Nya publikationer, uppdateringar, studiecirkel, föreläsning


Aneby Biblioteket d. 20/4 2020


Program


Historia? Varför ? Vikten av att förstå betydelsen av vår utveckling. Hur blev Sverige till ? Vem skriver historia ? Är det Kung Göstas historiebeskrivning..........



...... eller är det Lars Olof Larssons ? Vem har rätt till tolkningen och finns det en ända sanning, en ända verklighet ? Tillgången numera på kostnadsfria register öppnar upp möjligheter för spännande egna efterforskningar, och också möjligheten att kunna dra egna slutsatser.


Tidig medeltid 1060-1300


Sveriges historia under tidig medeltid visar upp bygdesamhällen, så kallade folkländer, småländer eller landskap som var och en har sin egen lag - landskapslag - sin egen tradition och historia, som berättar om en tid när staten, kungamaktens vara eller icke vara bestämdes av lagmännen i rikets landskap och folkländer, under en tid när stormannaätter härskade i egna hövdingedömen. Det är på 1350-talet som landskapslagarna ersätts av kung Magnus Eriksson "Smek" med en för det blivande riket gemensam landslag. Tidig medeltid är historien om folkländerna norr om Tiveden och Kolmården, svearnas rike, och söder därom Sunnanskog, där västgötar och östgötar levde på var sin sida om Vättern. Småländerna var under inledningen av riksbildningsprocessen belägna utanför "Rikets förmur", Holaveden, söder om östgötaslätten. Under tidig medeltid var Holaveden, ett skogigt i det närmaste oigenomträngligt skogsområde, gränsbygd, mellan Småland och Östergötland, beläget mellan Vättern och Sommen ner mot Eksjö. Holaveden kallades "Rikets förmur" och området söder om Holaveden d.v.s Småland kallades "Sunnanskog under Holaveden". En gårds öde kan numera följas ner till medeltiden via Riksarkivet, Historiska kartor lantmäteriet. Historiska avhandlingar via google, som denna gård i Askeryd, Sjöhester.

Namnet i sig avslöjar en historia. Hur kom det sig att en gård fick namnet sjö i förledet när det inte finns en sjö i närheten !!! och vad är en hester ?......och hesternamnets historia, som lämnar flera tolkningar.



1539



.........Det visade sig att det hade funnits en stor sjö på medeltiden, som numera krympt till en lite göl. En sedan länge utdikad sjö, som sträckte sig ända till kyrkan 4 km bort. En märkvärdig sjö som kom att bli socknens centrum, där gårdar området runt om sjön kultiverades och befolkningen växte. Det var goda tider med varmt fördelaktigt klimat under medeltiden. Så nu ligger än idag gårdarna runt den utdikade sjön, med utsikt över åkrar i stället för sjö.



Senmedeltiden 1300-1521


Hemvidakulla i Lägerbobyden. Tvärvetenskapligt utforskad, som ger en bild av den medeltida gårdsödeläggelsen. En betesmark som förblivit betesmark i 500 år lämnar kvar spåren efter mänskliga aktiviteter. Här finns till och med spåren efte rden skålformiga smala hästvägen kvar som leder norrut mot nästa gård. Bäst synlig på våren innan grönskan tar över. För att kunna utforska sitt eget torps historia krävs kunskaper i Smålands och Sveriges historia. Som nämnts tidigare är historia föremål för tolkningar. Orsak: Brist på skriftligt material. Politiskt motiverad historia.


Dackefejden döljer en del flagranta exempel. Att benämna det största bondeupproret i vår historia för fejd, är väl en sanning med stor modifikation. Är det bekant att Eksjö förlorade sina stadsrättighter efter dackeupproret och återfick dem med Erik XIV:s makttillträde ?


Eksjö har alltså inga tullar ingen handelsverksamhet, en tynande by, som står omnämnt just som by. Bilden visar tiondelängd för Eksjö by 1558 med 12 skattebetalande bybor, multipliceras med 4 för varje hushåll, totalt kanske 50 personer. Det var deras hus och några till som danskarna brände upp 10 år senare under Nordiska sjuårskriget, en händelse som allla känner till, men det var Gustav Vasa som knäckte stadens näring.



Askeryds gårdshistoria utefter gårdarnas första skriftliga belägg. Gårdars namn avslöjar deras urspung i tiden. Rydnamnen tillkom under tidiga medeltid ryd=röja mark, rödja, ryd, rud röd, red. Bynamnen är äldre och har sitt ursprung i vikingatiden.


Stormaktstiden


Rikligare dokumentation från mitten på 1600-talet. Prästerna ålägs att föra kyrkböcker över församlingen, 1686-års kyrkoförordning. Det blir nu möjligt at göra sig en bild av gårdens historia. Vilka som gifter sig, deras bröllopsvittnen, familj och vänner. Vilka som föds och tillkallade dopvittnen vid dopet. Att vara dopvittne, gudmor eller gudfar är en ynnest och blir man ofta kalld så innebär det en hög status. Alla ska lära sig att läsa åtminstone Luithers lilla katekes Riket rustar och framgångsrika krig gör Sverige till en stormakt. Indelningsverket införs och hela Sverige militariseras. som förloras i ett nafs när fienden enas och tar tillbaka det som förlorats.


Publicerat 2018 - 2020



D. 4/3. Sammanställningen av Elow Lindholms Sockenstämmoprotokoll. En riktig skatt.



D. 8/2. Askeryds vägnät 1956



23/10 2018. Tips inför Studiecirkeln om Askeryds historia


Söklänkar


Riksarkivet ->

Specialsök -> Databaser -> SDHK- Medeltidsbreven.
Specialsök -> Digitaliserade arkiv -> Landskapshandlingar 1530-1630 -> Småland -> Norra Vedbo
Specialsök -> Digitaliserade arkiv -> Jordeböcker 1630-1750 -> Jönköpings län -> Norra Vedbo
Specialsök -> Digitaliserade arkiv -> Mantalslängder 1642-1820 -> Jönköpings län, Församling Askeryd
Specialsök -> Digitaliserade arkiv -> Kyrkoarkivet -> Födelse-dop (vittne) -vigsel (vittne) -dödböckerna 1671-1920
Specialsök -> Digitaliserade arkiv -> Kyrkoarkivet -> Husförhörslängder, från 1896 Församlingsböcker 1710-1934
Specialsök -> Digitaliserade arkiv -> Kyrkoarkivet -> Digitaliserade sockenkataloger -> Jönköpings län -> Askeryd


Riksantikvarieämbetet->

Fornsök -> Fritext:Askeryd


Historiska kartor lantmäteriet ->

Historiska kartor -> avancerad sökning




4/12 2018. Mantalslängd 1698. Hungersnöden 1695–1700


Med början 1688 sker en väderförsämring i Sverige, som leder till umbärande och svält. Kulmen varar mellan 1695-1700. Kalla vintrar, tidig frost som leder till missväxt. Vintern 1695 skall ha varit den kallaste sedan 1658 och rågen blommade först i slutet av juli. Därav kallas också år 1695 för "Det stora svartåret".


Mantalslängden 1698 nedan för Askeryds socken berättar om den sociala situationen i socknen. Kolumnerna till höger visar statistik: Bonde - Hustru - Son - Dotter - Dräng - Piga - Övriga. I kolumnen till vänster görs en anteckning för varje gård. Här står i mantalslängderna 1695-1700 för nästan varje gård: "fattiga" - "utfattig" - "oförmögna".
Vår kung Karl XII hade fyllt 16 år och han stod i begrepp att försvara stormakten och nöden var redan ett faktum


26/11 2018. Två nya länkar

D. 26/11. Uppdatering av "Tre änkor i Askeryd efter Dackefejden". Kyrkans och klostrens landbor i uppror mot Gustav Vasa

D. 26/11 Jons hage vid Högelid. En 300-årig historia. Hur gick det för Gretha ?




29/10 2018. Gårdar som fanns i Askeryd under medeltiden


De första skriftliga beläggen för gårdarna i Askeryd finns redovisade i Käthe Bååths avhandling: Öde sedan stora döden var. Avhandlingen består av del 1 och 2.

Del 1 är en ingående akademisk studie av befolkningsminskningen, konsekvenserna av klimatförsämring och pestepidemier i Askeryd under senmedeltid.

Del 2 är ett register, nedan, som visar data för Askeryds gårdar






10/10 2018


Studiecirkel om Askeryds historia




DNA


Som kompliment till traditionell släktforskning och kulturhistoria finns numera - DNA - som avslöjar var och ens genetiska kod och som kan vara till hjälp för sin egen släktforskning.
Sagt och gjort och nyfiken på mitt eget ursprung längre tillbaka i tiden än vad jag själv hade hittat i riksarkivet så lät jag göra en DNA-test. Svaret blev en sensation.
Dna-testen visar att jag till 1/3 har skotskt påbrå och till hälften skandinaviskt och därmed har jag ägnat våren åt min egen släkthistoria och dessutom hittat mina skotska anfäder, fyra unga bröder som invandrade till Stockholm 1638. Inspirerad av historien så blev det en hemsida till ära för min farfar Sigurd Beckman och farmor Märtha Lundberg.

Märtha och Sigurd



Från d. 11/2 Lägerbobygden - Lägerbovada - Östersjöarna


Pågående uppdatering av huvugårdarnas och ödegårdarnas historia i Lägerbobygden efter Andersson - Widgrens bok "Kan man leva på en ödegård" ?


Datum för uppdatering anges nedan efter gårdsnamnet

Gåsarp - Gaasatorppe

Hemvidakulla

Vässingsmåla

Källboryd - Kärrboryd

Sårsjö - Saarasidho

Svartarp - Swarthatorpp

Röstorp

Krämarebo

Olstorp d. 4/3



D. 16/11. Pågående uppdatering av Sjöamålen och dess ödetorp.

Gården finns belagd på 1300-1400-talen, alltså under digerdödens härjningar, men ligger däremot öde hela 1500-talet. I början på 1600-talet byggs gården åter upp. År 1612 betalar man om än så lite sitt tionde för första gången. Längst ner i tabellen



Klicka på mig för kontakt


Bo Beckman. Ansvarig för hemsidan

askeryd@hotmail.se