watten finnes.

Wälborne Herr Öfwerste Lieutenant Schmiterlöw på Olstorp, som hade sig ej bekant, att Församlingen de 2-ne nämnda gånger härom, genom lysning å Predikstolen warit inkallad, yttrade härwid, att Han war så mycket nögdare det Pastor, på Allmän Sochnestämma, dit Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten trodde detta och sådana Mål som tåla upskof endast höra, nu detta anmälte, som Herr Öfwerste Lieutenanten annars ärnat lemna till Protocollet skriftlig ärinran därom. Nu gick Herr Öfwerste Lieutenantens anmärkning synnerligen därpå ut, att wi, på denna ort, hwar i sin stad, måtte wara rädda om wåra skogar, som snart genom alt för owänlig hushållning och swedjande kunde förswinna, och hwarpå Exempel redan äro på denna Landsort, och skulle efterwärlden, i sådant fall, få den billigaste ordsak att klaga på oss för den wärsta Hushållning med en så stor skatt som skog är. I samma anmärkning instämde äfwen Wälborne Herr Öfwersten och Riddaren von Krusenstjerna på Tunarp och Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw på Askeryd och Pastor hade äfwen samma Tänkesätt. Nu misstrodde ingen närwarande Pastor, att på något sätt misshushålla  med Prestegårdens skog, utan bewiljades: att den omtalte Hagen skulle till Prestegården medgifwas; men till sin säkerhet utbad sig Pastor, att Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw, som granne skulle snart wara af den Godheten och med Honom taga i ögonsigte, Huruwida både Hagen war nyttig för Prestegården och utrymme därtill gifwes. Därnäst å föreställning om sparsamt swedjande och proposition om ½ Tunnelands swedjande om Året ingick Pastor gärna, för sin tid, däruti, i mohn det är med ändamålets winnande, nämligen betets förbättring tillika öfwerensstämmande. Hwad omtaltes dess Efterträdare, så äro Reglorna i detta Ämne de Hage-Stånds domar, hwilka så wäl wid Domstolarna som bland de till Prestgården hörande Handlingar komma att förwaras.

Sidst beslöts Sochnestämman med anropande af Herrans Wälsignelse och Nåd!

                                                                                     In fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Offenteligen upläst wid Andersmässo-Sochnestämman och

att alt är riktigt anfört intyga:

Georg Schmiterlöw, Dan. Hörberg.

 

År 1793, den 18 Augusti. Volym  K I a 4. Pag. 39 ff.

Protocoll, hållit wid Allmänna Sochnestämman med Askeryds Församling.

På Kongl. Majestäts Nådigste Befallning, att med Församlingarna hålla Sochnestämma, där, af Allmogen, Husbönder, Män och Fäder skulle höras och öfwerenskomma: Huru onyttigt öfwerflöd må förekommas för Allmogen, deras Hustrur och barn samt tjenstefolk, blef i dag på Allmän Sochnestämma ärindradt med hwad alfwarsamhet i sin klädedrägt och lefnadssätt Askeryds Församlings Allmoge warit känd.

Härwid inlemnades af Sochnemannen, Nämndeman Peter Månsson i Svenstorp en Skrift, (Litt. A) som wid detta Protocoll bifogas. Äfwen af Sochnemannen Daniel Nilsson i St. Lönhult en äfwen med detta Protocoll åtföljande Skrift. (Litt. B)

Sedan Församlingen wid upläsningen häraf funnit deras tankar i Dessa Skrifter uptagne; så blef dem ett nöje, att öfwerenskomma om följande till sina gamla alfwarsamma seders bibehållande.

   1-o. Att ingen af Allmogen hwarken Husfäder, Hustrur, barn eller tjenstefolk hädanefter inköpa kläder eller halsdukar af Silke, förbehållandes sig endast att det som i de förledne Åren kan wara inköpt få bruka eller efter egit behag anwända.

   2-o. Att intet annat nyttjas til kläder, än sådant, som kan tillwerkas af egna händer, åtminstone af egna Medborgare inom Riket och att således all handel af Utländska Tyg med de kringwandrande Westgötar uphörer.

   3-o. Angående färger öfwerenskommo Sochnemännen för sig, Hustrur och barn att bruka hwad färg deras får-kreatur gifwa kan, endast, utom grått och swart, de må bruka den blå färgen och för Qwinnokönets kläder sådant, som de sjelfwa, med minsta kostnad kunna färga.

   4-o. Barns-öl och Begrafningar pläga här å orten ej hållas långsamma och kostsamma; Bröllop hålles och de mästa i mycken stillhet. Krono-Bröllop torde wara af sin nytta, att dygdiga flickor, på något utmärkt sätt, på en sådan deras hedersdag måtte hedras. Wid dessa glada tillfällen är en anständig frihet det, som mäst upmuntrar den, som sin mästa tid får nog trägit arbeta. Caffe och Win har icke af Allmogen warit brukade och wilja de ej heller dem wid Bröllop eller andra tillfällen bruka.

När således Askeryds Församlings Allmoge yttrat sådant som gifwer till känna deras åstundan, att skadeligt öfwerflöd måtte hämmas, så är det för öfrigt, som, i Underdånighet allt hemställes Hans Kongl. Majestät, att så häröfwer besluta, som med Hans Kongl. Majestäts öma Landsfaderliga hjerta för dess Trogna Allmoges wälfärd för nu och framtiden är öfwerensstämmande.

Att Församlingens yttrande under ofwannämnde dag riktigt är anförds, intygar

                                                                                 Å Ämbetets wägnar

                                                                                 Daniel Cnattingius

                                                                                          Pr. & P.

 

(Litt. A.)

Sedan wi, i största ödmjukhet hafwa afhört Kongl. Majestäts Alder Nådigste Förordning till Consistorium och widare Consistorii warningar och Förmaningar till Allmogen rörande ändringar till deras klädedrägter wid den till i dag wederbörligen utlysta Sochnestämman, så får wi, i största ödmjukhet göra twänne ärindringar, först, om Allmogen allenast äro de, som ådragit sig upmärksamhet för ändringar i sina kläde-dräkter, eller ock, om inga flere liknas samma ämne. Wi få nu först göra en ärindran om wåra Föräldrars och Förfäders klädedrägter. Manfolken brukade mäst då grå Råckar tillika Klädeskläder, i synnerhet qwinkönen af flerahanda kulörer som woro Swart, Grönt, Brunt, Blackigt och Rödt samt strumpor af kläde och Regarn (redgarn, tillverkat av kamgarn). De brukade då sidentyger till mössor och mycket dyrbara bindlar, likaledes hufwudkläden och hufwor af mycket fin skir-duk (tunn linväv) till stort antal hälst som de ofta ärfordrade twätt och stärkning. Desse 2-ne sistnämde delar äro nu aldeles icke i bruk och äro ej eller mycket förmonliga. Wi få nu i lika ödmjukhet jämföra wår klädedrägt med den förra. Det brukas af Manfolken nu allmänt grå Råckar, men, i anseende därtill, att nu den hwita och förmånligare får-aflen är nästan hos allmänheten införmerad, så brukas nu färge-wallerna (färgvalen?) mäst af de 2-ne urgamlaste färgerna, som äro Blått och Brunt såwäl af Qwin-könen som Männerne. Klädes-kläder brukas nu aldeles icke af Allmogen. Sidentyger brukas nu till Mössor af Allmogens Qwin-kön; men till ingen annan kläde-drägt hos oss. Den större delen hafwa hwita kläder utan på hufwudet. Men hwad Sidentyger angår så nekas härwid icke att flera kulör och färgor hafwa tilltagit i synnerhet i de sednare åren, hwartill orsaken tyckes wara, att de Landet omkring gående Wästgöthar, hälst som de nästan allmänt äro försedde med Sidentyger ifrån de finaste till de grofwaste Sorter, ja, till och med band och Silkeskläder af allehanda kulörer och thesslikes mycket annat kostbart. Desse personer äro mycket drifwande för att åstadkomma handel, så att därest de icke kunna det på annat sätt hos de mindre förmögne åstadkomma, så äro de alltid benägne att lemna kredit och alltid tröstas Tjenstehjonen med, att de skola wänta med betalningen, tills de kunna utbekomma Lönen. De hafwa theslilkes alltid haft begärelse till det Redbaraste myntet då det funnits, som fruktanswärt icke sedermera torde stadna inom Rikets gräntsor.(!?)

Hwad wåra förfäders Kläde-mod angår, så brukade de dem ansenligt både wida och sida och mycket alfwarsamt, hwaremot nu för det närwarande brukas, att i lika mohn förkorta dem och gör dem knappa och nätta. Detta ökar wäl Modet men just icke kostnaden, så att då wi jämföre det sednare med det förra tyckes då icke för det närwarande wara så mycken misshushållning, då wåra kläde-drägter, de mäste, icke äro af annat, än det, som hos oss sjelfwa tillwärkas, hwaremot wåra Förfäder haft både kostbarare och thesslikes kjöpt större delen af sina kläde-drägter för redbara Penningar.

Som alla människor icke hafwa lika böjelser, den ena för högfärd, en annan för något annat lastbart, så wisar förfarenheten att det finns först såsom stänke-korn af den manliga ungdomen, som gärna wilja wara de många nya modes efterapare, sedan kunna blifwa Modes utspridare; men sådana skola wi hädanefter söka til at warna och förmana, därest icke sådant hjelper så skola wi komma öfwerens, att afspisa sådana med någon annan tjenlig skymf. Wi försäkra ock än widare, at wi, genom Guds Nåd, skola få upmuntra hwarandra inbördes, att det inom få år wisar sig någon skillnad emellan tillwäxt och aftagande i Moder.

Wi hafwa nu gjort några ärindringar inom oss sjelfwa huru mycken fåfänglighet, som kan komma utaf ögonens begärelse.

Wi torde nu i lika ödmjukhet med få ord göra en ärindran, om någon liknat eller liknar samma ämne i förändringar i klädedrägter med mera.

Vi gå med wåra eftertankar tillbakars 20 eller 30 åhr. Alla wi som denna tid öfwerlefwat hafwa sett så många ombyteliga Moder så i den ena som det andra, så att en ofta kunnat stadna i förundran, så att ingen ting nu liknar hwad som warit mäst brukeligt, och är således af mästa allmänheten förenad med en jämn gång, som ett wäl inrättadt Uhrwerk

Wi underkaste och önske nu alle endräkteligen att så åtlyda wår Nådige Konungs bud och befallningar att det aldrig i wårt Stånd måtte synas någon fläck för Efterwärlden. Wi önska nu till ett slut af Allt Hjerta, att den Majestätiska Guden Nådeligen wälsignar Wår Aller Nådigeste Konung och bewarar Hans Dyra Person och utrustar Honom med sin Anders Kraft ifrån detta nu och till ewig tid!

Med djupaste wördnad framlefwe vi wår Allernådigeste Konung, såsom trogne och lydige Undersåtar intill wår död.

Askeryds Sochnestuga d. 18. Augusti, 1793.

Petter Månsson i Swenstorp

Wi förena oss med hwad ofwan anfördt är, och tillika intyga at allt grundar sig på sanning.

Hans Hagström i Hagrida, Anders Pehrsson i Lutarp, Carl Gustaf Pehrsson i Smugefall, Olof Pettersson i Redeby, Nils Andersson i Målatorpet, Hans Larsson, Pehr Strömbeck, Lars Olofsson i Ruggemålen, Eric Nilsson i Ägersjö, Nils Andersson, Johannes Jonsson, Nils Pehrsson, Daniel Nilsson.

 

(Litt. B.)

Efter Kongl. Majestäts Allernådigeste Påbud och Befallning om en fri och sparsam Hushållning i allmänhet af Utländske waror och förekommande af öfwerflöd och Consistorium därpå gifwit oss ett särskildt Förslag på de öfwerflöd, som wi wäl kunna wara förutan och på wår ort af Bondeståndet ej warit brukeligit, således kan det wara oss ganska kärt att en allmännare inskränkning wore företagen af de kostsamma Utländska wahror, som wi i allmänhet och i alla stånd mer och mindre kunna wäl wara utan; ty Siden-tyg, Såcker och Kaffe för Allmogens Räkning wore Utländningen ingen saknad; ty en Enda Stånds-Person öfwergår för sitt Hus en hel Församling af Allmogen i en sådan kostnad, och, om man noga betänker huru illa det är att Landets reella och beständiga Waror gå bort till utländska orter för sådana waror, som man kan wara både klädd och mätt förutan.

Men, som Allmogen är det stånd, som mäst bereder den första grund till Inrikes Fabrik; så tycker jag skäligt wara, at om någon af Allmogen är af den förmögenhet och finner sig förmonligt att däraf begagna wore wäl nödigt, att wi utbedja Kongl. Majestäts Nådiga tillstånd wara därtill berättigade.

Färgorna på wåra egna tillwerkade Wallmar (vadmal) kunna wäl wara tillräckeliga för Manspersoner, som af Consistorium föreslagit är af blått, brunt och swart; men för wåra Hustrur och barn som mer äro klädda i egna tillwerkade tyg af Ull och Lin och är mindre kostsamma än wallmar, är wäl nödigt, att de får den tillåtelsen hädanefter nyttja de färgor som de sjelfwa kunna påsätta och i Landet har warit och hädanefter brukbara; hwilket är i allmänhet förmånligt att bibehålla den qwickhet, som nu upkommit och är nyttig för sig sjelf, att af egen hand både wackert och lättare bekläda än som man skulle af Stadsboer sig begagna. Friheten är ock nyttig af egen färgning och finare wäfnad för Ungdomen som med tjenande kommer till förnämare stånd, att de af dem är bättre begagnande, när de af Modren förut äro lärde: äfwen är det ock nyttigt för en mindre Hemmansbrukare och Torpare, som har en qwick och kunnig Hustru, kan ofta för ett stycke wäl gjordt Tyg blifwa till sin bärgning och utkomst hulpen.

Men, den frågan om Bröllop och Barnsöl, så tycker jag, att det är gammalt och ewärderligt bruk och mera i förfäders tid brukadt, än nu för tiden brukas, och är då det enda som de flästa af Almogen som widare kringspridde Syskon och Slägtingar kunna komma tillsammans och hafwa förtroligt nöje och samtal sig emellan, blifwer ock ofta wid sådana tillfällen förtrolig wänskap grannar emellan, och, om en wiss tid skulle blifwa föreskrifwen och den ena wännen wille hafwa den andre en dag eller natt längre i ett wälmenat nöje och därföre blifwa sakfäld wore ej annat än swårt se sin wälfångna egendom gå bort för en wälment sak, torde hända, att däraf blefwe ett hemligt hat på orätt person och torde hända, tywärr ofta wåld.

Det är äfwen wid sådana tillfällen som Länets Lazarett och Sochnens Fattigkassa mäst får tillskott: icke kan det heller wara skadeligt för de kringgående fattige: ty de blifwa ofta wid sådana tillfällen mättade. Altså tycker jag bäst och förmonligt wara, att allmogen tillåtes den ädla friheten att få nyttja och gagna sin wäl tillwerkade Egendom, på det sätt, som hwar och en finner sin förmåga och nyttigt wara. Det är nog, att den som finner sig oförmögen till sådan kostnad och för sig skadelig från den låta bli. Årswäxten och tiden är wäl som utwisar rätta sättet.

Och, således hafwer jag anfördt hwad jag, af mitt förstånd tycker bäst och i allmänhet rätta förmon wara.

Stora Lönhult i Askeryds Sochn d. 17. Augusti 1793.

Daniel Nilsson.

Likheten med det Protocoll för Askeryd, som till Max. Venerandum Consistorium i Linköping d. 27 augusti 1793 insändes, Intyga;

Johan Cnattingius, Henrik Kjellroth.

Upläst på Allmänna Sochnestämman d. 18 augusti 1793.

 

År 1793, den 2 December. Pag. 158 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen utlyste Andersmässo-Sochnestämman i Askeryd d. 2. December 1793.

§ 1.  Upwisades Kyrkans Special-Bok, som blifwit sedan 1. Maji förd och uplästes i de delar den ännu ej war upläst och befants riktigt Summerad. Angående Lazaretts-Medlen upwisade Pastor, att Han för hwart år, sedan 1787, hade wederbörliga qvitto för penningarne, och i år samlade utgjorde 1 Riksdaler, 36 Skilling, 7 Runstycken och sålunda befants, att Församlingen kunde slippa särskildt Sammanskott till den för hwardt år bestämda Summan. Pastor kunde ej heller annat än anmäla ett inkast, som Han haft från Assessoren och Provincial Medicus Herr Doct. A. Wåhlin i Jönköping. Wid swaret härom begärde Församlingen, att Pastor skulle ärinra, att det war med sådant wilkor, som Pastoratet år 1787 ingick i propositionen om årlig afgift till Jönköpings Läns Lazarett, och att således Lazarettet intet har någon rättighet att fordra mera, då det får 1 Riksdaler, 36 Skilling från Askeryd och 36 Skilling från Bredestad, tillsammans 2 Riksdaler 18 Skilling årligen, hwilket intill närwarande stund, enligt qvitto af Kronobefallningsman i orten skjedt.

Angående Fattiga Krigsmäns Enkor uplästes en Lista om deras tillstånd och barn och bestyrktes med Sexmännens underskrift, att sedan upsändas till Mag. Ven. Cons. i Linköping.

§ 2.  Som, enligt förra Protocollet Kyrkocassan hade att fordra af Församlingen 6 Riksdaler, 14 Skilling, så upwisades hwad Rotemästarna inlemnadt, som besteg sig till 7 Riksdaler, 5 Skilling, 1 Runstycke, hwaraf befants att den nödstäldte i förra Protocollet nämnde Mannen får 39 Skilling, 1 Runstycke då Kyrkocassans förskott, enligt Församlingens medgifwande, lemnas utan ränta. Äfwen upwisade Organisten Hesselgren sin förtekning för förra året och wisades, att många Personer woro resterande för 1792. Beslöts: att rest-längder skulle utskrifwas, en för Smålands-sidan och en för Ydre. För öfrigt måste lagas, att detta hwart år, innan Michels-mässan, blifwer indrifwit. Hesselgren lyser hädanefter om denna betalning till Sjukhus-Cassan, en Söndag för Ydre, och en för Smålands-sidan, och sedan gifwes Rest-Längd.

§ 3.  Angående gålfwets lagande i Kyrkan samt Takets hwitlimning gjordes upskof med beslutet, till Wallborgsmässo- Sochnestämma. Endast afgjordes: att Organisten Hesselgren drager försorg om Mässe-Skrudarnes twättning, mot billig betalning, och se på,