Hur tolkas vår tidiga medeltida historia ?

Sammanhängande skriftligt källmaterial från 1200-talet och bakåt är sparsamt. Det vill säga från den tid när Sverige kristnas och riksbildningen så småningom inleds.
Det innebär att frågeställningar inte får svar eller blir spekulationer.
Att gräva sig fram till sanningen genom arkeologi är ett steg att komma sanningen närmare. Mälardalen är väl dokumenterat arkeologiskt, och när götalandskapen någon gång i framtiden också är det så kommer synen på vår svenska historia att förändras.

Västergötland kristnas redan på 600-700-talen

När aposteln Ansgar under andra hälften av 800-talet kom till Birka i svearnas rike för att missionera så var kristendomen redan etablerad i Skaraborg - götarnas rike.

Tidiga arkeologiska fynd från Västergötland avslöjar alltså en påverkan av kristen kultur långt innan Ansgarsmissionen tog sin början.

Kristna missionärer som kom till Västergötland på 600-700 talen har lämnat spår efter sig i form av bruks och prydnasföremål med kristna motiv, som är påfallande lika med fynd som gjorts i Holland, Tyskland, England och Irland.

Liljestenarna (bilden) i Skaraborg vittnar om inflytande från den grekisk ortodoxa kyrkan i östra Europa.

När och var de tillverkades känner vi inte till. Liknande stenar finns i Armenien, som är det tidigaste kristna landet i världen. Möjligen är motiven på liljestenarna fruktbarhetssymboler som symboliserar "livets träd" - uppståndelsen och evigt liv. Trädsymboler och blommande kors är vanligt förekommande i östkyrkan.

Askeryds kyrkdörr

Bakgrundsbilden visar Askeryds kyrkdörr med sina sina järnornament. Dörren installerades när kyrkan byggdes i slutet på 1100-talet. Symboliken på dörren påminner om stenornamenten på liljestenarna i Skaraborg.

Sverige kristnas

Danmark som hade en storhetstid under tidig medeltid kristnades 150-200 år innan Sverige och spred genom sitt inflytande kristendomen till Götaland. De danska Hallandsfloderna Viskan Ätran och Nissan blev inkörsporten för kristendomens spridning till Skaraborg. I Varnhem finns kristna gravar från 800-talet som tyder på att kristendomen etablerades tidigt i Västergötland.

Omkring år 1000 kristnades Olof Skötkonung av den engelske biskopen Sigfrid i Husaby källa vid Kinnekulle. Han räknas som Sveriges första kristna kung. Han lät prägla mynt i den kristna enklaven Sigtuna i ett övrigt hedniskt svearike. Här blev han avsatt just för att han var kristen, men fortsatte att vara kung i sitt kristna hemland Västergötland.

När kom kristendomen till Askeryd ?

Småland i sin helhet låg utanför de tidigt kristnade slättbygderna i de båda götalandskapen. Askeryds kyrka byggdes troligtvis i slutet på 1100-talet och hade ursprungligen en absid. Askeryd ligger utanför de stora medeltida genomfartslederna, men närheten till både Alvastra, Vadstena och Skänninge i norr och av Nydala och Njudung i söder har påverkat kristnandet i Askeryd. Alvastra och Vadstena kloster har i skriftliga belägg ägt gårdar i Askeryd på medeltiden.

Medeltidskyrkorna i Njudung

I Njudung söder om Norra Vedbo byggs på mitten av 1100-talet nio små romanska stenkyrkor. Flertalet av dem är bevarade i ett ursprungligt medeltida skick som avslöjar spår från tiden vid övergången mellan hednatid och kristen tid.

Bilden visar Hjälmseryds kyrka med långhus kor och absid, byggd i naturgråsten och bevarad i sitt ursprungliga medeltida skick. Så såg förmodligen Askeryds kyrka ut innan ombyggnationerna på 1600-talet. Absiden i Akeryds kyrka försvann vid en utvidgning av kyrkan på 1300-talet

I Lannaskede gamla kyrka finns en stenkista, en så kallad eskilstunakista, ägnad en storman under den tid som området kristnades. Kyrkorna i Njudung har efter deras utseende att döma byggts med hjälp av stenhuggare som byggde Lunds domkyrka.

En del av kyrkorna visar influenser från domkyrkan i form av utsmyckade portaler.
Karaktäristiskt för dessa kyrkor är att de saknar sockel och de kallas därför ”barfotakyrkor”. Kyrkorna har ett långhus och kor. Flera av dem har en halvrund absid.

Granhult -Uppvidinge- Sveriges äldsta träkyrka

En skatt är Granhults kyrka i Uppvidinge härad, söder om Njudung. Den är Sveriges äldsta bevarade träkyrka från c:a år 1220, byggd i romansk stil som Njudungskyrkorna.

Årsringarna i en av kyrkans stockar visar i en mätning, dendrologi, att tallen är fälld år 1217.

På 1800-talet skulle kyrkan rivas eftersom den ansågs för gammalmodig och omodern och för liten, men sockenbornas envisa kamp för sin kyrka ledde emellertid till att denna unika kyrka fortfarande finns kvar och bevarad i ett medeltida skick.

Franska munkar från Clairvaux för med sig ovärderliga kunskaper till Sverige

På 1140-talet etablerar sig klosterväsendet framför allt i Götaland. Kloster byggs upp i Nydala, Vreta, Alvastra, Varnhem, Gudhem och Lurö. För sin tro och nya övertygelse om ett strängare klosterliv söker sig ett stort antal munkar från Clairvaux i Frankrike till Sverige. De tillhörde en katolsk klosterorden, Cistercienserorden, grundad 1115 av benediktinmunkar som vände sig mot vällevnaden i dåtidens kloster och ville återgå till strängare regler.

Bland munkarna fanns det representanter för de mest skiftande yrken och färdigheter: byggmästare, byggnadsarbetare, stenhuggare, träsnidare, hantverkare av alla de slag, jordbrukare, trädgårdsmästare , fiskare, läkare och sjukvårdare. Det var munkarna som introducerade vattenkvarnen som revolutionerade arbetet med att mala. Till klostren sökte sig fattiga och sjuka och klostrets gäststuga stod öppen för vägfarare. Deras utomordentligt stora insatser ligger på det praktiska livets oändligt mångskiftande områden. De var framstående ekonomer i en betydelsefull övergångstid från naturahushållning till penninghushållning.

Hela deras mångsidiga verksamhet präglades av tre principer; rationalisering, disciplin och organisation, något som det svenska samhället under den äldre medeltiden i hög grad saknade. Munkar kom från en av det dåtida Europas främsta kulturbygder och genom de besök abboten och hans följeslagare gjorde i Citeaux Frankrike så mottog klostren på detta sätt ständigt nya kulturimpulser.

Stormännen entusiasmeras av religionen och Sverige europeiseras

I det förkristna Sverige hade de flesta lagsagor en storman som kung och som kom från en av de ledande ätterna. Stridigheter mellan olika ätter var vanliga. Tvister bilades i tinget och det var därför viktigt att söka stöd hos tinget för sin sak. Stormännens kungariken omfattade ett eller flera folkland, landskap. Under sina kontakter med utlandet kom stormännen, kungarna i kontakt med kristendomen. De ställde sig ofta positiva till den nya tron och missionen som de mötte. De tog med sig präster hem och övergick till kristendomen med sin familj och byggde egna kyrkor, gårdskyrkor vid sina kungsgårdar.

Exempel på sådana kyrkor är gårdskyrkorna i Askeryd, Bredestad och Njudung. Tinget som bestod av bönder var ofta negativt till den nya läran. Orsaken var dels böndernas tro på sin fruktbarhetskult som fanns i den fornnordiska religionen, dels ättesamhällets kollektiva jordägande, som hindrade den enskilde att skänka jord till kyrkan utan ättens samtycke. Jord behövdes för att kunna bygga en kyrka och till att kunna försörja en präst och klockare. Den hedniska religionen kunde inte fungera i detta nya samhälle, eftersom den gamla religionen var anpassad till ett samhälle som grundades på släktsammanslutningar. Kristendomen var mer individualistisk, något som gjorde kristendomen bättre lämpad att legitimera en kommande riksbildning i Sverige

Kristendomen: Medeltidens EU

Den svenska kungamakten var svag i jämförelse med den som fanns i det kristna Europa. Att de svenska kungarna vände sig till kristendomen får ses som ett försök att stärka sin egen maktposition. En ökad handel skulle medföra en ökad rikedom och prestige för kungen. Kristendomen blev det instrument som gav den svenska kungamakten en stärkt position i jämförelse med den tidigare positionen i det hedniska samhället.

Kristnandet skulle alltså kunna ha handlat om en vilja till integration med det kristna Europa, att vara med och få ta del av europeisk kultur och få delta i europeisk ekonomi och politik. Integrationen skulle underlättas och bli möjlig om samhället liknade det kristna Europas. De övre klassernas positiva inställning till kristendomen kan troligen förstås som viljan till att skapa ett europeiskt Sverige, med ett klassamhälle och en statsmakt vars styrka långsamt växer fram under tidig medeltid - riksbildningen tar fart. Genom giftermålen bands de härskande släkterna i Europa samman.

Kristendomen banar väg för riksbildningen i Sverige

Riksbildningen i Sverige kom att dra ut på tiden. Långt senare, än i vår omvärld, sker från mitten på 1200-talet en centralisering av makten under Birger Jarls ledning. Landskapslagarna ersätts först 1350 med en för hela riket gemensam landslag

Det är kristendomens intåg som banade väg för den världsliga makten. Kristendomens införande ledde till en samhällsförändring. För sin tros skull byggdes magnifika kyrkor, som finns kvar än idag och samhällen organiserades genom att socknar bildades. Prästen är ledaren i socknen och han hade lärt sig att skriva på latin och kunde därför kommunicera med andra präster i Sverige och Europa. Han har också hjälp av en vald klockare.

Sockenstämman införs, ett sorts lokalt medeltida fullmäktige där förtoendevalda ombesörjer socknens bästa. Ett kyrkligt skattesystem infördes, tiondet, vars syfte var att underhålla kyrkan, betala prästen och bistå de svagaste i byn. Tiondet innebar också en möjlighet för en bonde att låna pengar.Tiondet fungerade därför också som en bank. Ett andligt frälse växte fram som förebild. Socknen är därmed ursprunget till en civil lokalförvaltning i Sverige, som numera utövas av kommunerna