SOCKENSTÄMMOPROTOKOLL M

                                          

 

                                

SOCKENSTÄMMOPROTOKOLL M.M.

FRÅN ASKERYD 1598 – 1940.

EN HISTORISK FÄRD GENOM     SEKLERNA.

                                      

Ett forskningsobjekt av Elow Lindholm.

 

 

 

 

 

                                                        

                                 

                            

                                          

                                              

 

                                                                                

 

 

 

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ó        Elow Lindholm

                                                                 F Ö R O R D.

 

Till Siv!

 

Följande protokollavskrifter, utredningar m.m. är resultatet av en flerårig forskning och genomgång av handskrivna originaldokument rörande Askeryds socken, utlånade från Landsarkivet i Vadstena (VaLA), Göta Hovrätt i Jönköping och Aneby kommun. I några fall, där vissa volymer tillhörande VaLA på grund av hög användningsfrekvens därstädes ej kunnat utlånas externt, har tillgängligt microfilmat underlag med samma innehåll kunnat användas.

Tyvärr saknas protokoll helt för ett par årtionden i början av 1700-talet, vilket kan  ha berott på inträffad brand e.d. varvid dokumenten förstörts eller på annat sätt förkommit. En del av ett oersättligt forskningsunderlag har därvid  gått förlorat.

Detta är inget beställningsarbete utan en forskning gjord på eget initiativ och för privat bruk, varför jag efter egen bedömning kunnat göra en nödvändig gallring i materialet, i synnerhet från och med början av 1800-talet, så att oväsentligheter fått vika för historiskt mera  intressant och motiverat  innehåll och samtidigt åstadkommit en volymmässig begränsning.

För att få en strikt kronologisk ordning i det historiska sammanhanget har jag vid placeringen av materialet i datorn konsekvent följt dateringen av protokollen, oavsett om det gällt kyrko-, skolråds- eller kommunalprotokoll, men av innehållet torde det dock tydligt framgå vilken myndighet som avses. För övriga utredningar, avskrifter m.m., som ingår i  detta arbete, har källmaterialet redovisats separat för varje objekt.

Jag har inte velat ändra på det för respektive tidsperioder använda språkbruket utan har  i möjligaste mån följt originalens såväl ordval som stavning. Endast vid uppenbara sakfel eller utelämnandet av för innehållet nödvändiga ord har diskreta korrigeringar gjorts.

De allra äldsta språkformerna kan kanske för en orutinerad läsare vara svåra att tolka, men sammanhanget bör ge god hjälp till att tyda och förstå innehållet. Vissa latinska och ålderdomliga svenska ord  har dessutom i några fall förklarats.

Avstavningen har styrts av det i datorn inlagda programmet, som tyvärr ej konsekvent följt gängse avstavningsregler, delvis beroende på den ålderdomliga stavningen av underlaget, men är dock i de flesta fall grammatikaliskt mera korrekt  än vad som numera förekommer t.ex. i dagspressen.

Feltolkningar och skrivfel kan tyvärr ej undvikas och för detta ber jag läsaren om benäget överseende och får skylla på den mänskliga faktorn. Även vissa upprepningar kan  förekomma.

Då för några år sedan en loppmarknad var anordnad vid Bodaskog, sammanträffade jag med dåvarande ordföranden för Askeryds hembygdsförening och frågade honom samtidigt om det fanns något intresse från föreningens sida att ta del av innehållet i denna forskning, men fick till svar att så ej var fallet.

Kanske sysslar föreningen med helt andra objekt inom sitt verksamhetsområde och då jag numera ej är medlem, har jag heller ingen närmare kännedom om dess nuvarande intressen, aktiviteter eller målsättningar.

Denna sammanställning av protokollavskrifter samt övrigt i forskningen ingående material anser jag vara min personliga egendom och får icke, helt eller delvis, publiceras, kopieras eller på annat sätt användas utan angivande av källan.

Genom tillmötesgående från Riksarkivet (RA) har jag haft den stora förmånen att där under några år fått disponera en forskarcell samt även att dit kunnat låna originaldokument från respektive Lands- och Hovrättsarkiven, vilket möjliggjort och i hög grad underlätttat mina forskningar. För detta  tackar jag RA och dess alltid hjälpsamma och kunniga personal.

Mina forskarkollegor därstädes ej heller att förglömma, av vilka jag fått ovärderlig hjälp i brydsamma situationer, när mina egna kunskaper varit otillräckliga. De gamla handskrifterna kan, som ovan nämnts, för en novis vara mycket besvärliga att tyda.

Jag vill i detta sammanhang sända en tacksamhetens tanke till våra kära vänner i Spelhester, Margot och Bertil Zakrisson, som under många år vid våra talrika besök i Askeryd, med stor generositet och gästfrihet upplåtit sitt hem för hustru Siv och mig. Utan denna förmån hade vi inte haft möjlighet att upprätthålla kontakten med min gamla barndomsbygd. Bertil har dessutom alltid varit en  inspirationskälla för mina lokalhistoriska forskningar och  bidragit med många värdefulla tips och sakupplysningar.

Bertil Zakrisson avled den  17  augusti 2007.

Mina tankar går även till den nu bortgångne gamle vännen och skolkamraten Gösta Hellström, Assjö (1919-2000), som  var en levande uppslagsbok vad beträffar Askeryd och som tillsammans med sin sambo, Dora Sjöberg, alltid utövat stor gästfrihet och generöst delat med sig av sitt omfattande person- och lokalhistoriska kunnande.

Åtskilliga personer med anknytning till Askeryd har i skrift publicerat sig, jag skall här slumpmässigt endast nämna några.

I Linköpings Stiftsbok årgång 1964, har förre kyrkoherden i Västervik, Allan Qvarnström, f. 1890, skrivit om ”Småländskt prästgårdsliv vid sekelskiftet”. Som son till dåvarande kyrkoherden i Askeryd, Karl Qvarnström, tillbringade han här några tidiga levnadsår och har i boken intressant och ingående skildrat familjelivet i socknen vid tiden omkring år 1900.

Ingemar Carlsson, Norräng (1919-2008), som tillsammans med Bertil Zakrisson, (1918-2007) skrivit boken ”Bland original och vanligt folk i Askeryd”, har  gått 70 år tillbaka i tiden och utförligt beskrivit norra delen av socknen  med en detaljerad och saklig redogörelse beträffande händelser och innevånare i början av 1930-talet samt även redogjort för var respektive personer då voro bosatta.

Bertil har på samma utmärkta sätt svarat för den södra sockendelen. Dessa båda herrar har åstadkommit en mycket intressant och vederhäftig sockenbeskrivning från den ovan nämnda epoken.

Tryckt hos Eksjö Tryckeri AB 2000.  

Förre vagnmästaren vid Centralstationen i Göteborg, Gösta Irving, f. 1893 i torpet Höghult under Snararp, Asby, men under några barnaår bosatt i Skärpan, Askeryd, har i ett maskinskrivet och hektograferat, c:a 40-sidigt häfte med titeln ”Minnesbilder”, lämnat många intressanta uppgifter om torparnas levnadsvillkor och övriga förhållanden under slutet av 1800-talet och några år in på 1900-talet.  Dessutom skriver han om egna upplevelser och betydande händelser under sitt långa och innehållsrika liv på olika platser i landet.

Grafisk produktion och årtal ej angivet.

Stig Lägermo, Hestra, Torpa, f. 1939 i Lindekulla, Askeryd, har i sin bok ”En dag bland Grevar, Torpare o. Bönder”, berättat om livet i Askeryd från 1940-talet och framåt. Författaren har tydligen stort intresse av jakt och fiske samt människor och natur i största allmänhet. Han visar sig även  ha stor sakkunskap vad beträffar jaktvapen av skilda slag, och t.o.m. socknens bästa jakthundar har fått sina egenskaper värderade!

Boken är rikligt illustrerad med foton från Askeryd samt fina teckningar av askerydsfödde konstnären Sven Hagbranth i Eksjö.

Tryckt hos Sävsjö Grafiska AB 1997.

Till sist, men icke minst, har jag stor anledning att framföra mitt varma och uppriktiga tack till min hustru Siv som skött och stött mig under mitt  forskningsarbete. Utan Sivs goda medverkan hade detta projekt ej kunnat genomföras. Hon har på  bästa sätt klarat av marktjänsten i hemmet medan jag ofta vistats på arkiv och bibliotek.

Därför tillägnas Siv resultatet av detta forskningsarbete.

Lidingö i januari 2008.

Elow Lindholm.

 

 

 

UR  ORIGINALDOKUMENT,   LÅNADE   FRÅN  VaLA  OCH  ANEBY KOMMUN.

 

Volym K I1. Microfilm IJ 1491.

På denna pärms insida finns följande fragmentariska anteckning:

Anno 1634 dhen 29 Aprilj Kiöpte iagh denna Bogh i Götheborgh (för) swänske Penningar tree Daler, och giffuas samme bogh till min Sochne Kyrkia Askerydh.

Datum Kunhullt dhen 24 Maij 1634.

Jakop Bengtsson

Eghenn Hännd

  

På en fastklistrad lapp i protokollboken finns följande notering:

1598 den 4 Augusti mädh Sochnens rådh och samtycke uthlöste Dno (Domino, Herr) Jonas Benedicti, fordom här wedh Askarydz församblingh Pastor, Jon Erickson J Rådhskogh ifrån dhen Arfzrät Han hade i Siögarydz Prestagårdz engiatorp, och uthgaf af Prestagårdzens Inventario derförhe Oxe den uthwalde war 1 stycke Stut een om 4 år och een Silfskedh om 4 lodh.

 

År 1634.

Possessiones Ecclesiae Ascharydensis antecknade af Clarissimo Doctore Johanne Bothvidi Episcopo Lincopensi, (biskop i Linköpings stift) och finnis mädh Hans egin Hand ther igen antecknade uthi Capitulo.

1 Bruun Mässehake med gulsnöre och fransar omkringh.

1 Rööd Tafz Mässehake med brunt sammetz Kors på ryggen.

1 Gammal bruun blommerat sammetz Messehake med stort hwijt kors. Skall förbättras.

4 Mässessärkar then ena godh.

1 Gammal Koor  Kopa aff silke blommerat.

1 Skinkiortill giffuen till Kiyrkian och een wualmans tröga skall giffwas fattigt ährligt folck.

1 Gammal Dalmata. (Prästskrud med vida ärmar).

1 Altare Kläde aff liffergat (köttröd) tafft med Sammetz lister silke och Silffransat.

1 gammalt ther under aff Dyrdemdeyer med Krucifix.

Dirdomdej, enligt Svenska Akademiens ordbok ett slags sidentyg av okänd härledning.

1 Täcken på Altaret och Täpen.

1 Gammalt på Altare fotin.

1 Kalka Kläde mädh rööd tafft och gulsnöre.

Ett annat Kalka Kläde aff Skiärduk insäncht mädh guld och silke.

2 Handkläde.

Ett täpet på dät eena gåfwo altaret, och et gammalt på dät Andra.

Ett gammalt täpiit på funten, och et gammalt ther under. Täpit, duk eller tapet.

 

Bööker.

Swensk Gammal Bibel.

1 Ny Bibel.

1 Psalmbok.

2 Handböcker, gammal och en ny.

1 Skrifwin sångebok, dogir inthet.

2 Hyende.

1 Itinerarium Gammal.

Itinerarium, enligt Svenska Akademiens ordbok, beskrivning av en resväg med uppräkning av de olika rastplatserna och med angivande av dessas inbördes avstånd. Även kartskiss över en resväg.

 

Silf och Penningar.

1 Kalk förgylt om 32 Lod.

1 Litin Sochnabudz Kalk om 14 Lod.

1 Crona om 80 Lodh.Teen Koppar och Jern.

1 Kanna af ten. Wälachtig Jacob Bengtson gaf 2 teenflaskor om 6 marker, 3 stoora liusastakar om 16 marker waraf en är förkommen. Satta till predikostolen.

1 stor Klocka uthi Stapelen och 2 mindre.

1 litin Klocka under hwalfwet. (I kyrkan.)

1 Altaretafla.

Presternas nampn skrifni på wäggarne.

1 Gutin funt.

2 Jernstänger.

1 Jernspade.

1 Litit bäcken.

2 Hacker.

1 Jern Kättil.

 

Till Assiö Prestagård ähr een Maadh benemd Kråkomadh hwilkin av urminnis Häfd ther til legat hafwer, och hafr förbemelte madh warit till Häfdabyte mädh Stubbarp i långan ålder så at Stubbarp haafwer brukat Maden, och ther eemot hafwer Prestagården brukat een Åker benemd Booåker och een Hage. Män nu Anno 1614 sålde Brodde i Stubbarp mädh betänct modh sampt mädh sin hustrus ja och samtycke Peder Nilson i Kunhult förbemälte Åker och Hage för penningar 7 daler och lofwade Maden ifrån sig igen och till Prestagården. Anno 1615 blef Peder Nilson dödh. I medlir tijd kom Hans efterlåtna Enkian H Margareta och bödh förbemälte Åker och Hage ifrån Sig och till Prestagården för samma penningar, tå gick D Hemmingus Jonae Pastor till rådz ther om mädh några Sochnamän och löste förbemälte Åker och Hage sampt mädh et Ängaskifft till Prestagården för spannmål 6 tunnor av Prestagårdens Inventario mädh Broddes sampt flere Sochnamäns samtycke hwilka alla tyckte wäl wara och willia the i framtijden wäll förswara at thetta så i sanning ähr wetha Sochenes nämnd.

NB Anno 1650 på huilket åår Spannemål waar ganska Dyyr, kiöptes å nyo Booåker af en som heet Brådde i Stubbarp, för Kyrkiones Säd.

Håkan i Hult

Peder Kopp

Uddir i Hule

Nils i Silwijk

Jöns Bengtson i Redeby

Måns i Skafarp

Jon i Kiätelstorp

Peder Ingolfson i Askerydh

Peder i Lägernäs

Nils i Kalfswijk

 

Tu Jernspiäll ähr uthi Prestagården såsom bönderna hafwa kiöpt för 4 daler. Sammalunda Kiöpte Sochnen fönstren 4 uthi Sochnastufwan. Uthi Prestagården ähr een gammal kietell som Pastor hafwer tagit til låns och Pastor skall swara och wäger 4 marker.

Thetta efterskrefna hafwer iagh Hemmingus Jonae anammat Anno 1603 till inventarium uti Askaryd Tempore Philippi Jacobi (1 maj) till wissso wittna Do Laurentius ibd Saccellanus. (Komminister). Nils Larson i Rosendal, Per Ingolfson i Askaryd, Swen i Asiö, Jon i Karstorp, Anders i Munkagård hwilka woro tillstädes på samma tijd öffwer samma handell att thetta uthtaga och uthwittna som war efter saligh D. Jonam Benedicti sin Antecessorum (företrädare) - Oxar 2 - Stutar een om 3 åhr Koor 4 och een stärtt (stut?) för än iagh boskapen anammadt.Och blef dömpt migh till halfwa skadan och therföre skulle iagh giffwa een tu åhrs stut. Fåår gammal och ungh 5 swin wuxin 3. Korn 14 tynner och ther aff ähro 6 tynner giffna för een Åker Booåkeren benemd, och een Hage som Breefwit uthwijsar. Bryggepanna een om trij spannar. Jernstångh een inmurat i Ugnen, Jernspiell 1, Jernlåsar 3, Ijlätes Kaar 3, ett om 3 tynner och 2 om 2 tynner, små glasfönster 2 upred sängh een gammal som ähr uthan bulster 1 med grått gammalt war, Huffdebolster een med gammalt war, dyna 1 gammal, 2½ aln lång lakan 2 halfslitin, Skinfäll 1, Åkkläde 1 nytt blårånnat tapete 1 halfslitit goffwet (givet ?) aff Saligh D. Jonae Arffwingar ett gammalt Jernspiell och ett gammalt Glasfönster i Förstuffwan till Prästegården, item sammanskuto ock sochnarne aff båda Sochnarna 6 D och 2 D till at förbättra inventarium med.Therföre kiöptes aff Arffwingarne Smällelåsar och Klinkelåsar, 8 glasfönster, 8 spiell. 2 låsar ähro ther efterskrefne för Herrestufwan, een för  stora nattstufwan, en för wisthuset, en för storhuset, en för låårboden, en för giällaren på gården, een för loftet, een för fiskaboden, een fönster öfwer  thessa efterskrefna, för stora nattstufwan 3 , för lilla nattstufwan 2 för  loftet 2 för såknastufwan på wäggen 1 men thetta efterskrefna haffwer iagh kiöpt för mina egna penningar fönster 12 för träggårdz stuffwans, för lilla mellomstufwan 2 , för Herrestufwan 2. för  Kalfwastufwan 2 för Sätestufwan 1 för Petri Kammare ett, som Han sielf kiöpte Lååsar för trägårdzstufwan een och båda Klinkarna både i trägårdzstufwan och stufwudörren för förstufwekällaren klinkan för Petri Kammare, för lilla stufwu förstufwan een klinka, och een för gästa kammaren för Herrestufwu förstufwan een klinka, för Drängaboden, för Pigeboden, för Sneekaboden, för Hööboden, för Kiällareboden, för fähuset een, för lilla nattstufwan een. Bool och stolar haffer iagh och annat här är Kosta låtit item Sängar, Jiernspiell i Herrestufwan Skååp 3.

Under detta dokument står följande antecknat nederst på sidan i boken:

Hwad iaagh hafwer Haquinus Nicolai (Håkan Nilson) anammat och migh ähr af Dni Hemmingi Arfwingar Lefwererat till Prestagårdens inventarium alla persedlarna finnis richtigt antecknade uthi Biscopens egens höglärde Herren Doctoris Johannis Bothwidi Böcker, Hwilken them sielfwer mädh egin Hand upskreft 1634 8 Januarij uthi Linkiöpingh och skola anticknad blifwa så snart iagh får them till Låns.

 

År 1648.

Anno 1648. Inventarium in Visitatione Ecclesiasticum. (I kyrkan).

1. Bruun Sammetz Mässehake.

2. Röd Tafz Mässehake mäd röd Korz på ryggen förärade Jöran Patkull.

3. Gammal Bruun Mässehake mäd gammalt Korz på ryggen.

4. Gambla Messesärkar 4, 1 temlig god.

5. Uhrgammal Chor Kåpa af prålsacht (ett slags mönstrat sidentyg) är uhrgammal, och    aldeles oduglig.

6. Et Norrebergz täken.

Kan betyda ett s.k. Nürnbergs-arbete, d.v.s. tillverkat i Nürnberg.

7. G. täpen et st.

8. G. Tafz Kalkakläde.

9. Nyt Kalkakläde mäd spritade topar af Fru Anna Jöran Patkull gifwit.

10. Antipendium af lijffergat tafft gammalt.

11. Nock et gammalt ther  under.

12. Altar duck af Norrebergz arbeth.

13. Foot Kläde nytt gifwit af Swen i Kiätilstorp.

14. Diskduck.

Antipendium skiönt af Wälb. Christer Bonde giffwit.

Blårannat Handkläde.

Nock ther föruthom ett Rysstäken på gåfwo Altaret.

En st. Gammalt täpen på funtin.

1 st. odugligit.

Kyrkio Kista beslagen.

Skåp gammalt.

G. Hyende 2 st. uhrgambla.

 

Bökerna.

Biblia mäd Distinguerade verser.

Biblia Gammal uthan verser.

Gambla psalmböker uthan verser.

Gambla psalmböker 2 st.skall Kiöpas een Ny.

Handböker 2 st, een Gammal och 1 Ny.

Itinerarium.

 

Silfwer och Penningar.

Förgyld Kalk mäd Patenen om 32 Lod.

Cronan om 80 Lod förgylt.

Sochnabudz Kalk. Hwijt mäd patenen.

Tenflaska een, efftr then andra skall frågas, finnes intet.

 

                                           Teen och Jernredskap.

Klockor i Stapelen 3, twå stora een mindre.

Een primklocka.

Gutin funtkiätill om 3 lispund. (Dopskål att placera i dopfunten. 1 lispund = 8,5 kg.)

Jernstång een.

Spadar twå.

Hackor 2.

Koofotar 2.

Messingzbäcken 1 st.

Predikostolen kostar 500 Daler Kopp.

 

                                           Domesticum inventarium.

                                                    (Prästgården)

Oxar 2.

Koor 4.

Fåår 5.

G. Swijn 3.

Koorn 8 tor (tunnor?) the andre 6 tor Korn ähr gifna för Kråkemad wed Norra Holma belägen Kiöpt af H. Margareta i Kunhult och Boåkeren i Prestagårdens giäle belägen.

Een Bryggepanna.

G. kiätill 14 kn (kannor?)

Jernstång innemurat i ugnen.

Inlätig kar 3.

Jernspiel 2. Små Glasfönster 2 st.

Opred sängh bulstir mäd råndat waar.

Hofwudbulstir een.

Dyna om 2½ aln, Lakan 2 halfslitin.

Skijnfälll ny. Nyt åkkläde 1 st.

Blårannat tapet ett.

Tapet behövde inte nödvändigt betyda väggbeklädnad, utan även ett slags täcke, duk eller till och med golvbeklädnad.

 

                                                    Sochnens hus.

Sätisstufwan är behållen. (i gott skick).

Biskopsstufwan skall förnyas.

Stekiohuset skal förfärdigas.

Wisthus skiönt höre Bredestadz Sochn till.

Staalet höre Askrydz Sochn till.

Fåår Huset hörer Bredestadz sochn till.

 

                                 Assiö ägor som Pastori tilhöra.

Åkergiäle 3, hwardt giäle om 8 tynneland, uthi hwilket ligger Booåkeren om 3 tynneland; elliest alla i skifte mädh Prestagården. Åkerlöcka een hörer till Prestagården, belägen wed Skomakare Hemmit strax wed Kyrkian om 12 stångaland mäd een Mad ther till och uhrminnes häfd ther på.

Stångaland en benämning på en ägostorlek, räknad i aln-tal ifrån en byväg.

Engh om öster om åkergiärden mädh een mad in till giölarna ähr skift om skift mädh bondagården. Renar i giärdet och sijna skiftin wedh hwars åkers ände item (likaledes) ladurödierna belägne näst till Redby. Ladurödien ligger wäster om bondegårdsens skifften. Nock eet Engiatorp, Prestatorpet benemd beläget sunnan till Hagrijdas Engh. Nordan till Assiö, wästan ifrån Späckawadz ägor Östan till ähr Högelijdz ägor och till hopa 60 sloestackar. Brohagen wed Bondegården, een Mad nedan för Reeby.

Skogh och mark anlangande ähr tilhopa 3 torpaställe, Åsa, Siöwiken höre halfparten till Målen i Bredestadz Sochn. Östersiöen ther ifrån ähr ett torpaställe Bålwijk benemd, ligger näst intill Norsiöen, (Kunhultsjön) uthi hwilka torpaställe ähr Swedieskog, timmerskogh och wedemark och temlig Mulbethe. Prestagårdz Mulbethe och Mark reckir i från Assiön och Norragiärdet in till Kunhultz mark och Boolsiös mark Öster uth och torpaställe westir uth.

Fiske Watn ähr i Assiön. Notawarp ett och ett Katissa stånd. (ryssja). I Norsiön ähr ett skönt fiske mäd Katissa stånd och Wirke stånd. (Fast fiskebyggnad med ledarmar). Een Quarn ligger in till giärdet emillan Nils Ericksons i Assiö ofwan till,och Nils Hemmingsons i Askrydh nedan till. En Ängh Kråkemad benemd, ligger i Norra Holma ängh, Kiöpt ifrån Stubbarp, mädh Bokåkeren.

 

År 1634.

1634 woro Kyrkiowerdarna Peder i Börenäs och Swen i Kiätilstorp och giorde Reckenskap, och tå war uti Kyrkioherberget 3-tr Rogh och 3-tr Korn, af thenna Spannamålen fick Wälachtig Jacob Bengtson 2-tr Korn för Spiek, såsom Kyrkian spåntes mädh, än 1-tna för wijn. 3-kannor gafz, 1 gaf Han till Kyrkian. 2-tr Korn tog till at mältas. Nock 1 tna Rogh till bröd. Nock Ammund i Bolsiö fick 2 skäppor Korn item Peder i Häggewedzmålen ½ tna Korn för  Han struk spånen. Jöns Krook fick 1½ skäppa för een Klockestrengh. Item fick Swen Pederson Borgare uthi Ekesiö ½ tna Korn för wijn 1½ stop.

Penningar som woro uthi Kyrkiokistan 15 daler Kopp. och en ½ daler.

Aff öfwertecknade Penningasumma fingo the för sitt arbete som spånte Kyrkian

på then eena sijdan Lasse i Kalswed 8 daler och Ammund i Bolsiö 8 daler och 2 skp (skäppor?) Korn efter Han något för mer och bättre till tess arbethe färdigare war. Hwad thetta widkommer som nu här efterfölier dät är gifwin sedan Sochnestemman höltz.

Lasse i Bubbarp 200 Öfläte (oblater), Jon i Röstorp så monga. Jöns i Wernarp 1 skäppa Korn. Swen i Kalswed wijn 1 kanna, Nils Kopp wikten (?) 1 mark. Elin i Ingewalstorp G (gammalt) Får. H (Hustru) Ramborg i Spelhestir 1 G Får, Håkon i Kammarp 2 marker, Jacob i Kunhult 1 Kanna wijn och een teen Kanna om 4 stop och 1000 Spik, Clas i Olstorp 2 skäppor Rogh och K. (korn?). Olufs hustru 1 stop wijn, Mons i Wännebijrk 1 skäppa R, Lasse i Kalswed 9 öre Kopparmynt, Jacob i Siöamålen ½ daler, Peder i Lönhult 8 öre, Jöns i Siöhester 1 daler, Brodde i Bubbarp 1 täpetee. Af thesse gifne penningar och säden ähr kiöpt wijn till Kyrkian. Dock woro några daler Kopparmynt i Kyrkiokijstan. 18 Kannor wijn ähr kiöpt dätta året.

Relativt stora mängder vin noteras som inköpt eller skänkt till kyrkan. Den stora vinåtgången hade nog delvis sin orsak i det förhållandet att, enligt Håhls Herdaminne, dåvarande kyrkoherden Håkan Nilson lär ha använt en del av nattvardsvinet som måltidsdryck vid sina högst privata gästabud i prästgården.

Ändamålet helgar medlet!

Här följer några sidor med delvis överkorsad text. Ur innehållet kan dock följande relateras:

 

År 1635.

1635 stogh Nils i Wära die Omnium Sanctorum (Allhelgonadagen) till at blifwa Kyrkiowerd mädh Swen i Kiätelstorp. Wälachtig Jacob Bengtson gaf een ny psalmbok till Kyrkian nock 300 Öfläte sampt een Aske at förwaras uthi, och 1 daler penningar Kopp.

 

År 1636.

1636 woro Kyrkiowerdarne Swen i Kiätilstorp och Nils i Wära. Och emädan folket här i Sochnen woro flitiga att förähra till Kyrkian Wijn, penningar och säd, kunde icke myckit upgå af Kyrkiosäden allenast hwad på Stapelen anwändt och påkostadth. Nock 1 brödskiäppa till gryn och een brödskiäppa till een Klockesträng fick Jöns Krok.

 

År 1637.

Kyrkiowerdarne Nils i Wära och Bengt i Blekstorp woro tertia die Natalitium Cristi. (Juldagen).

Män bygdes och Lades brädesull (takrännor) på Kyrkoiherberge, ½ tunna förtärdes både till bröd och ööll. Hafwa Kyrkiowerdarne uthlagdt 46 daler Kopparmynt uppå åhr och dagh, och derföhre willia stå, och Kyrkian mädh lego, när så uppå fodrat warder igen lefwerera lijka som sijn egin skuld, nog ähr ännu 8 daler uthi Kyrkiokijstan. 6 kannor wijn kiöpte wij uthaf een man Nils Monson uthi Norrkiöping och derföhre gafz (?) daler uthi warur och penningar. Smöör och talg och 2 kannor uthi Ekesiö hos Jon Olufson som ock reda penningar igen finge, hwad restera kunde på wår reckenskap betalts redeliga.

Kiöerna (korna) ähr 4 till Kyrkians behåldning, een ähr slachtat hwilken war den 5, får 7 stycken, ett af then 7 gaf Jon Sågare och för them skolla Kyrkiowerdarne giöra redo och reckenskap hwilka dät året woro.

Inga cronopenningar uthi thetta århet.

 

År 1638.

Endast kortfattade och ointressanta räkenskaper.

 

År 1639.

Peder i Orrarpatorpet 2 stycken, (?)

Hindrick i Brokafall 1 stycke,

Knutha Peder i Lönhult 1 stycke,

Olof i Hagryda 1 stycke. Thenna ähr kiöpt nu i åhr.

Uthi thetta åhr äro 19 kannor (vin?) åtgångne, både the som kiöpte äro för Wijnsäden såsom med them som gifne äro.

Peder Jonson i Redeby Ryttharen hafwer .gifwit till at byga.en beenkijsta män kyrkiowerdarne hafwa honom intet tagit Derföhre recknas Han eij heller på them. Män han som gaf Honom ther till må säija wem tog Honom för bygningen som inthe bygd är.

Wälachtig Jacob Bengtson Hafr gifwit een Jernspade.

En gammal Klädiskiortill gaf Ingrijd Jons Dottir som blef död uthi Hultarödie, och Kyrkiowerdarne skolla sälia och kiöpa wijn föhr.

 

År 1641.

Anno 1641 woro Kyrkiowerdarne Bengt i , och Nils i Askred. Wälachtig Anders Larsson gaf 6 Riksdaler. För samma penningar köptes 1 fenster. Thee 4 Koer som woro till Kyrkian anammade snidaren i betalning för Predikostolen. Af the 52 Riksdaler som thå woro i Kyrkiokijstan gaffz 20 daler till the snickare som giorde lechtarne. Aff the andra köptes wijn för. Kyrkiones fåår såldes, peningarna lefwererades till snidaren.

 

År 1642.

Anno 1642. Kyrkiones wederlag 6 tynnor, Råg 3 tynnor, Korn 3 tynnor, aff ofwanbemälte Spannemåål togz 1 tynna till Mäster Aron som predikstolen målade.

Till Prädikostolen gaffz Mäster Hans Behn, snidare uti Westerwijk, som gjorde.honom aff Herr Carl Bonde 100 Dr Kopp., wälb. Öffwerst Leutnampt 10 Dr. Wälb. Patrich (Patkull?) 5 Dr. Wälachtad Anders Larson 5 Dr. Wälachtig Jacob Bengtson 10 daler.

Den sistnämnde torde tillfälligt ha ångrat sig, eftersom hans namn nu överstrukits, men han återkommer senare i texten.

Här följer den lista, som upptar namnen på de övriga bidragsgivarna till predikstolen. Med ”Östersiöerna” avses den del av dåvarande Askeryds socken som låg öster om Västra Lägern, ”Westersiöerna” den del av socknen som låg väster om sjön.

    

Östersiöerna.

Swen i Kiätilsstorp 1 daler, Swen ibid (på samma ställe) 4 marker, Måns i Biursberg 1 daler, Lasse ibid 4 marker, Måns i Wennebörk 1 daler, Peder ibid 4 marker, Lasse i Kalswid 4 marker, Swen ibid 1 daler, Jon i Bergzhemet 4 marker, Bengt i Blekstorp 1 daler, Peder i Skawarp 4 marker, Jon ibid 1 daler, Nils i Hult 2.daler, Lasse i Rostorp 1 daler, Kerstin ibid 2 marker, Jöns i Wärnarp 1 daler, Håkan i Dagztorp 1 daler, Nils i Lägernäs 1 daler Börge ibid 1 daler, Carl ibid 1 daler, Nils Skomakare ibid 1 daler Påwel i Bubbarp 4 marker, Jon ibid 4 marker, Måns i Tynnarp 1 daler, Anders ibid 1 daler, Jon ibid 2 marker, Gudmund i Munkabo 1 daler, Stellan (Mörner) i Olstorp 1 daler.

 

Westersiöerna.

Nils i Assiö 4 marker, Börge ibid 4 marker, Nils i Högelijd 4 marker, Hindrik i Äsewad 4 marker, Anders ibid 4 marker, Peder i Solia (?) 4 öre, Håkan i Redeby 1 daler, Erich ibid 4 marker, Jon ibid 4 marker, Swen ibid 1 daler, Brodde ibid 4 marker, Clas ibid 4 marker, Nils ibid 4 marker, Martin ibid 1 daler, Håkan i Åmarp 1 daler, Anders i Hagreda 1 daler, Oluf ibid 1 daler, Nils i Stockholm (?) 4 öre, Nils i Ägersiö 1 riksdaler, Änkian ibid 4 marker, Börge ibid 1 mark, Peder i Holma 1 mark, Håkan i Skötlingabech 4 marker, Swen ibid 4 marker, Håkan i Mellerödian 1 daler, Anna i Blahagen 1 mark. Peder i Spelhester 1 daler, Nils i Brokafall 2 marker, Peder ibid 1 daler, Anders i Hultarödian 4 öre, Anders på gatan 3 marker, Kerstin i Skomakarehemmet 1 mark, Lasse i Åsnaryd 4 marker, Peder i Lönhult 1 mark, Per Nilson i Brokafall 1 daler, Jöns ibid 1 mark, Anders ibid 1 mark, Jöns i Lilla Lönhult 2 marker, Sone i Rota 1 mark, Måns i Hestemålen 4 marker, Börge i Hesterslijd 4 marker, Jon i Måltorp 3 marker, Peder ibid 1 mark, Måns i Bredewijk 4 öre, Pär  i Spinkahemmet 1 mark, Måns i Oroa 1 mark, Lasse i Siöhester 2 marker, Hemming i Konungsäng 1 daler, Jöns i Wära 4 marker,Nils i Siöamålen 2 marker,Jöns i Lutarp 1 daler, Krestin ibid 4 marker, Måns ibid 4 marker, Swen ibid 5½ Riksdaler, Olaw i Östorp 1 mark, Olaw Brånd ibid 4 marker, Peder ibid 4 marker, Peder Swäns ibid 2 marker, Peder i Karstorp 4 marker, Nils ibid 2 marker, Nils Fiäringsmannen ibid 1 daler, Jöns ibid 4 marker, Nils i Ingewalstorp 1 daler, drängen ibid 4 marker, Peder ibid 1 daler, Oluf i Swenstorp 1 daler, Nils i Hule 4 marker, Knut ibid 1 daler, Torsten i Ramswijk 1 daler, Nils i Sellewijk 1 daler, Nils i Holma 6 marker, Måns i Sellewijk 1 mark, Swen i Sellewijka Stufwan 1 mark, Jon i Dufweryd 1 mark, Peder i Börnäs 1 daler, Swen i Stubbarp 1 daler, Jon i Borsiö 1 daler, Arwid ibid 1 daler, Nils i Askred 2 daler, Peder ibid 1 daler, Nils ibid 1 daler, Bengt ibid 2 marker, Thore ibid 2 marker, Peder Börjeson ibid 2 marker, Peder  i Rotekulla 4 marker, Hans Tysk 2 marker, Hemming i Hwästorp 1 daler, Peder ibid 1 mark, Jöns i Kreklan 2 marker, Peder i Mögefall 1 mark, Jon Carlson i Smugefall 3 marker, Jon ibid 1 mark, Måns i Ödarp 1 daler, Gunil ibid 1 mark, Nils i Hultarödia 5 marker, Gunil i Hella 2 marker, Segrit (Sigrid ?) ibid 1 mark, Nils ibid 3 marker, Lars Skomakare och Olow i Holma 3 daler i hoop, Änkian i Ingewalstorp 1 mark, Gunnar i Kardona (?) 3 marker.

3 Liusastakar såldes i Ekesiö för 14 daler. Them anammade ock Han i sin betalningh. Anders Trägårdsmästare 3 marker, Anders i Äsperydz stufwan 1 mark, Anders Sågare 1 daler, Swen Nilson dräng på Boosiö 1 mark, Nilses dräng i Holma 1 mark, Elin i Lilla Hemmet 4 öre, Kerstin i Hult 2 marker.

För  uthan thetta ofuan skrefna som uthgifwit ähr, kom Mäster Hans Behn snidare ifrån Bredestadh. Thå anammade han 27 daler Kopp. sedan Han hade ther upsat och een Predikostol med snidare arbetat (på) 23 Martii och tå såldes till ofuanbemälte summa 3 tunnor rogh och hwar tunna för 7 daler Kopp. Nock ähr för 3 tunnor Korn.

Den Edle och Wälborne Herren Carl Bonde hafwer låtit med målningen bekostat Predikostolen och gifwit Mäster Aron 300 daler. snidaren 100 daler. Sammalunda ährebar och wälachtig Jacob Bengtson uthi Kunhult Wälborne Herrens Lanbo Fougde noch 20 daler till snidaren såsom ock 10 daler till Fönster. Sammalunda 2 Riksdaler at Crucifixet blef renoverat.

 Beträffande den något vanvördiga benämningen ”Stellan i Olstorp” avses med stor sannolikhet Stellan von Mörner, naturaliserad Mörner, som inkom till Sverige från Tyskland år 1597, tidigare arvherre till Zellin och Clossow, blev samma år fänrik, Konung Carl den niondes kammardräng 1608, skickades 1610 4/7 med flera till Finnmarken att uppbära halva skatten av sjölapparna, ståthållare över Västerbotten och Lappmarkerna 1611 11/10, överjägmästare 1613 27/6, hovjunkare, ståthållare över Åland 1622 18/10, naturaliserad svensk adelsman 1627 24/12, landshövding i Södermanland 1634 26/9, landshövding i Västernorrland s.å. 14/10 och i Västerbotten med Umeå, Luleå, Piteå, Torneå och Kemi lappmarker 1638 5/1. Död 1645 8/12 och ligger begravd i Vreta klosters kyrka. Han erhölll i donation bl.a. Vreta klosterträdgård eller kungsträdgård 1619 och Olstorp i Askeryds socken 1621.

En av sönerna var Hans Georg Mörner på Olstorp, överste och chef för Smålands kavalleriregemente 1657, generalmajor av kavalleriet 1669 10/12, landshövding i Jönköpings län 1672 13/5. Han blev friherre 1674 och introducerades 1675 på riddarhuset. Hans Georg Mörner avled 1685 11/8 i Jönköping och begrovs i egen grav i stadens kyrka, där hans epitafium uppsattes. Han var en utmärkt tapper krigare, bevistades bl.a. tredagarsslaget vid Warschau i juli 1656, där han drev 4000 tartarer så manligen tillbaka, att få av dem undkommo; likaledes s.å. aktionen vid Krakau, varest han med synnerlig mandom tillbakadrev kvartianernas första skvadron och sedan uppehöll hela dess styrka, intill dess undsättning ankom, samt var en ibland de första, som erövrade staden; bemästrade sig sedan den starka fästningen Wissnitz, fick slutligen 1676 den 28 september Morlanda gods till friherresäte, vilket Knut Bildt förbrutit till kronan, men kunde för böndernas motstånd icke taga det i besittning, varför det snart återkom i Bildtska släktens ägo. Gift med sin faders sysslings dotterdotter samt sin kusins dotter på mödernet, Beata Schulman.

Dessa mycket utförliga uppgifter är hämtade ur Svenska Adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna.

Vad beträffar gårdsnamnet Röstorp, avses sannolikt gården Råstorp under Olstorp. Namnet har även skrivits Rostorp. Namnet förekommer i mantalslängden över Östergötland för år 1642. I verket Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden av J.A. Almqvist, del 3 Östergötland, kan man läsa på sidorna 963-964 under Olstorp:

Under Olstorp hade på 1670-talet inrättats en ladugård, som bestod av de forna rå- och rörshemmanen i Hult, och till denna anläggning hörde 1678 även Svarstorp och Råstorp. Privilegierna för de förra upphävdes emellertid 1680 och därefter återstodo endast Svarstorp och Råstorp, vilka såsom alldeles inlagda i säteriet med sina fyra mantal ökade dettas hemmantal men som självständiga enheter försvunnit ur jordeboken. Gårdsnamnen Råstorp eller Röstorp återfinnes icke numera på någon karta.

 

År 1643.

1643 26 Decembris tå Sochnastemman höls war än tå 15 marker och 5 öre behåldne uthi Kyrkio Kijstan.

 

År 1644.

När wij worom tilhopa uthi Sochnastufuan den 6 Maij 1644 ward beslutit at Klockaren skolle hafwa allan södra fiäringen. Dock skolle D Jonae af sijn tertial lefwererea mig så många gårdar igen at taga mitt skada stånd.

För 1644 skolle Kyrkiowerdarne Nils Hemmingson och Nils i Lägernäs göra reckenskap nu i nästkommande Höst, som giordes den 1 Novembris.

Nock hafwa Kyrkiowerdarne betalt Jon Larson ½ t. säd och 3½ marker penningar, sammalunda pastoris filius (son) Johan ½ tunna säd efter Han betalte mäster Hans snidaren. Nock bekom Peder i Brokafall 12 mark för sin omak at Han för rest till Jönkiöpingh på Kyrkiones wägna.

Uthi thetta året ähr kiöpte 18 kannor wijn. 4 äro Kiöpte/gifne såsom öfwan till ähro antecknade theras nampn såsom gifwit hafwa och 14 äro kiöpte för Kyrkians penningar.

Nock hafr wälachtig Anders Larson gifwit till Kyrkian 2 marker. Kyrkians penningar som nu 14 Decemb. woro behåldne 24 daler och 16 öre. Spannemåll ½ tunna.

 

Boskap som hörer Kyrkian till:

Gamble Oluf i Elstorp 5 stycken G Får till Lega, eett af the 5 gaf wälachtigh Anders Larson såsom ock wälachtig Jacob Bengtson. 1 G får ähr hos Ammund i Bolsiö, nock gaf Mons i Wännebiörk 1 G fåår, altså ähro 7 stycken Kyrkians fåår. En stuut ähr gifuin efter Knut i Hule och then samma ähr slachtat till Kyrkio bygningh.

 

År 1645.

1645 12 Novembris tå Sochnastemma senast höltz uthi Askerydz sochnastufwa, ward uptecknat hwad gifwit till Penningar och woro thesse.

Här följer en ganska ointressant och dessutom otydligt skriven uppräkning.

En Jern Kiädia gaf Jöns Smed then samma kiöpte Stellan (Mörner) och gaf 2 skeppor Rogh.

Hafr wälachtig Jacob Bengtson förährat hijt till Kyrkiobygning 1000 spijk.

 

År 1646.

Anno 1646 woro Kyrkiowerdar Nils Pederson i Lägernäs och Oluf Brand. Kyrkiones wederlag i rogh 3½ (tunnor?) Korn. 3½. Af thenna Summa hafr Ammund i Bordsiö bekommit trij för arbeths löön för det Han spånte Kyrkian på Norra sijdan.

På vinaffärerna lades fortfarande ned stort intresse!

Nogh äro Kiöpte 16 Kannor wijn av öfrbemälte 14 daler. I Norrkiöpingh kiöpte Kyrkiowerdarne för 6 marker. I Skiäninge 2 Kannor för 14 marker, en Kanna i Ekesiö för 10 marker, 7 Kannor äro än tå Kiöpte uthi Ekesiöö, hwar Kanna 2 daler, ett stop Kiöptes i Karstorp 1 daler, 1 Kanna gaf Wälb. Öferst Leutenandt Jöran Patkull. Och woro för 1645 någon Spannamåll och penningar i Kyrkio Kijstan, så at winit blef alt betalt. Een Koo gaf Nils i Silwijk uthi Testamente. Gammal får 10 stycke äro behåldne. Wälachtig Jacob Bengtson fick för 4000 Spijk Rogh och Korn 4 tunnor, Nogh till förtärningen som bygde tå på Kyrkiones bygnijngh 3½ tunna. För Klockostrengar 2 skeppor.

Som synes är språk och stavning mycket inkonsekvent, men har här återgivits så noga som originalhandskriften medgivit.

 

År 1647.

För detta år är i huvudsak endast noterat vad som givits av sockenborna. Dock kan nämnas att:

Uthi pungen är gifne 3½ daler.

 

År 1648.

Nu är dömt af Sochnamännen at the måtte gifwa 2 marker till böte till wijnkiöp at the icke hafwa hafft fram sijn spån på föresagdan dagh.

1648 den 29 octobris giorde Kyrkiowerdarne Oluf  Brand i Silwijk och Nils Pederson i Lägernäs reckenskap och hafua the Kiöpt 2 Koor och för them hafua the gifuit 4 tynnor säd, Rogh 2 tr och Korn 2 tr. Nock fick Ammund 7 skeppor, Nock togo Kyrkiowerdarne 1 tunna Korn till at mälta, til Kyrkio bygningen Nock ½ tunna till bröd, nock ½ tunna betalte the för 2 tusen spijk af Jacob uthi Kunnult, nock fick Klockaren ½ span sädh för där Han struk spånen, och togo the ½ span och kiöpte een sköffel af Gunnmund i Hule. 4 daler ähro gifna till Kyrkian som Östersiöerne fingo för een Warga Hud. Hafr ock wälachtig Jacob Bengtson gifwit till Kyrkiones bygning 1000 spijk. Påwall i Bubbarp gaf 8 marker talgh och 2 daler för fåra.

 

År 1649.

1649 tå woro Kyrkiowerdar Nijls i Hult och Oluf Brånd och tå på samma åhr gafz till Kyrkian som här efterföllier.

Härefter kom en redovisning av varierande summor, som saknar historiskt värde och dessutom mycket otydligt skrivet. Det totala värdet av dessa gåvor uppgick till 14 daler Kopp. och 1 mark.

Wijnet som till Kyrkian gifwit ähr, Nils i Holma 1 stop, Oluf i Hwästorp 1 stop, Arfwingarne i Börrnäs 1 Kanna wijn.Nock är 17 Kannor wijn Kiöpte. 9 äro Kiöpte en gångh och 6 marker hwar Kanna uthi Norrkiöpingh, 2 Kannor uthi Linkiöpingh 2 daler för hwar Kanna Kopp. 2 Kannor uthi Jönkiöping 2 daler Kannan Kopp. Nogh 2 Kannor uthi Norrkiöpingh 6½ marker Kannan Kopp. Nogh 2 Kannor uthi Wadstena 10 marker hwar Kanna Kopp. Penningar såsom ähro gifna för wijnet belöpa sigh uthi een Summa 29 daler, 3 marker. Nu uthi Kyrkio Kijstan behåldne penningar 29 daler Kopp.

Säden som utlånt ähr och nu ägs till Kyrkian belöper sigh 3 tunnor på een skeppa när Rogh och Korn.

Koerne såsom ähro på lego, 1 Koo hos Jon i Bordsiö, den Andra hos Jöns Bengtson. Fåren äro 12, 7 hos Påwall i Bubbarp 2 gammal, 2 hos Kierstin i Skomakarehemmet, 2 hos Jon i Bergzhemmet, ett hos Nils klockare.

Hos Jon i Bordsiö är at upkräfia 2 daler för Kolega både för 1648 och 49. 5 marker talg hos Peder i Ingewalstorp, 5 marker hos Anders i goda dagarna. (?). Legan för 7 stycken fåår hos Påwall i Bubbarp, Legan för 2 hos Kjerstin i Skomakarehemmet, Legan för 2 hos Jon i Bergzhemmet.

Peder i Assiö 6 marker, Håkan i Redeby för resan till Linkiöpingh ock 6 marker.

 

År 1649.

1649 så ähr til upbörd påförde Kyrkiowerdarne Nils i Hult och Oluf Brand 10 daler Kopp. Och 3 tunnor Spannamål.

Koerne som äro på lege 1 Koo hos Jon i Bordsiö, then Andra hos Påwall i Bubbarp 7 G. 2 hos Kjerstin i Skomakarehemmet, 2 hos Jon i Bergzhemmet, ett hos Nils Klockare.

Ännu äro uthi Kyrkio Kijstan behåldne 15 daler och 11 öre.

Slut volym K I 1.

Sammanfattningsvis kan man  konstatera, att den dåtida ekonomiska redovisningen var ganska bristfällig. Men det var ju heller inte några större summor det rörde sig om, även om hänsyn tages till dåtida penningvärde.

 

Anno 1643.

25 Julij Die Jacobi Apostoli war thenna antechning på stolarummen. Tå woro öfr stolabyte Wälachtig Anders Larson och Wälachtig Jacob Bengtson Wälborne Herres H Carl Bondes Landbofougde, sampt Kyrkiones Sex Män Nils i Ägersiö, Nils i Holma, Håkan i Redeby, Nils i Hult, Swen i Kiätelstorp, Gunne i Munkaboda.

 

                                           Karastolarna.

Wälborne H Carl Bondes stol och Hans Kara stol strax ther efter.

1  Olstorp 2 stolar.

2  Nils i Silwijk, Mons i Biursberg, Östra gården i Lägernäs.

3  Nils i Högelij, Spelhestir, Håkan i Dagstorp, Lasse i Åsnaryd.

4  Wälachtig Jacob Bengtson till Kunnult, Nils i Lägernäs, Nils i Hult, Nils i Assiö,Carl i    Lägernäs.

5  Ädle och Wälborne Öfr. Leutenant till Askeryd Jöran Patkull.

6  Nils i Swenstorp, Torsten i Ramswijk, Norragården i Bubbarp, Västra gården i Lutarp.

7  Norra gården i Ägersiö, Börenäs, Södra gården i Bubbarp, Ödarp, Mellangården i Ols torp.

8  Hwästorp, Hagryda, Norragården i Redeby, Västragården i Lägernäs, Nils i Hule.

9  Kiätelstorp, Kalswed 2 gårdar, Östragården i Redeby, Ingewalstorp, Åsnaryd.

10  Munkaboda, Bleckstorp, Norragården i Karstorp, Södragården i Redeby.

11  Södragården i Hult, Södragården i Röstorp, Hultarödie, Norragården i Södra Bordsiö, Wännebijrk.

12  Wära, Södragården i Biursbergh, Wästragården i Hule, Södragården i Bordsiö, Äse   wad.

13 Norra Holma, Skytlingabeck, Norragården i Askeryd, Swen i Lutarp Östragården,      Södragården i Skafarp.

14  Mellangården i Redeby, Bubbarp, Södragården i Olstorp, Norragården i Stora Lön         hult, Konungsengh.

15  Lilla Lönhult, Norragården i Röstorp.

På södra sijdan på the Nye fremsta Lächtara står Öferst Leutenantz tiänara, ther näst   Peder i Brokafall och Peder i Rottekulla och Nils i Diupadall.

1  På Norra sijdan båda gårdarna i Wernarp och Arfwaboda, Norragården i Skafarp,   Brosgården i Lönhult, Peder i Assiö.

2  Alla 3 gårdarna i Tynnarp, Milangården i Lutarp, Östragården i Hälla.

3  Bordsiös och Kunnults legofolk.

4  Olstorps Embethis Mäns och legodrengiars stolarum, Födarp (Ödarp) och Kremmare  bodhe. (Krämarebo under Tunnarp).

Listan är något otydligt uppställd. Förmodligen skall folket i stolarna 4 och 5 byta plats, det stämmer då bättre contra kvinnosidan.

 

                                               Quinfolkastolarna.

Wälborne H Carl Bondis Frus Stooll och een pijge stooll.

1  Kiätelstorpa stolen ensammer Bergzhemmit.

2  Wernarpastolen, Wennebijrk, Dagztorp.

3  Båda gårdarna i Olstorp och båda gårdarna i Röstorp.

4  Wälb. Öfwerst Leutenant Jöran Patkulls Hustru stoll.

5  Silwijk och Bleckstorp.

6  Prestagårdz stolen.

7  Biursbergz 2 Gårdar och Kalsfswedz båda Gårdar.

8 Norragården i Bubbarp, Nils i Hultz, båda gårdarna Södra Bordsiö, Nils Persons gård i     Lägernäs.

9  Kunhult och Edhult, Födarp.

10  Milangården i Redeby, Södragården i Karstorp, Wästragården i Lägernäs och båda Östragårdarna i Lägernäs.

11  Södragården i Redeby, Munkaboda, Milangården i Olstorp, Silwijck, Edhult.

12  Hwästorp, Bengt i Blekstorp, Norragården i Ägersiö, Södragården i Assiö, Norragår-     den i Södra Bordsiö.

13  Norra Holma, Wästragården i Lutarp, Ramswijk, Stubbarp, Södragården i Bubbarp.

14  Norragården i Karstorp, Södra Holma, Hultarödie, Lilla Lönhult.

15  Hagryda, Södragården i Askeryd, Båda gårdarna i Skafarp, .

16  Swenstorp, Östragården i Hule, Östragården i Lutarp, Mellangården i Lutarp, Swens      i Hälla.

17  Äsewad, Rottekulla, Wästragården i Hule, Södra och Norragården i Olstorp.

18  Wära, Skytlingabäck, Norragården i Askeryd, Södragården i Ägersiö.

19  Börenäs, Enkian i Redeby, Siöhester, Diupadal, Måletorpet

20  Ingewalstorp, Mellangården i Tynnarp, Östragården i Redeby, Konungsengh, Wä-    stragården i Tynnarp.

21  Brokafall, Södragården i Lönhult, Hästerslij, Hästemålen, Mellangården i Lönhult.

22 Östragården i Tynnarp, Norragården i Lönhult, Arfwaboda, Siömålen, Äsperyd,    Cremmarebodhe.

23  Hans Tysks Hustru, Smogefall, Södragården i Hälla, Kräcklan, Nilsas Hustru i Hälla.

24  Prestagårdz torps, Siöeryd, Hielmsrödian, Mögefall, Swartarp.

25  Nästan inn om Döran Brodzgården i Lönhult, Omarp, Högalij, Gintorpahemmit. (?).

26  Hägwedsmålen, Smogefall, Oron, Spinkahemmit, Edhultastufwan.

27  Dufweryd, Kolahemmit, Mellanrödian, båda små hemmanen wid Kyrkian.

Tiänligit straf förestält them, huilke genom försumelse äro komne i Barns död.

1  Uthaf Gudz försambling uthelysta oppå 6 weckor, så at Han intet är tilstädes wijd Tij  degärd (offentlig gudstjänst) undantagande predikan.

2  Catechismum, skal Han flijteligen upräkna uthi sina böner och them granneliga kunna,    förr än Han blifwit intagen uthi församblingen.

3  Han skal ock morgon och afton falla på sijna knä, upståendes och nedläggandes, och   eliest alla dagar och dagom (dagligen) bidia, och tacka Gud för sig och alla Ständer      för Andelig och Lekamlig frijd.

4  En Månad skal Han icke hafua Kiöt äta fördrag. (Avhålla sig från att äta kött).

5  Alla fredagar som falla innan föreskrefne termin, skal Han wid Watn och Bröd fasta.

6  Druckenskap och Öfuerflödighet skal Han undfly både hemma och borta.

7  Fattigt folk skal Han med Allmosor och alle handa Kiärlighetz Wälgärningar redho     wara.

Tempore completo redeat munitus sui Dni Pastoris Scriptio testimonio ut liberi Ecclesiae restituatur. Fri översättning: Sedan tiden gått till ända, må han återkomma stadgad och i kraft av sin Herr Pastors skriftliga intyg fritt återförenas med församlingen.

 

Sex vir. ( Sexmannaed.).

Jagh N. (Nomen, namn) swär och lofuar, för Gud och Hans försambling, at iagh i dhetta mitt sexmanna embete til huilket iagh ordenteligen wald och förordnat är, wil trogen och flitig wara, sökia och fodra hwad til Gudz ähra, min Konungz, Kyrkiones och Församblingens bästa, oförsumlig weta och göra, och all thes skada flijteligen afwäria. Och thetta wärket och alt hwad ther til hörer, troligen efter mitt bästa förstånd och förmåga uträtta, så sant migh Gud hielper.

 

När några in recta (på rätt sätt) skola intagas ibland Kyrkiones Män eller kallas till att sittia Kyrkio Dom med Pastore på Soknastämmor skal Pastor them efterfölliande puncter förehålla.

1  Skola the i alla anslag, rådh och beslut sökia Gudz ähra och Hans nampns loff och prijs, på thet then alzmechtige Herre igenom alla theras gärningar må prijsat och ährat warda.

2  Skola the ock uthi ingen måtto tilfoga sin nästa någon orätt, utan huad rättwijsan fodrar och kräffuer, uthan någon persons anseende handla och besluta.

3  Skola the medh Pastore troligen sökia Kyrkians gagn och bästa och så myckit them tilstår förhielpa att Hon må wijd macht hållas och förbättras uthi the saker Hon behöfuer.

4  Skola the uthi ingen måtto lägga sig emot sin Kyrkioherde huarken med ord eller gärningar uthan efter Gudz budh wara sina lärare hörsamma och lydiga uthi alla billiga saker, och synnerligen Hans betänkiande, rådslag och beslut förefterfölia och ingalunda ut swåra och wichtiga saaker som församblingen angåå, ifrån Honom sig afsyndra (skilja) eller Honom något owilkorligit fördraga och handla.

5  Skola the ock med alffuar tillijka med Pastore hålla hand öffuer godh ordning och Kyrkio Disciplin, hielpandes till straffa ogudachtige, hårdnackade, olydige lemmar i församblingen som efter förmaningar ingen bättring wela göra, uthan i säkerheten framhärda.

 

Juramentum (Ed).

Iagh bedher migh så sandt Gudh till Jielp, och alt theth iagh först ifrån min barndom, dhen Heliga Christeliga Kyrkio hafr hördt, läsas, predikas och siungas, och alt dheth goda iagh aff mijnom Himmelske fadher i dhetha och i tillkommandhe Lifweth förwentandes wardher, och alla the godha böner, som iagh medh mijnom Mun brukadt haffr, sampt theth H: och Höghwerdiga Sachramenteth, som iagh till min Siäls Saligheet anammadt haffr, Komme migh till ewigh fördömmelse, förbannelse och förtappelse, om iagh icke haffr giordt mijnom Konungh och Kyrkioherde rättan tijondhe att aldt theth iagh skyldigh är dheth utläggia, som Gudh låther wäxa på jordene, och theth iagh aff wathnet tageth haffr.

 

Vel Sic. (Eller)

Iagh bedher migh Gudh så Gudh hullan (så vare mig Gud huld) så och theth H: och Högwerdiga Sachramenteth aath iagh aff mitt bästa förståndh och Samweth, haffr giordt rättan tijonde i aldt theth som skrifwidt är i book och i the H: Läst, bådhe i Gudz gambla Lagh och nya, thesslikest och aldt theth goda som iagh hördt haffr och alla the goda ordh, som iginom min mun ähro utsagdhe, och bedhia sedhan iagh tungan i min mun först röra kundhe, komme migh aldhrigh till Jielp eller Hugnadt, och alth mith arbethe på Åker och Engh, eller annorstädhes ware sampt med migh förbannadt, om iagh annadt weet än ath iagh haffr giordt rättan tijondhe.

Ovanstående edsformulär  k a n  på någon punkt ha missuppfattats vad beträffar tolkningen, beroende på att handstilen var mycket svårläst. I det föregående avskrivna är stavningen dessutom synnerligen inkonsekvent. Men jag har dock efter bästa förmåga följt originalstavningen i akt och mening att inte försöka mig på någon egenhändig ändring av innehållet.

Detta gäller även i fortsättningen.

 

Anno 1646 den 11 Novemb. Antecknades Rotarne som här efterföllier.

1 Rote.

Karstorp 2

Elstorp 3

Lutarp 3  Jöns i Lutarp

Siömålen

Konungseng 1

2 Rote.

Ramswijk 1

Silwijk 1

Holma 1

Börnäs 1

Hule  2   Nils R.

Ingewalstorp 1

Swenstorp 1

Södra Bordsiö 2

3 Rote.

Hwästorp 1

Bubbarp 1

Edhult 1 Åsnaryd (?)

Ödarp 1

Hultarödie 1

Hälla 2

Smogefall 1

Byrlingzboda * 1 Wära

Mögefall 1 Siöhestir så thenna gången till en annan stemma.

Rottekulla 1

4 Rote.

Redeby 1

Norragården i Ägersiö  1

Askeryd 1

Assiö 1

Högelij 1

Hagrijda 1

Äsewad 1

*Upptaget i 1643 års mantalslängd som Bylingsboo. Gissningsvis  k a n  det ha legat vid Bylingsgölen norr om Bordsjö, där ett område mellan Bordsjö och nämnda göl finns omnämnt som Bylingen.

5 Rote.

Södragården i Ägersiö  1

Holma 1

Skytlingebäck 1

Brokafall 1

Spelhestir 1

Södragården i Stora Lönhult  1

Anders ibid 1

Jon ibid  1 Anders i Hielmseryds stufwan och Jon Bengtson stå för en.

Jöns ibid 1

Peder ibid 1 Rotem.

6 Rote.

Åsnaryd 1 Dufweryd

Diupadall 1 Kolarehemmit

Lilla Lönhult 1

Wära 1

Siöhestir 1

Målatorp 1 Peder R.

Anders på Gatan 1.

Oroa 1

Spinkhemmit 1

Hielmserydstufwan  1

Håkon i Dumstorp 1

7 Rote.

Kietelstorp 1

Biursbergh  2

Bergzhemmit  1 Hela Hemman Målatorp

Såårsya. (?) 1

Wännebijrke 1

Kalfswed 1

Blekstorp 1

Skafarpagård 2

8 Rote.

Hult 2

Röstorp  2

Wernarp 1

Dagztorp 1

Lägernäs 4

9 Rote.

Bubbarp 2

Tynnarp 3

Arfwaboda 1

Munkaboda 1

Hästemålen 1

Rota 1

Hästelij 1

 

År 1664, den 13 Mars. Volym C 1 Pag. 15. Microfilm IJ 1489. (Pag. Pagina, sida.)

Anno 1664 Dominica Oculi (Söndagen den 13 Mars) hölts ordinarie Sochnestämma. Närwarande Wälborna Herrar, Herr Hans G. Mörner till Olstorp, Wälborne Herr Öfwerstel. Jöran Patkull til Askery Wälborne Herr Capitain Joen Rosenqwist til Edhult.

1.  Giorde Kyrkiowerdarne Henric i Äsewad och Anders i Tunarp theras räkenskap rigtig och loffade sig ännu willia förbliffua wijd theras omböte.(embete?).

2.  Handlades åther om Kyrkians åtherstående giäld.

3.  Giordes wärdering på Wijnsäden, sättis för 10 daler Tunnan.

4.  Antogs och förordnades till Klockare Hans Torstenson, och beslöts att hans  antecessor (företrädare) skulle hafwa Klockareupbyrden af Södra fierdingen. Behåller ock then lilla åker wid Kyrkiogården. Taltes ock mycket om dhe åkrar som förspörjes förr hafwa legat till Klockaregården, och äro ther i fråga tagna till Askeryds by. Wälborne Herr Jöran Patkull, lofuade sigh, så snart han hade nu i Stockholm fått tala med Wälborna Fru Elsa Cruus willia gifua Ther så gott fans. Församblingen berättade om then lilla stugan i Klockaregården, att församblingen hafuer then kiöpt, på thet att Klockaren /på then tijd när Capitän skulle ock boo i Klockaregården/ kunde uthi henne boo.

5.  Beslöts utaf hela församblingen att en ståck skulle beställas, uthi hwilken skola insättias the som hålla sig uthe på Kyrkiogården eller Kyrkiowallen, sedan sammanringt och Gudstiensten begynt är. Såsom ock the som föra squaller, gifua uth ööknamn, etc. Och the som intet will godwilliandes gåå i stocken lösa sigh med 1 Kanna Wijn.

Det är denna stock, som numera vårdslöst ligger inslängd i den gamla kyrkboden!

6.  Emedan uthi Kyrkian är stor trängsel på lechtare öftnas under Gudstiensten stor förargelse och oskicklighet, etc, blef enhälligen af församblingen bewilliat at Kyrkian skulle uthrymmas (vidgas), och framkiöras af hwart maatalag, en syll om 16 och en balk om 16 aln. Item (likaså) 100 spån af hwar gård. Och en sågstock till Sochnadelens sågqwarn, att sågas bräder till samma Kyrkiobygning.

Detta är första gången som byggandet av de  båda sidoskeppen omnämnes i protokollen.

 

År 1664, den 22 November. Pag. 16.

Anno 1664, Dom XXII Post Trinitatis (22 söndagen efter Heliga Trefaldighet) hölts sochnstämba uthi Askery.

1.  Handlades om Kyrkians räkenskap.

2.  Om Kyrkiobygningen. Och slöt hela församblingen, att alla skola wara enhälliga och benägna att bygga på Kyrkian. Och låta de medell fram komma i rättan tijd som til Kyrkiobygningen behöffuas: Men om någon detta icke agtar uthan knorrar, och andra til Treskhet upäggar, tå skola Kyrkian hoos honom uthpanta, första, det som på honom löper alt utgiör, sedan treska 2 daler, hwilka böter skola lefureras arbets mannarna på theras lön. Och där  någon än då Hårdnacket, hålles til en tijd i frå Herrans Högwärdiga Nattward.

 

År 1665, den 16 December. Pag. 16.

Anno 1665 d. 16 XII bris stodh Sochnestämma, och handlat som efter föllier.

1. Om Kyrkians räkenskap, som Kyrkiowärdarna då giorde, och befans i alla stycken rigtiga efter Inkomst och Utgift, på Kyrkiobyggnaden som dhetta Åhret begyntes Gudi wara ähra lyckligen och enhälligen.

2.  Nils i Olstorp, skal bötha til Kyrkian 1 stoop Wijn eller thess wärde, för att han hade med hugg och bannor öfwerfallit Swen i Kiättelstorp. The förlijktes, och sattes bötha 4 daler til Kyrkian.

3.  Jöns i Ödarp skal giffua til Kyrkian 3 daler för otijdigt sängalag med sin fästeqwinna.

4. Oluff och Erick i Konungsäng blefwo hårdeligen straffade och tilltalade af församlingen för thess dagliga Kijff och Kråtz (trätor) som the sins emellan föröfwa. The förlijktes och sattes wijte 4 kannor Wijns bötha till Kyrkian.

 

År 1666, den 20 December. Pag. 16.

Åhr 1666 d. 20 Decemb. Hölts Sochnestämma, och handlades som föllier.

Förehades Kyrkians räckenskap, och befans för thenne tijden ganska stoor utgift för Kyrkiobyggnaden skuld. Och afhandlades än yttermehra med arbetsmännerne, som ock arbetat på Kyrkian, om theras wijdare betalning. Bleff afsagdt att inga hemliga trolofningar skulle skie, then som ther emot bryter, böthe til Kyrkian en kanna Wijns wärde. Lars Larsson i Kalswi bötte för Cronobråk, 10 daler till Kyrkian.

Sattes uthi Kyrkionämden Per i Brokafall och Hemming i Båbbarp. Thetta åhr bygdes alla nya stolar i Kyrkian. Hwart matelag gaff dher til 1 daler, så af 16 öre gaf för manfolkz och 16 öre för Qwinfolkz stolar, af huart matelag. Aff Kyrkians medel fingo Snickarna til bröd, dricka och Wijn.

 

År 1667 ? Pag. 14. Årtalet helt utplånat och inget datum noterat.

1667 ? hölts Sochnestämma med församblingen i Askeryd, och handlades som efter föllier.

Om Kyrkiones Räkenskap, som Kyrkiowärdarna tå giorde, och befans i alla stycken rigtig.

Önskade med wijdare Kyrkiobygningen: Dock bewilliades att ingen måtte draga sig undan, uthan alla efter yttersta förmåga stå bij.

Nils i Elstorp, för det han öfwerfallit med hugg och bannor Swen i Kiättelstorp, blef sakfält att böta til Kyrkian 1 stoop Wijn. Och the förliktes så, och sattes wijte til Kyrkian, fyra daler.

Jöns i Ödarp skal bötha för otijdigt sängalag med sin fästeqwinna, 3 daler.

 

År 1667, den 7 December. Pag. 17.

Anno 1667, den 7 December stodh ordinarie Sochnestämma, och handlades efterfölliande puncter:

1.  Kyrkians räckenskap giordes aff Kyrkiowärdarne Henrick i Ähswad och Anders i Tunarp, och pröfades wara rigtig. Nu för tijden woro platt inga Penningar i förrådh. Gudmund snickare fick för dhet han giordt paneelingen i Kyrkian 30 daler Kopp. Dhär til såldes dhen gambla funten.

2.  Bewilliades at en Ladu skal opbygias i Prästegården, och uthi näst instundande wijnter framföres, hwad som dhär til skal tarfuas.

3.  Til Spåningen på Kyrkiowäggarne blef bewilliat 100 spåån uthaf huart matlagh.

4.  Henrick i Äswad togh afskied ifrån Kyrkiowärde arbetet, thet han med trooheet och pligt förestådt i många åår, och trädde i Hans ställe Lars i Skytlingebäck. Olof i Hult förordnades Rootemästar.

5.  The som hyser prutridum illud membrum (tvivelaktiga personer) sedan som intet will låta rätta och föra sigh in oppå salighetens Wääg böte til Kyrkian ett stoop Wijns wärde.

6.  Nils Håkansson i Dagstorp skal giffua til Kyrkian, för dhet han haft otijdigt Sängelag med sin fästeqwinna, och sålunda pröfuat sitt kiöp, 3 daler Kopp.

 

År 1669, den 2 Februari. Pag. 18.

Anno 1669 die purificationes Marii. (Dag för Marie kyrktagning efter Jesu födelse. Enligt Grotefends Taschenbuch inföll år 1669 denna dag den 2 februari) war allmän Sochnestämma hållen, närwarande Wälborne Herr Öfwerste Mörner, Wälachtad Paul Askling, sampt Kyrkians sexmän, och handlades som efterföllier.

Förehades Kyrkiones räkenskap, på inkomst och uthgift, the tå pröffades rigtig. Och woro tå penningar i förråd inga, eij heller spannemål, uthan uthgifuit af Kyrkiowerdarne til Kyrkians tarff. Uthaf Hans Nåde Herr Öfwersten war ändå lånt til Wijn Kiöp och annat 10 daler Smt.

Siffrorna är mycket otydliga, summan kan vara 15 daler.

Afhandlades med Timberkarlarne som hade upbygdt Sochnens ladu i Prästegården /uthi förleden höst nembligen 1668/ thå skulle haffua 48 daler Kopp. Dhär til bewilliades af huart matelagh 12 öre Kopp.

Blef beslutit att ett wapen huus skulle byggias, och aldenstund thet timbret som af församblingen war framkiört och ärnat til et Torns bygnad wijd Wästra gaflen på Kyrkian, blef sedan tagit til Sochen-laduans upbygande i Prästegården, ty bewilliades at hwar Rothe skulle skaffa fram 5 syllar om 12 alnar och 2 Telger (?) til Wapenhuset.

Sattes uthi Kyrkionämnden Anders Arfwidsson i Haurida, uthi S. Månssons ställe i Ägersiö, som genom döden afgången war.

Håkan i Skafarp sakfältes til bötha 3 daler Kopp, för otidigt sängelag med sin fästeqwinna.

Erick i Hult antogh Kyrkiowärdstiensten, efter Anders i Tunnarp, som afsomnad war.

 

År 1669, den 18 Oktober. Pag. 19.

Åhr 1669 d: 18 Xbus hölts sochnestämma, närwarande Wälborne Herr Öfwerste Hans G. Mörner, Wälborne Herr Capitain Joen Rosenqvist, sampt Kyrkians sexmän Måns i Hästemålen, Henrick i Ähswa, Mårten i Karstorp, Joen i Smugefall, Per  i Brokafall, tå förehades efterfölliande.

Giorde Kyrkiowärdarne Lars i Skytlingebäck och Erick i Hult räkning, som pröffuades och fans rigtig. I Kyrkiones kijsta woro tå 8 daler Kopp. Säd 2 sk.

Bewilliades 60 spåån uthaf huart matelag, til at täcka wapenhuset med.

Bleff beslutit at Kyrkiodörarne skulle achtas under Gudstiensten ifrån begynnelsen och til enden, och wardt beslut,at Erick i Börnäs achtar then Nörre och Joen i Ägersiö then mindre dören, och skall huardera hafua för sitt omak af Kyrkian åårligen, 3 sk. Sääd.

Sattes uthur Kyrkionämnden Hemming i Båbbarp, och gick i hans ställe Erick i Hult. Måns i Hästemålen ifrån sexman arbetet trädde, och togs i hans rum Lars Jonsson i Reby. Item afträdde Lars i Kastorp, och kom i hans rum Nils i Biursberg.

Jöns i Ingewallstorp begiärde orloff ifrån rothemästare tiensten, och blef i hans ställe Arwid i Hult.

 

År 1670, den 9 December. Pag. 20.

Åår 1670 d. 9 Decemb. stod allmän Sochnestämma, närwarande Hans Nåde wälborne Herr Öfwerste Hans G. Mörner, Wälborne Herr  Cap. Joen Rosenqvist.

Giordes Kyrkiones räkenskap af Kyrkiowärdarne.

Kyrkiones Wijn och bygnings Sädh som är 7 Tun. Ther af giffuit för oblater 5 sk.

Klockarens skriffuare löön 3 sk. Kyrkiowachtaren bekommit tillhopa 6 sk. The öfrige såld för 6 daler Tunnan.

Wijstes Penningar till Kyrkian, 37 daler. Kiöpt spijk för 11 daler.

Kiöpt klåckesträngiar för 4 daler.

Notarius Consistorii som följde Episcop. Uthi visitationen bekom 4 daler.

Kiöpt Wijn 25 kan. à 10 öre kan. löper 62 daler 16 öre.

Bleff enhälleligen bewilliat at en muur skall opsättias kring om Kyrkiogården och af huart matelag framkiöres 4 lass steen, och hålles så fort, in til dhes muren bliir fulkomnad.

Thetta åhrs utgift bestijger til högre summa än inkomsten, 8 daler, som skal betalas af efterföliande åårs inkomst.

 

År 1671, den 18 Oktober. Pag. 20.

Anno 1671 d. 18 Xbris wardt hållen Sochnestämma i Askeryd.

Giorde Kyrkiowärdarne richtig räkning för Kyrkiones Wijn och Bygnings Säd. Ther af til Oblater 5 sk. Klåckarens skriffuarelöön 3 sk. Och 2 sk. at betala sochenladuans täckning i Prästegården som resterar. The öfrige wärderades och sättes á 6 daler tunnan

Kyrkiowachtare bekommit 6 sk.

Kiöpt Wijn 24 kan. á 2 daler kan. löper 60 daler. Betalt för förflutne åår 8 daler.

Bewilliade församblingen at skola nu i Winter framskaffa huad som betarfwas til sochnestufwuans i Prestegårdens förbättring, brädor 9 alnar långa, 4 tolfter.

Uthi Jordafärder skal ingen mååltijd giffuas förr än lijket är begrafuat, then som här emot giör, skal giffua til Kyrkian ett gammalt fåårs wärde.

Thetta åår är uthgiffuit mehra än Inkomsten, 15 daler 8 öre.

 

År 1672, den 20 December. Pag. 21.

Åhr 1672. D. 20 Decemb: Sochenstämma.

Kyrkiowärdarne Lars Swensson och Erick Bengtsson giorde beskied om Kyrkiones Inkomst och Utgift. Af Kyrkiones Säd utgiffuit för Oblaters hållande 5 sk. Klåckarens skriffuare löön 3 sk. Kyrkio dörarnes wachtare 6 sk. The öfrige wärderas och sällilas för (?) daler Tunnan.

Här har en stor bläckplump helt utplånat siffran!

Uthgiffuit för förflutne åår 1671, 15 daler 8 öre.

Kiöpt papper för 16 öre. Målaren som hwijtlimmade Kyrkian (?) daler. Kiöpt Spijk för 8 daler.

Giordes wärdering på Bårklädet at dhet uthyres insochnes för 16 öre, men uthsochnes för 1 daler.

Talades om then Kåppare som S.M. Prob. Luuts arfwingar skola betala til Prestegårds Inventarium. Sture i Haurida loffuade sig skola tala med dhe andre dhär om.

Gijffne penningar til Kyrkian ?

 

År 1673, den 7 September. Pag. 57 o. 58.

Såsom Prästegården i Assiö och frelsegården i Måhlen af uhrminnes tijder, brukat tillsamman, under lijka Rätt och Häfd, en Uthiord kallad Sörwijken, som med särdeles Kärrsågh afskild ifrån Assiöö och Måhlens bywägar; Så hafwa thee, uthan åtskillnadt, ymsom, och hwar efter tillfället, brukat samma Sörwijks ägor, dock icke kommet till dess egenteliga frucht, emedan de hafwa gårdarne emellan odelte warat; Hwarföre är medh Askeryds församblings samtycke, på Sochnestämban i dess Klåckarestugu, Åår 1673, för gått och rådsamt funnet, fördhela samma Sörwijks ägor, så att Prästegården frijtt och Obehindradt må bruka sin Andhel där af; och frelsegården i Måhlen ogwahlt öfwer sin halfdehl, må disponera. Hafwa altså underskrefne, såsom fullmächtige, trädt tillsamman, och efter efterbemälte ägors, noga besichtigande, därwijd stadnat, att hwartthera gården måtte behålla det af Sörwijken som sigh närmast wore beläget. Oppå hwilket Fundament är slutet, att en Bäckegång, som rinner Norr ifrån ett litet Kiärr, och söder uth, öfwer Bredestads wägen, blifwer skillnaden, merendhels, emellan Prästegårdens, och Måhlens anndehl, af Sörwijken, dock under dee willkor, att Prästegården i Assiö, Öster ifrån Båhlwijken, och dess Bäckeskillnad, föllier Måhla Hagegårdh, inn till det lilla Kiärr Westeruth: Och sedan söder uth, mitt igenom bemälte Kiärr, inn uthi den rinnande Bäck, som af samma Kiärr uthgår, alt söder uth, medh och igönom en gammal fällegårdh, neder öfwer  Bredestads wägen; men Prästegården afskicka ifrån bemälte bäck, strax wästan om uthlöpet öfwer bemälte wägh, och där föllier i närmaste en gammal fällegård, denn man dock rättan Linie rätt, Wäster söder uth, öfwer en liten bärgs Kulle, in till ett annat litet Kiärr sågh, och därigenom, inn till och uthi denn Linien, eller Kiärr sågh, som skillier Måhlen och Sörwijks ägor åth, hwilken Linea Prästegården sedan föllier i Sydost, neder i Assiöön; I så måtto och behåller medh all Stranden, alt fisket i Assiön, Sörwijken angående. Här emot behålles för Måhlens Rätt aaf Sörwijkens ägor, alt det som är Wäster om samma Bäckegång, som rinner öfwer Bredestadswägen, efter det Kiärr såget, som skillier Sörwijks och Måhla ägor åth. Dock på Södra ändelaget går der ifrån i Öster ett litet Kiärr sågh, sedan öfwer ett litet Bärg, och så Linia rätt neder i dhen rinnande Bäck, som går Söder uth, öfwer Bredestads wägen, hwilken Bäck man sedan föllier upp i det lilla Kiärr, Norr uth, där han hafwer sitt uthsprung; Änteligen ock dhelas samma Kiärr mitt i tu, Linie rätt upp till Måhla Hagegård, hvilken, hwilken går sedan efter sitt gambla willkohr, Öster uth, inn uthi Båhlwijks Bäck, där Sörwijks och Båhlwijks ägor mötas åth, hwilken Bäck Måhlen sedan föllier i Norrsiön. I så måtto ock behåller medh all stranden, under dess Hage begripen, alt fisket i Norrsiön, Sörwijken angående. Och såsom Prästegården i så måtto får på sin andhel all Timberskogen, så är föravskedat, att för frelsegårdens andehls bebyggande i Sörwijken skall ogwahlt efterlåtet wara, Timberhygge och fångeskough, uppå bemälte Prästegårdens Park. I det öfrige, där bemälte ägor, som ofwanbemält är, möthas åth, medh sine inntagh, där, skolla dee å både sidor hielpas åth, efter lagh att skillia ägorna åth, med hagh och gierdesgårdar, öfwer hwilka, ingenthera parten, hafwer någon magt, wijdare, uppå den andre, någon åwärkan giöra till lands eller watn, hwarken nu eller framdheles, någon sinn. Att ock dhetta oryggeliga hållas skall, hafwa wij, som å båda sijdor, för tijden, fullmächtige kände äro, detta medh egna händer, underskrifwet, och med wanliga Signeten bekräftat. Actum Assiö den 7 Sept. 1673.

Oppå Askeryds församblings och Assiö Prästegårds Wägnar

Petrus S. Wadsten.

Oppå frälsegårdens Wägnar i Måhlen af Högwälborna F. Elsa Cruus fullmächtige

Paull Aschling.

 

År 1673, den 21 November. Pag. 22.

Anno 1673 d. 21 Novemb. Sochnestämma hållen.

Kyrkiowärdarne Lars i Skytlingabäck och Erick i Hult giorde redo för Kyrkiones inkomst och uthgift.

Kyrkiones åårliga Säd. Ther aff giffuit för Oblater 5 sk. Klåckarens skriffuarelöön 3 sk. Kyrkiodörarnes wachtare 6 sk. Then öfrige sällilas för 7½ daler Tunnan.

Kiöpt Wijn för 72 daler. Gifuit en landsflychtig tysk präst 24 öre.

Gijffne penningar 47 daler.

Betalt Kyrkiones giäld härrörandes af the förre ååren, 56 daler 2 öre. Men fattas ännu häär til 46 daler, 2 öre, såsom ock til at fulgöra dhett åhrets utgifter. Emedan Kyrkian är uthblåttad af medel, och ett åårs inkomster räckia intet til thet samma årets uthgijfter, ty blef thet bewilliat at man skulle gåå och sambla i pungen, huar annan  och under tijden huar tridie söndag, til thess at Kyrkian kunde komma i något förråd och få Capital igen. Til then endan förmantes at med största flijt, at Testamente giffues efter the döde, som ämnet kan wara til. Huilket dock ganska få för dhetta tänkes giffua.

Lars i Åsnary sattes til Rothemästare i stället för Per i Spelhester.

 

År 1674, den 18 December. Pag. 22.

Åhr 1674 d. 18 Decemb. war Sochnestämma hållen, närwarande Wälachtade Herr Paul Askling och Kyrkiones sexmän.

Giorde Kyrkiowärdarne räkning för intrader och uthgifter.

Kyrkiones wanliga Sädh. Giffuit för Oblaters anskaffande 5 sk. Klåckaren får skriffuari löön 3 sk. Kyrkiowachtaren 6 sk. Then öfrige wärdiet afsällies á 7½ daler Tun. Är ock ther före såld. Kiöpt Wijn 27 Kan. á 72 daler. Gijffuit 2 karlar som förestodo Murens oprättande på Kyrkiogårdens 2 sijdor 8 daler.

Gijfftuas penningar 85 daler 8 öre.

Bleff bewilliat at uthaf huart matelag skal göras ett Dagswärke på then nya Wägen åth Ägersiö, then som thet försummar giffuer ett stoop Wijns wärde in cesum templi. (i kyrkan.)

På näst föregående åårs Uthgifter är betalt 46 daler, 2 öre.

 

År 1676, den 14 Januari. Pag. 23.

Anno 1676, d. 14 Januari. Hölts Sochnestämma pro Anno 1675.

Kyrkiowärdarne giorde räkenskap.

Kyrkiones Wijn och bygnings Säd 7 tun. Wärderad á 9 daler Tun. Til Oblater är giffuit 5 sk. Klåckarens skriffuare löön 3 sk. Kyrkiowachtare 6 sk. För Klåcksträngar och papper 2 daler. Betalt uppå skatterätten i Gumarp 36 daler till Cappelans boning. Gåfwo penningar 85 daler, 24 öre. Kiöpt wijn för 30 daler.

Taltes och beslöts at the 8 Hemman skulle göra then broon wijd Wära färdigh.

Hela församblingen tycktes wäl wara, och samtyckte dhet Hans Nåde Höghwälborne Herr Gen. Leutenanten Herr Hans G. Mörner, läte opsättia en bygning för sigh, uthi Klåckaregården som icke allenast nyttig, uthan ock wijd Kyrkian hederligit och prydeligit på thet rummet är.

Alla sochnemännene påstode at Herr  Måns, Comminister icke måtte, /för särdeles ordsaks skull/ längre åthniuta dhen Sochengången, wid Jultijd om ååret. Men Pastor med bewilliande skiäl, badh, at the icke wille sin goda begynte waara, bortläggia.

Förmodligen avses Magnus Johannis Qvercivillius, som blev komminister här 1670. Av sjuklighet och ålder oförmögen att tjänstgöra, nödgades han hålla vikarie och avstod halva lönen 1713. ”Levde i beklagligt tillstånd” så sent som 1715.

Lars i Skytlingebäck trädde ifrån Kyrkiowärd arbetet, och i hans ställe Joen i Smugefall. Per i Börnäs gick ifrån rotemästaretiensten, kom i stället Nils i Holma. Anders i Lägernääs afträdde rotemästareembetet, blef igen Jöns i Lägernääs. Jacob i Elstorp blef rotemästare uthi Hemmings ibidim, ställe. Inge i Hwestorp wardt rotemästare. Lars i Skytlingebäck, konstituerades Kyrkiones sexman.

 

År 1677, den 7 Mars. Pag. 23.

Anno 1677 d: 7 Martii hölts Sochnestämma

Kyrkiowärdarne Erick i Hult och Joen i Smugefall giorde räkenskap för inkomst och uthgift.

 

År 1684, den 3 Oktober. Pag 27.

Anno 1684 d: 3 Xbris. Sochnestämma hållen.

Kyrkioiwärdarne Joen i Smugefall och Jöns i Lägernääs giorde räkenskap för Kyrkiones inkomst och uthgift.

7 Tunnor Wijnsäd försåld á 7 daler Tunn. 49 daler.

Gåfwopenningar 65 daler 21 öre. Pungpenningar 18 daler. Testaments penningar 12 daler, 8 öre. Cronopenningar 4 daler, Båårklädes penningar 3 daler, 8 öre. Bötes penningar 18 daler, 16 öre.

Kiöpt ¾ Åår Wijn för 90 daler. Betalt en glasmästare 1 daler, Kiöpt en läderrem til klåcka 1 daler, 8 öre. Giffuit them som Wijnet hemförde 2 daler, 4 öre. Giffuit skatt för Cappelans gården Gumarp 4 daler för  Oblater och til skriffuare löön åth Klåckaren Spannmål, 1 Tun: 2 sk. Kyrkiowächtaren bekommit 1 Tun.

 

År 1685, (förmodligen). Pag. 10-11, skriver kyrkoherde Wadstenius beträffande husen i Askeryds Prästgård:

”När jagh 1662 emottogh Prestegården, woro dhär inga flere huus som folck kunde wara uthi än Sochnens stufua. Daglig sätes stufua, ther war framkammare och en ellack drängkammare. Men then andre framkammaren, nattstufuan öffr kiöket, Sijdokammaren, och nattstufuan dhär öffr, woro alla uthan paneel, gålf, spislar.

Anno 1662 om hösten förfärdigade jagh stufuan öffuer Kiöket, med spisell, gålf, paneel, döör, Trappa. Snickaren gaf iag i arbetslön 12 daler. Murmästaren 4 daler, fönster 3 st. 7½ daler. Föruthan tegel, kalk, Bräder, jern, spijk, låås, arbetes folck och dheras kost.

Anno 1667 lät iag med min omkostnad mura spisell uthi Bookekammaren, kiöpte dhär til Tegell, kalk, jäärn. Murmästaren gaf jag 5 daler.

Anno 1670, lät jag taga neder heela dhen stoora muren i daglig Sätesstugun och i Kiöket, emädan dhen war förfallen, och lät jag dhen muras up igen, med stoor bekostnad, kiöpte ibland annat, dhär til fem hundrade tegel, försloog 10 daler kopp. Gaf Murmästaren i arbetslön 12 daler.Anno 1671 om Wåren, lät jag byggia dhen Kammaren framme för Säteshusets framkamrar, och muras dher  uthi, etc,etc.

Åhr 1673 lät jag förfärdiga Kiällaren som war helt oduglig, såsom ock loge Boden (här är skriften otydlig i marginalen) ty offwan oppå. Samma åhr lät jagh giöra en ny port af Sågbräder, och härtil järn. Item täckt öfwer (Här försvinner texten i marginalen).

Anno 1668 om hösten bygde Askeryds försambling ny ladu uthi Prestegården uthaf dhet timbret som först war framkiört på Kyrkiogården, och ärnat til ett Wapenhuus. Pastor gaf 8 timmerkarlar kost uthi 3 weckors tijd, underhölt ock dhem som ladan täckt uthan någon widergiällning.

Anno 1671 om hösten, täckte Askeryds sochn Stekiar Huset, (köket?) och upbygde af nyo Spislar eller murar, men något på pijpan ofuan taket, blef ofulkomnat. Pastor försorgde alla dhem som arbetade dher oppå med maat och dryck, uthan någon betalning.

År 1674. Lät jagh uthaf grunden upsättia en Spisell uthi Badstufuan, gaff Murmästaren i arbetslön 2 daler Smt.

Anno 1681 flytti Bredestad sochn fähuset af sitt förra rum, och tijt dhär dhet nu ståår.

Åhr 1683, uprättade jagh af nyo nästan hela Spislar i stufuan och baakugnarne i Kiöket.

Anno 1685 bygde Askary sochn ett nytt bryggehus i Prestegården.”

 

År 1690, den 28 Oktober. Pag. 33.

Anno 1690, den 28 Octobris hölts Sochnestämma wid hwilken blef proponerat och resolverat:

1.  Hwad utestående Credit Kyrkian hade hos en och annan, dhet Pastor Loci icke gerna åtoge sig at infordra efter han så myckt mindre wiste af dhess hopkastande som dhet alt uthi Salig Probsten Wadstenii tijd war passerat och uthsatt, warandes han af dhen oförgripliga Mening, at Församblingen med Sterbhuset å försorg eller samwet wara skulle dhet alt så at infordra igen som dhe uthfått, hälst efter hwarken någon richtig räckning eller upsats ther å fants. Icke heller någon bokstaf i Kyrkioboken undandrager sig dock icke, när han dherom blir uplyst eller informerad.

Dhe som af församblingen woro skyldiga, lofwade dhet till Pauli tijd (25 januari) betala, eljest skulle dherå Interesse falla.

2.  Hwad origtighet en eller annan wijst wid något Testamentes utlofwande, hwilket dock icke utfallit, resolverade fördhenskull intet Testamente i Kyrkioboken, afsägas skola, förrän dhet utgifwit eller lefwererat wore.

3.  Hwad Medellöshet Kyrkian war iråkad som så lijtet sig förbehållit hade, at dhet till uthgifter intet mächtade beswara; I ty bewiljades att man med Håfwen hwar triedje eller åt minstone hwar fierde söndag gå skulle.

4.  Thäni förfallna Bron wästan Kyrkian (vid Lillahemmet) war at Man icke utan fahra dhen öfwerforo; Slöts fördhenskull härå, och af hwem dhen repareras och lagas skulle.

Pär i Brokafall upsteg från Kyrkio Nämbden och sattes i hans ställe Jöns i S. Holma. Gudmund i Kjättestorp afsade rotemästaretiensten, uthi Hans ställe igen sattes Ingemar i Kalswed.

 

År 1691, den 3 Maj. Pag. 34.

Anno 1691 d. 3 Maij hölts allmän Sochnestämma på hwilken Proponerades och Resolverades.

1.  Hwad senfärdighet och tröghet märktes af dhem som Kyrkian skyldiga woro, hwarför Kyrkiowärdarne tillsagde blefwo dhem lagligen söka, hälst efter Kyrkian sina Medel intet längre umbära kunde och begärade Kyrkiowärdarne at Dimittera (få avsked) från sina embeten, när så stora beswär föllo, men blefwo öfwertalte så länge dher blifwa tills et bättre beskied gifwit sig och något nogare om giälden blefwe Missiverad. I Medlertijd gafs Debitorerne tijd til Mathismässotijden, men för hwar Daler som uthstode från dhenna tijden, skulle gifwas om Åhret uti Interesse 2 öre Kmt, detta för dhem som 6, 10 eller 12 Daler hade; Men för dhem som skulderna upstego eller woro hos 100 daler faller dhet Ordinarie 6 pro Centum Åhrligen. Och som uthi Kyrkiokistan fants en Öfwerstinnans Fru Ester Silfwersparres Obligation på 50 Daler resolverades dhet Hon dherom skulle tillskrifwas och påminnas, hwilket straxt dher efter af Pastore Loci och Kyrkiowärdarne hwar med uthfor till Henne Sochenmannen Israel i Bubbarp, hwilken å Sochnestämman dher till blef utsedd.

2.  Furu timbret till Fattigstufwan några åhr till förene framfördt lågo i en sidh (låg, sank) dal och antingen dher af skiämdes så at dhet till Någoth bygande omsider blefwer odughligt eller ock förminskades och afhändes, om dhet icke rådeligare wore använda dhet till någon annan Kyrkians tarf och prydnad. Resolutio. Ther af skulle Kyrkio-Luckor byggas å Östra och Södra Sijdorna då Klåckestapelen ock wid samma tillfälle skulle med Bräder beslås, hwad återstodh. Hwilket i 4-de weckan skulle företagas, sedan dhe sex Bräder som Resterade dher till hade framfördts.

3.  Huru man fandt ett eller annat af Inventario Ecclesiastatics (kyrkans inventarier) icke behållit utan förkommit. Dherföre warnades Klockaren och och hårdt tillsades grandt och noga efterse hwad i Kyrkian wore, dherföre han ägde tillse så intet förkomma måtte antingen litet eller stort, stående eljest till hans answar.

4.  Hwad oskickelighet Märktes med Klockan när morgon eller aftonringningar skiedde, då dhe antingen hördes i otijd eller ock för länge, warnades ock några som dhertill befunnos wållande, hwar å Resolverades, at dhen som efter dhetta rörer wijd Klockesträngarne till någon sådan ringning utan Klockarens wettskap böte till Kyrkian 1 Kanna Wijn, warandes nog att allenast klämtades Söckendagar morgon och afton.

5.  Hwad bräkhlighet funnes med Kyrkio Cronan at hon icke utan största fahra hades till någon Brud som så hopbunden och af sig kommen wore. (Icke bruden utan kronan!) Resolutio: Med första som skje kunde införas till att blifwa omgiord och sedan en Koppar ask om Henne beställas at nätt föras uthi.

6.  Hwad Sqwaller och sömbachtighet rönthits i Kyrkian en eller annan andächtig Menniskia ej ringare än Prästen till förargelse. Resolutio: En Kyrkiowächtare som sådant hemmar och aftaga skulle, till hwilken tienst Erick i Dufweryd blef antagen, som dherföre skulle Åhrligen niuta 1 Tunna sädh och 1daler Smt hwars pligt dherpå wara skulle, icke allenast i Kyrkian upwäcka de sofwande och näpsa dhe sqwallrande utan ock utgå at tillse och söka, om Någon war utom Kyrkian medan predikan och Mässning hölts, dhen Han straxt angifwa skulle.

7.  Hwad skam och otienlighet angår, war förnummen att i Klockarestugan hade Tobaksrök kommit en och annan at wämja, och dhet på en stor Högtidsdag. Resolutio: Dhen som röker Tobak wid Kyrkian, ware sigh i hwar stufwa dhet wara will böte 1 Kanna wijn till Kyrkian.

8.  Huru med dhet af Hans Kongl. Majestät Prästerna bewilliade Offret i stället för dukpenningar blifwa skulle, hwad lämpeligare sätt en och annan kunde gifwa wid handen om offret upphörde. Då sampteliga påföllo och bewilliade för hwart folck som går till Herrens Nattward att gifwa 2 öre Smt, och dhet med påskören, hwilka sålunda blifwa pro persona 5 öre Smt åhrligen att niuta, hwad Torpare widkomma, bewiljade dhe föruthom sina dagswärken at gifwa 3 marker Smt hwar åhrligen, och dher ofwan uppå äfwen 2 öre för hwar af sig och sine som till Herrens Nattward gå och komma.

9. Proponerade Handelsman Wälachtad Mårten Cassel huru dess Stohlrum som till  hans gård Karstorp i Nya Kyrkian delt war, är af Hans Antecessore (föregångare) genom god förening förbytt med Swänstorpas i Gambla Kyrkian, dher Han nu begärde Ratification. Församblingen biföll Herr Handelsmannen som mera  Contribuerade till Kyrkian Åhrligen än Swänstorpa, och dherföre wäl bör njuta något företräde, ehuru i förra tider då andra Åboar å gårdarna warit så delt och bytt woro, fandt dock hälst församblingen at dhet medh godo skie kunde. Hwilket när dhet förehölts Åboarne i Swänstorp, tackade dhe om en sådan Cession för sig. Menandes sig böra njuta, hwad af Ålder warit, sade sig dock dher efter wilja betänkia.

I detta senaste protokoll förmärkes en viss skärpning i attityden, förmodligen beroende på att en ny kyrkoherde, Magnus Reuselius tillträtt år 1690 och avlöst den förre kyrkoherden, Petrus Wadstenius, som avlidit den 26 Januari 1689. ”Omkom vådligen vid fallet från en yr häst.”

 

År 1691 den 2 December. Pag 194 ff.

In Nomine S. S. Trinitati.

Anno 1691 den 2 Decemb. hölts Probsteting med bägge församblingarne Askeryd och Bredestad uthi Askeryd och blef förrättadt och afhandladt, effter den Instruction, som Kyrkio-ordningens 24 Cap. 19 § wid handen gifwer, som föllier.

1.  Introducerades, effter Kongl fullmachten, sampt Venerande Consistorie befallning Novus Pastor, Ehrewördige och Wällärde Herr Magnus Reuselius confreta solennitate, till Kyrkioherde öfwer Askerydz och Bredestadz församblingar, effter som Kyrkioordningen uthi dhet 23 Cap. Föreskrifwer; Hwaruppå Honom uthi Kyrkiowärdarnes och Säxmännernas närwaro öfwerlefwererades Kyrkiornas Inventarium så wäl som Prästegårdsens, som dhet då fans och öfwerenskoms med de gamble och förra Inventarier, och elliest efter Visitations achterne för detta åhret finnas uptagnade och specificerade; Män hwad deer af kan wara antingen förbättrat eller förwärrat af den förre Kyrkioherden, dhet besparas till widare Ransakning, tå Huusesynen wid Prästegården lagligen hållen blifwer.

2.  Förhördes Bägge församblingarnes närwarande åhörare, de äldre med de yngre, hwilka tämmeligen wäl effter sitt wijs, så uthi som uthom boken merendels kunde läsa dhes Christendomsstycken.

3.  Effter såsom dhet af församblingens Ledamöter, serdeles dhe som längst ifrån Kyrkian boande woro, begärade, dhet Gudztiänsten, hälst om Hösten tå kortaste dagar äro, måtte tijdeligen begynnas, på dhet effter Prädikan, de i dagsljuset måtte hemkomma; Altså Resolverades, att såwäl Kyrkioherden, som dhes åhörare, både uthi Gudstienstens begynnande, förrättande och Kyrkio Discipliner etc sig uthi alt rätta effter Kongl. Kyrkio-ordningen.

4.  Uplästes Tijonde Längden, hwilken fans till Trafwtaal (antal?) och Intäckt, uthi en sådan Riktighet, som Synemännerna på sina goda Samweten hafwa angifwit och af Tijonde Inspectoren upfördt är.

5.  Huusesynen wid Prästegården hwad anlangar, så uppsköts de samma till en beqwemligare tijd att hållas uthij någon Cronobetientes till med Probstens öfwerwaro. Män dhet Skattehemmanet Gummarp. ett fierdedels, hwilket för bägge Kyrkiones penningar kiöpt är, för Comminister att boo uppå, hwars wilkor ock nu effterfrågades, blef eij heller för denna gången besichtigadt, uthan, såsom dhet, förmedelst nu wahrande Comminister Herr Magni Qvercivillii fattigdom och medellöshet, är aldeles ruineradt och nästan till åker och bygnad ödelagdt, ehuru församblingen Bredestad esomoftast åkeren upkördt och honom til bästa besådt hafwer, är dock befruchtande, dhet Hemmanet lärer komma i      skattewraak; Altså blef Kyrkioherden med bägge Kyrkiones föreståndare, förmanade, uthi tijd hoos Hans Nåde Högwälborne Herr Baron, General-Major  och Landzhöfdingen vigilera och sådant förebygga, Effter som Kyrkiorna torde lijda en stoor skada och afsaknad, der Hemmanet som Skattewraak skulle igen till Cronan öfrlämnas. Skattevrak var hemman som genom att förfalla till vanhävd återgår i statens ägo.

6.  Kyrkiobyggnaden är wäl anlagd, sampt Stapell och Klåckor wäl behållna. Män det gambla och runkande Kyrkiotornet måste med första nedertagas wid Askeryd, effter till äfwentyrs, af stormwäder dhet torde öfwer ända falla och större skada göra, så wäl ock tillhöllos Askerydsboarne att med forderligast förfärdiga dhes Kyrkiogårdzmur som til en dehl ligger nederfallen. Så är ock med Bredestad Kyrkian, Stapell och Klåckor wäl wid macht: Män Kyrkiogårdzmuren måste jämwäl dher uprättade blifwa.

7.  Kyrkiones Räkenskaper upsattes till Huusesynen blifwer wid Prästegården, då dhen förre Kyrkioherdens arfwingar tillskrifwas böra, icke allenast Huusesynen öfwerwara, uthan ock ifrån sig lefwerera så wäl Inventaria som Kyrkiones räkenskaper alt ifrån dhen tijden som Kyrkio-räkningarne här i Contractet reviderades af Högdtbetrodde Herr Hofmannen Lars Bange, uthi Hullarydh. Och hwad Skullfordringar Kyrkiorna hoos en eller annan äga, och ännu uthestå kunna, dem måste i medler tijd Kyrkiones föreståndare inkräfia hoos debitorerna, hwilket om eij winner någon efftertryck tå sökias dhe wederwilliga betalarna Lagligen. Wijnsäden och Byggningz Tunnan såsom Askerydz Kyrkia äger denna tijden, igenom Accord med Tijonde Inspectoren uthi Reda Pänningar á 3 sk. 4 öre Smt. Altså må ock Bredestad Kyrkia, af wederböranderna, i pänningar för Wijnsäden och Byggningz Tunnan niuta samma rätt.

8.  Domkyrkio Tunnorna skola de deputerade, effter Venerandi Consistorii willia och limit lefwereras i Linköing uthi reda pänningar

9.  Mäd fattigstugorna och de fattigas underhåld rätta församblingarne sig effter Hans Nåde Landshöfdingens Resolution, nämbligen, att hwar försambling, skall föda och försöriga sina fattiga hemma uthi Huusen, och ingalunda tillstädia dem, att kringlöpa med tiggiande, andra församblingar till beswähr.

10.  Effter Comminister Herr Måns Qvercivillius inte kunde komma öfwerens med församblingarne om Lönen, af de praetenderande Klåckareskäppor Altarlägen och Lijkstool, som Klåckarena skola ifrån Honom borta hafwa, ehuru på alla sidor ährbötz att blifwa dem emillan ett wist slut, ty Remitteras denna handling till Venerandum Consistorium emillan Pastorerne att bijlägga.

Askeryd Anno et die ut Supra.                                    

                                                                                Ericus Styrenius

    

                                                                            Past. Et Praep. In Säby.

 

År 1692 den 25 Maj. Pag. 36 ff.

År 1692, den 25 Maji hölts af Pastori Loci ordinarie Sochnestämma. Närwarande Hans Nåde Högwälborne Herr Baron Christer Bonde, och då Resolverades.

1.  Huru gälden skulle foderligast inkomma på dhet swar Fru Ester Silfwersparre gifwit. Nembligen at Enkan i Högelid och Jacob i Rutekulla har dhet betalt. Framkallades Enkan i Högelid hwilken sade sig aldrig blifwit anmält sin skatt till Kyrkian,hwarom mindre dhet gjort, dhet Jacob i Rutekulla ock sade. Hwarför nödwändigt fants åter en gång beskicka bemälta Fru Öfwerstinnan medh en Man af Församblingen. Här till Jöns i S. Holma utsågs, hwilken bref med sig från Pastore Loci och Kyrkiowärdarne öfwerföra skulle, bemälta Fru till uplysning och anmodan om betalning. Andra Debitorer af Församblingen påmintes foderligast inkomma.

2.  Huru Kyrkiomuhren på Norra Sidan felade; Kyrkian icke till ringa Mistande, som så wäl på dhe andra sidor war om murad. Hwarpå resolverades, at 4 lass sten skulle på hwart Matlag dher till framkiöras, dhen som intet dher med inkommer böte 1 daler Kopp. för hwart lass, och ändå framkiöra. Sedan tager Erick i Hult Murningen sig ann. Lagandes at dhen med dhe andra blifwer lijk.

3.  Huru elaka Kyrkiowägar i församblingen woro, at man icke utan lifsfara dhem om hösten ristandes kommo, hwarföre slöts, at Nästa onsdag, hwilken war den 1 Junii, då bittigt tienst blifwer, skulle en af hwart Matlag dher till framkomma, begynnandes från Kyrkian, hwar och en på sin Kyrkiowäg, och sen följa så länge dess ägor räckt.

4.  Huru Kyrkians wijnsäd innestår hos många dhen för tu åhr sedan, hos sombliga för ett år sen bordt warit lefwereradt. Resol. Lefwerera dhen till Hälgonatid, eliest gifwa 2 sk för en. För sådant slöts dherjämpte at tionde Inspectoren efter  detta uptager Kyrkians Wijnsäd med sin 10-de af samma pris, at Kyrkian skyndsammare och richtigare må komma till sitt.

5.  Huru Prästegårds Sochnestufwan tarfwar Reparation till Murning emedan Spiseln alt är fördärfwad. Resol. Jöns i S. Holma och Lars Jönsson i Reby syne dher, sen stånde som snarast skie kan och dher om Disposition giörs till reparation och företagande.

6.  Huru Kyrkiowächtaren af ingen för Något må undsägas (hotas) utan wara otilltalad af alla. Stötes eller owettigt tränges någon in i Sochnestufwan böte 1 daler Smt och sittia i Stocken om Han är stor, en lijten sittier allena i Stocken.

7.  Begärade Herr Handelsman Cassel få bygga Stall, som några andra, wijd Kyrkian, hwilket Församblingen honom icke förwägrade eller afslog, förmodandes Honom dher sättia som dher ingen föruth står.

 

År 1692, den 16 December. Pag. 38 o. 39.

Anno 1692 den 16 Decembr. Sochnestämma hållen af Pastore Loci, widh hwilken omrördes och slöts dhet en Laglig Process medh Wälborna Fru Öfwerstinnan Esther Silfwersparre skulle antagas om dhe penningar Hon skyldig är till Kyrkian och dhet wijd Nästa Winterting. Förgiften till dess kostnad ålades Kyrkian, Disposition af Probsten, Kyrkioherden och Kyrkiowärdarne.

2.  Huru synnerligen tillgår med ungdomens framkomst till Catechismi förhör. Hwarom ock de skulle dherföre angifwa sin Ungdom /slöts/ att man sen weta kunde, hwilka som framkomma och något kunna, eller intet.

3.  Klockaren njute som förr warit ½ t.a. säd.

4.  Huru  oartigt uthan dhet ringaste ord med någon Adolf i Lillahemmet inhägnat Kyrkians Park mitt emot sin stufwa. Han bads förr och tillsades taga sin hägnad tädan, hwilket Han sade sig foderligast giöra skola.

Här stämmer det inte längre med paragrafnumreringen.

Dhe som ännu Restera med Bräder, tillsades dhem ifrån sig att lefwerera till at täcka Kyrkioherberge Bon Med, dhen Torparne pålägga. Hwad på Kyrkio Bon nu fattas laga Assiö och Assiös torpare.

7.  Bewiljades et dagswärke på Ägersiö wägen af dhem som i församblingen som på något sätt sin wäg dher åt hafwa.

8.  Förmantes ingen taga någon främmande in till Husrum hos sigh, som icke wist sigh (för ?) Pastori.

9.  Skjeftas till Sochneskomakare Torsten Börjesson och till sochneskräddare Ingemahr Johansson.

10.  För otijdigt Sängelag med sin fästeqwinna böter Måns Jönsson i Kalswed 2 daler  Smt. Item Trädgårdsmästaren Swen Bengtsson i Tunnarp för samma förfarande 2 daler Smt.

 

År 1693, den 21 December. Pag. 39.

Anno 1693 21 Decemb. hölts af Pastor Loci Ordinarie Sochnestämma. Närwarande Befallningsmannen å Ohlstorp Jöns Andersson, Handelsmannen Mårten Cassel samt Kyrkians Sexmän och samteliga af församblingen, då Arfwid i Assiö, sedan Kyrkians debitorer woro upräknade, blef tillfrågad om Hans Fru Öfwerstinnan Silfwersparre* icke hade utlåtit sig för honom wilja skyndsammast betala sin skuld till Kyrkian, hwar tilll han swarade sig wara befalt berätta för Fru Öfwerstinnan wilja skyndsammast betala Testamentet, när Hon med sina Medarfwingar kommit öfwerens dherom, men emot de 50 daler på hwilka obligation war, exiperade (försvarade) hon sägande sig dhet betalt till Salig Probsten Wadstenii Hus.

2.  Proponerade Pastor Loci Erick Kyrkiowächtare lite göra skiähl för dhen löhn Honom bewiljat war och fördenskull samma löhn komma Kyrkian så myckit mehr oduglig och wäl kunna till församblingen uphäfwas. Men resolverades sådant tillstå tills anting Prostting blifwer eller ock Hans högwördighet Herr Biskopen kunde komma å Detta at Visitera

3.  Upläste Klockaren dhem som Restera med stenförslen till Kyrkio-Muhren, hwilka nu tilldömdes kiöra dubbelt, altså komma Pähr Gunnarsson i Lönhult till at kiöra 8 lass, Nils i Mellangården ibid 8 lass, Nils i Kalswed 8 lass, Måletorpet 8 lass.

4.  Bewiljades ännu 4 lass på hwart Matlag till Muhrens förfärdigande Nordan åth, hwilka så snart skie kan framkiöres.

5.  Upläste Klockaren på befallning dhem som restera med Bräder, hwilkas rest upstog till 3 tolfter och 6 br. Dhem dhe medh första lofwade sig framföra.

*Ester Silfwersparre var änka efter översten Patrik Patkull på Askeryd.

 

År 1694, den 21 December. Pag. 40

Anno 1694, den 21 Decembr. Hölts af Pastor Loci Ordinarie Sochnestämma, närwarande Befallningsmannen på Olstorp Jöns Andersson, Handelsmannen Mårten Cassel, sampt Kyrkiones Sexmän och sampteliga af församblingen, och då proponerades.

1.  Emedan på Norra och Östra sidan om Kyrkian war ingen Muur kring Kyrkiogården, altså bewilliades 4 lass Steen på hwart Matelagh.

2.  Efter Sochnestugan mächta wäl behöfde reparation; Altså bewilljades 2 trää på hwar Rote till undersyllar.

3.  Begärade Befallningsmannen Jöns Andersson på Olstorp, att få Olstorpa stoolestånd infördt i stället för Dagstorps. Cederades (avstod) honom Ödarpas stoleståndh.

4.  Lades böte på Bonden Nils i Kiättestorp, för dhet otillbörliga slagsmåhl han på Olof Håkansson i Blextorp begångit, hwilket böte Han wid Midsommartiden utläggia skulle, nembligen 7½ daler Koppar Mt.

Inge i Hwästorp upstegh af Kyrkio Nämbden, och i Hans ställe kom Nils i Lutarp. Ingemahr i Kalswed trädde från Rote Mästare tjensten och i hans ställe Jon i Biursberg. Pär Hemmingsson i Reby från Sexmanna Embetet, i stället Måns Ericksson ibidem.Jöns i Holma från Kyrkionämbden, i stället igen kom Jon i Egersiö. Inge i Hwästorp trädde från Rotemästaretiensten, i Hans ställe Nils i Skyttlingabäck. Arfwid i Swänstorp trädde ifrån Rotemästaretiensten, och i hans ställe sattes Anders i Swänstorp.

 

År 1695. Detta år finns ingen stämma protokollförd.

 

År 1696, den 14 Februari. Volym C 2. Microfilm IJ 1490. Pag 10.

Anno 1696 den 14 Februarii. Sochnestämma pro Anno 1695 wedh hwilken omordes och slöts.

1.  Att dhe som Kyrkians penningar hade lånt, och ingen pant satt dhe skulle, dher dhe förtijden sielfwa Capitalet icke förmåtte ährlägga, skaffa Nögachtig pant, och sedan interesse gifwa, för hwart åhr dhe dhem borta hafwa.

2.  Beswärade sigh Kyrkiowächtaren Erich i Dufweryd, dhet han för sin swaga syhn och ålderdom skull, tiensten ej länger förestå kunna, utan begiärde sitt afskied, och att hans Son Nanne måtte Honom Succedera (efterträda), hwilken straxt antogs till Kyrkiowächtare, men medh dhet willkor, att Han af Kyrkian (här finns på originalet en stor fuktfläck, som helt utplånar skriften) lönas som Hans Fader, utan bewiljades af hela församblingen ett stoop Rågh eller Korn af hwart Matelag, hwilket han sielf hoos dem Hemma wijd Höstetijden upbära skulle, och der något moot Honom stutsig woro, såsom skalkachtiga poijkar, så sättias i Ståcken

3.  Proponerade Pastor Loci (Magnus Reuselius) hurulunda Allmogen när Lijk eller begrafningar äro sig så sent inställa, altså förmantes dhe tydeligt när sådant är å gånge framkomma, på dhet att dhem som längsta wägen hafwa måtte hinna hwar till sitt, innan mörkret dhem togo.

4.  Beswärades huru en dhel af folcket, besynnerlig ungdommen, nödigt gå i Kyrkian i rättan tijd, fast än dhe långt för Sammanringningen framkombna äro utan gå uthe i stugurna; altså resolverades, att dhen som framkommen är till Kyrkian, och icke antingen för eller under sielfwa Sammanringningen sig inställer att giöra sin Skriftermåhl, skall dhen då stånda ute, när Han inte i rättan tijd sig inställer.

5.  Tillsades Bonden Nils i Kiättestorp Bötet ehrlägga för slagsmålet Han på Olof i Blexstorp begångit, men beddes dag till Olofsmässan, då Han dhe richtigt skulle clarera. Jämwäll ock tillsades Broo (?) i Högelijd sitt böte nembligen 2 Kannor Wijn till Kyrkian utlägga för Själlsorden Han i sitt fylleri utkastat, hwilket ock Han med forteligaste lofwade betala.

5.  Trädde från Sexmanna Embetet Bängt i Lönhult, i stället kom Johan ibidem

 

År 1696 den 5 Mars. Volym C 2 . Pag. 704 o. 705. Microfilm IJ 1490. 

Pro Anno 1695 hölts den 5 Martii Probste Ting med Gudz Lofliga Försambling Askeryd. Närwarande Ecclesiae Pastore Plurimum Revendo Dno Magno Reuselius, och Församblingarnes Högre sampt Nådigare Ledamöter, Sålunda:

1. I Kyrkian.

Hwarest, sedan Ehrewyrdige Herr Pastor  hade giordt böön på Predikostohlen, företogs Catechismij förhör med Samptelige närwarande Mans och Qwinspersoner men allenast uti dhet Första Christendoms Hofwud stycket Gudz Tijo Bod, och befans dher utinnan een märkelig flijt och stort beröm, som Ehrade Herr Pastoris inlagde Catechitations längd nogsampt uthwijsar pro Anno 1695.

2. I Sochnestugun.

Hwarest wid effterfrågandet om dhe stycken som i Probste Ting skola i acht tagas, förmedelst Kongl Majestäts Allernådigste Kyrkiolag i dhet 21 Capitels 19 § angående hugnad förspordes, att allt wäll och richtigt ståår til med Gudztienstens förrättande, med Kyrkio Disciplinens wijdmacht hållande, med Crono Tijondens till alle dess Fullmächtige utgiörande sampt Kyrkiones och Prästegårdens byggande och widmacht hållande. Och än widare till Kyrkians bästa resolverades, att Kyrkiotaket skall ändeteligen med det första mååsränsas af Peder i Oroen och Hans broder eller någon annan, som Han will hafwa med sig. Item till Prästegårdens nödiga förbättring utlofwade Ehrew. Herr Pastor med dhet första som skee kan een Ny Stufwebyggning med dher till tienliged Kammare att uppsättia, hwar till timber war redan huggit.

Wijd berättandet att Soldaterna i Församblingen icke hade fådt sina särskilte Stohlrum i Kyrkian effter gifwen tillsägelse i 1694 åhrs Achters 6 §, war fuller Församblingen benägen, att gifwa Soldaterna stohlrum näst effter böndernas stohlar i båda Kyrkiorna; Men som Ridderskapets och Adelens Betiente och Torpare,. intet willja stiga utur sine wahnlige Stohlar näst efter böndernas, och föregripeligit woro, uthi dhet lofliga Ridderskapets och Adelens frånwaro någon Stohleförändring giöra, emodt dhen förrige Bänklängden, beslötz att Soldaterna stå här effter som förr i sina wanliga Stohlerum tils wijdare betänckande och förordning.

Som dhet ock berättades att gärdzgården om dhen förmeente Kyrkioparcken icke war ännu upresen, så befans rådeligt att befråga Högtbemälte Herr Befallningsman Ekeberg här om, som dhå förwäntas till Askerydz orten.

Referererade ock Ehrew. Herr Pastor att Kyrkioräckningarne för åhren 1694 och 1695 woro richtigt giorde och effter Kongl. Förodningen till Herr Befallningsmannen Ekeberg öfwerlefwererade.

Sluteligast bewilliades att Kyrkiotakets widmacht hållande skall hwart matelag både af Bönder och Torpare uthgiöra 20 st. good warachtig spån, aldrasidst till Helig torsdag - dhen dhå icke utgiör sina 20, utlägge till böter 10 stycken spån, dhem hwar Rotemästare i Sin rote skall utfordra.

In Fidem Protocolli Subscribo.                                   

                                                                  Emundus Wettrenius.

 

År 1697, den 13 Januari. Pag. 13.

Anno 1697 den 13 Januari hölts Sochnestämma Pro Anno 1696 medh Askeryds Försambling. Då Kyrkians äldre och nyare utestående skullfodran upräknades, hwilken fuller några då betalte, men några lefwererade Interesse, och lofwade sig med forteligaste Kyrkian betala. Tillsades ock Kyrkiowärdarna göra påminnelse hoos Herr Major Oldekop och dhet utlofwade testamente, att dhet måtte Clareras.

Major Herman Oldekop var gift med Maria Elisabet Patkull, som var dotter till översten Patrik Patkull och Ester Silfwersparre på Askeryds säteri..

1.  Tillböd sig jemwähl Sigurd i Gölen att göra dagswärke för sin gäld til Kyrkian, 1 daler 16 öre, emedan Han penningar icke åstadkomma kunde.

2.  Giorde Kyrkiowärdarna rigtig räkning för Kyrkians Wijn- och bygnings Sädh.

3.  Emedan den Spånen som til Kyrkiotakets förfärdigande förr framförd war, inte förslå kunde, ty bewilliades ännu 40 spån af hwart Matelagh, hwilken skall framföras till Christi Himmelsfärdsdag.

4.  Berättades huru Sochnestufwan i Prästegården mächta wäl behöfwer reparation, dy slöts at några män skola syna Henne, hwilket bör skie til Proste Tinget, att man der endå något wist må kunna sluta.

5.  Pigan skal hämtas til Prostetinget, som säger sig willia gifwa wiss Kundskap om Hittebarnet.

6.  Trädde från Rotemästaretiensten Amund i Siöhester, i stället kom Swen i Konungsängh. Swen i Bubbarp afsade Rotemästaretiensten, i Hans ställe sattes Lars i Arfwebo. Jon i Lägernäs upsteg från Rotemästaretiensten, efter honom kom Lars i Lägernäs.

 

År 1699, den 24 Februari. Pag. 31 o. 35.

Anno 1699, den 24 Febr. hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Försambling, då efter myckit rådhförande om Kyrkiobygnaden omsider slöts och resolverades, att alt Härskapett i Församblingen skulle dher om Rådfrågas, antingen dhe wille hafwa Torn på Kyrkian mitt i Korsett, eller wedh dhen Wästra gaflen. Imedlertijd så slöt Församblingen, att nästkommande Wåhr skulle Kyrkian spånas, till dhess dhe hämptade swar af Adelen, huru medh tornet handlas skulle, dhett dhe sädan dher näst påfölliande wåhr sigh företaga wille och Adelens willia sigh efterrätta.

2.  Befans att Kyrkians Wijnsädh war mästedehlen richtigdt infördh och clarerad och lofwades att dhe Resterande den med första clarera.

3.  Uprächnades dhe som resterade med Spånen för dhe förflutne Åhren och alfwarsamlingen förmantes dhem att framföra till Wåhrfrudagen. Elliest skulle dhe för 1 Tiogh 2-ne utgiöra. Således och ännu å nyo för Åhr 1699 2-ne Tiogh på hwart Matelagh,emädan befunnit dhet, dhen framgjorde spånen icke göra tillfyllest, hwilken Nyss pålagde Spåån till d. 1 Maji utgöras skulle.

4.  Uthwaldes Johan i Kalswed och Anund i Siöhester til Kyrkians tillsiare om dhess Bygnadh eller hwad mehra som dher till tarfwas.

5.  Proponerades huru Skorstenen i Sochnestugan widh Prästegården är nedfallen och omkullblåst, ty resolverades att dhe som äro i Hwästorpa rothen, skall af hwar gårdh framkiöra ett lass steen och leer, och Torparne i samma Rothe giöra dagswärken med Lers ältande och stenbärande och dhet medh dhet första i Wåhr, hwar uppå Rothemästaren Pär i Hälla skall hafwa inseende, huru alla stenar framkiöras och dagswärken giöres.

6.  Dhe aldra fattigaste och uslaste i Församblingen upfördes på een Lista, till hwilkas försöriande alla sampteliga blefwo förmante esomoftast Contribuera, och dhe som förmåtte besökia dhem hemma dhe skulle jämbwähl hielpas, men dock i synnerhet dhe som icke årka besöka dhem hemma i sina Hemb.

7.  Ostyriga poikar eller drängar, som stötas och knabbas widh Kyrkian, dhe skola straxt sättias i Stocken af Swen i Konungsängh.

8.  Dhen som rökar Tobak widh Kyrkian eller i stugurna omkring Kyrkian böte ett Stoop Wijn till Kyrkian.

9.  Dhen som fåår uth Bränwijn at Sällias widh Kyrkian, dhen samme böthe till Kyrkian 1 Kanna Wijn.

10.  Förmantes Församblingen at riktig komma tillstädes när Gudstienst blifwer, och dhen som icke är tillstädes, när dhe äro framme som längsta wägen hafwa, så blifwer tillbaka. Dhe som äro tillstädes när dhet sammanringer, och icke gåå i Kyrkian, dhen samma Böthe een kanna  Wijn.

11.  Trädde från Sexman Jon i Ägersiö. I stället Nils i Hagrida. Måns i Redeby afstegh, i stället Nils i Hwästorp. Upstegh ock Johan i Lönhult, i Hans ställe Nils i Skyttlingebäck. Anders i Swenstorp ifrån Rotemästare. Till: Nils Jonsson i Karstorp. Jon i Biursberg upsteg. I stället Nils i Skafarp. Nils i Brokafall Rotemästare efter Nils i Skyttlingebäck.

 

År 1699 den 1 Juni. Pag. 222.

Anno 1699 den 1 Junio antogs till Klåckare efter Kyrkioherdens och församblingens godtfiuno, drängen Erlig och Beskedelig Anders Jacobsson i Rutekulla barnfödd, sedan gamble Hans Klåckare tiensten ej längre förmåtte  förestå.

 

År 1700 den 19 Mars, Volym C 2. Pag. 709. Microfilm IJ 1490.

Anno 1700 den 19 Martii, visiterades i then Lofliga församblingen Askerydh.

Domkyrkio Tunnan belangande så lefwerar Lars i Wennebörke för thetta förflutna åhr ½ tunna och Skafarpsgårdarna ½ tunna. = 1 Tunna. Wijnsäden är 7 tunnor, hwilken församblingen lofwade sig willia betala med 13 daler Kopp. Mt tunnan, effter Högw. Consistorii wärde på Domkyrkiotunnan.

Klåckaren hafwer allenast en liten lycka til at bruka, elliest är intet Klåckarebohl, dock förmenas at the ägor som i forna tijder ther til lydt, läre nu innehafwas af Rutekullas åboer.

Klåckaren i Bredestad hafwer intet att bruka, thy then lyckan som Capiteinskan på Aneby Fru Brita Kagg ther til förlänt, hafwa Knut och Pär i Bona lagdt under sina ägor.

Församblingens Ledamöter i Askery hafwa lofwadt sig willia skänkia til Kyrkian ½ tunna Kalk af hwar Helgård, och så proportionaliter, til at hwitlimma Kyrkian med. Ordinarie Dagswärken bewilliade församblingen til Kyrkians reparation utan betalning. Och på thet wärdet icke skulle stutza, samtyckte alla att then som ofwanbemälte Kalk icke richtigt hafwa lefwereradt Wallborg Mässan skall gifwa dubbelt en hel tunna för en half.

Til Prästegårdsbygnad är Timbret framkjördt af församblingen. Men som en dehl ännu restera, tilsades dhe att forderligast sina Syllar framskynda, hwilket dhe ock bejakade. Der til lofwade samptelige thenne församblingens Ledamöter, att i Sommar Sochnestugans bygnad antaga, och sedan reparera the bodar som then tilhörige äro.

Kyrkiowerden i Askery Håkan i Blextorp tog afträde och Gummund Swänsson i Kiättilstorp tog Hans nyckel emot. Och Sexman effter Honom blef Ingemar i Kalswedh. Effter Sexmannen Pär Nilsson i Lägernäs som afträdde kommer Anders Nilsson i Lägernäs. Nils i Hagreda tager afsked från Rotemästaretiensten och Måns i Haureda sättes.

In Fidem Subsenbit

                   Zacharias Stål.

 

År 1701, den 18 December. Pag. 44 ff.

Anno 1701 den  18 Decemb. hölts ordinarie Sochnestämma. Närwarande Pastore Plunium Revendo Dno Magno Reuselio, Handelsmannen Wäll-t Mårten Cassel, sampt Kyrkiones Sexmän och Samptelige Askerydhs församblings ledamöter tå fölliande Saker resolverades.

1.  Anders i Lägernäs tillspordes när han wille betala Kyrkian dhe 15 daler Kopp.mnt han skyldig är, tå Han lofwade till nästkommande höst them ehrläggia, i medler tid gaf Han Kyrkian till Interesse 30 öre.

2.  I lijka måtto tillfrågades Inge i Wästorp när Han wille betala dhe 7 daler kopp.mnt Han Kyrkian skyldig är, tå han swarade med det första.

3.  Fruen på Edhult skulle ock tillsägas betala dhet Hon till  Kyrkian skyldig är.

4.  Murmästaren Måns Hindricksson i Redeby begärade för hwittmeningen i Kyrkian

3 daler kopp.mnt, men sedan förährade Han Kyrkian dhe samma, begiärandes intet för sitt hafda omak.

5.  Anmältes om lius till Julamorgon, tå Högwördige Kyrkioherden utlofwade lius till predikstolen och altaret, Ingemar i Kalswed till liuscronan 6 lius, Håkan i Wästorp 6 Olof i Wännebörk uti lycktan 6, Carl, Nils och Jon i Skafarp 6 lius, dessutan lofwade Pär i Hälla uppfylla dhen ena Cronan med lius.

6.  Dhe som restera med näfwer till Kornhuset, skola ehrlägga ½ ltt (lispund) af hwar gård emot Redeby Roten, hwilken till Wårfrudagen skall ehrläggias. hwar Rotemästare i sin Rothe fodrar uth samma näfwer, hwar om 8 dagar till förne skall publiceras af prädikstolen, och then tå icke uthlägger lägga sedan dubbelt.

7.  Till Kyrkiomurens reparerande pålägges ett lass Sann af hwaart Matelag, hwilken med det första skall framkiöras.

8.  Framkallades Olof i Wännebjörk och hotades med Citation (kallelse) till tinget, för det han wid Bröllopet i Kalswed emot förbud skiutit, hwilket ock wäl skolat wunnit sin fullbordan, dock som han giorde afbön, och församblingen för Honom intercederade (medlade) förskonades han med 3 daler Kopp. Mnt till Kyrkian, men i alt widrigt fall han them icke wille ehrläggia, stående saken öpen till nästkommande ting, tå man lagligen dermed procedera (förfara) skall, androm till warnagel. Skulle hädan efter någon fördrista sig skiuta emot Kongl. Majestäts Allernådigste förordning i wägen wid någon brudefärd,skall then till ting stämmas och efter Kongl. Majestäts Kyrkio Ordning sina 40 daler Sölfmynt plickta, hwilket them som thenna ordning öfwerträda till rättelse länder.

9.  Kyrkio Wächtaren förmantes angifwa them som oliud i Kyrkian giöra, så wäl när barn döpas som när predikning förrättas, skulle någon der med beträdas böte efter Kongl. Förordning 50 daler Sölfmynt, dhe elliest druckna komma till Kyrkian, stötas, slås eller andra slijke otidigheter föröfwa, straffas efter Kongl Placatet med 100 daler Sölfmynt. Om några äro som för Wettwillingar räknas, sätties efter Kyrkio Ordningen uti Stocken. Pär i Qwarnen är Kyrkio Wächtaren i 3 Månaders befintlighet.

10.  Till dörrwächtare wid stora dörren förordnas Per Jonsson wid Qwarnen, dören att igenläsa när Confessionen läses.

11.  Swen i Konungsäng afsade sig Rotemästare tiensten. I des ställe förordnades Nils i Konungsäng. Så ock efter Nils Larsson i Skafarp tillsattes Carl ibidem.

12.  Huruwäl till förne är publicerat wid allmän Sochnestämma att dhe som bära eller lijk skola hafwa till Kyrkian skola i rättan tid sig inställa, att Församblingen icke öfwer wanlig tijd skall uppehållas, likwäl som sådant mycket litet är efterkommit, förkunnas å nyo att dhe som med barn eller lijk i rättan tijd sig icke inställa, förrättas Ceremonierne efter Gudstiensten, och skylle sig sedan sielfwe.

 

År 1702, den 17 December. Pag. 48.

Anno 1702 hölts Socknestämma med den lofl. Askeryds försambling tå fölliande Saker den 17 Decemb. proponerades.

1.  Talades om liusen om Julemorgon då Högwälborne Herr Baronen Christer Bondes betiente på Bordsiö utlofwade lius på sitt herrskaps wägnar till en liuscrona och på altaret. Erick i Ellstorp med dess Stohl Camerater till lycktan.

2.  Upräknades efter wanligheten Kyrkians Skuldenärer och förmantes betala till instundande Probsteting, elliest skulle dhe namngifwas af prädikstolen. Mons-r Moliin lofwade på sitt höga Herrskaps wägnar 9 daler Kopp.mnt till Murmästarepenningar i Sochnens nya stuga, för hwilka penningar fönstren i den nya Sochnestugan betaltes.

3.  Såsom den oseden hoos en stoor dehl tagit öfwerhand och sig inwant, att dhe som barn skola hafwa att döpas till Kyrkian, eller och lijk som begrafwas skola, eller hustrur som skola tagas in i Kyrkian, hwilka längre dröia uthom den tijd Kongl. Majestäts Kyrkio Ordning föreskrifwer Gudstiensten skall begynnas, att derför citeras det som äfwen tillförne slutit är, att dhe som i rättan tijd icke komma till Kyrkian, må icke för dheras skull uppehållas, utan dhe wanliga Ceremonier efter Gudstiensten förrättas.

 

År 1703, den 18 December. Pag. 49.

Anno 1703 den 18 Decemb. hölts Sochnestämma med den lofliga Askeryds försambling. Närwarande Kyrkiones Föreståndare Herr Handelsmannen Wälachtad Mårten Cassel, Kyrkiones Sexmän, Sampt största delen af Församblingens ledamöter, tå fölliande Saker resolverades.

Först proponerades Kyrkians Skuldenärer, som woro dessa efterfölliande: Pär Nilsson i Lägernäs skyldig 9 daler Kopp.mnt, hwilka för dess fattigdom tillgåfwos Honom af församblingen. Wälborna Fru Estrid Silfwesparres skuld 130 daler Kopp. Mnt. har Majoren Wälborne Herr Joacim von Stegling lofwat betala efter den 28 Februarii. I medler tijd lofwas 5 pro cent i och från den tijd dhe togos.

Wälborna Fru Canterstiernas skuld 65 daler Koppar mnt måste Kyrkiowärdarne som tå för tiden woro, uthfordra.

Befallningsmannen Jöns Andersson på Ohlstorp lånt Contant penningar 102 daler Kopp. Mnt., hwilka Kyrkiowärdarna som tå woro med det foderligaste måste till Kyrkians bästa uppkräfwa

Sedan som Församblingen hade talats wid om liusen som Julemorgon skulle brinna i så måtto att Prästegården släpper lius till Altaret och prädikstolen, Handelsmannen Wälachtad Mårten Cassel till liuscronan uti Korset, Inge i Hwästorp till den andra, Johan och Erick i Kunhult till lycktan i gången, så förmantes widare att alt Öhl och Bränwijns sälliande skulle wara förbudit alla Helgedagar wid Kyrkian emot det straff som Kongl. Förordningar innehålla. Sedermehra talades om Kyrkians Spån och slöts att af hwar gård för 2 åhren 8 tiog skulle ehrläggias af hwar torpare 3 tiog, dhen intet till den 25 Martii framförer honom gifwe dubbelt, hwarom 14 dagar föruth skall läsas af prädiksstolen.

Anbelangande Timbret till Prästegårdsbyggnad resolverades att 2 trä af hwar gård måtte framkiöras när föret blifwer. Näfwer  ½ lispund av hwar helgård och proportionaliteter af de mindre. Afsades äfwen att ingen af egen godtyckio må något stalllrum byggia wijd Kyrkian utan Församblingens samtycke.

I stället för Pär i Qwarnen förordades Nils i Lilla Lönhult till dörwächtare.

 

För åren 1704 - 1720 saknas sockenstämmoprotokoll helt. Hur denna beklagliga lucka uppstått känner jag inte till, men protokollen kan ha förstörts vid någon brand eller dylikt. Här har tyvärr ett värdefullt historiskt material försvunnit.

 

År 1721, den 2 juli. Pag. 59.

År 1721 2. 2 Julii inkallades samptelige Sochnemännen uti Askeryds Sochnestuga, närwarande Wälborne Härads Höfdingen Herr Harald Wiesell, och Wälbetrodde Herr Inspectoren Niclas Åkerman etc.

Samma gång framwiste Wälbetrodde Handelsman Johan  Cassel i Karstorp Wälborna Fru Friherrinnan Anna Catarina Wrangels Bref af d. 19 Junii 1721 hwaruti Wälb. Friherrinnan, uppå Herr  Handelsmans reqvisition, tillåter Honom frihet at få utbyta Tre Personers Stohlrum, nembligen Swenstorp 2 Rum, och ett Redeby Håkansgård under numro 7 gamla Kyrkan kallad, efter 1666 års Stohldelning. Ährläggandes till Kyrkan för samma Stohl, Sex Dahler Silfwermynt, blifwer således Herr Handelsman ägare till bemälta Stohl för sig och sine Barn och efterkommande. De Personer som afträda, nembligen Arwed och Anders i Swenstorp Niuta sine Stohlrum, hwilka Herr Handelsman Cassel nu afträder, nembligen numro 3 i Nya Kyrkan på Östra sidan; Joen Amundsson i Redeby Håkansgård får sitt Stohlrum uti numro 9 i samma Kyrka och på samma sida; Begiärandes af Herr Handelsman för sine drängar i det första Stohlrum på Lächtaren och Södra sidan att Stohlar bygga och leestänger wid trappan anstå, hwilket alt i anseende til Herr Handelsmans Hederliga afgift till Kyrkan, blef bewilliat och fastställt. För Stohlrummet på Lächtaren gifwit En Dahler Silfwermynt förutan de 6 förra.

 

År 1722 den 27 Juni. Volym C 1. Pag. 60 ff. Microfilm IJ 1489.

Anno 1722 den 27 Junii höltz Proste Ting med Askeryds och den 29 ejusdem med Bredestadz Församblingar, af Ärewördige Herr Prosten Jonas Levin. Närwarande Pastor Loci och samptelige Församblingens Ledamöter, och blefwo följande puncter afhandlade.

1.  Effter Gudstiensten och Catechismi förhör, uti Sochnestugan frågades om Gudstiensten lijder något meen, hwartil så åhörare som lärare swarade alt skickeligen tillgår.

2.  Effterfrågades dhe resterande dem Kyrkotunnor ifrån 1711 etc. och befans här om icke någon wiss underrättelse; Ty resolverades at dhe resterande på någon söndag inlyses at med sine qvittenser inkomma och dhe resterande, som befinnes, afföras på en restlängd, som till Herr Prosten öfwersändes.

3.  Proponerades huru som Herr Inspectoren Åkerman på Silewijk kiöpt en graf i Kyrkan af Sahl Cap. Höks dotter och arfwingar, hwilket blef bewiljat och faststält, dock emot någon wedergällning till Kyrkan.

4.  På Kyrkiobyggnaden felades intet; Bewiljades af hwar helgård årligen at inlefwerera 40 spån till täckning wijd påträngande på Kyrkan, hwilken lefwerans enhäligt Wårfrudag som är dhen 25 Martii, då Kyrkowärdarne, Rotemästarne och Sexmännen den emottager; Och af hwar Torpare skall lefwereras 10 Spån.

5.  Anböd sig Herr Inspectoren Åkerman på egen bekostnad giöra en gång utur Sacrestian upp till Predikstolen, hwilket Församblingen uptog och bewiliade.

6.  Bewiliades af Församblingen at gifwa, om året 1 Daler Kmt af hwar helgård och för proportionalieter af de mindre gårdarne till Kyrkiobyggnad. Af Torpare 8 öre Kmt och det wid Helgmässotiden.

7.  Proponerades at nästkommande Höst colligeras en friwillig gåfwa till Orgewärkets reparation och förbättring wijd visitation af Pastore.

8.  Kyrkoböckerne, som förseglade woro, öpnades och intet förseglades åter.

9.  Resolverades at de som skiutsar Pastorens saker ifrån Wimmerby hijt till Askeryd skola hafwa af hwar Helgård 1 Daler Kmt och af hwart Torp 12 öre Kmt,

och de som eij med godo betala, skohla af wederbörande blifwa reqvirerade.

10.  Kyrkowerden Nils Hansson i Lutarp begiärde afsked, som bewiliades, och i Hans ställe tillsattes Daniel i Redeby.

11.  Sexman Måns Ingesson i Hwästorp begiärde afsked, och i Hans ställe tillsattes Hans Nilsson i Hälla; Item Sexman Jon Månsson i Wära fick afsked, och i dess ställe blef Håka i Lutarp.

Härefter följer protokollet för prostetinget rörande Bredestad, vilket väl saknar intresse i detta sammanhang.

 

År 1723, den 3 Mars. Volym C 1. Pag. 63 ff. Microfilm IJ 1489.

Anno 1723 dhen 3 Martii hölts Proste Ting med Askeryds Försambling. Närwarande Prosten Ärwördige Herr Jonas Levin, Kyrkoherden,. Herr Handelsman Cassel, Herr Comministern Ståhl och samptelige församblingen.

§ 1.  Öfwer Gudztiensten klagades intet.

§ 2.  Påmintes om de resterande Dom Kyrko Tunnorna, och slötz att Inspectoren Gerhard Bellin skall tillskrifwas om Han som haft Dom Kyrko Tunnorna för åhren 1711, 1715, 1716, 1718, 1719.

§.3.  Och som Per i Hästeslid och Johan i Lönhult påtalte Stohlrummet, som Herr Handelsman Cassel kiöpt på Lechtaren, bewiljades dem at utse ett annat beqwemligit Stohlrum antingen på lectaren eller neder i Kyrkan, hwilket Kyrkoherden dem sedan tilldelar, utan annors prejudici, och till deras säkerhet i Stohldelningz Protocollet annoterar.

§.4.  De En daler Kopp. Mt. Af hwar Helgård att gifwa till Kyrkan bewiljade uppå förra Proste Tinget 1722 den 27 Junii, blef aftagen efter Församblingen elliest wid Herrens Nattwardz begående gifwer wärdet efter råd och ämne till Kyrkian.

§.5.  Bewiljades till Klockaren af Kyrkan 1 daler Smt för sitt omak med gåfwornas uptechnande.

§.6.  Kyrkowärden Måns Swensson i Hagryda begärde afsked, och i Hans ställe blef Lars Erichsson i Askeryd Kyrkowärd.

§.7.  Sexman Håka i Lutarp begiärde afsked och i Hans ställe tillsattes Anders i ; Sexman Lars i Askeryd blef Kyrkiowärd och i Hans ställe Börge Nilsson i Reby.

Påminte de gamla Kyrkowärdarne att de gamla gäld till Kyrkian skulle noga antechnas och så wida görligen är komma till utfordran.

                                                                                     Ingen underskrift.

 

År 1723, odaterat. Pag. 65.

Anno 1723 uti Junii Månad hafwer Äreborne och Wälbetrodde Herr Inspector Åkerman på egen bekostnad gjordt gång utur Sacristian upp till Predikstolen. Och som detta är skedt af en Christelig Nit och Kiärlek till Gud och Hans Ähra; Så skall det ock bemälte Herr Inspector till et ewärderligit beröm, här stå antechnat.

 

År 1723, den 6 Oktober. Pag. 65.

Anno 1723, d. 6. Octob. Hölts Sochnestämma med Askeryds försambling. Närwarande tillika med Kyrkoherden, Sexmännen, Rotemästarne och de öfrige Sochnemännen.

§ 1.  Blef rådslaget på hwad sätt det liderliga Bränwins Salo, och supande wid Kyrkan om Söndagarne skall förekommas som här föröfwas uti Lillahemmet, Klockarestugan, Olstorps Stuga och Korskullen. Derpå slöts at om någon af förbemälte om Söndagarne Säljer eller Kiöper något Bränwijn skall Böta såsom emot förbod 40 daler smt. Dock först underställes Dommarens ompröfwande. Till opsyningsmän tillsattes Abraham i Rutekulla och Nils Carlsson i Askeryd.

§ 2.  Beslöts att till Prestegårds Byggnaden skall samptelige af församblingen sig infinna i Morgon med twänne warachtiga Personer af hwar Gård, undantagande Reby Rothen.

 

År 1723, den 8 December. Pag. 67.

Anno 1723 d. 8 Decemb: Sochnestämma i Askeryd med församblingen.

§ 1.  Blef rådslagit, huru Klockestaplen skall bli conserverat, som till Brädeomslaget begynt taga någon förruttenhet; hwar till bewilljades, at Bräder sammanskjutas af hela församblingen. Nemblingen 4 af Helgården, 2 af Halfgården, 1 af 4-de gården och 1 af 8-de gården, hwilka Bräder i Winter framhafwas och lefwereras i Kyrko Boden, af Kyrkowerdarne eller af Klockaren emottages och uppskrifwes, att arbetet i Wåhr i god tid kan företagas.

§ 2.  Fölljande Rothe Mästare lefwererade efter upbyggningen till Prästegårds Arbetet:

Måns i Munkeboda 9 D. 27

Nils i Hultaröje 8 D. 2

Anders i Holma 20 D. 7

Nils i Lägernäs 26 D

Lars i Lutarp 8 D 13

Lars i Höglid 10 D 24

 

År 1724, den 18 Juni. Pag. 68 o. 69.

Anno 1724 d. 8 Junii hölts Prosteting med Askeryds försambling af Högwördig Herr Prosten Jonas Liwijn i Linderås uti församblingens närwaro.

§ 1.  Påmintes om den Lius Arm på en Crona i Kyrkan, som bör med första förfärdigas af Kyrkans Medel.

§ 2.  Om Klockestapeln blef påmint, att skyndsammast wärkställa, hwad som i Sochnestugan den 8 December 1723 blef slutit.

§ 3.  Kyrkomuren, som på 2-ne ställen war nederfallen, skulle så snart (oläsligt ord) blef upskuren, hwilket blef fullgiordt.

§ 4.  Upptar endast val av funktionärer.

§ 5.  Olof Larsson i Biursberg begärte stallrum och blef honom bewilliat till Stallrum at bygga wid Klockarens fähus Knut.

§ 6.  Bägge gårdarne i Kallswed begiärde få ett stallrum wid Kyrkan för sig, för sin långa Kyrkwäg skull; Therföre Hwästorp innehade 2-ne, efterläts bemälte Kallswear det östra att intaga för sig bygga, och wid magt hålla.

§ 7.  Omtaltes Stohllängden och om intrång som skier, at bemälte längd skall upläsas på Predikstolen eller i Sochnestugan, hwarwid skedde en åtwarning, att hwar och en sig der efter rättar wid arbitralt (godtyckligt) wijte emellan dem, som giöra hwar andra intrång eller förargelse.

 

År 1724, den 13 September. Volym C 1. Pag. 71. Microfilm IJ 1490.

Anno 1724, den 13 Septemb. Hölts Sochnestämma med Askeryds församling uti Kyrkoherdens och den öfwrige församblingens närwaro.

§ 1.  Tillböd sig drängen Carl Nilsson i N. Holma at wilja bli Sochen Skomakare uti Askeryd, hwilket församblingen tyckte wällofligt wara, och Honom emottog; Hwar emot Han lofwade godt och förswarligit arbete, samt fremia församblingen till behag. Hwarpå han fick tillstånd att söka Högwälborne Herr Landshöfdingen om fullmagt, som straxt der på fölgde, efter den ansökning, och alltså nu står för Sochnens Skomakare.

§ 2.  Påmintes Kyrkowachtarena at flitigare gifwa acht på sitt Ämbete så inom som utom Kyrkan, och hielpa till med sammanringningen.

§ 3.  Blef anordnadt till fullbordan med Kyrko Murens upprättande efter Proste Tings Protocollet den 18 Junii 1724 § 3, hwilken beställning Redby Rothen på det andra stället sig påtog at upmura, warandes förestyrande Kyrkowärden och Rotemästaren Anders i Spelhester, hwilken straxt blef åstadkommit och godt giordt.

 

År 1725, den 9 Maj. Pag. 72 o. 73.

Anno 1725 den 9 Maji blefwo samtelige Askeryds försambling inkallade att följande Måhl afgöra och sina samtycke der öfwer fälla.

§ 1.  Angaf församblingen sig tagit någon Förargelse af at lijk som oförruttnat war upgrafwit med Kista och Bräder, samt reliquerne uhr-wältade och lagde öfwer Wintern wijd Norra Kyrko Muren, af Nils Carlsson i Askeryd och Isac i Backhemmet. Resol: Bemälte Karlar skola gifwa till Kyrkan En Kanna Wijn för sitt förseende denna gången med widare förställning samt förbud att wid grafwarnes öpnande inga oförruttnade Lijk Kistor med dess reliquer skola uptagas och lemnade ofwan jorden, icke heller några brädestycken af lijkkistor, utan att de straxt läggas neder med lijket att förruttna; likaledes med de dödas ben som upkastas, wijd grafwarnes öpnande, skola hopsamblas och först nedkastas i grafwen, at de icke må, som skjedt är, läggas kring Kyrkogården och dess wall, wijd en Näpst och Arbitralt straff, som der på bör fölia.

§ 2.  Klagades af Församblingen att de närmaste kring Kyrkan brukar den Oseden, och upbränna Korsen på Kyrkogården, innan de äro nedrutna eller stått Åhret öfwer. Resol: Den som beträdes här med och kan angifwas skall Pligta En söndag medh stockestraff.

§ 3.  Angafs Lars Bases son i Diupadal, Carl, at Han som en yngling om 12. 14 åhr, spelat kort i Kyrkan; Men kunde icke komma till fullt öfwertygande. Ty lemnades detta med en förmaning till föräldrar som barn att både hafwa inseende på sina barn, som ock att Barnen taga sig till wara, för sådant Gudlöst förfarande.

 

År 1725, den 16 Juni. Pag. 74 o. 75.

Anno 1725, den 16 Junii Hölts Proste Ting uti Askeryd af Högwördige Herr Prosten Jonas Livin etc.

§ 1.  Beslöts att Klåckestapeln skall i Höst Brädslås, för dess äfwentyr om det tillbakasättes.

§ 2.  Som Askeryds Bod i Prästegården efter sidst hållen Husesyn bör med nytt Tak beläggas, samt med ett eller 2 hwarf uphögas, och till fulkomlig Spanne Måls Bo inrättas, ty påtog sig Kiättestorps rothen, at Timber der til Syllslå och hwad anser nödwändigt till Bodens reparation fodras.

§ 3.  Uplästes Stohlslängden och befanns Tunnarps Drängestohl Nr 22 på Wästra Sidan uti Ny-kyrkan: Lijkaledes Olstorps Drängestohl Nr 19 uti Ny-kyrkan på Östra Sidan. Per i Lönhult får Stohlrum på Lechtaren. Näst bakom får  Cassels dräng stohlrum. Per i Spelhester Ibid och Per i Hesterslijd.

§ 4.  Proponerades om Positivets förbättrande. Hwartill Herr Öfwerste Lieut. Klingspore lofwat 10 Daler Smt. Och församblingen lofwade ock något dertil sammanskjuta. Allenast Adelen wille något mindre der till Skiuta

§ 5. Klockare Bohlet skall Klockaren hålla wid magt, och församblingen lofwade framdeles hjelpa till reparation.

§ 6.  Kyrkowerden Lars i Reby afgick; i stället Nils Jonsson i Ägersiö. Johan i Ramswik afgick, i stället Jacob i Karstorp. Rotemästare Jon i Dagstorp flytt till Ry, i Hans ställe Lars Ingmarsson i Lägernäs. Måns i Munkabo afgick, i Hans ställe Nils i Hästemålen. Lars i Höglid afgick, i Hans ställe Nils Bengtsson i Redby. And. i N. Holma afgick, i Hans ställe Daniel i Ingewallstorp.

 

År 1725, den 10 Oktober. Pag 76.

Anno 1725, den 10 October hölts Sochnestämma med Askeryds försambling.

§ 1.  Proponerades om Stapel Byggnaden, at den i Höst kunde företagas; Men wille ingen Arbetet på sig taga för Kiöld och det regn achtiga wädret skull; Uthan höll församblingen rådeligit der med hafwa anstånd till wåren, at emedlertid de resterande Bräder kunde framhafwas, då Anders i Oron påtog sig Arbetet styra och med flera uträtta.

§ 2.  Angafs Klockeskon på Millanklockan wara förnött och aldeles oduglig; Smeden Jacob i Kiättestorp påtog sig nu en ny wilja giöra till nästkommande söndag at då Klockan åter kunde Brukas, hwilket ock skiedde. Den gambla Skon förwaras af Kyrkowerdarne.

§ 3. Med Prestegårds Bon beslöts likaledes, som med Kyrkobyggnaden § 1. efter Proste Ting slut den 16 junii 1725.

 

År 1726, den 2 Augusti. Pag. 203 ff.

Anno 1726 d. 2 Augusti hölts ordentelig Biskops Visitation uti Askeryd med dess och Bredestads församlingar, då efter förrättad predikan öfwer Domin. 8 Trinit Epistel af Adjuncto Minist in Brestad Herr Laurent Kraft, Pastor Loci Ährewördige Herr Johan Kersell wardt med wanliga ceremonier församlingarne förestäld.

Sedermera företogs Catechismi förhör med bägge församlingarnes närwarande inwånare hwilka befinnes i sin Christendom kunniga, erkannerligen betygade Biskopen sin fägnad öfwer unglyden (ungdomen) som i Choret sig instälte, förmodande det samma om de äldre, uti hwilken Kunskap samt ett Gudfruchtigt lefwerne förmantes altijd söka sin förkofring, såsom grunden till all både lekamelig och andelig wälsignelse.

Efter sluten Gudstiänst framkallades Kyrkiowärdarne, Sexmän och äldste af bägge församlingarne, ibland dem Daniel Andersson i Reby och Lars Matsson i Lutarp från Askeryd samt Pär Swensson i Brestad, Kyrkowärdar, samt en stor mängd af Sochnarnes allmoge sig instälte, då dem tillspordes, om de förmärkte några utan laga förfall wara borta från förhöret, som swarade det de ej sådant i hastigheten kunnat märka.

Widare berättade Biskopen sig genomsedt Kyrkans böcker och funnit dem, såwida Han kunnat skönja, richtige: frågandes om Kyrkoräkningarne wid Sochnestämmorna årligen genomläsas och approberas. Hwar till swarades, att det plägar ske wid Prostetinget; men påmintes at sådant bör ske wid den sista Sochnestämman hwart åhr, enligt Kyrkolagen, till förekommande af all glömska och förgätenhet, serdeles för gåfwopenningarnes skull. Kyrkans inkomst befans allenast bestå i Wijnsäden och gåfwopenningar eller församlingarnes friwilliga förähring, warandes 7 tunnors wijnsäd wid Askeryd och 4 tunnor wid Brestad, som är tillräckelig.

De fattige, som äro beklagligt många, hafwa mästedels sitt tillhåld och uppehällen, i de twänne af Olstorp och Bosiö Herrskap uprättade fattigstugur, jämpte det som elliest plägar förähras.

Gudstiensten hålles i rättan tijd, och åhörarne infinna sig tidigt och fliteligen.

Församlingens inbyggare lefwa ock uti god sämja och endrächtighet, samt man och hustru, barn och öfrige, hwilket äfwen antechnades det Rotemästarne hafwa noga upsicht på, i anledning af 1719 åhrs Resolution på Prästerskapets Beswär, samt fler Kongl. Förordningar; wetandes hwarken Herr Pastor eller församlingen någon twedrächt och oenighet at angifwa, förutan Cornetskan Greta Rummel samt dess måg Lars Nilsson i Essewa, hwilka, uppå den förras Klagan i går uti Prästegården, blifwit ansagde sig i dag at inställa, som ock skedde; Beswärade Cornetskan sig att des måg wijsar Henne eij den wördnad som wederbör, utan swär och bannas på Henne, warit öfwer henne med yxan, beskylt Henne för tiuf i 2-ne mäns närwaro, der  emot Hon dock hoppas hela församlingen skal gifwa Henne witsord af ärligt förhållande. Framkom Cornetskan med dess måg, hwilken senare förestältes den förras Klagomål, då Han Lars Nilsson swarade, det Hon så mycket skull som Han tijl denna missämja, i ty Hon tracterat Honom illa, slagit Honom blå och brun, önskat Honom, Hustru och Barn alt ondt: betygande sådant ske genom Hennes bistra sinne, som Hon eij kan råda och styra, hwilket grannarne äfwen besannade, tilläggandes dock bägge å ömse sidor skulden: Lefwandes Han elliest fredsamt med sin hustru, när Han icke blijr af Swärmodren retad till oläte; Erkannerligen skal detta missförstånd wäl altid men besynnerligen förledne Höstdag spordts, och förorsakas mäst af Deras sammanboende på ett Hemman, der öfwer äfwen wid Prostetingen är klagat och Herr Prosten Dm Jonas Liwijn intygade,med berättelse, at Han Dem förlijkt en gång, men at ingen förlikning kan stå, det Sochnefolket likaledes besannade. Förmanates ytterligare af Visitatoribus till förlikning med alla uptänkeliga föreställningar, men som ingen förlikning stod att träffa utan de utläto sig willia wid werdslig rätt bewijsa, hwad de emot hwar andra hade at anföra, serdeles som de påbörda hwar andra så grofwa beskyllningar som böra bewijsas och afstraffas, tijt the ock förwistes.

Under thenna påstående Conference berättade Lars Nilsson, såsom til sin oskuld och Swärmodrens bitterhets betygande, det Hon beskylt och utropat Herr Kyrkoherden för en Hund och en Skälm, det Han med twå mans witne will Henne öfwertyga, hwilket Pastor bad måtte til widare annoteras.

Framwijste ytterligare Lars Nilsson ett Bref, daterat Linderås den 7 September 1724, som Dm Liwijn om Hans giftermål till Consistorium skrifwit, innehållande jämwäl en berättelse om denna oenighet, med begäran at wederparterna måtte blifwa instämde. Och som detta bref aldrig warit i Consistorie upwijst, dock nu befans upbrutit; så begärte Herr Prosten, at denna Lars Nilssons förmätenhet medelst Sigillets upbrytande, måtte annoteras; hwilken förseelse dock Lars Nilsson högeligen afbad, förebärande sin enfaltighet.

Sist förestältes församlingen om de hade något sielfa at andraga, mädan Pastor intet Memorial ingifwit, eller wet något at påminna. Swar Neij! Församlingen wet icke något beswär widare at anmäla, hälst alt annat wid förefallande tillfelle kan under Prostvisitationer afgöras.

Inventarium templi kunde för tijdsens korthet icke genomses, utan lofwade Herr Prosten wid sin Visitation sådant fullgöra.

Här följer sedan protokollet över visitationen i Bredestad.

Torst. Rudeen

 

År 1726 den 4 September. Volym C 1. Pag. 79 o. 120. Microfilm IJ 1490.

Anno 1726 den 4 September hölt Högwördige Herr Prosten Jonas Livin Proste Ting här uti Askeryd.

§ 1.  Efter Högwördige Herr Biskopens befallning wid sin Visitation den 4 augusti har Högwördig Herr Prosten Livin alt detta förrättat, och egenhändigt alla Inventarie Persedlar annoterat uti Askeryds Nya eller för nästa Kyrkobok.

§.2.  Klagade Nils Arfwidsson i Karstorp öfwer Gudstienstens sena förrättande, hwilket in till datum förordsakat Kyrkioherdens bortuwarande wid Prestemötet Officiarus och Respondens, samt derpå straxt följde Högwördige Herr Biskopens Visitation uti Askeryd den 4 augusti samt ock Proste Ting den 4 September. Och beslöts änteligen och församblingen war nögd der med,, att Gudstiensten hädan efter begynnes praecisi klockan 10. Och de Lijk, Kyrkogångz Hustrurna och Barn, som til doop och Christendom böra befordras, eij till bemälte tijd är framkommen skall altsammans förrättas efter Gudstiensten.

                                                                                 Ingen underskrift

 

År 1726 den 11 September. Pag. 124.

Anno 1726, den 1 Septemb. hölts Sochnestämma i Askeryd och blef afhadladt detta som följer.

§ 1.  Beslöts att Stapel arbetet, uti innegående Wecka med alfwar företages, och förstyrer dhetta arbete Jon i Häggewiden, som begiärde till hielp om dagen 8 Karlar; Thertill Rotemästaren en hwar i sin Rote tilsäger och anskaffar härföre, efter Redeby Roten, Karstorpe Roten och Lönhult Roten giort arbeten och dagswärken på stenmurens lagande. Ty kommer de öfrige Rotarne, nu först att arbeta på Stapelen, och skier begynnelsen på Hwästorpa Roten. Torparne få icke undandraga sig, uthan skola infinna sig till Stapel arbetet, hwarmed begynnes nästkommande onsdag. Och sedan Continueras, till des alt blifwer färdigt.

§ 2.  Angaf sig Erick i Sillefall, att blifwa Sochne Skräddare, hwarmed Sochnens ledamöter swarade sig wara nögda, att Honom emottaga.

 

År 1727, den 19 Mars. Pag. 125.

Anno 1727, den 19 Martii hölts Sochnestämma med  Askeryds församling.

§ 1.  Beslöts att Bräder skulle sammanskjutas till Prästegårds Bodens reparation, af hwar Helgård 4 Bräder, af hwar ½ gård 2-ne Bräder  och af ¼ ett bräde, likaledes af ottondelen; och Rotemästarena hwar i sin Rote dem skulle insambla och emottaga till dess alla lefwererat, då de på en gång af hwar Rote kunde framföras till Prästegården. De som tredskas angifwas strax, då de skola till nästa Sommarting instämbde och citerade blifwa.

§ 2.  Jon i Häggeveden tillsattes att hafwa tillsigt på Kyrkian och dess felachtigheter; och gifwa dhet sedan till kienna.

§ 3.  Påmintes om den Spån, som är lånt till Cathrineholm, 700 stycken För hwilken Herr Inspectoren på Selewik, låfwade sig draga försorg, och skall blifwa betalt, när Kyrkian den behöfwer

§ 4. Förböds Bränwins Salou i Lillahemmet och Klockarestugan wid 40 dalers plickt, hwarpå Tingsrättens Förbud lärer inkomma widare.

§ 5.  Förböds att Sängligiande Tiggare att införas ifrån andra Sochnar, och den som dem emottager först, skall med straff ansees.

 

År 1727 ,den 17 September. Pag. 126 o. 127.

Anno 1727 den 17 Septembris hölts Sochnestämma med Askeryds försambling af Pastore uti Kyrkiowärdarnes, Rotemästarenas sampt Sexmännens och den öfriga Församblingens närwahro.

Caussae proponendae 1-o om den nedfalne Kyrkiomuren, wid Kyrkioboden, 2-o om den förre wid Protocoll, den 13 Septemb. 1724 § 1. Fol. 37 samt föregående Protocoll den 11 7-bris 1726 § 1., 3-o om Klockarebordets reparation wid Probstetings protocoll den 16 Junii 1725, § 2. Och förnyade Protocoll 1727 den 19 Martii. Der efter resterar fölljande med Bräder, Gullringsmåhlen ¼ resterar ett Bräde, Swenstorp 2, Karstorp 2.

Anders i Oroen för gjordt arbete på Boen med Sig och Son 1 och ½ wecka med egit Kosthåld, bekommit i arbets löhn 8 daler Smt. Johan Hubert i Bosiö för jern låås och arbete på Boen, 4 daler Smt, 600 lechtspijk a 1 daler Smt 1000-det belöpe 27 daler Smt.

§ 4.  (först här börjar §-numreringen) Sacrastie Källaren är aldeles oduglig för ordsaken stank och förutnelse på muren etc. bör flötias etc.

§ 5.  I Prästegårdsbygn. Huusmuhr och Kiölna Muhr, är oduglig och befaras nedrasa om icke reparation emillan kommer.

§ 6.  Begge Kors stenarne (skorstenarna) oförswarliga både i Kiöket och Sidokammaren, och efter sista Husesyhn böra Järnspiehl i begge Kammrarne insättias.

§ 7.  Förstugugålfwet, Giäststugugålwfet och Kiöksgålfwet förswarliga: Bättras och å nyo anlägges.

§ 8.  Wäggen emellan Sahlen och Sidokammaren emot Giäst Kammaren, efter Husesyhn undanrifwes och med jern Posten faststelles.

§ 9.  Proponerades, om den nedfalna Kyrkiomurens nya rättande och som förra gången på Muhren woro Redeby, Lönhult och Karstorp och Hwestorpa Rotarna, då ock Klagades, de icke woro samhelliga, dy beslöts, att Rotemästarna i bemälte Rotar upgifwa hoos mig sina längder och anteckningar på dem som arbetat, då man sedan får utleda (härleda) de resterande, hwilka nu sina dagswerken fullgiöra skola. Beslöts därföre att Kiättestorps Rote skall upläggia den nu nedfalna Muren, hwarpå Rotmästaren Lars i Karstorp skall hafwa inseende, och någa uptecknar dhe arbetande.

 

År 1728, den 1 Augusti. Pag. 130.

Anno 1728, den 11 Augusti hölts Sochnestämma uti Församlingens och Adelens Fulmächtiges nährwaro, om följande Måhl, uti Askeryds Sochnestuga.

§ 1.  Uplästes Ven-di Const-rii Bref om Winhandelen, med Herr Handelsmannen Lindstedt, och war Församblingen der med rätt förnögd att efter Hans utlåtelse ingåå accord.

§ 2.  Omtaltes Korsten i Prestegårdens Giästkammare; Beslöts att materialierna der till anskaffas skulle. Kalk 8 Skieppor hemtas i Karstorp och Solberga Sochen, Tegel 300 bekommes i Ohlstorp. Kalk hemföre Hagerida, Tegel Karstorp, Hulu och Ingewaldstorp, Leer framskaffar Per i Siöhester, Wära och Konungsäng, Hafrida och hela den Roten.

§ 3.  Omrördes om Sochen Skomakaren, att han icke allena med den Honom tillstadde dräng, kan betiena Församblingen, för dess storleks skull. Ty begiärte Församblingen ännu för en Sochen Skomakare till, till hwilket ämbete sig angaf drängen Lars Sten Son uti Selewik. Hwarmed Församblingen war wällförnöijd.

 

År 1728, den 15 Oktober. Pag 210 ff.

Anno 1728 den 15 Octobris blef likmätigt Höga Landshöfdinge Embetets Höggunstige Ordres af den 8 sistleden augusti, undersökning hållen hur och på hwad sätt Askeryds Försambling kan få så stor plats tillagder, som till deras Kyrkiogård nödig pröfwas, äfwen af utom Kyrkiomurarne, så stort utrymme på gatan eller wägen att Kyrkiofolcket kan binda sina Hästar, och wända sina wagnar, hwarom Församblingen ansökt i underdånighet hos Hans Kongl. Majestät wid senaste Riksdag, ibland Presterskapets enskjilte beswär, i Linköpings Stift, och den 19 December 1727 ährnådt Kongl. Majestäts Allernådigste Resolution, at will Kongl. Majestät sig framdeles deröfwer i Nåder förklara enär Högwälborne Herr Baron, General Major och Landshöfdingen först deröfwer inkommit med sin underdåniga berättelse, huru af på hwad sätt, sådant bäst kan låta sig giöra. Till hwilken ända dessa ansökningar, till Honom i Nåder Remitterade äro.

Efter förut skiedd tydig och allmän Publication, sampt enskiljt Notification, till Öfwerste Leutnanten Wälborne Herr Stephan Klingsporre, hwilken är ägare af Askeryds Säterij och Rå och Rörs Hemmanet Rottekulla, som med sina ägor gå rundt om kring Kyrkian, instälte sig icke allenast Wälbemälte Herr Öfverste Leutnant, utan ock Kyrkioherden i församblingen Ehrewördige och Högwällärde Herr Johan Kersell, likaledes kommo tillstädes Högwälborne Herr Grefwens och Rijksrådets Bondes frälsebetiente Lars Lindberg, Wälborna Fru Catharina Kanterstiernas utskickade dräng Lars Andersson ifrån Edhult Säterij, och åtskillige af Sochnens innewånare, men från Högwälborna Fru Grefwinnan Bielke på Olstorp, Lagman Wälborne Herr Erland Broman på Tunnarp, Wälborna Fru Magdalena Ehrenbielke på Kunhult, är ingen närwarande, hwaraf will synas som dhe icke här wid något hafwa att påminna, som ock ingen Sommar wagnawäg skall ifrån dem till Kyrkian wara. Ryttmästaren, Wälborne Herr Gillis Edman (svärson  till Landshövding Erland Broman på Tunnarp), Inspectoren Åkerman och Handelsman Cassel, hafwa sig icke eller instält, eller någon påminnelse lämnat. Ty företogs förrättningen på följande sätt.

1.  Kyrkiogården, så förklarar Herr Kyrkioherden och samptelige närwarande Respective ledamöter att den är fulkomblig, så att de icke praetendera den utflyttia, serdeles som Han är med Aspar Kring planterad, och med bibehållen stenmur försedd.

2.  Plats eller utrymme, utanför Kyrkiomuren, så att Kyrkiofolcket kan wända sina Wagnar och binda sina Hästar, finns tillräckelig och fullkomlig på södra sijdan, så att der på intet klagomål göres. Utlofwar ock Wälborne Herr Öfwerste Leutnanten, att de som willja upsättia stallar i redd med de som bygde äro derstädes kunna det få giöra, dock så att de efter gammalt accord med de som förr bygdt hålla broen och wägen wid magt. Öster om Kyrkian är jämbwäl et godt rum att dert wara i och binda hästar upp, enär Klockarelyckan utlägges efter Kyrkiobodens Norra knut, till hörnet åt ledet, och 2 ½ alnar wid Rottekullagatan i Öster som alt tilförene godwilligt intagit är. Äfwen bör Prästgårds gärdsgården som går ifrån Klockareboden ändras och sättias i Linea recta till hörnet som han förr stådt.

Öfwerste Leutnanten Wälborne Herr Stephan Klingsporre tillåter af sin goda benägenhet och willja emot Sochnen att Gjärdesgården wid Råttekullagatan utflyttas 2½ alnar in på dess frälseägor 17 famnar i längden, så att de som af  församblingen der will byggia Stallar, måge det giöra, dock förbehåller Han sig niuta et dagswärke af hwar åhrligen om Sommaren som stall der will upsättia. Men de Stallar som någon så satt uti Wälborne Herr Öfwerste Leutnantens Odalgärde, påstår Herr Öfwerste  Leutenanten, måge borttagas, det ock utlofwades.

Hwarmed församblingens Ledamöter utläto sig wara näst förnögde och fått tillräckeligit Rum att både wända sina wagnar och binda sina Hästar, samt äfwen att upsättia stallar, så att de nu intet mera Klagomål i dy mål behöfwa att giöra. Förrättningen är luchtad och war för öfrigt intet mera at påminna. Actum ut Supra

                                               And. Almqvist

 

Der jämte blef under samma Herr Befallningsman Almqvists förrättning af Sochnens ledamöter och innewånare begjärt, att till ett bewis för framtijden och efterkommande, måtte uthi Kyrkioboken införas, att som förhandlingen med Herr Öfwerste Leutnant Klingspor uti sämja och Enighet till deras fulla nöje öfwerenskommo sålunda att de för sina Stalllrum, hwarföre den dhelen af församblingen som sig af gammalt bruk Kyrkiobron och wägen, som Askeryds Säterij tillförne warit delagtig uti, åtagit wid magt hålla, men de öfrige som der utinnan icke äro delachtige, låfwat Herr Öfwerste Leutnanten hwar sitt behållit dagswärke åhrligen på egen kost, Herr Öfwerste Leutenanten til betygande af sin Tienstachtighet emot allmogen i Sochnen, at hädan efter tillåta allmogen, då någon reparation wid Kyrkian eller dess tillhöriga bodar, likaledes wid Prästegården förefaller, att efter förutskiedd anwisning ifrån Askeryd, få nödigt lehrtag på Askeryds eller Råttekullas ägor, som närmast för dem wara kan, samt Tårftag på närmaste utmark Assiö tillhörigt, som boende wid Kyrkian äfwen belägit är, jämwäl då broen behöfwer repareras, få af Hans ägor nödige och tiänlige Trän der till utsedde, hwilket altså passerat wore.

Betygar på Församblingens wägnar

                                                                       Johan Kersell

                                                                       Pastor Loci

Till större säkerhet tillstår

Jag detta med egen hand

Underskrefwet Eodem dato

Axel Klingspor.

 

År 1728 ,den 3 November. Pag. 131.

Anno 1728 den 3 Novembris blef Församblingen inkalladt, då följande Måhl

afhandlades.

§ 1.  Uplästes för hela församblingens närwaro Kongl Majestäts Nådiga Resolution eller Hederliga beslut öfwer Ständernas Klagepunchter för åhr 1727.

§ 2.  Företogs ransakning om Sold. Karlboms hustrus Barns qwäfande uti Hyra: Efterfrågades om någon af församblingens närmesta grannar annat kunde betyga, och i sine samweten döma än denna Hustru med wåda och emot sin wilja råkat i denna olycka, hwar till Församblingen samteligen med enhälligt swarande Henne befria wille och att hon det icke af upsåt giort hafwer, hwilket de sluta wille af Hennes och dess andes innerliga Sorg.

§ 3.  Kom Daniel och påminte om Muhrarbetet i Prestegården. Kopparmynt 300, 9 marker och det facit 6 daler 24 öre Kopp. Mnt. Måns i Hagerijda 1 Tunna Kalk 6 styck skier för dhen löhn med 2 hästar.

 

År 1729, den 13 April. Pag 132.

Anno 1729, die 13 Aprilis, blef Församblingen inkallad uti Askeryds Sochnestuga, då följande Punckter afhandlades.

Som den gambla utsynta Sochnestugan i Prestegården eij längre utan Reparation, till tak, gålf, fenster med mera odugeligit utan Rum, och skada och förutnelse kan bestå; Och sålunda till ingen nyttig ting blifwa; Ty tillspordes församblingen om de något wille befatta sig med den samma att nederrifwa, och lemna Pastor rum, att färdigsättia ett Huus till gårdsens nyttia med mehra. Hwar till Församblingen swarade sig med bemälte gambla Sochnestuga, intet wilja befatta så framt dhe i längden, för den samma blifwa ograverade och otilltalte; Lemnades således Pastor frij disposition, att giöra med den samma, som Honom hälst behagade, och skiänkte den samma till Pastor, att därmed handla och giöra, såsom sin fria egendom, och det med så mycket större rätt, som Herr Pastor lemnat Församblingen sin stora Byggning såsom giltig för församblingen till Prestegårdshuus och bygnat, efter Kongl. Reglemente.

 

År 1729, den 20 Augusti. Pag. 133.

Anno 1729 den 20 Aug. hölt Högwördige Herr Prosten Jonas Livin Prostting med

Askeryds och Bredestads församblingar uti Askeryds Sochnestuga.

§ 1.  Omtaltes fehlachtigheter på Prestegårds loga och des Bryghus tak, och beslöts, att Bubbarpa Rothen detta laga skulle, och att Amund i Bubbarp skulle bli förstyrare.

§ 2.  Som Orgelnisten i Bredestad, Jonas, påstod större lön än den förre af Kyrkian som då war bewiljat in til denna tiden eller 25 daler Smt; församblingen tyckte godt wara, som Kyrkian har något för mehr inkomst i gåfwor, att Hans löhn påökas til 30 daler Smt.

§ 3.  Förestälte Herr Kyrkioherden, hwad brist Han tager Åhrligen at Tertials Tijonden icke allenast är ganska ringa, uthan skaft och halmen der wijd måste förlora; Ty slöts och bewilliades til des ersättning för hwar tertial en Kiärfwe Halm när tijonden lefwereras.

 

År 1729, den 25 Oktober. Pag. 135 o. 136.

Anno 1729, den 25 October hölts samtahl med församblingen om följande Måhl.

1-o.  Om Brygghus och Kiölnetaket i Prestegården afslöts til des Reparation, at Bubbarp Rothe sammanskiuter 9 lispund Näfwer och leer till Kiölnan framskaffas 7 Klef. (Förmodligen menas härmed en så stor kvantitet som en häst kunde bära, klövja). Börge i Redby 1, Swen och Niclas Ibidem 2 Klef, Jon i Södergården 1, Jon i Håkansgården 1 Klef, Äsewad 1 Klef, Höglid 1.

2-o.  Angående Kerstin i Ruggemålen, som berychtades med 2-ne Bröder haft samlag, drängen Joh. och Soldaten Svanfelt, den senare wille Henna ächta: hwarom anstältes ett förhör, om någon kunde sådant troligt bewisa; Men detta rychtet wille ingen tillstå eller bewisa. Ty blef Soldaten Svanfelt tillåtit i ächtenskap inträda med sin fästemöd, förbemälte Kerstin Persdotter i Ruggemålen, sedan rannsakningen för Wälborne Herr Major Lagercrantz war insinuerad.

 

År 1731, den 21 Februari. Pag. 137 ff.

Anno 1731 den 21 Februarii hölts med Askeryds försambling sammanträde och Sochnestämma men eij mehra afhandlades än som följer.

Kyrkowärdarne Johan i Skyttlingebäck död, och Lars Mathsson i Lutarp fick afskied. I deras ställe tillsattes Jacob i Karstorp, Per i Hestersllid.

§ 1.  Omtaltes Brygghuset i Prestegården så beslöts fuller, at det skulle nedertagas och giöras mindre med förswarliga wäggar och tak, och der till behöfwes förnya  det gambla timbret. Behöfwes en förswarlig Syll af hwar Rothe, som följande Winter skulle framföras, som ock skedt är.

§ 2.  Klagades at stor förargelse skier på Lächtaren medelst Positivet, som de hafwa till skygg. Resolverades fördenskull att det skulle nedtagas och sättias i Sacrestian, och stolar igen uprättas, till des församblingen kommer öfwerens, antingen at förbättra detta Poisitiv eller låta giöra något nytt.

§ 3. Följande angåfwos hafwa 1. Advents Söndagen under Communion i Kyrkan supit Bränwijn i Lilllahemmet: Kyrkiowärden Lars i Lutarp, för afskiedade Ryttaren Luth. Remitterades till wärdslig rätt, då flera, som nu eij namngifwas kunna blifwa antecknade.

§ 4.  Ingaf Hust. Lissbetta i Siöamålen en klagoskrift, at Hon blir illa handterad af sina Swärföräldrar Lars Mathsson och des Hustru i Lutarp, i det de upäggar des Man Mathias Larsson till Swårighet emot sig, tagandes bort all des ägendom, att Hon intet har at försörga sine Barn med etc.

Ref. Saken afgiordes sålunda: Lars Mathsson des Swärfader uplåter sin Sonhustru Lisbetta frihet at inflöttia uti stugan nedre på gården i Lutarp med sig och sine barn allena och der att wistas och wara, til des för dem kan blifwa någon lägenhet framdeles; hwar wijd Förmantes Mathias och des Hustru att ställa sig som dem bör både mot föräldrar och syskon, att ingen får ordsak öfwer dem att Klaga eller sig beswära. Efter widare förhör den 5 Martii emellan Mathias och Hans Hustru Lisbetta, jemte förmaning till enighet att Man och Hustru böra wara tillsammans och försörga sig och sine barn uti Lutarp, nekade Mathias at widare wilja bo med sin Hustru och Barn, der Hustrun icke wille försörga Honom och Barnen; Hwilket Ochristeligit förehafwande Honom ock warsamt blef förestält, med hotelse der Han sig intet bättrade, och som en rätt ächta man sig förehålla emot sin Hustru och Barn, snarast skulle blifwa till H. Consistorium instämd, hwar uppå man sedan intet hört annat än Han lofwade som sig bör tillsamman med sin Hustru och Barn.

 

År 1732, den 16 April. Pag. 140.

Anno 1732, den 16 Aprilis hölts samtahl med Askeryds försambling och följande slutit:

§ 1.  Om Kyrkoboden, at den ånyo skulle nybyggas, och at 4 Karlar åtaga sig hwar sin knut, hwilket påtog sig Anders i Oron, Anders Reding, Anders Wennerberg, Måns i Stora Lönhult, och hwardera för sin knut hafwa at undfå af Församblingen 10 daler Kopparmynt och derföre insättia golfwet och bärarne samt wara till städes wid takets täckande. Wära rothen skal nedertaga den gambla Boden. Till taket förslog ½ lispund Näfwer af Helgården och så proportionaliter.

§ 2.  Frågade Sergeanten i Holma om icke församblingen wille gifwa Soldaterne Johan Reding och Stubbe fullmächtige, att uptaga Saken om den pådömde och betalte Elin uti Ängen Askeryds Prestetorp at wisa bane Man till den samma; Der till wähl sombliga gifwa sitt jakand, om de så behagade, men intet widare befatta sig, som de Elin redan betalt, och befunne sig alt nögde der med uthan widare påtahlan.

 

År 1733, den 1 April. Pag. 141 o. 142.

Anno 1733 den 1 Aprilis hölts Allmän Sochnestämma efter föregången utlysning, uti Sochnemännens och Adelens fullmächtiges närwaro, och följande blef afhandladt:

§ 1.  Proponerads ock Mällan Klockans Jutarelön och fulla betahlning, hwar till församblingen så högre som lägre giordt et friwilligt sammanskott bestigande till 142 Daler, 28 öre K-mnt, resten till fulla betalningen 77 daler K-mnt, har Kyrkowerden i Karstorp betalt, hwilka 77 daler K-mnt församblingen förklarade sig efter proportionel upläggning wilja godwilligt betahla. Hwad Kyrkans utgifne penningar 104 Daler 28 öre K-mnt bewiljades anstånd med, och i fall någon brist till Wijns inkiöp skulle bli för Kyrkan, will församblingen wara willig at giöra sammanskott 1 Daler 2 öre Smt af hwart Matlag, som bristfälligheten fodrar.

§ 2.  Af hwart Torp som de Niuta lika rätt af Klockaren och andra Kyrkones förmoner, så ledes att utgifwa till Klockarens betalning 4 öre K-mnt.

§ 3.  Till det Södra Kyrkogårds skielet Reparation och nyrättande med 2-ne fot syller och Bräder till taket, beslöts sammanskottet 2 bräder af hwar Helgård och 2 fierdingar om ett Bräde, dem Klockaren skall antechna; Syllarne woro förr att tillgå wid Kyrkan. Arbetet att förrätta pålades Bubbarpa Rothe.

§ 4.  Proponerades och Klagades öfwer at mycket ut Sochen folk tagit sig olagligt före, att här gå till Herrens Högwärdiga Nattward, församblingen och Kyrkan till stort Prejudice. Ty beslöts at efter afkunnat förbod på Predikstolen; som Söndagen straxt der efter skedde att eho som befants och angiwas kunde, at, Här af någon annan försambling gå till Herrans Högwärdiga Nattward, skall böta till Kyrkan En Kanna Wijn första gången etc.

 

År 1733, den 29 Juni. Pag. 143. IJ 1490.

Anno 1733 den 29 Junii höltz Prosteting och Stämma af Herr Prosten Högärewördige Jonas Livin i Linderås med Askeryds och Bredestads Församblingar uti Askeryd.

§ 1.  Förklarade församblingen taga stor förargelse af Krogen och Bränwins Salo om Söndagarne med der af förordsakade oliud och Klagomål; Der på uplästes § 5 om Eder och Sabbats brott at ingen Kiällare skulle öpnas från Klockan 7 om lördag afton, förr än till Klockan 4 om Söndagen efter Middagen och Krögerskan förmantes der efter lefwa, der hon will undgå de utsatte böther, som Förordningen Dicterar.

§ 2.  Om Stohlrum woro några som Klagade sig lijda trångmål; Och som Herr Prosten icke kunde ändra den gambla Stoldelningen, remitterades detta till wederbörlig rätt.

§ 3.  Sexman Abraham i Rutekulla afgick. i Hans ställe tillsattes Lars i Smugefall. Rotemäst. Lars i Skafarp afgick, i Hans ställe tillsattes Zachris i Wännebörke.

Mera afhandlades intet denna gången, förutan att sten skulle framkiöras i Winter till Kyrko Murens fullbordan wid nya Kyrkoboden.

 

År 1734.

Pro Anno 1734 är intet Prostting hållit för Salig Prosten Jonas Liviins dödeliga afgång. Är icke heller någon Sochnestämma hållen, som nödig är at inskrifwas, emädan de lohn som i dem proponerade äro alt fullgiorde. Elliest är på detta Åhren en annan Ransakning hållen öfwer Barnqwäfjande, som man finner onödigt här at införas.

 

År 1734 den 28 December. Pag. 53 ff.

Anno 1734 den 28 December blef underskrefwen Copia uti samteliga Sochnemännernes Närwaro af Herr Befallningsman Sven Liungqvist upläsen och deras betänkande inhämtat.

     Stormächtigste Allernådigste Konung:

Skillnaden emillan Landskaperne Småland och Östergiötland, giör en långlig Siöö, som kallas Westra Leijelen; Efter denna skillnad förrätta Herrar Landshöfdingarna i Småland och Östergiötland deras ämbeten hwar i sitt landskap, men Kiörkogången med det mera widkommer äro the som boo på thenna sidan ofwan nämbde Siöö, förbundne att gå till den Kiörkan, som ligger i Småland, på andra sidan och kallas Askeryds Kiörka, dit de långt aflägne hafwa 1 Mihl, detta kan om sommartiden sampt högsta wintren då Iisen är säker låta sig giöras, fast med beswärlighet: Men uti Islossningen, samt höst och wåhr när det hwarken brister eller bär, är det ofta ogörligit åthminstonde icke utan lifsfara. När det händer under thessa åhrstider, att en på sotesängen liggandes åstundar Herrens H: Nattward, kan hwarken then komma fram som skall fara efter Prästen, eller Prästen komma till Honom, utan lifsfara, innan han är afliden. Med Barndoop och Bröllopsfärd är lika beskafenhet, detta hafwa wi i underdånighet bort gifwa Eders Kongl. Majestät till känna på thet thenna Siälawånda må kunna förekommas, altså underställes härigenom Eders Kongl. Majestät: Allernådigste wählbehag om thenna Tracten af Östergötland, som, ligger på thenna sidan om SiönWestra Leijelen, och kallas Lägerbobygd, må efter thenna Kiörkoherdens död i Askeryd läggas till näst belägne Kiörka i Östergötland, som kallas Westra Ryd Sochn, dit mäst stora Lanswägen går och ej mehr kan räknas för de längst aflägne än högst ½ Mihl men för the andra är det allenast, antingen 1 eller en half fierdingewäg, hwaröfwer afwachtas i underdånighet Eders Kongl Majestäts Allernådigste uthlåtelse och wälbehag, och till underdånig efterlefnad, med diupaste wördnad

                                                         Förblifwande

Stormächtigaste Allernådigste Konung

Eders Konungsligaste Majestät

                                           Underdånigste och trohlichtigste

                                               Tienare och undersåtare

C.A. Bielke    Eva Mörner    Adolph Mörner

Såsom ägare och besittare af Hemmanen i Lägerbobygd.

Kongl Majestäts nådige wilja är, att dess och Riksens Cammar Collegium häröfwer hörer wederbörande Landshöfdinge och Consistorium, samt sedan med sitt underdåniga betienkande inkommer.

Stockholm i Rådkammaren den 3 September 1734.

Uppå nådig befallning

O. Cederström

Copia./ Wälbetrodde Befallningsman Sven Liungqvist.

 

Uppå Befallningsmans til mig insände Bref af den 27 November, och deruti gjorde förfrågan, huruwida Befallningsman nu infordrar Herr Kyrkoherden Kersells och wederbörande församblings påminnelser angående den sökte ändring med församblingen länder till swar, att har Kongl Majestät och Kyrkans Höglofliga Cammarcollegium uti dess till mig aflåtne bref under den 8. Octob: icke påfordrat besagde Kyrkoherdes och församblingens, utan endast mitt och Consistorii uthlåtande, så att Landshöfdinge Embetet, dy allenast äskat, Befallningsmans berättelse till dess utlysning, men som Befallningsman uti dess berättelse föredrager Anglägenheten, att mehra nämnde Kyrkoherde och församblingens Respective och wederbörande inwånare måge här widhöras, så må Befallningsman efter dess gifne förslag, wid en Sochnestämma intaga, hwad som wid den sökte förändringen kan wara at påminna, låtandes alt sådant, jämte Kongl Remissen, uthan dröjsmåhl mig sedan till handa komma, så at jag uti den af mig åstundade uthlåtelsens afgifwande icke må hindras, hwar med Gudi befaldt.

                                                         Jönkiöping den 4 December 1734

                                                                       Jean Mentzer

                                                              Mag. Fred. Segercrona

 

I Allerödmiukaste följe af föreskrefne Högwälborne Herr Baron, General Major och Landshöfdingens mig med dhet Höggunstige Ordres daterade den 4 dennes med en bifogad Kongl. Remiss sådan som denna Hosfogade afskrift wisar, har funnit mig föranlåten af denna Sochns respective Jordägare och Inwånare, begiära de wille den 28 Hujus (denna Månad) efter Gudstienstens slut sammanträda uti Sochnestugan och då skrifteligen lefwerera til mig sine tydelige påminnelser wid den sökte Lägerbobygdens förläggande till Wästra Ryds försambling.

                                                                  Wrangsiö den 1 December 1734

                                                                                Sven Liungqvist

 

År 1735 den 31 Januari. Pag. 144 ff.

Copia.

Wälbetrodd Befallningsman Samuel Wetterström.

Det hafwer Respective Hemmansägare Hos Hans Kongl. Majestät underdånig ansökning giordt, att denna orten för sin aflägsenhet skull ifrån Moderkyrkan  Askeryd måtte efter nu warande Pastoris död läggas till Wästra Ryd, hwilket ärende sedan Hans Kongl. Majestät den 3 Septemb. sidstlidne till des och Riksens Cammar Collegii underdånige utlåtande remitterat Wälbemälte Kongl. Collegium den 8. Der på följande med mig Communicerat; Fördenskull blifwer samma skrifteliga Ansökning med Hans Kongl. Majestäts Nådiga Remiss, Eder Till Handa sända, med beordning att här öfwer höra så wähl Askeryds som Wästra Ryds församblingar, och äfwen bägge Kyrkoherdarne, samt deras skyndesamma utlåtande här öfwer inhämta, och tillika sielf inkomma, med hwad I här wid kunde hafwa at påminna.

Gudi befallat. Linkiöping den 31 Januari 1735.

                                                                             Erich Gust. Ehrencrona

                                                                                     Carl Stenholm

 

Efter denna Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingens Höggunstiga Ordres blef församblingen i Askeryd inkallat af Herr Ländsman Johan Brostrand efter dess Ordres af Herr Befallningsman Samuel Wetterström af den 4 Feb. 1735, hwilket skedde den 9. Feb. 1735, och församblingens utlåtelse inhämtat som följer:

                                     

Underdånigste Memorial.

I anledning af den underdånigste Ansökning som Respective Herrskapet i Lägerbobygden hos Hans Kongl.Majestät den 7 Aug. 1734 giordt, att thenna Orten måtte ifrån Moder Kyrkan Askeryd, efter nuwarande Kyrkoherdens död, för andragne skiähl läggas till Wästra Ryd, har Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingen Erich G. Ehrencrona anbefalt Cronobefallningsman Wetterström, att höra så wähl församblingen som Kyrkoherden, och deras utlåtande här utinnan inhämta. Hwilket ärende Befallningsman Wetterström lämnat Ländsman Johan Brostrand, som den 9 Feb. sidst weckan inkallade församblingens Ledamöter, hwilka utläto sig som följer:

Om någon skilnadt skulle skie med Lägerbobygd, som består af  26 3/8-dels Hemman, så kunde i den öfriga delen i församblingen, som allenast blifwer 30 Mantahl, intet mächtas med at hålla den ansenliga Askeryds stora Kyrka wid macht, uthan kommer hon på Norra och Södra sidan att nederrifwas, hwilket tillförende till en del Höga Herrskapet i Bordsiö låtit uppbygga.

Den öfriga Kyrkobyggnadt, så wähl som Prestegårdens wid mach hållande, skulle aldeles blifwa Odräglig för den lilla delen af församblingen, som igen blifwer, Som ock Prestegårdshusen, som Församblingen tillkommer, behöfwa en ansenlig Reparation. Bredstads försambling kan här till ej stort hielpa, emädan den består allenast af 11 Mantal föruthan Säteriet Aneby. Så är ock all Kyrkones Wijn och Byggning Spannemål samt wederlags Säd på Lägerbosidan tudelt.

Församblingens Ledamöter intygade, att ingen Siälawånda, Gudi lof, här tills skiedt, icke häller lifsfahra wid Kyrkogång, Sochnebud för de Siuka, Barndop och Bröllopsfärd, uthan komma de i Lägerbobygd med alt detta i god tid till Kyrkan som de andra här i församblingen, hwilket wähl skie kan, hälst en stor del, som bo Norr i denna Orten aldrig betiena sig af denna Siö Lägern, uthan hafwa så när wäg hit till Askeryd, som till Ry. Hela församblingens Ledamöter på denna eller Wästra sidan om Lägern, som nu till städes äro, så wäl som Allmogen i Lägerbobygd i synnerhet Cronohemmanet Kiättestorp, och Skatte Rusthållet Biursberg, anhålla underdånigst att få blifwa tillsammans, så här efter som här till, och till förende, och således åtniuta den Kyrka, som, deras förfäder för dem upbygdt och wid macht hållit, emädan der någon skildnadt skulle skie, som ej förmodas blifwer det en stor bekostnadt så wäl för Lägerbobygd, som nödwändigt måste giöra en tillökning på Ryds Kyrka, som för den del som igen blifwer, hwilken ej mächtar eller förmår denna stora Askeryds Kyrka wid macht hålla.

Församblingen Refererar sig i öfrigt på det utlåtande som giordes den 28 Januarii sidstledne till Cronobefallningsman Liungqvist, hwilken efter Högwälborne Herr Baron General Major och Landshöfdingen Mentzers Ordres hölt Sochnestämma, och församblingens mening här om inhämtade.

Skulle emot förmodan, något Klagomåhl af Herr Kyrkoherden i Ry eller des försambling anföras, så lära de icke giöra des försambling något men eller intrång i des Kyrka; ty sådant händer äfwen här wid Askeryd och de många kringliggande Sochnar, och resande ibland till stort Antal; hwar öfwer hwarken Kyrkoherden i Askeryd eller församblingen klagar eller tager någon förargelse, uthan fast mehra fägna sig, att de resande och Sochne-Kringliggande grannar wilja besöka deras Kyrka och med wördnad höra Guds ord.

I öfrigit underställes i aller ödmiukaste underdånighet detta Kongl. Majestäts Nådigste Wälbehag.

Askeryds Klockarestuga den 9 februari 1735.

                                                                            Johan Kersell

                                                                                 Past. Loci

Johan Brostrand

Ländsman i Ydre Härad

Afgångit till Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingen

Erich G. Ehrencrona.

 

År 1735, den 31 Augusti. Pag. 149.

Anno 1735 den 31 Augusti hölts Sochnestämma  med Askeryds försambling då följande omständigheter afhandlades:

§ 1.  Som gamle Kyrkowächtaren Per war död; Ty kom, efter församblingens öfwerwägande och samtycke des Son, förlammade och Casserade Soldaten Daniel Stubbe, at antagas till Kyrkiowächtare efter sin fader, emot den lön som wanlig är.

§ 2.  Timbret, som hugget war till brygghuset i Prestegården skulle Lönhulta Rote framkiöra till Prestegården, hwilket ock straxt skedde.

§ 3. Klagade församblingen öfwer de stallar, som äro så godt som fästade wid Sochnestugans Norre gafwel, som nu ny är upsatt, och befans att Stenmuren der af förderfwas,. och gatan för mycket trångt instänges, och förordsakar stor stank och orenlighet. på gatan höst och wåhr. Ty beslöts för denna olägenhet och skada, samt församblingens olägenhet att dessa Stallar aldeles borttagas och bortflyttes på et annat beqwemligare Rum, derest Herr Öfwerste Leutnant har lemnat församblingen Rum at bygga sina Stallrum uti sitt gärde.

§ 4. Och om kostnaden på nya Sochnestugans fulla nybyggnadt, och till dem som giordt Arbete der til des fullbordan kom på 52 Daler Kopp.-mnt för uthan Syller och bräder, som församblingen sielf anskaffat.

 

År 1735, den 9 November. Pag.150 o. 151.

Anno 1735, den 9 November hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds försambling; Närwarande Herr Inspector Åkerman, Herr Befallningsman Nils Lindberg på Bordsiö, samt den öfrige Församblingen med Kyrkoherden.

§ 1.  Blef Församblingen förestält huru som Kyrkotaket begynner blifwa förfallit, och högst nödigt är at det nästkommande Wåhr blir å nyo Spånlagdt; Hwarföre den resterande spån, som 1722 den 27 Junii på Prosttinget bewiljades bör af wederbörande som Resta, inlefwereras ifrån ofwan nämnde Åhr till och med 1728 innan nästkommande Wårfrudag, och sedan Åhrligen 40 spån af hwart Helt Hemman, och hwar Torpare 10 spån god och förswarlig. De Resterande skola på Predikstolen uprächnas. Skal ock den ujtlånta spån infordras af Cathrineholm 700 st. Af Herr Öfwerste Leutnanten Klingspor 800 och 5 Tiog i Hundrat dem Kyrkowerden Jacob i Karstorp och Klockaren Johan Månsson utlånt.

§ 2.  Påmintes om tråtsningen (trossningen) och Panelet uti Salen i Prästegården, som begynt siunka til et qwarter eller half aln deraf någon Olycka kunde snart förordsakas; Och beslöts at Bygmästaren Hendrich i Konungsäng, samt Kyrkowerden Jacob i Karstorp se på beskaffenheten, då sedan Församblingen förenas om des Reparation; Jämwäl sees på Logeladan och de andra Husen och gifwa Församblingen tillkänna 2-dra Advents Söndagen.

§ 3.  Hwad till Brygghuset til förende är slutit skall i wåhr blifwa fullgiordt, at de Syller,. som i skogen ligga hugne skal af de Resterande i Lönhulta Rote i Winter framkiöras.

§ 4.  Nästkommande 2-dra Advents Söndagen skall Sochneskräddaren Magnus och Krogerskan Maja framkomma till förhör angående deras berättade Trolofning.

§ 5.  De som föröfwa Kyrkosqwaller skola första gången plichta 8 öre Smt, andra gången 16 öre Smt. 3-die gången sättias i Stocken. Här wid åtwarnades Församblingen at ej löpa uthur Kyrkan under Communion.

§ 6.  De som intet framkiört Sten til Kyrkomuren skola i Winter framkiöra den till Murens fyllnadt.

 

År 1736.  Detta år var tydligen ingen sockenstämma med Askeryds församling. Endast Bredestad förekommer i protokollen.

 

År 1737, den 22 Maj. Pag. 153.

Anno 1737 den 22 Maji hölts Allmän Sochnestämma uti Askeryd, efter föregången lysning, uti Adelens fulmächtige och Sochne Männens närwahro, och afhandlades efterföljande.

§ 1.  Frågades om the hafwa något att Klaga öfwer Gudstiensten? Swarades, att ingen har något att Klaga.

§ 2.  Förmantes the som hafwa Winsäden at de aldra sist betala den, Andag Pingst, eller nödgas man söka om Execution.

§ 3.  Kyrkioräckningarna uplästes och till alla delar widkändes af Församblingen.

§ 4.  Uppläggningen till Brygghuset förmantes Rothmästarne att med första then uppbähra.

§ 5.  The som restera med Spåhn samt de som spåhn lånt, tilsades, nästkommande först i Februarii Månad betala.

§ 6.  Med spåningen på Kyrkian måste man wänta till nästkommande wåhr, då alla nödige Materialen bör framskaffas och förslag giöras huru mycket på hwar gård belöper.

§ 7.  Brofogden Nils åtog sig, att hafwa upseende, på ringningen att klockorna ej skiämmas genom owålighet.

 

År 1737, den 1 Juni. Pag. 154.

Extract af Åhr 1737 den 1 Junii hållet Prosteting i Askeryd och afhandlades som fölier.

§ 2.  Med Gudstiensten och Kyrkio Disciplin woro alla nögde.

§ 3.  Kyrkians Räckenskaps bok til Debet och Credit widgicks och ärkiendes för god til alla delar.

§ 8.  Bonden Petter Jonsson, som öfwergifwit sin Hustru och angafs aflat barn med en annan qwinsperson, som skall wara i Östra Härad och Börke Sochn, bör efterlysas.

§ 9.  Kyrkiowärden Jacob Andersson i Karstorp tog afskied,. I stället tilsattes Hans Nilsson i Lutarp.

 

År 1737, den 10 Juli. Pag. 163o. 164.

Här följer utdrag ur protokollet vid biskopsvisitationen med Askeryds och Bredestads församlingar.

Act III, § 8. På tillfrågan om Krogar wid Kyrkian, swarade Wälborne Herr Ryttmästaren Carlheim at här wid Askeryd är en på Hans ägor; men åtog sig wilja tilse, at ingen Öl- eller Brennwins sälgning skal ther ske i olaga tid hädan efter.

Lofwandes närwarande Herr Camereraren Askerot, at ock låta hafwa therpå en noga upsikt. Tå föreskrefne lät sig säga, fastän the Klagat, at stort buller skedt wid thetta stellet tillförene.

Act III, § 9. Wid Bordsiö Säterie är en Fattigstuga upbygd efter testamente af Sal. Fru Elsa Cruus och sedan thess Son, Herr Lagman Baron Christer Bonde, sedermera ock et testamente til Grefweliga familien per expressum förbehollit, at Oros qwarn som årliga rentan 6 % skulle wara för de fattige. Herr Biskopen begärte att af thetta Document en afskrift måtte lemnas wid Kyrkian, som lofwades af Inspectoren Herr Åkerman..

Act III, § 10. Berättades att Sochnestämmor årligen hollas; men Herr Biskopen begärte, at Protocollen, sedan de upläsne och widkände äro, må af någon af församlingens ledamöter jemte Pastorerne underskrifwas för säkerhet skull.

Act III, § 11. Gafs wid handen at i Askeryd Sochn Räkenskap före Herr Kyrkoherdens tid äro några små errores calculi (felräkningar), som i nästa års räkning kunna uptagas. Kyrkowärdarne, som widgingo, at Saldo 235 Daler Smt finnas i Cassan.

 

År 1737, den 20 September. Pag. 171 ff.

Anno 1737 den 20 September, blef i anledning af Wälborne Herr Ryttmästaren Svante Carlheims begiäran församblingen till samtal uti Sochnestugan inlyst, då Wälborne Herr Ryttmästaren ingaf ett Memorial, som uplästes, och lyder som fölier:

Wid detta tillfälle wi äro församlade på en allmän Sochnestämma, will jag, som nyligen inkommen på denna orten, gerna bli informerat uti ett och annat som wår Sochne Kyrka med des tillhörigheter angår, hwilken jag ehuru wid sidsta Visitation någorlunda om des Cituation underrättat blef, finner jag mig dock föranlåten, genom några omständiga händelser, at giöra efterföljande påminnelser med förfrågan, som blir den 1-ste:

Til hwad ända denna stugan, wi äro uti är nybygd, och det uthan twifwel af hela Församlingen, jämte hwad Namn hon skulle hafwa, emädan somliga kalla henne Sochnestuga, en del Klockarestuga men mästa parten nämna Askeryds Krogarestuga hwilken sidsta jag tror hon giör mäst fullt före, och under mitt korta här wistande det säkereligen förnummit.

2-do: Wil jag gärna weta, hwilken som är anförtrodt Kyrkones Nycklar, och answarig för hwad den tillhörer; emädan jag förnummit der med helt obetänksamt och äfwentyrligit tillgår som låter en granlaga Sak ankomma på en hop lösk och inhyse folcks blotte tro.

3-tio: Är min åstundan att bli underrättad hwilken som insat och efterlåtit detta lösa partie at sittia uti wår så kallade Sochnestuga, om sådant är skiedt och bejakat på en allmän Sochnestämma, jämte samråd med Possessoren (innehavaren) af Askeryds Herregård efter de niutit bete på ägorna för sine Creatur  och skog till Bränsle, men efter den berättelse jag fått är ingen bejakning än mindre samråd på en allmän Sochnestämma skiedt, det oachtat finner dock wederbörande skiäligt, at på en allmän Sochnestämma rådslå om sådant löst folcks utdrifwande, som ingen af församlingens ledamöter wet huru de är inkomna, antingen det de facto der in sielfwa, eller på en Persons blotta lofning; Sådant olageligit sittiande af en hop löst folck uti en Publique Byggning, är stridande emot lag, särdeles 1723 Åhrs Tienstjons Ordning, för uthan hwad Allmogen sielfwa på 1723 Åhrs Riksdag enhälleligen påstå och begiära, det inga lättingar och inhyses folck måtte lidas i Landet, hwar om Hans Majestäts Resolution och förklaring på Allmogens beswär af Åhr 1723 och 18 § tydeligen wid handen gifwit.Skall stugan wara Sochnestuga, så är det ett priviligierat rum; i följe af Presterskapets Privilegier af Åhr 1723 och 23 §, och derföre ej bör tolas der uti något berychtat folck inhyste sittia, som hwarken gifwa Mantal eller den ringaste Crono afgift, långt mindre sådana som hålla Krögeri och Bränwijns sälgning. Herr Kyrkoherden, hwilken jag derom för detta berättat, äger med församlingens föreståndare hålla Disciplin och wård öfwer Kyrkan och dess rätt med alla sina tillhörigheter, bör man tro ej tillåter slikt oskick och disordres wid Guds hus. Skulle församlingen wilja så hafwa, at stugan är nybygd för Klockaren at bo uti, så kan det så wara, men då bör han ock niuta den förmohn och henne sielf possidera, uthan af egen godtycko insättia hwem han will, eller hysa lättingar, och sådant folck, som äro mehra till förargelse än nytta. Att Klockaren bör bo der sielf och tiena församlingen för des undfångne Lön,. så inom som uthom Kyrkan det gier icke allenast 1686 Åhrs Kyrko Ordning wid handen, uthan jämwähl 1723 Åhrs Presterskapets Privilegiers och 7 § samt 1734 Åhrs Resolution och förordning på Allmogens beswär och 78 §, det de böra lära ungdomen i Sochn läsa och skrifwa. På det Sochn må hafwa af dem mehra gagn etc., hwilket äfwen wid sidsta Visitation af Doct. och Biskopen blef påmint, samt i des Protocoll annoterat. Må nu wara huru det will så är mitt Kraftiga påstående, til förekommande af den olägenhet att Herr Kyrkoherdens swar jag tillförene sagt, äger Disciplin hålla uthi och wid Kyrkan och dess tillhörigheter, at alt ordenteligen och skickeligen tillgår, så lagar at wår Sochnestuga, eller om hon skall wara Klockarestuga måtte giöras fri och ledig för alt intrång af et så oanständigt inhyse folck, och den allena hålla till församlingens tienst och nytta, hwar til hon är nybygd, aldeles efter det skick som anständigheten fordrar, och förswarligt wara kan, samt alt måtte finnas i den säkerhet, som hela församlingen åtnöjas må. Men skulle någon af församlingens ledamöter, på sitt egit Äfwentyr, Wilja påstå at något Qwinfolck skulle sittia uti stugan, så bör en sådan oberychtat utwäljas och antagas, helst Socknens barn, på en allmän Sochnestämma, om hwilken församlingen kan wara försäkrad at ej hålla uti stugan något Krögare eller Bränwijns sälgning, emedan sådant är stridande emot lag och förordningar, samt Privilegier, at 2-ne Krogar skola wara wid en Kyrka, hwilken förargelse och stora oanständighet jag wil förmoda ingen rättsint af församlingens ledamöter det hwarken gillar eller approberar, långt mindre Herr Kyrkoherden lärer tåla, uthan kan nu församlingen med en Priviligerad Krog sig nöja låta, som, skall med första sättias i det stånd, at ingen der öfwer skall ha ordsak at klaga, emedan Ridderskapet i följe af deras Privilegier och 14 § är allena tillåtit och fullmacht gifwits, at nybygga och hålla Krog på sina ägor, hwilken deras rätt och frihet jag will förmoda ingen af församlingens ledamöter lärer söka at kränka, uthan fastmehra den handhafwa och Maintenera (bevara), men skulle någon wilja den disputera, han stige fram, och sitt namn låta upskrifwa och antechna, så påtar jag mig med honom Saken lagligen utföra, detta mitt skiäliga och rättmätiga påstående ber jag tiensteligen uti Kyrkoboken inskrifwas, samt detta mitt Memorial af Kyrkoherden Exhiberas.

Askeryd den 19 Novemb. 1737.

                                                                                 Svante Carlheim.

Copia/ Derjemte förbehåller jag mig, och de Mine efterkommande Arfwingar af Bordsiö godset, all den Rätt Wij af uhrminnes Tijder ägit wijd och i Askeryds Kyrka, som uppå den gårdzens grund bygd är; Skulle emot förmodan å någontera sidan emot detta handlas, så skall den Sakfälte mista sitt till trädde Byte, uthan att tillbaka få sitt wederlag etc.

1-o.  Efter föregående Memorial beslöts at uti Sochnestugan skall af Sochnens infödde Ährligit och Oberychtat folck sittia, som uti Klockarnes ställe, som et stycke der ifrån boende är, håller henne med wed och warme; Wisandes den förbuden att Icke något det ringaste Bränwins Säljande, hwilket till förende ofta gånger är påmint. Brofogden Nils, som der en tid wistats, tillsades att flöttia der ifrån, emädan des Hustru skal efter Wälborne Herr Ryttmästarens angifwande begådt Huus tiufnat, och des uthom skall idka Bränwins handel, hwilket Brofogden utlofwade at wid nästa Snöföre skie skall.

2-o.  Beträffande Herr Ryttmästarens Krog wid Lillahemmet, så emädan Herr Ryttmästaren wid Högwördig Herr Doct. och Biskopens sidst hållne Visitation utlofwat, att willia så föranstalta at intet Öl elller Bränwin i Olaga tid säljes, så blifwer dhet der wid.

Wid detta tillfälle rådslog församlingen om Kyrkans Byggnadt och beslöts

3-o.  Angående Klockestapelens och des Reparation et ½ Skepp Pund Järn skall till des fästande upkiöpas.

4-o.  Till Ställning at Spåna Kyrkotaket i Wåhr skall af hwarje Helgård och proportionaliter af de mindre framskaffas En Slana och 4 krampor.

5-o.  Församlingens Ledamöter påmintes at framskaffa Spån efter öfwerenskommande för detta Åhr, så wähl som för dhe förra.

In fidem Protocolli subscribit.

                                                                                     Johan Kersell.

 

År 1737 den 16 Oktober. Pag. 155 o. 156.

Anno 1737 den 16 Octob. Hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Försambling; Närwarande jämte Pastor Wälborne Herr Cornett Fredrick Broman, Herr Befallningsman Lindberg på Bosiö, Sexmän och Rotemästare med samtlig församblingen.

1-o.  Wälborne Herr Cornetten Fredrick Broman Proponerade att såsom Bänke Rummet för Säteri Rusthållet Bubbarp 2 Hela Hemman, är fördelat till Swenstorp åboar, hwilka uthur Karstorp Stohl äro på förbemälte Stohl indelte, och skiedt wid sidste Stohldelning. Påstår således Herr Cornetten att wist dato och wissas Mån måtte utsättias till någon jämkning och delning, enligit Högwördig Herr Biskopens håldne Visitations Protocoll den 10 Julii 1737 16 §.

Men Pastor kunde denna jämkning ej på sig taga, alldenstund man intet kan giöra alla till wiljes, som detta föruth med någras missnöje skedt, som förra Stohldelning med des förändringar finnas annoterade der samma städes.

Res: Församblingen förbehölt sig som woro förnögde med sine Stohlrum att intet blifwa interesserade uti någon omkostnadt till Herr Häradshöfding och Nämnden; uthan de som ny Bänkedelning åstunda måge sielfwe bestå omkostnaden; och saken remitteras till Högwälborne Herr Landshöfdingen att detta föranstalta.

Således wara afhandladt dag och dato ut supra betygar underskrefne

                                                                                     Johan Kersell

 

År 1737, den 18 December. Pag. 175 o. 176.

Anno 1737, den 18 Decemb. hölts Sochnestämma med Askeryds Försambling. Närwarande på Hans Excellens Grefwe Bondes wägnar Högachtad Herr Inspectoren Niclas Åkerman, på Grefwinnans och Fru Marskalkinnans wägnar Herr Inspector Samuel Ryman, på Högwälborne Herr Landshöfding Erland Bromans wägnar des Herr Son, Wälborne Herr Corneten Fredrick Broman, Wälborne Herr Ryttmästaren Svante Carlheim, och den öfrige Adelens Fullmächtige, samt Församlingens respective Ledamöter etc.

§ 1.  Wälborne Herr Corneten Broman påstår och begiärer, at som Swenstorpa Åboer inträngdt sig uti Bubbarps och Lutarps Stol, at dessa Åboar måge inrymmas i den Stol de förr sutit och innehaft, efter den gambla Stohldelningen Åhr 1666. Här emot Protesterade Herr Johan Adolf Cassel och förbehåller sig så blifwa wid de Stolrum som på Sochnestämman 1721 den 2 julii är bewiljat. Swänstorparna påstå i det högsta at få sit gamla Stolrum igen; Den öfrige församlingen kom öfwerens, at hwar och en få behålla sine gamla Stolrum, efter 1666 Åhrs Stohldelning; Dock som en del af Församlingens Ledamöter beklagade sig hafwa för lijtet Stolrum, så beslöts att jämkning skullle skie uti wederbörandes närwaro Nästkommande Åhr, när Församlingens Ledamöter finner det lägligit.

§ 2.  Uplästes det sidsta Protocollet af den 20 Novemb. sidstledne; Angående Klockstaplen beslöts att Hendrick i Konungsäng, och Måns i Oron skola med första öfwerse dess Bristfällighet, och sedan det församlingen till Kiänna gifwa.

§ 3.  Hert Corneten Broman frågade om Församlingens Ledamöter hafwa något emot Brofogden Nils? Hwartil dhe swarade: Nej. Beslöto altså at bemälte Brofogde skall inflyttia uti Sochnestugan och der blifwa till thes Han får se sig om hemwist. Wälborne Herr Ryttmästare Carlheim giorde den Reservation, at der någon Eldswåda, Tiufnad eller annat skier på Kyrkan eller des tillhörigheter, at hwarken Han för dess Säteri eller gods något skall der til Contribuera.

Församlingens Ledamöter giorde sluteligen det aftal, at den som någon ändring giör i det som nu beslutit är, skall till Tio Dalers Pligt wara förfallen.

Mehra afhandlades intet denna gången.

In fidem protocolli subscribit.

                                                                                          Johan Kersell

 

År 1738, den 24 Maj. Pag. 170.

Anno 1738 den 24 Maji hölts Prosteting i Askeryd, då efter Gudztiensten och Examen Catecaeticum i Kyrkian i anledning af Kyrkiolagens 24 Cap. 12 § proponerades som föllier:

§ 1.  I Catechismi äro the förswarligen öfwade.

§ 2.  Med Gudztiensten och Kyrkio-Disciplin äro alla wäl förnögid.

§ 3.  Chronotionde är indelt till Schara Gymnasii Lectores.

§ 4.  I Prästegården behöfwes hållas Husesyn, therom skrifwes till Högwälborne Herr Baron General Major och Landzhöfdingen, Item till Venerandum Consistorium.

§ 5. Klockarebord angående påstår Wälborne Herr Ryttmästaren Carlheim att intet Klockarebord är wid Askeryd, eller någonsin warit; Deremot hela församlingen enhälligit bekienner och påstår, att här warit af urminnes tider Klockarebord det de icke tilltro sig kunna med skiähl bewisa.

§ 6.  Kyrkiotaket skall spånas och arbetet therå begynnes dhen 5 Junii nästkommande, då Hwästorps Rote börjar, sedan alt i ordning arbetas rotewis. Måns i Oroen påtager sig arbetet med Spåningen att drifwa och förestå.

§ 7.  Då Domkyrkotunnan betalas är församlingen ense, att den som betalar med plåtar, bör therför betala med förslelön.

                                                                                 In fidem Protocolli

                                                                                     Botwid Livin.

 

År 1738, den 29 Oktober. Pag. 177o. 178.

Anno 1738 den 29 Octob. Hölts Sochnestämma med Askeryds Församling; Närwarande Herr Inspector Åkerman, M-n Nils Lindberg i Bosiö med Sexmänner, Rotmästare och den Öfriga Församlingen.

1-o  Taltes om Klockstapeln, hwar til giordes förslag, at man skulle genom Suplique (böneskrift) hos Herr Landshöfdingen i Linkiöping anhålla at få hugga på Boa ägor i Sund Sochn 12 trä till des förfärdigande. Olof i Biursberg påtog sig att tala med Boa Åboar om lof der till, då sedan widare slut kunde företagas i saken. Widare taltes om 4 Hufwars (överdel på taket) huggande till Kyrkan om 10 alnars längd, Hwästorpa Rote 1 stock, Karstorpa Rote 1 stock, Lönhulta Rote förskaffar 2-nne Hufwar.

2-o  Påmintes om Prestegårds Byggnad, och resolverades en syll på hwar fierding skulle framkiöras å 14 alnars längd.

                                                                                          Ej undertecknat

 

År 1739, den 4 Mars. Pag. 177 o. 178.

Anno 1739 den 4 Martii hölts Sochnestämma med Askeryds församling. Närvarande å Herrskaps wägnar Herr Inspectoren Åkerman, Befallningsmannen Nils Lindberg på Bosiö, Befallningsman Uhrlin på Askeryd, Kyrkowärdarne, Sexmän och den öfrige församlingen och beslöts som följer.

1-o  Taltes om hwem som skulle blifwa förstyrare å Stapelbyggnaden, och tyckte församlingen bäst wara der till antaga för detta Klockaren uti Sund Jonas Swensson, nu boende uti Notthult, som skall wara wäl kunnig på detta arbetet och giort prof deraf wid åtskilliga Kyrkor. Olof Olofsson i Biursberg lofwade tala med Jonas Swensson om tiden, när denna Byggnaden kan beqwemligast företagas. De som hafwa framkiört Syllarna till Staplen blifwa fri för Stapel arbetet, och de andra med Säterier skola giöra dagswärken så många betarfwas till Staplens förfärdigande. Ordningen förfogas och föranstaltas af Rotemästarna.

Det är den klockstapel som nu finnes vid kyrkan.

 

 

2-do.  Tillspordes dem som hafwa Winsäden till Askeryds Kyrka, at den betala med det första med 12 Daler Kopp.-mnt Tunnan efter ankommen Domkyrko Tunnans Taxa från Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingen.

3-o.  Med uppläggningen för Brygghuset i Prestegården resterar Bubbarpa Roten, den Rotemästaren Anders i Bubbarp är answarig före. Nämndeman Nils Ingmarsson anbefaltes tillsäga bemälte Anders at med godo upläggningen betala, elliest följer der på Execution af Ländsman Brostrand.

4-o.  Winsäden för 1737 innestår ännu obetalt af Anders i Wännebörke eller Arfwedboda 5 Daler 16 öre Kopp-mnt och Samuel i Skafarp 4 Daler 16.

 

År 1739 den 5 Augusti. Pag. 179 o. 180.

Anno 1739 den 5 Aug. inkommo uti Sochnestuan, efter föruth giord Kungiörelse den 29 Julii, Askeryds församlings Respective ledamöter, i anledning af Högwälborne Herr Grefwen och Lagman Carl Bondes genom des Inspectors Herr Nic. Åkermans skrifteliga begiäran af den 27 sidstledne Julii. Men Ryttmästaren Wälborne Herr Svante Carlheim war ej tillstädes, ej heller någon å des wägnar.

Högwälborne Herr Grefwen och Lagman förestälte följande till församlingen Nembligen:

1-o.  Att som Högwälborne Herr Grefwen och Lagman kommit i ärfarenhet det Herr Ryttmästaren Carlheim icke allenast låtit nederrifwa dhe till Klockarebordet hörande Hus, såsom loge med des lada, fähus och stall, jämwähl ock några Sochnen tillhöriga stallar, å hwilken Plats Twänne Krogarestugor upbygde äro, uthan ock förleden höstas satt sig i Possession af Klockarelyckan och den besått, samt i Åhr uplerga (?) låtit, jämwäl ock intagit 2-ne till Klockarebordet lydande kåhlgårdar, om hwilka Ryttmästaren till allt detta des förfarande upwist några skiähl. Församblingens Respect. Ledamöter swarade, att inga skiähl eller bewis äro af Herr Ryttmästaren wid Prost Tingen påstådt at et Klockarebord woro.

2-o.  Frågade Herr Grefwen och Lagman församblingen om någon wet, at Klockarelyckan som Kåhlgårdarne och Platsen där Husen stått på hört till Ruthekulla eller någon afgift dit för dem blifwit ährlagdt? Dhe äldste i församlingen swarade, at ingen afgift weta dhe derföre gifwits, ej heller hört annat än dhe varit nyttiade till Klockarebord; Berättades der jämte at Ruthekulla warit Crono och hört Kyrkan till, och des Ränta dem till afbetalning anslagen som arbetat på Kyrkan. Gamla Man Per i Oron som är född 1661, intygar det samma således, at dess fader sagdt för Honom, at Ruthekulla så åker som äng brukades af Kyrkowerdarne, och den Näring giorde de sig till nytta, som giorde Kyrkoarbetet. Mehra förrättades intet denna gången. Actum ut supra.

                                                                                     Johan Kersell

 

År 1739, den 11 November. Pag. 180 ff.

Anno 1739, den 11 Novemb. Hölts Allmän Sochnestämma uti Askeryds Sochnestuga. Närwarande Sexmännen och Rotemästare och hela församlingen förutan ingen af Adelen eller des fullmächtige sig infunno.

1-o.  Beträffande Prestegårds Byggnad, hwar om åtskillige gånger, så på Prost Ting som Sochnestämmor, warit omtalt; Så förestältes församlingens ledamöter om de i winter kunde framkiöra timmer till stora Byggningens ombyggande? Hwar till dhe i förstone berättade, at det war mycket sent på Åhret at både hugga och kiöra timber; Men blefwo omsider ense at, enär de få weta huru många alnar hwar Syll skall hålla, att framkiöra 4 Syllar af hwart Helt Hemman, och proportionaliter af de mindre Hemmanen: Begiärandes församlingens ledamöter,. I synnerhet de som ingen skog äga, få hugga på Prestegårds mark; Men Kyrkoherden berättade, at ingen tilräcklig skoug är till byggnadt, enär Han lagat och ombygdt de Hus Han bör wid magt hålla. Des utom måste sådant först Höga Wederbörande Communiceras.

Här wid blef uplysit, och församblingen Kundgiordt husbyggnaden uti Prestegårdar af Riksdags beslut 1727 § 12.

2-do.  Uplästes restlängd på de som för otidigt sänglag, och förmantes till undwikande af widare olägenhet, att med första betala, hwar wid förkunnades Kongl. Majestäts Resolution gifwen på Presterskapets beswär sidstleden Riksdag för otidigt sänglag ärlägges 4 Daler Smt i anledning af Nya Lagens 53 Cap. § 5 i Misssgernings Balken.

3-o. Att den owanan måtte förekommas enär Syndabekännelsen läses, folket inkommer, och genom sitt buller förtaga Andachten för dem som inne äro, bör Kyrkomästarna dörrarna tillstänga, så länge Confession läses.

4-o.  Kyrkowärdar och Klockare och Flera församlingens ledamöter efterse och gifwa till kiänna om någon utsochnes går här till Herrens H.Nattward.

             

 

År 1741, den 29 Mars. Pag. 183.

Anno 1741 den 29 Martii hölts allmän Sochnestämma med Askeryds församling, närwarande Herr Inspector Åkerman för hans Excellense Grefwe Bondes Säterie Bosiö, och Herr  Inspector Ryman för Högwälborna Grefwinnans Säteri Olstorp Fru Bielke och den öfrige församlingen.

1-o.  Proponerades af Herr Kyrkoherden om Prestegårds Nya bygnadt, hwar till församlingen förledne Winter redan framkiört Timber, och att här till fordras först En försigtig Byggmästare, som anlägger en god grundwal, och utmäter plan, till så många rum, som efter Kongl. Majestäts förordning, och till rummens antal, längd och bredd fordras, och sedan wara answarig, att bemälte Byggning blir wäl och förswarlig nybygd. Responsio, (ansvarig) Herr Inspector Ryman lofwade en sådan snäll (rask) och förståndig Byggmästare wilja betinga, sedan Han giordt aftal med Honom, och accorderat, hwad Han begiär och hafwa will för sitt omak. Den öfriga församlingen utlät sig wara härmed förnögd.

2-o.  Förestältes församblingen, at så snart grunden är wäl anlagd och afdelningen till alla Husets delar är skedd, bör goda och snälla (raska) Timbermän utwäljas, En till hwar Knut.

3-o.  Taltes om Bräder till Byggningen, då en del af församblingen wille weta om de Bräder, som äro inlefwererade i Kyrkboden, hwar till de äro anwände, hwilket Klockaren bör giöra besked före. Sidst uplästes et Memorial som ingafs från Herr Ryttmästaren Carlheim, som här wid ligger.

Tyvärr saknas detta helt säkert mycket intressanta dokument. Fanns ej i pärmen med protokolloriginalen.

             

År 1743, den 15 Maj. Pag 201 ff. Jöns Meurlings första sockenstämma.

Anno 1743 den 15 Maji hölts allmän Sochnestämma med Askeryds församling, i när-  och öfwerwaro af samteliga Församlingens Ledamöter. Då i begynnelsen tillönskades Församlingen Guds Nåd och milderika wälsignelse. Samt upmuntrades Församlingen i anledning af 1 Cor:14 uti ett kort tal att beflita sig om god ordning och skickeligt upförande wid allehanda tillfällen besynnerligen wid Kyrkodisciplinen.

Deruppå föredrogos följande frågor.

1.  Hwar förra Sochnestämmo Protocollet war? Swarades thet wet man intet, dock framgafs en gammal bok uti hwilken fanns intet enda  Protocoll, uthan allenast en hop af afcopierade bref.

2.  Om någon Kyrkiones föreståndare warit, som Kyrkioherden understundom biträdt? Swarades, ingen på ganska långa tider till bakas. Då på höflig anmodan Inspectoren på Bordsjö Högachtad Herr Nils Åkerman sig samma Embete på behagelig tid åtog.

3.  Kyrkiowärdar wore Beskedlige Sochnemännen Hans Nilsson i Lutarp och Jöns Persson i Skyttlingabäck.

4.  Efterfrågades Församlingens Sexmän? Då trenne sig framtedde, the andra 3-ne förordnades och blefwo altså följande.

Johan Bergesson i Skyttlingabäck för Lönhulta Rote, Måns i Hälla för Wästorpa, Hans i Redeby för Redeby, Johan i Lägernäs och Lars i Skafarp för Lägernäs och Pehr Andersson i Norra Holma för Karstorpa.

5.  Hwarpå frågades om Kyrkians Inventarium och skrud? Framwistes uhr Kyrkioboken några lösa blad, dock underskrefne af Praeposito Contractus Högwördige Herr Mag. Jonas Livin och Antecessore Kyrkioherden Herr Johan Kersell af den 4 Septemb. År 1726. Och som att öfwerse detta och thet emottaga wille falla för widlöftigt på en söndag, hälst som nytt Inventarium nödwändigt måste upprättas, ty utsattes den 28 Maji then sysslan att fullgjöra. Och finnes pag. 23 framme i boken huru hon aflupit.

6.  Beslöts ock att Kyrkans Cassa äfwen den 28 öfwersees och Kyrkioherden i händer lefwereras, hwarom ock underrättelse finnes framme i boken näst efter Inventarium.

7.  Efterspordes Prästegårds Inventarium, emedan ett dylikt, som sluter sig på 92 Daler och 2 öre Silfwermynt finnes warit emottagit af Salig Kyrkioherden Petrus Wigius den 29 Novembris 1704, men fans ingen som här på swara kunde eller här om thet ringaste wisste. Frågades om ingen wisste om thet fordom warit förauctionerat, efter en Kongl. Förordning? Men äfwen thetta war allom okunnigt. Dock förmenas skedt.

8.  Frågades efter Kyrkians Winsäd, om, hon woro betald? Swarades Nej, ansedt Hon såsom betald uptagen af Hans Öfwerwördighet Herr Johan Linstedt, som 1741 och 1742 åhrs räkningar förmerat, som sees i förra Räkenskapsboken pag. 260. Sequentibus (följande sidor) Slöts thy att wederbörande summa wijnsädespenningar äfwen den 28 Maji betala skulle med Åtta Daler Silfwemynt. Afgjordes ock att hädan efter skall Wijnsädespenningarna aldeles wara betalde Thomasmässo tid, och dhet efter då gångbart priis.

9.  Frågades om, när låhn tages wid ett eller annat tillfälle och penningar funnes, om något Interesse därföre tagit är? Swarades Nej. Slöts ty at om Kyrkian skulle wara i stånd någon gång utlåna penningar, så skall thet skje mot silfwerpant och förskrifning. Och att församlingens Inwånare skola gifwa 5 pro Cento, men lånar någon utsocknes betalar han 6 pro Cento.

10.  Påmintes om Gudstjenstens begynnelse som en tid sent har blifwit begynt. Då hela församlingen yttrade sitt wälbehag, att få Gudstjensten begynt efter thet Kyrkiolagen uti 5 § av 2-dra Cap förmäler. Besynnerligen om sommaren, men något senare om wintertid. Påmintes ock hur wid att Lijk, Barn till Christendom och Brudeskara skall man så tidigt framskynda, att intet hinder i then allmänna Gudstjensten gjöres enligt Kyrkio Lagens 18 Cap. 5 §.

11.  Bad Kyrkioherden församlingen kärleksfullt genast förfoga sig in i Kyrkian då med Klåckorna gafs emedan Han wederspelet redan märckt.

12.  Slöts att Kyrkian hädan efter ingalunda bör bestå betalning af sin Cassa till then räkenskapen håller, ej heller till papper och bläck något utgifwa som här till; Uthan göre thet Präst sjelf eller betala uthur sin pung.

13.  Afslogs Klåckarens bewilgning, bestående af 3 Daler Kopp.-mnt af Kyrkians medel; Dock i thet stället bewiljades Klåckaren en Collect om året, på en wiss söndag, Som tillförene utlyses och kunnig gjörs.

14.  Påmintes om Centionalen, som bör tillfalla de fattiga wid Sterbhaus.

15.  Angående Huusförhören slöt församlingen att man hoplyser hos en wiss man, thet ena året hos en, thet andra hos en annan, wissa gårdar, som fördelas i wissa rotar, och alltid hålla sig tillsamman. Hwar till the willigt och samdrächtigt sammankomma.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1743, den 29 Maj. Pag. 203.

Den 29 Maji 1743 hölts åter Sochnestämma angående Prästegårds byggnad då följande måhl afhandlades.

1.  Att byggnaden uthan widare upskof skulle företagas.

2.  Att Lars i Esewad skulla tala med och betinga Murmästaren.

3.  Att Jacob i Karstorp med en wagn och Jon ibidem med en Kjärra skulle framkjöra kalken.

4.  Angående plankor skulle Herrar Inspectorerna Åkerman och Ryman framskaffa ½ tolft hwartera.

5.  Antogs Glasmästaren Lars Hassell i Ekesiö till att gjöra fönstren, och accorderades med Honom om 2 Daler Smt stycket, då Han förfärdigar them fullkomligen efter uprista och till Kyrkioherden lemnade Profblyet, samt med godt och klart glas och Jerntenar samt förtent bly uthan till. Hwarpå Han bekom penningar på handen 11 Daler Smt, säger Elfa.

6.  Utgjordes om en lyckta den församblingen en dehl klagade bortskymmer Prästen, att de ej ser Honom på Predikstolen. Ty slöts att hon sättes på Sachristiemuren till des Hon om Juhlen behöfwes.

                                                                                     Jöns Meurling.

 

År 1743 den 24 juni. Pag. 203 o. 204.

Den 24 Junii Anno 1743 som är midsommardagen hölts Prosteting med Askeryds och Bredestads församblingar, då efter sluten Gudstjenst och Catechismi förhör Proponerades af Proposito Contractus efter Kyrkiolagens 24 C och 9 § som följer.

1.  Uti Catechismi lära äro the wäl öfwade på enfaldigt wijs, dock upmuntrades Församlingen till widare förkåfring.

2.  Med Kyrkiodisciplin och Gudstjenstens förrättande äro alla nögda.

3.  Cronotionde indelt till Schara gymnasium.

4.  Husesyn beträffande har Pastor gjort anstalt. Hwilken kommer med thet första att företagas. Om Klåckarebolet är än intet något slutat, uthan saken är anhängig gjord i Kongl Hofrätten och är ej än utslag fallit. Dock påstår församlingen nu som år 1738 att Klåckarebohl warit i uhrminnes tider thet the bewisa wilja.

5.  Kyrkian tarfwar reparation på gålfwet hälst öfwer grafwarne. Församlingen påstår att hwar och en må hålla sin grift täckt, men thet öfriga af gålfwet kommer på Kyrkians omkåstnad att repareras.

Dito Klåckestapelen behöfwer reparation med bekande och teldande wid Klåckorna, hwartill Materialier skola med snaraste anskaffas, och arbetet wärkställas.

6.  Kyrkioräkning för Askeryd för hela förflutne år till Debet och Credit är nyligen upläsne i församlingens närwaro och för richtig ährkänd och underskrifwen.

7.  Domkyrkotunnan är betald.

8.  Notorii Peccatores finnas Gudi lof inga nu för tiden.

9.      Studiosus Callerholm O.Gothus (av Östgöta studentnation vid Uppsala universitet)

är Informator hos Wälborne Herr Ryttmästare Carlheim på Askeryd.

Carl Callerholm, född i Norrköping 1720 21/8. Fadern Carl, järndragare. Student i Uppsala, Östgöta Nation 1742, prästvigd 1752. E.o. bataljonspredikant vid Upplands regemente 1758, spinnhuspredikant i Norrköping 1767-69, tillika hospitalspredikant och syssloman där 1767. Kyrkoherde i Dagsberg och Krokek 1777. Död 1789 12/1. Efter hans avgång 1777 flyttades Norrköpings hospital till Vadstena.

10.  Wid Kyrkiocassans öfwerseende har Pastor Meurling funnit 45 Daler 10 öre öfwerskått öfwer förra årets Saldo. Dito hafwer Kyrkian att fordra 32 Daler Smt af Änkepastorskan, som ock förr påmint warit.

Några Kyrkians böcker saknas ock, till hwilke praenumererat är, som sees af Kyrkians räkningar, hwilka böcker böra af Sterbhuset tillrätta ställas.

11.  Herr Pastor Meurling angifwer thet åtskilliga i olaga tid löpa uhr Kyrkian hälst då Communion hålles. Att förekomma thetta missbruk, sättes wite att eho som i oträngt måhl löper uth, skall böta til Kyrkian Åtta öre Silfwermynt.

12.  Kyrkiowächtaren Anders Persson beklagar att en dehl af Församlingens Ledamöter ej betala Honom Hans lilla bewiljade dehl, som är en Kanna säd af the stora matlagen och ½ Kanna af the smärre, ty beslöts att then ej ärligen betalar skall året derå, utom sin årliga Kanna gifwa 2 Kannor.

                                                                                 Ej undertecknat.

 

År 1743, den 4 Juli. Pag. 204.

Den 4 Julii hölts ransakning öfwer Sochneskräddaren Mäster Gabriels hustru, som råkat uti wåda förqwäfwa sitt barn, och befans saken aldeles af wåda timad wara. Bemälta hustru intygade sin djupa sorg med bittra tårar och intogs efter wanligheten i Guds Församling-

                                                                                 Jöns Meurling.

 

År 1743, den 25 September. Pag. 204.

Den 25 Septemb. 1743 hölts i Församlingens närwaro Sochnestämma, då följande måhl afhandlades.

1.  Slöts att gålfwet i Choret skulle aldeles af nyo gjöras, hwar till Församlingen påtog sig, nu instundande winter, materialier framskaffa. Sålunda att Församlingens Ledamöter af Ydre-sidan framskaffe 8 styck Eke-bjälkar till underståckar, och the af Smålandssidan En furuplanka och 1 bräde af gården.

2.  Till prästegårds byggnadens fulbordande bewiljades ½ Lispund näfwer af gården.

Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling.

 

År 1744, den 4 Mars. Pag. 204.

Den 4 Mars 1744 hölts Sochnestämma i Församlingens Ledamöters närwaro, då följande måhl afgjordes.

1.  Räkenskap på Prästegårds byggnad afslöts och besteg sig på hwart helt hemman 3 Daler, 10 öre Smt.

2.  Slöts att Snickare skulle anskaffas till en ny disks förfärdigande Kring om Altaret.

3.  De resterande Kyrkioböcker bewiljade Församlingen skulle anskaffas att hwardt och ett wärk måtte blifwa aldeles Complet.

4. Högwälborne Herr Landshöfding Bromans begjäran att förfärdiga sig en ny graf framme i Choret bewiljades i anseende till then ansenliga Silfwerkanna Bemälthe Herre Hijt till Kyrkian skjänkt.

5.  Quittence på Wijnsäden afgaf Pastor till wederbörande.

In Fidem.                 

                                                                                     Jöns Meurling.

 

År 1744, den 20 Maj. Pag. 205 o. 206.

Den 20 Maji hölts allmän Sochnestämma som 14 dagar förut kungjorts å predikstolen då ock wid lysningen Proponenda tillkänna gåfwos, warandes jämte Kyrkiowärdar och Sexmän nedan skrefne, Respective Herrar i Sochnen närwarande, då följande måhl afhandlades, nämligen:

§ 1.  Företogos Kyrkioräkningarne ifrån den 1 Maji 1743 till den 1 Maji 1744 och befans riktiga och underskrefwos samt Verificerades.

§ 2.  Angående Kyrkiobyggnaden Proponerades:

1. Att nytt Chor gålf inlägges, hwilket uphöjes ett trappsteg der stohlerummen släppa. Petter i Redby påtog sig att wara förman för detta arbetet hwarföre  han får 16 styfwer om dagen. Dagswärken tages på sochnen som lyses nästkommande söndag, af gården proportionerade.

2. Att fönstret i Koret wid södra sidan gjöres större.

3. Bewiljades att Kyrkian witlimmas med Krita och deglim samt blå gardiner omkring fönstren och pelarne i korsen gjöres ock blå.

4. Ny disk förfärdigas då wid samma tillfälle stolarne lagas som sönder äro.

5. Yttrade sig församlingen wid första gjörliga tillfälle draga försorg om att kunna  hedra wår Kyrkia med en ny Altaretafla.

6. Slöts att stapelen och Kyrkian, den nya södra, skall i sommar tjäras, jämte mera som finnes odugeligit. 10 tunnor tjära anslogs. Hindrich i Oroen skulle höra der efter och swara om söndag då priset till Kjänna gifwes. Handelsman Biörkelund åtager sig att skaffa tjära.

7. Påmintes att några beskedeliga af Sochnemännen taga mäster i Bordsjö med sig och se efter bristfälligheter på stora Klåckan och de öfriga, samt den laga låta.

§ 3.  Föredrog Pastor sin inkomst och slöts att hwad angående:

1 Spannemåhlen skall hwar fjerding i full gård gifwa en half span af fjerdingen struket måhl och enstaka Hemman och fjerdingar skola gifwa 3 fjerdingar och struket måhl, dito med sådan gifwes En kjärfwe halm för hwar span säd.

2. Angående Sämjan beslöts att Sämjepenningarne skall blifwa en plåt af gården och 2-ne marker smör af hwarje fjerding, ett för allt, och skall smöret lefwereras då ystet  lemnas.

3. Ystet ändras intet uthan blifwer efter wanligheten.

4. Påsköre 2-ne styfwer af hwar person som begått Herrens Nattward.

5. Dagswärken efter gårdetalet. Ett af halfgården, 2 af fullgård och 1 af enstaka fierdingar och ottingar.

6. Angående altareläge slöts att ostandet aldeles aflägges och för barndop och Kyrkiogång gifwes 1 Daler Smt samt en kaka och ostekaka då barnet döpes.

7. Till Thomasmässotiden hålles Sochnestämma då pastor skall upläsa restlängd då hwar och en bör hafwa utgjort sin skyldighet.

§ 4.  Torparne:

1. Ett dagswärke gjöra torparna antingen till att slå eller hugga, eller hwad Rättmätigt fordras.

2. Påskören 2 öre Smt af hwar och en som Herrans Nattward begår.

Sämjan bewiljades att de som gifwit 4 marker smör gifwa 20, de som gifwit 3 marker smör gifwa 15 öre Smt, de som gifwit 2 marker smör gifwa 10 öre Smt.

Att sålunda som slutet är på föregående sida war med godt mod och betänkande beslutat och afhandladt, samt att det till alla delar skall efterlefwas bestyrkte Wij närwarande med wåra namns undersättande en för alla och alla för en så närwarande som frånwarande. Actum ut Supra.

Th. von Hagendorn  J.J. Tigerschöld  N. Åkerman  Olof Biörklund  Hans Ekegren  Hans Nilsson  Johan Persson i Lägernäs  Måns Carlsson i Hälla  Lars Jonsson i Skafarp  Pehr Andersson i Holma.

Sexmän: Hans Börjesson i Redeby  Johan Börjesson i Skyttlingabäck.

Med thenna öfwerenskommelse är ock jag undertecknad nögd.

                          Jöns Meurling

 

År 1744,den 14 Oktober. Volym C 1. Pag. 711 ff. Microfilm IJ 1490.

PROTOCOLLA VISITATIORUM EPISCOPAL.

År 1744 Dom XXII p. Trinit, som war den 14 Octobr., hölt Högwördige Herr Biskopen, Doctor Andreas Ol. Rhyzelius Ordentelig Visitation uti Askeryds Kyrkia, efter förut skedt behörig pålysning med Askeryds och Bredestads Församlingar,. Närwarande Praepofito Contractus, Magister Botwid Livin,. tå följande förehades och afhandlades.

Uti Prestegården.

§ 1.  Hwad som wid sidsta Biskopsvisitationen år 1737 den 10 Julii blefwit påmint  och belefwadt finnes således efter thenna Pastoris tilträde, mera wärkstäldt, så at therom widare icke är at widröra. Probsten i Contractet har ock jämwäl sedan årligen visiterat.

§ 2.  Af warande Kyrkioherde, Herr Candidat Johan Meurling,. som Walborgsmässan nästledne år 1743 thetta Pastorat tilträdde, gifwer Comministro Dn Petro Engstrand, wittnesbyrd om flit i Embetet och skickelighet i lefwerne, samt lydno och tienstferdighet.

§ 3.  Communion och Catecheslängden har Herr Kyrkioherden icke för sig funnit, utan efter tidsens lägenhet them för sin tid upprättadt: lofwandes, när Han lärdt denna församling, them uti en längd tillsammans föra, til lindring och bättre redighet.

§ 4.  Kyrkioböterna, som äro många, har Herr Kyrkioherden, efter sin ankomst bragt i bättre ordning, än förut warit, och lofwar framdeles them i mögeligiaste motto inretta, såsom föreskrifwes uti Kyrkiolagens 24 Cap. 8 §.

§ 5.  Kyrkioräkningarne, som wid Herr Kyrkioherdens ankomst, befunnos icke hafwa Saldo riktigt, hafwer Han i bästa motto upstält, och församlingens nöge wid offenteligit föreläsande theröfwer erhållit. Blifwande härefter the summariska räckningarna allenast införde i Kyrkiornas Hufwudböcker. Och befans, at uti nästledne års räckning war behållningen wid Askeryd 340 Rdr. 15 ./. och wid Bredestad 349 Rdr Smt.

§ 6.  Med förhören, så i Kyrkian, som hemma i Husen, berättar Herr Kyrkioherden sig förledet år hafwa begynt i Askeryd och tänker fullfölja thetta året i Bredestad, tå Comminister them å sin sida nu i Askeryd förrättar.

§ 7.  Herr Kyrkioherden hafwer kort memorial at ingifwa, som i Kyrkian kommer att företagas, sedan Han, efter åstundan, blefwit ordenteligit insatt i Kyrkioherde Embetet.

Uti Kyrkian.

§ 1.  Sedan Gudstienst blefwit förrättad med predikan af Comministro, upträdde Högwördige Doctor och Biskopen för Altaret, och, i anledning af 1. Timot. v 4-5., hölt ett Gudeligit tal, som lämpades uppå thetta förehafwande, tå Herr Candidat Johan Meurling församlingarne nu förestäld insattes til Kyrkioherde Embetet i Askeryd och Bredestad, eftert Christeliga ceremonier, med bön, sång och wälsignelse.

§ 2.  Therefter företog Högwördige Herr Biskopen at ensam förhöra församlingens Ledamöter uti Christendoms stycken, som med therwid gifna lärdomar och redowisningar påstod mäst 2 timmar. Och emedan the flästa therwid hördes kunna läsa och wara underwista, betygade Högwördige Biskopen sin glädje theröfwer, och förmante samtelige att tacka Gud för Hans Heliga Ord och thess förkunnande, och framför all ting söka förkofring och framsteg uti salighetens Kunskap, och therefter stella sitt lefwerne til Erones ändalykt som är Siälars ewiga salighet. Sedan hemförlofwades qwinkönet jemte ungdomen; Men församlingarnas Herrskap och Sockne Män framkallades till Socknestemma.

§ 3.  Församlingens Ledamöter betygade, upå tilfrågan, sig wara nögde med sin goda och trogna Kyrkioherde, som sedan sin hitkomst ömt och redeligen wårdat församlingarna och Kyrkiorna, och att begge theras Lärare i ingen måtto försummade något af hwad them åligger; såsom med Gudstienstens skick och förhörens årliga hållande så i Kyrkan som hemma, samt med de siukas besök. Högwördige Biskopen förmante, att Catechismi förhören ingalunda försummas, och att the, som therifrån afhålla sig, åtwarnades, och, ther sådant inte hielper, att the beläggas med plikt efter Lag och förordningar.

§ 4.  Lärarena sade, at åhörarna flitigt inställa sig til Gudstiensten, och nu komma i rättan tid in i Kyrkian. Hwarwid förehölts bewekligt, at alltid gerna wara tillstädes wid Gudstienstens början och syndabekennelsen, och qwarblifwa til wälsignelsen  och slutet

§ 5.  Predikoförhör hade än icke kommit at anstellas; men tilsades nu at the hädanefter skola ske alltid, ju mästadels, til Guds ords thesto mera inpreglande, giörande och betraktande och alla till efterlefnad och Christelig wandel. Dock att thetta för sker tydeligen och af största korthet, utan åhörarnas ledsna och uppehåll, och Lärarenas förtröttande.

§ 6.  Communionsförhör anstellas med them, som till skrift och aflösning angifwa sig Sön- och Helgedagen förrut, när the icke äro för monge, och the kan hinnas med. Härwid förmantes, at the i synnerhet förhöras, som kennas wara swage, och noga bepröfwas, huru the förstå Christendomsstycken, förr än the tillåtas til Herrens Heliga Nattward, och at ingen af Lärarena wid answar, efter Kongl Brefwen af år 1693 och 1695, thertil admitteras, som efter mögeligheten icke finnes thertil skickelig, på thet för lifwet han ej döden får.

§ 7.  Klockarena i Askeryd, som ock i Bredestad gafs gott loford, och orkar then förre nu icke mer för ålder skull, och then sednare hafwer gårdsbruk, att the icke kunna lära barnen läsa, men då försummas thet icke af föräldrarna, som antingen sielfwa lära sina barn, eller låta them af andra underwisas. Högwördige Biskopen förmante alfwarligen at ingen måtte tillwitas upwäxa, som icke lärer läsa i bok, och om någon finnes thet eftersättia och så wanärande sina barn, att Sochne. Männen och the rettsinnade wille thet gifwa Kyrkioherden till kenna, som theremodt lärer weta bot och hielp.

§ 8.  Uti Bredstad är ingen fattigstuga, ej heller någon socknens uti Askeryd, widare är Olstorps Herrskap som hafwa på Godset stuga och Bordsiös Herrskap wid Kyrkian, som hwart hem berömligen underhåller fattiga uti Socknen. Och för Sockne fattiga i Bredestad och the öfriga i Askeryd sitt rikeliga underhåll af hwad i församlingen uti säd och penningar rikeligen wid alla tillfällen sammanskiutas, och utdelas them emellan til Juhl och något wid midsommartiden; och hemstältes nu at förwara säden, på thet i synnerhet wid midsommartiden theraf må utdelas til the fattiga, tå torftigaste tiden är och the bäst behöfwas.

§ 9.  Kyrkan i Bredstad är i stånd, och berömdes Herr Kyrkioherdens wård och omsorg för Askeryds Kyrkia, som sedan Han hit kommit, med dess hwitmening och målning in uti, och Kyrkiotakets spåning på ena sidan, med mera; Skolandes Kyrkiotaket jämwäl, om Gud will, ett annat år spånas. Härwid påmintes at omansa wapenhustaket, och giöra thet rent från måsssa, och beslöts att inlägga gålf i Sacrestian af bräder eller plankor, och giöra ther fönstret något större. Jemwäl berettades, församlingen hafwa öfwerenskommit at skaffa ny altaretafla och orgelwärk i Askeryds Kyrkia, hwilket berömdes och tillstyrktes.

§ 10.  Kyrkioräkningarna sades uti Herr Kyrkioherdens tid wara uplästa och aldeles  riktiga.

§ 11.  Bänkedelning har warit i enighet, allenast omtalades någon jemkning i Askeryds Kyrkia nu för någon kunde åstundas och lätteligen ske, i synnerhet angående Kyrkiogångsstol, hwilken lemnades til wänligit öfwerenskommande om på socknastämma. Blifwandes dock nu tillsagt, at ej bygga widare någon stol i Choret, emedan efter förra beslut altaredisken skall utwidgas till bättre utrymma för communicanterne. Blifwande förmant at igenom trängsel icke förstöra andakten wid  communionen, ett så heligt wärk.

§ 12.  Bogårdsmuren är odeld, och när någon reparation therå betarfwas, sker det med samlad hand. I Prestegården bygges efter therå skedd laga Hussyn, och äro församlingarna för theras del therwid jämwäl williga. Cappelans bostället sades ock behörigen byggas och wid makt hållas.

§ 13.  Såsom Askeryds församling talade om Klåckarebordet, som therwid af ålder warit, men af Ryttmästaren Carlheim skolat de facto blifwit från Kyrkan taget; ty tilsades, att, såsom Kongl. Majt:s och Riksens Giötha Hofrett remitterat thet til wederbörande Häradsrett, Kyrkioherden och Församlingen motte bewaka therutinnan Kyrkans rätt, på thet thermed må komma til behörig undersökning och ändteligit slut af wederbörande Domare; börandes, medan församlingen thetta påstår och samtycker, rettegångskostnaden ske af Kyrkans medel.

§ 14.  I anledning af Kyrkioherdens memorial förehades:

1.  Såsom åboen på Krogen wid Kyrkan i Askeryd är af ägaren Herr Ryttmästaren Carlheim förbuden, at någon Söne- eller Helgedag för Klockan 4 efter middagen wid wite at från Krogen blifwa uthäfwen, sälja brännwin; altså åligger hwar och en hafwa theroppå noga upsikt, och gifwa thet til kenna.

2.  Fants icke nödigt att bewilja the extraordinarie Collecternes innehållande för Askeryds Kyrka; emedan Kyrkan hafwer något medel, och icke står under någon större bygnad. Men förestältes Församlingen att oftare går med Håfwen än härtils skedt, och af hwart matlag gifwa årliga byggningsmarken, som Kongl. Majest. tilstyrkt och annorstädes är brukeligit. Item at årligen gifwa något spån till Kyrkan at hafwa i förwar och beredskap när omträngas (behövas) kunde: Hwilket dock alt lemnades til widare öfwerens kommande på Socknestämma, såsom församlingarne nu icke funnos thertil obenägna

3.  Såsom Hustrun Anna Jönsdotter å egen och sin afledne Mans Rusthållaren Olof Biörkelunds wägnar, i Biursberg, förärade til Askeryds Kyrka en Dopängel med Silfwerskål at döpa uti; Så betackades Hon, nu närwarande, för sin wälmenta äreskänk til Guds Hus prydnad. Och beslöts, at bemälte Dopängel, om thet sker utan åtlöge och förargelse, må understundom brukas; Men eljest fundten, som ock af androm förrut thertil är förärad: Men döpelseskålen kan alltid nyttjas gifwarinnan til åminnelse.

4. Emedan Askeryds Kyrkas Silfwer blefwit genomsedt och Socknebuds Kalken befunnen söndrig, ty kommer then at giöras ny, och beqwämligit foder thertil.

§ 15. Efter ingen hade något widare at anföra eller påminna,slöts med betygad tacksägelse och fägnad samt allt Guds nåds och wälsignelses tilönskan både öfwer Lärare och Åhörare.

Actum ut Supra.

                                                                                 And. O. Rhyzelius.

                                                                                Episcop. Lincop.

                                                                                Botwid Livin.

                                                                            Praepositus Contractus

 

År 1745, den 20 Januari. Pag. 206.

Den 20 Januari 1745 hölts Sochnestämma på hwilken Abraham uti Assiö inkallad war för thet Han i hastighet skulle hafwa kallat hustru Kierstin i Norra Ängen under Bordsiö Trållpacka. Dessa parter kommo icke till någon ransakning, uthan då bemälte Abraham bads för sitt hastiga tillmäle och låfwade Tre Daler Silfwermynt i Förlikning eftergaf Hustrun sin talan hwarpå de i wänlighet handräcktes. Dock satte Pastor wite 10 Daler Smt om någon i Församlingen understår sig bemälte Hustru slikt tillwita.

Slöts att de som hafwa Kyrkians wijnsäd att betala skola gifwa 6 Daler Smt Tunnan, Råg och Korn lika.

Påminte Pastor om utsocknes tiggare att de ej införas af dem i Sochne grensen boende är. Jämwähl förböds sochnens fattige at gå uhr Sochnen och med tiggande beswära de näst gränsande Sochner.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1745, den 10 Februari. Pag. 207.

Den 10 Feb. 1745 hölts förhör öfver Hustru Ingrid Månsdotter uti Hwästorp, som genom olycklig händelse sitt barn natten emellan den 1 och 2 Feb. förqwefde. Och samma dessa grannar Hans och Nils utij Hwästorp med deras Hustrur genast gingo dit då de fingo kunskap om thenna bedröfweliga händelsen barnet besågo och nu intyga sig ej kunna finna något wåldsamt der på föröfwat ty begrofs det döda barnet och then sörgande modrens sorg med stridda tårar till kjänna gaf togs på waneligit sätt i Kyrkia.

 

År 1745, den 10 Mars. Pag. 207.

Den 10 Martii hölts likaledes förhör öfwer Hustru Maja Olufsdotter i Äng, hwilken fast Hennes barn war sjukt föruth; Dock som thet dödde i sängen hos Henne, wille Hon, att stilla sitt samwett, undergå willigt thet Kongl. Förordningar bjude, hwilket ock skjedde.

 

År 1745, den 12 Maj. Pag. 207.

Den 12 Majii hölts allmän Sochnestämma då följande Församlingens Respective Ledamöter förestältes och afgjordes.

1.  Räkenskaperna uplästes och underskrefwos såsom riktige då 206 Daler befunnes öfrige.

2.  Proponerades om icke Församlingen wille bewilja ett orgewärk att anskaffas? Hwilket å ömse sidor länge öfwerwägades. Och beslöts att det skulle hafwa anstånd till emot hösten att hwar och en kunde få råderum sig att betänka.

3.  Klåckestapelen Tjäras i Sommar. Tjära tingas 10 Tunnor. Ståbben åtager sig arbetet.

4.  Proponerades angående spåns anskaffande i beredskap till spåning och beslöts på Helgården att utgjöra 6 alnar, Halfgården 3, fjerdingar 1½ och ottingar 1 aln. Näst kommande Walborgsmässa skall ha lefwererats och sedan åhrligen. Längden skall wara 3 qwarter.

5.  Att Sacrestiae gålfwet skall bräläggas nu i Sommar.

6.  Om barnalärares drifwande med underwisande att läsa i bok. Hwartill utnämndes Eriks Son i Brink, Erik Eriksson, samt förmantes Församlingen att betjena sig af Honom.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1745 den 2 Juni. Pag. 208.

Den 2 Junii hölts allmän Sochnestämma i Församlingens Ledamöters närwaro. Då framkallades Pehr Pehrsson i Kjettelstorp såsom der skolat gedt öfwer (kräkts) i Herrans Hus den (?) April 1745. Men som dess bänkekamrat intyga en hället att thetta war allenast som han med full mun hade spåttat och att ingen der af beswär hade, ej hellere något oljud skjedde ty blef beslutat att thetta såsom ett swaghets brott ej wid werdslig Rätt angifwa, uthan att Han Pehr Pehrsson allenast till Kyrkian plicktar En Kanna wijn.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1746, den 11 Maj. Pag. 208.

Den 11 Maji år 1646 hölts allmän Sochnestämma utlyst 8 dagar föruth då följande måhl i Församlingens Respective Ledamöters närwaro utgjordes nämligen.

1.  Kyrkioräkningarna öfwersågos och verificerades.

2.  Att Stapelen skall tjäras och der till anskaffas 12 Tunnor och anskaffas nu genast.

3.  Att liken icke dröja så länge uthan skyndas fram annars begynnes Gudstjensten och liket begrafwes under trons sjungande eller aldeles efter Gudstjensten.

4.  Frågades om Sämjan som wedertagen är ärkjännes och ej ändras eller om 1681 års förårdning skall antagas. Då alla swarade sig wilja blifwa wid antagne sämjan.

5.  Anförde Herr Inspector Åkerman angående stolarne i Kyrkan äro något bristfällige. Då slöts att the som äga stolrummet böre Honom ansa och wid makt hålla.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1747, den 13 Maj. Pag. 208.

Den 13 Maji 1747 hölts allmän Walborgsmässe Sochnestämma med Respective Askeryds församlings ledamöter och slöts som följer.

§ 1.  Uplästes ärkjändes och underskrefwos Kyrkians räkenskaper till Debet och Credit samt med Specialierna collationerades.

2.  Slöts att Ekesyllen som nu wid Kyrkian finnes skall gjöras till tröskell Syll på Wapenhuset, då ock gålfwet wid Klåckorna lagas tillika med luckorna.

3.  Att en lina skall anskaffas till att Klämta med, då ock Kläppen lagas att Han blir tjenlig här till då Hustru Lisbetta åtager sig Klämtandet mot En Daler Smt 16 öre dito mynt.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1748, den 28 Maj. Pag. 209 o. 210.

Den 28 Maji hölts allmän Sochnestämma med Askeryds Församling då nedan skrefne måhl androgos

1.  Önskades Lycko och Wälsignelse till wärkets fullbordande af Herr Kyrkioherden.

2.  Uplästes och widkändes Kyrkioräkningarne hwars behåldna Summa är 276 Daler 27 1/3 öre Smt.

3.  Betalningen för Klåckarestugu fönstren tages ur Kyrkians Cassa att undwika beswär med så liten Summas incasserande.

4.  Förestältes angående de snart uplagde Biblar i Linkjöping och utsättes i dag 14 dagar till att sig angifwa och sina namn anteckna.

5.  Församlingens Ledamöter upmantes i allmänhet att flitigt lära sina barn läsa, hwilket låfwades.

6.  The Sochnefattige upräknades och efter församlingens ompröfwande utslöts några. Och fan församblingen skjäligt att den som någon qwarlåtenskap äger wid sin afgång skall gifwa en plåt till fattigcassan wid sin död. Därest det finns.

7.  Frågade Pastor om något löst pack framstucket, då Pastor förmante församlingen sådant angifwa och dem fasttaga. Äfwen utsocknes fattige som skjutsas skola intet intagas eller skjutsas.

8.   Androg Pastor angående Orgelwärk och bewiljade församlingen att sedan Församlingens Respective Herrskaper sig wärket åtagit samt berömligen sammanslutit will ej heller almogen sig undandraga uthan bewiljar 16 öre Smt af hwar fjerdedel och thet i 2 Åhr. Drängar och pigor låfwa ock göra sitt till då de af Pastore mera härom upmuntrade och anmodade warda.

9.  Framhafwes bräder till gålfwet i Prästegården, ett af hwar fjerding enär Pastor pålyser, nu för midsommar. Hwar till Snickare tingas och spik köpes.

Johan i Lij (Liden?) bewiljades för thet Han fästat spiran och Hanen på Klåcketornet, 4 Daler 6 öre Smt.

11.  Påstår en dehl af församlingen att ny stohldelning måste lagligen anställas af Herr Häradshöfdingen i orten ju för ju häldre, hwarom Pastor försorg drager.

12.  Påminte församlingen angående Räcket som Wälborne Herr Majoren Carlheim Gyllenskiöld bygga låtit öfwer sina stolar? Hwarpå Pastor swarade att then som seer sig förbefogas att Klaga, härwisas till laga forum. Hwarwid Pastor ej mera kan på en Sochnestämma detta måhl uptaga eller utgjöra. Församlingen ährhindrade att the wäl tillstadde galleriet allenast det wore något lägre. Då Pastor bad wissa af församlingens Deputerade i wänlighet saken utgjöra, med bemälte Wälborne Herre.

Och utnämndes af Sochnens Ledamöter Nämndeman Jacob Gummesson i Kjättelstorp, Lars Thorsson i Wänarp, Johan i Monkabo, Nils Jonsson i Ägersiö, Kyrkiowärden Anders i Karstorp som thetta i kjärlig wänlighet utgjöra skulle.

13. Sist slöts med Wälsignelses tillönskande.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1748 den 24 Juli. Pag. 210 ff.

Åhr 1748 den 24 Julii hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds församlings Respective Ledamöter hwilken efter Kongl. Kyrkiolagen 14 dagar föruth kungjord war, samt då wid Kungörelsen, måhlen, som afhandlas skulle, till Kjänna gifne, på thet församlingens Respective Ledamöter, them thesto mer öfwerwäga kunde, och sig wid afgjörandet desto mognare och snarare finna. Ordsaken till thenna Sochnestämma eller Sammankomst är then ändring En dehl af Församlingens så wäl Respective Adel och Ridderskap, som af Ståndspersoner och allmogen, påstå skola skjee wid och med Bänkerummen i Kyrkian. Thetta måhl blef wähl wid näst förleden Walborgsmässo Sochnestämma så afgjordt att Herr Häradshöfdingen i orten skulle anmodas i stöd af Kyrkiolagens 24 Cap. VIII § och 4 omständighet, stolarna att dela. Men som Pastor wid sakens närmare skärskådande, sig ej förhasta welat, uthan dels Sjelf medelst kjärliga Föreställningar, budit till, den 29 sistledne Junii, detta måhl uti inbördes förtrolighet hjelpa, då Församlingen sammankallad och ordenteligen inlyst war,. Fast det fruktlöst aflopp medelst hårda motsägelser af få; Dels ock ljudeligen Seer, att ej aldeles tillräckeligit än är, af de Stolar, som nu wärkeligen i Kyrkian finnes. Ty hafwer Pastor i tanka att ähnwishet i sitt företagande, och saken till änteligit slut till de nödlidandes hjelp bringa, en gång föra alla, warit nödsakad, thenna Sochnestämma at utlysa och sedan till nogare ompröfwande föredraga, samt följande Propositioner församlingen i Kjärlighet föreställa.

1.  Först frågades. Om församlingen intet skulle tycka thet tjenligare och Rådeligare wara, att flytta Altaret mitt i Korset af Kyrkian, i Södostra Hörnet och gjöra Chor mitt i Korset? Hwaraf förmodas följande fördelar, att alla fyra Flyglarne af Kyrkian kunde då see prästen för Altaret: Sen hwad det lider med Communionen, och i rättan tid, uthan trängsell gå fram: Sen när barn döpas med flera Helgade Förrättningar. Då ock många Bänkrum i then del af Kyrkian som nu är Chor, byggas kunde, både större och beqwemligare, än the få, som komma att borttagas. Pastor för sin dehl, önskar af alt hjerta thetta måtte uti ömt och moget öfwerwägande komma och att hwar och en med egna tankar och ögon, wille owäldigt, see efter fördelarne här af, samt ock wid handen gifwa, the olägenheter, som synas förefalla, af hwilka Pastor dock inga seer. Pastor tror att många af Församlingens Ledamöter, tillika med sig, sedt thetta brukeligit wara, till allas nöije,wid många andra Kyrkior, der de blifwit Korsewis tillbyggde. Skolandes ock då blifwa dörr på Östra gafwelen samt et stort  och ljust fönster öfwer dörren, och den lilla nu warande Chordörren igenmuras.

2.  Then andra Proposition är. Om Församlingen tycker bättre wara tillbygga en Lächtare i then södra Kyrkian, som kunde blifwa för ungefähr 60 Personer och låta thet öfriga blifwa som thet är? Hwar wid dock Pastor för sin dehl ährhindrar med befruchtan, att thet blefwe ett rum för stim och oskickeligit wäsande i Herrans Huus, hälst nödwändigt ungdom tijt indelas skulle, som under Sång, Communion och andra sysslors förrättande i Choret ej sågo hwad för händer hades, och följakteligen litet eller intet på hjertat lade förrättningens wigt.

3.  Tredie frågan blifwer. Om Församlingen will låta alt blifwa som thet nu är med innanredet i Kyrkian och ändå dela stolarna som the nu finnas öfweralt genom Herr Häradshöfdingen i orten, medelst borttagande? Hwilket senare Pastor för sin dehl tycker omöjeligit wara för förr anförde skjähl. Emedan hwar och en då omöjeligen får nog tillräckeligit rum. Efter then Högsta Guden nådeligen låter församlingen åhrligen tilwäxa till allas wår glädje.

Thetta är nu thet Pastor funnit sig skyldig efter yttersta förstånd och samwett, Församlingens Respective Ledamöter i Ödmjuk-Kjärlighet föredraga samt Thess mogna och uplysta Råd och Slut, så för thenna som framtiden, inhämtade Pastor genom Guds Nåd och lifstiden litet förlänas, försäkrar om skyndesam wärkställighet.

Sedan föregående warit upläst tog Församlingens Respective Ledamöter målen under behörig discours och efter långt öfwerwägan fan församlingen för beswärligit wara Altaret thenna gången flytta uthan lemnar thet till widare öfwerwägande. Hwad lächtaren beträffar wille ej heller Församlingen tycka tjenligit wara; Uthan föll på then tanken att änteligen en jämkning och intet någon ny stohldelning företages. Då bewiljades för thenna gången att Karstorpa stohl som är näst efter Kunhulta stohl afstogs till Ryttmästare Hagendorn af alla stohlägare undantagandes Mäster Ekegreen som ej war till städes. För dess Fru mitt emot. Der näst kommer på qwinsidan Prästehustruns stohl. Sedermera bewiljades att näst derpå å mans Sidan skall Herr Capitain Lieutenants Bostället hafwa rum för 2 Personer  och Handelsman Biörkelund till 2 Personer. Påminnandes de som förwiste få deras rum igen i Num. 16 och få jämkning på andra ställen. Hoppas man widare Herr Inspector Åkerman med Sochnens Sexmän och Nämndeman wid behageligit tillfälle detta jämkar  och med förslag der öfwer inkommer.

Mera kunde för denna gången intet afgjöras.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                     In fidem

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1748 den 4 December. Pag. 212 o. 213.

Den 4 December 1748 hölts allmän Sochnestämma med Askeryds Respective Ledamöter. Då förehölts följande måhl nämligen.

1.  Om någon wid Gudstjenstens förrättande har Klagat. Swarades att intet Klagas, allenast Gudstjensten Klockan praecise 10 begynnes efter förr öfwerenskommelse.

2.  Angående Muren, som mycket nedfallen är, skall med samlad macht upsättas, och til den ändan dagswärkesfolck i wår så tidigt anskaffas att intet gräswäxten i Sommar hindras.

3.  Förestältes om icke församlingen wille gifwa et lass wed till Klåckarestufwan, att Henne upelda och underhielpande. Bewiljades 1 lass af halfgårdarne nu till att begynna med. Tils widare.

4.  Slöts nu åter att då frågan om Orgelwärkets förfärdigande. Slöts att aldeles intet ther om nu mera frågas skall. Hwarwid Pastor beklagar att Hans wälmening ej wunnit tycke och behag oansedt Han thet i en god mening gjordt.

5.  Angående Lächtarne drager Kyrkioherden och Kyrkiowärdarne försorg att then lagas på bästa sättet.

6.  Tilsyningsmän angående Oeconomien ombyttes och i stället för Hans i Wästorp till Pehr Danielsson i Ingewallstorp och för Johannes i Haurida Johan Olufs Son i Haurida.

7.  Ombyttes Sexmän. I Karstorpa Rote efter Göran i Hulu blef Christer i Swenstorp. The andra blefwo längre.

8.  Ombyttes rotemästarne. I stället för Nils i Hwästorp, Paulus i Hultaröija. De andra stå till här näst.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1749 den 4 Maj. Pag. 213.

Den 4 Maji 1749 hölts Allmän Sohnestämma med Askeryds lofliga Församling då följande afhandlades.

1.  Uplästes, widkändes och underskrefwos Kyrkioräkningarna och war behållningen 371 Daler, 18 Smt.

2.  Proponerades angående Prästegårdsbyggning att hon till ena sidan skall omtäckas då bewiljades att louta Redeby  och Wära rotar släppa till näfwer, 5 marker af hwar fjerding och Redeby och Wära rotar komma fram och täcka, med dragare kjöra fram torf. Wära rote om tisdag att kjöra och Redeby om onsdag att täcka.

Mera föreföll intet denna gången, uthan slöts med Guds Wälsignelse.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1749, den 17 December. Pag. 213.

Den 17 Decembris 1749 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församlings Respective Ledamöter då följande förehades.

1.  Förestältes Församlingen angående Fattigstugan efter Höga Landshöfdinge Embetets befallning på sista Jordansökning den 23 September 1748. Hwarpå församlingens respective Ledamöter swarade att the wille samråda sig om några Praeliminairer och gifwa swar ifrå sig straxt efter hälgen: Detta måhl angående.

2.  Frågades Församlingen om Pastor skulle få kjöpa ett nytt Bårkläde emedan thet förra begynner wara försletet. Jämwähl en ny Mässeskjorta. Hwilket alt bewiljades.

3.  Förmantes Församlingen att noga samla lumpen efter Kongl. Förordningen och wachta sig för then ålagde plickt Wiljandes Kyrkioherden nästkommande Thomaedag utse 3 stycken Fattigqwinnor som i wåra 5 rotar på Smålandssidan then att hämta, sedan the till wissa rotar indelta äro.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

                  

 

År 1750, den 20 Maj. Pag. 214.

Den 20 Maji 1750 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Lofliga Församlings Ledamöter då följande afhandlades:

1.  Öfwersågs Kyrkioräkningarne och widkändes samt underskrefwos då Kyrkians Saldo war 425 Daler, 18 1/3 öre Smt.

2. Angående Kyrkiotaket på norra sidan beslöts att thet skall omlagas. Skjeppen tjäras och rödfärgas. Skulle något bristfälligt finnas wid sjelfwa taket anses och flickes det först förswarligen. Här till utnämndes Petter i Bålwiken att arbetet fulborda. 10 Slanor kjöra Redeby åboar för sina dagswärken, them Petter i Bålwiken hugger för betalning. Et bräda af Helgården utgjöres.

3.  Hwad Kyrkioboden och Luckan beträffar utgjöres det Thomasmässo nästkommande will Gud man lefwer. Proponerades angående Spån. Blef som förr ther om stadgadt är.

5.  Påminte Pastor  att Logeladan i Prästegården skulle omtäckas. Hwar till Församlingen bewiljade att det skulle skje innan Midsommar, då thet utgjöres 1 lispund: Upgjord (?) holler tre wedjor af ¼ Hemmanet och et spröt af gården.

6.  Begjärade Wälborne Herr Major och Riddaren Hartmansdorf uti Grafsiöhult wittnesbörd om icke Församlingen kan intyga att wägen ifrå Grafsiöhult åt Söröhult till Gåreboo har warit gammall wäg och af församlingens Ledamöter som bo Norr i Församlingen brukad warit? Hwarpå swarades att denna wäg warit i alla tider och af de Norr i Församlingen boende brukad till Säby marknad jemwähl till Lommaryd och Hullaryd.

                                                                            Actum ut Supra

                                                                            Jöns Meurling

 

År 1750 den 8 Juli. Pag. 215.

Den 8 Julii 1750 hölts Allmän Sochnestämma efter en dehl af Respective Herrskapernas egen begjäran genom dess bref till Kyrkioherden daterat Olstorp den 13 Junii 1750. Thå nedanstående Herrskaper med menige allmogen sig infann samhälligt, emedan Sochnestämman war 14 dagar föruth till kjänna gifwen å predikstolen. Måhlen som föredrogos woro följande:

1.  Angående Altarets flyttande till Södra Hörnet mitt emot Predikstolen hwilket måhl nu under skjärskådande togs och allmänneligen af Samteliga underskrefwen så Herrskaper som allmogen enhälleligen bewiljat och slutet blef att thet flyttas skall. Här wid påminner Wälborne Herr Major och Riddaren Svante Carlheim Gyllenskiöld följande, nämligen att Församlingen wille af egna medel och omkåstnad afflytta Disken så länge och då Herr Majoren sin graf reparera låter. Hwilket Församlingen bewiljade.

2.  Öfwerenskommo samteliga Herrskaperna att wid de nya Stolarna som komma att blifwa bygde skola hwar och en af Herrskaperna följa den nummer och ordning de nu hafwa. Sålunda Bordsiö först, så Olstorp, derpå Askeryd, Edhult, Tunnarp, Eldstorp, sist Captain Lieutnants Bostället Redeby. Detta alt bewiljades allmänneligen och stadfästades med wåra namns undersättiande. Hwilket innan thet skedde ährhindrades att ny dörr på gafwelen skall gjöras, och den gamla Chordörren igenmuras. Detta alt skall i Wår nästkommande will Gud Wärkställas och i Winter nödigt werke framskaffas.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

Eva Charlotta Sparre, S. Gyllenschiöld, E. Broman, Th. von Hagendorn, J. J. Tigerschiöld, Nils Swedenstierna, Paul C. Hager, Eva Charlotta Sparre,  Major Svante Carlheim-Gyllenschiöld, Landshövding Erland Broman på Tunnarp, Ryttmästare Thomas von Hagendorn på Eldstorp, J. J. Tigerschiöld på Edhult och Kaptenlöjtnanten vid Smålands Kavalleri, Nils Swedenstierna på Redeby Mellangård.

Paul C. Hager ägde och bebodde Kunhult.

 

År 1750 den 16 December. Pag. 216.

Den 16 december 1750 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församlings Respective Ledamöter då följande afgjordes, nämligen.

1.  Angående Sochnefattigstugan beslöts att then skall byggas nu i wår till ståndande, med 6 Knutar att der blifwer Stufwan, Förstufwa och Bod igemte förstufwan.

2.  Beslöts att 5 tolfter timber skall huggas och nu i winter framskaffas, 11 alnar långt. Jämwähl ock granar till telde af lika längd.

3.  Wälborne Herr Majoren och Riddaren af Kongl. Swerds Orden Carlheim-Gyllenschiöld beträffande Proponerade Kyrkioherden efter bemälte Herres anmodan att som Han släpper till plats så förskonas Han för timbers framskaffande och annan omkostnad för Säteriet Askeryd, men därest bonde brukar dess Hemman äro the lika dehlachtige med andra Sochnemän. Men hwad the fattiges underhåld beträffar och husets wid macht hållande undantages ingen.

4.  Åtogo sig åboarna uti Kjättelstorp mot betalning att framta 4 stycken syllar a 9 alnar stycket till Kyrkiostolar nödwändighet som i wår komma att gjöras.

5.  Åtog sig Kyrkiowärden Anders Jacobsson i Karstorp uti Swinhults Sochn upkjöpa 12 tolfter bräder till Kyrkians förnödenhet.

6.  Bewiljades Herr Kyrkioherden Meurling att i Söderliga Kyrkian upbygga sig en graf och wilokammar åt sig och sina.

Sist slöts med Wälsignelsens tillönskan.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1751, den 12 Maj. Pag. 216.

Memorial upläst den 12 Maji 1751.

Mitt wälmenta swar och utlåtande på then proposition som i dag 14 dagar sedan blef i Sochnestufwan föredragen, angående en fattigstufwas uppbyggande i Sochn är följande nämligen.

1-mo.  Emedan Herrar Egarne af Bordsiö, Olstorp och Tunnarp som gjör en god halfpart af Församlingen, hålla 2-ne fattigstufwor och således resten af Församlingen, will falla för swårt och tungsamt att hålla en allena.

2-do.  Befruchtar Församlingen, att om fattigstufwan änteligen skall upbyggas, inga fattige wilja gie sig der in, emedan the här i Sochn äro wana att sittia hos sine anhörige och wänner, der de bästa skjötslen kunna hafwa.

3-tio.  Men i den händelsen församlingen skulle behaga gemensamt upbygga en fattigstufwa wed Askeryds Kyrkia, så fast thet är Min Frälse grund och jord, will jag dock så stor plats, som, ther till behöfwes, efter utsyning, lembna, med thet förbehåll, att Församblingen förekommer och frihåller mig, från alt öfwerwåld och förfång af de fattige och deras uppabare på Mina Skogar och Gärdesgårdar, hwilka gå runt i kring Kyrkian, samt ej tillåta, det något intrång af löst folk uti wår Sochnestufwa måtte hädan efter som hijt tills skjedt, händt och practicerat är, Mig till ej ringa skada och olägenhet.

4-to.  Är thet en angelägen sak att Församlingen först och innan Fattigstufwan upsättes, kommer öfwerens, om de fattigas qwantitet och qwalitet som skola underhållas, samt ett wisst utsatt och Stablierat underhåll och bränsle efter Hemmatalet.

5-to.  Bör ingen fattig antagas eller insättias i Fattigstufwan uthom på Kyrkioherdens förslag och församlingens approbation och gillande.

Denna påminnelse och Mitt förbehåll ber jag tjensteligen Herr Magister och Kyrkoherden Meurling täcktes låta för Min räkning uti Kyrkioboken inprotocollera, Mig till säkerhet nu och i framtiden.

Askeryd den 12 Maji 1751.

                                                                            S. C. Gyllenschiöld

Collationerat och lika lydande med originalet intygar

                                                                                 Jöns Meurling

                                                                                      Past. Loci.

 

År 1751, den 12 Maj. Pag. 217.

Den 12 Maji 1751 hölts Allmän Walborgsmässo Sochnestämma med Askeryds Församlings Respective Ledamöter då följande måhl föredrogos.

1.  Uplästes och widkjändes åhrsräkenskaperna då behåldningen befans wara 375 Riksdaler och 20 öre Smt.

2.  Företogs frågan om Fattigstufwans upsättjande then Höga Landshöfdinge Embetet i Jönkjöping, wid Jordransakningen den 23 September 1748 blef anbefalt, hwar om ock Församlingen 2-ne resor tillförene sammankallad warit. Då följande swårigheter af församlingens Ledamöter anfördes med begäran the måtte hos Höga Landshöfdinge Embetet ödmjukeligen andragas i hopp att undgå detta beswäret.

1-mo. Äro 2-ne Sochne Fattigstufwor som underhålles, äfwen en af Hans Excellence Gref Bonde för 3 personer wid Kyrkian, then andra af Grefweliga Mörnerska Familien wid Olstorp, ock för 3-ne. Hwilka fattiga merendels utwäljes af Sochnens fattige.

2-do. Synes då falla Församlingen för swårt än en slik Fattigstufwa upsättia, emedan de benämnde Herrskapens gods utgjöra mäst tredje delen af Församlingen.

3-to. Är här wid Kyrkian så beskaffat att ingen Crono eller Kyrkiojord finnes; uthan alt frälse och altså ej fri plan att slik stufwa upsättia. Beder så i följe der af ödmjukeligen Församlingen at undgå thenna fattigstufwas byggande. Åtager sig ock så hädanefter, som till förene, ömhjertat sina fattige hysa och försörga med friwillige gåfwor efter then method hos oss blifwit antagen. Till bewis häraf, anföres af räkenskaperne att förledet åhr är gifwit och utdelt till de fattige i Sochn 44 Daler Smt föruthan Spannemåhl, som till 6½ Tunna stigit. Thetta anmodade Församlingen Kyrkioherden anföra, och så i ödmjukhet med Höga Landshöfdinge Embetet Communicera i hopp om att få undgå thenna Fattigstufwa.

4-to. Ingaf Corporalen af Kongl Lifdrabante Corpes och Riddaren af Kongl. Majestäts Swärds Orden Svante Carlheim Gyllenschiöld et Memorial, med begäran thet införas skulle i Kyrkioboken, som skedde och kan läsas ord för ord på föregående 216-de bladet.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1752, den 3 Maj. Pag. 218

Den 3 Maji 1752 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Respective Ledamöter  och afslöts nedan skrefne måhl nemligen.

1.  Öfwersågs räkenskaperna och befanns Kyrkians Saldo enligt behållning wara 262 Daler och 23 2/3 öre smt.

2.  Proponering angående Altaretaflans anskaffande då närwarande Herr Majoren och Riddaren Svante Carlheim Gyllenschiöld ock påstår att ej någon Altaretafla ännu skall betingas uthan förmodar at någon Biskop skall först hålla Visitation och belägenheten bese. Allmogen ther wid erhindrade at the wäl åstunda Altaretafla, men som ej många af Adel och Ridderskapet ej heller en stor dehl af allmogens ledamöter som jordägare äro närwarande ty upskjutes målet tills widare. Här jämte påminte närwarande Högbemälte Herre, att wid nästa Sochnestämma och framdeles måste så lysas att ingen uthom rätta jordägare böra sig i Sochnestugan infinna, då något angeläget föredrages angående Kyrkians och Församblingens lägenheter.

3.  Påmintes om Kyrkiobodens upsättande och åtog sig Petter i Bålwiken att skaffa timberkarlar och wara hufwudman för dess upsättjande nu genast att begynna arbetet innan Pingest.

4.  Påmintes församlingen om någon fattig fanns som behöfde införas i fattiglängden, hwarpå Församlingen yttrade sig att inga fattiga nu mera böra intagas.Dertill beslöts ock att de fattiges antal som intages i Fattiglängden och njuta dehl af thet till fattigdom gifwet, ej bör sig till högre än till 30 Personer hädan efter bestiga. Hwilka efter wanligheten delas i 3 Classer efter Kyrkiolagen. Pastor tillsade ock församlingens Fattige at the intet gå uhr Församlingen af förlust på sin allmåssa. Jämwähl beds Them som bo utwid gränserna af Församlingen, ej taga emot främmande tiggare. Detta är allenast att förstå efter then grund enligt på then fot som nu de fattige hos oss underhålles.

Härpå slöts i Herrans namn med wälsignelsens tillönskande datum ut Supra.

                                                                                      Jöns Meurling

 

År 1752 den 20 December. Pag. 219.

Anno 1752 den 20 December hölts Allmän Sochnestämma i Församblingens närwaro då följande förestältes nämligen

1.  Att en huf af tallstockar skall gjöras och sedan telde framskaffas till nya Kyrkioboden af them som restera.

2.  Antogs fattige att hädanefter få fattigmedel, nämligen Östen Hermans Son och Kjerstin Görans Dotter i Nystorp.

3.  Androgs att pigan Anna Pehrs Dotter i Kjettelstorp, som ganska swagsint är, måtte insökas uti något Hospital, hwarwid Kyrkioherden lofwade Suppliquer utsätta till Församblingens underskrift och sedan fortställa.

4.  Wid tillfrågan om någon af Församblingen hade något att anföra? Swarade Wälborne Herr Auditeuren Morath att Han wähl hade något att Församblingen föreställa; Men som nu saknades mycket af Församblingens Ridderskap wille Herr Auditeuren nu sina tankar innehålla i upsåt att framdeles begära Sochnestämma.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1753, den 14 februari. Pag. 219 ff

Den 14 februari 1753 hölts efter Allmän Kungörelse 14 dagar föruth Sochnestämma med Askeryds Respective Ledamöter då följande måhl förestältes nämligen

1-mo.  Klagar Kyrkioherden att de äro tröga som skola afbetala Winsädespenningar, att de uteblifwa enär det pålyses att de skola betala. Pruta ock på kjöpet. Hwarwid beslöts att de som wederböra skola riktigt betala på tillsagdan dag efter markegångstaxan.

2-do.  Anmäler Wälborne Herr Auditeuren Morath å sin Herr Swärfaders Wälborne Herr Cap. Tigerschiölds och Wälborne Herr Ryttmästarens och Riddaren Bromans wägnar sig hafwa något att påminna emedan the Sochnestämman begjärt. Hwar på Wälborne Herr Majoren och Riddaren Gyllenschiöld swarade, att Herr Auditeuren Morath har så mycket mindre rätt och skähl att tala i Församlingen, som Han ej är någon bofast man här, ej heller äger någon jordtårfwa, mindre har någon fullmagt att upwisa af sine förmente Principaler. Wälborne Herr Majoren frågade widare Herr Kyrkioherden om Sochnestämman är begjärd med skriftelig reqvisition, hwarpå Kyrkioherden swarade Ja! Fast brefwet ligger hemma. Men derwid tillstod Herr Auditeuren sjelf att Han wet det Sochnestämman skrifteligen är begjärd. Widare fortfar Wälborne Herr Majoren och Riddaren Gyllenschiöld med påminnelse att denna ensidiga Sochnestämma är olaglig särdeles och i Synnerhet som wid och utunder 3-ne Söndagar å rad utlysande att Sochnens Ledamöter sig mera mangrant skola infinna, men therwid intet nämnt reqvirentens namn, ej heller hwad propositioner och föreställningar ther wid skulle föregifwas, altså protesterar jag quam solennissime (på det högtidligaste) emot alt hwad i thenna ensidiga Sochnestämma proponeras och föreställes, och äfwen på alla ensidiga Sochnestämmor, som på så oricktiga Skjähl grunda sig, ty jag eller någon annan kan inte swara på thet som proponeras för än man får tid och råderum efter laga tillräcklig stämningstid. Ty skulle en sådan osed inntas i thenna Försambling så skulle snart en tiggare på gatan få Sochnestämma enär han begärer. Derföre att förekomma thet säger lagen att Kjäranden eller reqvirenten, måhlet och orten förkunnas, så tillräckelig tid, att hwar och en jordägare sig kan inställa enligt laga Fullmächtig. Häruppå frågade Kyrkioherden om Herr Majoren åstundar Hans swar och utlåtelse, hwarpå bemälte Herr Majoren swarade Nej! Uthan har här med ähran säija Fahrwähl.

Sedan then wälbemälte Herr Major och Riddare war afgången frågade Herr Auditeuren Morath om någon twiflar på att Han är fullmächtig för Sin Herr Swärfader. Hwarpå hela Församlingen swarade: Ingen av oss twiflar uthan wilja gjerna att Herr Auditeuren talar. Då bemälte Herr Auditeur följande proposition gjorde Dicterande till Protocollet.

Thet är denna Respective och Hederwärda Församling bekant huruledes wederbörande Possessor af Sätesgården Askeryd för någon tid tillbaka de facto satt sig i possession af både en wid thenna Kyrkia belägen åkerlycka, Bod och Ladugårdstomter samt Kåhlgårdar, hwilka Klåckaren i Församblingen såsom löhn tillslagna woro. Thet är Församblingen icke mindre bekant, att här om med bemälte Askeryds Herr Possessor warit twistat till Thess kongl. Majestäts och Riksens Höglofliga Giötha Hofrätts Utslag, uthan till följe af brist af då tillräckeliga anförde Skiähl eller att till äfwentyrs ingen af Församblingen warit sänd, bibehållit possessoren af Askeryd wid förenämnda åkerlycka och Klåckarebordet tillhörande ägor. Framledne Lagmannen Högwälborne Herr Carl Bonde antog sig sedermera så af Församblingen ther om anmodad, som af egen drist, att hos Hans Kongl. Majestät i djupaste underdånighet andraga Församblingens och Kyrkians lidande till Fataliernas återwinnande, hwilket genom Hans tidiga frånfälle och död kom att afstanna. Landtmätare förrättningen af åhr 1716 och 1717 öfwer Askeryds ägor och tillhörigheter utwisa nogsamt utom andra skjähl, att Församblingen och Kyrkian häruti är för när skjedt. Min hörsammaste proposition är för then skull, att om icke Församblingen skulle täckas hos Höga Landshöfdinge Embetet skrifteligen anhålla att Herr Cronobefallningsman Montán måtte blifwa beordrad thenna sak nämligen Fataliernas återsökande hos Hans Majestät i underdånighet begjära. För hwilket dess beswär och kostnad till upmuntran af thess thessutom therunder beroende Embetes skyldighet, 50 Daler Smt enär Han sedan till begynnelse företager, samt widare 50 Daler Smt enär saken återwunnen blifwer. Men ifall saken widrigt utfalla skulle Herr Befalln. Man då åtnöja sig med thet undfångna. Skolandes Kyrkian bestå hälften och Församblingen hälften. Församblingen förklarar sig aldeles nögde och wilja änteligen saken skall antagas, anmoda ock wördsamligen Herr Auditeuren å Församblingens wägnar Supplique till Höga Landshöfdinge Embetet upsättia och affärda, att saken må få en pröfning.

3-tio. Församblingen frågades, om the tyckte om thet skrank Herr Major och Riddaren Gyllenschiöld hade låtit ensidigt upsättia omkring sina stolar i Kyrkian och med theras wilja och wälbehag blifwit borttagit, samt ther Herr Ryttmästare Broman och Herr Capitain Tigerschiöld skulle framdeles finna sig befogade att therföre Herr Majoren lagligen tilltala, thet tå måtte skje i hela Församblingens namn och jämwähl å Theras wägnar, hwarpå allmänt Ja swarades.

Sist slöts med Guds Nåds och Wälsignelses tillönskan

                                                                                     Datum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

Som fullmägtig för Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Broman och Herr Capit. Tigerschiöld underskrifne

Alexander Morath, Th. Hagendorn, N. Åkerman.

 

År 1753, den 27 Maj. Pag. 222 o. 223.

Den 27 Maji 1753 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Respective Ledamöter då följande Proponerades.

1.  Öfwersågos Kyrkioräkningarne, befunnos oklandrade. Då Kyrkians Saldo war 145 Daler, 2 13 öre Smt.

2.  Föredrogs om den byggnad som förledet åhr gjordes wid Kyrkian på Kyrkioboden, hwar wid Kyrkian suttit i förlust och bewiljades att ingen annan reparation kommer till dess betalning att gjöras än 1 Daler Smt på hwardt Helt Hemman och så proportionaliter. Skolandes Rotemästarne hwar i sin Rote dessa penningar upbära till Midsommartid innewarande åhr. Kommandes ock då de 8 Daler Smt som Församblingen länge warit skyldig att afskrifwas.

3.  Androgs angående Zachris Olufs Son i Krågsnäset huru som Han tid efter annan grufweligen slår och omänskligen handterar hustru och barn samt i allt swär och bannas. Som åtskillige wittnen intygade. Då Zachris af Kyrkioherden tillspordes om Han slår sin hustru swarade Han thet kan Han intet neka till. Då widare förmantes till Christeligit uppförande, öfwerhopade Han Kyrkioherden och ett wittne med hård mun och obilliga utlåtelser. Frågades om Han intet wille lefwa i Sämja och Kjärlek med sin hustru, swarade wille wähl men kan intet. Åtskillige wittnen intygade att somliga synt hustrun hafwa 4 blånor, somliga också nedanföre. Och som hwarken Pastor eller Sochnemännen får i frid för dess öfwerdådige min något i Kjärlek och Wänlighet råda Honom,. Ty förwises Han med sin hustru till laga forum och begjärer Lofliga Tingsrättens noga ransakande och saksens bewisande om möjeligit wore till någon Skillnad. Församlingen tog ock i öfwerwägande att thet wore till befara om hustrun i så bekostade måhl fölgde mannen hem. Derföre med mansens tillstånd, swarandes Han är lika nögd wart Hon går, tillstyrkte hustruns resa till sin broder till dess Tingsrätten fällt sitt utslag.

4.  Frågades efter Anders Jacobs Son i Oron. Thet har berättats att Han i Kyrkian begådt brått, att Han skolat en söndag något gifwa öfwer (kräkts) i Kyrkian. Han bekjänner Sielf att Han het och mycket warm druckit watten i Klåckarestufwan hwar af Han sedermera af thet lilla Han kunnat taga till lifs om morgonen på gården, misslyckats så hårdt att något gådt ifrå Honom. Nekar dock fulleliga att Han war drucken. Frågades om någon af Sällskapet såg att Han war drucken, men ingen wille intyga att Han syntes drucken, ej heller kan någon säga att Han oljud gjordt. Hans sak recommenders till Lofl. Tingsrättens mildrande wid afgjörandet, hälst emedan mannen dess utom lefwat stilla och wackert. Församblingen förmodar samt hörsamligen beder Wällofliga Tingsrätten om lindrig medfart eller om möjeligit är till remitterande till Församblingens afgjörande.

Frågades om Skräddaredrängen Swen Anders Son skulle kunna ährkjännas för Sochneskräddare på Ydre sidan och undfå sig bref der å? Församblingen tog thet i ögnemärke och fandt några swårigheter som thet afrådde ty kunde thet ej bewiljas.

Slöts med Guds wälsignelses tillönskande.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1754, den 12 Maj. Pag. 223 o. 224.

Den 12 Maji hölts Allmän Sochnestämma, som 14 dagar föruth lyst och kungjordt blifwit då företogs efter Kyrkiolagen.

1.  Räkenskaperne uplästes och widkjändes emedan ingen hade der wid något att påminna.

2.  Slöts wist att Brygghuset i Prästegården skulle ofelbart stensättas när wi lycktat så wårsäden. Redeby och Lönhulta rote framskaffa sten och sand, de andra arbeta wid stensättningen.

3.  Slöts att Kjällaren i Sacristian skulle ansas enär pålyses.

4.  Proponerade Församblingens Ledamöter sjelfwa att thet är för orichtigt med wedhållandet här wid Klåckarestugan, derföre beslöt närwarande menighet att ett lass wed af matlaget skulle framskaffas till allmän tjenst. Hwad torpare angår skola höras af deras Herrar Husbönder och sedan något om them föranstaltas.

5.  Skulle ännu pålysas angående förr bewiljade sammanskott af 1 Daler Smt af hwardt Hemmanet, och utfordras innan Midsommar.

Sist slöts med Guds wälsignelses tillönskande. Sedan slutat war påminte Församblingen om någon som behöfde intagas i fattig längden och bewiljades desse 3-ne nämbligen Maja Håkans Dotter i Sjögemålen och Elisabeth Lars Dotter ibidem samt sist Ingegerd Pehrs Dotter i Broa.

                                                                                          Jöns Meurling

                  

År 1755, den 7 April. Pag. 224.

Anno 1755 den 7 Aprilis war Församblingen lageligit till Allmän Sochnestämma inkkallad i upsåt att antaga en Klåckare wid Församblingen i then afledne Johan Svensson ställe, som i 41 åhr lofligen och wäl Klåckare sysslan beklädt. Tå i åtanke kom, Sochneman ährlige och beskjedelige Petter Samuelsson i Brokafall, som med Sjungande, Skrifwande och flera Klåckaresysslor Församblingen tjent under förre Klåckarens ålderdom. Och som Han dymedelst gjordt sig både bekant  med syssslan, som ock wunnit Församblingens tycke, ty wardt Han af Prosten föreslagen, samt af Församblingen och Prosten allmänneligen, uthan någons gensägelse antagen och förklarad för församblingens ordentlige Klåckare. Skolandes hädan efter de sysslor Kongl. Kyrkiolagen, som för Honom uplästes af XXIV Cap. 31 32 ex 33 §§; Han iachttaga och fullgjöra. Åtnjutandes ther wid then löhn Kongl. Förordningen af åhr 1681 honom tillägger. Sist gjordes med Klåckaren ett betingande, att om Församblingen snart eller senare under thenna Klåckares tjenstetid åstundade förskaffa Orgellwärk, samt nödwändigt då äfwen Orgelnist, att thenne Klåckaren thå friwilligt, uthan motsägelse afträder Klåckaresysslan, så att Orgellnisten får båda sysslorna, emedan thet wille falla Församblingen för tungt löna både Klåckare och Orgelnist, helst dessa twänne sysslor kunna af en man betjenas beqwemligen. Thetta bewiljade Petter Samuelsson; Hwarpå önskades Honom lycka och wälsignelse till och uti dess antagne Embete.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                          In Fidem

                                                                                     Jöns Meurling

 

År  1756 den 4 April. Pag. 224.

Anno 1756, den 4 Aprilis ransakades om Soldaten Nils Kruslocks barn, som blifwit förqwäft hos föräldrarne uti Ängen, och intygades af Nämndeman Johan Olofsson i Kalswed och Hustrun Anna Olofsdotter ibidem, som barnet besigtigat, att ingen åkomma synas kunde som med någon wåldsamhet ty tillskyndad warit. Föräldrarne förmantes till ånger hwar öfwer the ock med heta tårar till kjänna gåfwo. Togos så båda efter förordningen uti Kyrkian.

                                                                                          In Fidem

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1756, den 30 Maj. Pag.224.

Anno 1756, den 30 Maji hölts ock sochnestämma och undersöktes

§ 1.  Om ett litet barn som war förqwaft af modern Hustru Ingrid Måns Dotter i Monkebotorpet, fans som om thet förre barnet förmält är intygade fadren att barnet tagit 2 andetag sedan thet i sin famn uptagit. Modren togs i Kyrkio på wanliga sättet. Men ej fadren, emedan Han legat i en annan säng. Församblingen mante till warsamhet.

Utdrag af Sochnestämmoprotocollet hållit den 2 Junii 1756.

§ 2.  Förestältes Församblingens Respective Ledamöter om De icke ännu en gång wille åtaga sig ett nytt Sammanskott till afbetalning för the af Fältskjäraren Kihlburger för Veneriskt Sjuke Curerade Sjuka? Församblingen antog föreställningen under ömt besinnande. Tackade Gud som de Sjuka hulpit; Men till hufwudfrågan swarade: Att som de redan gjort både thet Christeliga Kjärleken af Dem fordrat, ett Sammanskott af 37 Daler, 8 5/6 öre Smt. Såsom ock till förene betjent åt Sochnens Sjuke Häradwijs; Jämwähl som ej något tillgång finnes uthi Församblingens fattig Cassa, emädan härwijd 36 fattige som proportionaliter ther af understödjas; Ty förmodar Församblingen, samt ödmjukeligen beder, att Nådiga Landshöfdinge Embetet påtänker Nådigt andra utwägar till bemälte Kihlburgers betalande, och Församblingen som inom sig gjordt hwad the förmådt, ej widare i dessa dyra tider betungar.

Slöts med wälsignelsens tillönskande.                         Datum ut Supra.

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1756, den 19 September. Pag. 225 o. 226.

År 1756 den 19 Sept. woro Församblingens Ledamöter af Askeryds Sochn hörande till Smålands sidan tillsammans uti Sochnestugan och hörde sig föreläsas Höga Landshöfdinge Embetets utfärdade Höggunstige Instruction för Capitain Wälborne Herr Jacob Johan Tigerschiöld att wara Öfwerlandthushållare wid förenämnda Försambling.

Wid samma tillfälle förestältes dessa punckter och måhl noga förmanades Församblingens Ledamöter them i acht taga och sig till efterlefnad ställa.

1.  Frågades hurudan skörd allmogen i åhr bekommit? Swarades ganska swag öfwer alt. Förmantes ty Församblingen till sparsamhet i begynnelsen.

2.  Om Församblingen förswarligen upbrukar sina Hemman medelst åker och ängs uprödjande? Swarades hwar och en åstundar bröd, till sig och sina gjör sin högsta flijt.

3.  Om flitigt sten brytes uhr odahl åker? Swarades thet förrättas åhrligen, hwilket klarliga skjönjes wid alla Hemman.

4.  Om någon ny åker wid Hemmanen är uptagen? Eller om Församblingen wille binda sig till något wissst Tunne eller Kannetal åhrligen? Församblingen swarade att the redan en god begynnelse gjordt med ny åkers upodlande ther som tillgång finnes och någon tjenlig jord är att tillgå; Men att binda sig wid något wisst Tunne eller Kannetahl åhrligen kunde man ej, förän odahl åker mera blefwe rengjord, från rör och stor grof sten, som här å orten befinnes, uti åker till stort antahl.

5.  Ährhindrades Församblingen att anskaffa tillräckelig giödsell af måsssar och kjärr med mera. Swarades der som finnes wilja de gjärna gjöra och äro nog måne derom sjelfwe; Men beklaga att tjenliga ställen här till äro rätt fullsynte. Wid samma tillfälle omtalte Herr Prosten Meurling then så kallade Jordmärgen, och upmuntrade Församblingen then att eftersöka.

6.  Förestältes angelägenheten och nyttan af Sochne och Byordningar åboar emellan. Församblingen som ögonskjenligen fant then senares nytta, sade sig med all skyndesamhet wilja then antaga och emedlertid begrunda sig, huru den kan och skall lämpas till allmän och enskildt nytta.

7.  Genom Höga Landshöfdinge Embetets Faderliga Försorg äro nedanämnde Sochnemän, som god frägd och witnesbörd om sig hafwa, förordnade attt wara Landshushållare, nämligen Christer Arvidsson i Swänstorp, Petter Larsson i Skyttlingebäck och Måns Persson i Stora Lönhult, hwilka tillsades bewisa Wälborne Herr Capitain Tigerschiöld then lydnad Höga Landshöfdinge Embetets Inspection anbefaller.

Sist aflägger Församblingens Ledamöter ödmjukaste tacksägelse hos Hans Nåde Landshöfdingen för dess ömma och beprisliga Faderliga wård, och önska Guds milda wälsignelse å alla sidor.

Att allt sålunda slutades intygar

                                                                            Loco et die ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1756,den 19 December. Pag. 226.

Anno 1756 den 19 Decembris hölts Allmän Sochnestämma då följande ährenden förehades nämbligen.

1.  Öfwersågs Kyrkians räkenskaper och befans Kyrkians Saldo wara 305 Daler 19 öre Smt.

2.  Beslöts att angående brygghuset i Prästegården Casseras, så i anseende till dess oduglighet i och för sig samt besynnerligast till dess läge för Eldswåda skuld, ty lofwade Församblingen gjöra et nytt hus då de få weta längden af huset och dehlningen af timbret huru mycket sig på hwardt Hemmantahl belöper.

3.  The som restera med teldet till Kyrkioboden måste i morgon framskaffas uthan försummelse.

4.  Frågades hwar man nu skall få dagswärken? Swarades att Rotmästaren i Redeby rote framskaffar 4 Karlar att inlägga teldet om onsdag.

5.  Påmintes om Kjällarens omlagande hwarwid Församblingen bad Herr Prosten tala med Högwälborne Grefwen i Olstorp om en Eek dertil.

Sist slöts med Guds Nåds tillönskande. Sist ährhindrades angående Klockarens löhn, då 1691 åhrs förordning uplästes och slöts att uplästa förordningen skall efterlefwas derest intet någon i synnerhet Klockaren accorderar, som är 3 Kappar säd på hwart matlag.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1757, den 26 Juli. Pag. 227.

Den 26 Julii 1757 hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Försambling, warande Wälborne Herr Capitaine Tigerschiöld och menige man närwarande, då följande förehades.

1.  Öfwersågs räkenskaperna och befunnos richtiga samt underskrefwos och war Saldo 395 Daler 2/3 öre Smt.

2.  Påmintes ömt och Prop. Församblingens Resp. Ledamöter om de fattiges understöd, då Församblingen låfwade efter yttersta förmåga detta måhl ställa. Församblingen efter någon rådplägning kom öfwerens att sammanskjuta till de fattige ungefärligen En Kappe säd af hwart fjerdedehls Hemman och ½ Kappe säd af hwar Torpare som utsäde äger, jämte de penningar som i Kyrkians fattig Cassa finnes, då de förmodar sedan slippa dem någorlunda i sina hus. Sädesslaget tages efter hand och med behag ena åhret Korn, andra Råg. Detta tager sin wälsignade begynnelse nästa Andersmässodag.

3.  Påtog sig Pehr Persson i Hult att resa efter mjölet till Norrkjöping, som Hans Kongl. Majestät i nåder gifwit.

4.  Frågades om flera af Församblingens allmoge åstundade af de nya Biblarna, så få de gifwa sig an till Prosten, som här om till wederbörande skrifwer och Correspondera will.

5. Angående Pigan i Pruta skall Hon för sin Veneriska sjukdom läggas i Cour, och till aflöning skjer ett sammanskott af Församblingen, nämbligen 2 öre Smt af hwardt fjerdedehl och 1 öre Smt af hwar Torpare, som af rotemästarne hwar i sin rote nästkommande söndag betalas i Klåckarestugan. Thet som brister tages tills widare uhr Kyrkian, thet Församblingen skyldig blifwer.

6.  Bewiljades att Spån till Kyrkian skall intet försummas uthan utgjöre 6 alnar på hwardt Helt Hemman wid Thomas mässo tiden.

7.  Proponerades angående Klåckarens löhn att der om Församblingen wille yttra sig att antingen blifwa wid 1681 åhrs Förordning gifwa Klåckaren 6 Kappar säd af Helgården, tre Råg och tre Korn eller hälften Råg och hälften Korn. Thet alla allmänt bejakade.

Mera hades intet förhänder uthan slöts med Guds Nåds och wälsignelses tillönskande.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

J.J. Tigerschiöld,

Hans Ekegren.

 

År 1758, den 23 Juli. Pag. 228 ff.

Åhr 1758 den 23 Julii hölts uti Askeryds Försambling efter förut skjedd Kungörelse ordenteligit Prosteting. Sedan Adjuncten Herr Georg Meurling wanliga Gudstjensten förrättat, trädde Herr Prosten och Kyrkioherden Jöns Meurling för Altaret och hölt i anledning af 1 Cor. 15: V:1 och primi Commatis versus secundi, ett lämpeligit tahl. Här uppå företogs Catechismi förhöret hwar uti Församblingens Ledamöter gjorde godt besked, hälst som läraren och åhörarena med hwar andra wane woro.The flitige berömdes och upmuntrades till widare framsteg i Himbla läran, och till ett Christeligit lefwernes utöfwande i Helgelse. The trögare förmantes till angelägne Sorgfällighet om ett rättskaffens wäsende i Christo Jesu. Rätteligen hemförlåfwades Fruntimbret och öfriga qwinnokjönet.

Företogs Sochnestämma, hwarwid i anledning af Kongl Kyrkiolagen och andre omständigheter följande måhl förehades.

1.  Öfwersågs Kyrkians Räkenskaper. Widkjändes och underskrefwos. Kyrkians Saldo befants wara 397 Daler 28 2/3 öre Smt, som gjör i Kopparmynt 1193 Daler 22 öre. Thesse penningar utlånes mest i Församblingen mot 5 pro Cent.

2.  Gudstjensten på Sön- och Högtidsdagar, förrättas i wanligt tid.Begynnelsen skjer efter Församblingens öfwerenskommelse för dess widsträckta belägenhet skull, Klockan 10. Men då Ottesång eller Skrift eller Messsa hålles begynnes Klockan 9, Alt slutas med Prediks ords förhörande, då Summan af Predikan korteligen föreställes.

3.  Kunna Församblingens Resp. Ledamöter med mig witna att Catechismi Läran, så  allmänneligen i Herrans Hus, som nu skjedt om hösten i Husen, Hemmatahls på ett namngifwit ställe, å Predikstolen, 14 dagar föruth, drifwes genom Guds Nåd fliteligen.

4.  Beträffande the fattige, så äro the hos sina anhörige, som them wårda och skjöta kunna. Till dem utdelas så wähl af then Spannemåhl Församblingen ädelmodigt sig, i stöd af 1757 åhrs den 26 Julii gjorda Förning, af en Kanna säd af hwarje Fjerdendels Hemman, åtagit att utgjöra åhrligen; Som ock af de penningar friwilligt gifwes wid allehanda tillfällen. Thenna delning skjer Andersmässo tiden ordinairt. Jämwähl till de mäst torftige dessemellan.

5.  Kyrkio Disciplin handhafwes med all möjeligt alfwarsamhet. Dock klagade Prosten öfwer et sent inträdande och otidigt utlöpande uhr Herrans Hus; Önskandes att ett wite måtte sättas på then som befinnes wara framkommen och dock försummar Syndabekjännelsens afhörande och läggande; Samt på then, som uthan laga ordsak, ej afbidar wälsignelsens bekommande och versens sjungande pro Exitu! Församblingen bewiljade 2 öre Smt:s plickt på them, som här emot bryter upsåteliga.

6.  Beklagade sig Prosten med Kyrkiowärdarna, att wijnsäds penningarna så trögt och sent utgifwes fast än de pålyses flera resor. Derest likwähl till förena nämbligen åhr 1753 den 14 Feb. är afgjordt att alt skulle richtigt betalas efter Markegångs Taxan på första förelagd tid och dag. Herr Prosten med Kyrkiowärdarna påstode, att den som ej betalar på utlyst dag första gång, skall sedermera betala ränta á 6 pro Cento till Kyrkian ifrå then först utsatte betalningsdagen till dess han betalt. Thetta tyckte Församblingen billigt wara, emedan thenna utgift är af samma Natur, som annor Chronotiondes och följakteligen Executive.

7.  Kyrkian till byggnad är i godt stånd, allenast påminte Herr Prosten att the, som se uti sina Bänkerum en Spijk fela i ett gångjärn eller i ett bänkabräde eller annorstädes de thet genast wille laga sjelfwa innan större skada skjer. Det är rätt owuligt låta dörren slincka på ett gångjärn för en spijks skull.

8.  Gaf Herr Prosten till kjänna att Hans Excellence Rijksrådet Gref Carl Gustaf Bonde, såsom Församblingens Höga Ledamot och Herre till Bordsiö Säteri har ädellmodigt gifwit till Kyrkian, såsom en hjelp till ett nytt Orgellwärks upsättiande 100 Daler Silfmt. Ther till bewekt genom bref från Herr Prosten, hwilket högeligen gladde Församblingen. Wid slikt önskeligit tillfälle upwächtes å nyo hug och lust hos Prosten att föreställa Församblingen om man ej borde tänka på att Zira then wackra Askeryds Kyrkia, till Guds ähra och Församblingens glädje med ett Orgellwärk? Församblingen swarade att oansedt swåra tider förhanden beklageligen woro, likwähl önskade något swar, thet thetta angelägna måhl måtte kunna bringas till slut. Tå framtog Herr Prosten ett bref frå Kyrkioherden uti Ekesiö, Wählährewördige och Höglärde Herr Anders Hertzman, uthi hwilket Ekesiö wähllofliga Försambling tillbjuder Askeryds Försambling sitt gambla Orgellwärk, emedan the redan tingat ett nytt, begjärandes allenast för thet gambla 350 Daler Smt. Brefwet uplästes. Församblingens närwarande Ledamöter togo detta något i betänkjande och stannade i följande slut: Att som ährbjudne Ekesiö Orgellwärk är nog gammalt och man skjäligen befarar, att wid rubbningen och flyttningen, flere bristfälligheter än man förmodar sig yppa skulle: Och som man ej någon tillförlitelig man wid handen äger, som thet med insickt förståndigt skjärskådar: Som ock Hans Excellence Gref Bonde brutit Isen med en friwillig gåfwa, förmodar man the öfrige Församblingens Resp. Herrskaper gripe sig ock an och wijsa äfwen här utinnan ömt hjertelag till Guds Huses prydnad, ty kan jämte flere förtegne skjähl Herr Prosten ej tillhjälpa att ingå i thenna handell, hwar med äfwen Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren af Kongl. Swärdsorden Carl Gustav Broman, samt Lieutenanten Högwälborne Herr Grefwe Carl Gustav Mörner genom skriftelig ingifwen utlåtelse, som uplästes, öfwerens stämma. Prosten frågade tå huru snart man kunde wåga tinga ett nytt Orgellwärk? Swarades af Församblingen, att ther med må i Jesu namn gjöras begynnelse så snart som skje kan. Frågades huru mycket Församblingen will gifwa ther till, att man må hafwa någon grund att bygga på. Swarades, efter någon öfwerläggning, att man skall gifwa 16 öre Silfwermynt af hwarje fjerding och så proportionaliter och thet uti 2-ne åhr, hwilket sammanskott så skulle utgjöras att 16 öre Silfwermynt af fjerdingen utgifwes om hösten 1759 och 16 öre dito mynt om hösten 1760.

9.  Beslöts att när något arbete kommer Sochnen angående att gjöras antingen wid Kyrkian eller wid Prästegården, skall den som försummar dagswerket eller ej med laggilt arbets folck fullgjör, plickta 10 öre Silfwermynt och lika fullt dagswärket fullgjöra.

10.  Påstod Herr Inspectoren Nils Åkerman, såsom Possessor af Säteri i Församblingen och Handelsman Oluf Biörkelund, som för sin egen Person uti bemälte Inspectors bänkerum dehl fådt, måtte ock få annat och skjärskildt stohlerum för sina drängar. Hwar uppå eftersågs uti Bänkedelnings längden, och fans rum uti stolen N-o 11 i Södra Kyrkian, som the bewiljades.

11.  Bewiljades, på thet då nöden fordrar, att Takspån må wara i beredskap, att 4 alnar Takspån skall åhrligen wid Kyndelsmässo tiden af hwardt Helt Hemman utgjöras.

12.  Beslöts att Brygghuset i Prästegården skall ofördröjligen gjöras färdigt.Skolandes Kyrkiowärdarna här på inseende hafwa och så anstalta att allt blifwer förswarligit.

Sist slöts med Wälsignelsens tillönskande.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 Jöns Meurling

 

År 1758, den 17 December. Pag. 227 o. 228.

Åhr 1758 d. 17 December hölts Sochnestämma då följande Oeconomiska måhl förehades nämbligen.

1.  Angående thet uti Prästegården åhr 1756 den 19 December § 2. Bewiljade och nu färdiga brygghus, skulle betalas efter förhöjning på gårdatalet och intet efter Hemmanens förmedling hwilket emedan thet enligit är Kongl. Majestäts derom Nådiga Förordning; Ty stannade Församblingens Resp. Ledamöter wid samma slut.

2.  Rotemästarna tillsades ingifwa förteckning på the som försummat sina dagswärken, då man sedermera skulle afgjöra om deras pliktfällande.

3.  Frågades om Församblingen wille uppbygga en ny bod i Prästegården emedan theras gambla war redan af syn rutten utdömd wid Laga Husesyhn då Pastor Jöns Meurling tillträdde åhr 1743. Församblingen swarade allmänneligen Ja. Och beslöts att timbret skulle till 12 á 13 alnars längd, nu i winter framskaffas. Plankor till mellanbotten betingade sig Församblingen af Herr Prosten 4 tålfter á 6 alnar långa. Timbret skulle i then proportion anskaffas att hwar Halfgård skulle utgjöra en behållen Syll. Then the skoglöse Hemman skulle taga på Prästegårds skog emedan ther är tillgång.

Mera förehades ej thenna gången uthan slöts med Nåd och wälsignelsens tillönskande.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1759, den 6 Maj. Pag. 231 o. 232.

Åhr 1759 den 6 Maji hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församblings Respective Ledamöter då följande måhl förehades.

1.  Öfwersågs räkenskaperna och jämfördes Specialen och sedan underskrefwes och befans Saldo stort 686 Daler 11 1/3 öre Silfwermynt.

2.  Angående Orgellwärket upwistes Directeuren Wistenii bref och beslöts att Han kallas till Pingstdagen eller annandag Pingst emedan Prosten ej är hemma utsatte Bönesöndag.

3.  Beslöts att angående Broarbetet skall skjutas upp till man har sått wårsäden, och kan i Pingst der om rådgjöras.

4.  Beklagade Herr Prosten sig att Smörtionden orichtigt utgifwas nämbligen af många allenast med 5 öre Smt marken. Beslöts nu allmänneligen att hwar och en skall utgjöra sin Smörtionde in Natura. Han ware Hemmansbrukare eller Torpare; Men då Han wisar sin förmögenhet här utinnan skall smöret betalas med penningar efter åhrliga Markegångs Taxan. Beträffande Tionde Halmen skall hwar och en som utgjör ½ Skeppund i tionde gifwa 1 Kjärfwe halm som skall wäga Ett Lispund och behålla sitt wippe.

5.  Frågades om Församblingens Respective Ledamöter af Herrskapet och allmogen hade något att påminna? Då upptedde Lieutenanten och Grefwen Högwälborne Herr Carl Gustav Mörner på Olstorp en till Församblingen stält skreft, hwar uti begjärdes att Församblingen af Smålands sidan wille wara behjelpliga att med ett dagswärke af hwart fjerdedels Hemman bryta upp en liten engewäg emellan Karstorp och Sjöen Lägern till en ordt kallad Ropsten. Församblingen tog detta i ömt öfwerwägande och till att wisa sin Kjärlek emot en så kjär och förnäm Sochneherre bewiljades att af hwar fjerdendels Hemman skall ett manbart dagswärke gjöras att upbryta wägen och honom brukbar gjöra så långt thet förslår. Skolandes rotemästarna wara hufwudmän och pådrifware hwar för sin rote då en wiss dag före sättes. Torparne följa sin rote och äfwen gjöra ett dagswärke. Sedan detta är gjordt will intet Församblingen stanna i widare answar för thenna wäg och några widare dagswärke gjöra. Förbehålla sig ock Åboarna i Karstorp att the ej betungas med thenna wägens underhållande mer än the öfrige Sochneboarne. Hwad Prommen (pråmen, färjan) widkommer åtager sig Herr Grefwen med Ydreboarna att först fullkomligen upbygga och sedan widmachthålla. Kommandes sedermera en Taxa att uprättas för hwad Personer, Hästar och Wagnar etc kåsta som öfwerföres. Allmogen påstår att en wiss dag till detta arbete med wägen skall utsättas. Beslöts att dagen skall blifwa den 19 Maji näst kommande Klockan 6 om morgonen.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

Jacob Tigerschiöldh ,  Carl G. Mörner,

Nils Åkerman,  A. O. C. Gyllenschiöld.

 

År 1759, den 30 December. Pag. 232.

Åhr 1759, den 30 Decembris hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församblings Respective Ledamöter då följande måhl förehades nämbligen.

1.  Angående en ny läcktares byggande i Södra Kyrkian om icke den kunde byggas rund och wid thet tillfället att Orgelläcktaren skall apteras och nedersänkas? Församblingen bewiljade wähl detta men önskade något längre tid till dess werkställande.

2.  Proponerades om icke Församblingens Ledamöter och allmogen wille benäget bewilja 2 åhr allenast ett litet sammanskott af hwart Helt Hemman till Orgellwärkets afbetalande. Församblingen bewiljade att åren 1760 och 1761 skulle hwarje år 16 öre Smt af hwar fjerding utgjöras och så proportionaliter på större eller mindre Hemman, men ej mer eller längre. Dessa penningar skulle af Rotemästarna upbäras och till Kyrkiowärdarna lemnas.

3.  Angående Sochnegången uplästes Förordningen.

4. Hans Kongl. Majestäts Allernådigste påbud och förordnande the Församblingen i acht taga böra, som wilja anhålla om Collecter uplästes till underdånig efterlefnad.

5.  Dito uplästes Consistorii Faderliga förmaning att efterse Klåckorna, att de ej spräckas medelst owarsam och owålig ringning. Härom gjordes af Prosten alfwarsam förmaning.

6.  Uplästes utdraget af Charta Siglata (Förordning om stämpelskatt) Förordningens 20 § angående Lysningar till Ächtenskap.

7.  Frågades om Församblingen hade mera att påminna? Swarades nej. Men Prosten ährhindrade att bräder skulle nu snart anskaffas, och bjälkar. Ty Herr Fendrichen Åkerman åtog sig framskaffa på winterföret 3 bjälkar som skulle kunna passa till Bålsterstockar på lächtaren.

8.  Klämtningen åtog sig Sochneman Gabriel i Ruttekulla för 1 Daler Smt om året, att bestrida.

Mera förehades thenna gången intet, uthan slöts med Guds Nåds tillönskande.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Jöns Meurling

 

År 1760, den 14 September. Pag. 233 o. 234.

Åhr  1760 den 14 September hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församblings Respective inwånare då följande måhl förehades.

1.  Tillsporde Prosten hwad Församblingen nu tyckte om thet nya för ögonen stående Orgellwärket, som i dag till Herrans tjenst inwigt och helgat är. Prosten gaf bewekeligen tillkjenna sin oro innan Han fått höra Församblingens yttrande? Församblingen swarade sig dermed till alla delar wara nögd.

2.  Berättade Prosten om tillagda stämman Qvinta Dena kallad, som utom Contractet är betingad för 50 Daler Smt, hwar med Församblingen förklarade sig wara nögd, efter bemälta stämma ansenligen ökar wärkets godhet.

3.  Bewiljades Prosten för Kåst och Sängkläder hwar med Han betjent Directeuren och Orgelbyggaren Herr Jonas Wistenius, samt dess 3-nne gesäller, 3 Daler Smt om dagen för dessa 4 Personer. Mera kunde then dagen, för ett emellankommande missförstånd emellan Prosten och Församblingen angående frågan om hwem som nu skulle blifwa Orgelnist och Klåckare. Uthan upsköts till nästa Sochnestämma, som beramades till den 29 Septbr följande.

                                                                                 Ingen underskrift

 

År 1760, den 29 September. Pag. 234.

Åhr 1760 den 29 September war åter Församblingens Respective Herrskaper och menige man tillsammans tå företogs thesse ärenden nämbligen.

1.  Frågan om Orgelnistens löhn, hwilket först bör utgjöras uthan afseende på hwem som sedermera får beställningen? Då Församblingen kom öfwerens efter ett noga jämkande, beslöt att sjelfwa Orgelnist löhnen skulle blifwa 16 öre Smt af hwarje Helgård och proportionaliter på the mindre. Och att Torparna bewiljadt gifwa 2 öre Smt af hwart torp om året. Sedan blifwer Klåckarelöhnen efter föreningen gjord förr på Sochnestämma den 26 Julii 1757.

2.  Frågades hwem då Församblingen åstundade till Orgelnist. Tå Herr Prosten föreslog 3-ne som hafwa gjordt prof, nämbligen Orgelnisterna Petter Uddman från Bredestad, Daniel Hörberg från Höredas Försambling och Bodin från Asby. Församblingen kom äfwen att rösta då then förste Uddman fick 1 ¼ röst, Hörberg alla the öfrige. Och som Hörberg blef efter de mästas röster wald ty gick ock de som Honom Voterat i löfte för Honom emedan Kongl. Kyrkiolagen löftes man fordrar. Honom bewiljades också Ett öre Smt i löhn nu till Juhl, då Hans ordinaria tjensteåhr begynnes. Till Orgeltrampare antogs Kyrkiowächtaren Daniel Stobbe nu till Juhl. Bestås Honom 3 Daler i löhn af Kyrkian.

3. Om Lächtaren skulle gjöras i åhr i Södra Kyrkian, då man allmänneligen beslöt att uphöra med thet arbetet till nästkommande åhr.

4.  Hwad fönstret under Lächtaren beträffar bespares äfwen tills widare.

5.  Frågades huru arbetarna wid Prästegårdens loga och bod skall betalas, som stiger till 29 Daler 16 öre Smt? Beswarades att thet skall skie ett nytt sammanskott och Rotmästaren skall det upbära och till Kyrkiowärdarna Lefwerera, som betala till hwar och en som hafwa bör.

6. Till Sochneskomakare antages emedan Församblingen är stor och talrik Drängarne Pehr Bengtsson och Gustav Carlsson, skolandes dessa 2-ne utgjöra gierningarne och hjelpas år att lösa Landshöfdinge Embetets fribref, samt hålla hwar sin halfwuxen dräng. Skolandes den, som först afgår betala Fribrefwets lösande till den andre.

7.  Förmantes att ringningen af Församblingens ungdom skall förrättas och förmanas att det skjer beskjedeliga och ordenteliga.

Slöts med Guds Nåd och wälsignelse, öfwer Församblingens Respective Ledamöter, och sedan underskrefs Protocollet.

Loco ex Diis ut Supra.

                                                                                     Jöns Meurling

Jacob Tigerschiöldh

Hans Ekegren

 

År 1762, den 5 September. Pag. 234 o. 235

Åhr 1762 den 5 September hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Församblings Respective Ledamöter då följande förehölts nembligen.

1.  Öfwersågos Kyrkioräkningarna, och jämfördes med Specialierna, tå allting befandts wara rigtigt observerat både till inkomst och utgift, ty underskrefwos och Verificerades the af Sochnemännen och Sexmän.

2.  Förehades thet Klagomåhl Herr Kyrkioherden Siöström ifrå Wästra Ryd, genom bref, hos Herr Prosten angifwet, angående i synnnerhet dels thet intrång Askeryds Församblings inwånare af Ydre Härad gjöra i Ryds Kyrkia såsom ock det owäsende rörande en dehl ungdom skall hafwa ordsakat på Kyrkiogården under Gudstjensten. Båda måhlen togos under ömt öfwerwägande, och hwad thet förra beträffar, skulle der uti ändring skje, om någon blifwit för när skjedt. Äfwen Församblingens Ledamöter berättade sig hafwa tillstånd af sine wänner att nyttja deras stolar, om de wid tillfälle någon gång komma tijt.

Men beträffande thet senare som en dehl gåsssar eller ungdom tillsagt är påstår Herr Prosten att derom skall lagligen ransakas, Och derest någon beträdes hafwa warit så ochristelig, den då böre plichta med sådant straff, som emot Hans ålder och wanart swarar. Men skulle ej Herr Kyrkioherden gitta sådant bewisa, wille man söka annan skjälig utwäg.

3.  Antog Församblingen enhälligt till Kyrkiowächtare Samuel Daniel Ståbbe (Stubbe?) uthi then aflednas ställe, hwilken war fader till thenna, emedan thess Fader också warit Kyrkiowächtare.

4.  Beslöts att nästkommanded wår, will Gud, skall then Lächtaren i Södra Kyrkian som förr wart tillärnat,upbyggas uthan hinder, helst Materialier der till mäst förskaffade äro.

Sist slöts med Guds Nåds tillönskande.

                                                                            Actum ut Supra

                                                                            Jöns Meurling

 

År 1762, den 17 September. Volym C 2. Pag. 851 ff. Microfilm IJ 1490.

År 1762, den 17 September hölls ordentelig Biskops Visitation i Askeryd, då följande förehades.

Act I.

Uti Prostegården.

§ 1.  Nu wararande Pastor och Praepositus, Herr Candidat Jöns Meurling, som berömligen förestått så wäl detta Pastorat nu på 20-de året, som Prost-Sysslan i Contractet nu på 9-de året, gaf både sin Comminister, Herr Magist. Lars Boraeus och sin Adjunct, Herr  Magist. Lidbergius godt loford.

§ 2.  Herr Prosten hoppades, att bägge Församlingarna skola nu befinnas i ett godt, lugnt och hugnelikt tillstånd.

§ 3.  Behöriga Catechismi läse- och Communion längder hafwa till datum blifwit ordenteligen hållna.

§ 4.  Bägge Kyrkornas Hufwud-böcker upwistes. Förteckningarna på födde, wigde och döde hade all sin riktighet. Summariska räkningarna woro behörigen afslutade och underskrefna, bestigande sig Askeryds Kyrkas behållning den 1 Maji sidstledne till 36 Daler, 9 2/3 öre, och Bredestads till 861 Daler, 14 1/3 öre, alt. Silf. mt. Behållningen i Askeryd hade ej blifwit större,. Sedan år 1760, då nytt orgelwerk köptes för 1281 Daler, 8 öre Silf. mt. Se förteckningen på alla reparationer i och wid Kyrkan, som i Herr Prostens tid blifwit gjorda, i denna bok pag. 919. (890?)

§ 5.  Twenne Visitationer hafwa härstädes blifwit af förre Biskopen D. Rhyzelius förrättade, nemligen år 1744  och 1759, warandes altsammans, som då belefwades, nu tilbörligen werkstäldt.

Visitationsprotokollet av år 1759 är skrivet med en så oläslig handstil, att jag anser det säkrast att avstå från en dechiffrering av innehållet.

§ 6.  En Canditat, som redan disputerat pro Gradu, wid namn Holm, Skåning, praeceptorerar på Tunnarp och förhåller sig wäl.

§ 7.  Kongl Förordningen och Consistorii Circulaire-bref, som hittils blifwit i buntar sammanbundne, lofwade Herr Prosten låta med Wälskt band i lagliga Tomer inbinda, då de Förordningar, som skola årligen upläsas, få sin egen Tom, men öfwer alla Tomerna uprättas ett fullständigt Register, som kan få sitt rum främst i första Tomen (Volymen) af Förordningarna, och sammaledes registreras Circulair brefwen.

§ 8.  Herr Prosten hade intet, som Han fann nödigt at skrifteligen i Memorial andraga.

Act II.

Uti Kyrkan

§ 9.  Sedan Herr Prosten sjelf hade hållit en grundelig och mycket upbyggelig predikan öfwer sidstledne Söndagens Epistel, och Gudstjensten war slutad, gick Herr Biskopen för Altaret och gjorde en härlig förklaring öfwer Mich. VII:14, såsom en beredelse til det påföljande Catechismi Förhöret, hwilket af Herr Biskopen och Herr Prosten Hertzman samt Herr Kyrkoherden Engstrand förrättades med den äldre menigheten och af Consistorii Notarien med ungdomen. Det goda besked, som större delen gjorde, gaf Herr Biskopen anledning at til slut berömma både Lärare och Åhörares flit, jämte tilönskan af Guds nåd til widare tilwäxt. Qwinnor och alt ungt folk fingo hemlof, den öfriga delen af Församlingarna trädde närmare tillhopa för Altaret till Soknstämman.

Act III.

§ 10.  Frågades. Om Communion-förhör hållas i bägge Församlingarna? Herr Prosten swarade, at Han brukar om mårgonen då folket kommer fram til Skrift, hwilket sker gemenligen hwar 3-dje söndag, och så ofta Communion begäres, näst för skriftningen framställa de nödigaste Communionfrågor, hwarwid Församlingen altid funnit sitt nöje. I Bredestad har Comministern at göra sammaledes.

§ 11.  Frågades. Om Folket brukar binda sin nattwardsgång wid wissa dagar och Högtider? Swar Nej.

§ 12.  Bägge Församlingarnas sidsta Summariska Kyrkoräkningar uplästes och godkändes.

§ 13.  Derwid berättades, at hittils hade Brudarna betalt 1 Daler Koppmt. För Kronan och 16 öre för Pellen. Men denna inkomsten har på en tid warit mycket ringa, emedan de flästa låta wiga sig i tysthet. Herr Biskopen frågade, om Församlingen wore nögd med at Kronolegan blefwe hädanefter något förhögd, til större förmån och inkomst för Kyrkan? Swarades. At brudparen pläga utom förenämnda Kronolega gifwa til Kyrkan 2 Daler Kopp.mt. och til de fattige 1 Daler, hwilket tyktes wara nog.

§ 14.  Hittils har man gifwit 5 pro cent i intresse för lånta penningar af Kyrkans medel. Men efter nästkommande Walborgsmässa lära Creditorerne här såsom annorstädes icke wägra at gifwa 6 pro Cent.

§ 15.  Trenne Kappar säd gifwes årligen af hwarje fjerdedels Hemman, jemte kött, salt och annat, til de fattige, som wistas hwar de kunna, emedan här är ingen plats at bygga fattigstuga på. De fattige äro delte, efter deras olika trångmål, i 3-ne särskilda Classer. Utdelningen sker flera gånger om året.

§ 16.  Hwad Kyrkodisciplinen beträffar, så går alt ordenteliga och skickeliga till, warandes ingen förargelse eller wilfarelse nu för tiden å gånge. Prästerskapet förklarade sig nögdt med Åhörare och dessa med Prästerskapet.

§ 17. Frågades. Om Klåckarena underwisa ungdomen som Kyrkolagen dem ålägger Swar: De undandraga sig icke men de Föräldrar, som icke sjelfwe underwisa sina barn at läsa, finna det beqwemligast, at låta dem gå til gamla Ryttare och Soldater, som bo dem närmast, til des de hos Prästerskapet begynna at taga lexor. Herr Biskopen önskade, at de först och främst måtte lära at rätt och wäl stafwa.

§ 18.  Frågades. Om det i tid säges til om Soknbud? Swar. Derpå är inget at klaga. Til desto bättre underrättelse uplästes Kyrkoordningens 17 Cap.s 3 §.

§ 20.  Ingen Krog finnes wid Kyrkorna.

Här haltar paragrafnumreringen igen.

§ 21.  Kyrkorna äro i det stånd, at de nu ingen reparation behöfwa, undantagandes at en läktare kommer med första at byggas i Askeryds Kyrka, efter derom på Soknstämmor fattadt beslut.

§ 22.  Utom det, som dels för många år sedan blef bortstulet, dels ock nyligare är förauctioneradt, /hwilket på sina ställen bör annoteras/ finnes alla Askeryds Inventarii Ecclesiastici persedlar i behåll. Nu beslöts at den oförgylda Silfkannan om 79 lods wigt skall förgyllas. Klåckaren tillsades at flera gånger om året räkna Kyrkoskruden hwilket Han sade sig hittills icke hafwa försummadt. Af D. Gezelii förklaring fanns intet mer än ifrå början til Ruths bok. Nu beslöts at hela werket skall köpas complett, hälst det nu kan fås för bättre pris än förr.

§ 23.  Askeryds Fattigräkning war för sidstledne år ännu icke afslutad, dock war ingen anledning at twifla om dess riktighet.

§ 24.  Inventarium Domesticum i Askeryd kommer at införas utur en gammal Kyrkobok, af hwilket är föga något igen, uti den nya, som nu snart behöfwer inrättas, efter denna är  fullskrifwen.
§ 25.  Af Inventarium Ecclesiasticum i Bredestad sades ingen ting saknas.

§ 26.  Kyrkogården i Askeryd är rätt trång, men ligger så belägen, at han icke kan utwidgas.

§ 27.  Med bänkedelningen förklarade alla sig wara nögde.

§ 28. Angående Församlingens byggnad i Prästegården, så hade Herr Prosten intet at påminna, såsom ock hela Prästegården är aldeles ånyo och wäl bygd, under den tid Herr Prosten här warit Kyrkoherde.

Omsider, då ingen ting widare war at andraga, slöt Herr Biskopen denna Förrättning med Guds milda nåds och wälsignelses tilönskan både öfwer Lärare och Åhörare.

                                                                  Actum ut Supra

                                                                  Petrus Filenius

                                                             Episc. Linkopensis

 

Kyrkobok C 2. Pag. 890. Microfilm IJ 1490.

Reparationer i och wid Kyrkian, sedan åhr 1743, de jag, Jöns Meurling Pastoratet anträdde, skjedde med Kyrkians kåstnad, nämbligen the stora och ansenliga.

Åhr 1744. Anströks hela Kyrkian inuti hwijt, emedan Hon war ganska mörk, och gjordes Gardiner kring Fönster och Dörrar, som efter det åhrets Special Räkning kåstade 70 Daler Smt.

Då försvann väl temporärt de gamla, sedermera framknackade, målningarna ?

1744. Tjärades och Rödfärgades Kyrkians Södra Tak, hwartill åtgick 9 Tunnor tjära, 2 Tunnor Rödfärg, som med arbetzlöhn, hemförsell efter thet årets räkning kåstade 61 Daler Smt

1745. Gjordes then nya Sochnebuds Kalken med dess Fodral, som uthan then gamla Kalkens tillhielp kåstade 39.8 Daler Smt.

1746. Giordes then nya Järnbeslagna Kyrkio Eke Kistan, som inalles kåstar 41.11 Daler Smt.

1747. Tjärades och Rödfärgades Klåckestapelen, samt med spånande lagades dess bristfälligheter. Då åtgick 10 Tunor tjära, 2 Tunnor rödfärg, som med arbetslöhn och annat kåstade 96.11 Daler Smt.

1750. Låtit tjära och Rödfärga större delen af Norra Kyrkiotaket med Sacristiae taket, kåstar som ses af thet och förra åhrets Special 86 Daler Smt.

1751. Låtit flötta Altaret frå östra gafwelen, södost mot Predikstolen, göra nya stolar i östra Kyrkian. Dörr på gafwelen med fönster öfwer, som med alt behör, se åhrs räkningen, kåstar 194.4 Daler Smt.

1752. Låtit måla alla stolarna, som kåstar et för alt 100 Daler Smt.

1760. gjordes Orgellwärket ånyo af Herr Directeuren Petrus Wistenius emedan här war intet till förene, med Kyrkians och Församblingens bekåstnad, som inalles kåstar, sådant det nu för ögonen står, och kåstnaden kan sees styckewijs af åhrets Special Räkning 1282.8 Daler Smt.

Då delsummorna äro otydliga ute i marginalen vad beträffar örena, kan den exakta årskostnaden inte klart tydas, men trots en stor bläckplump i kanten, verkar summan vara 1974 Daler Smt. Plus några ören.

 

År 1763, den 15 Maj. Pag. 235 o.236.

År 1763 den 15 Maji hölts Allmän Sochnestämma wid Askeryds Kyrkia, då följande förehades.

1.  Förehades räkenskaperna, öfwersågos och jämfördes med Specialierna och funnos rigtige sedan en missändring ändrad blef, därföre underskrefwos.

2.  Proponerades angående lächtarens byggande i Södra Kyrkian och beslöts att mäster Hans Dahlström som är Häradssnickare påtager sig arbetet jämte dagswärken.

3.  Skall arbetet företagas genast efter Pingest då dagswärken, så många som behöfwes, pålyses å Predikstolen. Den som försummar sända eller sänder odugeligit folck plichte med 2 dagswärkens praesterande. Skall arbetet regleras af Herr Prosten Kyrkiowärdarna och ett par goda män som utläres jämte byggmästaren.

3.  Öfwerenskommo Församblingens Respective Ledamöter efter Herr Prostens Proposition att Gudstjensten skall begynnas med Psalmen: Hijt o Jesu Sambloms Wij. Sedan Barndop, Kyrkiogång och Syndabekjännelsen. Begynnelse gjöres Pingestdagen.

4.  Att det läses Epistelen och Evangelium under stundom då kalt är och många Sysslor äro att förrätta tycker ej alla i Församblingen ej om, uthan bifaller Prästerskapets godt finnande.

5.  Föredrogs om icke en Collect till den förr bewiljad är, må lemnas Petter Samuelsson i Brokafall, som är vice Klåckare, för det Han betjänar Kyrkiogångs Hustrur med pallars ned och upstående? Swarades Ja, och utsattes Annandag Juhl.

6.  Ett nytt bårkläde anskaffas och af det gambla gjöres ett mindre till små lijk.

7.  Ombyttes Kyrkiowärdarna nämbligen Anders Jacobsson ifrå Karstorp,som med beröm warit i 19 år Kyrkiowärd och i dess ställe antogs Elias Jonsson i Lutarp så att nu äro Petter Jonsson i Redeby och Elias Jonsson Kyrkiowärdar.

8.  Sexmän:

Redeby rote Hans Larsson i Äsewad

Lönhulta rote Johan Nilsson ibidem.

Hwästorpa rote Anders ibidem

Karstorpa rote Johan Månsson i Ingewallstorp

Lägernäs rote Lars Larsson i Lägernäs

Kalswed Pehr Andersson i Kalswed

Rotemästare:

Redeby rote Johannes Pehrsson

Karstorpa rote Niclas Bengtsson i Swänstorp

Wära rote Johan Pehrsson i Lutarp

Lönhulta rote Pehr Pehrsson i Skyttlingebäck

Hwästorpa rote Måns i Möjefall

Kjättestorpa rote Nils Pehrsson i Skafarp

Lägernäs rote Nils Paulsson i Hult

Bubbarpa rote Hans Arvidsson i Bubbarp

Sedermera ährhindrades:

9.  Att Församblingen måste nödwändigt i Sommar täcka både stora byggningen i Prästegården och Klåckare stufwan.

10.  Intages till Fattigmedlens åtnjutande Oluf i Hälla och Hans Hustru.

Item Johan Jönsson i Söreängen

Item gåssen Jonas Larsson i Mon.

11.  Påtog sig Församblingen att skaffa en sågad torr planka af 12 tum af hwardt Helt Hemman.

12.  Näfwer till Klåckare stufwan utgjöres 1 lispund af hwardt Helt Hemman då det pålyses.

Sist slöts med Nåd och Wälsignelsens tillönskande.

                                                                       Actum ut Supra

                                                                       Jöns Meurling.

Nils Åkerman,  Johan Larsson,  Anders Jacobsson,  Lars Andersson.

 

Detta var Jöns Meurlings sista stämmoprotokoll som kyrkoherde i Askeryd. Han var född i Kristdala den 6 januari 1703, kyrkoherde i Askeryd 1742, prost 1753, kyrkoherde i St. Åby och Ödeshög 1763, död den 16 december 1778. Han var gift första gången med Maria Juliana Malmström, död den 23 september och begravd i Askeryds kyrka den 9 oktober 1750. Gift andra gången på Aneby med Elisabeth Wrangel af Lindeberg. ”En lärd och angenäm man”.

 

År 1764. Den 19 Februari. Pag. 237.

År 1764 den 19 Februarii hölts en allmän och Laga Sockenstämma med Askeryds Respective och Lofliga församlings ledamöter i wördsamt följe af Högwördige Herr Doct. och Biskopens samt Max. Ven. Consistorii Circulaire Bref af den 7 Decemb.som hit ankom den 8 Februarii, grundat på Kongl. Majestäts Nådiga Förordning och Hospitals och Barnhusinrättningarne i Rijket under den 11 April 1763, att inhämta församlingens förslag hwad som hemorten bör förpligta till sine med allmänt bifall antagne Husfattiges tillräckeliga försörgning, detta åhr 1764, och sedan framgent.

Detta blef sålunda Församblingen förestält och den Nummer af dem Fattige 38 (?) fastställt med försörgning af 4 Kappar säd på hwart helt hemman, hälften Råg och hälften Korn, som utgjör för dem medelst annat understöd en någorlunda tillräckelig utkomst, till ungefärligen 5 Kappar på hwar person, och uti penningar, som olika utfaller á 1 daler Smt. på de uslaste och 16 öre på de öfrige, fast man dem uti wissa Classer indelt, att ibland något mer, och understundom mindre kan tillfalla efter glada gifwares hiertelag Item de mäst bräcklige skiutsas omkring på församlingen att niuta både Kläder och underhuld.

2.  Bewiljades att gamla Östen skall få bo uti Sochnestugan, dock så länge han sig skickeligen och wäl förhåller.

3.  Tillhölts Kyrkowächtaren att tillhålla Kyrkodörrarne under Syndabekännelse, ock jämwäl under Predikan tillstängas utan att låsas, så framt Han bägge sysslorna will behålla.

4.  Recommenderades Stamboken som förledne söndag uplästes Resolutionen om Kongl. Majestäts Nådeligen förlänte Resolution för Skeninge stad och Församling, förelästes 8 dagar förut, och måndag börjas med gåfworna.

Slöts med Guds Nådeliga wälsignelse.

                                                                                 Johan Waenerberg

Nils Åkerman.

 

År 1764 den 17 Juni. Pag. 237 o. 238.

Den 17 Junii hölts en allmän Lageligen utlyst Socknestämma med den Respective Askeryds församling då följande förehades.

1.  Uplästes Kyrkoräkningarne, då Special-Böckerna jämfördes med Hufwudboken, då alt rigtigt handteratas och blef underskrifwit af därwarande Herrar och Män.

2.  Blef förestält ytterligare angående Circulair brefwet om de fattiges tillräckeliga försörgning: Men huru gagneligit och högstagtigit (?) i detta ämnet Högwördig Herr Biskopens både förslag och ömsinsta tancka, samt den föreställning församlingen giordes, så stadnade de dock i den tanckan, att lika som wälbemälte Herre sielf wid biskopsvisitationen detta ärende förfarit och låtit inflyta uti 15 §, huru församlingen dermed bäst i brist på fattigstuga kunde utkomma till de fattigas försörgande, att de icke någon nöd lida kunna; Blef således beslutit att församlingen blifwer wid det som förut slutit är; jämwäl af förra Socknestämmo Protocollet § 1 ärfares.

3.  De som för swaghets skuld föras omkring uti församlingen, bekomma icke utdelning, allenast till skopenningar eller någon särdeles förnödenhet; Det beslöts ock i kraft af Högwördig Herr Biskopens förslag, att qwarlåtenskapen wid deras död blir anslagen till de fattiga.

4.  Ombyttes Kyrkowärd i Peter Jönssons ställe i Redeby och antogs Eric Nilsson i Ägersiö, så att nu äro Elias Jönsson i Lutarp samt Eric Nilsson i Ägersiö Kyrkowärdar. Sexmännerna förblefwo nu som förr. Till Rotmästare i Karstorps Rote antogs Jonas i Norra Holma. Uti Redeby Rote Peter Larsson i Essewad. Uti Lägernäs Rote Sven i Wärnarp.

5.  Öfwerklagades att alt för många intränga sig att löpa uppå Orgellächtaren, både Organisten till hinder och Lächtaren till skada, som redan swigtat, blef förbudit att icke widare så sker, samt beslöts att af goda Män besigtigas och skall 2-ne pelare undersättias, lächtaren till styrka. Äfwen wid tillfälle att efterse Klockestapelen, som skall wara något bristfällig. Den som går uppå Lächtaren utan Organistens tillständelse belades med 12 öre Silfwermynts pligt.

I öfrigt med Guds Nåds och wälsignelses tillönskan slöts denna sammankomst.

                                                                            Actum ut Supra

                                                                            Johan Waenerberg

Jacob Tigerschiöldh.

Nils Högberg.

 

År 1766, den 12 januari. Pag. 239.

Den 12 Januarii 1766 hölts en allmän 14 dagar förut utlyst Sockenstämma då följande blef belefwat.

Samma dag företogs att upläsas såwäl special som summariske räkningarne och blefwo wederbörligen approberade som med närwarandes namn och underskrift beseglades. I öfrigt med Guds Nåd och Wälsignelses tillönskan slöts denna sammankomst.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                Johan Waenerberg

 

År 1766 den 2 Februari. Volym K I a 3. Pag. 1.

År 1766 den 2 Februari hölts, efter skjedd pålysning Allmän Socknestämma uti Socknestufwan, då efter en korteligen gjord upmuntran af den nyligen hit anlände Kyrkoherden, Kongl. Hofpredikanten, Doctor Bohnsack till Församlingen, att alltid beflita sig om en loflig Enighet, god ordning och underdånigste efterlefnad af Kongl. Majestäts, på wårt inbördes wäl, hälsosamsta Lagar, Askeryds Respective och Hederwärda Ledamöter behagade under ömsint åtanka af huru slätt och swagt ofwannämnde dess Kyrkoherde är i Prestgården, hwilken till wåningshusen war så ganska förfallen och bristfällig, wore logerad, besluta att wid möjeligsta första i wår, sedan förut Laga Syn blifwit hållen låta derstädes reparera och bygga, till hwilken ända slöts ock ytterligare den 23 Febr.

1.  Att en god syll eller stock af hwarje fjerding skulle huggas och framföras, hwarje stock 12 a 14 Alnar.

2.  Att en ½ Tolft bräder af hwarje Helgård skall framskaffas.

3.  Att allt detta skall skje med möjeligste första och medan Föret påstår.

Detta belefwat och allmänneligen öfwerenskommet wara, betygar

                                                                                 C. J. Bohnsack

 

År 1766, den 9 Februari. Mapp. N I 1.Vadstena Landsarkiv.

I Herrans Namn.

Åhr 1766 den 9 Febr. eller fastelags söndag, blef ordentelig Probsvisitation hållen med Askeryds och Bredestads lofl. Församblingar uti Moder Kyrkjan, enl. Kongl. Kyrkjoordningen, och Högwördiga Dom Capitlets befallning under 16 sistledne Jan: Följande förehades. Sedan till desse församblingar, genom Kongl. Fullmagt förordnande och nyligen ankomne Kyrkoherden, Kongl. Hofpredikanten Herr Doctor Christian Julius Bohnsach, hade hållit, et till detta tillfället lämpat kort Tahl i anledning af Joh. 12. Cap. 35. 36 v. och der på Catechissmi förhör företagit, hvarpå en redig Husförhörs Längd till flera åhr beqwäm, upprättad af Herr Doctoren och Kyrkoherden, vid nyligen hållne husförhör; framwistes, och sedan större dehlen af församblingen å daga lagt en wacker Christendomskunskap blef slutadt med wälsignelse och förmaning till förkofring i synnerhet, at hemma i husen hålla barn och tjenstefolk, at uti och utan bok väl läsa sin Christendoms hufwudstycken utom hwilket de förhör lärarna hålla, icke kunna blifva nog tillräckeliga, at hos barn och ungdom inprägla och i minnet fästa och fatta Guds sanna Kjännedom och den ordning Han till saligheten föreskrifwit; Härpå fingo Qwinnokjönet och Ungdomen Hemlof och i Choret blef följande efterfrågat:

1-mo.  Om wid offenteliga Gudstjensten och enskilta själawården all ting efter Kongliga Kyrkjo-Lagen, warder förrättadt och i rättom tid och behörigen fullgiöras: Hwar till swarades, at alt skjer efter deras önskan skickeliga och ordenteliga.

2-o.  Om någon Kyrkjo Byggnad nu wore angelägen; Swar: Kyrkjotaket är fehlagtigt på Norra sidan, hwarföre blef tilstyrkt at med  första anskaffa spån och det mehra som dertill fordras, på det tidens utdrägt ej må göra Kostnaden desto drygare. Så berättades efwen, at till en ny läktare i Norra Kyrkjan wore redan anskaffade några bjälkar och bräder, och så fort sig gjöra låter, wilja de denna byggnad företaga.

3-tio.  Uti hwad beskaffenhet Prästegårds Byggnad, häfd och bruk nu befinnes. Kyrkoherden Herr Doctor Bohnsach beklagade sig wäl öfwer bofälliga (förfallna) och Hälsoförderfwande wåningsrum. Men derjämte betygande sin tacksamma ärkjänslo öfwer det löfte, som församlingen redan giort, at med giörligaste första draga den omsorg, at på hwad dem ankommer skall blifwa bygt, bättradt och botadt, till Hans nöije och beqwämlighet. Härwid påmintes at angelägenheten fordrar, at laga Husesyn blir hållen på Prästegården så snart åhrstiden det medgifwer, på det under Herr Magister Waennerbergs wistande här på orten den må för sig gå, helst Han synes för 3 åhr, derwid blifwa answarig.

4-tio.  Öfwersågos Askeryds Räkenskaps Böcker, och befans Kyrkjans hela Cassa wid sista eller 1765 åhrs slut bestå af 574 daler silfwermynt hwaraf allenast nu funnos i Kyrkjokistan Contant i Sedlar 197 daler, 10 2/3 öre, i slantar 15 skilling, i hwitmynt 4 daler, 9 öre, samt en Grefwe Brahes och 2-nne Pommerska gyllen. Summa Twåhundra sexton daler, 19 1/3 öre Silfwermynt och de öfriga Trehundrade Femtio Sju daler, 12 1/3 öre bestå uti innestående Wijnsädes penningar och utlåningar. Bredestads hela Kyrkjocassa består af Ett Tusende Fyrahundrade Fem daler Silfwermynt hwaraf allenast finnas i Kyrkjo-Kistan 145 Skilling. 10 1/3 öre och öfrige 1259 daler 21 1/3 öre Silfwermynt äro utlånte.

Och alldenstund förenemnde utlåningar efter noga granskning blef befunnit, att på osäker hand eller ingen pant ganska många penningar äro utlånte, blefwo Herr Kyrkoherden och Kyrkowärdar tillstyrkta att för Capital och Intresse inlemna tillräckeliga säkra panter eller i annan händelse lagligen indrifwa Kyrkjans penningar.

Härwid lofwade wäl Herr Doctoren wilja göra hwad möjeligt är, men förbehölt sig kraftigigt, at de som Kyrkjopenningar i osäkra händer, och utan fullkomlig säker pant, utlemnat, må blifwa answariga om Kyrkorna komma i någon större eller mindre mistning af sina penningar.

5-to.  Af Kyrkjans saker war intet borta, allenast bland böckerna fattades Cronhielms Historia Ecclesistic, Darelii Sochne Apotheque och 2-ne band af Schriwers Sjelaskatt, hwilka sednare Magister Waennerberg berättade före sin tid wara i församblingen utlånte.

6-to.  Alla Kongl. Förordningar woro så oredigt sammanblandade att man i hast ej kunde utröna om de woro tillstädes eller ej som åhrligen böra upläsas. I lika stånd woro ock wördade Consistorii bref.

7-mo.  Den mig anbefalte Liqvidation emellan Kyrkoherden Herr Doctor Bohnsach och Herr Magister Waennerberg behöfdes nu icke sedan den förra af Kristeligit medlidande eftergaf all sin skjäliga fordran hos den sednare som des på medföljande på församblingens interessionsskrift (medling) anförde utlåtelser utwisar; Så blef ock Herr Lundwall (dåvarande komministern i Bredestad) hederliga till sitt nöije af Herr Doctoren belönt och således utmerktes på det ömaste, dess Kristeliga Hjertta och hederliga sinnelag mehr än någon kunnat förmoda wid närwarande Conjuncturer, icke en ny Landthushållning skall kunna begynnas och icke mehr är förra årets Tertials säd är at tillgå, och als intet af Prästegårdens afkomst. (avkastning.)

8-do.  Den räkning Herr Probsten Meurling insändt, har jag äfwen öfwersändt med Magister Waennerbergs påskrift, som borde ock bewekas till medlidande öfwer denne nu mehra olyckeliga Mannen.

9-no.  Konungens höga Befallningshafwandes 2-ne Resolutioner är nu efter befallning här hos öfwersända, och sedan derwid mehra ej behöfdes, torde wederbörande efter sin åstundan dem återfå.

Sluteligen tillfölje af Kongl. Kyrkjoordningen får jag berätta att ingen uppenbar förargelig ogudaktighet förspörjes nu i församblingarne, den emot Liutenant Gyllenspetz angifna och under Höglofliga Kongl. Götha Hofrätts skjärskådande grofwaste brottsmåhlssak är ännu oafgiord, och Han med ena dottern i fängelse bragt; den andra minderåriga, som äfwen på fadren bekjenner lägersmåhl med sig, och några weckor warit i mitt hus, och sedermehra hos Herr Kyrkoherden Engstrand, då hon länge förut warit hos Comminister Boraeus, påstår ständigt at dess friwiliga bekjennelse är sannfärdig, och sin grufweliga synd hjerteligen ångrar, men kan så wähl som systren här wid icke angifwa några wittnen, den nekande fadren till öfwertygelse.

Den tröghet wid fattighjelpens gifwande som förmantes under förra swåra åhren förmodar man nu skola upphöra, och försäkrar Herr Doctoren at på redigast grund sätja inkomsten och utdehlningen till de fattiga.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                 J. P. Tranberg

J. P. Tranberg var kontraktsprost och kyrkoherde i Säby

 

År 1766, den 8 Juni. Pag. 2 o. 3.

1766, den 8 Juni hölts allmän Sockenstämma, då beslöts alla prestegårdsbyggnader, på sätt som följer.

1.  Att taket på byggnaden, som sades wara förfallet i företrädarens tid, skall ärsättning sökas fås af församlingens ledamöter.

2.  Att byggnaden, som skall bestå af öfwerbyggnad på gamla huset, företagas skall nästkommande den 9 Junii och därmed dageligen continuera tils den färdig warder.

3. Att 3-ne Hemman skola arbeta och swara tillsammans för hwarje Knut. Kommandes 2-ne personer dageligen, för hwarje Knut sig infinna.

4.  Att Petter i Bålwiken skall öfwertalas bli byggmästare för denna byggnad och därföre ärhålla tillständigt arfwode af församlingen.

5.  Att, då denna byggnad blifwet således i förswarsgott stånd satt, blifwer jag Bohnsack fulleliga nögd med wånings husen i Prestgården och skall under skyldigsta Tacksäjelse för församlingens benägenhet och enighet, att bidraga till mitt goda logerande, draga försorg, att all warder behörigen wid makt hållet och wårdat.

6.  Att ej heller jag sedan giör någon pretention af församlingen om särskilt kjök i byggnaden, skolande församlingen därom med Herr Prosten Meurling, Företrädaren, öfwerens komma.

7.  Att Nils i Skafarp som ämnade resa till Norrkjöping denna tiden, skulle betinga däruppe sex tunnor grå kalk, att wara i beredskap.

                                                                                     C. J. Bohnsack

N. Åkerman.

 

År 1766, den 20 Juni. Pag. 3.

Den 20 Juni 1766 beslöts angående byggnaden, som nu war kommen till tak, att

1.  Täckningen skulle skje midsommarafton

2.  Att kalken skulle tagas från Korskjälla för 2 daler Smt, samt 2 Tunnor, hwilka skola föras hem af Per i Skafarp mot 2 daler Smt i forlön.

3.  Att tegel skulle tagas 1000 ifrån Olstorp, till en början; Men af Doctor Bohnsack priset, genom bref till Högwälborne Herr Baron Koskull, betingas till det lindrigaste och mindste, än nu af Insp. wid Olstorp påstods, som war 40 Daler Smt Tusende.

4.  Att Teglet skulle hemföras rotewis, om onsdag den 25 Junii.

5.  Att Dahlström skulle mura i Prästgården samt hålla sig sjelf derunder med födan, emot skälig betalning.

6.  Att murningen skulle företagas ofördröjligen och efter 8 dagars förlopp.

7.  Att de gårdar, som ej warit med wid bygget, såsom Ramswik, Hälla, Åsnaryd, 1/8 i Swenstorp etc, skulle sammankomma, att uptaga leer, om måndag den 23 Junii.

                                                                                     Actum

                                                                                C. J. Bohnsack

Per Samuelsson.

 

År 1766, den 10 Oktober. Pag 4.

Den 10 October 1766 afhandlades på allmän socknestämma

1.  Att hwarje Fjerdedelshemman sammanskjuter 2 Daler Smt, som gjör på Helgård, Åtta Daler Silfwermynt.

2.  Att snickare Dahlström får för hwarje gluggs förseende med anständigt snickarwärk, Sex Daler Silfwermynt.

3.  Att ofwannämnda sammanskott skall mottagas, förwaras och utlefwereras emot qwitto, wid förefallande behof, utaf Klockaren Per Samuelsson, som får för sin möda wid räkenskaperna, Sex Daler silfwermynt.

4.  Accorderades och faststältes, att för murarbetet skulle Mäster Dahlström få Fyratio Daler Silfermynt.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Ingen underskrift

Åkerman, Erik Nilsson i Ägersiö,

Anders Hansson i Wästorp, Nils Jacobsson.

 

År 1766, den 30 November. Pag. 5.

Den 30 November 1766 bewiljades

1. Att Sämja emellan Pastor och Församlingen angående lönen skall giöras nästa Walborgsmässodag, kommande emedeltid Pastor, att upbära för innewarande år efter förra Sämjan. Får dock Pastor en Tunna ren säd af hwar Hel-gård, i rent swenskt allmänt mått, med tillhörande kappar, samt för detta året gifwes i sämjepenningar Tre Daler Silfwermynt af hwar Helgård, och så i proportion; Hwarwid likwäl med de swagare förmedlade Hemman, jämkas, efter inbördes gott förtroende.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          Ingen underskrift

J. Tigerschiöldh,  Nils Åkerman.

 

År 1766, den 30 December. Pag. 6.

Den 30 December 1766 blef undersökning, till underdånigst följe af Kong. Resol. På Presterskapets beswär den 22 October 1723, samt Kongl Förordningen af den 14 januari 1726, hållen, om Rusthållaren Per Danielsson och dess hustru Ingrid Johansdotter uti Hafrida, hwilka råkat natten emellan den 26 och 27 föregående Decbr., qwäfwa sitt lilla barn, uti sömnen;

Detta folk, som sig ömkligen jämrade, befanns, efter fleras enhälliga intygan wara och städse warit ett stilla, ärbart och Gudfruktigt Folk, och, altså ej kunna skjäligen misstänkas för någon arghet och onska; utan antas fast mer denna olyckshändelse arriverat utaf blott wåda: Hwarföre dessa föräldrar sedermera, med det wanliga formulair af Handboken i Guds församlings gemenskap åter intagna blef.

                                                                                          Bohnsack

Tigerschiöld, Lars Jaensson, Rusthållare i Haverida,

Hans Jaensson i Hageryda, Johannes Månsson i Späckewad. (Flisby socken?)

 

År 1667, den 1 Februari. Pag. 7.

1 Februarii. På grannlagets anmälan från Karstorp, om den därboende, men nu åtsagde inhysesmannen Sven Jonssons elaka och obetänksamma opförande, sammankallades socknens äldste, att stadfästa något wisst emot sådant ytterligare dess framförande, och beslöts, att som det härrörde af något omåttligt brännwinssupande, hwaren som bewisligen kan öfwertygas härefter gie eller sälja Honom något brännwin, skall plikta 1 Daler Silfwermynt till de fattiga.

                                                                                          Bohnsack

 

År 1767 den 3 April. Pag. 7.

April 3. då stora 1:sta Böndagen war, blef Kongl Förordningen angående Budkaflars utskickande och kringbärande af den 1 Julii 1743, efter Högmässopredikan, af Predikstolen upläst, hwilket härmed, i anledning af Domkapitlets ankomna stadgande i Circulair bref af den 18 sistledne Martii, betygas.

Askeryds Kyrkia den 3 April 1767.

              Nils Högberg.

          Pehr Samuelsson.

 

År 1767, den 21 Juni. Pag. 8 f.f.

Den 21 Junii hölls almän soknestämma, då

1.  Räkenskaperna ifrån 1766 den 19 Januarii till och med Maji år 1667 upwistes och hade därwid ingen att något ärinra.

2.  Att alla utstående Kyrkans fordringar af wijnsäds och contanta utlåningar skola betalas nästa Michaelidag, i widrig händelse de skyldige lagsökas skall.

3.  Att klocksträngarna skola af kyrkowärdarna ansas och alltid påliteligen widmagthållas, och att Organisten, som alltid efter ser  i Stapelen hur härmed tillgår och gjenast, på answar, rapporterar hwad bristfälligt wara månde.

4.  Att efterhanda kyrko-reparationerne, så wida råd och lägenhet medgifwer, skola företagas, och till en början, emedan andra nödiga byggnadsmaterialier ännu ej woro påtänkteoch insamlade, orgelläktaren skulle denna sommar, anstrykas med anständig prydsam färg.

5.  Att målaren Fridsberg skulle antagas till detta arbete och förut nu gjenast förslag på färg och kostnaden upgifwa.

6.  Att alla resterande skola sina byggningsbräder ofördröjeligast, jemte penningar till byggnads cassan aflefwerera för Prästegården.

7.  Att resterande bräder, skola till midsommar afton aflefwereras,. och ett nytt sammanskått bräder till Otta (8) af hwarje full gård skall utgå nu dessa dagar, och så fort det sig gjöra låter,allra sist innan nästa Persmässo-dag, till 6 alnars längd.

8.  Att Torsten Nilsson från Forserum, som opptedde wackra bewis, skulle få bli Socknskräddare, samt Jonas Svensson från Torpa skulle få bli Socknskräddare dräng.

9.  Att i Fattigdel kommer här efter ingen att få, utan den eller de först upter lageligt inventarium på hwad de äga, som sedan, wid dess afgång skall altsammans tillfalla fattig cassan, sedan det behörigen blifwet försålt.

10. Att sokneboderne ej kunna eller få uthyras.

11.  Att 8 alnar Spån af hwarje helgård skall inlefwereras, och det hwarje år, i Sokneboden, innan midsommartiden.

12.  Att Stoldelning skall skje ju förr dess häldre och ett project därtil upsäties.

13.  Att Extractum Protocolli af sidsta jordransakningen i puncterna angående Askeryds Kyrkojords återwinnande, skall hos Högwällofliga Häradshöfdinge Ämbetet utlösas.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

På församlingens wägnar

Åkerman, Tigerschiöld, Nils Högberg.

Giordes wäl ärinran om Sämjans af den 30 Novbr. 1766 ändring af en eller annan, och förklarade sig Pastor att hwem helst den behagar ändra, Honom står det fritt, däremot den samma då gifwer mig efter 1681 års Kongl. Förordning.

                                                                                     C. J. Bohnsack

 

År 1767 den 12 Juli. Pag. 10.

Den 12 Julii i soknstämma beslöts

1.  Att målaren Fridsberg skall få sin spisning hos Doctorn och Kyrkoherden emot contant betalning under dess arbets tid med målningen.

2.  Att bräderna,som äro ämnade till Prästgårdsbyggnad och ej afgjorda, skola af wederbörande framlemnas i wapenhuset, och därefter ställningen upslås af Petter i Bålwiken med ett dagswärks hjelp, nästa lördag.

3.  Att Dahlström och Isak skola arbeta i Prästgården ofördröjligast och i denna wecka, börja ånyo; Kommandes Isak få betalning för hwad Han giör, samt Dahlström för hwad Han giör, under wilkor, att arbetet, i detta år, blir fullkomnat och slutat.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          C. J. Bohnsack

 

År 1767, den 1 November. Pag. 11.

1767 1. Novbr. Blef undersökning hållen om Soldaten Nils Lägerholm och dess Hustru Annica Hansdotters Barn ifrån Lägernäs, samt Rusthållaren Anders Jaenssons och dess Hustru Anna Catarina Lundboms Barn i Hafrida. Bäge barnen befunnos döda i föräldrarnas sängar; varande Lägerholms barn 5 weckor och Anders Jaenssons barn 10 weckor gamla. Barnen blefwo besiktigade, det förra af Nämndeman Jan i Kalswed, det sednare af Nämndeman Jan i Lutarp, som intygade, ej minsta synbar åkomma warit å någotdera barnet. Betygade ock grannarne, föräldrarne, med all huld- och ömhet, städse sedt sina barn till godo och att ej skjäl wore, att tro annat, än att de olyckliga händelser skjedt af pur wåda, det ock föräldrarne, under betygade djupa sorg och oro, nu mer endast kunde tillfridställa sig med.

Sedan en alfwarsam förmaning blef gifwen, blef föräldrarne tillsagt följande Söndag sig infinna att efter wanliga formulairet i kyrkan intagas, och att barnen medlertid kunde få begrafwas.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

 

År 1767, den 8 November. Pag. 12.

1767 8. Novbr. War allmän Soknstämma då handlades följande.

1.  Warnades Fattighjonet Sven i Soknstufwa att ej widare gje anledning till split och misshälligheter så inom som utom socknstufwan och det wid förlust att få wara i stufwan längre, då något widare skulle höras.

2.  Att klockesträngar och tistlar lagas och Kyrkowärdarne, af eget bewåget därom besörja, då Organisten därom förut har att tillsäja.

3.  Proponerades om Gjerningsmännens lön med det mera, som ännu återstod, att betala för Prästgårdsbyggnaden, och bewiljades att ren räkning skulle formeras af Klockaren och därefter pengar provisionelt 3 Daler Smt på hwart Helt Hemman sammanskjutas, då hwar och en kunde bli betalt. Rotmästarna, skulle dessa, som de förra, innestående pengar, infordra och till Klockaren forderligast inlemna.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Ingen underskrift

Nils Åkerman, Erik Nilsson i Ägersiö,

Johan Larsson i Lutarp, Christer Arvidsson i Swänstorp.

 

År 1768 den 14 Februari. Pag. 12.

Den 14 Febr. 1768. Sedan Rusthållare Jonas Pärssons i Lutarp Hustru Christin Larsdotter befans ihjällegat ett sitt späda 7 weckors gamla Barn uti sängen och därom till Kronobefallningsman Herr Bosteij war tillkänna gifwet, förhördes målet i socknestufwan, i flera af församlingens och grannarnas närwaro, och de det efter fleras intygan, befans wara skjedt, af blott wåda, blef, under alfwarsam förmaning afgjort, at, denna gång, skulle felet bötas och pliktas för, medelst wanlig intagning i Kyrkan enligt Kyrkolagen.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

 

År 1768 den 17 Juni. Pag. 13.

1768 den 17 Junii ransakade Pastor, i öfwerwaro af Herr V. Kronobefallningsman Planck och församlingens äldesta angående Torparen på Rosendal under Edhults Säteri Eric Ersson och dess hustru Maja Persdotters barn, benämnt Sara, hwilket af modern sades wara blifwet qwaeft till döds i dess säng, natten emellan den 8 och 9 Junii. Här wid befans efter intygande af torparen Sacris Isaksson i Boxholmen samt dess hustru Gertrud Jonsdotter, som det döda barnet besiktigat, att händelsen måst warit af wåda, så mycket mer som föräldrarna alltid för stillhet och ömhet för sina barn, af hwilka de ännu hafwa 5 lefwande, woro almäneligen kjände. De skola altså få, efter betygad ånger öfwer sin synd, enligt Kyrkolagen i Kyrkans gemenskap återintagas nästa Söndag.

I anseende till så ofta nu förefallna slika händelser kommer ock en ödmjuk Remonstration (redogörelse) af dessa Olyckshändelser till Högwällofliga Landshöfdinga Ämbetet at afgå.

                                                                                          C. J. Bohnsack

Carl Fried. Planck,

Lars Johansson i Hafrida.

 

År 1768 den 20 November. Pag. 14

Den 20 Novbr. 1768 war Soknstämma, då

§ 1.  Föredrogs Herr Maj. Och Öfwerjägmästaren von Staffes ankomne bref till Pastor, angående, huru wida Norra Wedbos Almännings skog Hålweden borde af soknen, så wäl som andra soknar, befredas; Swarades: att, som Askeryds Församling i manna minne, ej skall nyttjat något trä ur samma almänning, så hyser Församlingen det förtroendet till Herr Öfwerjägmästaren, att denna almänning likafult och utan nu owanligt församlingens deltagande däri, fredad warder med förbehåll af den rätt, som ej mindre denna, än de andra församlingar tillkommandes.

§ 2.  Att den 21 Junii bewiljade 8 Daler Smt af hwar gård skal säkert den 1 mars årligen inlefwereras.

§ 3.  Att en Kyrk-stege skulle giöras, och därtil slanor framkiöras af åboerne i Assjö och stegen giöras af mellangården i Reby.

§ 4.  Att Järnplåtar skulle efterhöras till kjärrors gjörande för kjörande af Herr Fänr. Åkerman, och behagade den commission sig gunstigt åtaga.

§ 5.  Att aflidne Östens lilla qwarlåtenskap skall auktioneras och pengarna til fattigcassan inflyta.

§ 6.  Att till luckskjulet etc. skulle bräder framföras, men bräder uppkjöpas ifrån Axfallsboda til 20 tolfter, hwartil sammanskott af Torpen skulle gjöras; Sven Jonsson i St. Lönhult åtog sig härom efterhöra.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     Ingen underskrift

Nils Åkerman, Johan Nilsson i Ägersjö, Per Samuelsson i Brokafall.

P.S.§ 7. Att en ny kappråck af brunt kläde med röda upslag samt foder til skulle af Kyrkpengar ofördröjligen uphandlas.

 

År 1770, den 4 Juni. Pag. 16 o. 17.

Sockenstämmo protocoll den 4 Junii 1770.

1.  Upwistes Kyrkoräkningarna för åren 1769 och 1770. Hwilka til Församlingens Revision utwisas hwar til åtog sig Herr Fendrick Åkerman sig med Klåckarens tilhielp detta wärkställa.

2.  Kom församlingen öfwerens att nu i Sommar låta Spåna och stryka på Kyrkotaket så långt som Materialierne räcka, och tilsades att all rest. af Spån skulle inlefwereras.

3.  Beslutades att någon tilförlitelig Byggmästare skulle förskrifwas till Klåckstapelns besiktigande, som tros wara nog Swag.

4.  Att Ringmuren kring Kyrkogården skall med dagswärken nu med första upläggas.

5.  Denna punkt är helt överstreckad och oläslig.

6.  Kyrko föreståndare åtog sig Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Gyllenschiöld med tilhielp af Johan Hansson i Ägersjö till nästa Socknestämma år 1771 den 1 Maji denna förrättning förestå.

7. Anmälte Herr Ryttmästaren och Riddaren att den i Kyrkian uphängde geometriska Chartan rörande Rotekulla kunde i framtiden gifwa anledning till praetentioner å Kyrkians wägnar och äfwen förargelse, hwarföre församlingen uti wänlighet samtyckte att denna Charta må hädanefter uti Sacristian förwaras.

Här gällde det tydligen att sudda ut spåren efter faderns, majoren Svante Carlheim-Gyllenschiölds, olagliga annektering av Rotekulla!

8.  Omfattar endast val av funktionärer och är av ringa intresse.

9.  Att Kappråck till Spögubben med första skall förskaffas.

10.  Att ett nytt Inventarium på Kyrkians Byggnings materialier och annan Redskap skal uprättas.

11.  Att sammanskott til förlön för de upkiöpte bräderna skall utgiöras af 2 Daler Koppmnt af hwart Helt Hemman och proportionaliter af de mindre.

                                                                                               C. J. Bohnsack

G. Carlh:Gyllenschiöld,

Åkerman, Nils Högberg.

 

År 1770, den 1 Juli. Pag. 17.

År 1770 den 1 Julii Ransakades om gamla änkian Maja Månsdotter i Rotekulla, som den 25 Sistl. Junii fants död uti Lillahems Badstuga; Och berättades af Jonas Zachris Son, att Hon om morgonen kom och begiärde för sin nödwändighet få giöra eld uti Badstugan, hwilket Jonas så mycket mera kunde bifalla, som Hon detta flera gånger tilförene giordt, och äfwen nu syntes wara wid wanlig styrko och sundt förnuft, hwilket ock änkian Ingrid i Fattigstugan besannar, som Hon talt med under det Hon eldat i Badstugan, Folket, som alla den dagen woro ute på arbete wiste ej något om Henne förän mot aftonen, då en liten flicka gått till Badstugan och sedt Henne liggande på lafwen, hwilket Hon straxt berättade för Jonas som då wid sin ditkomst fann Henne död utan att finna det ringaste tecken till något wåldssammeligit, hwilket så mycket mera är troligit, som man ej wet någon hafwa det minsta emot Henne, utan kan slutas att Hon wådeligen blifwit qwafd af wärmen i Badstugan.

                                                                                          C. J. Bohnsack

 

År 1770 den 14 Oktober. Pag. 18 o. 19.

År 1770 den 14 October hölts allmän Socknstämma, då därwid följande förehades.

1.  Blef af Församlingen enhälligt beslutat att all oordning wid Gudstjenstens början skulle aftystas, så att de närwarande under sammanringningen skola gå i Kyrkian wid plikt af 8 öre Smt för hwar och en som ther emot bryter, hwar af Rotemästarne, som upsikt här på hafwa, böra få för sitt beswär 2 öre, de öfrige 6 öre tillfaller Kyrkian.

2.  Angående Befallningsman Lindstedts skuld till Kyrkian, kom Församlingen öfwerens, att dåwarande Kyrkiowärdar, jemte Prosten Meurling som utlånt Kyrkians penningar utan säkerhet, böra denna skuld antingen indrifwa eller samfällt betala, hwilka Kyrkiowärdar nu straxt tilsägas at taga anstalt här om.

3.  Anmodade Församlingen Herr Inspector Högberg att med Rotemästarnas tilhielp söka indrifwa de för flera år tillbaka innestående Winsädespenningar; Hwilket Herr Inspectoren lofwade i giörligaste måtto fullgiöra, så snart de, hos fierdingsman Nils i Stenabo, härom warande handlingar blifwa Honom tilstälte.

4.  Anmälte Johan Olofsson i Hafrida att ett Kyrkian tillhörigt timglas under Prosten Meurlings tid blifwit till Hans Lägergren utlemnat at lagas, hwarföre Johan Olofsson påtog sig detta timglas af Lägergren återfordra.

5.  Blef afslutat att 3 stycken träll till rännor på Kyrkiotaket skola i winter från Ydre skogarne framkiöras, och som den fierde rännan är börgad med jernplåtar, så skola flere dylika plåtar upkiöpas, at rännan häraf får fyllnad.

6. Antogs till Sockneskomakare Israel Torstensson från Boaskog och Flisby Sockn med tilstånd at hos Konungens Befallnings Hafwande utlösa behörigt fribref härpå.

                                                                                     C. J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld.

Johan Hansson.

 

År 1770, den 30 December. Pag. 19.

År 1770 den 30 December hölts allmän Socknstämma då följande föredrogs.

1.  Kom Församlingen öfwerens att antaga Tornbyggaren Petter Andersson från Linkiöping til Klåckestapelens reparerande nästa wår, hwarföre Församlingen ärbiuder Honom 50 Daler Smt uti ett för alt.

2.  Syllar framskaffas från Kiättelstorp 2 stycken. Utgiöres en biälke af hwarje 3 Hela Hemman, då antalet blir 20 stycken.

                                                                                          J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld.

 

År 1771, den 10 Februari. Pag. 20.

År 1771 den 10 Februari hölts Socknestämma då följande förehades.

1.  Beslöts att til Sockenstugan och en Kammares teldande i Prästegården skall utgiöras 2-ne plankor om 7 alnar af Helgården. Bolsterståckar huggas på Prästegårds skog och framkiöras af Åboarne i Redeby i afräkning på dagswärken.

2.  Beslöts att nytt Bårkläde nu wid marknaden skall till Kyrkian upkiöpas.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          C. J. Bohnsack

Per Samuelsson, Anders Jacobsson, Johan Hansson.

 

År 1771 den 5 Maj. Pag. 20 o. 21.

År 1771 den 5 Maji hölts allmän Wallborgsmässo Socknestämma då följande förehades.

1.  Uplästes, widkändes och underskrefwos Kyrkians Räkenskaper från den 1 Maji 1770 til samma tid 1771.

2.  Angående Bårkläden, kom församlingen öfwerens att det hädanefter för det nya skall lega betalas 10 2/3 öre, för det äldre betalas 5 1/3 öre Smt. Men det tredie såsom förslitit brukas af de fattige utan betalning.

3.  Förestältes Församlingen att sluteligen yttra sig, angående Frälse Befallningsman Lindstedts lån i Kyrkian, hwaraf nu resterar 38 Daler 24 öre Smt, till hwilkens betalande hos bemälte Lindstedt ingen tillgång finnes. Detta togs i ömsint öfwerwägande och kan Församlingen icke utan största skyldighet ärkiänna den ömsinta omwårdnad och goda hushållning som Herr Prosten Meurling under dess tid städse wisade, så emot Kyrkian som Församlingen: Men finne ock därjemte att dess lilla Kyrkio Cassa ej kan tåla, att denna skuld med 22 års ränta aldeles afskrifwes; fördenskull stannade Församlingen i det beslut, att Herr Prosten Meurling med dåwarande Kyrkiowärdar, som utan säkerhet utlånt Kyrkians penningar böra denna skuld 38 Daler 24 öre Smt betala, då all räntan eftergifwes.

4.  Intogs i fattiglängden änkian Hustru Anna i Gatan.

5.  Beslöts att utgiöras en Kappe säd af Helgården, af hwilken Spannemål den undfår en tunna som emottager och skiöter den usla änkian Elisabeth i Kiällaren.(?) Öfwerskottet häraf blir i behåld till Socknens Fattige, då ock denna änkian hädan efter likafult åtniuter dess fattigdel.

6.  Till Kyrkioföreståndare af almogen, efter Johan Hansson i Ägersiö, som nu begiärte afskied, antogs Rusthållaren Anders Jacobsson i Karstorp.

                                                                                     C. J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld

Nils Åkerman

Afslutades att alla redeliga Sterbhusen böra utgifwa för klädenas nyttiande och Testamenten, hwilket hos wederbörande bör påminnas.

Befant sig Församlingen förnögd med den i Sommar skedde tornbyggnaden.

3. Tillsades att ingen bör gå på Orgelläktaren emot förra wite. Desslikes att Lönhult Sörgård och Hesterslid tager första stolrummet till wänster på Läktaren emot dess rum på Orgelläktaren.

4.  Kom Församlingen öfwerens at nu i Höst inlägga teldet i Prästegården.

5. Tillsades Spögubben att wid alla socknestämmor wara närwarande att hålla qwinspersoner och annat löst folk i ordning att ej något sorl och buller må ske.

 

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

 

År 1772, den 18 Januari. Pag. 22.

År 1772 den 18 Januari blef efter förut skiedd lagelig pålysning almän Socknestämma hållen, då Församlingens ledamöter förestältes att taga något wisst mått till Winsädens upbärande, på det så mycket oreda här wid må kunna undwikas, som hittils årligen förefallit; Församlingen stadnade uti det enhälliga beslut, att Winsäden owedersäjeligen bör af wederbörande Tionde gifware betalas efter det pris som Jönköpings Läns markegångs Taxa årligen utsätter enligit förr härutinnan skiedd öfwerenskommelse; Och det så snart hwarje års markegång blifwer Kundgjord, och därest någon där wid utsatte tiden uteblifwer, skall wederbörande Rotemästare och Sexmän, resten promt uttaga och till Kyrkian lefwerera; men i brist af Contant betalning tages säker pant som sedan för Kyrkians räkning kommer att för auctioneras.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          C. J. Bohnsack

 

År 1772, den 9 Februari. Pag. 23 o. 24.

År 1772 den 9 Februari blef i Församlingens närwaro Ransakat om Bonden Johannes Johanssons och dess Hustru Maja Catarina Carlsdotters (?) weckors gamla barn, Carl benämndt, hwilket den 1. Sistl. Dennes om morgonen af moderen i sängen blifwit förqwafdt, och intyga närwarande qwinnor, så wäl som Nemndemannen Carl Johansson i Lutarp, som barnet besiktigat och intett det minsta tecken kunde finnas som utwisade wåldsamhet, utan kan slutas att detta är skiedt af rättan wåda, hwilket så mycket mer är troligt, som moderen här öfwer en hjärtelig sorg betygar; Hwarföre Hon på wanligt sätt i Kyrkan bör intagas.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          C. J. Bohnsack

 

År 1772, den 3 Maj. Pag. 23 o. 24.

År 1772 den 3 Maji blef efter 14 dagar förut skiedd Kungörelse allmän Socknestämma hållen, då följande mål förehades.

1.  Uplästes, ärkiendes och underskrefwos Kyrkioräkenskaperne för framflutna år.

2.  Kom Församlingen öfwerens att afskrifwa de hos Lars Andersson och Sven Andersson i Wärnarp innestående Winsädespenningar, som de för dess åkommande fattigdom ej kunnat betala, dock NB (Nota Bene) tills widare.

3.  Kongl. Majestäts Konung Gustaf III tal till Riksens Höglofl. Ständer wid 1771 års Riksdag, som i aftryck till Kyrkan ankommit, har Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Gustaf C: Gyllenschiöld, med äkta förgyld ram och glas, låtit utsira och i Kyrkan uppsättia till märkelig heder och prydnad, hwarföre Församlingen aflade dess ödmiuka tacksägelse.

4.  Accorderade Församlingen: Herr Inspector Hörberg på Tunnarp, att beifra Församlingens rätt till de utmätte Winsädespenningarnes utbekommande av Fierdingsmannen Nils Carlsson i Stenabo.

5.  Beslutades, att det Antependium som hänges för Altaret skal med oblekt lärft fodras, att det ej tager skada.

6.  Afgjordes att nedersta luckan wid Kyrkogården skall i sommar repareras, och så snart tiära kan anskaffas, skall taket på bodarne afmåssas och tiäras.

7.  Blef af Församlingen beslutat, att de efter hwars och ens ämne och wilkor stöda, underhålla och försörja socknens fattige, så att de ej med tiggande skola beswära de omkring gräntsande Socknar wid förlust, så wäl af deras fattigdel som almosor inom Socknen; då Församlingen ock, enligt Kongliga Förordningarne afsäijer sig alt besök af utsocknes tiggare, och tillsades alla wid gränsorne boende, att alla dylika afwisa och ej, wid answar mottaga, sedan detta wid de omkring liggande Socknar blifwit behörigen kundgiort.

8.  Beslutades at i anseende til Församlingens widsträckthets skull, skall Gudstjensten Sommartiden börgas Klåckan 3 qvart til 10.

9.  Intogs i Fattiglängden fölljande: Arfwid Lägerberg i Olstorps Fattigstuga, Gunilla Andersdotter i St: Lönhult, Sara i Hesterslid, Catarina i Siöamålen, Maja Nilsdotter i Redeby Östergård, Carin Andersdotter i Giölen, Catharina Larsdotter i Torrarp, Kierstin Larsdotter i Påland för sine små barn.

10.  Giorde af någon Församlingens ledamot förfrågan, huru wiss sämja war slutad om Pastoraliernes utgifwande under nu warande Pastors tid; Hwarwid befans, at wäl intet wisst afslut här utinnan warit fattat, dock har Pastor det säkra förtroende til Församlingens Ledamöter, hwilka så wäl, de förnämare som ringare redan den förflutna tiden wisat, det de ej neka at gifwa en tunna säd, 8 marker smör, 4 lispund halm, 2 dagswerken och 3 daler Smt Sämjepenningar af Helgården,och äfwen det wanliga ystet, och det så mycket mera, som Han förmodar ingen stridighet i detta mål af Honom blifwit wisat, försäkrar ock ej hädanefter skie skall.

11.  Til Sexman i Lutarps rote antogs Nils Pehrsson i Lutarp, i Lönhults rote Jonas Nilsson i Stora Lönhult.

                                                                                     C. J. Bohnsack

G. Carlh. Gyllenschiöld, Nils Åkerman, Nils Högberg,

Dan. Hörberg, Anders Jacobsson, Jan Hansson.

 

År 1772, den 1 November. Pag. 25.

År 1772 den 1 November hölts allmän Socknestämma med Askeryds Församling då följande mål förehades.

1.  Blef af Församlingen beslutat, at på det att Kyrkan ej må komma i mistning af dess rätt, genom det at lån därstädes blifwa för länge utestående; skola alla de lån som i Kyrkan äro giorde för 1770, så til Capital som Intresse, innan nästa Thomasmässan betalas; I annan händelse skall med panterne lagföras; hwilket sedan ankommer på de skyldigas kostnad.

2.  Beslutades at all resterande spån skall wid Wallborgsmässan wara till Kyrkan inlefwererad.

3.  Skall upkiöpas 5 tunnor tiära till Klåckestapelen och Boderne.

4.  Angående Herr Doctoren och Kyrkoherdens yttrande öfwer den förestälte frågan uti 10 § af sist håldne Sockenstämma Protocoll, låter Församlingen för denna gången därwid bero, hälst Pastor nu är Siuk, och således icke närwarande; Dock förbehåller Församlingen sig frihet til nytt Contracts slutande när de så åstundar.

5.  Intogs i Fattiglängden gamla Eric Ingemarsson i Sågen.

                                                                                 Ingen underskrift


G. Carlh: Gyllenschiöld, Anders Jacobsson i Karstorp,

Eric Nilsson i Ägersiö.

 

År 1773 den (ingen datum angiven) Pag. 25.

Den (?) 1773 hölts, i anledning af Ven. Consist. Befallning i Linkiöping Probste Ting med Askeryds och Bredestads Församlingar angånde Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Gustaf C: Gyllenschiölds inlaga till Höglofliga Justitie Cancel rörande:

1.  Den skadeliga påföljd som kommit af uppehållet med Bredestad Sacellanie (komministertjänst) besättjande, i anseende till Boställets förfallande, så wäl däraf, att foderet ej blir i rättan tid upfodrat, som att gården öfwer winteren står alldeles öde etc.etc.

2.  Angående Herr Doctoren och Kyrkoherden Bohnsacks swaga tillstånd och oförmögenhet till sysslans bestridande, samt Assiö Prästegårds börgade lägerwall, hwilket bägge Församlingarne förklarade wara Sanning, och med sina tankar öfwerens stämmande.

                                                                                 Ingen underskrift

G. Carlh: Gyllenschiöld, Anders Jacobsson.

 

År 1773, den 21 Mars. Pag. 26.

År 1773 den 21 Marti, uppå utlyst Socknestämma förestältes Församlingen till yttrande öfwer Ven: Consistorii gifna förslag angående Win och Byggningssädens in Natura intagande till Socknens fattige; Hwarwid swarades, att som Fattig Cassan är ganska liten, så will den ej mycket förslå till denna säds inlösande; Så tyckte Församlingen det ock wara lika mycket om annan spannemål kan upkiöpas för de fattigas räkning efter gångbart pris, och således är bäst att Winsäden betalas efter det Accord som förr beslutat är.

2.  Bewiljades sammanskott till Malungs Församling i Dalarne, efter hwars och ens förmögenhet hwilket Rotemästarne upbära.

3.  Uplystes Norra Wedbo Häradsrätts intecknings utslag på de panter som enligit beslut af den 1 Nov: till sista Thomesmässan af Kyrkan bort warit utlöste, hwarefter tillsades, att denna blir den uti bemält utslag nemde kundgiörelses dagen, så att, i fall panterne ej inom en månad härefter inlöses blifwa de genom Auction försålde.

                                                                                      C. J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld,

Anders Jacobsson, Eric Nilsson.

 

År 1773 den 2 Maj. Pag. 26 o. 27.

År 1773 den 2 Majus wardt efter 14 dagar förut utlyst allmän Sockenstämma hållen, då följande måhl förehades.

1.  Uplästes, ärkjändes och underskrefwos Kyrkoräkningarne.

2.  Efterfrågades om något Testamente efter Fru Secretererskan Ehrenbielke på Kunhult ännu war till Kyrkan inkommit, och då sådant befants ej wara skiedt anmodade Församlingen Herr Doctoren att detta hos Hans Excellence Riksrådet Herr Baron Ehrencrona i ödmiukhet påminna.

3.  Påminte Herr Doctoren om änkian Kierstin i Kalswed, som för begången stöld öfwer ett år warit utan Kyrkans friheter.

4.  Blef af Församlingen beslutat, att uti nästa år skall ett benhus uppsättias på Kyrkogården.

5.  Som mycken förargelse esom oftast förordsakas däraf att hundar äro i Kyrkan under Gudstiensten, så tillsades Spögubben att hafwa noga upsickt härupå, och beslöts att en piska skall upkiöpas, som Spögubben skall bruka til slike diurs utdrifwande.

6.  Intogs i fattiglängden Maja Pehrs dotter i Prutan och såsom Extra til dess öpning skier, änkian Annica i Lägernäs och änkian Beata i Särsiö.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     C. J. Bohnsack

G. Carlh: Gyllenschiöld.

 

År 1773, den 8 Juni. Pag. 28.

År 1773, den 8 Juni wart uppå Rusthållarens begiäran i Hafrida Församlingens Respective och Hederwärda ledamöter inkallade i Socknestugan där förbemälte Rusthållare upwiste flere Handlingar och Documenter rörande ägoskillnaden emellan Rusthållet Hafrida och Prästegårds stora äng, Prästetorpet kallad, med påstående;

1.  Att gierdesgården må blifwa flyttad efter den rågång som en gammal Härads Synerättsdom utwisar.

2.  Att en fägata som Hafrida till förene skall haft från sin utmark till Assjön, men skall wara intagen till förenemde Prästegårdsäng, må blifwa dem till åtnjutande öfwerlemnad.

Pastoren Högwördige Herr Doctor Bohnsack war wid detta tillfälle ej närwarande,  hwarföre Församlingen yttrade, det de ej woro emot, det hwar och en må komma till åtnjutande af hwad Honom lageligen tillkommer, men trodde sig ej äga frihet att tillåta det någon ändring giöres wid Prästegårdens ägor efter så gamla Documenter utan att sådant först å Hög wederbörlig ort först blifwer anmält, hälst flere af- och tillträdnings Syner sedermera wid Prästegården Passerat, hwarwid både Krono och  Consistorie Fullmägtige har warit närwarande, då detta mål lätteligen kunnat warit föredragit och afgiordt, och Församlingen således ej kunnat stanna uti något answar; Fördenskull trodde Församlingen det wore rådeligast, att bemälte Rusthållare, hos Konungens Höga Befallnings Hafwande i ödmiukhet föredraga denna Sak, om nåd rättwist ombepröfwande, huru wida detta utan widare ransakning kan tillåtas, samt om Krono och Consistorie fullmägtiga wid slikt tillfälle böra wara närwarande, uti hwilken händelse sådant beqwämligast kunde skie nästa höst uti September månad då storskiftsdelning kommer att förrättas wid Prästegården.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          Ingen underskrift

Å Församlingens wägnar G. Carlh: Gyllenschiöld,

Anders Jacobsson i Karstorp, Elias Jonsson i Lutarp,

Eric Nilsson i Ägersiö.

 

År 1774 den 1 Maj. Pag. 29 o. 30.

År 1774, den 1 Maji hölts allmän Socknestämma uti Askeryds Socknestuga efter förut skedd Laga kundgiörelse och företogs och afslutades som föllier.

1.  Uplästes Kyrkians räkenskaper, widkjändes för ricktige och underskrefwos.

2.  Beslöts i brist af godwillig betalning, att Rotemästarne och Sexmännerna skulle skyndsammast utmäta ännu innestående winsädespenningarne.

3.  Påtog sig Mäster Dahlström att besiktiga Kyrkian och noga efterse dess nödwändiga reparationer, då sochnestugubyggnaden kommer att företagas och sedan aflemna sin berättelse till Församlingen, hwarefter anstalt skall tagas om dess skyndsamma förbättrande som kan fela.

4.  Ehuru sidsta sochnesstämman blifwit beslutit, att beenhus skulle byggas, så kommer dock därmed att hafwas anstånd för andra nödwändigare byggnader och reparationer till dess lägeligit tillfälle därtil kan gifwas.

5.  Öfwerens kom Församlingen att företaga den förestående sochnestugubyggnaden, som kommer att upbyggias på gamla planen af lika storlek med den förra, dock med den åtskillnad, att på stugugafwelen blifwer 2-ne fönsterlufter och en på hwarthera sidan, och att sielfwa stugan skall blifwa något kortare än den gamla, på det Cammaren må blifwa så mycket större, och detta bör giöras så snart wåhrsåningen är förrättad; emedlertid accorderas med Johan i Sörskallen, emot betalning blifwa Byggemästare, som sedan blifwer Församlingen answarig, att alt blifwer wäl och förswareligen giordt.

6.  Beslöts att gifwa Comminister-matskott efter förra wanligheten, sedan tillökningen af Spannemålen för detta är afskaffad.

7. Upwiste Hans Ekegren ett Document att Han ägde någon förmohn till ett stolrum uti gamla Kyrkian, och beslöts att ingen hädan efter får tränga Honom därstädes.

8.  Uplästes Konungens Höga Befallningshafwandes, uti Jönkiöping, utslag af den 19 Nov: 1773, angående rågångs upgående emellan Prästegårds och Hauridas äng, och tilstältes Församlingen en vidimerad afskrift, som emottagits af Kongl. Hofpredikanten och Kyrkioherden Herr Doctor Bohnsack.

9.  Påmintes om Torparen Nils Olofssons i Kjällehult swaga tillstånd och beslöts gifwa det M. V. Consistorium till känna med anhållan få Honom inlöst i något Hospital och tages af Hans andel i boet så långt den räcker, det öfriga åtager sig Församlingen sammanskiuta.

10.  Samtyckte Församlingen sammanskiuta 1: Daler Smt af hwarje Helt Hemman och proportionaliter af större och mindre hemmantal till Prästegårdsbyggnadens rödfärgande och istånd sättiande, enligt sidsta Husesynen.

11.  Till fattigdels åtniutande upfördes på fattiglängden, i de afgåendes ställe, änkian Ingrid Persdotter i Kallswed, Pigan Kerstin i Bygget och afskiedade Ryttaren Nils Hagersten i Bråten.

12.  Till Sexmän tillsattes Anders Olofsson i Hälla, Per Johansson i Hule och Måns Månsson i Hälla till Rotmästare.

Och som intet mera war att påminna slutades med wälsignelse.

Sålunda war afslutat och samtyckt intyga. År och dag som förr skrifwit står.

                                                                                 Ingen underskrift

G. Carlh: Gyllenschiöld, Nils Åkerman.

Sam. Biörklund-Olofsson, Anders Jacobsson i Karstorp

Detta var Bohnsacks sista sockenstämma. Han avled den 28 september  1774 av slag under pågående gudstjänst i Askeryds kyrka, där han även begrovs.

 

År 1775, den 7 Maj. Pag. 30 o. 31.

År 1775 den 7 Maji hölts allmän sochnestämma uti Askeryds församling efter förut skiedd laga Kundgiörelse och företogs och afslutades som följer.

1.  Uplästes Kyrkians Special och Summariska räkningar, ärkjändes för riktiga och underskrefwos.

2.  Som Petter  Jacobssons i Konungsäng, pant, för dess giorda Lån den 30 Maji 1755, Tio Daler Smt, wid dess försäljande på offentelig auction icke steg högre än 9 Daler 11 öre Smt, hwar på ock afgår 4 öre dto mynt auctions arfwode och blifwer således rest på hufwudstolen 25 öre Smt och 20 års ränta 12 Daler Smt, som i nästa års debet bör upföras och Han derföre laga bör sökas, så framt Han nu icke godwilligt betalar hälften då resten Honom för dess fattigdom eftergifwes.

3.  Wid Win- och Byggnings säds längdens upläsande befants ibland andra, att Herr Ryttmästaren Hallonqwist blifwit skyldig till Kyrkian 9 Daler 24 öre Smt för åren 1765 66 och 67, men som Honom nu mera icke finnes någon tillgång, så komma dessa 9 Daler 24 öre Smt i nästa års räkning att afföras.

4.  Blef afskedade Ryttaren Lars Branting upförd på fattiglängden till fattigdels utminuterande i stället för Pigan Maja Larsdotter i Oroen.

5.  Alla som hafwa några lån af Kyrkian och icke betala interesse för den förflutna tiden innan hösten, böra då betala både capital och ränta, eller i widrig händelse panten upbjudes och försäljes.

6.  Sedan Mäster Hans Dahlström och Johannes Amundsson tillika med flere sochnemän besiktigat Kyrkian, befanns södra Kyrkians tak på östra sidan så förfallet, att det nästa år bör omtäckas, hwarföre ock

7.  Blef beslutat, att alla som restera med spån, skola nästa winter betala 8 Daler af hwarje Helt Hemman och proportionaliter af större och mindre för hwart år, ifrån 1769 till och med innewarande år 1775.

8.  Sexmänner tillsattes uti  Lönhults rote drängen Sven Månsson i Lönhults Södergård, uti Lutarps rote Jonas Persson ibid, uti Kallsweds rote Olof Jacobsson ibidem, uti Karstorps rote Petter Andersson i Ramswik samt rotemästare uti Wära rote Nils Persson i Sjöhester.

9.  Åtog sig Mäster Hans Dahlström och Johannes i Sörwiken att, innan nästa midsommar telda Sacristigålfwet, läggia in en ståck under östra Kyrkiodörren, att hon blifwer tätt, att ingen snö och yrwäder må blåsa in i Kyrkian, som hit tils skiedt, och att laga Predikostolen; samt Kyrkiowäktaren Samuel Stubbe åtog sig försökia att laga nya timglaset att det kan nyttjas.

10.  Skola gamla sochnestugu fönstren med mera wid lägligit tillfälle, efter skied Kundgiörelse, bortauctioneras.

Sålunda war afslutat och samtyckt intyga

                                                                                     Ut Supra

                                                                                Sven Kinberg

                                                                                Loco Pastoris

G. Carlh: Gyllenschiöld,  Nils Åkerman.

 

År 1776, den 14 Januari. Pag. 32.

År 1776 den 14 Januari blef, efter skiedd inlysning i Sochnestugan Ransakat om gamla änkian Hustru Hedvig Månsdotter i Siöhester som den fants död under ett träd på Wäras Torps södra gierde; Wederbörande, hos hwilka Hon mäst tillförene warit, betyga, det Hon icke på något sätt warit öfwerlastad, äfwen berättade de, som Henne upptogo, att intet tecken tilll wåldsamheter kunde finnas, utan kan slutas det Hon af ålderdoms swaghet gått af wägen och lagt sig under samma träd att hwila och således af den stränga kölden frusit till döds, och som Hon fördt en Christelig lefnad, så kommer Hon att ärligen begrafwas.

                                                                            Ingen underskrift

 

År 1776, den 21 Januari. Pag. 32.

År 1776, den 21 Januari blef efter lagligen skiedd pålysning allmän Sochnestämma hållen rörande Fattigstugans upbyggande, då först uplästes Kongl. Majetäts Allernådigste Bref af den 19 October 1775, hwar utinnan werkställigheten i detta ämne nådigt befalles, samt Kyrkolagens 28 Cap. 4 och 5 §. Församlingen yttrade härwid dess största willighet att efterkomma en så öm och nådig Befallning, men som Kyrkan nu ej äger någon plan till att bygga något nytt Hus uppå, så beslutades att den i samma Byggnad med Sockenstugan warande Kammaren här till skall användas, hwaruti 3 á 4 Personer kunna inrymmas, hwilket Församlingen så mycket mer förmodar wara tillräckeligit, som Hög Grefliga Bondeska Familien wid Kyrkan underhåller en Fattigstuga; Hwarutinnan städse underhålles 3-ne Personer af Sochnens fattige. Hwad författningar til de fattiges underhållande tagne äro, kan af de förre Protocoller nogsamt inhämtas.

                                                                                     Ingen underskrift

 

År 1776, den 19 Maj. Pag. 33 o. 34.

Efter förut skied laga Kundgiörelse hölts uti Askeryds Sochnestuga allmän sochnestämma den 19 Maji 1776.

1.  Uplästes Kyrkians räkenskaper, ärkjändes riktiga och underskrefos.

2.  Beslöts att interessen hädanefter skola betalas hwarje halfår, och de som låna under 20 Daler Smt skola inlefwerera silfwerpant, men de som låna större summor få låna mot löpande Sedlar och Caution (borgen) på halft år att betalas både Capital och ränta eller ock förnya obligation.

3.  Skola alla innestående interesse och winsäds penningar betalas innan den 1 Sept. nästkommande.

4.  Påtogo sig Mäster Dahlström och Johannes i Sörwiken besiktiga Kyrkiotaket nästa tisdag, och lemna Församlingen berättelse nästa söndag, om någon bristfällighet finnes som nödwändigt i sommar bör repareras.

5.  Öfwerens kommo Församlingen till en början intaga 3 Personer i fattigstugan.

6.  Upfördes på fattiglängden i de afgångnas ställe, änkian Ingeborg Ericsdotter i Redeby, änkian Elin i Rosendahl, Hustru Ingierd Nilsdotter i Haurida och änkian i Bergshemmet.

7.  Tillsläppa hwart Helt Hemman till Prästegårds husens reparerande som bör skie 14 dagar före midsommar, ½ lispund näfwer.

8.  Edhults graf bör repareras och hwaren (var och en) som hafwa söndriga stolar, skola sielfwa reparera dem, efter för detta skied öfwerens kommelse.

9.  Till Sexmän antogos Lars Carlsson i Redby och Eric Andersson i Lägernäs Rote. Dito till Rotemästare Olof Pettersson i Redby, Anders Johansson i Skyttlingebäck i Lönhults, Johan Zachrisson i Wännebiörke i Kiättelstorps, Daniel Svensson i Hult till Hults, Petter Svensson till Bubbarps rote.

10.  Sochne Skomakare Israel Torstensson begiärte och fick afskied, och i dess ställe antogs drängen Johan Johansson, som tidigare warit Skomakaredräng.

11.  Sochne Skräddare drängen Jonas Svensson upsades att till nästa Michaeli förse sig med annan tjenst.

Slutades med wälsignelse.

Sålunda war  afslutat och öfwerens kommit intyga

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     Sven Kinberg

År 1777, den 25 Maj. Pag. 35 ff.

I. N. J. C.

(In Nomine Jesu Christi, I Jesu Kristi namn.)

År 1777 den 25 Maji, som war Heliga Trefaldighets söndag, trädde Askeryds Församlings ledamöter: Herrskaper, Ståndspersoner och Sochnemän efter slutad Gudstjenst up uti Sochnestufwan, efter förut skjedd laglig och ordentelig pålysning, de then Förordnade och nyligen tillträdde Kyrkoherden: Magister Magnus Constans Pontin, begynte en lagtima Sochne stämma med en kårrt och hjertelig ärkänsla in för Gud, som wärkar all sämja och endräktighet, dernäst inför denna Guds Församling, som enhälligt och mangrant har kallat Honom till sin Kyrkoherde, utan saknad af någon enda röst, och detta alt blifwit benådat med Hans Kongl. Majestäts allernådigste Fullmagt.

Sedan förestälte Kyrkoherden att en Sochnestämma är att sammanträda till samråd, uti alla de stycken, som Kyrko Ordningen och flere lagar wägleda en församling till ordning och skick, hwartil önskades Guds wälsignelse och hjelp både nu och alltid.

§ 1.  Kyrkoherden frågade, om Församlingen i gemen eller någon i synnerhet, hade wid Gudstjenstens förrättande något att påminna? Hwarwid ingen hade att är hindra, utan både Lärare och åhörare i akttaga till skyldig efterlefnad hwad Kyrkolagen 2. Cap. 5 § utsätter, nemligen att Gudstjensten begynnes Klockan Nio.

§ 2.  Därnäst företogs Kyrkans Räkenskaper uti inkomst och utgift, tillika med Kyrkans Inventarii noga genomseende, befanns wara utan större widd och granskning, än att hela Församlingen in pleno,(i fulltalig sammankomst) den samma då kunde företaga, ty utnämnde Församlingens Samteliga Ledamöter till Revisorer häraf: Fändriken Wälädle Herr Nils Åkerman på Silewik samt Sochnemännen: Ärlige och wälförståndige Anders Jacobsson i Carstorp, Johan Hansson i Ägersiö samt Lars Johannisson uti Hafrida, hwilket utsattes till fölgande Fredagen eller den 30-de Maji.

§ 3.  Ryttmästaren och Riddaren Wälborne Herr Gustaf Carlheim Gyllenschiöld, gaf Församlingen tillkänna, att Han war sinnad nedlägga sitt uti sju år förwaltade Kyrko-föreståndareskap, hwilket medfört ett både träget och mödosamt Inseende wid alla tillfällen, isynnerhet när Kyrkoherden af långsam skjukdom beswäras: Ehuru gerna Kyrkoherden hade sedt och önskat, att ännu längre få behålla en sådan Ordnings-Herre wid Kyrkoinseendet, stod sådan likwäl icke att ärhålla; utan Kyrkoherden och Församlingen aflade och betygade en ödmjuk och högst skyldig ärkänsla och tacksägelse för all sörgfällig möda och omtanka till Ordning och Rådighet under dessa nu till rygga lagda Sju åren.

Församlingen wände sig sedan med en så enhällig som ödmjuk anhållan till dess Sochneherre, Öfwerste Liutenanten och Riddaren, Wälborne Herr Gustaf Adolph Schmiterlöw på Olstorp, att Wälbemälte Herre täcktes hedra och gagna Församlingen med Kyrkones Föreståndareskap.. Men för aflägsenhetens skull ifrån Kyrkan, wägrade Herr Öfwerste Lieutenanten denna  enhälliga begäran, dock med gunstigt löfte, att wid alla tillfällen wilja se Kyrkan och Församlingen till godo, hwarpå Församlingen wände sig med sitt förtroende och begäran till Fändriken, Wälädle Herr Nils Åkerman på Silewik, och änteligen wann sin åstundan och trägna begäran, att Herr Fändriken åtog sig blifwa Kyrkones Föreståndare. Hwarjämte också en utaf Hederwärda Bondeståndet, nemligen Wälförståndige Sochnemannen Anders Jacobsson i Karstorp blef antagen, så hädanefter som tillförene och hit intill.

§ 4.  Framgaf Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw ett från Höga Landshöfdinge Embetet uti Jönköping utsändat Utslag af den 29 April sidstlidne, som Kyrkoherden upläste; Hwarigenom församlingen ärfor, att Skräddaren Jonas Svensson i Karstorp, ärhållit ytterligare stadfästelse, på sitt den 24 sidst förflutne Augusti undfångne Förswarsbref, så länge denna Skräddare går Församlingens Innewånare behörigen till handa, öfwer hwilken Resolution Församlingen förklarade sitt nöje.

§ 5.  Efterfrågades Kyrkans nu warande tillstånd i tak och wäggar, tå Synemännen, hwilka uppå förr skjedd anmodan,sådan ärforderlig besigtning förrättat, inkommo med sina berättelser om nu warande bristfälligheter, hwarpå det blef beslutit och faststält, att Nårra taket öfwer Sten Kyrkan, skall i denna Sommar spånläggas, hwartil god och förswarlig spån af 3 qwarters längd, icke wind, utan rätt klufwen, skall utgöras och lefwereras till 8 alnar af Helgården, och proportionaliter af de mindre. Denna spån framskaffas nästkommande fredag eller den 30-de Maij, tå han mottages och besigtigas utaf åfwanbemälte Anders i Carstorp. Den till Täckningen ärforderliga Spånspiken, beslöts att en Fjärding deraf skulle kiöpas och hithemtas från Gropen, (?) och arbetet företagas, så snart som alla materialier och förnödenheter blifwa anskaffade. Till sjelfwa spåningens förrättande blefwo Dahlström och Johannes i öfra Sörewiken antagna, hwilka också för arbetet answara.

§ 6.  Hwad Kyrkans Skrud och inre behofwer angår, berättades och befanns, att Mässehakarna äro gamla och utsletna utom dess för kårtta, och således till sitt bruk wanprydeliga. Förden skull stadnade alla uti den åstundan och omtanka huru en sådan investitur skulle stå att ärhålla utan för dryg kåstnad af Kyrkan Under slik brydsam öfwerläggning, utfästade Högwälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw en gåfwa dertill af 20 Riksdaler, eller 120 Daler Smt, hwilket icke kunde annat än wäcka den hjerteligaste ärkänsla hoos Herrskaper, Ståndspersoner, och hoos samtelige Sochnemännen. Och icke det allenast, utan ock wäcka håg och upmuntran hoos flere och förmodeligen hos de flästa, att efter råd och lägenhet dertill sammanskjuta.Det synbara och ypperliga profwet ärfors starkeligast med allmän fägnad, att Wälädle Herr Fändrik Åkerman förärade 16 Riksdaler 32 Skilling, eller 100 Daler Smt, och med ytterligare sammanskått af unga och gamla fortfares om Söndagarna, tå hwar gifwares namn och gåfwa anteknas, och sedan såsom de öfriga gåfwopenningar å prädikstolen upläsas.

§ 7.  Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw gaf till känna, att Han för sitt Folk och Domestiquer (tjänstefolk) som alltid utgiöra pluraliteten uti en Sätesgård, icke skall hafwa nödigt och tillräckeligt stolrum uti Kyrkan, hwartill Församlingen ej kunde neka, utan ansåg såsom en billighet, att tills widare inrymma åt Olstorps betjäning den 2-dra bänken till wänster på Södra Läktaren och för qwinnokjönet, skall ock inom kårtt besörgas om ärforderlig plats och stolrum uti Kyrkan.

§ 8.  Anförde Kyrkoherden de bristfälligheter, som kunna wara wid Prästegården, till tak, wäggar och spisar, hwaribland Byggnings- och Brygghustaken behöfwa den första och skyndsammaste reparation. Hwarpå blef öfverenskommit att ett behållit Skurutak (utskjutande tak) af goda och förswarliga bräder skulle läggas på Sätesbyggningen och sedan tjäras, hwartil qräfwades 8 bräder af Helgården, att åtgå, samt 4 marker näfwer af fullgården till Brygghustaket. Och för öfrigt wille Församlingen förena sig om att sättia prästegården uti fullgodt stånd, hwad byggnaden angår.

§ 9.  Anmältes, att 3-ne Fattigdelar genom dödsfall nu woro lediga och komma att tillsätjas, så snart nemligen som de tårftiga Sökande sig hoos Kyrkoherden och Kyrkones Föreståndare anmält hafwa, hwarpå de Sökande warda Församlingen upgifne och föreslagna, och de aldra försteligaste urskiljas och antagas af Församlingen till ärhållande af desse vacante fattigdelar.

§ 10.  Förestälte Kyrkoherden, att ingen kan wara emot, att alla barn om 9 års ålder höras utaf Kyrkoherden, om ock huruwida de då wid den åldern äro lärda till att läsa i bok, hwartill någon söndag utses, och denna årsflocke barn inlyses, att läsa efter Gudstjensten. De barn, som uti innantill Läsningen tå befinnas okunniga, anteknas och uppskrifwas till nästa år, tå Föräldrarna emellertid under hela årsloppet äga tillfälle, till answars undwikande, att låta lära barnen läsa rent i bok, sedan de uppnått 10 års ålder. De som åter finnas kunna läsa Swenska, har man intet widare att påminna för den gången än att de fortfara och förkåfra sig, hwilket alt bifölls. Tå detta föresades, gaf Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw till känna, att en gåsse om 14 års ålder, wid namn Samuel, som uppehåller sig uti Kalswed, icke skall kunna det minsta i bok, hwarföre åbon i berörde gård, på hwars ägor han wistas, förbandts, att denne Samuel till förhör inställa, då också ärforderlig alfwarsam förmaning skall gifwas Honom till förbättrad lefnad.

§ 11.  Den Chartan öfwer Prästegårds ägor, som Salig Herr Doctorn och Kyrkoherden Bohnsach har inlöst för 7 Plåtar, beslöt Församlingen att tillhandla sig med hälften af moderkyrkan: 1 Riksdaler, 8 Skilling, och den andra hälften af Bredestad.

Mer war för denna gången icke att påminna, utan Sochnestämman slöts med Tacksägelse till Gud  och Hans Wälsignelses tillönskan öfwer alla.

År och dag som före skrifwit står.

                                                                            Magnus Constans Pontin

G. A. Schmiterlöw, G. Carlh: Gyllenschiöld.

 

År 1777 den 30 November. Pag. 38 o. 39.

År 1777, den 30 November eller Andersmässodagen, som inföll på Adventssöndagen, hölls Lagtima Sochnestämma, efter ordenteligen skjedd Pålysning 14 dagar tillförene, tå Församlingens Herrskaper, Ståndspersoner och öfrige Ledamöter woro närwarande och afgjordes som fölger.

§ 1.  Kyrkoherden företedde Speciele Räkningar från Stockholm, hwad en derstädes förfärdigad Mässhake kåstade uti inkjöp af alla tillhörigheter, för att pröfwa wårt Sammanskått dertil, som är 324 Daler, 11 öre  hwarpå beslöts, att de Herrar, som härifrån Pastoratet, wistas uti Stockholm, skulle anmodas att beställa härom, med anförde penningar, och hwad mera thertill kan åtgå, få wi framdeles besörga, utaf sådant, som kan blifwa att försälga.

§ 2.  Uppå skjedd föreställning, om Kyrkotakets fullspånande, kom Församlingen således öfwerens, att Sex alnar god och behållen spån utaf fjärdingen skulle utgiöras, hwilket blir 24 alnar på Helgården, att nu medan wintern påstår, anskaffa. Äfwenwäl, att alla de som restera efter förra öfwerenskommelsen, fullgiöra sin skyldighet, utan afräkning på thet nya sammanskottet. Hwad åter Kyrkowäggarnas rappande angår, så ansågs 10 Tunnor Kalk kunna åtgå, hwarom någon Sochneman, som förmodligen till Pålsmässomarknaden uti Norrköping, med wisshet giör sig underrättad, om Gistadkalk står till att ärhålla, samt hwad den kåstar, då 2 par hästar och en ök uti godt före, ansågs kunna föra kalken hit, för nögaktig betalning.

§ 3.  Wid öfwerläggningen om Kyrkotakets derpåföljande tjärande och conserverande, sedan thet är spånat, upptedde Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw på Olstorp, att lindrigare, och uti längden mer förwarande sätt med en composition eller blandning af Linolja, Mjöl och Vitriol, än på det wanliga sättet, hwilket förslag, under nu warande ganska dyra Tjärupris, ansågs för fördelaktigt att antaga, hälst som wärkställigheten häraf tillförene blir till att se och utröna på Wälbemälte Herres egna Hus, wid berörde Thess Säterie, tå Församlingen framdeles får utlåta sig.

§ 4.  Till den nya Fattigstufwans byggande, fortsätjes timberkjörsel af dem som återstår. En syll och 4 bräder af Helgården, och på det att ett jämkat antal efter behofwet må ärhållas, så beslöts, att somliga utgöra bräder i stället för syll, tå 4 bräder kommer att räknas jämngoda för En syll. Om sjelfwa platsen till denna Stufwa, måste öfwerenskommas med ägaren till Askeryd Säterie.

§ 5. Wid Östra Kyrkogafwelen beslöts också, att ett litet Wapenhus skulle byggas af korswirke med påslagna bräder till wäggar, och bräde tak, tå ingången blifwer på Södra sidan, till afwärjande af wädrets häftighet uti Kyrkan.

§ 6.  Församlingen stadnade också uti det beslut, att Kyrkans ägande Inventarium skulle genomses, hwaribland åtskillige Persedlar såsom högst umbärliga, och utaf längre tid och ålder, annars blifwa förskämda, kunna försälgas till den mästbjudande. Äfwenwäl den gamla Kyrkospiken á 1 Daler Marken hwid hwilket tillfälle the afledne fattigas qwarlåtenskap alderbäst föryttras, det förra till Kyrko Cassans och det sednare till Fattig Cassans ökande, som bäst tyckes kunna skje en fredag efter weckopredikningen, hwarom behörig Kundgiörelse och Pålysning bör föregå.

§ 7.  Angående Kyrkans utlånte Penningar fastställde Församlingen 2-ne terminer om året till interessens ultimata betalande, som är till Nya Midsommaren den 1-sta, och till Thomaedag den sidsta terminen, hwaremot ingen hade att inwända.

§ 8.  Anmälte Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw, att winsädespenningarnas betalande, änteligen pålyses och utkräfwes uti rättan tid, som är tå Länets markegångs Taxa är utkommen. Och derest Åbon tå ej betalar,håller man sig till Jordägaren, som tå betalar fordran.

§ 9.  Till fölge af Husesynen, som hölls förleden Höstas på Prästegården,. kommo Sochnemännen öfwerens, att 200 stycken murtegel skall i winter skaffas och hemkjöras ifrån Olstorp till en Kakelugns uppsätjande på det öfra rummet i Kyrkoherdebyggningen, i stället för den bristfälliga Spiseln, hwilken för dess tyngd på tråssningen, samt deraf blefne sprickor och remningar är utdömd. Samma Kakelugn kommer också att förses med jerndörrar och spjäll.

§ 10.  I anledning utaf Höglåfliga Landshöfdinge Ämbetets årligen hållna Jordransakning, förestältes Kyrkoherden, samt Kyrkones Föreståndare Wälädle Herr Fändrik Åkerman, den stora nytta och förmån, som ett wäl inrättad Sochen Magazin med sig förer och tillskyndar Församlingen uti swåra år och brödlösa tider. Hwartill Församlingen wäl war hågad men för andra nu warande byggnader, och ansenliga reparationer, som här åfwanföre anfördt är, för denna gången ej kan komma ut dermed.

§ 12.  (§ 11 är helt överhoppad!) Sidst efterlystes den gamla Kyrko Bibeln, som warit uti Lån inom Sochnen, och kom straxt till rätta igen, men befanns wara gammal och söndrig, hwarföre om denna Bibel står till att binda om, skall han sedermera, mot liten, dock säker betalning i månaden, utlånas, hwarom framdeles och en annan gång skall widare afgiöras.

Mera war för denna gången icke att föredraga, utan Sochnestämman slutades med Guds wälsignelses tillönskan öfwer alla.

År och dag ut supra

                                                                       Magnus Constans Pontin

 

År 1778, den 17 Maj. Pag. 40 ff.

Sedan denna förnäma och Hederwärda Församling efter Laglikmätig pålysning war sammanträdd till Sochnestämma på 4-de Söndagen efter påsk som war den 17 Maij, förestälte Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw, om icke beqwemligare skulle falla för något hwar, att hålla denna Sochnestämma på en Söknedag? Hwarpå såwäl Wällborna Herrskaperna, som Ståndspersoner och then öfriga delen af Församlingen beslöto och öfwerenskommo,att Wahlborgsmässo Sochnestämma skulle nu och framgent hållas på en Söknedag, då både Lärare och Åhörare oförhindrade af annat, endast företaga de mål, som hit hörer, äfwen som också uti de flesta Församlingar brukeligit är. Hwarwid också ärhindrades att, de frånwarande böra låta sig nöja med de närwarandes beslut.

Til fölge häraf, den 20 Maij innewarande år 1778, denna Lagtima Sochnestämma gick uti werkställighet, tå fölgande mål företogos och afgordes. I detta protokoll var det ingen uppdelning i paragrafer!

Kyrkoräkningarne uti Inkomst och Utgift genomsågos och befunnos till alla delar riktiga.

Dernäst afgiordes att Spåningen på Norra Kyrkotaket skulle fortsätjas, och det arbetet påbegynnes dagen efter Heliga Trefaldighets söndag. Och ehuru wäl de wanlige och godkände Föreståndarne af denna Spåning den tiden äro öfwerhopade med arbete wid Bordsiö Säteri, hwarunder de också lyda, så lofwade likwäl Wälädle Herr Fändrik Åkerman, att enthera af them skulle få nytjas straxt wid Kyrkoarbetet. Kyrkans rappning företages sedan så fort medhinnes, men med takets påstrykning tycktes kunna hafwas anstånd till en annan sommar.

Wid tillsyn utaf Församlingens Respective Ledamöter, om den till lefwerering öfwerenskomne Kyrkospånen, som war 8 alnar årligen på Helgården, woro utgord, befanns uti Räkningarne, att Kunhult Säteri resterar för 8 år, hwilket således är 64 alnar Spån, den Församlingen efter wärdie, ansåg kåsta en Skilling alnen, som giör 1 Rdr 16 Skilling, hwilket uppå begäran Herr Fändrik Åkerman, såsom Kyrkones Föreståndare lofwade hoos förra Höga Ägaren utsöka. Den rest af Spån, som befans wid Askeryd och Assiö Sätesgård för 5 års tid undfås, efter samma beräkningssätt utaf förre ägaren.

Fattigstufwobyggnaden wärkställes också med möjeligaste första, och blifwer denna byggnad med 6 knutar, af 12 eller 14 alnars längd inom knutar, alt som det framkjörda timbrets längd medgifwer, samt uppföres till den högd jämwäggad, att en behållen wind blifwer åfwanpå, såsom förwarsrum till de fattigas förnödenheter. De som hafwa eftersatt sin skyldighet med timberkjörsel dertill förledne winter, då så många pålysningar derom påminte, måste nu likafullt anskaffa ståckar och sin skyldighet fullgiöra, så att arbetet för ingen del studsar eller afstadnar. Nästa söndag efter Gudstjensten träda Sochnemännen uti Sochnestugan, att för bästa kjöp betinga 6 timberkarlar, att bygga upp denna stufwa, och när hon blifwer färdig, antagas 4 fattiga af Sochnns barn och infödingar, öfwer hwilkas Lösören, behörigt inventarium förut uppsättes, som wid dödstima tillfaller de fattiga. Föröfrigit granskades också nu warande Fattiglängd, eller förteckningen på Församlingens fattige, som njuta underhåll; Hwarwid Församlingens Respective Ledamöter såsom bästa kännare och urskilgare utaf hwars och ens behof och torftighet,. Förde wederbörande fattiga uti sina rätta rum och Classer, hwarefter de wid Midsommaren och Juhletiden, undfå sina andelar. Uti de 3-ne genom döden hädankallades ställen antogs och infördes Änkan Greta i Stubberyd, att få något understöd till sina barn, gamla Pigan Cajsa Larsdotter i Hallastugan, samt Änkan Christina Jonsdotter uti Bubbarpe Ryttaretorp, att få någon undsättning i penningar, alt som Cassan tål att meddela.

Derwid företogs Sämjan emellan Församlingen och Kyrkoherden, hwarwid Kyrkoherden förestälte och utbad sig, att få äfwen så mycket i lön, som dess Företrädare har haft, hwilket ansågs för ganska billigt men wid granskningen häraf befanns, att nuwarande förhögning på Kyrkoherdens Utlagor för Församlingen, uti oförmedlat Hemmatal, nedsätter Sämjan till 50 Daler Smt, eller 8 Riksdaler 16 Skilling Spec. mindre i Lön nu, än som tillförene, hwilket Församlingens Respectabla och Respective Inwånare togo uti ömsint behjertande och låfwade på detta sättet hjelpa och understödja:

1-o.  Att Wälborna Herrskaperna för sina Säterier gifwa 4 Daler Smt, eller 32 Skilling af gården för Sätesgårdarna.

2-do.  Att Krono och Frälse åtaga sig 2-ne dagswerken till på Fullgården, det är med det som förr har warit, fyra, dem Kyrkoherden således begagnar, att ett Slåtterdagswerke Manbart Folck, på Sjögaryd äng, räknas för 4 Skilling, då de kåsthålla sig sjelfwa, och de, som äro wana att kjöra gödsel wid Prästegården, undandraga sig ej samma beräkningssätt på Paret. Och som det inte är mer, än ett enda sådant dagswärke på hela året åt Kyrkoherden, war ingen deremot.

3-tio. Att enstaka Fjärdingar och Mindre Hem, i stället för en, gifwa fyra Skilling i dagswärkspengar eller ock ett dagswärke in natura på åfwanbemälte sätt, samt 4 Marker Smör. Det öfriga i Säd, Penningar och Halm, med mera, blifwer såsom förr god wara, samt godt mål och wigt. Ystet bäres till Prästegården, Smålandssidan i 2 delar, och Ydresidan för sig. Församlingens Torpare gifwa yste och 2 marker Smör, nu som tillförene, samt Påskpenningar och ett dagswärke, aldeles såsom förr skjedt, och det utan rest. Wid Läsning och Lysning till Ägtenskap, såsom förr, 6 alnar Lärft och en Ost, den sednare beslöt Församlingen, att icke gifwa för liten, utsattes till ett halft pund och deromkring, men aldrig under 6 marker af de minst förmögna. Wigselpengar 6 Skilling, af ordsak, att 1681 års Förordning är af den ålder och beskaffenhet, att sådana Spårtlar fördubblas. Likstol afgiör Förordningen. Påsköre, nu som förr, 2 öre smt eller 6 Rundstycken utaf hwar och en som begår Herrens Högwärdiga Nattward. Wid Barndop nu som förr 8 Skilling, samt kaka och Ostkaka. Wid Husförhören låfwades Matskott och Kaka af Matlaget, hwarwid alla låfwade samhällighet och benägenhet. Äfwen berättade Kyrkoherden, att nästkommande Höst den 2 Sept. blifwer Storskifte wid Prästegården, den Kyrkoherden ej åtager sig att kåsta och gälda, såsom förledit år med husesynen wid Prästegården, hwilken besteg sig till 83 Daler Silfwermynt Contant, utom Gästningen, utan man får derom framdeles rådgiöra, emellertid war ingen deremot.

Kyrkoherden anförde såsom en högst nödig Sak, att ungdomen, som Fastelagstiden tänka för första gången begå Herrens Högwärdiga Nattward, nödwändigt böra kunna läsa i bok, samt sina Femb Hufwudstycken utan till, åtminstone till att börja med, utom hwilka nödiga stycken, tillika med sina böner till dags och till bords, jag ej tager emot dem, ty ibland några och 20 eller 30 personer, medhinner Han icke, på en 5 á 6 särskilte gånger, så noga som wederbör, underwisa hwar och en, utan icke de äro wäl underbygda förut uti sin Christendom, hwarföre de alfwarligen förmantes, att nu straxt företaga och framgent genom Guds Nåd och egen flit fortsätja. Äfwenwäl förestältes att Församlingens ungdom Rotetals blifwa förhörda uti Läxor om Söndagarna, emellan annangång och sammanringning, efter förut skjedd pålysning; Kårteligen till sägandes, att all ungdom emellan 9 och 18 år, skola underwisas uti sin Christendom till Gudaktighet, som är nyttig till all ting, och hafwer löfte med sig, både om thetta och thet tillkommande Lifwet. Communion förhör blifwer för Skriftningen.

Hans Kongl. Majestäts Höga Landshöfdinge Ämbetets Allernådigst gifne, uppmuntran, till någon barnmorskas anskaffande ifrån Församlingen, till underwisning i Stockholm, upptager Församlingen med underdånigst lydnad, och will gerna deltaga i denna förmån, med någon annan nästgränsande Församling.

Under Kyrkans besigtning utan och innan, befanns Edhulte grafwen tarfwa skyndsam reparation, i anseende till gålfwet, att thet ej nedfaller. Likaledes befans några stolar uti Norra Kyrkan wara sönderbrutna, hwarföre det beslöts, att wederbörande grafägare och stolägare, böra 14 dagar efter Kundgiörelsen häraf, hafwa grafwen botad och stolarna reparerade.

Hwad Prästegårdens reparationer, enligt Huse synens beslut angår, så komma de nu efterhand att sätjas uti wärkställighet, hwartil Murmästare till Kakelugnen, järndörr och spjäll med mera anskaffas, så fort som giörligt är, och om underhållet, utlåter Församlingen sig härnäst.

Fölgande 6-män och Rotmästare begärte afskjed, nemligen Anders Olofsson i Hälla, i dess ställe Måns Månsson ibid. Peter Andersson i Ramswik, i dess ställe Nils Andersson i Karstorp. Olof Jacobsson i Kalswed, i dess ställe Benct Zachrisson i Blixtorp. Jonas Pehrsson i Lutarp, i dess ställe Peter Johansson ibid. Daniel i Hult, i dess ställe antogs Lars Månsson ibid.

Mera war den gången icke att påminna, utan näst Guds wälsignelses tillönskan skilgdes hwar och en med kärlek och sämja.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                            Magn. Const. Pontin

Med Reserv. för Herr Prosten Pontin och till framdeles bindande underskrefnad utom Halm afgift.

G. A. Schmiterlöw, Dito Drake, Anders Jacobsson.

 

År 1779, den 19 Maj. Pag. 44 ff.

År 1779 den 19 Maij, war efter förut skjedd Laglig Kundgiörelse Allmän Sochnestämma hållen, då följande mål förehades och afslutades.

§ 1.  Kyrkoräkningarna uppwistes för förra året, hwilka till alla delar ärkändes.

§ 2.  Beslöts, att Kyrkotaket med första skall tjäras på Södra sidan, undantagandes sydwästra stycket, och sedan på Norra, det som först spånades, och derest den inkjöpta tjäran ej är tillräkelig, måste mera der af anskaffas. Till arbetets förrätttande accorderas med Carl i Furuskallen, hwarefter Rappningen företages af Dahlström efter förr skjedd öfwerenskommelse.

§ 3.  Ingaf Wälborne Herr Ryttmästaren och Riddaren Gyllenschiöld på Assiö, ett Memorial, hwarutinnan begärtes, att få för sin egen Person bygga en graf in till Kyrkan wid Östra gafweln; Hwarpå så Wälborne Herrskaperne, som Ståndspersoner och öfriga Församlingens Ledamöter yttrade sig, att gerna wilja lämpa sig dertill, allenast att beqwemlighet wid Kyrkan kan gifwas.

§ 4.  Föreslogs en ny Läktarebyggnad uti Norra Kyrkan, såsom dels swarande emot Läktaren uti Södra Kyrkan. Widare öfwerläggning om bjälkars och bräders anskaffande skjer wid nästa winter Sochnestämma. Äfwen beslutades, att så mycket möjeligit är, och det låter sig giöras, skall den tjocka muren wid Sachristian borttagas, för bättre rums winnande uti Norra Kyrkan.

§ 5.  Påmintes hwad som förr är beslutit, att hwar och en forderligast omlagar sina stolar, hwilka uti qwinfolkskyrkan isynnerhet äro mycket bristfälliga, samt att Edhults graf både till Läm och tråssning repareras till Michaelistiden.

§ 6.  Förböds, att ingen, utom de qwinnor, som äro wid barndop, samt kyrkogångshustrur med deras medfölge, få gå uti Kyrkogångsstolen, wid 2 Skillings wite, hwaraf hälften tillfaller Kyrkan, och hälften Kyrkowäcktarne, som derpå äger uppseende.

§ 7.  Beslöts att de stora och gamla Asparna på Kyrkogården, skola nästa Höst nedfällas, dock med warsamhet, att ingen skada skjer, wilket Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake på Askeryd åtog sig wid answar att låta förrätta, och låfwade äfwen återplantering af Löfträ, hälst Runnar, dem Sochnemännen, som sådana finna på sina ägor, låfwade anskaffa.

§ 8.  Fattigstufwan beslöts att med alderförsta innanreda. Ler, såsom det swåraste att anskaffa denna årstiden, låfwade Herr Öfwerste Lieutenten och Riddaren Drake att tillsläppa, då också Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw låfwade att giöra arbetet med uptagande deraf. Snickningen till Fönstren och Dören, åtog sig Peter i Svenstorp, med förskått af bräder, emot 2 Daler Smt för hwar glugg. Då stufwan blir färdig, skola de som wilja komma tijt, personligen wisa sig för Församlingen, efter skjedd pålysning, på det, då kan utrönas, om de äro så wanföra, att de nödwändigt skola intagas.

§ 9.  Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw, ärhindrade, att Kammaren wid Sochnestugan må blifwa inrymd åt Herrskaperna uti Församlingen, hwilket icke kunde annat än för ganska billigt och tillbörligit anses. Det Wälbemälte Herre också utlåfwade en Famn Björkewed till Kammarens uppwärmande, Sön- och Högtidsmornarna.

§ 10.  Gudstjensten begynnes Sommartiden Klockan half 10 och om Wintertiden Klockan 10.

§ 11.  Logen wid Prästegården, såsom af Synerätten ärhindrad war för gles, lagas innan Höstetiden af 2-ne karlar, och nästa winter framkjörer Församlingen Ståckar af Prästegårds skog till ny bottens inläggande nästa wår.

§ 12.  Probsten ärhindrade att Tionden ärlägges uti god och ren Säd, med riktigt mål, i annan händelse warder den återsänd.

§ 13.  Till Fullmägtig för Församlingen wid förestående Rågångs uppgående emellan Haufrida och Prästegårds äng, utnämndes Klåckaren Pehr Samuelsson i Smugefall.

§ 14. Uppå Probstens föreställning, huru Församlingens barn kunde förhjelpas till nödig och och bättre underwisning uti Cristendoms Kundskapen, och någon Läsemästare ärhållas, hwilket angelägna och wigtiga Mål, Wälborne Herrskaperne med största ömhet upptogo, och projecterade att utgifwa en kappe Råg af mantalet i flere år till någon fond för Läsmästare. Tå Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw utlåfwade att årligen i 3 år gifwa En Tunna, och Wälborne Herr Öfwerste Lieutenaten Drake En Half Tunna, med förbehåll, att deras Torpare frikallas från denna utgift. Detta Wälbemälte Herrskapers berömwärda ädelmod, kan ej annat än med största tacksamhet upptagas, och önskar Församlingen allenast att kunna finna något beqwämligit ställe till Spannemålens uppläggande, hwarom framdeles widare kommer att öfwerläggas.

§ 15.  Oägta gåssen Anders Andersson, som uppehåller sig uti Församlingen, hade många klagomål på sig, både utaf Herrskaper och Almoge för odygden och den wanarten att snatta, hwarföre de som kände Honom, åstundade enhälligt, att ansökning till Konungens Befallningshafwande må giöras, om denne gåsses försändande till Krono-tukt, enär förmaningar och warningar icke hjelpa.

§ 16.  Anmälte sig Sochne Skräddaren Torsten Nilsson uti Konungsäng till afskjeds ärhållande Michaelistiden; Uti hwilkens ställe Skräddaredrängen Nils Andersson,. som har fölgt berörde Skräddare uti handtwärket, enhälligt antogs; Dock ärhindrades, att i händelse Han ej skulle medhinna arbetet till Församlingens tjenst, då intet hinder giöres, att antaga en Sochneskräddare till.

§ 17.  Lars Carlsson uti Redeby tager afskjed ifrån att wara Sexman, och Johannes Johansson i Norrgården i dess ställe. Olof Pettersson i Redeby från Rotemästare och Nils Jaensson i Hafrida blifwer i dess ställe. Uti Johan Zachrissons ställe i Wännebjörke, blifwer Peter Pehrsson i Gullringsmålen Rotemästare och uti Anders Johanssons ställe i Skyttlingebäck Peter Pehrsson ibidem.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                På Sochnestämmans wägnar

                                                                                     Magnus Const. Pontin

 

År 1779, den 12 December. Pag. 46 o. 47.

År 1779 den 12 Decemb, som war 3-dje Söndagen i Advent, wardt efter Laglig Pålysning allmän Anders-mässo Sochnestämma hållen, då följande mål afgiordes.

§ 1.  Beslutades, att till Byggningstakets tjärande i Prästegården, uppkjöpes 3 Tunnor Tjära ifrån Svinhults Sochen, hwilken Tjära på winterföret framskaffas, och nästa sommar påstrykes. Äfwen uppkjöpes och framkjöres Tegel till en ny bakugn uti Brygghuset wid Prästegården, som wid sidsta Synen pådömdes och nödwändig befinnes. Likaledes afgiordes, att wederbörande i Församlingen på Prästegårds skog hugger och till Krågsågen framkjörer så många Sågeståckar, som kunna finnas nödiga till nytt Logeteldes inläggande wid Prästegården, hwilket ock wid sidsta Synen odugeligit befans. Till fullgiörande af dessa behofwen, beslöts, att af hwarje Fjerding, Krono, Skatte och Frälse, utgifwa 4 Skilling eller 16 Öre Smt, hwilka straxt utaf Rotmästarne upptagas och till Klåckaren lefwereras, som derföre redogiörelse sedermera uppgifwer.

§ 2.  Beslöts, att på the delar af Prästegårds skog, som kallas Assiö Wälde, i snickaren Dahlströms närwaro, hugga och sedan framkiöra så många ståckar, som behöfwas till den Läktaren som kommer att byggas uti Norra Kyrkan. Äfwen upphandlas och framskaffas till detta behof, 7 tålfter goda bräder, från någon såg uti Ydre Härad.

§ 3.  Förestältes Församlingen, att wara omtänkt om mera ljus i Kyrkan på Juhledagen, hwarwid blef öfwerenskommit, att en ljuspipa och ett ljus blir anskaffat af allmogen till hwarje bänk, som sättes wid gångarna, och sedan tager en hwar sin Ljuspipa i förwar till samma behof en annan gång.

§ 4.  Till Sochneskomakare efter Johan Johansson antogs Drängen Pehr Andersson, från Marietorp af Ekesiö Församling, hwilken om sin skickelighet och uppförande upptedde wackra bewis.

År och dag som förr skrifwit är. På Sochnestämmans wägnar.

                                                                                               M. Pontin

 

År 1780, den 24 Maj. Pag. 47 ff.

År 1780, den 24 Maij, wardt efter förut skjedd Laglig Pålysning allmän Walborgsmässo Sochnestämma hållen med Askeryds Församlings, så högre som lägre Respectabla och Respective Ledamöter, då fölgande Mål förehades och beslutades.

§ 1.  Kyrkoräkningarna för förflutne år upwistes, öfwersågos och befunnos till alla delar riktiga, samt underskrefwos.

§ 2.  Uppwistes Räkning öfwer utgifterna wid Fattigstufwobyggnaden, hwarwid befanns, att hela kåstnaden utom hwad Församlingen tillsläpt och med dagswärken afgiort i Contant, bestiger till 106 Daler 17 1/3 Öre Smt; Och som Församlingen förr till detta behof giorde sammanskott, allenast utgiör 62 Daler 26 Öre dito mynt, så beslutades till restens ärhållande ett nytt sammanskott á 6 Skilling 24 Öre af Helgården, nu straxt skall utgiöras, hwilket Rotmästarna promt uttaga och aflefwerera, tillika med Resten af de förra sammanskotten, och det såwida de wilja undgå att derföre stadna i answar.

§ 3.  Innestående Winsädespenningar, uttaga wederbörande Rotemästare af Ydresidan, inom 14 dagar härefter, eller i brist deraf tillräkelig pant i guld eller silfwer.

§ 4.  Företogs till närmare granskning Församlingens den 10 October nästledne år giorde öfwerenskommelse om Fattighjonens underhåll, då Församlingen stadnade uti det beslut, att hädanefter, i stället för säd, utgifwa Ett Lispund Rågmjöl och 16 Marker Kornmjöl af Helgården samt i stället för Victualie wahror 12 Öre Smt, äfwen af Helgården. Utaf mjölet undfå de allmänne Fattige 2/3 och de till Fattigstufwan antagne Fattighjon 1/3, jämte Penningar, såsom swarande, emot de till dem anslagne såfwelwaror. Penningar till salt för desse sistnämnde uttagas i allmänna Fattigcassan. Till åtnjutande häraf förblifwa de, som förr äro antagne, nemligen Änkan Maja Nilsdotter i Redeby, gamla Maja i Pruta, Änkan Cherstin i Kättilstorp och gamla Pigan Carin i Lägernäs, hwilka allmänt tillåtas att bo och wistas, hwarest de hälst wilja uti Församlingen, dock med det kraftigaste förbehåll, att inom 14 dagar genom en Nämndeman och en Sexman redeligen låta uptekna och wärdera hwarteras lilla egendom, hwilken efter deras död genom auction kommer att försäljas, och penningarna till Fattigcassan att inlämnas. Försummas detta, eller brukes något underslef, så blifwer de sin Fattigdel förlustige. Till att bo uti Fattigstufwan antogs utom de förre, Änkan Cherstin Jonsdotter i Lägernäs. Fattigstufwan förses årligen med ett fullkomligt twåbetslass wed af Helgården. De förändringar, som gjordes med de allmänna Fattige, så wäl uti Classerna, som på extrastat, utwisar Fattiglängden.

§ 5.  Läktarebyggnaden företages emellan Sånings och Bergseltiden, hwartill dagswärken utgiöres efter matlagen, då ock trappan wid Södra luckan omgiöres.

§ 6.  Probsten förestälte att attester böra sökas för Gudstjensten Söndagen derpå, item, att Wälborne Herrskapernas Frälsebönder, Torpare och Betjenter, ingen attest undfå utaf Probsten, förr än de uppwisa sina Herrars orlofs sedel.

§ 7.  Frågade Probsten, om det war Församlingen emot, att Han låte uppbygga en stufwa eller ett litet Torp på en sjöudde, hwilket så mycket mindre kunde nekas, som det ansågs för förmånligit för Prästegården, äfwen bifölls, att wid stora wägen giöra en fälla, hwarest är en sådan tätwäxt småskog, som till annat behof, aldrig blir tjenlig.

§ 8.  Som det befinnes, att för många intwinga sig på Orgel Läktaren, hwaraf skada för wärket hända kan, så förnyades det förra Förbudet häremot, att ingen in- eller utsochnes wid 3 Skillings wite, utan låf går på denna Läktaren.

§ 9.  Sochneskomakaren Pehr Andersson uppwiste dess gerningsbref, som benöges med den förr utnämnde betalningen för dess arbete.

§ 10.  Till Sexman i stället för Peter Jaensson i Lutarp, utnämndes Torsten Nilsson i Konungsäng, och i stället för Jonas i Skyttlingebäck, Daniel Jonasson derstädes. Till Rotmästare i stället för Lars Månsson i Hult, blef Carl Nilsson i Hult Norregård antagen.

Sidst slöts med Guds wälsignelses tillönskan.

På Sochnestämmans wägnar

                                                                                               M. Pontin

A. O. Drake,

Nils Åkerman, Anders Jacobsson, Elias Jonsson,

Erik Nilsson, Gustaf Andersson.

 

År 1780, den 10 Juli. Pag. 49 f

År 1780, den 10 Julii wardt, efter förut skiedd pålysning allmän Sochnestämma hållen; Då Herr Probsten först upläste Max. Ven. Consistorii Circulairbref af den 14 sidstl. Junii, hwilket Wälborne Grefwen Carl. Ax. Wachtmeister till känna gifwit, det Högbemälte Herre ett rykte förekommit, som skulle Prästerskapet uti Linköpings stift dels uti allmänt tal dels ock med exempel, gifwa anledning till förbrytelse emot Kongl. Majestäts nådiga förbud emot Brännwins brännande; Hwilket mål Högwördiga Domcapitlet befalt att wid allmänna Sochnestämman undersökas skulle, och omständigheterna häraf hos Consistorium sedan tillkänna gifwas, med det mera som samma Circulairbref innehåller.

Efter upläsandet häraf, bad Prosten Församlingen upriktigt och utan minsta förbehåll yttra sig, huruwida Honom någon del uti sådant rykte kunde tilläggas. Detta kunde ej annat än falla församlingen så ömmande som främmande före, helst alla i gemen och hwar och en i synnerhet på ed och samwete wilja och kunna intyga, det Herr Prosten aldrig hwarken med ord eller exempel gifwit minsta anledning till så straffbart förhållande, utan twärt om, alltid, så wäl uti allmänna prädikningar som husförhör och alla andra tillfällen med största nit och ohåga söka inplanta i sina åhörares hjärtan så wäl den store Gudens som werdsliga öfwerhetens lagars obrottsliga efterlefnad; såsom Han försummade ej eller att år 1778 den 19 Julii sammankalla församlingen och bewekeligen förmana dem till förenings ingående såsom hämmande af oloflig Brännwins bränning; Hwarken tillförene eller sedan har ej eller mer än en wetterlig förbrytelse uti församlingen existerat, hwilken ock utan widlöftig omgång, till dess tillbörliga straff blef befordrad genom Kronobetjäningen, som en betändig, waksam och alfwarsam uplysning härå hafwa och hålla. Warning och förmaning för den grufweliga synden meneden efterlåtes ej eller wid alla tillfällen af Prosten, såsom ock ingen församlingens ledamot har uti denna eller någon annan förbrytelse ännu blifwit till wärjemålsed förekallad eller ålagd, Gudi Lof! Församlingen lefwer inom sig fredeligt och stilla, att ganska sällan någon inkallas till wittnesmåls afläggande, än mindre hafwer af någon warit wärjemålsed aflagd. Således önskar församlingen, att därest någon Prästman skulle gifwas, som den förenämnde tilwitelsen förtjänt, den måtte till dess tillbörliga och wäl förtjänta straff blifwa befordrad, och redeliga män måga ifrån oskyldiga tillmälen blifwa fredade. För öfrigt ansåg Prosten bland sina yppersta skyldigheter, att förehålla alla ett beständigt och oryggeligt afsteg från detta brott, som är så ganska ohyggeligt, och att icke allenast Lagens twång, som 2 gånger om året upläses, utan än mer en friwillig lydnad inför wår störste och bäste Konung, skall förekomma alla afwikningar på det wi uti detta Pastoratet så wäl hädanefter som hittills ett roligt och stilla lefwerne föra måge.

                                                                            Magnus Constans Pontin

 

År 1780 den 17 December. Pag. 51 och 52.

År 1780, den 17 December, som war 3-dje Söndagen i Adventet hölls Andersmässo Sochnestämma, och det efter skjedd Kundgiörelse 14 dagar förut, tå följande mål företogos och afgiordes

§ 1.  Att den bristfälliga Trappan wid Södra Kyrkoporten, som nu är af Träd, skall giöras ny utaf sten, hwartill hwarje Rote uti Församlingen, på winterföret framkjörer 2-ne Enbets Lass walda stenar, som äro släta och kantiga, samt till detta behof passande. Trappsättningen företages nästa wår utaf Mäster Dahström uti Konungsäng, med ärforderlig dagswärkshjelp.

§ 2.  Förestälte Probsten att Sochne- och Fattigstufwan skulle rödfärgas, hwarigenom desse Församlingens byggnader blifwa från röta förwarade, hälst som allmän uppmuntran, att låta rödfärga allmogens hus, uti Almanachan är införd; Wälborna Ridderskapet och Adeln biföll och tillstyrkte denna proposition, såsom både gagnelig och prydelig, likaledes de fleste Sochnemännen, dock uppskjutes härmed Ett År, utan att förslaget förkastades.

§ 3.  Wid förestående Stoldelning på nya Läktaren, som wid nästa Walborgsmässo Sochnestämma kommer, will Gud, att företagas, förbehöll Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmitterlöw, sig att få tillräckeligit stolrum för sitt Folk, swarande emot Sätesgårdens storlek i Gårdatal.

§ 4.  Påmintes, att god och behållen Kyrkospån 8 Alnar på Helgården, nu medan winterföret warar, kjöpes och anskaffas, harest hwar och en behagar, dock att spånräknare tillsätjas, nemligen Kyrkones föreståndare Anders Jacobsson i Karstorp, samt rusthållaren Hans Hagerström uti Hafrida, hwilka åtogo sig en noga tillsyn om Spånens godhet.

§ 5.  Herr Comminister Lundwall anmälte sig genom Memorial, till undfående af Matskått äfwenwäl på Ydresidan, och öfweralt, och det såwäl i anseende till Kongl Förordningen af år 1680, som tydeligen stadgar, att Prästerna hafwa öfwer hela Riket wid Juhletiden, att uppbära ett Matskått eller Juhle Kåst, i synnerhet i de orter, det af ålder warit brukeligit, som ock af Församlingens eget Sochnestämmobeslut af år 1774, och anser hälst med tacksamhet detta understöd, som en fri gåfwa, och såsom bewis af en öm wälwiljoghet. Hwarpå sedan thetta Memorial blef upläsit; Församlingen allmänt bewiljade detta Matskått. Den sednare puncten, nemligen om förmedlade Hemmans afgift till sin Comminister, war ingen Dispute om, hälst Kongl. Förordningen sådant stadga och utstaka.

Mera war för denna gången icke att påminna, utan efter skjedd önskan till en wälsignad och frögdefull Juhlehelg, skiljdes alla åt. År och dag ut Supra

På församlingens wägnar

                                                                                               M. Pontin

G. A. Schmiterlöw, A. O Drake,

Nils Åkerman.

 

År 1781, den 14 Maj. Pag. 52 ff.

År 1781, den 14 Maji hölls allmän sochnstämma då följande förehades.

§ 1.  Kyrkioräkningarne uplästes, godkändes och underskrefwos.

§ 2.  Beslöts, att winsäden betales till den 2 febr. enligt lag,i annan händelse sättes pant och betalas interesse á 6 proc., men i fall någon skulle afflytta utsoknes, det straxt af Rotmästarne innan afflyttningen skier, utsökes genom Kronobetjeningen.

§ 3.  Trappan wid södra Luckan uppsättes säkert af Dahlström med dagswärken af Församlingen allersist till Pingst.

§ 4.  Beslöts att å nyo påminna Fru Majorskan Tigerskjöld att foderligast besörja, om dess gamla (gravs) reparerande, annars skier det af någon annan, hwarföre betalning af bemälda Fru utsökes.

§ 5.  Beslöts att nya Läktaren skall målas, hwartill Lagergren i Kottmålen anmodas, hwarom Inspector Hörberg Honom tillskrifwer, att Han kommer hit, beser arbetet och gör contract.

§ 6.  Beslöts att stora fenstret wid Läktaren skal upflyttas och 2-ne små fenster under Läktaren upföras.

§ 7.  Beslöts att en dag skall utsättas, så stoldelningen skall regleras och söka att både män och qwinnor komma att finnas i bägge Korskyrkorna och att allmän likhet kan erhållas.

§ 8.  Blef allmänt beslutit, att alla Pastoralierne ofelbart skola wara betalte till d. 2. Februari, och det efter det beslut som förr accorderat är.

§ 9.  Beslöts att utgiöra 4 Bräder af Helgården till Byggningens fodrande wid Prästegården å östra gafwelen.

§ 10.  Inlefwereras spån för de 2-ne förledne wårar efter förra beslutet, den som eij har spån betalar derföre 3 Öre Alnen, sedan blir ett sammanskott til en Spåncassa á 1 Daler af Helgården, som betales den 1 November hwarje år, tagandes sin början med innewarande år. Upbörden skier af Klåckaren, som derföre redowisar och åtnjuter i arfwode 3 Daler Smt.

§ 11.  Til de fattige utgöres hädan efter en Kanna ärter af Helgården istället för et stop.

§ 12.  Togo i öfwerwägande angående swagsinte mannen Nils Olofsson i Källehult, hwarwid församlingen tycket wara bäst att anmoda Hans halfbroder Anders Olofsson i Hälla på någon tid taga Honom till sig på prof om Han kan blifwa bättre, då Han kommer utur sitt hus, hwarefter sedan kunde tagas sådana utwägar som tjänligast wore, och att imedlertid all dess lilla ägendom upteknas, hwarom Herr Inspector Hörberg drager försorg.

§ 13.  Beklagar sig Sochneskomakaren Peter Andersson att församlingen nyttjar så många andra uti detta handtwärk, hwarigenom han blir så lidande att han med största swårighet kan utbetala sina Krono-Utskylder.

Ombyttes Sexmän.

I Karstorps Rote tilsattes Sven Jacobsson i Ingewaldstorp.

I Wästorps dito Jonas Mickelsson i Wästorp.

I Redeby Rote Jonas Paulsson i Redeby.

Rotmästare.

I Wästorps Rote Peter Larsson i Hultarödja.

I Hulta Rote Anders Bengtsson i Hult södergård.

I Skyttlingabäcks Rote Nils Paulsson i Brokafall.

I Wära dito Lars Mårtensson i Wära.

I Karstorps Samuel Carlsson i Swenstorp.

I Bubbarps Rote Johannes Börjesson i Bubbarp.

Till föreståndare i Fattigcassan antogs Peter Månsson i Swenstorp, den andre föreståndarens fader.

Mera war eij för denna gången att uptaga, utan alla skildes åt med kärlek och inbördes nöje.

Actum ut Supra

                                                                                          M. Pontin

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake,

Nils Åkerman.

 

År 1781, den 19 Augusti. Pag. 54.

År 1781 den 19 Aug. war efter förut skiedd laglig Kundgiörelse församlingen inträdd uti sochnestufwan, för att enligt Höga Landshöfdingen Ämbetets i Jönköping utfärdade Kungörelse af den 8 Martii samma år, utse och antaga någon till Snus försälgning i sochnen, då församlingens ledamöter utnämnde Drängen Gustaf Månsson i Swenstorp därtil och det på dess broders, sochnemannen Peter Månsson i Swenstorp caution som är bofast man; Dock krögaren på Askeryds krog obetagit att äfwen sälja Snus, hwilket sedermera af Högbemälta Landshöfdinge Ämbetet blef confirmerat.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                            På Sochnestämmans wägnar

                                                                                 Magnus Constans Pontin

 

År 1782, den 21 April. Pag. 55 ff.

Til följe Högwördige Herr Doctorns och Biskopens samt Max. Venerand. Consistorii skrifwelse af den 4 April 1781 att få underrättelse om församlingens tillstånd, blef en sådan underrättelse uprättad, och införes här som följer:

Underrättelse om Askeryds Pastorat:

Askeryd.

§ 1.  Församlingen intygar enhälligt, att Predikoämbetet med all nit och sorgfälliglhet både i lära och lefwerne, Gudstjensten böjas i sin rätta tid och ordning, sochnebud och öfriga ämbetssysslor förrättas utan försummelse och dröjsmål.

§ 2.  Församlingens ledamöter, så Högre som Lägre, äro alla Kyrkokära, flitiga att besöka den allmänna Gudstjänsten, föra ett stilla och christeligit lefwerne, samt upfostra sina barn uti Gudsfrugtan och dygd.

§ 3.  Comunion och Husförhör hållas årligen och beständigt.

§ 4.  Barnaunderwisningen förrättas isynnerhet af en Soldat, wid namn Nils Bergqwist, och annars lära många föräldrar sina barn själfwa.

§ 5.  Folkmängden uti församlingen är 1510 personer, Communianterna 1003 och Cathecumini (läsbarnen) woro 1779 46, 1780 22, 1781 30.

§ 6.  Med Catechuminis förhålles på det sättet, att sedan de af Läromästare eller föräldrarna äro lärda i bok, samt catechesen och hafwa upnådt 16 á 17 års ålder, förhöras och underwisas de efter alla Passions prädikningar i hela Fastelagstiden, då såwäl föräldrar, som större delen af den öfriga församlingen äro närwarande. Denna ungdom, som approberas, går till Skrift och Herrans Nattward på en förut utlyst Helgedag för sig själft uti Kyrkan, utan flere Communianter den gången. Sedermera äro de Prosten och Kyrkoherden answariga för tilwäxt i christendomen och enligt densamma en god wandel, hwilket á part (delvis) göres efter wid alla Hus- och Kyrkoförhör, till förekommande af glömska, själfswåld och förgätenhet, som ungdom kan wara benägen för.

§ 7.  Inga utmärkta synder, oseder eller missbruk hafwa Gudi lof skiedt, eller äro gångbara uti församlingen.

§ 8.  Sedan 2-ne Läktare i de sednare åren äro bygde, äro uti Kyrkan tillräkeligt rum. Själfwa Kyrkan i Öster och Wäster är af sten, både wäggar och hwalf; men i Söder och Norr äro tilbygde så kallade Korskyrkor af träd. Wid norra Läktaren är wäl något mörkt, men blifwer hulpit, då fenster nästa sommar efter afslut, blifwa insatta, annars är Kyrkan tillräckeligit ljus.

§ 9.  På Kyrkans skrud och öfriga tillhörigheter, är behörigt Inventarium, hwad som därutaf kan wara försett, är på sitt ställe anteknat. Sacristian beswäras af läcklighet, isynnerhet Höst och Wår. Omtanka och försiktighet underlåtas icke att förwara så de äldre som den nya kosteliga Mäss Haken.

§ 10.  Kyrkans och Fattigcassans Räkningar föras med Special och Hufwudbok och utlåningar med Låneconto eller Skuldebok, hwilka räkningar hwarje år wid Walborgs Mässo Sochnestämma, upläsas, öfwerses och underskrifwas.

§ 11.  Kyrkans Behållning war den 1 Maij 1781, 117 Rdr, 24 Skillingar och 7 Runstycken, hwilken summa genom utlåning emot silfwerpant och caution göres frugtbar.

§ 12.  Förhör och Communion Längden föres årligen, hwilken innehåller de nödigaste Delar till räntebeskieds utgifwande.

§ 13.  Förteckningen på Födde, Döde och Wigde finnas här sedan år 1671, fast icke med den redighet som de nu i sednare och nuwarande tiden äro förda.

§ 14.  Lysningssedlar til ägtenskap förwaras med sina chartor enligt Wigsel Boken.

§ 15.  Sochnstämmo protocoller föres uti en dertil inrättad bok, hwilken behörigen justeras och underskrifwes.

§ 16.  Kongl. Majestäts Förordningar äro inbundne uti flere band, de sednare utkomne, så wäl som Kongl. Collegiernas utfärdade bref, samt Konungens Befallnings Hafwandes Kungörelser och M. V. Consistorii Circulairer förwaras särskilt för at blifwa inbundne.

§ 17.  Öfwer Kyrkan finnes en liten charta, och öfwer Prästegårdens ägor 2-ne, den ena af år 1641 och den andra wid Storskiftes delningen 1778 uprättad. De Kongl. Förordningar som befalte äro att upläsas årligen warda på sina antydda söndagar å prädikstolen afkunnade, så wäl de uti en särskilt ankommen bok, som ock de 3-ne öfriga, sedermera i nåder utfärdade.

Dato d. 21 Aprilis 1782.

                                                                                     Ingen underskrift

 

År 1782 den 15 Maj. Pag. 58 ff.

År 1782, den 15 Maji, wardt efter förut skiedd laglig pålysning allmän Walborgs Mässo Sochnstämma hållen med Askeryds Församlings respective Ledamöter, då följande mål förehades och beslutades.

§ 1.  Kyrkans räkenskaper till Debet och Credit upwistes, öfwersågos och underskrefwos.

§ 2.  Wid Låneconto befans följande skuldsedlar uti mindre säkerhet, i anseende därtil at Räntan för flere år innestår; Hwarföre de nu upsägas, och böra således skyndsammast med capital och ränta inbetalas, Herr Fältwäbelen Wetterhalls skuld 10 Rdr, Johannes i Rosendal 2 dito.

§ 3.  Företogs den wid förledit års sochnstämma projecterade delning med stolerummen i Kyrkan, då församlingen nogsamt förutsåg den kostnad och widlöftighet som en ny stoldelning skulle medföra, önskade fördenskull hällre att detta genom jämkning kunde biläggas; Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw på Olstorp, som wärkeligen befans tilförene härutinnan wara mäst i mistning, förklarade sig på et ädelmodigt sätt och härmed nöjd, och yttrade att därest Honom blefwe efterlåtit at för sitt folk få de främsta stolarna till höger på de nya Läktarna, ehuru de icke aldeles kunde wara swarande mot dess ägande säteries Hemmantal, wille Han eij giöra widare påstående härom; Hwilket församlingen med största tilgifwenhet biföll, kommandes således den främsta stolen på östra sidan af qwinfolks Läktaren Olstorps säterie enskielt tilhöriga. Äfwen befans att Hafridas stolerum i gamla Kyrkan är aldeles för trångt, hwarföre Dem blef tildelt at för fyra man hafwa rum uti främsta stolen på Wästra sidan af manfolks Läktaren, hwarest Lönhult södergård och Hesterslid hafwa sina stolerum. Församlingens Ryttare och Soldater hafwa hädanefter de 2-ne yttersta stolarna på wästra sidan i södra Kyrkan, och förmanas äfwen en och war att icke göra något intrång uti alla förenämnda indelta stolar, utan hafwa de behöfwande frihet at nyttja de öfriga stolarne på Läktarna.

§ 4.  Johan i Forsen åtog sig att uphöga det stora fenstret på norra Läktaren samt efter förr skiedd öfwerenskommelse insätja 2-ne mindre under samma Läktare.

§ 5.  Som gålfwet i Kyrkan på flera ställen är mycket förfallet, så kommer detta med görligaste första på Kyrkans bekostnad med dagswärken af församlingen att inläggas och repareras, men stolarna skola ägarne förbättra och wid magt hålla som förr är afslutat och flere gånger tilkänna gifwit.

§ 6.  Blef beslutat, at någon wiss dag skall med första utsätjas til nytt Inventarii uprättande på alla wid Kyrkan befinteliga persedlar och materialier.

§ 7.  Wid efterseende befans taket på sochnstufwan bristfälligt, hwarföre beslöts, at pålägga så kalladt skurtak nästkommande wår; Härtil utgöres 2-ne behållna furubräder af Helgården som böra wara fullt 8½ aln långa inom sågehakarna. När detta blir wärkstält skall såwäl tak som wäggar rödfärgas.

§ 8.  Som bakugnen i fattigstufwan är så ofärdig att den eij kan nyttjas, så utlofwade Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw at tilsläppa tegel därtil, hwilket åborarne i Ingewalllstorp åtogo sig at dit föra.

§ 9.  Frågade Herr Prosten församlingen huru förhållas skulle med saken rörande Assiö wälle, ut i fall domen eij utfaller till prästegårdens förmån, om den då skall efterlåtas eller wädjas till Lagmanstinget: Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw påstod at därest domen på något sätt utföll till prästegårdens nackdel, man då borde full följa saken till Lagmanstinget och widare till dess behageligit slut utfaller; Men Herr Fendrick Åkerman, Insp. Hörberg med flera afsade sig aldeles at hädanefter ingå uti någon kostnad här med.

§ 10.  Wid genomseendet af förledit års sochnstämmo protocoll befans att sochnskomakaren PeterAndersson beklagat at så många göra Honom intrång uti handtwärket, hwar wid församlingen giorde den erhindran, att bemälte Peter Andersson bör benöja sig med följande pris och betalning för dess arbete, nemligen för Simpla beksöms skor 3 Öre hwar under äfwen begripes manfolks näfwerbotten skor med näfwerklackar; för andra läderskor, ware sig rand, pomp eller omwända 6 Öre Smt, samt i öfrigit söka at en och hwar blifwer beständeligit och skyndsamt betjänt.

§ 11.  Instälte sig änkjan Maja Johansdotter nu boende i Brink och beklagade at dess lilla son Johannes förleden Höstas blef behäftad af en swår wärk i fotleden, som så ökat sig att det utslagit till 4 swåra sår, hwaraf befans att så wida eij säkert botemedel kan erhållas, Han blir för al sin tid ofärdig; Anhållandes för den skull om någon hjälp och understöd af församlingen, hälst Hon själf är mycket fattig och oförmögen; Detta togs uti ömsint öfwerwägande, hwarföre blef beslutit, att genom Collect göra allmänt sammanskott härtil, Hwilket nästkommande Helig Trefaldighets söndag kommer at upbäras, hoppandes man det hwar och en behjärtar et så ömkanswärdt tilstånd.

§ 12.  Intogos såsom Extra i fattiglängden änkjan Annika Johansdotter i Konungsäng, Börje Pehrsson i Klinten, Anders Johansson i Munkabo, flickan Lena Pehrsdotter i Norrhemmet och Ekesiö sochn.

§ 13.  Sist slöts med Guds wälsignelses tilönskan.

                                                                                               M. Pontin

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake,

Anders Jacobsson i Karstorp.

 

År 1782, den 11 Augusti. Pag. 62.

Den 11-te augusti 1782, efter förut skjedd pålysning, trädde Församlingen uti Sochnestugan, tå Probsten genom uppläsande, först gaf tillkänna beloppet wid Wällofliga Häradsrätten uti Hullaryd, rörande Assiö Wälle Saken, samt att å Swarande sidan Laga Wad till Wällofliga Lagmansrätten war anmält, hwarefter Han sedan yttrade, att Församlingen nu tillkommer att utnämna och utsända Fullmägtig till instundande Lagmans Ting: Alla närwarande swarade enhälligt, att de till alla delar giorde et med Herr Fändrik Åkerman och Herr Inspector Hörberg, hwilka wid förleden Walborgs Mässo Sochnestämma aldeles afsade sig, at ingå eller deltaga uti någon Kåstnad på denna Sak, och således ej eller befatta sig med någon Fullmägtigs afsändande till Lagmansrätten.

År och dag ut Supra.

                                                                                               M. Pontin

Nils Åkerman,

Anders Jacobsson i Karstorp.

 

År 1782, den 18 Augusti. Pag. 62.

Söndagen derpå, som war d. 18 augusti, gick församlingen efter Pålysning, åter up uti Sochnestugan, angående förenämnde Rättegång om Assiö Wälle, hälst som Lagmans Tinget då snart tillstundade. Wälborne Herrar Öfwerste Lieutenanter och Riddare från Olstorp och Askeryd, woro äfwen närwarande, och yttrade sina tankar, att den wädjande Saken om Assiö Wälle borde fullfölgas, hwartil också fullmägtig antogs nemligen, Borgmästaren: Ädel och Högaktad Herr Eric Norén uti Wimmerby, hwilken hade begärt Sex Riksdaler Specie uti arfwode, som bifölls, hwilka pengar skulle tagas uti Kyrko-Cassan.

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake.

 

År 1782 den 15 December. Pag. 63.

År 1782, den 15 Decemb. Hölls allmän Andersmässo Sochnestämma efter föregående Pålysning, tå följande Mål förestältes och afgiordes.

§ 1.  Till brädetaket, som skall läggas på Sochnestufwan, framkjöres nödiga slanor utaf Kjättilstorps Rote, och en tålft timber till bålsterståckar wid Kyrkogålfwets förestående reparation tages på Prästegårds skog och framkjöres af Redeby Rote i samma wecka.

§ 2.  Gamla halta pigan Annica Nilsdotter intages uti Sochnens Fattigstufwa, för att åtnjuta månatelig stat och underhåll; Hennes lilla egendom inventeras fördenskull och uppskrifwes i morgon såsom fattigcassan tillhörig efter dess död. Johan Larsson i Gärdesstufwan blef också införd bland Sochnens Fattige på extra stat.

§ 3.  Afledna Maja Nilsdotters lilla qwarlåtenskap i Pruta, försälges på auction efter inventeringslängden, emedan Hon har warit bland Stats fattige.

§ 4.  Alla Kyrkolån uppsäges i början af nästa år, att till den 1 Maij derpå fölgande inbetalas, nemligen ock efter Församlingens pröfning ärhållen prolongation.

                                                                                 Magnus Constans Pontin

Nils Åkerman, Anders Jacobsson i Karstorp,

Elias Jonsson i Lutarp, Eric Nilsson i Ägersiö,

Kyrkiowerdar.

 

År 1783, den 28 April. Pag. 63 ff.

År 1783, den 28 April, wardt efter förut skjedd Laga Pålysning Allmän Walborgsmässo Sochnestämma hållen med Askeryds Församlings Respectabla och Hederwärda Ledamöter, tå fölgande Mål förehades.

§ 1.  Kyrko-Räkningarna genomsågos och granskades, såsom till alla delar riktiga befundne, ärkjändes och underskrefwos.

§ 2.  Låne-Conto granskades å det aldra nogaste, hwarwid fölgande anmärkningar giordes: När Räntan för Magnuses lån i Åmmarp lägges till Capitalet, är dess skuld denna dag 1 Riksdaler, 20 skilling, 1 Runstycke. Jonas Paulisson i Redeby Dito eller i dag 2 Riksdaler, 20 Skilling, 6 Runstycken. Anders i Hafrida Dito eller samma dag den 28 April -1-24-, hwaremot panten nu som nogast kan wara swarande, och bör således betalas med aldra första. Herr Handelsman Björklund betalar 2 års Interesse, Sex Riksdaler. Församlingen beslöt, att genom ansökning hos Höga Landshöfdinge Ämbetet, utsöka Herr Fältwäbel Wetterhalls Skuld, som i flera År, utan Räntans ärläggande, innestådt, hwarom Kyrkowärdarna besörga. Per i Hesterslid betalar 2 års innestående Interesse, 22 Skilling, 6 Runstycken. Lars i Backhemmet, hwars pant är för swag, skall antingen betala lånet, eller öka Panten, och Interesset owägerligen betala. Sedan således alt war genomsedt och anmärkt, frikänner Församlingen Probsten för alt answar nu och framdeles, för alla af Kyrko-Casssan giorda utlåningar.

Wid detta Måls förehafwande, understälte Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake Församlingens ompröfwande, om icke, såsom en Lag församlingen emellan kunde antagas och beslutas, att därest Låntagarne uteblifwer med Interessens betalande, wid årets slut från Lånedagen, det då må läggas till Capitalet, och ränta derå sedan beräknas, enär Panten dertill är tillräckelig, som noga eftersees, hwartill allmänt bifall lämnades och således stadfästes. Likaledes beslöts att Obligationerne skola läggas wid hwars och ens tillhöriga pant.

§ 3.  Wid En Skillings wite förböds all trängsel i Kyrkan af obehöriga Personer uti alla indelta stolar, hwilket wite Kyrkan tillfaller.

§ 4.  Upplästes så wäl Krono- som Sochnefullmägtigarnes författade påståenden wid Wällofliga Lagmans Rätten uti Assiö Wälle Saken, samt den derstädes uppsatter uppskofsdom.

§ 5.  Anmälte Herr Kamereraren Hörberg på Tunnarp, det Han såsom långwäga från Kyrkan, och för sin hälsas conserverande, åstundade afstå dess här wid Församlingen hafda Organist och Klåckare Sysssla till Monsieur Anders Hesselgren i Hästemålen, hwilken Han till Organiste-Sysslans bestridande, har informerat. Församlingen nog oroad öfwer, at här wid sakna en så hederlig och allmänt älskad man, Kunde för förenämnde orsaker skull icke wara deremot, utan lämnade dertill allmänt bifall, allenast med förbehåll, att Herr Kamereraren Hörberg Cautionerar i det mål Organist-Syssslan och Orgelwärkets wård widkommer, samt att Pehr Samuelsson i Smugefall, som Klåckare Sysslan på 29-de året till Församlingens fullkomliga nöje förestått,. derwid i sin Lifstid orubbad förblifwer, och af Organisten till dess nöje aflönas; hwilket alt fulleligen bejakades; Fördenskull warder Han Anders Hesselgren på förenämnda grunder härmedelst till Organist och Klåckare antagen.

§ 6.  I anledning af Herr Kronobefallningsman Liungs författade Skrifwelse af den 21 April sidstledne, under åberopande af Konungens Höga Befallningshafwandes Ordres, går församlingen i Caution för den tid af Änkan Britas lega wid Lazaretet, som kan uppstiga, hwad derstädes redan betalt är. Äfwen beslöts att penningar i Kyrkan skall tagas till de ännu warande sjukas botande uti Stora Lönhult, hwarföre församlingen Cautionerar, och genom sammanskott sedan betalar. Desse sjuka, som äro en Mor med dess dotter 3 år gammal böra således med aldra första till Lazaretet insändas.

§ 7.  Till ägors utstakande, i anseende till widd och storlek wid nya Torpet Gransnäs på Prästegårds ägor, åtogo sig Herr Fändrik Åkerman, samt Sochne Männen Pehr Danielsson och Hans Hagerström uti Hafrida at förrätta.

§ 8.  Kyrkowärden Elias Jonsson i Lutarp begärte afskied, men på föreställning och till någon ärsättning för dess hafde och ännu hafwande beswär med Klåckesträngarnes lagande, bewiljades Honom 16 Skilling af Kyrkans medel, hwarföre Han står wid tjensten ännu ett år.

§ 9.  Fönstret öfwer Södra Läktaren uppflyttes lika med det, som är på den Norra. Kyrkans teldande skjer innan Midsommaren.

§ 10.  Uti den afledna Maja Nilsdotters ställe i Fattigstufwan intogs Nils Olofsson i Källehult, som försed med tillräckeligit underhåll, och uti Carin Carlsdotters ställe i Lägernäs Nils Hagersten i Fattigstufwan, hwarföre Dess Hustru åligger, att hafwa så mycket ömmare wård och skjötsel om de der warande fattige. Till uppflyttning uti fattigclasserna namngafs fölgande: Änkan Annica i Konungsäng, Änkan Ingeborg i Prästetorpet. Till åtnjutande af extra stat, flickan Stina Gabrielsdotter i Pruta och Majas ofärdige gåsse i Sjöamålen.

Mera war ej at påminna, utan Probsten slutade med innerlig ärkänsla till Gud, att alla Saker uti utmärkt ordning, sämja och kärlek nu och alltid äro wid dessa rådplägningar afgiorde.

Näst Gud har Probsten att tacka de Förnäma Herrskaperna och Wälädle Stånds-Personer, som denna Församling har äran och lyckan att äga inom sitt skjöte, såsom upplyste wägledare till alla goda författningar. Det ärbara och Hederwärda Bondeståndet äger också en särdeles berömmelse för all beredwillighet, dygd och beskedelighet. Ingen är känd för motstånd och motsägelse. Med få ord sagt: Sorl och gräl har aldrig uppfylt wårt hederliga Sochnerum, utan efter Guds och Konungens wilja, hafwa wi med glädje erfarit godhet och trohet mötas, rättfärdighet och frid kyssas. De fattige hjelpas, de sjuke besörges, och intet sammanträde utan något barmhertighetswärk. Herren wedergälle hwars och ens hans barmhärtighet, och förläne sådan frid uti detta Israel intil dagarnas ände!

A.O. Drake,

Nils Åkerman.

Så snart förestående Sochnestämmo-Protocoll å Prädikstolen den 4 Maij uppläst war, samt uti Sochnestufwan behörigt justerat och underskrifwit blef, upplästes den förrättning som Sochnemännen den 2 Maij på Nybygget Gransnäs å Prästegårds ägor wärkstält hade, enligt 7-de puncten i föregående protocoll, hwilket af Församlingen till alla delar gillades, och godkändes, och med namns undersätjande faststältes.

År och dag som förr skrifwit står, på Församlingens wägnar.

                                                                                                   M. Pontin

 

Detta var Pontins sista stämmoprotokoll som kyrkoherde i Askeryd, han utnämndes år 1783 till kyrkoherde i Torpa .

 

Följande anmärkning återfinnes på pag. 244 i Volym K 1a 3:

Det på de näst härefter följande Trenne sidor införde Aprotocoll är af vicarien Doms. (Dominus Herr) Anders Svanberg, som från den 1 Maij 1783 till samma tid 1784 här wistats, hållet i Askeryd och således infördt på orätt ställe, då det här kommer bland Bredestads handlingar.

Askeryd den 5 Dec. 1784.

          D. C.

(Daniel Cnattingius)

 

År 1784, den 12 April.Volym K 1 a 3 Pag. 246.

År 1784, den 12 April sammanträdde efter föregående kallelse Askeryds Församlings Herrar och Män, då följande förehades och afgjordes.

§ 1.  Frågade Vicarien om Församlingen wille till sina Fattiges Räddning deltaga i de Allmänna Arbetshusinrättningarna, som enligit Höga Landshöfdinge Ämbetet i Linkiöpings och Jönkiöpings Lähn, utfärdade flere Kundgjörelser äro planerade, med det mera, som Högbemälte Kundgjörelser innehålla? Då Frågan blir om Förskott till Rudimaterien (råmaterialet) kan förslaget om Fattig Cassans medtagande så mycket mindre wärkställas, som en sådan i denna Församling icke existerar oftare än hwarje fjerdedels år, då det lilla, som kan på 3 Månader vara influtit til Sochnens många torftiga utdelas. Som det är emot Författningarna att tillgripa Kyrko Cassan, som icke kan användas till annat än till Kyrkans egna behofer, och ingen bland Församlingens Ledamöter tillstyrkte den föreslagne Cautionen, fann Församlingen ingen utwäg, till att på en från Stora Arbetshusens aflägsne Ort, ingå i deltagande af den Allmänna Arbetshus-Inrättningen.

§ 2.  För att wisa, det Församlingen ömmar sine tårftiga Medlemmars nöd, beslöts, att genom Memorial till Konungens Befallningshafwande, för dem söka ett ansenligt partie Kamulls Spånad, hwarföre Församlingen blir wederhäftig.

I grund af Kongl. Majestäts Nådiga Förordning om Tiggeriers hämmande, Höga Landshöfding Ämbetets och M. Ven. Consistorii Bref i samma ämne, och flere Församlingars gifne efterdöme, beslöts att:

1-o. Den som utan Församlingens på allmänn Sochnestämma gifne samtycke intager Inhyseshjon, Mann eller Qwinna, med eller utan barn, och gifwer dem hus att bebo, eller plats att bebygga, plichtar till Sochnens fattigcassa 2 Riksdaler Specie, och, skall det intagna inhyseshjonet gjenast Sochneförwisas, så framt icke Församlingen pröfwar skjäligt dess qwarblifwande bifalla.

2-do. Den som mer än öfwer en natt hyser Utsochnes Tiggare, och Honom genast icke till närmaste Cronobetjänt afkörer, för att till sin Sochn afsendas, gifwe till samma Cassa 16 Skilling för hwar dag och natt.

3-tio. Den insochnes Tiggare, som utom Sochnen bettlar, sättes en söndag i Ståcken, sedan Han hemförd blifwit, och aftjänar sedan med arbete hwad Honom i skjutslega utbetalt blifwit.

4-to. Skola alla Inhyseshjon, som inom 2-ne år inkommit i Församlingen, innan den 1 Junii förstkommande, utflytta till den församling, hwarest de sin mästa tid, swett och möda, anwänt, kommandes en hwar, som efter nämnde dag, en sådan inom Sochnen hyser, att böta 16 Skilling Specie, Fattigcassans ensak, skolande följande nu till en börgan utflytta: Sven i Prästegården, Sven i Assiö Qwarn, Eric i Norrhemmet, Hans i Nystorp, Annica Nilsdotter i Lönhult och Cajsa Stina i Bråten, åliggandes.

5-to. Rotmästarna hwar i sin Rote swara för wärkställigheten af detta beslut, genom allwarsam tillsyn, draga så wäl för Arbetsinrättningen i allmänhet som Församlingen i synnerhet, den wärkan, som dermed påsyftas

Askeryds Sochnestuga ut Supra

                                                                            På församlingens wägnar

                                                                                 Ingen underskrift

 

År 1784, den 9 Maj.Volym K 1 a 3  Pag. 247 o. 248.

År 1784 den 9 Maij sammanträdde efter föregången Laglig kallelse Askeryds Församlings förnäme och hederwärde Innewånare, att, å allmän Sochnestämma om Kyrkans och Församlingens angelägenheter öfwerlägga, då följande ärenden förekommo:

§ 1.  På tillfrågan af Vicarien, med hwad ögon dess uppförande i Lära och Lefwerne wore att anse, swarades, att derwid wore intet att ärhindra.

§ 2.  Företedde Vicarien de, öfwer Kyrkans medel förde Räkenskaper, hwilka, sedan Special-Förteckningarne öfwer Inkomster och Utgifter, jemförde med Lånelängden och Summariska Räkningen blifwit upläste, såsom riktige befundne, genom underskrifter wordo Auctoriserade.

§ 3.  I anseende till den allmänna nöden, upskjutas de tillämnade Kyrkoreparationerna till nästkommande År; men som Sochnestugutaket nödwändigt behöfwer att täckas med bräder, bör sådant i sommar wärkställas.

§ 4.  Änkan Cherstin wid Kyrkan blef utsedd att wårda gamla Fattighushjonet Nils Olsson, hwarest Hon njuter Husrum i Fattigstugan och fattigdel i 1-sta Classen.

§ 5.  Jonas i Skyttlingebäck lämnade Rotmästaresysslan till Johannes i Lilla Lönhult, Johannes Gabrielsson i Ägersjö blir Rotmästare, tillika med Hans i Wästorp.

Till Sexmän utnämndes: I Jonas i Wästorps ställe, Peter i Hultarödje, och Daniel i Ramsvik i Svens i Ingewallstorps ställe. Jonas i Hulu bestrider Rotemästaresysslan efter Samuel i Svenstorp.

Askeryd i Sochnestugan ut Supra

                                                                                 Ingen underskrift

Efter förenämnde öfwerläggning bewiljade och antog Församlingen Herr Handelsmannen Björklunds anbud, att i stället för maten wid de wanliga Sochnedagswärken, gifwa till hwar och en Karl 3 Skilling och till Qwinnor 2 Skilling och 8 Runstycken Specie.

                                                                                               In fidem

                                                                                           Anders Svanberg

 

År 1784, den 24 Oktober. Volym K 1a 3. Pag 67.

Protokoll wid Askeryds Församlings Sammankomst i Sochnestugan den 24 October 1784. Sedan Lagmansrätten genom dom, gifwen Wimmerby den 30 Sept. innew. År bibehållit Församlingens Kyrkoherdeboställe Assiö wid sin ägande rätt af Skogsparken Assjö Wälde kallad, hwarom af Ingewallstorps Åboar först wid Härads, och sedan wid Lagmansrätt twistat warit; så förekallades i dag, sedan domen förleden söndag blifwit upläst, Dannemännen Sven Jacobsson, Lars Danielsson och Niclas Bengtsson uti Ingewallstorp, hwilka närwarande inför Församlingen afsade sig sitt Wad, och åtogo sig att sjelfa betala till Församlingen de efter räkning upgifne 9 Riksdaler, 8 Skilling, men som dessutom förut, enligt bewis, äro utgifne till bewakande af Församlingens och Prestegårdens rätt, 6 Riksdaler; så ingick å sin sida Församlingen af behjertenhet för dessa Sochnemän, att i deras ställe genom sammanskått ärsätta dessa lånta och utgifne 6 Riksdaler, i den förmodeliga händelsen, nämligen, om Fändrick Åkerman för sig och Bordsjö Gods, samt Camrer Hörberg för sig och Tunnarp förenade sig med Församlingen att uti betalningen af ofwannämnde 6 Riksdaler deltaga; Hwaröfwer Ingewallstorps Åboar skulle hos Herr Fändrick Åkerman och Camrer Hörberg, såsom wid denna Sammankomst frånwarande, göra förfrågan och begära swar.

                                                                                                   In Fidem

                                                                                              Dan. Cnattingius

A.O. Drake, Nils Åkerman.

 

År 1784, den 28 November. Pag. 67 o. 68.

Protocoll wid Askeryds Församlings Äldstes Sammankomst i Sochnestugan den 28 November 1784.

Sedan Soldaten Olof Hulling i Hult den 20 innewarande hos Församlingens Pastor gifwit tillkänna, att dess och dess afledna Hustrus Sara Svensdotters Barn, Carl Gustaf, som enligt Kyrkoboken finnes wara född den 3 och döpt den 9 sidstledne October blifwit om morgonen den 20 November funnit död i sängen hos Enkan Catarina Nilsdotter, som skall detta Barn sig åtagit at upamma, så pålystes å Predikstolen den 21, att Församlingens Äldste skulle i dag, uti Sochnestugan sammanträda, at höra undersökningen. Därwid framgaf Nämndemannen Ärlige och Wälförståndige Gustaf Andersson i Kalfswed sitt wittnesmål skrifteligen, så lydande:

”Som jag war befalld utaf Kronolänsmannen Ålund, att efter min tanka genom wådlig händelse omkomne, Soldaten Olof Hullings i Hult 7 weckors gamla Son besigtiga, som är funnen uti sängen hos Enkan Catarina därstädes död; så ehuru wäl jag det på det nogaste besåg, fant jag ingen ting på Hans döda lilla kropp, som tycktes någon ting ordsaka, utan låg som Han har warit uti en söt sömn insomnad”.

Hwilken attest war daterad den 23 November. Munteligen wittnade Enkan Maria Larsdotter uti Hult, att Hon inkommit straxt efter sedan Cahtarina funnit Barnet wara dödt och ej sedt någon blånad å Barnet, hwilket Hon berättade 2-ne dagar förut warit sjukligt. Äfwen wittnade drängen Sven Johansson på Olstorp, att Han tillika sedt det döda Barnet utan någon åkomma. Fadern till Barnet, Olof Hulling, berättade, att Catharina Nilsdotter förut skjött detta barnet med all ömhet och berättade äfwen att barnet 2-ne dagar, innan detta hände synts sjukligt.

Församlingen kan på dessa upgifter ej finna annat, än att detta Barnets död skjedt af wåda. Likwäl kan Församlingen ej undgå,att, enligt Kyrkolagen 3 Cap. 13 § genom detta protocoll anmäla det som skjedt är hos Wällofliga Häradsrätten i Ydre, men Catharina Nilsdotter, får, efter uppfyllandet af den där fallande domen i Församlingens gemenskap intagas. Warande emedlertid barnet i dag, efter denna skjedda undersökning Christeligen begrafwet.

Anders Jacobsson i Karstorp, Eric Andersson i Ägersiö.

                                                                                     Ingen underskrift

 

År 1784, den 5 December. Pag. 69 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 5 December 1784.

Efter ett kort tal af Församlingens Pastor i anledning af 1. Cor. 14:40. Uplästes, justerades och underskrefwos 2-ne sedan Kyrkoherdens hitkomst hållna Protocoll af den 24 October och 28 November, hwarwid de wid Pålysningen anmälte Målen företogos, nämligen:

§ 1.  Angående ett Sochne-Magazins upsättande, hwarwid uplästes några författningar därom och begärdes Församlingens yttrade, hwaröfwer skäl å alla sidor anfördes med mycken wälwilja för Inrättningen af de flästa; men Beslutet blef för denna gången upskjutit till nästa Walborgsmässa; och emedlertid åtog sig Pastor, att efterfråga huruwida Bredestad Församling wille i den händelsen, sig med Askeryd Församling förena.

§ 2.  Anmärktes huru som Herr Brukspatron Burén på Boxholm gör den förfrågan: Om Han kan få nyttja Askeryd Församlings rätt af Allmänningen i Säby Sochn wad beträffar den där nu befindteliga Sörnade och af Wådeld skämda weden till Kålning, då ock bemälde Bruks-Patron för samma förmon utfäst sig gifwa till Församlingen någon däremot swarande gåfwa! Härtil fants Församlingen icke obenägen, med wilkor däremot, att Herr Bruks-Patron Burén skulle härföre utfästa någon wiss summa, eller i fall Sochne-Magazins inrättande skjer i Askeryd, som det nu påtänktes, att då Brukspatron Burén wille tillsläppa Järnsmide och Spik, som till en sådan byggnad ärfordrades, efter framdeles skjeende öfwerenskommelse.

§ 3.  Angående Församlingens Sexmän  befunnos nu wara för 1. Wästorps Rote Peter Larsson i Hultarödje. 2. Karstorps Daniel Nilsson i Ramswik. 3. Wära Torsten Nilsson i Konungsäng. 4. Redeby Jonas Paulisson i Redeby. 5. Lönhults Daniel Jonsson i Skyttlingebäck. 6. Kättelstorps Jonas Hansson i Kalswid.7. Lägernäs Sven Samuelsson i Lägernäs och 8. För Bubbarps Jonas Jansson i Bubbarp.

§ 4.  Angående Församlingens Fattige hade anmält blifwit, att hwad hittills plägat sammanskjutas wore nog otillräckeligit; men därom kunde för denna gången ingen widare författning göras utan blifwer som wanligt är tills widare. Emedlertid bewiljades efter förr gjordt beslut, fattiga och sjukliga Hustru Kjerstin Mattsdotter i Fattigstugan det där lediga Rummet.

§ 5.  Anmälte Pastor, att äfwen som på flera ställen så tycktes i denna Församling behöfdes någon Pålitelig Sochne-man, som skulle hafwa wård därom, att Församlingens Reparationer både wid Kyrkan och Kyrkoherde Bostället rätteligen och på den för Församlingen beqwemligaste tiden skjedde, hwartill församlingen fant all billighet, och efter någon öfwerläggning anmodades Sochnemannen Ärlige och Wälförståndige Daniel Andersson i Wästorp, att sig denna Wården åtaga, hwilket skjedde med de wilkor, att Daniel Andersson under den tid Han en sådan upsigt hafwer, blir fri från alla dagswerk både wid Kyrkan och Prestegården äfwen som för alla Utgifter wid reparationerna, och wäntas af Honom alt biträde att finna hwad nödigt är att företagas.

§ 6.  Förfrågades på Handelsman Sven Collins i Spelhester begäran hos dem som äga Bi; hwad fördel de af dem haft detta och de sednare framflutne åren? Hwartill alla närwarande Bi-ägare instämde, att denna Hushålls-gren har, oaktat all deras möda och omtanka, att kunna wid lif bibehålla dessa nyttiga djur, likwäl icke dessa sednare åren lyckats, förmodeligen dels genom den om Sommaren 1780 infallna owanliga starka tårkan dels ock genom den mycket kulna Wäderleken, som merändels den därpå följande Wåren., äfwen ock inträffat, så att många stammar, som icke kunnat draga Winterföda dödt af hunger, förr än Winterkölden nu infunnit sig, hwaraf icke allenast händt, att Honungen blifwit owanligen dyr, utan ock, att antalet af Bikupor till allmän saknad och förlust aftagit.

Då Församlingen intet widare på tillfrågan hade att påminna, så slutades denna Allmänna Lagtima Sochnestämma med ett kort Tal af Församlingens Pastor jämte tillönskan att Guds Nåd och Wälsignelse måtte följa alla dem, som Herrans namn frukta, i alla dess lefnads dagar!

                                                                                                   In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

Å Församlingens wägnar

A.O. Drake, Nils Åkerman, D. Hörberg,

Johan Hansson, Anders Jansson.

 

År 1784, den 19 December. Pag. 71 o. 72.

Protocoll, hållet wid Församlingens Äldstes Sammankomst i Sochnestugan wid Askeryd den 19 December 1784.

Sedan Sochnemannen Daniel Larsson i Börnäs hos Församlingens Pastor anmält, att en kringstrykande person wid namn Gertrud Hansdotter som till Börnäs kommit aftonen förut och begärt husrum skall natten emellan den 10 och 11 i sängen hos sig funnit sitt oäkta barn dödt, hwilket enligt Församlingens Barn Christnings-Bok är födt den 29 November sistledne och döpt samma dag med namnet Maria, så inlystes den 12 därpå följande Församlingens Äldste, att i dag höra Undersökningen. Härwid intygade Nämndemannen Carl Johansson i Lutarp, som det besigtigat, att Han funnit på den döda kroppen en blånad, och wittnade Enkan Hustru Kjerstin Mårtensdotter i Börnäs samt Hustru Sara Larsdotter därsammastädes, att barnet warit friskt aftonen förut innan det om morgonen befants dödt. Och som således det tycktes wara af fullkomlig owarsamhet som detta skjedt så blir den saken och Hännes Lägersmåls brott sådant som hörer till Wällofliga Tingsrättens afdömmande. Askeryds Församlings Äldste funne härwid, att då denna odygdiga Människa tagit sig före, att wistas i denna Församling, utan att wara af Församlingen emottagen, såsom den der icke wisa kunnat någon Attest därifrån Hon kommit, men då Hon de sidsta åren skolat wistats i Asby Församling; så skulle det ena med det andra hos domaren på Ydre sidan anmälas och begäras att med Hänne efter Lagarna förfares och att Askeryd må slippa Hänne för all tid ur Församlingen.

                                                                                          Daniel Cnattingius

För församlingens Äldstes wägnar underskskrefwo:

Anders Jacobsson i Karstorp, Elias Jonsson i Lutarp.

 

År 1785, den 9 Maj. Pag. 73 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 9 Maji 1785.

§ 1.  Upwistes de Formerade Kyrko-Räkenskaperna från den 1 Maji 1784 till samma dag innewarande År, som med de förde Special Förteckningarna jämfördes samt till alla delar riktiga befunnos och underskrefwos. Wid genomgåendet af Kyrkans Skuldenärer gaf Pastor till känna, att Han utwärkat Stämning till nästa  Ting i Hullaryd på Fältwäbeln Herr Peter Wetterhall, som snart i 8 År innehaft ett lån af Kyrkans Cassa, utan att något Interesse är betalt, och åtog sig Pastor, att denna Saken wid Tinget närwarande bewaka. I öfrigt, som med Kyrkans Lagliga Interessens inbetalande i rättan tid, af somliga altför wårdslöst förfares, så beslöts, att den som Lån gör, skall, utom Laga Pant skrifwa en Revers så stäld, att så snart Interesse eller betalning brister, får Panten utan widare omwägar, af Kyrkan försäljas. Alla de som återstå med Interesse påminnes därom alfwarsammeligen. För den rest som är af Winsädespenningarna för 1782 och 1783 såsom föregifwande sig ur stånd satta att betala, måste, genom dem,, som befattningen här med för dessa Åren haft, widare sökas, och de, som äro skyldiga för 1784 skola innan Anders Mässo Sochnestämma antingen betala eller sätta pant, hwarefter skulden anses som ett Lån, för hwilket Interesse betales.

§ 2.  Angående Reparationerna så i Kyrkan som på Sochnestugan öfwerenskoms, att det med det första skulle wärkställas. Sochnestugutakets läggande åtogo sig Peter Månsson och Samuel Carlsson i Svenstorp för betalning, dagswerke därtill tagne af Församlingen och bräder framkörde, som skulle wara 3 stycken af Helgården, om de woro under 8 Alnar. I Kyrkan skulle sedermera Johan Nilsson i Kråkefors arbeta, biträdd af Församlingen med dagswerken, då först Norra Kyrkan skulle teldas och sedermera Fönstren sättas i den ordning att Södra Kyrkan får tillräckeligit ljus; äfwen som ock den skulle teldas.

§ 3.  Sedan Högwördige Herr Doctorn och Biskopen wid sidst hållna Prestmöte påmint så wäl att Kyrkorna må hållas wid magt med wacker dag uplyste, som ock at Sacristiorna må förses med eldstäder till förekommande af en för Kyrkans Böcker och Skrud skadelig fuktighet, så anhöll Pastor om en Kakelugns upsättande i Sacristian, hwilket ock, å Kyrkans bekostnad bewiljades att skje framdeles. Och, för att nu säkrare winna ändamålet angående Kyrkans Böcker och Skrud, så skulle på gamla Sacristiemuren i Kyrkan upsättas ett därefter inrättat skåp, hwilket Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Schmiterlöw på Olstorp lofwade skulle få förfärdigas af Trädgårdsmästaren Magnus Löfgren. Murningen därunder förrättas af Hans Dahlström i Konungsäng och Byggnads-uppsyningsmannen Daniel Andersson i Wästorp lagar att alt blir wärkstält.

§ 4. Angående Underwisningen i Christendoms kundskapen uplästes 5 och 6 §§ af sidsta Prästmötets Handlingar och förklarades därmed grunden tilll hwad redan börjadt är, så wid Rote-Förhören, som då Barn första gången skall begå den Heliga Nattwarden. Barn, som skola först lära att läsa, och hwartill Föräldrarne sjelfwa ej kunde hafwa tid, hafwa tillfälle, att blifwa underwiste dels af Soldaten Nils Bergquist, dels hos Lars Jonsson i Karstorp. För öfrigt wille Församlingen genom friwilliga Collecter och annan omtanka deltaga i denna omsorgen, och har Herr Handelsman Nils Askelöf i Norrköping lemnat till Kyrkans fria Disposition en fordran hos Nils Jacobsson i Änkebo af 4 Riksdaler, 26 Skilling - 8, hwilka om de kunna utfås, komma till Fattiga Barns underwisning i Christendom att anwändas. Och lofwade Pastor, att i detta År som i det förflutna med skänk af någon för Christendoms kundskapen nyttig Bok upmuntra de af Församlingens Barn, som wid Förhören befinnas hafwa gjort wackra framsteg i Christendoms kundskapen och tillika för Beskjedelighet berömmas.

§ 5.  Angående det som Ordning och skick tillhörer, anmältes grunden därtill,att Gudstjensten börjas klockan 9 från den 1 Maij till den 1 October och klockan 10 ifrån sistnämnde dag till Walborgsmässan, att sedan Communion Förhöret är hållit. Skriftermålet börjas med en Psalm, och de dagar när Herrens Heliga Nattward utdelas sjunges Nummer 5 af Tros-Bekännelsen, samt att Församlingen så wäl under Trons sjungande som under Communion samt Psalmer och wersars sjungande, som innehåller Lof och Tacksägelse, upstår. Pastor anmälte ock huru wid Lysningars uttagande till Äktenskap nödigt är, att den som i sådant ärende kommer, hafwer sådana med sig, som å alla sidor samtycket intyga kan. Den oseden begäres blifwa ändrad, att ej först om Söndagarna minst i Sacristian komma med sådana anmälande, som kunna skje någon dag i weckan förut, uti Prestegården.

§ 6.  Angående Sochne-Magazins inrättande, hwarom frågan war den 5 Decmber 1784, så emedan skilgaktligheter i tänkesätten om denna Inrättning upkommit, och Bredestads Församling som proponerats skola deltaga med Askeryd, beslutat att inom sig ett sådant magazin ensamma uprätta, så är det för närwarande ingen möjlighet att i Askeryd tänka på werkställigheten af det gjorda förslaget.

§ 7.  Angående en Köks-spisels med Bakugns upsättande i Prestegården, så emedan det där befinteliga köket, som hör Herr Prosten Pontin till är nu i ett så både bristfälligt och för Eldswåda farligt tillstånd, att det ej kan i längden wara brukbart; och som år 1742, då byggningen upfördes, Rummet till höger i förstugan, war ernadt till kök; men det från första början är byggt i afmätning efter Lag, för litet därtill, så att första denna Byggnings Innehafware, Herr Prosten Meurling ej funnit sig wid att det dertill nyttja, och det wid 1777 års Husesyn är dömdt till en Bakugns upsättande å nyo; så lofwade Församlingen, att till nästa Höst se till huru det kunde werkställas hwad å gammalt warit ärnadt, och om den af Syn-Rätten ådömde Bakugnen kunde upsättas i samma Rum.

§ 8.  Pastor gaf  tillkänna att Hans tankar som nybörjande wid Prestegårdens bruk warit, att få någon By i Församlingen, som åtager sig bärga Sjögaryd Äng för betalning, men nu öfwerenskoms om wanliga dagswerkens utgörande, att Prestegårdens skötsel och bruk werkställas bör.

§ 9.  Församlingen företog sig wal till Fullmägtige wid den utsatta Synen i Prestegården den 7 nästkommande Julii och waldes för Smålandssidan Sochnemannen Peter Månsson i Svenstorp och för Ydre Nämndemannen Gustaf Andersson i Kalfswid.

§ 10.  Till Kyrkowärd efter Sochnemannen Elias Jonsson i Lutarp, som efter en långwarig tjenst begärde afskjed, waldes, /enligt den Rättighet, som Kongl. Majestäts Kyrkolag § 8 28 Cap. och Kongl Resolutionen af den 1 Martii 1678 förmår och utförd är i Ecclesiastique Werken sidan 390/ af Pastor med Församlingens samtycke Sochnemannen Anders Persson i Lutarp, och öfwerlemnades till Honom den nyckel till Kyrko-kistan, som Elias i Lutarp förwarat.

§ 11.  Till Föreståndare wid Fattigdels utdelningen efter Sochnemannen Jan Hansson i Ägersjö och Peter Månsson i Svenstorp waldes Nils Persson i Karstorp och Samuel Carlsson i Svenstorp, som genom Räknings förande, den de wid Wallborgsmässo-Sochnestämma äro skyldiga att upwisa, denna wården sig åtogo. Till Sexmän tillsattes: I stället för Torsten Nilsson i Konungsäng Carl Johansson i Lutarp, för Jonas Pålsson i Redeby Johannes Danielsson därstädes, för Daniel Jonsson i Skyttlingebäck Johannes Carlsson i Stora Lönhult, i stället för Jonas Hansson i Calfswid Olof Ingemarsson därstädes, för Sven Samuelsson i Lägernäs Hans Andersson därstädes. Rotemästare tillsattes i stället för Lars Mårtensson i Wära Johannes Nilsson i Lutarp, för Johannes Gabrielsson i Ägersjö Olof Pettersson i Redeby. För Johannes Pehrsson i Lilla Lönhult Daniel Nilsson i Stora Lönhult,för Johannes Nilsson i Kättilstorp Israel Torstensson därstädes, hwilka alla skulle göra hwad deras sysslor innebära och dem å Församlingens wägnar tillsäges. Sexmän äro dessutom Carl Larsson i Hultarödje, Daniel Nilsson i Ramswik och Jonas Jansson i Bubbarp. Rotemästare Hans Jonsson i Westorp, Jonas Nilsson i Hulu, Lars Larsson i Lägernäs och Johannes Börjesson i Bubbarp.

§ 12.  Anmältes om Sammanskottet för Ingewallstorps åboar, att det måtte gå i werkställighet genom Rotemästarna, hwarom uplästes Sochne Stämmo Protocollet af den 24 October 1784 och genom Herr Fändrik Åkermans bemedlande det Nådiga Hans Excellences Riksrådet Riddarens och Commendeuren Högwälborne Herr Grefwe Melcher Falkenbergs bewiljande; men en stor del af Församlingen äskade ännu ägaren på Tunarps yttrande, hwilket Ingewallstorps Åboar hade att sig skaffa och förete, hwarefter Församlingen widare härom höras skulle. Kunnande i öfrigt ej ursägten af någras frånwaro gälla, ty all Lag förmår, att de frånwarande måste sig nöjas låta med hwad de närwarande besluta.

§ 13.  Till bättre Fattigdels undfående hade anmält sig Enkan Anna Pehrsdotter, som bodt med sin Man i Fattigstugan, samt till uppflyttning i första classen Enkan Ingeärd Nilsdotter i Fattigstugan; men för det närwarande war det omöjeligt. Till inflyttning i Fatigstugan anmältes Enkan Kjerstin Larsdotter i Skyttlingebäck och Caisa från Hallberget, hwilken äfwen som de andra berättades wara ganska usel, hwarföre Hon, som från Ydresidan, till en jämkad Rätts bewekande lofwades att få flytta in i Fattigstugan på prof till nästa Andersmässo Sochnestämma, i förmodan att Hon skulle lefwa utan att göra de andra Fattigstuguhjonen oro; men i den händelsen intages någon annan af de många warande nödlidande, efter urskilgning därom af Pastor och Kyrkoföreståndarna. Enkan Kjerstin Larsdotter från Skyttlingebäck, har Fattigdel på Extra Stat, och Fattiga Mannen Johan Andersson i Wännebjörke, som äfwen nu med ömhet anmältes bewiljades för dess usla belägenhet samma förmon.

§ 14.  Sidst tillfrågades, om Församlingen wid denna Sochnestämma något widare hade att ärhindra, då sedan en och annan yrkat sig wilja weta Pastors Tanka om Pastoralierna, Pastor därpå anförde och anfördt följande:

Om det Ämbete jag förer är både Wigtigt och Swårt; så blifwer det likwäl en stor Förnöjelse för mig, att under ägandet af ett godt uppsåt, alltid finna denna Församlings Innewånare beredwilliga mot mig. Exempel äro i denna Församlingen nog i minne, huru Trenne af mine wördade Företrädare, nämligen Herr Prosten Meurling, Herr Hofpredikanten, Doctor Bohnsack och Herr Prosten, Magister Pontin, efter något wistande här sökt sig till andra Ställen, som hwad ock kan sägas hwarken tyckes utmärka ortens godhet eller allmänna Frikostighet. Likwäl är jag i den tankan, att Församlingen gärna will slippa de ombyten af Lärare, som kunna undwikas, och i följe däraf är min Tanka, att denna Församling, så will löna mig, att jag med den Nåd som Gud förlänar, gör min syssla med frögd och ej med suckar. Då får jag ock wid den nu af några Församlingens Ledamöter wäckta frågan om Pastoraliernas utgörande förklara mig i allmänhet nögd med det Löningssätt som här befinnes i fölgd af de Föreningar, som blifwit gjorde med mina Företrädare, och jag gör mig förwissad, att de aldrig, ej en enda gång i den minsta mon förminskas, wetande ock, att, efter Guds försyns styrelse hitkommen, har jag däraf samt af Hans Majestät Konungens mig Allernådigst gifwen Kongl. Fullmagt tillika Rättighet till den Lön och de förmoner, som detta Ämbete tillkommer.

Så beslutades denna Sochnestämma med inbördes tillönskan af all Guds Nåd och Wälsignelse, utan hwilken alla wåra Beslut till wår rätta lycksalighet oss intet gagna.

År och dag ut Supra

                                                                                     Daniel Cnattingius

Å Församlingens wägnar

A. O. Drake, Nils Åkerman,

Anders Jakobsson i Karstorp, Pehr Samuelsson i Smugefall,

Daniel Andersson i Wästorp, Gustaf Andersson, Nämndeman.

 

År 1785, den 16 Maj. Pag. 79.

Protocoll wid undersökningen om Barnet Annica Andersdotter i Skyttlingabäck den 16 Maji 1785.

I dag har hos Pastor blifwit anmält, att förleden natt blifwit dödt i sängen hos sin Moder, Bonden Anders Johannissons och Hustru Maria Larsdotters Barn i Skyttlingabäck, wid namn Annica, Födt den 29 sistledne April och således 16 dagar gammalt.

Wid undersökningen härom infunno sig Bönderna Isac Olofsson och Daniel Jonaesson i Skyttlingabäck, som berättade, wäl att Barnet synts wara friskt aftonen förut, men, utom det att en hastig sjukdom barnet om natten kunnat åkomma, så instämde de däruti, att af Hustrun som i allt en beskjedelig och aktsam qwinna detta på annat sätt än af full wåda ej kunnat skje. Nämndemannen blef tillsagd, att med det första föranstalta om Barnets besiktning och ingaf följande betyg: På begäran har jag besiktigat lilla barnet Annica Andersdotter och jag fant det, som bägge wittnen betygade i Sochnestugan, som med mitt namn intygas af, Ägersjö den 16 Maji 1785. Johannes Gabrielsson.

Härpå beslöts, att Barnet skulle begrafwas och Hustrun tagas i Kyrko som Lag medgifwer, då tiden för Hennes barnsängstid är förfluten.

Ut Supra i Församlingens Äldstes närwaro.

                                                                                          Dan. Cnattingius

Eric Nilsson i Ägersjö,

Anders Pehrsson, Kyrkowärd.

 

År 1785, den 5 December. Pag. 81 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 5 December 1785.

§ 1.  Företogs öfwerläggning angående Köks-byggningen i Prestegården, hwarom redan den 31 sidstledne Julii följande å Församlingens wägnar är uti skjedd sammankomst inlemnadt, upläst och bewiljadt och hwilket nu, på Församlingens begäran, i detta Protocoll inflyter, så lydande:

Sedan denna Församlings Wederbörande Åboar och Hemmansbrukare, år 1766 med nog dryg kostnad påbygt Sätes-byggningen i Prestegården, att Wånings-rummen äro, likwäl, genom förr warande Pastorers deltagande i bostaden förökte öfwer hwad Lagen i Thess mål föreskrifwer; Hafwa de förmodat sig kunna undgå, att deltaga uti någon kostnad wid Köks-byggnaden; men som den af framledne Herr Prosten Meurling upsatta Byggning både börjar wara nog förfallen, så att den tarfwar mycken reparation samt i anseende till dess Låghet mot den stora Byggningen för elds-wåda nog farlig; så har nuwarande Pastor tyckt sig med denna ej wilja befatta, utan häldre sett, om en köks-mur med Bakugn kunnat upföras i den så kallade matsalen, som till kök i början ärnad warit, hwilket Församlingen wid sidstledne Wallborgsmässo-Sochnestämman åtog sig werkställa, som ock wid Huse-synen den 7 i denna Månad, widare, willkorligen, öfwerwägades. Till fullgörande af detta första Project fant Församlingen angeläget,att söka få inköpa den gamla köksmuren till nödige och till hands warande Materialier, hwarföre Rusthållarna Wälförståndiga Lars Johansson och Hans Hagström i Hafrida befullmägtigades, att infinna sig den 22 Julii wid den af Herr Prosten Magister Pontin såsom ägare utstälte Auction å gamla köksbyggningen. Wid Auctionen kunde Muren ej komma i särskilt utrop, hwarföre bemälte Fullmägtige woro föranlåtna, att inropa hela byggnaden för 9 Riksdaler Specie.

Wid närmare granskning och efterseende af detta göromål tycktes dock möta flere olägenheter, såsom i synnerhet, först, att, om hela muren upföres i Matsalen, blifwer Rummet aldeles för trångt och nästan obrukbart. För det andra torde wara nog wågsamt, att, under en så tryckande öfwerbyggnad borttaga någon del af wäggen; och för det tredje, äfwen nog betänkligt, at uti lilla Förstugu Contoret updraga Bakugns Muren, som ärfordrar så stark eldning, hwaraf elds-wåda dels genom sprickor, dels genom upeldade stenar, upkomma kan, Hwilket alt Syne-Rätten äfwen observerade och wille icke gärna, att Bakugn skulle i Matsalen upsättas; hwarföre Pastor förestälte, om det ej wore rådeligare, och så wäl till Församlingens mera nytta ländande, att en Ny köksbyggning med fyra knutar utan kammare upfördes i lika högd med den stora Byggningen, då gamla Muren, som tyckes wara i brukbart stånd finge blifwa orubbad, allenast, att skorstenen uphöjes i proportion. Wirke till Timber, Telde och det mera tages af Prestegårds skog. Dören åt Matsalen och innanrede, som brukbart är kan härwid nyttjas. Öfwerrummet nyttjas såsom bod-rum eller kläd-wind utan spisel eller eldrum; dock så, att panelningen i Köket göres med fyllning och bräder under och öfwer så tätt, att warmen kan i köket bibehållas, då spjället skjutes.

Detta tog Församlingen i öfwerwägande och anförde, att, ehuru det faller dem nog så drygt och kostsamt att underhålla den stora Byggningen, som redan behöfwer ansenliga reparationer;så wilja de dock icke påstå något, som kunde anleda till farhoga och obestånd för framtiden; Hwarföre Församlingen således för denna gången åtager sig, på förberörde sätt denna byggnad upsätta; Dock med det kraftigaste wilkor och förbehåll,att sedan den är uti aldeles fullkomligt och brukbart stånd satt, Församlingen då må undwika all befattning med dess widmagthållande för framtiden, utan må det åligga, så wäl nu warande Pastor, som dess efterträdare Man efter Man, att denna byggnad med dess tillhörigheter uprätthålla, reparera wid påträngande ombygge och därefter i lika answar stånda med de Hus, som Pastorer wid Prestegården enligt Lag, underhålla böra, hwilket Förord och Wilkor Församlingen trodde ej kunna bestridas, utan till alla delar bifallas, såsom ock det af nuwarande Pastor härigenom bifalles.

Till Auctions Summans betalande förskjuter nuwarande Pastor 5 Riksdaler Specie, hwaremot till Honom öfwerlemnas den gamla Byggningen till Wäggar, Tak, Panel och Dörar med det mera, som till förene ej omnämnt är, att brukas til den nya, hwilken Han, efter godtycko begagnar och disponerar, Hwarwid Pastor gjordt det förbehåll, att ock Församlingen för att conservera med desto större sin säkerhet Köks-spiseln och Bak-ugnen, som af dem inlöste äro, sjelfwe besörga om den nu warande gamla köksbyggningens nedtagande, då de äro färdiga att börja den nya byggnaden.

Hwarjämte hade ock Pastor samt Församlingen den 9 October 1785 kommit öfwerens,att Timbret till detta kök, som Wårtiden 1786 skulle upsättas fick utsökas på Prestegårds skog; och i följe af dessa Föreningar hade redan blifwit huggit till Timber och Bräder 15 Tolfter på Prestegårds ägor och rådslogs om Bräd-Taks utgörande; men fants rådeligast att taket skulle läggas med Näfwer och Torf. Framkörslen af ofwannämnde Timber skulle skje på Winterföre, i ordning af dagswerken. Äfwenså skulle Wårtiden uptimbringen skje i ordning af dagswerken, och en Sochne Man blir den, som ser efter, å Församlingens wägnar, att alt går ordenteligit och blifwer wäl uptimbradt och till ändamålet af ett sådant rum tjenande och blifwer det Kyrkans och Församlingens Byggnaders Upsyningsman Daniel Andersson i Vestorp, hwilken enligt Walet af den 28 November 1784, detta efterser eller den Han därtil wäljer, och får därunder af Församlingen, då han sjelf timbrar, 8 Skilling om dagen för arbete och upsigt.

Nu angående Sammanskott här wid, så emedan, efter uptedd Räkning, de af Församlingen bewiljade reparationer redan woro uptagne till en betald Summa å 7 Riksdaler 12 Skilling m.m. så beslöts ett sammanskott af 24 Skilling på Helgården, hwilket sammanskott, nästa Söndagen efter denna Sochnestämma skulle pålysas, att 14 dagar därefter i Sochnestsugan till Rotemästarna lemna detta sammanskott, så snart de det uptagit för hwar sin Rote till Byggmästaren, som det, efter Räkning anwänder till detta behof. Emedlertid skulle Snickaren Dahlströms fordran för det Han redan gjordt få gottgöras medelst Lån af Församlingen ut Kyrkans Cassa mot wanligt Interesse. För öfrigt innanredes Köket wäl, och som det både till nödwändighet och beqwemlighet tarfwas, hwarunder begripes ett Contor med små hyllor och en Trappa inuti Köket till winden med mera.

§ 2.  Som Sochnestugan är omtäckt sedan sidsta Sochnestämman, och därtill är lånt ur Kyrkan 1 Riksdaler 16 Skilling, och förut är beslutadt, att Sochnestugan skulle rödfärgas, hwartill ansågs åtgår 2 Riksdaler, så bewiljades ett sammanskott á 4 Skilling på Helgården, hwilka, då de är af Rotemästarna uptagne, lemnas till Nämndeman Peter Månsson i Svenstorp, som börjar werkställandet af reparationen och därom widare anlitades att besörja och öfwer kostnaden räkning föra.

§ 3.  Angående den mindre klåckan, som i sidsta augusti Månad fått en sådan spricka, att Hon ej längre kan nyttjas, och hwarom förut rådplägningar warit, så beslöts, i anledning af ett Bref från Klåckgjutaren Jonas Magnus Fries i Jönköping, att klåckan skulle i Winter på Kyrkans bekostnad föras till Jönköping till omgjutning, med de uti nämnde Bref anförde wilkor.

§ 4.  Pastor anmälte på Bredestads Församlings wägnar och begäran den usla belägenhet, hwaruti Torparen i Swenstorp och Bredestads Församling Måns Pehrssons Hustru Maria Zachrisdotter råkat, då Hon, i det fattigast tillstånd, Moder för 5 små barn, aldeles förlorat sina sinnens bruk, och begärdes, att Askeryds Församling af ett Christeligt medlidande wille med Bredestad hjelpa till att få en Summa, hwaraf Hon efter wederbörlig af Provincial-Medico skjedd besigtning kunde komma att befordras till inlösande på Hospitalet; och hade Bredestad däremot förbundit sig till deltagning med Askeryd, om dylik händelse i Askeryd olyckligt sig skulle tilldraga. Askeryds Församling tog detta i ömmaste behjertande och började på stället med friwillige sammanskott, hwilka af Herr Adjuncten Pehr Benjamin Tharsell upteknades och emottogs, lofwade Han, att såwäl widare yrka härpå och förmå denna Sochnens Innewånare, att härwid räcka hjälpsamma händer, som ock, att hwad som sammanskjutes emottaga, uptekna, å Predikstolen uplysas och sluteligen emot Qvitto i Askeryds Kyrka inlemna, så snart afgjordt blifwit, att nämnda Hustru får på Hospitalet inlösas. Skulle denna Hustru ej få lof att inlösas; så har Askeryds Församling gjordt det förbehåll, att detta sammanskott kommer att höra de Fattiga i Askeryd till och blifwer i den händelsen till Askeryds Fattig Cassa inlemnade.

§ 5.  Angående Fattiga Caisa i Hallberget, som inkommit i Fattigstugan, så lofwades, att Hon skulle få blifwa qwar ännu på prof med wilkor som sades då Hon inflyttade.  Dessutom afgjordes angående Weds framkörande till de fattiga, att bestås skulle 2 Twåbetslass eller 4 En-betslass af Helgården om Året, och skulle framköras af den ena Roten efter den andra, på tillsägelse därom af föreståndaren, hwarpå Rotemästarna skulle noga hafwa agt, och lemnades dem rättighet att uttaga 4 Skilling för hwart enbetslass som försummas, och lemnas dessa Pliktpenningar till Föreståndarna, som dem till de Fattiges behof anwända. Härwid lofwades att Fattige och sängliggande Carl i Hulu får wed af Hulu, Norra Holma, Svenstorp och Börnäs, efter wanligheten.

§ 6.  Om Herr Handelsmannen i Norrköping Nils Askelöfs Anwisning, hwarom nämnt är i Sochnestämmo Protocollet för den 9 Maji 1785, att af Nils Jacobsson i Änkebo utfordra en Låntagen Summa af 4 Riksdaler, 26 Skilling, 8 Runstycken, tilltalades nu Israel Torstensson i Kättilstorp, som innehafwer den af Nils i Änkebo pantsatta delen af Kättilstorp, och råddes till clarerande af denna skuld till Församlingens Fattige om Rättegång skall undwikas.

§ 7.  Som anmält blifwit om jämkning med Stol-Rum i Kyrkan, så taltes wäl därom, men kunde enligt Lag, ingen ändring här skje, men de, som hafwa allt för trånga Rum, kunna på Läktarna få söka sig rum, där något ledigt är.

§ 8.  I stället för Olof Petersson i Redeby, som begärde slippa wara Rotemästare, efter den Han nyligen förut warit tillsattes Daniel Jansson i Ägersjö, för Redeby Rote.

§ 9.  I Anseende till den för Kyrkan skadeliga händelse, som i År sig tilldragit medelst lilla klåckans remnande; så proponerade Askeryds Församlings Innewånare sjelfwa och beslöto: Att Annan-gångs och Sammanringningen hädanefter skjer af Församlingen, efter hemmantalet, således, att 1½ Hemman, efter Sön- eller Helgdagen förut skjedd pålysning förrätta dessa ringningar och skulle 14 dagar efter Sochnestämman börjas: kommandes på deras answar, som ringningen förrättar, om någon skada af bewislig owarsamhet sig tilldrager, hwarföre de böra, innan de Ringa, noga efterse, om någon skada händt genom de förras owarsamma ringning och det angifwa, till undwikande af egit answar; äfwen som ock på wederbörandes answar kommer, om ringningen wid tillsägelse försummas.

§ 10.  Upsattes och underskrefs Fullmagt för Nämndemännen Peter Månsson i Svenstorp och Johannes Gabrielsson i Ägersjö, att på samteliga Askeryds Församlings Rotehållares wägnar bewista den i Jönköping utsatta sammankomsten den 13 December.

§ 11.  Som Nämndemännen Gustaf Andersson i Kalswid och Peter Månsson i Svenstorp warit Församlingens Fullmägtiga wid husesynen den 7 Julii på Kyrkoherdebostället och därtill åtgått 3-ne arbetsdagar; så samtycktes af Församlingen att dessa 3-ne dagar skulle för hwar och en af dem wid beräknandet af Församlingens dagswerken quittade warda, och dem således såsom redan gjorde beräknas.

Sedan dessa mål förewarit, som uptagit nog tid, måste man sluta för den annalkande aftonen, och beslöts denna Utlyste och Allmänna Sochnestämma därmed, att inbördes tillönskades af Gud all Wälsignelse.

År och Dag förr skrefne:                                                   In Fidem Protocolli.

                                                                                     Daniel Cnattingius

Å församlingens wägnar

A. O. Drake, Dan Hörberg,

Eric Nilsson i Ägersjö, Anders Pehrsson i Lutarp.

 

År 1785 den 5 December. Pag. 79 o. 80.

1785 den 5 December mot slutet af Sochnestämman kom ett bud från Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gustaf Adolph Schmiterlöw på Olstorp och hade med sig följande till Pastor stälde Bref, hwilket är begärt att intagas, såsom det af slutorden ses:

”Tit. (Observera att brevet i originalet har stavats med enkelt v istället för w!)

Ett svårt väglag och en krasslig lekamen hindrar mig, att i dag vara närvarande vid den utsatta Sochnestämman, hvarföre jag afsänder denna exprés till meddelande af följande:

Ofelbart torde Herr Hofpredikanten åminna sig den reservation jag gjorde vid förra Sochnestämman angående Halm-afgiften till Församlingens Pastor, hvilken i alla tider blifvit ansedd för en frivillig afgift; men icke såsom en Laglig. I förra fallet kan den med nöje utgöras, så länge Församlingen har den förmon, att äga en Beskjedelig och Älskad Lärare; i det sednare åter kan det aldrig anses för ett Tacksamhets-prof, utan en Successor pockar därpå och appuyerar (åberopar) sig Lagens helgd, hvilken, om den ej efterlefves, så nyttjar Han den handräckning, som Lagen tilldelar hvar och en oförrättad, hvarigenom icke ändamålet då vinnes, och församlingen i och med det samma ej den påsyftade Soulagementen (ersättning). Min begäran är således, att Herr Hofpredikanten ville inprotocollera mina Tankar om den Saken.

 Olstorp 5. Dec. 1785.

G. A. Schmiterlöw”.

Wid detta Utdrag af Brefwet som på Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddarens begäran blifwit infört, får Pastor, med afseende på 1744, 1759 ,1766, 1772, 1778 Års Protocoll hwarpå det fordrade yttrandet, i 14 Momentet  för den 9 Maji 1785 sig stöder, endast nämna följande:

Både munteligen och skrifteligen har jag haft tillfälle wisa, det Halm-afgiften i denna Församling är en öfwerenskommen afgift, intagen i Sämjorna, och det som en oomkullstöteligaste, grundat på en Naturlig Billighet, då Församlingens Inwånare ej bär sin säd i Skaft till Prestegården. Jag har haft den äran, att af Herr Majoren Schmiterlöw inhämta, det icke Desss Faders, Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddarens Tankar woro, at undandraga sig denna afgift, utan den utgår i penningar eller in natura. Tankar, som det införde Brefwet ej så tydeligen utwisade, men, som jag straxt gjorde mig wid den föreställningen, att, om jag wore en Rik och förmögen Adelsman, som bodde uti en Församling; så räknade jag det för min glädje att få contentera min Pastor, att äfwen en god opinion om Liberalite blef bibehållen, med godt förtroende, Ett förtroende som gör en glad Sammanlefnad, och Tacksamheten skall både då wi råkas, och då wi intet råkas ej wara rarare eller mera sällsynt än wälgärningen.

Assjö den 6 Jan. 1786.

                                                                                               Dan. Cnattingius

 

År 1786, den 29 Maj. Pag. 88 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 29 Maji 1786.

§ 1.  Kyrko-Räkenskaperna uplästes, med Specialiernaa jämfördes, godkändes och underskrefwos.

§ 2.  Det den 5 December 1785 hållna Protocollet, förut justeradt och upläst

underskrefs nu widare i Protocolls Boken. Wid 9 Momentet däraf, som angår Annangångs- och Sammanringningen gjordes af Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gust. Adolph Schmiterlöw på Olstorp samt af Wälborne Herr Ryttmästaren Erland Broman på Tunnarp den ärinran, att på swårigheten, till att wid wissa tider bestrida Ringningen af dem, som bo på Ydre-sidan borde hafwa anseende, att pålysningen ej skjer wid de tider, då Sjön antingen börjar lägga sig och därföre kan wara osäker eller wid Islåssningen. Detta bifölls till i akttagande. Wad answar angår, så kan därwid aldrig fara wara, då ingen owarsamhet skjer, hwilken owarsamhet då tillskrifwes ingen annan än den, som ringningen förrättar. I anseende till infallande stormwäder och i händelse af omöjligheten, att af den orsaken komma öfwer Sjön, så ringa då de, som wid Kyrkan kunna wara närwarande från Smålandssidan, med wilkor, att de ifrån Ydre-sidan ringa i deras ställe en annan gång, så att denna Förbindelsen blir jämlik öfwer hela Askeryds Församling. Med dessa wilkor bestyrktes till wärkställande 9. Mom. af förra Sochnestämmo-Protocollet, att, 1½ Hemman förrättar, efter Sön- eller Högtidsdagen förut skjedd pålysning Annangångs- och Sammanringningarna med all aktsamhet och wid answar för den skada, som af owarsamhet hända kan, med mera, som i förra Protocollet innehålles. Desssutom, under det det talades om ringning begärde flera af Församlingen, att, om Helge-dagsaftnarne från 1. Maji till 1. October skulle ringning skje med stora Klåckan i stället för klämtning, hwilket, såsom ländande till påminnelse, att bereda sig till den förestående Sabbaten, bifölls skola werkställas, sedan detta Protocoll blifwit å Predikstolen upläst, och kommer denna Ringning att skje af dem, som i Sochnestugan bo, utan att Församlingen därmed beswäras. Tillika, angående Ringning hade förmärkts olägenhet wid Liks begrafning från Södra delen af Församlingen, då de nedsatt liken wid Fattigstugan, och beslöts, att de hädanefter nedsättas wid Torpet , på det de desto snarare må framkomma och ej hindra Gudstjenstens börjande med för mycken utdrägt af tid.

§ 3.  Wid öfwerläggningar om werkställigheten af 1. Momentet i sidsta Protocollet angående Köks-byggningen i Prestegården upwisade Byggmästaren Daniel Andersson i Vestorp Räkning och bewiljade Församlingen Honom 8 Skilling om dagen för deltagande både i arbete, upsigt och ordningsställande; men, att sjelf därunder timbra en Knut kan Han ej medhinna, och utsattes tiden, att straxt efter Pingst börja detta arbetet. Dahlström i Konungsäng åtog sig, wid answar, förrätta murningen med beting af 12 Skilling om dagen därwid. Angående Sochnestugans rödfärgande upwiste Nämndeman Peter Månsson i Svenstorp Räkning af upburne 4 Skilling af Helgården, och lofwade, att Församlingens beslut med det första werkställes.

§ 4.  Om Reparation på Kyrkans Tak, som i synnerhet på Norra sidan synes blifwa bristfälligt öfwerlades. Därwid upwiste Sochne-Mannen och Klåckaren Pehr Samuelsson Räkning öfwer Spån-Cassae Medlen. Materialiernas framskaffande till Reparationerna skjer efter hand och besörges efter anstalt af Kyrkans Föreståndare tillika med Byggmästaren, att de i rättan tid werkställas. Och på det alla betalningar skola skje så riktigt af den ena som den andra i Församlingen boende; så fant Församlingen nödwändigt, att härmed lemna Rote-mästarna utom wanliga affordrandet, hwar i sin Rote, rättighet till utpantning af alla de Rester, som af Församlingen skola betalas, och blifwer det Rotemästarnas skyldighet, att med ett sådant gifwit tillstånd dem indrifwa wid tillsägelse af Pastor, Kyrkans Föreståndare, Cassa-Män och Byggmästare.

§ 5.  Angående Församlingens Fattige upwiste Föreståndarna Räkning och bewiljades, efter förr wid Sochnestämmorna skjedd tillsägelse, att Fattiga och ofärdiga Enkan Kjerstin Larsdotter i Skyttlingabäck skulle få inflytta i Fattigstugan, ehuru Hon ej för det närwarande kan få störe Fattigdel än i 3.Classen. Enkan Anna i Kättilstorp, upfördes äfwen i 3. Classen såsom ganska behöfwande. Gamla Per Dansson i Bygget och Enkan Ingeborg i Äsewadsstugan hade begärt att få inflytta i Fattigstugan, men kunde nu ej wara möjeligt ej en gång, att få Fattigdel. Hemmansbrukaren drängen Måns Johansson i Munkabo åtog sig, att betala Fattigdel till sin ofärdige Broder, Drängen Anders Johansson och bewiljades Honom därföre slippa årliga afgiften till Församlingens fattige. Flera Fattiga anmältes till åtnjutande af Fattigdel, men listan är redan för stor. Denna listan genomgicks, granskades och ändrades. Församlingen ärindrades, att ingen får intaga ut-sochnes fattiga till  härbärgerande, hwarwid, om så skjer, Lagens stränghet måste brukas. Wi hafwa nog att göra med bidragandet af dessas Räddning, som redan äro ibland oss, och ärindrades om den saken som en Samwetspligt, att mot Församlingens Fattige wisa den godhet man förmår, och hwar och ens deras belägenhet kräfwer.

§ 6.  Sochneskomakaren Peter Pehrsson begärde, att ingen skulle få göra Honom intrång i sitt arbete, hwarwid Församlingen ärindrade om de wilkor med hwilka Han blifwit på prof satt och antagen, och att det således kommer an på Honom, om Han gör Skomakarearbetet så godt som andra. I annat fall gäller Församlingens förord.

§ 7.  Wid Sochnestämman anmältes Sochnemannen Nils Anderssons Son i Målatorpet, wid namn Anders, om 12 Års ålder, att få sammanskott till att hjelpas från en swår sjukdom. Församlingen, ehuru många Fattiga ibland sig ägande, lofwade, att det i detta Protocoll skulle uptagas,att, så snart gossen från sin Sjukdom blir hulpen, så åtager sig Församlingen att sammanskjuta 4 Riksdaler.

§ 8.  Angående Sexmän och Rotemästare, blifwa de, de samma som förledit År, utom i Lägernäs Rote, där i stället för Hans, Sven Andersson i Lägernäs tillsattes till Sexman, och i Karstorps Rote blifwer Nils Danielsson i Börnäs i stället för Jonas Nilssons i Hulu, som berömligen sitt Rotemästarskap iakttagit.

§ 9.  Comministern wid Askeryds och Bredestads Församlingar, Wälärewördige och Wällärde Herr Johan Lundwall, som Församlingens Lärare anmälte närwarande om det redan 1774 wid Sochnestämman den 1 Maji i 6. Momentet och År 1780 den 17 December i 5 Momentet bewiljade matskottet, och recommenderades, att det blifwer allmänt.

§ 10.  Herr Fändrich Åkerman, såsom frånwarande hade lemnat ifrån sig följande Fullmagt: Som jag nödsakas för vigtiga omständigheter, hvilka i morgon vid utstälta Sochnestämman med Frinnaryds Vällofliga Församling förekomma, mig därstädes då inställa, hvarigenom den förmon mig betages, att dagen därpå, som är nästa måndag, i rättan tid komma tillstädes vid denna förnäma och Hedervärda Askeryd Församlings Sammankomst i dylikt ämne. Fördenskull befullmägtigas härmedelst Inspectoren, Välbetrodde Gottfried Maak, att å Hans Excellences Riksrådets m.m. Högvälborne Herr Grefve Falkenbergs höga vägnar för Bordsjö Säterie och thy underliggande Frälse-Hemman, samt för min enskilta del, talan föra, och sig med Församlingen förena i de mål som bidraga till vanlig ordning och skick samt Kyrkones och Prestegårdens underhållande och förbättrande: hållandes jag för godt och giltigt hvad Han vid detta tillfället ingår och undertecknar.

Sillevik den 27 Maji 1786.

Nils Åkerman.

Sidst beslöts denna Allmänna och Lagligen utlysta Sochnestämma, sedan de afgjorde Målen blifwit upläste, med inbördes tillönskan om Församlingens wälgång i andeliga och lekamliga ting!

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Å Församlingens wägnar:

A. O. Drake, Gottfried Maak,

Eric Nilsson i Ägersjö, Anders Pehrsson i Lutarp, Kyrkowärdar,

Anders Jacobsson i Karstorp, Daniel Andersson i Wästorp.

 

År 1786, den 10 December. Pag. 92 ff.

Protocoll hållet wid Allmänna Sochnestämman i Askeryd den 10 December 1786.

§ 1.  Protocollet af den 29 Maji, som förr blifwit upläst, uplästes nu åter och underskrefs i denna Protocolls Bok; Men i anledning af 9. Momentet, som, handlar om Matskott för Församlingens Comminister, Ärewördige och wällärde Herr Johan Lundwall, så inlemnades ifrån Ryttmästaren Wälborne Herr Erland Broman på Tunnarp, följande till Protocollet, hwilket war daterat Tunnarp den 25 Junii 1786, med bemälte Herr Ryttmästarens egenhändiga underskrift och anborna Sigill så lydande: ”I anledning af Herr Comminister Lundwalls sidstledne Allmänna Wallborgsmässo Sochnestämma gjord pretention till Matskått af hela denna Församling, får jag anmoda Herr Kongl. Hofpredikanten och Kyrkoherden, att låta denna min Reservation uti Protocollet inflyta:

Att, uti en tid, då nästan Allmänheten af ringare och arbetande hopen genom misswäxter och åtföljande Fattigdom swälta, påstå af dem Matskått eller hwad onera som hälst, hwilke Kongl. Majestäts Nådigste Författningar till efterlefnad icke befalla finner jag för min del mycket obilligt; Hwarföre denne Herr Comminister Lundwalls Proposition om matskått för mig och mitt Gods aldeles afslås; Och wore det önskeligt Allmogen medhinde de oundwikelige utlagor, än mera att ingå uti nya och friwilliga. För egen del hade jag ej skolat bestrida Herr Comministern detta Matskått af Tunnarp, därest det ej ansetts som någon Skyldighet och yrkats utur en så myndig och pockande Thon.”

Sedan detta Document war upläst framträdde Frälse-Kamereraren Herr Daniel Hörberg på Eldstorp och anförde med egna ord: Att Han intet åtager sig något Matskåtts gifwande till Herr Comminister Lundwall, utan underkastar sig Kongl. Majestäts Nådiga Lag och Förordning i den delen. Nils Pehrsson i Karstorp inlemnade härpå följande af Nils Andersson och Anders Andersson därstädes den 10 Dec. underskrefne yttrande: Befullmägtigas härmedelst wår Granne Nils Pehrsson i Karstorp, att i dag, då Sochnestämmo Protocollet underskrefwes, som hölts förleden Wår, afsäga oss att gifwa det af Herr Comminister Lundwall begärta Matskått, intill desss Höga Öfwerheten sådant pålägger. Och, uprörde härutaf, yrkades af något hwar bland de närwarande, Friwillighet, från hwilken de sade sig icke i närwarande omständigheter wilja gå.

Domsrätten hörer en annan till. Här är anfört hwad anfört blifwit.

§ 2.  Angående Köks-byggnaden i Prestegården tackade nu Pastor Församlingens Respective Ledamöter, som upfyllt sit Löfte på ett sätt som hedrar dem sjelfwe och gläder Honom. Räkningen på Utgifterna hållen af Byggmästaren Daniel Andersson i Vestorp uplästes och befants, att alt, som under Hans åtgärd warit både hwad penningar och arbetets styrande angår redeligen blifwit werkstält. Enligt den Syn, som den 28 sistleden October blifwit af Kronolänsmannen Green hållen /och som förwaras jämte Häradsrättens Synedom af den 7 Julii 1785/ återstod ännu rappningen å Muren på sidan åt Contoret, hwarigenom händer, att Rök stundom sprider sig i Köket. Enligt Sochnestämmo Protocollet af den 5 Dec. 1785 och förenämnde Syn åtager sig nu Pastor answaret för denna byggnad.

§ 3.  Öfwerlades om instundande widare Reparationer i Assjö enligt Syne rättens dom af den 7 Julii 1785, hwarwid i öfwerwägande kom, att sedan Syllarnas och Stenfotens Lagning först skjedt, och Byggningen wäl blifwit med Måssa i Sprickorna drifwen, Brädfordringen i Sommar skulle företagas, hwarwid Pastor med Församlingen kom öfwerens, att ärforderlig skog till bräder må tagas på Prestegårds ägor, sedan detta ärendet till desto större säkerhet först blifwit wid Häradsrätten anmält och bifallit. Wid förestående Reparation skulle ock Förstugu Qwisten till byggningen lagas. I Brygghuset skulle golf af sten läggas, samt muren och skorstenen omlagas jämte det mera, som ej är gjordt sedan Synen höllts. Bode Taket hade ock märkts behöfwa omtäckning, hwartill Näfwer i det mästa är qwar i Prestegården. Men med Loge-Takets täckning med Halm begärdes än någon tids anstånd.

§ 4.  Angående Reparation på Kyrkan beslöts, att på Kyrkotaket på Norra sidan skulle nästa Wår Måssningen afskrapas och det med wrakspån lagas och bättras, äfwen som ock Kyrko-bods Taket. Ränna skulle göras wid Sacristie Taket. 2 Tunnor Rödfärg skulle upköpas at öfwerstrykning skje kunde.

§ 5.  Angående det sammanskott som förledne Års Andersmässo Sochnestämma och friwilligt gafs, till att inlösa en i Bredestads Sochn då warande frånwettig Hustru Maria Zachrisdotter på Hospitalet, som sedan genom döden afgått, upwiste Pastoris Adjunct Pehr Benjamin Tharsell Gåfwo-Längden, som wisade en Summa af 9 Riksdaler, hwaraf, enligt Församlingens beslut af den 3 sistledne September woro gifne till Fattige Johannes i Sjöstugan wid undergången eldskada 2 Riksdaler och inlemnades återstoden 7 Riksdaler till Församlingens Fattigcassa; men beslöts, att för 6 Riksdaler skulle gossarna Peter och Johannes Larssöner, hwilka gingo omkring i Församlingen som hedningar, ehuru den äldre war öfwer 18 och den yngre 16 År, för underhåll under det de lärde sig läsa hos Soldaten Nils Bergqwist i Hytten. En Riksdaler skulle påkostas gossarna Lars och Johannes i Bråtastugan, att de af Sven i Bråten skulle få lära sig att läsa.. Hwad Lars i Änkebo war till Fattigcassan skyldig, ålades Sexmannen Olof Ingemarsson att Honom om snar betalning tillsäga.

§ 6.  Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren G. A. Schmiterlöw på Olstorp hade till Sochnestämman insändt ett från Borgmästaren i Vimmerby, Ädel och Högaktad Herr Eric Noréen till Herr Öfwerste Lieutnenanten och Riddaren stält Bref, angående Fullmägtigeskapet för Parken, kallad Assjö Wälde, daterat Vimmerby den 28 November 1786, hwaröfwer begärdes Församlingens yttrande. Och, aldenstund Fullmägtigeskapet war betingat till ett arfwode af 6 Riksdaler och dessa 6 Riksdaler till Herr Borgmästaren betalta äro och af Honom widkännes, och Församlingen i närwarande tid hafwa så många sammanskott att göra, att dem icke är möjligt i några widare om denna saken att ingå; så lärer wäl Herr Borgmästaren finna billigt att förblifwa wid det utlofwade och undfångna Arfwodet.

§ 7.  Nämndemannen Peter Månsson i Svenstorp upgaf Räkning för Sochnestugans Reparation och Rödfärgande till en summa å 5 Riksdaler, 6 Runstycken, och för behållningen 4 Skilling 9 Runstycken åtog Han sig, att några bristfälligheter där skulle blifwa bättrade.

§ 8.  För Kyrkans behof skulle 2-ne Spadar köpas och kläppen till mellanklåckan lagas.

§ 9.  Angående wed till Fattigstugan, så aldenstund Bordsjö Säteri håller Bordsjö Fattigstuga med wed; så ansågs, på ärinran därom af Wälädle Herr Fändrich Åkerman för billigt, att från Bordsjö Säteri ej köres wed äfwen till den andra eller Församlingens Fattigstuga, hälst de åtagne 4 Enbets-lass af hwart Helt Hemman, då på riktigt framkörande hafwes upsigt af Rote-Mästarna, synes wara tillräckeligt. I annan händelse wille Bordsjö exception häruti göras.

§ 10.  Då nu ett stort antal hade sig till Fattigdels undfående anmält; så anmältes först till framdeles rättelse, att Barn, som fått Föräldrarnas förr hafda goda wore skyldiga, att dem sedan på deras ålderdom försörja, och ej falla Församlingen till last; och borde Föräldrarna warnas, att ej göra sig så utblottade, när de annorlunda hafwat kunde. Å denna grund afslogs för denna gången Enkan Kjerstin Pehrsdotters begäran i Gölen, som dessutom, ehuru Hon med sin Man länge sutit wid Hemmansbruk i denna Församling, är född i Frinnaryds Församling. Bland de öfrige bewiljades,att Enkan Kjerstin Larsdotter, som fått inflytta i Församlingens Fattigstuga och förut warit i första Classen skulle nu i Fattigstugan få wanlig stat och underhåll. Blinda Anders Hansson, som förr warit Hemmansbrukare i Lägernäs skulle få upskrifwas på Extra stat, äfwen som gamla Mannen Jan i Ropsten.

Pehr Larsson i Torpet Krako och Asby Församling beklagade sig nu närwarande som född i denna Församling, wara huswill med Hustru och barn. Om inflyttningen ej kunde undwikas; så gjordes dock det förbehåll, att Han ej med fattigdels sökande skulle wara Församlingen till Last. Enkan Maja i Sjöamålen skulle för sin Sons än warande Sjuklighet och efter Hon nu börjat lära Honom att läsa, än bibehållas till någon hjälps undfående, då utdelningar skje. Gamle usle afskjedade Soldaten Isac Nyman skulle hjelpas något wid utdelningarna; men dess Swåger Carl Nilsson i Stora Lönhult borde ej undandraga sig försorg om dess härbergerande. Pehr Hansson i Bygget, Ingeborg i Äsewadsstugan, Gamle Blomberg med dess sjukliga Hustru som sitta inhyses i Redeby kunde jämte flera, för denna gång ingen annan hjelp lofwas, än hwad omständigheterna framdeles kunde tillåta.

Sist beslöts Sochnestämman med Herrans wälsignelses tillönskan.

År och Dag förr skrifwen.                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                          Daniel Cnattingius

Å församlingens wägnar

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake, Dan. Hörberg, Nils Åkerman,

Anders Jacobsson i Karstorp, Daniel Andersson i Westorp.

 

År 1787, den 31 Maj. Pag. 96 ff.

År 1787 den 31 Maji hölts Allmän Sochnestämma uti Askeryds Sochnestuga, då följande Protocoll öfwer afgjorde och anmälde Mål fördes.

§ 1.  Uplästes widare det sidsta Sochnestämmo Protocollet och i Protocollsboken underskrefs och omnämndes något hwad redan däraf i werkställighet gått.

§ 2.  Upwistes de formerade Kyrko-Räkenskaperna från den 1 Maji 1786 till samma tid 1787, som med de förda Special-Förteckningarna jämnfördes samt till alla delar riktiga befunnes och underskrefwos.

§ 3.  Angående Reparationer. 1. wid Kyrkan: så skulle enligt 4-de Momentet i sidsta Protocollet de werkställas på det sätt, att det antages någon wan och kunnig till Måssans afskrapande äfwen som till Rödfärgandet, och som efter öfwerenskommelse får därföre den betalning, som fastställes wid entreprenaders tillbjudande. Därnäst beslöts, att i werket skulle ställas hwad 5. Mom. i Sochnestämmo Protocollet af den 30 November 1777 innehåller om ett litet Wapenhus wid Östra Kyrkogafweln af korswirke med påslagna plögda (spåntade ?) bräder med Spån-Tak och ett litet fenster, då ingången blifwer på Södra sidan, till afwärjande af wädrets häftighet i Kyrkan, och att winna ändamålet kommer ett med någon tyngd försedt snöre att fästas wid dörren, att den ej lämnas öppen. Bräder och stockar af Prestegårds skog och smidet till dörren fås ifrån Olstorp. Dagswerken fås af Församlingen; men betalning till Snickaren Dahlström som det upställer, tages af Kyrkans Cassa. Hwad 2-o anginge Reparationerna i Prestegården; så skulle de werkställas å det sätt som 3. Momentet i sidsta Protocollet innehåller och för säkerhets skull antages någon wiss person, som förrättar diktningen med Måssa på den det så högt behöfwande byggningen, som sedan brädforas med Höflade bräder, hwartill skog blifwit nyttjad ifrån Prestegården. Någon wiss skulle ock antagas som för bästa pris lägger stengålf i Brygghuset och någon annan, som efterhand bättrar hwad där efter Syne Rättens dom skje bör. Hwad återstår wisar Huse-Syns Protocollet 1785.

§ 4.  Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren G. A.Schmiterlöw på Olstorp gaf anledning till ett samtal om grafplatser på Kyrkogården, och befants att brukeligt warit det de dödas Anhöriga ägt rättighet, att grafställen wid förefallande händelser utwälja, och kan knapt någon annan Methode widtagas i anseende därtill, att Kyrkogårdens rymd det ej tillåter. Härwid bör ej obemält lemnas, att Wälborne Herr Öfwerstelieutenanten och Riddaren Axel Otto Drake på Askeryd, gjordt Församlingen Offert, att af dess ägor, ofwanför Torpets Åkerlycka få uttaga En Graf-Gård, hwilken Offert nuwarande Pastor önskar, att Församlingen antagandes warder; för att platsen blifwer utsynt och sedan den med stenmur blifwer omgifwen af hwar och en som det åstundar nyttjad, sedan den till sådant bruk blifwit inwigd. Detta skulle emedlertid nämnas i Protocollet såsom bewis att det warit ett af de nu lefwande påstådt ämne.

§ 5.  Wid de beklageliga omständigheter som sig förete, att oaktadt Församlingens 2-ne Fattigstugor, en för Församlingens och en för Bordsjö Säteris Räkning, och Församlingen sammanskjuter 63 Lispund Rågmjöl, 50½ Lispund Kornmjöl, 63 Kannor Ärter och 3 Riksdaler 45 Skilling i Penningar, så finnes det öfwer 50 personer som kunde men ej hafwa tillfälle, att förskaffa sig sin föda genom sitt arbete. Till att hjelpa detta begärde Pastor Församlingens Råd och stadnades i det beslut, att Pastor anmodades till att genom Bref till Fabriqueuren Holm i Norrköping förhöra hwad tillgång wore till Spånad, och skulle hos Honom recommenderas 2-ne Sochnemän, nämligen från Smålands-sidan Nämndeman Johannes Gabrielsson i Ägersjö och från Ydre-sidan Johannes Nilsson i Kättilstorp, att der få emottaga, för den samma answara samt till dem, som sådant arbete kunna åtaga, utdela. Nu ibland de flera Fattige, som till Fattigdels undfående sig anmält, kunde wäl för tillgångarnes otillräckelighet ingen widare upskrifwas; Dock skulle wid nästa utdelning Fattige Isac Nyman, Enkan Anna i Sandstorp, Erics sjuka dotter i Redeby Håkansgård, Pehrs sjuke Son i Prutan, Pigan Sara i Vära, Enkan Ingeborg i Äsewadsstugan och gamle Pehr Dansson i Bygget med sådan hjelp af penningar i deras betryckta tillstånd ihugkommas.

§ 6.  Till Torpet Gransnäs på Prestegårdens ägor, hwartill af Församlingen blifwit lemnat bifall den 24 Maji 1780, och dess ägor utsynte den 8 Maji 1783, bifölls på Pastors anmälande, att till Torpets förbättrande, en för oumgängelig ansedd Hage må lemnas wid Sjö-stranden, sträckande sig från förra utsyningen till Sjö-wiken, nedan om Torpet Sörwiken, hwilken lilla sträcka blifwit besigtigad tillika med Pastor och Nämndeman Peter Månsson i Svenstorp och Rusthållaren Daniel Andersson i Vestorp, dock wille Pastor till sin säkerhet låta den af Jägeri-Betjeningen utsynas.

§ 7.  Drängen i Äsewad Johannes Hansson, som för sin yrsel någon tid behöft Församlingens wård och war tillstädes ansågs nu ej behöfwa waktas. Han framkallades och tillsades att arbeta och lefwa stilla och beskedeligt under föreställning af hwad annars händer, då Pastor äger Rättighet Honom med ståckstraff belägga, ifall Han förer oljud i och wid Kyrkan eller bjuder till att ringa med Klåckorna med annat som Han i Wår-tiden föröfwat och som gjordt att man om Honom låtit hållas wagt.

§ 8.  Åboarna på Rusthållet Hafrida, som år 1782 den 15 Maji fått Stolrum för 4 Man uti främsta stolen på Wästra sidan af Manfolks-Läktaren anmälte, att de trängas i sin rätt af andra; och, som all trängsel i Kyrkan af obehöriga personer uti alla indelta stolar är 1783 den 23 April förbudna wid en Skillings wite af den, som därmed beträdes, hwilket wite tillfaller Kyrkan; så bifölls att detta skulle på Predikstolen efter Andersmässo-Sochnestämmans hållande tillkännagifwas, åliggandes det Rotemästaren i Redeby Rote att uttaga witet af dem,som häremot handla och samma wite till Kyrkan inlemna.

§ 9.  Till Rotemästaren Israel Torstensson i Kättilstorp utlemnades Restlängd på innestående Winsädespenningar, upläst på Sochnestämman och underskrifwen och skulle Han tillika med Sexmannen samma Rest indrifwa och till Kyrkan inlemna. Till Sexman tillsattes Hans Jonsson i Westorp och Jonas Jonsson därsammastädes begge för Westorps Rote. I Karstorps Rote tillsattes Daniel Larsson i Ingewallstorp till Sexman.

Sedan detta  hade blifwit förehaft upskrifwit och afslutadt, slutades Sochnestämman med HERRANS wälsignelses tillönskan. År och Dag förr skrifna.

                                                                                               In Fidem

                                                                                     Daniel Cnattingius

På Församlingens wägnar:

A. O. Drake, Nils Åkerman, Daniel Hörberg,

Eric Nilsson, Anders Pehrsson, Johannes Carlsson,

Hans Jonsson, Jonas Jonsson.

 

År 1787 den 26 Juli. Volym K I a 4. Pag. 7 ff.

Efter förut allmänt utfärdad Kungörelse till allmän Sochnestämma med den delen af Askeryds Församling, som hörer till Jönköpings Län, blef i Askeryds Sochnestuga på underskrefne dag följande företagit till fullgörande af Kongl. Majestäts wår Allernådigste Konungs yttrande till en för Husbehofs bränning för dess trogne undersåtar.

Af Församlingen underteknande Kyrkoherde uplästes först å nyo Höga Landshöfdinge-Embetets i Jönköping allmänna Kungörelse af d. 27 Junii samt Hans Kongl Majestäts Nådigste Circulaire af d. 8. Julii, och ärindrades Församlingen, att Hans Kongl. Majestät, ehuru med minskning af Sine och Kronans till Rikets Ära och sjelfbestånd högstnödiga Inkomster genom det uplästa Aller Nådigste ärbjudande tagit en sådan medel-wäg, hwarigenom, å ena sidan Kronan ej kommer i ett så känbart lidande, att Kongl. Majestäts Älskade Undersåtare med nya bewillningar skulle betungas, som eljest genom en aldeles afgifts-fri Husbehofs Bränning blefwo oundwiklige: Att däremot samtelige Rikets Innewånare sättas i stånd att med beqwemlighet utan möda och spillning af flera och till Hemmanens odling nyttigare ök och dränge-dagsverken, sjelfwa få betjena sig af en handtering, som är nödig för dem och nyttig för deras kreatur: Att de i Nåder föreskrifne wilkoren äro lindrige gjorde från början och än ytterligare genom Hans Kongl. Majestäts Allernådigste Circulaire af d. 8. Innewarande Julii: Att de frestelser af Lönnbränning och flera däraf icke sällan föranledda Brått, som ehuru rättwist, likwäl till Kongl. Majestäts minste oro blottstält och skadat månge olydige undersåtare, och det, som aldragrufweligast warit, Menederna i denna delen förekommas och böra förswinna: Att Hans Kongl Majestät nu gjordt om denna saken sådana Propositioner, som böra upmuntra alla Possessionater och jordbrukare, som wilja förena Statens wäl med sitt egit, att gå Hans Kongl. Majestät till mötes i denna så Nådiga som af Rikets undersåtare så ofta i underdånighet önskade och efterlängtade Författning.

Härefter skreds därtill, att hwar och en aflemnade sitt yttrande och befants, att alla bejakade till alla delar Kongl. Majestäts Nådiga Proposition och däribland Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Axel Otto Drake på Askeryd för Askeryds Norrgård 1. Helt Frälse: men för Sjöhester ¼ Krono äfwen som för 2. Hela Hemman Askeryds Säteri, för Assjö Säteri Ladugård 1 Helt och Rotekulla ½ nekade Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren, i brist af förmögenhet att afgiften ärlägga, såsom för sig ej förmonligt.

Härwid inlemnades af Fändrichen Wälädle Herr Nils Åkerman följande å Kongl. Majestäts Kammarjunkares Högwälborne Herr Grefwe Gustaf Ulf Bondes wägnar:

”Efter ankommen befallning får jag härigenom till känna gifwa det Kammarjunkaren Högwälborne Herr Gustaf Ulf Bonde ingår uti Hans Kongl. Majestäts anbud angående Arrende emot en wiss afgift till Kronan för Bränwins tillwerkande med följande wilkor och underställningar:

   1-o. Answarar Herr Grefwen för Dess Säterier och underliggande Frälse-Hemman, att den Stipulerade afgiften årligen utgår, men deltager ingalunda uti hwad som brista kunde för ett eller annat Hemman i Sochnen.

   2-o. Att de, som hafwa eller kunna få sina Bränvins-pannor i ordning innan d. 1. October nästkommande måtte då strax få börja att bränna.

   3-o. Att i stället för afgift i Råg efter wigt blir tillåtit lefwerera i Tunnemått beräknat i Kappetal, dock aldrahelst i penningar efter Markegången, som betalas då de öfriga Kronoutskylderna böra utgå och i Krono-Qwittence Boken qwitteras.

   4-o. Att Torpare, som efter flera utfärdade Bewillnings-Förordninger haft frihet tillwerka Bränwin och hwilkas Torp på Hemmanets ägor odlade och upbygde äro, måtte få frihet bränna, utan någon annan afgift, än den gården, på hwars ägor de anlagde blifwit, betala bör, samt åtnjuta rättighet att därtill nyttja pannor till storlek mot minsta hemmantal, eller därunder swarande, låtande ankomma på Jordägaren hwad en och annan till Honom för en sådan frihet skäligen kan afgifwa.

Sillevik d. 21 Julii 1787.

Nils Åkerman”

Församlingen instämde i Herr Grefwe Bondes önskan hwad angår 2. och 3. Momentet i det inlemnade Memorialet. Sluteligen utwaldes till Församlingens Fullmägtige Frälse Camereraren och Disponenten af Eldstorps Säteri Herr Daniel Hörberg, som skulle i sin afhandling följa detta Protocoll. Kronolänsman J. Green påstod, att Församlingen skulle lemna en sådan Fullmagt som projecterad är, hwilket bifölls med det förbehåll, att uti underskriften skulle tydeligen utsättas att det är å de Sochnemäns wägnar, som i Propositionen ingått.

Askeryds Sochnestuga på Allmäna Sochnestämman den 26 Julii 1787.

Dan. Cnattingius, Nils Åkerman, A. O. Drake, Dan. Hörberg, Joh. Green, Kr. Länsman, Hans Jonsson i Westorp, Johannes Carlsson i Stora Lönhult, Carl Johansson i Lutarp, Eric Nilsson i Ägersjö, Anders Persson i Lutarp, Nils Johansson i Spelhester.

 

År 1787, den 29 Juli. Pag. 10 o. 11.

Wid justeringen af Protocollet för den 26 Julii hade Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake inlemnat följande:

   Lemnas Åboarne på Assjö Säteri Ladugård 1. Helt, Rotekulla ½ och Sjöhester ¼ Mantal, att sjelfwa få ingå uti Hans Kongl. Majestäts Aller Nådigste Propositon rörande Bränwins tillwärkning, så wida de sjelfwe se sig någon förmon däraf. Desse Åboer tillfrågades hwad de wille göra och jakade alla.Ändteligen på det intet hinder för Församlingen blifwa skulle, åtager sig härmed Församlingen så wäl afgiften för de 2. Hela Hemman af Askeryds Säteri för wilka nekat är, som ock för det tredje, i fall Höga Landshöfdinge Embetet skulle finna, att i en och samma Egendom ej för ett Hemman kan jakas och för det andra nekas. I det fallet går Församlingen i answar för alla Tre Hemman, som tillhöra Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren på Askeryd; som härmed försäkras.

Askeryds Sochnestuga d. 29 Julii 1787.

På samtelige Sochnemännens wägnar: Dan. Cnattingius, Nils Åkerman för egen del osv.

Som Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake begärt, att hela merbemälte Öfwerste Lieutenantens skrifteliga anförfande måtte uptagas; så följer det så lydande:

Till följe af Höga Landshöfdinge Embetets Kungörelse i dag å Predikstolen rörande bränwins afgiften, att den blifwer personel och inte Hemmanet åtfölgd, så lemnas Åboarne på Assjö Säteri Ladugård ett helt, Rottekulla ½ och Sjöhester ¼ Mantal frihet att få ingå uti Hans Kong. Majestäts Allernådigste Proposition rörande Bränwins tillwärkning, så wida de sjelfwe se sig någon förmon däraf.

Askeryd d. 29 Julii 1787.

A. O. Drake.

 

År 1787, den 24 Augusti. Pag. 14 ff.

ARRENDE CONTRACT emellan Kongl. Majestät och Kronan å ena samt Fullmägtigen för Askeryds Församling Frälse-Kamreraren Daniel Hörberg jämlikt Herr Stats-Secreteraren m.m. Baron Ruths bref d. 3. sidstledne Junii för hela Sokn, endast undantagnade Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake för Twänne Hela Hemman Säteri Askeryd, å andra sidan, angående Husbehofs Bränningen i Askeryds Sokn, Norra Vedbo härad och Jönköpings Län:

   1-mo. Uplåtes och Arrenderar Kongl. Majestät och Kronan till Askeryds Sokn, likmätigt Kongl. Majestäts Nådiga Bref af. d. 14 Junii och Circulairet af d. 8. Sidstledne Julii förundtne rättigheten för alla i berörde Sokn warande Jordägare och Hemmansbrukare, härunder altså icke Ryttare, Soldater eller Torpare in begripne, att tillwerka Husbehofs-Bränwin; Och thet på Tio Års tid, räknadt ifrån och med then första Januari nästkommande till samma tid 1798, tå Arrendet och then här under uptagne samt theremot swarande årliga afgiften till Kronan aldeles uphör, så framt en thessförinnan emellan Kronan och Arrendator Askeryds Sokn någon ny Afhandling om Contractets förlängande wore med ömse sidors bifall slutad och ingången.

   2-do. För thenna Husbehofs frihet betales efter the beräkningsgrunder första Momentet af Högstbemälte Kongliga Bref och Circulaire utsätter till Kongl. Majestät och Kronan under Arrende-tiden, utan afseende på Jordens natur, af Krono, Säteri, Frälse eller Skatte, i god ren och qwarntorr Råg årligen, för ett tjugufjärdedels Mantal och därunder Ett Lispund Råg; ifrån ett tjugufjärdedels till och med ett sextondels Mantal Twå Lispund; ifrån ett Sextondels till och med ett ottondedels Tre Lispund; ifrån ett ottondedels till och med ett fjerdedels Mantal Fyra Lispund; öfwer ett fjerdedels till och med tre ottondedels Mantal Fem Lispund; öfwer Tre ottondedels Mantal Fem Lispund; öfver Tre ottondedels till och med tre ottondedels till och med ett halft Mantal Sex Lispund; öfwer ett halft till och med fem ottondedels Sju Lispund, öfwer fem ottondedels till och med tre fjerdedels Mantal Otta Lispund; öfwer tre fjerdedels till och med sju ottondedels Mantal Nio Lispund; öfwer Sju ottnededels till och med ett helt mantal Tio Lispund; samt efter enahande grund för hwarje ottonededels och therunder, som ett helt Mantal öfwerstiger, Ett Lispund, i ett för allt tillhopa Fyra Hundrade Nittio Tre Lispund om Året, inom Januarii Månads slut hwarje År, antingen fri lefwererad uti Kwarnens närmaste belägna Magaziner, eller ock med Penningar efter Magazins-priser guldne, alt efter som Arrendator Askeryds Sokn för sig bäst och lägligast anser; dock kommer beräknings-sättet af Arrendet för framtiden, att rättas efter de förändringar som af Hemmanens sammanslående eller klyfning kunna upkomma, hälst hwarje Hemmansbrukare icke annorlunda än i mon af thess innehafwande hemmansdel, äger att i berörde Arrende deltaga; så att till exempel, om Ett Helt Hemman nu brukadt af en enda Åbo, framdeles får twänne, hwardera då bör utgöra så stor Afgift, som efter fastställd grund belöper på den hemmansdel, Han brukar; Äfwen som wid Hemmans sammanslående eller uplåtande åt färre åboer än förut, att efter samma grund till denna händelse lämpadt förhållande kommer att iakttagas. Hwarandes denna afgift för Bränwins tillwerkningen icke ett för Hemmanet eller Jorden utgående Onus; utan en personel afgift af Åboen, för sig, sitt folk och sine kreaturs underhåll, då Han sjelf icke är Hemmans Ägare.

   3-o. Till thenne Husbehofs Brännings afwerkning i Askeryds Sokn tillåtes Arrendator Askeryds Sokn att utan alt afseende på twå eller tre kannors drygare mått innehafwa för ett tjugufjerdedels Mantal och därunder en Panna af tjugutwå kannors rymd, för ett tjugufjerdedels till och med ett sextondedels mantal af (26) tjugusex, för ett sextondedels till och med ett ottondedels Mantal af (30) trettio, öfwer ett ottondedels till och med ett fjerdedels Mantal af (34) trettiofyra, öfwer ett fjerdedels till och med tre ottondedels Mantal af (38) trettioåtta, öfwer tre ottondedels till och med ett halft Mantal af (42) fyratiotwå, öfwer ett halft till och med fem ottondedels Mantal af (46) fyratiosex, öfwer fem ottondedels till och med tre fjerdedels Mantal af (50) femtio, öfwer tre fjerdedels till och med sju ottondedels (7/8) Mantal af (54) femtiofyra, öfwer sju ottondedels till och med ett helt Mantal af (58), samt widare i enahanda proportion för hwarje ottondedels Mantal och därunder fyra kannor, med rättighet ej mindre för them, hwilka flera hemmansdelar inom Socknen äga, att beloppet af Pannornas kannetal i en eller flera pannor sammanslå, än twänne eller flere Jordägare att sig förena om en större panna, som tå utgör hela thet kannetal å hwar och ens jordedel belöper. Hwarandes det altså härigenom förbudit, att nyttja större Pannor, än ofwannämnt är, men wäl hwar och en tillåtit, att betjena sig af mindre om så åstundas.

   4-o. Lemnas Askeryds Sokn thenna Husbehofs Bränning hwarje År Sju Månader ifrån och med den förste October till och med den förste Maji Året därpå: och thet utan annan inskränkning, än hwad om then faststälde Panne-rymden är förordnadt jämte hwad om Bränningen och Minuteringens inställande, i händelse af misswäxt eller andra oförmodade omständigheter Kongl. Majestät uti undernämnde Moment i Nåder sig förbehållit.

   5-o. Om någon misswäxt i Riket eller andra oförmodade omständigheter skulle under loppet af Arrende-åren infalla, hwilka kunde föranlåta Kongl. Majestät, att antingen aldeles, eller på längre eller kortare tid i Askeryds Sokn inställa Husbehofs Bränningen, kommer icke något Arrende att betalas för den således inskränkta tiden, utan then i ofwanberörde måtto stadgade afgiften i händelse af totalt förbud något År, för thet Året aldeles uphöra, samt i händelse af förkortad Brännings-tid, endast ärläggas till Kwarnen, för then tid sådant förunnes, i jämförelse af hwad för fulla Sju Månaders Husbehofs Bränning,. Enligt ofwanstående andre punct bordt gäldas.

   6-o. Förbjudes icke allenast all Transport af Bränwin från Städerna till Landet och ifrån Landet till Städerna, utan ock att å Landet, Gårdar, Byar, Socknar emellan mera på en gång af en och samma Ägare, föras, bäras eller å annat sätt transporteras än Twå (2) kannor Bränwin, utom till Gästgifwerier, Krogar och Wärdshus, direct ifrån Jordägarens hemwist under thess skrifteliga förpassning (intyg) samt emellan them af Hemmansbrukare inom en och samma Sokn, hwilke om större Pannor sig förenat; och skola

   7-o. Alla förbrytelser emot detta Contracts innehåll, anses,efter hwad dels ofta Högstbemälte Kongl. Bref och min therå grundade Allmänna Kundgörelse af d. 27. Sidstledne Junii, så wäl som Kongl. Majestäts sedermera utkomna Nådiga Circulair af d. 8. Sidstledne Julii förmå och innehålla; Dels ock, Likmätigt Kongl. Majestäts förut, tid efter annan emot oloflig Bränwins Bränning och Minutering m.m. utkomna Författningar alt efter hwarje särskilt måls olika art och egenskap; dock att icke frågan om answarighet i mål af thenna beskaffenhet drages ifrån sina rätta och wanliga domstolar, hwarunder förbrytelsen efter Allmänna Lagen lyder: Med ofwanstående Arrende Contract; thet jag Friedric Ulric Hamilton, enligt Kongl. Majestäts Nådigste Förordnande å thess och Kronans samt jag underteknad fullmägtig å egna och Askeryds Sockens wägnar, på Tio Års Tid ingådt förklarar jag mig aldeles nögd och förpliktar mig att thet i alla thess delar noga efterlefwa och behörigen upfylla, såsom jag ock till den ändan Contractet egenhändigt teknadt och underskrifwit. Dock som ännu icke utrönt är, om och huruwida thet ärbudna Arrendet af Husbehofs Bränningen, så öfweralt i Riket ingås, att Kongl. Majestät må wara i tillstånd, efter Thess Nådiga wilja och åstundan, låta wid de slutade Arrende Contracter förblifwa, och the inrättade Regale Brännerierne theremot inställa; Altså beror ock thetta Arrende Contracts antagande uppå Hans Majestäts Egit Höga Godtfinnande och Ratification.

Till yttermera wisso äro häraf twänne lika lydande Exemplar författade och underskrifne, theraf ett Kronan tillhörer och thet andra Arrendator Askeryds Sockens Fullmägtig till sig tagit.

Jönköpings Lands Cansellie d. 24. Augusti 1787.

                                                              Uppå Kongl. Majestäts och Kronans wägnar

                                                                                     Fr. U. Hamilton

Jac. Henr. Grapengiesser

Lands-Secreterare.

N. E. Ahlgren

Lands-Camererare.

 

År 1787, den 28 Oktober. Pag. 13.

Protocoll hållit i Askeryds Sochnestuga d. 28 October 1787.

I anledning af Herr Krono-Befallningsman Ljunghs Skrifwelse af d. 11 October, som uplästes, tillfrågades Församlingens Innewånare i Jönköpings Län, om de wille deltaga uti den ringa kostnad, som uppgå kan till Twänne Fullmägtiges upsändande af Bondeståndet från detta Län till Stockholm, för att i underdånighet tacka för Hans Kongl. Majestäts Nåd wid den uplåtna Bränwins Bränningsfriheten; hwarpå pluraliteten swarade: att de ej wille sig den samma undandraga, så framt ej kostnaden  öfwersteg 1 Skilling af Helgården för dem, som till ingåendet i Arrendet yrkas.

                                                                                                   In fidem

                                                                                               D. Cnattingius

Propositionen, att på lika sätt, som de öfriga nästgräntsande Församlingar deltaga uti arfwode och Rese-kostnad till de Heders-Gubbar af Bondeståndet hwilka Hans Höga Nåd Landshöfdingen utsatt, att hos Hans Kongl. Majestät wår Allernådigste Konung å hela Länets wägnar aflägga underdånigste Tacksägelse för den i Nåder förundta Husbehofsbränningen biföllo de af Bredestads Församlings Innewånare som ingått i Contractet med ett gladligt Ja, Ja! Försäkrar

                                                                                          Johan Lundvall

                                                                                          Loco Past. & Pr.

 

År 1787, den 7 December. Pag. 100 ff.

År 1787 den 7 December hölts Allmän Andersmässo-Sochnestämma uti Askeryds Sochnestuga, efter förut skjedd Laga Lysning, då följande Protocoll öfwer utgjorde och anmärkte mål fördes:

§ 1.  Sedan Församlingen i anseende till det beslutade Wapenhuset framför Östra Kyrko-gafweln fant det wara färdigt gjordt, undantagandes ett Snöres påfästande med sitt lod, att hålla Dörren igenstängd; så kom därom öfwerens; att Snickaren Dahlström skulle för sitt arbete hafwa af Kyrkans Cassa 2 Riksdaler 16 Skilling och Häradsglasmästaren Stubbe för fönstret 20 Skilling. Därnäst, som Kyrko-Taket är ganska bristfälligt på många ställen, så kom Församlingen öfwerens, att Spån skulle köpas omkring 400 stångmål, som kunde fås efter det beting, som Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gustaf Adolph Schmiterlöw på Olstorp gjordt, och som till Kyrkan cederades, och skulle samma Spån nu i winter-tiden hemköras af Församlingen. Härtill ansågs åtgå 40 Hästar och beslöts, att de som wilja köra, göra det, men de som slippa att köra betala 12 Skilling till Spåncasssan. Sochnemannen Daniel Nilsson i Stora Lönhult lofwade att besigtiga Spånen och afräknas därföre den körsel, som annars fordras för en Helgård. Det öfriga härwid skulle i ordning ställas af Byggmästaren.

På Pastors föreställning om det söndriga Linne, som ligger såwäl på Altaredisken som på sjelfwa Altaret, kom öfwerens att 5½ Aln Bomulls-Lärft skulle af Kyrkans Cassa få inköpas och framwistes prof däraf, för hwilket skulle gifwas 12 Skilling Alnen, och wille Pastor föranstalta, att det blef färdigt. Härwid täcktes Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Axel. O. Drake på Askeryd straxt betala denna Disk-duk i stället för Kyrkan med 1 Riksdaler 18 Skilling, för åtgående 5½ Aln. Angående Prestegårdens Reparationer så framwisade nu Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp Räkningen på de först ur Kyrkan lånte och sedan af Församlingen ärsatte penningar därtill. Hwad än återstår wisar Syne-Rättens dom, hwaraf Byggmästaren har afskrift, enligt hwilken de, efterhand komma att werkställas. Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp begärde slippa sin syssla; men anmodades både af Församlingen och af Pastor, att fortfara på ett År eller längre i det beswär, som Han hittills med så mycket nöje å alla sidor haft, och hwilket för det första Han nu på ett År lofwade.

§ 2.  Som ett Rum blifwit ledigt i Församlingens Fattigstuga efter afdöda Enkan Kjerstin Larsdotter från Skyttlingebäck; så ärindrades de grunder, som böra följas wid någon fattigs, dit inflyttande, och efter noga öfwerwägande bewiljades, att gamla ofärdiga Pigan Caisa Larsdotter skulle få half Stat och äga förmonen att bo i Fattigstugan, i fall Hon ej längre annorstädes härbergeras kunde. Blinde Inhysesmannen Anders Hansson skulle få den andra hälften af Staten, men som Hans Hustru lefwer, bo i Lägernäs. Därnäst bewiljades Fattigdels undfående i första Classen till den nästan blinde Mannen Henric Samuelsson i Karstorp och till den bröstsjuke till arbete oförmögne Lars Jonsson i Granstugan; och i anseende till Hans belägenhet så wäl i anseende till sin syn som i anseende till en sjuk Hustru, lofwade Norrgården i Karstorp lemna Honom den wed, som af dem wanligen till de fattige utgöres. Enkan Greta Pehrsdotter i Åmarp upskrefs i Fattiglängden på Extra Stat. Enkan Ingeborg Pehrsdotter som med Sonen Peter blifwit huswilla från Äsewadsstugan lofwades få inflytta i Fattigstugan tills de kunna få någon annan råd, och så länge rum därtilll wara kan. I öfrigt hwad Fattigstugan angår, lofwades, att Taket som är rätt bristfälligt skulle i hwad det tarfwas, omlagas. Gamla Henric Andersson i Gölstugan fick tillstånd att besöka Församlingen, som ömmar Hans belägenhet därigenom, att ett Hagel förleden skördetid förstört Hans Säd, wid Hans lilla Torp.

§ 3.  Då Öfwerkammarherre, Landshöfdingen, Commendeuren af Kongl. Nordstjerne-Orden och Riddaren af Kongl. Swärds-Orden Högwälborne Herr Baron Fredric Ulric Hamilton i Jönköping täckts tillskrifwa Pastor angående Lazaretts Inrättningen i detta Län, med föreställning, att, om Askeryds Pastorat för den del, som ligger i Jönköpings län och som utgör med Bredestad 50 15/16 Mantal skall äga Rättighet till en Patients insändande hwart annat År; så skola från Pastoratet inflyta Årligen 2 Riksdaler 18 Skilling och om Rättighet skall ägas till en Patient hwart År, så skola härifrån sändas 5 Riksdaler 15 Skilling, så uplästes alla underrättelser härom; Hwaraf ibland annat inhämtades, att för År 1784 blifwit upsändt 1 Riksdaler, 16 Skilling, 11 Runstycken, för 1785 1 Riksdaler, 7 Skilling och för År 1786 2 Riksdaler, 7 Skilling, 7 Runstycken, hwilka penningar, enligt Författningarna blifwit af Maxime Venerando Consistorio delade, mellan Jönköpings och Linköpings Lazaretter, hälst 26 3/8 Hemman uti denna Församling hör till Linköpings Län. Nu, som denna Inrättning är fastställd och af yttersta wigt, så fant ock Askeryds Församling på Smålandssidan nödwändigheten att därtill årligen bidraga i de föresatta 10 Åren, på det sättet, att från Pastoratet afgår till Krono Befallningsman i orten mot Qwitto 2 Riksdaler 36 Skilling och från Bredestad 30 Skilling som utgör deltagnings Summan åt 6 sängars hållande; och kommer det wid Andersmässo Sochnestämma 1788 och sedan framdeles en förteckning att wisas på alt hwad för Året influtit i Askeryd, och hwad då finnes brista i ofwannämnda andel, åtog Församlingen sig, att, utan dröjsmål, tillsammanskjuta, då det wid samma tillfälle gifwes tillkänna hwad på hwart Helt Hemman sig belöper. I öfrigt till nödigt skiljefång beslöts, att första Collecten på Advents Söndagarna bäres för Jönköpings Lazarett och den andra för det som afgår till Linköping.

§ 4.  Som nu Sochnemannen Daniel Nilsson i Stora Lönhult på fleras anmodan upbygt ett Ápartement (hemlighus) wid Norra Kyrkomuren och därföre begärdes i ett för allt 11 Riksdaler; så kommer, sedan redan från Olstorp därtill blifwit gifwit 2 Riksdaler, de öfrige att reparteras på Församlingen, som då Olstorp och Hult tillsammans 8 Hela Hemman, såsom för hwilka redan betalt är undantages, blifwer på återstående 54, på hwart Helt Hemman 8 Skillings afgift. Bewiljades äfwen, att stenarne, som nedrasat å Rotekulla Gärde, skulle af Sochnedagswerke bortföras.

§ 5.  Contractet om fri Husbehofs Bränewins bränning hade blifwit af Pastor afskrifwit och lemnades nu till Sochnens Fullmägtig, Herr Camrer Hörberg på Eldstorp.

§ 6.  Till Rotemästare efter Johannes Nilsson i Lutarp, som skulle flytta till Bredestad, tillsattes för Vära Rote Drängen Nils Carlsson i Vära.

Sidst beslöts Sochnestämman med tillönskan af Guds Nåd och Wälsignelse.

År och Dag förr skrifna.

                                                                                               In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

G. A. Schmiterlöw, A. O. Drake, Dan. Hörberg.

 

År 1788, den 26 Maj. Pag. 103 ff.

År 1788 den 26 Maji, hölts efter 14 dagars förut skjedd Lysning och målens anmälande Allmän Walborgsmässo-Sochnestämma med Askeryds Respective Församling, då följande Protocoll fördes:

§ 1.  De för nästledit År från 1 Maji till samma dag innewarande År formerade Kyrko-Räkenskaperna uplästes, med Specialerna jämnfördes och som riktiga befundne underskrefwos, hwaraf befants Kyrkans Saldo till nästa År wara 261 Riksdaler, 1 Skilling, 7 Runstycken; och blef det påmint, att hwar och en som äger Lån i Kyrkan, i rättan tid sitt Interesse betalar. Därnäst upwisade Klåckaren och Sochne-Mannen Pehr Samuelsson i Smugefall Räkningarna öfwer Spån-Cassan, af hwilken Hufwud-Räkning befants Saldo 29 Riksdaler, 42 Skilling, 11 Runstycken. Och, som, då det wid sidstledne Andersmässo Sochnestämman beslöts, att hemförslen af 400 stångamål Spån skulle bestridas af Församlingen utan Spåncassans gravation, men detta sedan wid werkställigheten blifwit begärt till ny öfwerläggning; så ändrades, efter menige Allmogens nästan allmänna påstående och begäran samma beslut nu i så måtto, att betalningen äfwen för hemförslen, bestigande sig till 7 Riksdaler skulle få gottgöras af denna Cassa, blifwande då Cassan 22 Riksdaler, 42 Skilling 11 Runstycken; och fastän nyttan förestäldes, att årligen bidraga till denna Cassan, så att utgifterna af Församlingen wid förefallande behof ej blifwa för stora och kännbara, hwilket af Respective Herrskaperna och af Pastor förestäldes; så kunde dock Allmänheten ej därtill nu beqwämas, utan får det Årliga sammanskottet till Spåncassan hädanefter och tills widare uphöra; men det som nu utgör Saldo härefter som förr utlånas, och skall wid Wallborgsmässo Sochnestämmor förloppet upwisas.

Äfwen framgafs af Rusthållarna Daniel Andersson i Westorp, Byggmästaren, och Hans Hagström i Hafrida, Krono-Rättare, Brannstods-Cassans Räkningar och befants behållningen wara för det närwarande 73 Riksdaler, 11 Skilling, 2 Runstycken. Samma Cassa-Män anmodades, att fortfara i omsorgen härföre; Jämwäl upwiste förenämnde Byggmästare sina Räkningar wid Reparationerna i Prestegården, hwilka Han nu som alltid med heder förskaffat till werkställighet och godkändes i alla delar dess öfwer utgifterna uplästa Räkning.

§ 2.  Hwad Pastoraliernas utgörande angår, så anförde Pastor hwad som gjordt det för Honom nödwändigt att pålysa till att härom få tala med Församlingens Respective Innewånare. Pastor upläste härwid sitt egit yttrande den 9 Maji 1785 hwilket Han gaf wid den då af några och i synnerhet Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gustaf Adolph Schmiterlöw gjorda Fråga. Hwilket yttrande i hela sin widd i denna Protocollsbok innehölles, hwilket yttrande äfwen ock är Regler för det Pastor nu begär; men, å andra sidan, då ock på denna ort 1681 Års Förordning ej gärna kan af en så belägen Församlingen som denna följas; Så böra de ingångna Conventioner såsom för Församlingen mera beqwemliga efterkommas, i hwilket hopp och af werkelig ägande kärlek för många af denna Församlings Ledamöter Pastor ej widtagit den Transport till ett Pastorat i Östergötland, som i år kunnat wara Honom ärnat. Pastor anhöll nu först, att sedan till bestridande af Höbergslen af den från Prestegården så långt belägne så kallade Sjögeryd Äng Han måtte få begagna de af hwarje dagswerksgifwande Helgård i Sämjan af den 17 October 1778 bewiljade fyra dagswerken, hwilka då de betalas med Penningar Han låter betalas med 2 Skilling för hwardera, stående det dock i Hans frihet att begära dem in natura till hwad arbete Han åstundar till Sin och Prestegårdens nytta, då de som göra dagswerken med husmans kost af Pastor gifwas mat. Härwid lät Pastor alla närwarande, som ock efter pålysning nästan manngrannt från hwart Hemman woro samlade säga sin mening, då det befants, att äfwen som de flästa efter Pastors förde uptekningar så gjordt, så kom nu allmänneligen därom öfwerens, så att wid Pastoraliernes upbörd ingen Disput blifwer, utan, om ej dagswerket för Året är gjordt in natura så ärlägges därföre af den som brukar 1/8 1 Skilling, af ¼ 2 Skillingar, af ½ gård 4 Skillingar och af hwart Helt 8 Skillingar, hwilket blifwer Regeln för denna upbörd af de 39 Hela Hemman, som dagswerken utgöra.

För det andra hwad det angår som har afseende på de Säterier, Gårdar och Hemman, som äro förmedlade i denna Församling, så befinnes de efter ordningen i Jordeboken wara:

Lutarps Öster- och Mellangård från 2 till 1, Svenstorp från 1 till 5/8, Ägersryd Södergård från 1 till 3/8,  Lutarp Westergården från 1 till ½, Ramsvik från 1 till ½, Hulu från 2 till 1. Och Säterierna: Bordsjö från 3 till 2½, Eldstorp från 3 till 1½, alla dessa i Jönköpings Län. Till Linköpings Län hörande äro gårdarna Bjursberg från 2 till 1, Blixtorp från 1 till ½, Värendorff (missuppfattat, måste vara Värnarp) från 2 till 1 och sedan till ¾, Lägernäs från 4 till 3 och Säteriet Tunnarp från 4 till 3.

Å ena sidan så tydeliga som Författningarna därom äro, att som wid den af Kongl. Majestät och Kronan gifna Förmedlingen inga ägor äro Hemmanen genom förmedlingen fråntagne så äro Pastoralierna af sådana Hemman efter lika Hemmantal som före förmedlingen, hwadan ock all votering till Ordinarie Lärare skjer efter Oförmedlat hemmantal, förklarade ock Pastor, att Han så haft af Säterierna Bordsjö och Tunnarp. Af Eldstorps Säteri hade Han efter i frid gjord Sämja som Han med dess nuwarande Innehafware Herr Kamrer Hörberg skrifteligen ingått. Äfwenså har Han haft sin fulla betalning af Bjursberg och Lägernäs, hafwandes ock med det sednare ingått löfte om någon minskning i Penningeafgiften i anseende till de flästas mindre förmögenhet. Med Värnarp träffar Pastor särskilt öfwerenskommelse med dess nya ägare, Wälborne Herr Majoren Henning Schmiterlöw. Äfwen så för Ramsvik med dess blifwande nya ägare, Men angående de återstående, så i stället för den betalning som Författningarna om Förmedlade Hemman utstaka, så, emedan gårdarna angifwes wara swaga, och med dem någon lindring säges warit wanlig; Så will icke Pastor betinga någon allt för hårdt; men wäl bjuda till så här hafwa, under Försynens wälsignelse och intet slöseri i sin hushållning, sin utkomst, att Han slipper, om möjligt är, söka annat Pastorat, utan som nu Pastor öfwerens med de efterskrifna förmedlade Hemmanen att till undwikande af all owisshet, alla Pastoralier i 1778 Års Sämja, skulle betalas efter följande hemmantals Räkning nämligen:

Hela Lutarp för 2¼ uti alt,

Svenstorp, ehuru god gård, dock ¾ uti alt,

Ägersryd Södergård för ¾ i alt,

Börenäs för ¾ i alt,

Hulu för 1½ i alt,

Blixtorp ¾ äfwen i allt hwad till Pastoralier hörer.

För det tredje ärindrades 3. Momentet i 1778 Års Sämja som innehåller hwad ock med Författningar enligt är, angående enstaka hem, varandes för Askeryds Församling afgjordt, att Enstaka fjärdingar och mindre hem, som betala 4 Skålpund Smör och 4 Skilling i dagswerkspenningar. Detta är af någon fullgjordt och får anses som med Sämjan öfwerensstämmande att det fordras af Högelid, Hultarödje, Spelhester, Brokafall, Dagstorp, Lilla Lönhult, Hesterslid, Hestemålen och flere enstaka, som af samma godhet äro.

Hwad annars occasionella Inkomster af hwar och en det tillhör angår; så blifwer nu som förr, efter 1778 Års Sämja är tagen till grund, wid Läsning och Lysning till Äktenskap 6. Alnar Lärft och en Ost af ½ Pund, men ej under 6 Skålpund af de minst förmögne. Wigselpenningar 6 Skilling, wid Barndop 8 Skilling samt Kaka och Ostkaka. Wid Husförhör Matskott och Kaka af Matlaget med all samhällighet.

För det fjerde hwad torparna angår så innehåller 1778 Års Sämja, att de gifwa Yste, 2 Skålpund Smör, Påskpenningar och ett dagswerke hwilket äfwenså skjedt af många, men andra åter hafwa intet gjordt mera än af Inhyses och Backstugor utgöres, nemlingen ett dagswerke med mat. Till en likhets winnande häruti ärhöll Pastor Ägendoms Ägarnas löfte, att tillhålla sina underhafwande om likhets winnande, Hälst den ene såwäl nyttjar Kyrkans förmoner af Gudstjenstens hållande med det mera som det andra. Dock wille Pastor gärna urskilja att det ej blef för tungt för någon, utan den Torpare som bewisligen säger sig ej äga eller kunna föda mer än ett Ko-kreatur, Han betalar ej mer än 1 Skålpund,. då de andre, som äga flera betala 2 och detta årligen eller ock, om de därmed ej kunna komma att göra de dagswerken efter öfwerenskommelse, som dem skäligen af Pastor lemnas.

Som detta nu kommit i den ordning som fordras för att weta hwad Pastor å sin sida har att fordra årligen och wid förefallande tillfällen och wederbörande å sin sida att godtgjöra, och dessutom ingen twifwel är om mångas hedersamma sinnelag mot sin Lärare; så bewiljades alt det föregående af allmänt församlade Församlingen och gjordes ingen däruti ändring; och Pastor förklarar genom detta af Honom sjelf förde och underskrifne Protocoll, att Han för all den tid försynen Honom lemnar, att wara  Pastor i detta Pastorat är med denna och den åberopade 1778 Års Sämja nögd, och will, om Han ej skulle finna sin bärgning, häldre söka sig härifrån, än Han skulle söka någon förhöjning i det som nu stadgadt är. Därjämte wille Han för efterwärlden hafwa till Protocollet anfört sin ödmjukaste och myckna Tacksägelse för den ifrån första stund och alt framgent bewisade de fläste Respective Församlingens både ynnest och wälwiljoghet, i synnerhet i deltagandet med Honom i Prestegårdens i stånd sättande hwad byggnad och reparationer angår, så att Kyrkoherdebostället Assjö kan i detta afseende, snart sättas i jämförelse med de wackraste i Jönköpings Län.

Pastor önskade sig beständigt den Nåden, att wara tacksam mot Gud och fölgakteligen alltid Tacksam mot människjor att hwars och ens både Godhet och Kärlek högakta och ärkänna!

§ 3.  Angående förestående Reparationer wid Kyrkan; så emedan nu Spån är hemkörd och det blifwer anständigt att hela Kyrkan nästa År kommer att öfweralt lika öfwerstrykas; så antogs Snickaren Hans Dahlström i Konungsäng att företaga sig detta Arbete mot betalning af Kyrkans Cassa af 5 Riksdaler för det förr accorderade och tillökning för hwad kan göras efter behof och Spånens tillgång samt så många dagswerken af Församlingen som behöfwas; Dock ej flera än 6 om dagen, hwarwid Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp hafwer agt på werkställigheten och Spåningen hwar den som bäst tarfwas.

§ 4.  Då nu byggningen i Prestegården är wäl lagad så wäl med Diktning som Brädforning; så beslöts nu att så wäl den som alla Församlingens Hus i Prestegården skulle rödfärgas under Sommartiden,. Äfwen som ock Syne Rättens dom af den 7. Julii 1785 innehåller att till dennas längre Conservation skulle Panel, Dörrar och Tak anstrykas, dels med Oljo-färg och dels med Wattn-färg; Så upgaf Pastor för Målningen i Salen kostnaden af Målare wara uppgifwen till 2 Riksdaler 16 Skilling hwaraf Pastor lofwade bestå hälften och den andra hälften lofwade Församlingen godtgöra med 1 Riksdaler 8 Skilling äfwen som bekosta hela Rödfärgningen

§ 5.  Angående den stora angelägenheten hur man skulle en gång blifwa i stånd att få en pålitelig Läsemästare för Församlingens upwäxande Barn, såwäl till att lära dem fullkomligt att läsa rent innantill som ock att utantill kunna sina Christendomsstycken yrkade Pastor på hwars och ens besinnande i denna delen, som så wäl i en och annan af närgränsande Sochnar är wärkstält som fast mera i andra Provincier mycket allmänt. Det föreslogs att en sådan kunde hafwa sin Information i Sochnestugan och bo i Kammaren. Att Han skulle kunna aflönas med 7 Tunnor säd, då Han ock af dem som hos Honom hafwa Barn till Läsning fick någon skälig, passande betalning: Då Han fick framkört hwad Han behöfde till Wedbrand, äfwen som Han  kunde af det hö som wäxer på Kyrkogården få betes foders-hjelp till att framföda ett Ko-kreatur, som Han till sin underhållning behöfde. I en sådan förestäld möjlighet, gaf Pastor til känna att en Gymnasist som hade godt loford och war här äfwen i Församlingen känd gärna will sig en sådan angelägenhet åtaga och hade tillsändt Pastor ett Memorial till Respective Askeryds Församling, som här införes så lydande:

”Ödmjukaste Memorial.

Som jag kommit att anwända min tid och krafter på Underwisningswerket, hwartill, ehuru swårt, min böjelse ännu lades, om jag därigenom kan bidraga till ett allmänt gagn i wärlden; så har jag i denna föresats, jämte den anledning några af denna Hederwärda Församlings Ledamöter mig gifwit, tagit mig den friheten att anmäla för Askeryds Församling min tjänst för deras upwäxande ungdom. Så drygt answaret å min sida blefwe, så nödwändigt wore det, att jag därwid skulle äga min utkomst. Det är en bekant sak, att Askeryds Församling har många utgifter; men hwar och en som sjelf har Barn må eftersinna, om han kan gifwa dem bättre Arf än en Pålitelig Underwisning i deras Christendom. Då jag nu hört sägas, att Askeryds Församling skulle bestå af nära 62 Hela Hemman, så skulle jag i det närmaste kunna lönas genom ett sammanskott af Säd, betingande sig till En kappe af hwart fjärdels Hemman, som då gjorde i det närmaste 7 Tunnor, hwaraf begäres 2/3 delar Råg och 1/3 Korn. Därtill kommo något Penningar af dem särskilt, som hos mig hade sina Barn, för hwilka jag begärer för hwar och en 16 Skilling. Hwar Termin räknas till 5½ Månad hwardera, så att på Året blefwo 2 Terminer och jag hade En Månads Ledighet hwart År. Beträffande Husrum, så emedan jag lefwer Ogift kan det göra mig lika om Församlingen därtill will anwända Sochnestugan eller Kammaren, som för min räkning behöfdes eller hyra rum för mig på ett annat passande ställe; Dock påminnes ödmjukt, hwilket äfwen de bättre tänkande af denna Församling wäl läre finna, att en Ort, hwarest minsta Samling af Folk under Söckendagarna träffas är mera beqwäm til Schol-rum än där, hwarest ungdomen af andra människors umgänge icke sällan skulle få tillfälle att fästa sina Ögon och Tankar på något som wore dem hinderligt i deras arbete. Hwad åter wedbrand angår, så hoppas jag, att de af Församlingen som hade sina Barn hos mig och skulle fiinna sig därwid nögda, icke undandrogo sig, att därmed mig förse.

Däremot förbinder jag mig att låta min underwisning offenteligen af Herr Probsten och Kyrkoherden i Församlingen undersökas för att utröna med hwad drift och kundskap jag en för angelägen omsorg fullgör, samt, att uti alt hwad till Barna-Underwisningen hörer rätta mig efter hwad Samwetets Lag och den rena Evangeliska Lutherska Kyrkans föreskrifter innehåller och hwarwid jag intet answar mig undandrager utan will därtill wara redo. Huru icke nu den Respective Församlingen härom med mig contrahera wille det lemnar jag till deras för små Barns bästa sorgfälligas öma ompröfning; men hwad jag i synnerhet beder få weta, är, om denna min ödmjukaste ansökning gillas eller ogillas, på det jag i alla fall å ort och ställe, hwartil jag tillbud har, må wända mina Tankar. Under afwagtan af ynnestfullt swar framhärdar med wördnad Hög-Respective och Hederwärda Församlingens aldraödmjukaste Tjenare Anders Rundblad af Broarp d. 20 Maji 1788.”

Till att utröna pluraliteten af Allmogens Tankesätt i denna delen hwilkas wäl för deras Barn är i synnerhet i fråga, när Ridderskap och Adel, Presterskap och Ståndspersoner för sina barn hålla särskilte Informatorer, så upräknades alla Hemmanens brukare att häröfwer sig utlåta och befants att Församlingen ej wille för det närwarande däruti ingå och kunde således nu ej bifalla för denna gången memorialet. Däremot fast Församlingen nu ej fant sig därwid så påminte Pastor, att wid alla förefallande Förhör så wäl i Kyrkan, i Husförhör och wid förefallande Biskops-Visitationer det blifwer Föräldrarnes egen skam, om deras Barn ej läsa tydeligt Swenskan och kunna fullkomligen sin Cateches wilket nu af all upwäxande Ungdom fordras. Pastor yrkade därför på sakens närmare betänkande, och får gifwa till känna, att nästa Wallborgsmässo Sochnestämma utbeder Han sig för de oskyldiga Barnens framtids wäl härom hafwa med Allmogen en ny öfwerläggning.

§ 6.  I stället för nu afledne fordom Rusthållaren Anders Jacobsson i Karstorp, som de sednare åren warit antecknad, att wid Kyrkans angelägenheter biträda, förestälte Pastor nödwändigheten af att ett sådant biträde af en Sochne Man från Ydresidan, som särdeles skall hafwa därpå agt och answar, att alla Winsäds-penningar aldrasist till d. 29 April hwart År äro inlemnade i Kyrkan; Och i stöd af hwad anfört är i Ecclesiastique Werkets 1. Del sid. 390, så utwalde Pastor med Församlingens allmänna bifall och minne, tills widare, att i det ofwannämnde och annan Kyrkans angelägenhet från Ydresidan biträda Pastor och Kyrkowärdarne, Sochne Mannen Ärlige och Wälförståndige Jonas Hansson uti Kalfsvid.

§ 7.  Att wara föreståndare för utdelningen till de Fattige afsade sig nu Rusthållaren, Ärlig och Beskjedelig Nils Pehrsson i Karstorp, som med all aktsamhet wisat Pastor sina Räkningars riktighet och äfwen Sochne Mannen Ärlige och Beskjedelige Samuel Carlsson i Svenstorp; och i deras ställen tillsattes Rusthållaren Nils Andersson i Karstorp och Daniel Nilsson i Stora Lönhult som på samma sätt kommer att räkning göra och besörga om de Fattiges del till Inkomst och Utgift.

§ 8.  Wid ombyte af Sexmän och Rotemästare skjedde den ändring att bland Sexmännen Antogos: I Redeby Rote i stället för Johannes Danielsson Jon Nilsson i Redeby. I Lönhults Rote i stället för Johannes Carlsson i Lönhult Nils Jansson i Spelhester. I Vära Rote i stället för Carl Johansson i Lutarp blifwer Jacob Eliasson i Lutarp. I Kättilstorps Rote i stället för Olof Ingemarsson i Kalfswid blifwer Nils Pehrsson i Skafarp. I Lägernäs Rote i stället för Sven Andersson Jonas Svensson i Nordbyn, och i Bubbarps i stället för Jonas Jansson i Bubbarp Jan Jonsson i Arfvabod.

Rotemästare antogos: I Lönhults Rote i stället för Daniel Nilsson i Lönhult Niclas Ericsson i Ägersryd. I Kättilstorps i stället för Israel Torstensson i Kättilstorp Nils Andersson i Kalsvid. I Lägernäs Rote i stället för Lars Larsson i Östragården Drängen Jan Larsson i Lägernäs Wästergård och i Bubbarps i stället för Johannes Börjesson Drängen Peter Månsson i Munkabod.

§ 9.  Klåckaren och Sochnemannen Pehr Samuelsson i Smugefall begärde få slippa Spåncassan med dess räknings förande och därwid warande omsorg, men Han anmodades enständigt därtill af alla Rättänkande som en Man, känd för gammal Ärlighet och Pålitelighet wid sådana sakers handhafwande. Han continuerar således Föreståndareskapet färdig att göra hwar och en redo, som det åstundar. På Hans begäran bewiljades att med lås försedd Kista få göras hwaruti Cassan, ware sig Penningar eller Papper förwaras. Bewiljades jämwäl afskrifning för 2-ne Hemmansbrukare på Ydresidan, nemligen Anders Hansson och Lars Månsson i Lägernäs, hos hwilka hela Församlingen wet, att ingen tillgång är, bestigande sig till 13 Skillingar.

§ 10.  Nils i Måltorpet anförde, att Han har den olyckan att hafwa en Son wid namn Anders på 13 Året hwilken har fallandesot och han nödgas gå ikring i Församlingen, att då ingen talade hårdt och obarmhärtigt till detta stackars barnet till hwilket ock war nog att anföra till att få det af alla ömsinta werkstält.

§ 11.  Daniel Nilsson i Lönhult påminte om Stol-rum och ehuru swår den frågan är utom Härads Rätts delning; så begärdes detta med sådan önskan att få sitta med andagt under Gudstjensten, att de närwarande bewiljade Rum på Läktaren på wänstra sidan, näst den främsta Bänken för ¾ St. Lönhult, ½ Lutarp mellangård, ¼ Högelid. ¼ Kättilstorp nu brukad af Israel. Härwid gjordes nu slut på Sochnestämman under tillönskan att Herrens Wälsignelse måtte hwila öfwer detta wårt Samhälle och sedan alt detta på stället upläst war och widkändt;så underskrefs Protocollet af Sexmännen Hans Jonsson i Westorp, Daniel Larsson i Ingevallstorp, Carl Johansson i Lutarp, Johannes Danielsson i Redeby, Johannes Carlsson i St. Lönhult,. Olof Ingemarsson i Kalsvid, Sven Andersson i Lägernäs, Jonas Jansson i Bubbarp.

Å Ämbetets wägnar In Fidem

                                                                                 Daniel Cnattingius

Detta Sochnestämmo-Protocoll är ock på den följande Andersmässo Sochnestämman upläst och till alla delar ärkänt; och träffades nu öfwerenskommelse med Ingevallstorps Åboar att 1778 Års Sämja det ock blifwer och således ingen dispute om dessa saker utan alt i godo.

 

År 1788, den 3 November Volym K I a 4. Pag. 23.

I anledning af Höga Landshöfdinge-Embetets Kundgörelse af d. 25 sidstledne October och till åtlydnad däraf sammanträdde Askeryds Församling i Sochnestugan å underskrefne dag angående bidragandet till en friwillig Corps, som af Kongl. Majestät ärhåller underhåll, Bewäring, Ammunition och Anförare och hwilken icke längre kommer att utgöra krigstjenst, än till des nu påstående krigsoroligheter uphöra  och en önskad fred ärhålles.

Förenämnde Allmänna Kundgörelse, som i går å Predikstolen uplästes, blef nu åter upläst, hwarefter, sedan de ärindringar blifwit förnyade, som deruti innehållas, Församlingen upräknades, och första frågan: Om de wille bidraga till en fri-Corps upsättande, beswarades med ett allmänt Ja, utan något undantag

Wid den andra frågan, huru det skulle werkställas, fants Församlingen i högsta måtton beredwillig, att mera almänt gå, om widare angelägenhet det fordrar; men nu imedlertid kom Församlingen öfwerens att, som förut har 12 ordinarie Soldater; så utgöra de nu äfwen 12. andra till denna fri-Corps hörande, uti hwilkas utredande hela Församlingen deltager, såwäl Säterier, Boställen och gårdar af hwad natur som hälst, äfwen som ock de bästa Utjordarna. Gårdarna blefwo derefter indelte till jämlikhet wid alt det, som härtill hörer och det efter härhos följande förtekning; och de 12. som skola utgöra denna fri-Corps blifwa följande:

Drängen Anders Svensson i Bordsjö, född år 1759.

Drängen Johannes Svensson i Bordsjö, född 1767.

Drängen Anders Pehrsson i Askeryd, född 1762.

G. Bonden Lars Carlsson i Redeby Östergård, född 1748.

Drängen Jan Jansson i Rosenberg, född 1767.

Drängen Johan Larsson i Rödjestugan, född 1757.

Drängen Peter Larsson i Svenstorp, född 1766.

G. Drängen Lars Andersson i Åsnaryd, född 1759.

Drängen Hans Johannisson i Karstorp, född 1762.

Bonden Peter Jansson i Redeby Håkansgård, född 1754.

Drängen Jonas Jönsson i Redeby Norrgård, född 1755.

Bonden Johannes Jansson i Redeby Norrgård, född 1751.

Dessa 12 afgå på ankommande widare Ordres med de wilkor, att till hwarje Karl betales 16 Riksdaler, 32 Skilling i ett för alt, hwaraf 3 Riksdaler genast ärlägges, och om ingen afmarche skulle blifwa längre än till Jönköping; så betales endast 8 Riksdaler, 16 Skilling, de 3 Riksdaler inberäknade, som nu, innan afgången till Ekesjö ärläggas, och åter, om ingen resa skulle blifwa utaf, få Karlarna för sin wälmening behålla ofwannämnde 3 Riksdaler. Dessutom skola de hafwa skjuts och förplägning wid uppbrottet till Jönköping; men, hwad kläder angår, så skola de dem sjelfwa för ofwannämnde Summa hålla, och önskades gjerna att alla kunde utwälja en färg, så wida det sig göra låter.

Dernäst utwaldes, enligt Kundgörelsen twänne Sochne-Fullmägtige, att infinna sig i Ekesjö d. 9. Dennes, att tillika med de 12. Personer, som ofwan anteknade äro,widare underrättelse ärhålla: och befullmägtigas dertil genom detta Protocoll, Bönderna Ärlige och Wälförståndige Jon Nilsson i Redeby och Nils Jansson i Spelhester.

Intygas Askeryds Sochnestuga d. 3. November 1788.

                                                                                               Ordförande

                                                                                           Daniel Cnattingius

                                                                                      Prost och Kyrkoherde uti

                                                                                      Askeryd och Bredestad

                                                                                                   L. S.

A. O. Drake, Öfwerste Lieut. och Riddare,

Nils Åkerman, Fendrich,

Daniel Hörberg, Kamerer.

 

År 1788, den 16 December. Pag. 112 ff.

Efter förut skjedd Laga Lysning höllts d. 16 December 1788 Allmänn Andersmässo Sochnestämma med Askeryds Församling då följande Mål förehades och afgjordes:

§ 1.  Uplästes sidsta Wallborgsmässo Sochnestämmo Protocoll, som då war justeradt och underskrifwit, men som nu widare i Protocolls-Boken inskrifwit till alla delar ärkändes och sanningen till styrka här ofwanföre underskrefs.

§ 2.  Angående Spån till Kyrkan; så emedan ännu något återstår, som på Kyrkan behöfwer Spåning nästa Wår; så beslöts, att af Spån-cassan skulle uphandlas 15 stångmål äfwen som hemkörslen af samma cassa betalas. Werkställigheten anförtroddes Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp.

§ 3.  Angående de Fattige, så emedan 2-ne i Fattigstugan, sedan sidsta Sochnestämma aflidit, så fick nu, efter Församlingens löfte Enkan Ingärd Pehrsdotter, som är född i denna Församling uti Kättilstorp 1723 det ena rummet. Hwad det andra rummet angår, så emedan gamla swaga Pigan Cathrina Johansdotter ifrån Wästra Oroen är ett af Församlingens barn och länge njutit fattigdel och nu ej har (något) att luta sitt hufwud under; altså bewiljades Hänne, som är närmast på fattig-listan, att få det andra med undfående af ½ fattigstugudels Stat. Hwad Henric Samuelsson i Karstorp angår; så, ehuru Han är född i N. Vi 1718, men nu är blind och utfattig, så ömades Hans tillstånd så, att Han lofwades med sin Hustru få inflytta i Fattigstugan; men kan nu ej mera än få hälften af fattigstugudels Staten. Äfwen tilläts, för lika medömkanswärda omständigheter Sjuka och wanlytta Pigan Stina Gabrielsdotter från Prutan inflytta i Fattigstugan, ärhållandes för nästa gång fattigdel i 2. Classen; men sedan i den första, och ärindrades, att alla som i stugan inflytta låta alt sitt tillhörigt upskrifwas, att efter deras död komma Fattigcassan till godo. Därnäst upflyttades till bättre Fattigdel Enkan Maja i Prutan i 1. Classen; gamle Isac Nyman i den 2. Och Enkan Maja i Åmarp i den 3. Och på Extra-Stat Enkan Kjerstin Larsdotters Barn i Karstorp, äfwen som ock Mor-Modern gamla Enkan Maja Isacsdotter bewiljades, att få den wanliga Fattigstugudelen från Karstorp Södergården. Enkan Ingeborg Knutsdotter från Stora Lönhult hade beklagat sin Nöd i ansende til Mågens förestående flyttning från Församlingen; men om Han, än skulle bortflytta på någon tid, lofwade dock Församlingen att ej förskjuta Hänne wid förefallande ledighet till Fattigdels ärhållande.

Angående Wedkörningen till Fattigstugan, så gjordes den ärinran, att, enligt Protocollet af d. 5. Dec. 1785 skall hwar Rotemästare i sin rote hafwa därom upsigt och uttaga eller sjelf betala 4 Skilling för hwart enbets-lass som felar och inlemna dessa penningar till Fattigcassan innan Han från sin Rotemästaretjenst wid Sochnestämman endtledigas, hwaröfwer Föreståndarna böra upmärksamhet hafwa. Ytterst på framställning beslöts, att till Fattigstugan skulle få upköpas på Fattigcassans bekostnad ett windspjell, om hwilket Föreståndaren skulle draga försorg.

§ 4.  Angående Lazaretts Sammanskotten uplästes de därtill hörande Räkningar och många Bref, hwaraf befants, att de fattiga Flickornas Maja Stinas och Saras curerande från Venerisk smitta kostat 8 Riksdaler, 45 Skilling, 8 Runstycken, hwaraf ännu återstod för Församlingen att betala 4 Riksdaler, 43 Skilling, 4 Runstycken och på årliga sammanskottet 16 Skilling 2 Runstycken för att hela Församlingens Debet till Lazarettet, för det närwarande besteg sig till 5 Riksdaler, 11 Skilling, 6 runstycken. Hwilket delat mellan 37 Hela Hemman blifwer 28 Styfwer på hwar Helgård; så emedan Flickan Maja Stina har Fattigdel af hela Församlingen och Herr Doctor Vadströms Visitation åsyftade, att förekomma ett Ondt, som hotade hela Församlingen, så insågs och bifölls billigheten af hwad som begärt blifwit, att hela Församlingen däruti skulle deltaga. Jönköpings Läns Innewånare och Linköpings Läns till denna Församling hörande anse sig som ett folk och önska sig i samdrägt sammanlefwa, och wille de till Norra Vedbo hörande denna gången låta sin talan falla, att några Ydreboar undandragit sig i detta sammanskott till Visitationen; men, om så ytterligare skjer, så kan likwäl i händelse af sjukdom ej annat skje, än att Ydreboarna då får draga omsorg för de sina wid sådana tillfällen. Nu skulle detta sammanskott utlysas nästa söndag och Rotemästarna inlemnar Penningarna i Kyrkan.

§ 5.  Angående de sednare Reparationer i Prestegården så upwiste nu Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp, att återstoden, som ännu ej är betald bestiger sig till 3 Riksdaler, 16 Skilling, 10 Runstycken, hwilket deladt mellan 39 Hela Hemman, som Prestegårdsbyggnad utgöra, gör på Helgården 17. Styfrar, på ½ 8 Styfrar och så widare. Detta sammanskott skulle af Rotemästarna uphämtas och lemnas till Byggmästaren, som därföre i Kyrkocassan clarerar.

§ 5.  I stället för Sochnemannen Daniel Jansson i Ägersryd, som begärde att slippa Rote-Mästare Sysslan och som den i 3 År ganska berömligen bestridt, tillsattes Hemmansbrukaren i Ägersryd, Drängen Peter Jonsson.

Sidst beslöts Sochnestämman med Herrans wälsignelses tillönskan, och teknades i Protocollet som närwarande Sexmän Hans Jonsson i Westorp, Niclas Bengtsson i Ingevallstorp i stället för Daniel Larsson, Jacob Eliasson i Lutarp, Jon Nilsson i Redeby och Nils Jansson i Spelhester.

År och dag förr skrifwen

                                                                                          In Fidem

                                                                                Daniel Cnattingius

A. O. Drake, Nils Åkerman,

Pehr Samuelsson, Daniel Andersson.

 

År 1789, den 19 Maj. Pag. 114 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen utlysta Wallborgsmässo Sochnestämman, som höllts med Askeryds Församling i Sochnestugan d. 19 Maji 1789.

§ 1.  Sedan sidsta Protocollet war i Protocolls-Boken underskrifwit, uplästes Kyrko Räkenskaperna, som med Special-Förtekningarne jämfördes och till alla delar riktiga befunnos och underskrefwos. Äfwen upwiste Sochne-Mannen och Klåckaren Spåncassans Räkningar. Därnäst öfwerlades om några Kyrkans angelägenheter och behof, hwarwid beslöts angående den återstående Spåningen å Kyrkan, att den skulle werkställas med det första; och hwad Rödfärgningen å Stapeln samt det återstående af Kyrkan angick; så skulle det tillbjudas på Entreprenade och tillkallades de som tillbudit, att komma up i Sochnestugan Annan-dag Pingst, då därom i Församlingens närwaro för de möjeligen bäste hwilka skulle afgöras. Widare beslöts, att en ny Mässe-Skjorta af Hållands lärft, till 14 á 15 alnar, skulle få inköpas för Kyrkans Räkning: att Sochnebuds Foderalet jämte Silfret omkring Flaskan skulle få lagas, och, angående Orgelwerket, som Organisten Hesselgren gaf tillkänna wara felaktigt att det skulle få lagas wid tillfälle för det lindrigaste som skje kan och med all förwaring för framtiden, att det ej tager någon skada af det som förekommas kan.

§ 2.  Angående Församlingens Fattiga gaf Pastor wid handen, att wid den ärfarenhet Han sig förwärfwat sedan Han detta Pastorat tillträdde fant Han tillgångarna ej kunna tåla mera än 4 på Stat i Fattigstugan, till hwilka åtgå årligen 48 Lispund Rågmjöl, 12 Lispund Kornmjöl, 48 Kannor Ärtor och 4 Riksdaler i Penningar. Att, wid bibehållandet af de 3. inrättade Classer ej flera i hwarje Class få uptagas, till hwilka, efter det som förra utdelningarne tillåtit utdela tillsammans 30 Lispund Mjöl och något Penningar årligen, då det blir för de många på Extra Stat och som ej få öfwerskrida antalet i Classerna 18 Lispund tillsammans, årligen med något penningar, efter tillgångarna, som endast får wid tillfälliga Sammanskåtter, då alt hittills här ingen annan Fattig-Casse fond funnits, än hwad årligen samlas, årligen utdelas med Specials förande på Inkomst och Utgift.

Nu hade till denna Sochnestämma, utom de förr uptagne anmält sig Elfwa fattige, att få fattigdel. Till att ömt urskilja den enes behof framför den andres, då intet alla kunde hjelpas, så granskades, med förfrågningar till Församlingen, Fattig-Listan och måste där nödwändigt uttagas de som antingen haft Fattigdel för sina Barn, och hwilkas Barn nu något i ålder tilltagit, äfwen som ock de, hwilka wid jämförelsen funnos mindre behöfwande än de nu anmälte, hwilket sedan det skjedt, så bewiljades,att ofärdiga Pigan Stina Gabrielsdotter i Fattigstugan skulle hafwa half Stat därstädes; att i 1-sta Classen uptages swagsinta Pigan Lisken Andersdotter i Kättilstorps gärd-stuga och gamle Jan Andersson i Vennebjörke. I andra Classen uptogs ofärdiga Drängen Anders Johansson i Munkebod. I 3-dje Classen uptogs Mål-lösa Flickan Catharina Ericsdotter i Redeby Håkansgård. På Extra Stat upfördes: Gamle Börje Jönsson i Bubbarp, gamla Enkan Beata Andersdotter i Fattigstugan, gamle Pehr Johansson i Prutan, gamla Enkan Anna Hansdotter i Klinten, Enkan Brita Nilsdotter i Lägernäs för sina Barn, gamla Hustru Kjerstin Håkansdotter i Lägernäs, gamla Enkan Elin Håkansdotter i Bygget, Enkan Annika Larsdotter i Granstugan för sina Barn, gamla hustru Elin Nilsdotter i Vennebjörke, gamla Enkan Maja Andersdotter i Ägersryd Gatstuga. Flera kunde nu ej uptagas, då antalet af dem, som åtnjuta Församlingens Sammanskått är 40, tillsammans med dem som Fattigstugu Stat hafwa. Angående Weden, så när de förra besluten werkställas, fants den wara så tillräckelig, att när en Rote hädanefter bewiljades köra om Wintertiden sin wed till Sochnestugan, där, wid allehanda sammankomster, Församlingen har däraf behof och gagn, och skulle wid nästa Sochnestämma afgöras hwilken Rote därtill anordnas. Widare angående de Fattige uplästes med nogare upmärksamhet Kongl. Majestäts Nådiga Kundgörelse af d. 5. December 1788 angående skyldigheten att underhålla sådana ifrån den ena till den andra Församlingen inflyttade Personer, som sedermera blifwa wanföre och icke kunna sig sjelfwa födan förtjena. Och war nu den händelsen för handen, att en wid Namn Samuel Jönsson upwiste sin Attest från Asby, hwilken icke kan intagas utan Församlingens bifall. Angående Enkan Catharina Nilsdotter, om hwilken Församlingen war sammankallad d. 19 sidstleden April; så emedan nu bewis framteddes, att Hon undergått sitt ådömda straff, och Hon nu lofwat en annan lefnad, så skulle Hon med sådant wilkor få i Församlingen åter uptagas, sedan Hon sin Kyrkopligt stått och Församlingen af misskund för Hännes kända fattigdom, Penningeböterna eftergifwit.

§ 3.  Om de nuwarande Sjuke i Församlingen i Torpet Nystorp upläste Pastor därom: Herr Doctor Wadströms Bref och Hans ytterligare Attest, samt Pastors därpå till Herr Assessor Wåhlin afgifna Betyg och hwad som därutinnan föregått, och, som en Venerisk Sjuka är af ganska swåra fölgder för ett Samhälle, så fordrades här snar hjelp, hwarföre, så fort möjeligt wore botemedel skulle sökas, och, som för det första penningar därtill fordrades, så kunde ej annat än bewiljas, att hwad till de Smittades curerande nödwändigt åtgår, det får lånas i Kyrkan mot Ränta, under den Rubrique, att Församlingen answarar för Summans årliga Interesse och Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake på Askeryd answarar, att 3 à 4 Riksdaler betalas årligen utaf Torparen Johan i Nystorp på Capitalet till dess Summan blir godtgjord och äfwen af Torparen Interesset om möjeligt är; Men den Reservation gjorde Herr Öfwerste Lieutnenaten och Riddaren, att, om Torparen dör innan Capitalet blir betalt, så kan Herr Öfwerste Lieutnanten och Riddaren ej answara för Summan som wid Torparens dödsstund återstår. Som nu detta war det andra Expedient som kunde widtagas, så bewiljades Lånet i Kyrkan under följande Titel: Förskått mot Ränta enligt Sochnestämmo Protocollet af d. 19 Maji 1789.

§ 4.  Pastor anmälte, att några Sochneboar för Honom gifwit tillkänna, att, då nuwarande Adjuncten Herr Johan Apelberger ej hade mera än den wanliga lönen af Pastor, så kunde Hans utkomst något hjelpas genom friwillig Collect; Hwilket bewiljades skola för sig gå, nästa Pingestdagen.

§ 5.  Begärde Rote-Mästaren för Karstorps Rote Nils Danielsson i Börnäs afskjed och för Kättilstorps Nils Andersson i Kalsvid. För den förre tillsattes Rusthållaren Anders Andersson i Karstorp, och för den sednare Hälftenbrukaren Johannes Andersson i Kalsvid.

Sidst beslöts Sochnestämman med Herrans wälsignelses tillönskan och teknades å Protocollet närwarande Sexmännen: Hans Jonsson i Vestorp, Daniel Larsson i Ingevallstorp, Jacob Eliasson i Lutarp, Nils Pehrsson i Skafarp, Jonas Svensson i Lägernäs, Jan Jönsson i Arfvabod.

                                                                                          In Fidem

                                                                                Daniel Cnattingius

 

År 1789, den 8 December. Pag. 118 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen utlysta Andersmässo-Sochnestämman, som höllts med Askeryds Församling i Sochnestugan d. 8. December 1789.

§ 1.  Sochnestämmo-Protocollet af d. 19 Maji som förr warit upläst och är kändt underskrefs nu i Protocolls-Boken.

§ 2.  Då wid frågan om de Fattigas underhåll Pastor wid sidsta Wallborgs-Sochnestämman, måste, under den noga Calcule som upgafs, wid handen gifwa, att hwad årligen kunnat samlas till de Fattige årligen blifwit utdeladt; Så upläste Pastor nu de, dels genom upmuntringar, dels goda böjelser hos Christne; Dels genom dödsfall och Laglig Sterbhus-Procent, sedan sidstleden Maji mindre förmoner, hwaraf befants, att det som de Fattige således gifwit är, nu går till 28 Riksdaler, 2 Skilling, 10 Runstycken. I följe häraf proponerade Pastor, att en beständig Casso-Fond för de Fattige ifrån denna Sochnestämma får inrättas, hwilket bewiljades, för att af 25 Riksdalers utlåning, efter 6 procent, de Fattige skulle hafwa 1 Riksdaler 24 Skilling om Året. Med denna Cassa förfares på samma sätt som med Kyrkocassan. Hwar och en Låntagare skall hafwa satt fullgiltig säkerhet. Ett Låne-Conto är redan inrättadt och Interesset betalas owedersägligen 2 gånger om Året, nämligen till första Söndagen i Junii Månad och den första söndagen i December, på det att detta Interesse, wid war utdelning må komma de Fattige till godo.Enligt sidsta Sochnestämmo-Protocollet skulle en Rote årligen köra wed till Sochnestugan, och anslogs därtill, tills widare Lönhults Rote, som, då den utgör Fyra Enbets-Lass af Helgården, så slippa de att köra wed till Fattigstugan, som af de öfriga kan skje tillräckeligen om beslutens werkställande af Rotemästarna noga efterses.

Den förfallna Fattig-Bössan beslöts att nedtagas och en ny skulle upsättas, på utwist ställe på Kyrkowallen. Mäster Dahlström åtog sig Träd-arbetet för 24 Skilling. Johannes Andersson i Kalswid med någon hjelp af det förra Järnet åtog sig Smedsarbetet till lika pris, hwilket af Fattigcassan kommer att uttagas, om ej någon särskildt af ädelmod och frikostighet will detta bestå, i hwilken händelse, en Tafla med sin Inscription, där upsättes till upmuntran, att hogkomma de Fattige.

Till Fattigdels undfående hade 4 sig anmält, men, som endast ett rum war ledigt efter afledna Flickan Maja Stina, så kunde ej mera än en antagas, nämligen gamla och sjukliga Enkan Kjerstin Ericsdotter som nu wistas i Torpet Gransnäs, hwilken från nästa utdelning får Fattigdel på Extra-Stat, såsom någon af de anmälte, mäst för sin Ålder och Swaghet däraf i behof.

§ 3.  Angående Penningarna till Jönköpings Lazarett, så, när af detta Pastorat årligen fordras 2 Riksdaler 18 Skilling hwilka till Krono-Befallningsmannen mot qwitto lemnas, så uplästes förtekningen å alla Insamlingarne och befants, att Församlingen redan wid allehanda tillfällen gjordt sådana Sammanskott, att man nu kunde nämnde Summa wid upbördsmötet clarera, och de öfriga gömmas till Lazarettets behof, som för det närwarande gjorde ett Saldo af 1 Riksdaler 40 Skilling.

§ 4.  Kyrkan rörande påmintes, att felande Interessen skola inbetalas och anmodades Sexmännen att de upräknade därutinnan bristande Låntagare därom, tillsäga. Angående Rödfärgningen å Kyrkotaket och Klåckstapeln gaf Pastor wid handen huru detta af den antagne Entrepreneuren ej kom att werkställas, utan att nu köpte äro 7 Tunnor Rödfärga och kommer i Sommar Församlingen att tillsläppa dagswerken när detta arbete beqwämligast kan företagas. Wid Predikstolen befinnes en dörr böra göras för att komma till det skåpet som på wäggen befinnes och därjämte ett skrank på Muren, hwilket alt Mäster Dahlström åtog sig att förfärdiga till Sommartiden, och beslöts, att sedan det skjedt är, skulle det tillika med skåpet anständigt målas. Om panelningen i Wapenhuset öfwerlades, att det är högst tjenligt att den skjer. Otta Tålfter bräder få därföre inköpas för Kyrkans Räkning som förmenas förslå till detta och det förr nämnda behofwet. Byggmästaren besörjer hwad härwid det bästa blifwa kan.

Angående en Linas förskaffande på Kyrkans bekostnad, så gafs förslag på en Lina som kan få köpas på Olstorp. Är den pålitelig och tillräckelig så torde hon få köpas. Emedlertid skulle anhållas om hon mot lega af Kyrkan, får lånas wid nästa  Rödfärgning på försök.

§ 5.  Redan 1786 d. 10 December och således nu för 3. År sedan anfördes och bifölls behofwet om Loge-Ladornas Täckning i Prestegården. Nu begärdes, att Församlingen wille i anseende till detta behof och lättare tillgång än kan hända annars, bespara litet Halm därtill. 23 Tjog af 1. Lispund hwar kärfwe föreslogs, hwilka delade på 39 Hemman göra 12 Lispund af Helgården wäl upgjord Halm, som framköres med sina wedjor på det sättet att denna Halm framskaffas i Winter, efter pålysning af Rote-mästarna, då, på en dag halmen från Smålands-Sidan emottages och på en annan dag halmen från Ydre-Sidan och Rotemästarna i Westorps och Kättilstorps Rote hafwa härpå upsigt.

Därnäst måste Pastor wid handen gifwa den stora olägenhet, som wisat sig på Sidokammaren i Församlingens Prestegårds- Byggning, att Swamp förstört gålfwet och fräter Panelningarna både i Kammaren och Salen. Pastor hade redan skaffat sig plankor till golfwet, men som Han förutsåg, att många dagswerken härtill åtgingo, så begärde Han Församlingens biträde nästa Wår, hwilket bewiljades, Äfwen war golfwet i den så kallade Matsalen så upnött, att det behöfwer inläggas och panelningarna fråntagas, hwilket äfwen bewiljades, så att nödiga dagswerken med det mera får af Byggmästaren i förenämnde afseende reqvireras.

§ 6. Som det händt i År, att flera kommit till Pastor med Höga Landshöfdinge-Embetets Resolution att få se Sochne-Exemplaret af Mantals-Längden; Så fant Pastor nödigt att det wid sidsta Mantals-skrifning inlösa Detta Exemplar är nödigt för allmän underrättelse. Afgiften war därföre denna gången 24 Skilling. Till att i detta Mål eller annat wara Församlingen till hjelp emodt hwad förledit År påkostades den tillärnade Fri-Corpsen ärläggas af följande Gårdar, utjordar och torp, enligt hwad åtogs d. 3. November förledit År, nämligen af Sjöhester för ¼, Östra Oroen för 1/8 Vestra Oroen för 1/16, Hesterslid för 1/8, Hestemålen för 1/8, Stora Lönhult Lillgården för 1/8, Måltorpet för ¼, Rota för 1/8, Frantshemmet för 1/8, Djupadahl för 1/8, Björnslätt för 1/8, Bäckhemmet för 1/8, Öfra Sörviken för 1/8, Ruggemålen för 18, Borgen för 1/8, alt i proportion af 6 Skilling på Ottondelen, hwilka penningar inlemnas i Kyrkan efter pålysning och emottages af Kyrkowärdarna. Hwaremot Exemplaret af Mantals-Längden för i År förwaras i Sacristian till hwars och ens underrättelse som det åstundar se, och göres för öfrigt på Sochnestämmans Räkning huru dessa Penningar för allmän nytta anwändes.

§ 7.  Beslöts, att den i Kyrko-boden befindteliga Spiken tillika med den obrukbara Spånen kommer att försäljas på en dag, som Byggmästaren Daniel Andersson i Westorp till auction utsätter. Taldes äfwen om, att, om någon Rödfärga efter Kyrkans rödfärgande blifwer öfrig, så funno de som Prestegårds byggnad utgöra, att den till Loge-Ladornas conservation i Prestegården kunde få handlas och anwändas hwarom Församlingen framdeles inkallas.

§ 8. Till Sexman efter Nils Jansson i Spelhester, som flyttat ut Församlingen waldes för Lönhults Rote Sochnemannen Sven Månsson i Stora Lönhult.

Sidst beslöt Sochnestämman med Herrans Wälsignelses tillönskan.

                                                                                                   In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

M. S. von Krusenstjerna, A. O. Drake, A. Pereswetoff-Morath, H. C. Schmiterlöw, Dan. Hörberg.

 

År 1790, den 31 Maj. Pag. 128 ff.

Protocoll, hållet wid lagligen utlyste Allmänna Sochnestämman med Askeryds Församling d. 31 Maji 1790. ( 6 juni ?)

§ 1.  Uplästes sidsta Sochnestämmo-Protocollet af d. 8 December förledit år, hwilket förr warit upläst och ärkändt och underskrefs nu i denna Protocolls-Bok.

§ 2.  Uplästes Specialierna öfwer Kyrkans Inkomst och Utgift från d. 1 Maji 1789 till samma dag detta år, samt den därefter Formerade Summariska Räkningen, hwars Saldo till nästa år befants wara 285 Riksdaler 7 Skilling 11 Runstycken och underskrefs alt som uplästs och riktigt befunnit. Då härwid Utlåningarna uplästes befunnos följande restera med Interesse-Penningars betalning, nämligen: Lars Nilsson i Torpet Bråten, Magnus Andersson i Torpet Åmarp, Johannes Danielsson nu Soldat för Redeby, Johannes Nilsson, Hemmansbrukare i Kättilstorp, Pehr Pehrsson, Hemmansbrukare i Hesterslid, hwilka skulle af Sexmännen strängeligen tillsägas, att sina skyldigheter till Kyrkan fullgöra.

§ 3.  Pastor hade nu den glädjen, att på Sochne-Stämmo-Bordet upräkna Ett Hundrade Sextiosex Riksdaler och Trettiotwå Skillingar, som en Ledamot i Församlingen efter förut gifwit löfte, hade till denna Sochnestämma Honom tillställt till det wigtiga och Christeliga ändamålet, att det ej framdeles i denna Församling skulle hända, att något af de barn, som nu eller framdeles i denna Församling upwäxer skulle sakna den förmon, att kunna läsa Guds Heliga Ord, känna sina Christendomspligter och Skyldigheter mot Gud, mot Öfwerheten och andra, samt mot sig sjelfwa. Den Ädelmodige Gifwaren har begärt, att här wid detta tillfälle icke nämnas; men hwad efterwärlden hämtar för gagn af Hans till så ädelt ändamål förärade gåfwan skall förwara Hans minne som en wälgörare för Församlingens hopp, och det kan ej för framtiden blifwa obekant af deras upwäxande barn. Pastor, som flera gånger påyrkat såwäl i sina predikningar som wid Sochnestämmorna angelägenheten af en Barna-Lärares antagande upläste härwid hwad redan 1788 d. 26 Maji är till Protcollet tagit. Nu blir saken denna, att från denna tid utlånas penningarna på säkra händer så att 10 Riksdalers Årlig ränta af detta Capital winnes. Af dessa Interesse-penningar lönas Barna-Läraren som är förbunden, att till underwisning emottaga alla de Barn som till den ändan hos Honom af Föräldrarna anmälas, eller ock om hwilka honom af Pastor tillsägas.För Hemmansbrukarnes och Torparnes barn, som ej äro alt för mycket fattiga får Han 16 Skilling dessutom för hwar Termin, som räknas till 5½ Månad; Men de Fattigas Barn skall Han för ingen widare betalning underwisa, och det som de andra både till att kunna läsa innantill wäl samt att utantill kunna både D. Lutheri Cateches och D. Svebilii förklaring säkert; endast, att alla barnen som komma till Honom förses med det underhåll, som de under Läse-tiden betarfwa, och skulle det åligga Honom att besörja för Barnen äfwen ock om deras öfriga skötsel, så att de icke måtte härunder, på något sätt wanskjötas.

Under denna öfwerläggning framlemnades hwad Wälädle Herr Fendricken Nils Åkerman å Sillevik skrifteligen om denna saken sig yttrat, hwilket i detta Protocoll med största skjäl och så mycket häldre uptages, som wåra beslut däraf fattas kunna, och war detta benägna yttrande ord från ord så lydande:

”Beträffande den fond af 166 Riksdaler 32 Skilling, som nu, till befrämjande af en Barna-Lärares wid Askeryds Församling underhåll redan influtit, torde, efter min tanka, följande kunna antagas och stadgas:

  1. Detta och wisserligen flera till den ändan inflytande capital skola särskildt jämte Kyrko-Räkenskaperna i Kyrkoboken årligen, nu och framdeles alltid intagas och af Pastor utföras huru ock till hwem de förräntade blifwit, under lika answar som Kyrko-Lagen om Kyrkans enskildta medel stadgar.

  2. Räntan á 6 procent som därutaf för halft År af Pastor eller Kyrkowärdarne infordras måste, utbetalas strax til Barna-Läraren emodt dess Qwitto.

  3. Äger Pastor Loci allena Rättighet, pröfwa och antaga Läraren, dock med Församlingens samråd.

  4. Bör Personen äga den insigt i Läsande och Skrifwande m.m. som till ändamålets winnande ärfordras: wara försedd med påtageliga Bewis och Skicklighet, Gudsfruktan och Dygd, hälst ogift och barnlös.

  5. Stället, där nödiga Hus Rum för en dylik förmodeligen kommer att upbyggas tyckes bäst passa sig på Prestegårdens utägor ju närmare gården desto bättre.

  6. Tillhörer det Pastor, hälst Han af en sådan Man bör äga mycken lättelse i en delen af Embetet som hörer till den första underwisningen, att, efter ½ Års tid från denna dag hafwa antagit Barna-Läraren med de förmonligaste wilkor som i början kunna träffas; så att med underwisningen ej längre upskjutas måtte.

7. Emedan alt hwad i detta friwilliga föremål hopsamlas på syfta bör Guds Namns Ära och den fattiga ungdomens underwisning i Christendoms Kundskapen: Fördenskull måtte det blifwa Kyrkoherdens Oafbrutne answarige omsorg, att medlen till den ändan oförryckte i alla tider anwändes, hwartill önskas den Högstes Wälsignelse.

Skulle denna min wälmenta, ödmjuka samt under min sjuklighet författade ärindring finnas wärdig att till Protcollet tagas, så, hemställes detta wår nu warande Älskade Probst och Hög-samt Respective Församlingens Ledamöter.

Sillevik d. 31 Maji 1790. Nils Åkerman.

Wid detta anmälde Pastor wid första puncten att redan anstalt wore att Capitalet snart utlånas till säker man mot Revers och pantsatt fast Egendom, på hwilken Intekning tages å Låntagarens kostnad och afsändes till den ändan från Sochnestämman Penningarna hwilka icke kunna få wara utan i circulation, då däremot sjelfwa Reversen för Summan samt Interesset för hwart halft Års förlopp kommer att i Kyrk-Kistan förwaras

I följd af detta skall Läse-mästaren wara säker, att hwart halft År af Pastor och Kyrkwärdarna emottaga 5 Riksdaler.

Kan Pastor och Församlingen så länge fonden ej är större få någon annan Läse-mästare än en af Allmogen,Som Pastor wist, wet kan läsa för Barnen och i öfrigt skjöta dem; ty, om man med 10 Riksdalers blotta Lön skulle få någon Studerad Man, så wore det ej möjeligt, att Han däraf kunde subsistera, warandes det ock för Allmogens barn det hufwudsakeligaste wunnit i denna delen, då de rent kunna läsa och tydeligen minnas och förstå sin Christendom.

Det wilkoret att Läse-mästaren skulle wara ogift wore wäl det bästa för Hans egen utkomst; men om Hans Hustru kunde laga Barnens mat och besörja deras skjötsel wore det ej illa.

Stället där denna Schola kunde hållas kommer an på hurudan samdrägtighet Församlingen wisar att wilja ett sådant Hus upbygga, som werkeligen wore det tjenligaste, hwartill Pastor i den händelsen föreslår en Plan i den till Prestegården hörande så kallade Qwarnstugan nära Ån, som rinner utur Assjön.

Till utnämnande af Barna-lärare war Pastor straxt beredd, då, det öfwerwäges hwad i det föregående anfördt är, men likwäl nu allenast En ad Interim och på ett Halft Års tid.

Lofwade nuwarande underteknad Pastor, att så länge Han här lefwer och wistas och Gud förlänar Honom Nåd att tänka ömt för de upwäxande barnen, skall såwäl det lagas, att den anslagna fonden är på säker grund utlånt, och Lönens riktiga betalning till Läse-Mästaren icke uteblifwer, som ock, att Han skall hafwa all för Honom möjelig upsigt om Barnens underwisning och skjötsel; äfwen som Han ock, härmed lofwar, att så länge Han är Pastor i Askeryd, så skänker Han hwart År en half Tunna Korn till den Barnasköterskan, som lagar barnens mat och håller dem wid god ans. Sedan således detta anfördt blifwit så war det, som Pastor i samråd med Församlingen utnämnde den ende, som i närwarande omständighet wore Honom bekant att både wilja och kunna emottaga Församlingens barn till underwisning och skjötsel hemma hos sig, och skulle från morgondagen d. 1. Junii Församlingen äga Rättighet, att små Barn till Honom sända, de fattigare för någon afgift för underwisningen; de förmögnare mot 16 Skillings betalning hwar Termin och däraf i proportion af tid, ankommandes alt annat på friwilliga gåfwor. På ett halft år utnämndes till Barna Lärare Johan Pehrsson i Torpet Torrarp.

Hwad således för det närwarande i anledning af den i ewärderliga tider hedrande skänken kan i werket ställas, det är därmed afgjordt; men som en annan fråga om Inrättningens utwidgande för framtiden bör wara Församlingen och Pastor lika kär; så öfwerlades 1-mo om en Byggnads upförande på det stället som föreslaget är i det föregående; men i närwarande krigstider begärde Allmogen, för hwilkas barns skull denna Inrättning egentligen är, därutinnan upskof; 2-o Förestälte Pastor den Ömhet som än här förekommer, att fastän många will lära sig läsa och nu kan få det, så har Han dock intet hwaraf Han under Läse-tiden skall Subsistera.

Af Församlingens Herrar woro här närwarande Wälborne Herr Öfwersten och Riddaren Salomon Mauritz von Krusenstjerna på Tunarp, Wälborne Herr Hofrättsrådet Alexander Pereswetoff-Morath, Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Axel Otto Drake på Askeryd samt Wälborne Herr Majoren Henning Christian Schmiterlöw på Olstorp. Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Drake, ehuru nu ärnandes att nästa År skiljas ifrån oss lofwade, att en Tunna Säd skulle, innan afflyttningen aflemnas för fattige barns behof, hwilken säd af Fattigdels Föreståndarna emottages och till sitt ändamål anwändes. De öfriga samteliga närwarande Herrarna som förr nämnda äro jämte Herr Camrer Hörberg på Eldstorp lofwade hwar för sig, att, om någon af deras underhafwandes barn är så fattigt, att det för fattigdom ej kan hos Läse-Mästaren mottagas, så bestå förenämnde Herrar deras underhåll under den tiden hwar och en för sina underhafwandes Barn. Allmogen åtog sig äfwen, att så snart något barn är på en Bondes ägor, som ej kan sig underhålla, så skola de äfwen bestå underhålls kostnaden. Härmed sättes denna nyttiga och högst wackra Inrättning straxt igång, och Herren gifwe wälsignelse till dess gagn för Askeryds Församling i ewärderliga tider!

§ 4.  Öfwerlades om Reparationerna wid och uti Kyrkan, att de skulle werkställas enligt 4. Momentet af Sochnestämmo-Protocollet för d. 8. December 1789.

§ 5.  Aflade Pastor sin ödmjuka och tjensteliga Tacksägelse för Loge-Ladornas Täckning i Prestegården. Någon Ny Halm som öfwer blifwit lemnades som ärsättning för Pastor wid tillfälle af Takens lagning förr tillsläpt och den gamla öfwerblefna skulle af Församlingen säljas. Hwad i öfrigt, enligt Sochnestämmo-Protocollet af d. 8 December förledit år är beslutadt skola repareras i Prestegården, det lofwades innan hösten blifwa werkstäldt.

§ 6.  Gaf Pastor Församlingen wid handen om Fattig-Cassans tillstånd och dess förwaltning med glädje öfwer någon ordentelig inrättning där med. På Pastors föreställning lofwade ock Församlingen; att med Ler-bruk eller Såg-spånor göra Tråssning öfwer Tak-panelningen i Fattigstugan. Bland de fattiga lofwades gamla Männen Pehr i Prutan och Samuel i Skogsholmen, som nästan woro blinde, att få hädanefter fattigdel i 2. Classen, och gamla Olof i Lönhults-stugan, som äfwen har samma swårighet, intogs att njuta Fattigdel i 3-dje Classen, samt bewiljades gamla Pehrs barn i Hafrida Ryttare-Torp fattigdel i Extra Stat.

§ 7.  Upwiste Pastor Räkningarna för Lazaretts Medlen från Ydre sidan hwilka alltid skola till Linköping försändas och blefwo förtekningarna underskrifne. Härwid gjorde Pastor ärinran att Ydre-boarna ej förgäta att wid glada tillfällen ihågkomma sådana för mänskliga eländets lindrande inrättade werk, utan alltid något wid bröllop, Barns-öl och Kyrkogångs-öl eller ock wid sorgeliga tillfällen såsom wid begrafningar tillsammanskjuta och i Kyrkan inlemna, då däröfwer Räkning sedan wisas skall wid hwarje Wallborgsmässo Sochnestämma.

§ 8.  Sexmän och Rotemästare blifwa de samma som förr utom i Karstorps Rote, där uti afledne Daniel Larssons ställe i Ingevallstorp waldes till Sexman Sochne Mannen och Rusthållaren Jöns Pehrsson i Karstorp.

§ 9.  Ogifte Sochneskräddaren Magnus Paulisson begärde Församlingens Förord, att Han måtte af Höga Landshöfdinge-Embetet i Jönköping få Nådigt tillstånd till att hafwa 2-ne med sig arbetande drängar; och, som Församlingen är widsträckt, och i anledning däraf härmed intyga kunde, att Sochneskräddaren behöfde denna hjelp; altså önskade Församlingen för sin del, att Höga Landshöfdinge-Embetet täcktes genom Nådigt Utslag gifwa förenämnde Sochneskräddare för Askeryds Församling tillstånd, att 2-ne Sochneskräddaredrängar nu och framdeles få hos Honom Mantal skrifwas och förswaras.

Som detta war så föredragit och afhandladt beslöts Sochnestämman med Herrans Milda wälsignelses tillönskan öfwer denna Församling.

                                                                                 In Fidem Protocolli

                                                                                 Daniel Cnattingius

 

År 1790, den 14 December. Pag. 129 ff.

Protocoll, hållet wid Lagligen utlyste Sochnestämman med Askeryds Församling d. 14 December 1790.

§ 1.  Uplästes Protocollet af d. 31 sidstledne Maji och underskrefs i Protocolls-Boken, hwilket innehåller Instructionen för Barna-Läse-Mästaren i Församlingen, warande den då antagne Jan Pehrsson i Torrarp, äfwen nu närwarande och det samma afhörde, och upwiste Pastor dess Qwitto på de 5 Riksdaler, som Han för det förflutna halfwa Året i Lön bekommit: och, som Jan Pehrsson yttrade sin åstundan att ännu wilja wid samma göromål förblifwa, och Han war oklandrad härutinnan; så kommer Han den än till Wallborgsmässan förrätta. I öfrigt angående fonden till denna Inrättningen så förwaras Papperen och den riktigt gifna Laga gifna Intekningen för Utlåningen i Kyrko-Kistan.

§ 2.  Angående wår Kyrkogård, som efter mångas gjorda skäliga anmärkningar fordrar, att man har noga upmärksamhet därstädes att Människo-benen få ligga ostörda på sitt ställe till sin förmultning, beslöts: att man skulle taga en wiss plan och gå på den fram i sina Lineer: att början skulle skje med 1791: att Planen blifwer den nu minst befinteliga upgräfna, nämligen på Kyrkans östra Sida från Kyrko-Boden till Norra Ringmuren och börjas i Södra kanten af samma Plan och går sedan i rät Linea, Linea efter Linea så länge den planen räcker, då emedlertid tiden lärer utwisa hwad Plan därnäst tagas skall. Pastor gjorde endast Reservation för Fändrick Nils Åkerman på Sillevik och hwad för Honom begärdes bifölls allmänneligen. Han hade Graf och Grafställe för Sillevik i Kyrkan; men på Pastors föreställning hade Han afstått från den begäran att där begrafwas. Torde ock hända att Slägtingarna en gång wilja upsätta något Monument där Han med sin Mor och Bror på Kyrkogården kommer att hwila. I öfrigt hwad Grafwarna i Kyrkan angår, så kommer dermed wid förefallande tillfällen, att observeras så wäl hwad Kyrkolagen i 18 Cap. 8 § innehåller som hwad Författningarna Citerade i Ecclesiastique Werket 1. delen p. 227 och sednare delen p. 960 wid handen gifwer.

§ 3.  Upwistes Räkningarna öfwer hwad wid Kyrkan blifwit werkstäldt angående Rödfärgningen. Ännu återstår ett och annat af hwad beslutadt är, och däribland panelningen i Wapenhuset med sin afplankning till Bår-Hus, som kommer att werkställas sedan bräder blifwit upköpte. En stentrappa till Wapenhuset åtog sig Mäster Dahlström att göra och ditsätter en nödwändig syll, så Han wid dess färdiggörande och Fattig-bössetakets behöfwande ändring undfår 1 Riksdaler.

§ 4.  Hwad Reparationerna i Prestegården angår, så berättade nu Pastor huru de blifwit anstälte, hafwandes sålunda Pastor med mycken omkostnad å sina wägnar och Församlingen äfwen mera bjudit till att förekomma den swamp, som hotat den wackra Byggningen. Pastor betackade högeligen dem som utgöra Prestegårds byggnad för deltagande i deras angelägenhet, som ock med all wälwilja blifwit werkstält. Pastor gaf till känna, att de penningar, som influtit för gammal Takhalm wid Prestegården förslagit til att betala glasmästaren, som i några nya bogar insatt rutor och några flera som bogarnas förmultning bräckt i de andra Rummen. Till arfwodet för Mäster Dahlström, som ock war närwarande gjordes Räkningen till 4. Riksdaler för dess beskjedeliga arbete i Prestegården och till hwad nu återstår med nya Fönsterbogar, Takrännornas ändring samt hjelp med ett dikes görande kring hela Byggningen, som sedan skall fyllas med klappersten, och wid hwilket Pastor äfwen lofwade hälften af omkostnaden, alt för det ändamålet att Swampen må förekommas. Kostnaden till Mäster Dahlström blifwer nu för dem som i Prestegårds-byggnad deltaga 5. Skilling af Helgården, 2 Skilling 6 Runstycken af Halfgården, 1 Skilling 3 Runstycken af fjärdingen och så widare, i sin proportion.Så snart detta Protocoll är å Predikstolen upläst utfordras sagda penningar af Rotemästarna, hwar i sin Rote, som sedan på en gång lemna alla penningarna till Byggmästaren Daniel Andersson i Vestorp. Det skall ock höra Rotemästrna till att uttaga enligt Sochnestämman af d. 3 Nov. 1788 och flere Protocoll därom följande penningar, som anwändas till Församlingens gemensamma tjenst wid Mantals Sochne-längdernas utlösning nemligen af Sjöhester 12 Skilling, af Östra Oroen 6 Skilling, Vestra Oroen 6 Skilling, Hesterslid 6 Skilling, Hestemålen 6 Skilling, Stora Lönhult Lillgården 6 Skilling, Måltorpet 12 Skilling, Rota 6 Skilling, Frantzhemmet 6 Skilling, Djupadahl 6 Skilling, Björnslätt 6 Skilling, Bäckhemmet 6 Skilling, Öfra Sörviken 6 Skilling Borgen 6 Skilling, Ruggemålen 6 Skilling.

§ 5.  Angående Inrättningen för Sochnens Fattiga, öpnades den gjorde Fattig-bössan nu för första gången och befants däruti wara för ½ År 1 Riksdaler 26 Skilling och 1 Runstycke, hwilket utmärker Christnas wackra tänkesätt att göra godt mot sin Fattiga Nästa och önskades en denna liknande insamling för hwart halft År!

Till fattigdels åtnjutande upflyttades Elin i Rosendal i 1.Classen, Elin i Bygget och Elin i Vennebjörke i en 2-ra.På Extra Stat antogs Enkan Sara Samuelsdotter på Kalsvids ägor och Ingrid Knutsdotter i Källemansstugan.

Hwad Lazaretten angår befants, att Pastor hade samlat wid de Bröllop Han i år bewistat den Stipulerade Summan och att Saldo för i År war 1 Riksdaler 15 Skilling och 3 Runstycken.

§ 6.  Till Rotemästare efter Nils Carlsson i Vära, som begärt afskjed och wäl sig upfört antogs Daniel Nilsson i Lutarp.

Sedan sagda Mål, som i Lysningen anmälte warit, blifwit föredragne; så slutades Sochnestämman med inbördes önskan af Herrans Wälsignelse!

                                                                            In fidem Protocolli

                                                                            Daniel Cnattingius

1791 d. 25. Maji offenteligen upläst utan påminnelse eller anmärkning intyga:

M. S. von Krusenstjerna, H. C. Schmiterlöw, G. Fr. Schmiterlöw,

Daniel Andersson i Vestorp, Nils Andersson i Karstorp.

 

År 1791, den 25 Maj. Pag. 131 ff.

Protocoll, hållet wid Lagligen Utlyste AllmännaWallborgsmässo Sochnestämman med Askeryds Församling d. 25 Maji 1791.

§ 1.  Uplästes Kyrkoräkenskaperna, befunnos riktiga och underskrefos. Som nu en Summa penningar befants wara inne i Kyrkans Cassa som kunde och borde utlånas; så anmälte Ägaren till Askeryds Säteri Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw sig wilja, för att tjena Kyrko-Cassan, undfå 100 Riksdaler till Låns, hwiket Lån ur Kyrkocassan bewiljades mot Herr Capitainens Revers, då det antecknas i Låne-Conto, att det är med Församlingens samtycke och bifall.

Alla Låntagare upräknades. De som ej betalt sina Interessen i den tid de redan bordt skulle af Rotemästarna tillsägas att sådant i akt taga, om de sina Lån wille behålla. En dels panter började ock att ej wara wederhäftiga, för hwilka antingen större pant inlemnas eller ock indrifwas Lånen. Wid Räkningarnas öfwerseende öfwersågs äfwen hwad som till Fattigcassan hörande är. Alt befants där iakttagit och som riktigt befunnit underskrefs.

§ 2.  Angående Reparationerna wid Kyrkan skulle det werkställas hwad 3 Momentet i förra Protocollet innehåller, och får ett besluts werkställighet icke försummas

Församlingens Organist Wälbetrodde Anders Hesselgren, hade anmält det behofwet, att Kyrkans Orgelwerk skulle af en Orgel-Byggare få öfwerses och rengöras; och beslöts: att, så snart någon kunde fås för minsta och lindrigaste kostnad för Kyrkan, så skulle Församlingen därom inkallas och Contract slutas.

Wid Kyrkans behof anmältes ock af Kyrkowärdarna om nödwändigheten af ett nytt Bår-kläde, och beslöts: att ett af godt swart Wallmar, á 12 Alnar skulle få inköpas och up-drogs åt Kyrkowärden Anders Pehrsson i Lutarp att härom draga försorg.

§ 3.  Hwad i Prestegården är nödigt, att bibehålla Församlingens Hus at de ej förfalla och att söka förekomma den swamp som man med så mycken möda och kostnad sökt utrota, werkställes alltid, och, innan wintren hwad Momentet i sidsta Protocollet innehåller. Hwad därtil ej medhinnes kunde, lagar Mäster Dahlström som därföre betalning fått, att det blifwer werkstäldt så snart det sig göra låter.

§ 4.  Som den förr antagne Barna-Läsemästaren Johan Pehrsson i Torrarp ej kan, i anseende därtill, att Han hafwer att sköta ett Torp längre gå härutinnan till handa; så öfwerlades huru detta skulle anförtros någon, som wid den warande ställningen bäst kunde upfylla ändamålet, och befants, att af de nuwarande sökande Afskjedade Soldaten Nils Bergqvist i Torpet Åsen på Annerstorps ägor i Bredestads Församling war den tjenligaste, så wäl i anseende till förr ådagalagda prof, att Han underwisningen, att läsa i bok wäl förrättar, som ock, att Hans Hustru war känd för den, som gaf Barnen god skötsel. Han antogs därföre på ett År med de i Sochnestämmo-protocollet af d. 31 Maji 1790 föreskrifne wilkor, och i anseende till förekomne omständigheter kunde Han ej annat än qwarblifwa i sitt Torp tills widare; men nödwändigheten förde Församlingen till minnes att så laga, att Barna-Läraren, så snart skje kan kommer att wara Församlingen till hands.

§ 5.  Angående Församlingens Fattige, så befants efter afledne gamla Carl Nilsson i Hulu-stugan att rum war ledigt i 1-a Classen, som efter jämnförelse mellan alla sökande gafs åt gamla, nästan blinde, sjuke Pehr Jansson i Prutan, Enkan efter Carl i Hulu, Kjerstin Andersdotter, som med mycken beskjedlighet skött sin länge sängliggande Man lofwades wid nästa utdelning Mannens fattigdel. Sedan får Hon fattigdel i 3-e Classen, och lofwdes Hänne på dess begäran att wid nästa Michaelis tid få inflytta i Församlingens Fattigstuga. Gamla Mannen Börje Jonsson i Bubbarp upflyttades till 3-e Classen. På Extra Stat antogs Ryttare-Enkan Lena Samuelsdotter i Ufåsen med sina fyra barn, och sjukliga Pigan Ingrid Erlandsdotter i Ropsten. De som nu åtnjuta fattigdel gå till ett antal af 50 och böra ej wara obilliga när man hjelper dem hwad hjelpas kan, och de som tillika orka något arbete göra, få därwid ej wara late och klagande.

Fattig-dels Föreståndarna begärde, att, efter de nu i 3 År haft denna omsorg därifrån få entledigas. Rusthållaren Nils Andersson i Karstorp öfwertalades, att än wara därwid qwar, men, efter Daniel Nilsson i Stora Lönhult tillsattes Sochne-Mannen Olof Pettersson i Redeby Södergård.

§ 6.  Församlingens Sex-Män och Rotemästare begärde emellan sig någon ändring och tillsattes till Sex-Män, i stället för Nils Pehrsson i Skafarp Israel Torstensson i Kättilstorp, i stället för Jonas Svensson i Lägernäs Carl Jonsson i Lägernäs, i stället för Jacob Eliasson i Lutarp Johannes Eliasson därstädes, i stället för Hans Jonsson i Vestorp Johannes Jonsson i Rotekulla. Till Rotemästare tillsattes: I stället för Jan Larsson i Lägernäs, Sven Samuelsson därstädes, för Peter Månsson i Munkebod Jonas Pettersson i Bubbarp, för Niclas Ericsson i Ägersryd Jan Jonsson i St. Lönhult, för Jonas Jonsson i Vestorp Anders Andersson i Hälla. Afträdande Sexmän och Rote-mästare betackades för deras beskjedeliga upförande i det som till Församlingens bästa hördt.

§ 7.  Angående Brannstods-Cassan; så funno närwarande Herrar Possessionater på Ydre-sidan så wäl som menige Allmogen önskeligit wara, att, en dylik Cassa, som redan för Smålands sidan af denna Församling befinnes, äfwen för Ydre kunde inrättas, och beslöts: att den delen som hörer till Ydre, för sin nytta inrättar en sådan Cassa, hwarom författningen kommer att upsättas och på en Allmän Sochnestämma, sedan därom genom kundgörelse är tillsagt, föredrages och stadfästes.

§ 8.  Anmältes och bifölls: att de gamla Träden på Kyrkogården wid Olstorps och Tunnarps Murade Grafwen skulle Grafägarna stå fritt att låta nedhugga, hälst de annars kunde skada medföra såsom murkne och för nära stående Wapenhuset och grafwen. Sedan således de anmälte Målen genomgångne woro beslöts Sochnestämman med Herrens Wälsignelses tillönskan.

År och dag förr skrefne.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Offenteligen upläst utan påminnelse och anmärkning intyga

Daniel Hörberg, Johannes Gabrielsson, Nämndeman, Peter Månsson, Nämndeman, Jonas Hansson, Anders Pehrsson, Sven Jacobsson i Ingevallstorp.

 

År 1791, den 13 November. Volym K I a 4. Pag. 31 ff.

Protocoll, Hållit i Askeryds Sochnestuga den 13 novemb. 1791.

Sedan den delen af Askeryds Församling, som hörer til Jönköpings Län flere gånger warit tillsammans att rådgöra om det beslut, som borde widtagas för att söka hjelp och rättelse uti den disproportionerade (oriktiga) Wägdelnings-Lott, hwarmed denna Församling blifwit betungad, jämförelsewis med nästgräntsande Sochnar; så war det i laga tid pålyst, att i dag skulle denna saken förehafwas och utgöras i den mohn och så widt det på Församlingen ankommer. Hwar och en har befunnit att den ena swårigheten har härutinnan medfördt en annan, och i samma mohn som Askeryds Församling fått en disproportionerad tilldelning af wägar; så måste de äfwen widkännas ett större deltagande uti afgiften för Snö-plöjningen. Sochnemannen, Rusthållaren Daniel Andersson i Vestorp upwiste ett Betyg, att Marbecks-Boarne begärt 24 Skilling för hwart Hemman, så wida de skulle åtaga sig Snö-plöjningens förrättande för Askeryds Sochn, då däremot 12. Skilling wore ett antagit pris i andra Församlingar. Wid öfwerwägandet af detta och alt hwad i denna angelägenhet förewarit, beslöt Askeryds Församling enhälligt och ingen undantagen, som det rörer, att ej längre förtiga detta sitt lidande, utan anmäla hos Konungens Befallningshafwande i Jönköping beswär öfwer sidsta Wägdelnings förrättningen, hwartil de trodde sig hafwa gällande skäl, sedan de nu mera kommit til uplysning och kännedom om deras Fullmägtiges ådagalagda efterlåtenhet och okunnighet wid det tillfället.

Capitaine Wälborne Herr Georg Schmiterlöw på Askeryd yttrade sig häruppå med det anförande: ”Sedan Askeryds Församling allmänneligen beslutat att hos Landshöfdinge Embetet insinuera det lidande, som denna Församlings hemmans Åboar under sista wägdelningen blifwit tillfogad uti jämförelse med Bredestads, Marbecks och Frinnaryds, torde det wara nödigt, att wi Allegera (åberopa) ett sådant Document, som bewisar wår behöriga Klagan och den orättwisa, som wid denna förrättning blifwit mot oss utöfwad. En lycklig händelse har tillskyndat mig detta Document, som jag anser wara tillfyllestgörande. Det innehåller ett Sammandrag af Wägdelningslängderne, som wisar huru stor längd af Lands och Allfarliga wägar, Frinnaryds, Marbecks, Bredestads och Askeryds Sochnar underhålla, samt huru många alnar hwart fullt Hemman proportionaliter efter Sochne-Indelningen eller öfwer alt lika räknadt tillkommer. Häraf inhämtas, att då 1. helt Hemman uti Frinnaryd underhåller 613 alnars wäg 1. Dito uti Marbeck 551. 1 dito uti Bredestad 1035. Så måste 1. helt Hemman uti Askeryd underhålla 1643 alnar, således öfwer 600 alnar mera, uppå hwart Hemman uti Askeryd, än något af de förenämnde Församlingarnes, Broarne oberäknade.

Sådant med mera verificeras af en Ortens Kronobetjent, hwars Ämbetes skyldighet ägnat at undersöka Wäglängdernas beskaffenhet och därjämte uplysa sig om alt, som til sakens kännedom warit af nöden. Då wi nu bifoga en så owäntad anledning och så styrkande skäl til wår ansökan om en ny proportionerad wägdelning oss och närgräntsande Församlingar emellan; så sätter jag ingalunda uti twifwelsmål, att wårt Läns wördade Höfdinge lemnar oss all den åtgärd, som til wår uprättelse lända kan.”

Til uplysning om denna saken begärde en hwar at Herr Capitaine wille låta det åberopade Documentet til hela sitt innehåll bifogas med detta protocoll, som bifölls.

Utaf alt detta stadnade äfwen Församlingen i det enhälliga beslut, at detta protocoll skulle i ödmjukhet till Höga Landshöfdinge Embetet i Jönköping öfwersändas, jämte en åtföljande ansökan, att Askeryds Sochn ej får mera wägstycken att underhålla, än som på deras hemmantal kunna belöpa, och att detta måtte jämkas igenom en ny, säker och proportionerad wägdelning oss och de nämnde Sochnar emellan.

Askeryds Sochnestuga, år och dag förenämnde.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Församlingens Sexmän:

Johannes Jonsson i Rotekulla, Jöns Persson i Karstorp, Johannes Eliasson i Lutarp, Jon Nilsson i Redeby, Jan Jonsson i St. Lönhult i Sven Månssons ställe.

 

Högwälborne Herr Baron, Öfwerkammarherre och Landshöfdinge, Commendeur af Kongl. Nordstjerne Orden samt Riddaren af Kongl. Swärds Orden.

I anledning af det Sochnestämmo Protocoll, hållit i Askeryd den 13 November 1791. som Församlingen härjämte i ödmjukhet får bifoga, äfwen som det däruti åberopade och vidimerade Sammandraget om ifrågawarande Sochnars Hemman och wägstycken, täcktes Herr Baron och Landshöfdingen m.m. tillåta att wi wända oss til den rättwisa, som Höga Landshöfdinge-Embetet alltid wisar, när wåra angelägenheter komma til dess kunskap.

Då Askeryds Församling inom denna Sochn underhåller tre allmänna Landswägar, nemligen från Skyttlingabäck till Maas-Broen, ifrån Hesterslid till Nye-Bro, ifrån Måhlen i Bredestads Sochn till Askeryds Kyrka, samt Häradswägen förbi Bordsjö Säteri med flere smärre allfarliga wägar, och til alt detta har dryga wägstycken på stora Stockholmswägen uti Bredestads och Marbecks Sochnar; så bewisar hosföljande wägdelningslängd. at Bredestads Sochn aldeles är befriad ifrån stora wägen och underhåller endast ett stycke uti fördelagtigaste jordmohn af wägen förbi Aneby Qwarnar, jämte någon liten del af den Landswägen, som går til Askeryds Kyrka. Marbäcks och Frinnaryds Sochnar åter hafwa utom stora Landswägen inga betydande wägar at answara före. När hwart och ett Hemman uti Frinnaryds Sochn således underhåller 613 alnars wäg, 1 dito uti Marbäck 551, 1 dito uti Bredestad 1035, så måste hwart och ett helt Hemman i den delen af Askeryds Församling, som hörer til Jönköpings län underhålla 1643 alnars wäg. Härjämte tillkommer äfwen den olägenheten för oss, att wi hafwa 1. á 2. mil till wåra wägstycken på stora Stockholmswägen, hwilket afstånd fördubblar både tidsspillan och den arbetandes beswär, samt hindrar oss uti wåra Gårdars, Hemmans och Lägenheters skjötande. Sluteligen följer äfwen, att, i samma mohn som wi äro betungade med en drygare tilldelning af wägar, så blifwa wi äfwen proportionaliter skattlagde för Snö-plogs afgiften.

På anförde grunder och skäl anhålla wi fördenskull i ödmjukhet, i följe af Byggn. B. 25 Cap. 8 § det täcktes Herr Baron och Landshöfdingen m.m. låta, med görligaste första, förordna, uti Askeryds Församlings tillkallade Innewånares närwaro, en ny och proportionerad wägdelning oss och de nämnde Sochnar imellan, hwarwid, då antalet af Gårdarna och Summan af wägarnas Alnetal äro gifne, hwar Gård och Lägenhet efter sin storlek får lika mycket, och därjämte så jämkas, att wi ej få ett sådant afstånd til wåra wägstycken som nu, görandes wi oss öfwertygade igenom denna förnyade wägdelning, at helt och hållit befrias ifrån alt deltagande uti stora Stockholmswägens underhållande, då wi dessförutan hafwa  så många wägar att skjöta, som i det föregående anfört och bestyrkt är.

Wår mening är ingalunda den, at söka undandraga oss från wåra skyldigheter, utan endast at komma til möjlighet och wisshet af hwad wi såwäl til almän som wår egen beqwämlighet hafwa at bidraga.

Wi recommendera fördenskull denna wår ansökan som innefattande att ibland de mäst angelägne af en Församlings oeconomie mål, til ett snart och Högrättwist afdömande, hwarförutan wi få widkännas fortfarande disproportionerad och arbete. Under gladaste förhoppning af ett ynnestfullt willfarande framhärda wi med all wördnad att wara

Högwälborne Herr Barons, Öfwerkammarherrens, Landshöfdingens, Commendeurens och Riddarens

                                      Ödmjuke

                                           Och

                            Ödmjukaste tjenare

Maurits Sal. von Krusenstjerna, Georg Schmiterlöw,

Sven N. Collin, Daniel Cnattingius, Daniel Hörberg, Samuel Björkelund.

 

År 1791, den 12 December. Pag. 135 ff.

Protocoll, hållet wid Lageligen Utlyste Andersmässo Sochnestämman, som hölts med Askeryds Församling d. 12 December 1791.

§ 1.  Upwistes Specialen öfwer Kyrkans Inkomst och Utgift för sidsta halwa år och fants behörigen förd och summerad samt underskrefs.

§ 2.  Pastor gjorde den frågan om någon ting wore mot Prediko-Ämbetet att ärinra, eller, om Embets-sysslorna wid Gudstjenstens förrättande hittils, genom Guds Nåd blifwit skötte till Församlingens gagn och glädje? Hwarwid ingen hade att ärindra; utan både Lärare och Åhörare iakttaga hwad Kyrkolagen i 2. Cap. 5 § utstakar.

§ 3.  Pastor anmälte, att, i alla städer och de flesta Lands Församlingar är brukeligt, att Tros-Bekännelsen läses eller sjunges, utan att orgorna därwid göres. Som Tron innefattar en Bekännelse, hwarwid alla upstå at wisa sin wördnad och böra wara stående till dess beslutet är sagt, så skulle ej Församlingen undra därpå, om den ej spelas på Orgorna, så framt ej wid wissa tillfällen.

§ 4.  I Kyrkan hade Mäster Dahlström till en del werkstält hwad Han sig utfäst och begärde 3 Riksdaler för panelningen i wapenhuset samt den där inrättade afdelningen för Lik-Bårar och Bårkläden. Det nya Bårklädet af Wallmar upwistes af Kyrkowärden Anders Pehrsson i Lutarp, hwilket kostade 3 Riksdaler 16 Skilling. När nu detta kommit i sin ordning, så beslöts, att Nyckelen till detta i Wapenhuset indelta Rum kommer att med answar förwaras af den, som bor i Sochnestugan, hwilken skall utlemna hwad som fordras samt påminna om betalningen, att den i Kyrkan inlemnas. Det nya Bårklädet skulle få brukas för första gången utan betalning nästa söndag wid afledne Berömwärde Pehr Samuelssons Begrafning. Sedan skall därföre betalas för hwar gång 2 Skilling 8 Runstycken. För det andra i ordningen 1 Skilling 6 Runstycken och för det 3-e 1 Skilling; men det sämsta som brukas af de utfattiga får brukas utan afgift.

För öfrigt åtog sig Mäster Dahlström att fullborda hwad förut öfwerenskommit är och jämte en dörr från Predikstolen utåt muren göra ett wackert skrank, som kommer sedan, att med tjenlig färg bestrykas

§ 5.  Angående wår Kyrkogård, som efter mångens gjorde skälige anmärkningar fordrar, att man har noga upmärksamhet därstädes, att människo-benen få ligga ostörde på sitt ställe till sin förmultning och hwarföre ifrån 1791 Års början en wiss plan war antagen till grafwar på sätt som 2. Mom i prot. Af d. 14 Dec. 1790 innehåller; så fortsättes än widare samma beslut med utmärkande att nästa plan tages på wänstra sidan om wägen till södra Kyrko-Muren. Hwad de brukelige Korsen wid grafwarna angår så ärindras, att på de flästa Kyrkogårdar denna kostnad besparas. Skulle de wilja bibehållas, så må åtminstone det som teknas på dem utmärka, att man kommit så långt i läsning, att man stafwar rätt. Främmande som dem åskåda skulle annars och det med skäl ej få fördelaktiga tankar om det som bör wara det första hos dem som skola skrifwa något.

§ 6.  Som Sochnemannen och Klockaren Ärlige och Wälbetrodde Pehr Samuelsson i Smugefall, hwilken d. 10 innewarande December Saligen aflidit haft Församlingens Spån-Cassa om hand och däröfwer hållit Räkningar, som här upläste blifwit; så framlemnade nu Hans Son Kyrkowärden Ärlige och Beskjedelige Anders Pehrsson i Lutarp Hufwud-Räkningen till denna Cassa, hwilken uplästes och gillades, warandes nu denna Cassas behållning 25 Riksdaler, 11 Skilling, 9 Runstycken, hwilken i Contant framgafs samt i därtill hörande valuta. Församlingen angelägen, at få denna Cassa än widare ombestyrd till förkofring walde enhälligt Sochnemannen Ärlige och Beskjedelige Sven Carlsson i Redeby Mellangården till Cassa-Man och öfwerlemnade det ofwan nämnde tilll Honom som äger Summan att hafwa utlånt mot 5 procents årligit Interesse, hafwandes han för Räkningens hållande samma arfwode, som förr warit. Medan nu om Cassor talades, så anmälte Camereraren på Eldstorp, Herr Daniel Hörberg, att Han åstundar deltaga i Församlingens år 1767 påbörjade och sedan af Häradsrätten stadfästade Brannstods-Cassa och ärböd sig till den ändan gifwa till samma Cassa 8 Riksdaler, 16 Skilling, eller 50 Daler Silfwermynt wid deltagningen. Öfwer detta skulle Församlingen tillika med Cassa-Männen yttra sig till nästa Sochnestämma, då Räkning för denna Cassa kommer att wisas.

§ 7.  Pastor upläste hwad detta år influtit till Jönköpings Lazarett, som sig besteg till 3 Riksdaler, 16 Skilling, 6 Runstycken, hwaraf då årliga afgiften 1 Riksdaler 36 Skilling afdrages blifwer öfwerskotten 1 Riksdaler, 28 Skilling för detta år. Som nu dessa öfwerskotts penningar äro swåra att hålla särskild Räkning öfwer, så bewiljade Församlingen, att de få uptagas i Fattig-Cassans Räkningar anmälandes Pastor, att detta öfwerskott bestiger sig till det närwarande till 4 Riksdaler, 35 Skilling, 9 Runstycken.

§ 8. Till Fattigdels undfående hade sig flere anmält och uptogos på Extra Stat: Gamla Nils Amundsson i Djupedahl, Inhysesmannen Blombergs sjuka Hustru Caisa Pehrsdotter i Redeby, Sjukliga Bonde-Enkan Hustru Kjerstin Mårtensdotter i Börnäs, Sjukliga Enkan Maria Larsdotter i Karstorp, Nästan Blinda Enkan, Beskjedeliga Ingeborg Svensdotter i Gatstugan. De förr gjorde Författningar som ock ses af Protocollet för d. 24 Maji 1780 förnyades. De som inflytta i Fattigstugan på Stat hafwa att weta, att deras qwarlåtenskap efter deras död höra Fattig-Cassan till och böra Fattigföreståndarna äga Inventarier däröfwer och dem handhafwa. Samma sak är med dem som längre tid hafwa Fattigdel i första Classen, än längre i den andra och tredje, men af dem som warit på Extra Stat fordras endast tredje-delen af deras qwarlåtenskap wid deras död, då Fattig-Cassan får afgiften för Lik-Kistan widkännas. De nuwarande Fattige böra mäst ömma för tillkommande tiders fattige; men finnes någon härmed missnöjd ware sig den fattige eller dess anhörige får Han sig wid nästa Fattigdels utdelningen, sin Fattigdel afsäga. Sochnestämman beslöts med Herrans Wälsignelses tillönskan!

                                                                                               In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

1792. d. 31 Maji upläst offenteligen utan påminnelse och anmärkning.

H. C. Schmiterlöw, G. Schmiterlöw,

Daniel Hörberg, Hans Hagström.

 

År 1792, den 31 Maj. Pag. 138 ff.

Protocoll, hållet wid Lagligen utlyste Wallborgsmässo-Sochnestämman, som hölts med Askeryds Församling d. 31. Maji 1792.

§ 1.  Sedan Andersmässo-Sochnestämmo-Protocollet blifwit åter upläst och i Protocolls-Boken underteknadt genomsågos de förda Specialierna och underskrefwos. Därpå framwisades Summariska Räkningen för det sidst förflutne Ecclesiastique året, och befants till alla delar riktigt anfördt wara. Näst Kyrko-Räkenskaperna framlemnades Fattigcassans Räkningar äfwen riktige befundne. Att Peter i Sjöamålen fått i Fattig-Cassan, med Församlingens samtycke göra ett Lån till att befria sitt Hus från en inkommen smittosam sjukdom kunde Han som gårdsägare ännu ej befrias ifrån att betala. Därnäst upwistes Scholae-Cassans Räkning och tillställdes Afskjedade Soldaten Bergqvist återstoden af sin Lön; så att Han nu inför Protocollet ärkände, att Han fått Tio Riksdaler för Året, äfwen som Hans Hustru för sin beskjedeliga wård om barnens skjötsel hade af Pastor erhållit ½ Tunna korn. Som Bergqvist hade i Barna-Underwisningen uträttat hwad berömligit är; så antogs Han widare, på ett År att nyttja samma förmoner mot lika förbindelser. Han anmälte det Han, för Barnens beqwämlighet åstundade, att ett Wäggfast Skåp skulle få göras i Sochnestugan, där Matwaror m.m. kunde få sättas. Detta bewiljades på det sättet, att, sedan detta Skåp blifwer ditsatt skulle sedan höra Scholae-inrättningen till. Wälborne Herr Major Schmiterlöw på Olstorp lofwade Låset och det öfriga Smidet på sin bekostnad. Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw på Askeryd lofwade antingen en Riksdaler, eller Bräder till Skåpet, hwilka Bräder Församlingen skulle framköra, under Byggmästarens Daniel Anderssons tillseende. Att tillföra Sochnestugan och Kammaren wedbrand tillades Kättilstorps Rote jämte Lönhults på försök, åliggandes det äfwen Föräldrar och Hemmansbrukarne, som hafwa barn wid denna Inrättning till att underwisas, att äfwen därjämte wed framköra.

Näst detta framwisade Cassa-Männen för Brannstods-Cassan Rusthållarna Daniel Andersson och Hans Hagström i Hafrida Brannstods-Cassans Räkningar, af hwilka befants, att Cassans Saldo nu war 87 Riksdaler, 36 Skilling, 9 Runstycken, och öfwertalade Församlingen samma Cassa-Män att qwarblifwa wid förwaltningen. Den af Herr Camrer Hörberg wid sidsta Sochnestämman gjorda förfrågan om deltagande för Eldstorps Säteri i samma Cassa beswarades med upwisande af sjelfwa Inrättnings Documenten, som nu ej kunde ändras utan Bredestads-boarnes hörande och ändring i Härads-Rättens Stadfästelse-Dom.

Synelängden å den skada som timat i Konungsäng uplästes bestigandes sig till 13 Riksdaler, 28 Skilling. På allmän begäran kom i öfwerwägande huru upsigt borde hafwas på beskaffenheten af de hus som wid gårdar och torp finnas, och blef öfwerenskommit: Att hwar Rotemästare i sin Rote, går ikring 2. gånger hwar Sommar och tillser huru dana Taken och Skorstenarna äro; Finner Han dem wåda medförande och Han säger till om förbättring och den ej werkställes tills Han andra gången kommer tillbakars; så skall Han därom underrätta Cassa-Männen, och det sedan genom dem blifwer anmält på Sochnestämman både för den delen af Församlingen som hörer till Norra Vedbo och den som hörer till Ydre, hwarwid de försummeliga efter omständigheterna pligtfällas så mycket starkare, som de uragtlåta en så wäl dem som wår Församling nyttig aktsamhet.

§ 2.  Sedan förenämnda Räkningar förewarit yttrade Pastor till Protocollet följande:

Förnäma och Hederwärda Församlingen täcktes wid så många Räkningars upwisande finna huru swårt det är för mig äfwen när jag äger någorlunda god helsa att hafwa på alt detta den aktsamhet, som wederbör. Om det mig nu infaller, att jag blir lagd på sjuksängen eller jag dör; så bör alltid Soin (?) wara om desssa Cassors både förwaltning och Räkenskaper. At därföre anhåller jag först, i stöd af Kyrkolagens 28 Cap. 4 §, att någon af Ridderskapet och Adeln täcktes åtaga sig att wara närwarande wid de här 2. Gånger om året skjeende Fattig-utdelningarna och på det närmesta sätt deltaga i alt hwad denna öma sak rörer.

Därnäst får jag af lika skäl förbunden, anhålla, att då Specialierna skola afslutas till hwar Sochnestämma jag hade tillflygt till någon i Församlingen, som Summerade Special-Boken och woro närwarande wid Summariska  Räkningarnas formerande, och som tillika på sätt som Salig Fendrick Åkerman sig det åtog 1777 och förblef därwid till sin död, biträdde som Kyrko-Råd, och få af Församlingen förtroende Rättighet, att i de så ofta förekommande Måhl om Utgift och Inkomst och i alt hwad Kyrkocassan rörer, att tillika med Pastor eller den i Hans ställe är samt Kyrkowärdarna taga sådana beslut, som ofta till Församlingens hörande ej kunna upskjutas.

Efter detta af Pastor skjedda anförandet, täcktes Herr Capitaine Georg Fredric Schmiterlöw på Askeryd åtaga sig att wara närwarande wid de 2. gånger om Året skjeende Fattigutdelningarne och på det närmesta sätt med Pastor eller den som i dess ställe är samt Kyrkowärdarna och Fattighusföreståndaren deltaga i hwad de Fattigas öma sak rörer.

Äfwen på därom skjedd anhållan behagade Herr Kamereraren Daniel Hörberg på Eldstorp åtaga sig, att wid Kyrkans Cassa Räkningar gå igenom Transporterne och Summera Special-Boken och biträda wid Summariske Räkningarnes formerande, och anförtroddes af Församlingen, att med Pastor eller den som i dess ställe är samt Kyrkwärdarne besluta i sådana mål som till Församlingens hörande ej kunna upskjutas. (Jfr Pr. Priv. 23 §. Tit. Kyrkoråd i Eccl. W. d. 1. P. 390.)

§ 3.  Angående det, som bidrager till ordningen i Kyrkan och wid Gudstjensten anmälte Pastor, att i synnerhet Twänne oordningar hade blifwit förmärkte. Den ena består däruti, att en del, som kommer till Kyrkan icke gå in, då sammanringt är, utan uppehåller sig i Sochnestugan och på Kyrkowallen. Den andra består däruti, att en del under Predikan, Böner, Publicationers läsning m.m. gå ut och in i Kyrkan, hindra andras andagt och afhörande af det till allmän underrättelse upläses, då förut här i Församlingen warit så stilla, att ingen utom i högsta nödfall, eller af sjuklighet beswärad, gått ut förr, än Wälsignelse sagd och Sången slutad blifwit.

Hwad det första angår troddes det kunna förekommas om de upteknas, som befinnas wara i Sochnestugan eller andra stugor och på Kyrkowallen eller ock i Wapenhuset utan Laga orsaker sedan Sammanringningen är skjedd, och denna listan upläses wid hwar eller annan Sochnestämma, och kom öfwerens,att den som härmed beträdes skall pligta för hwar gång 1 Skilling till Församlingens Fattige. Äfwen tilläts den som bor i Sochnestugan att i rättan tid tillsluta Sochnestugudörren.

Hwad det andra angår, fants det wara en Osed, som ännu med warningar torde kunna afhjelpas, men, om stadigt samma och wissa personer, utan skäl till sitt utgående, af en störande osed härmed beträdas böra de upgifwas af de Sexmän, som sitta i samma del af Kyrkan och pligtfällas till 1 Skilling till Församlingens Fattige, som fördubblas för hwar gång. Blir detta åter en Wanart bland de yngre af Almogen, Barn och Tjenste-folk, så följer af Kongl. Resolution af. d. 25. Martii 1714. Cit. Eccles. W. 1. d p. 632, och Presterskapets 23 §. att sådan wanartig Ungdom skall sättas en söndag i Ståcken på Kyrkogården

§ 4.  Pastor anmälte angående Klåckare och Organist Sysslans bestridande, att Anders Hesselgren, enligt Fullmagt af År 1784, som nu uplästes, ägde allena Rättighet, ifrån sidstförflutne Maji till all denna tjensten tilhörande Lönen, men som Han funnit för godt, att med Pastors minne och samtycke begära biträde af Sochnemannen Carl Gustaf Petersson i Smugefall; så gafs ock Församlingen wid handen med hwad wilkor detta skjedt.

§ 5.  Till Bänke-Längd på Muren från Predikstolen hwarifrån en dörr skulle göras bewiljades att bräder skulle upköpas och detta skje på sätt, som wackrast förekommer och till beqwämlighet för att äfwen där kunna sitta under Predikans afhörande.

§ 6.  I Prestegården, där en stark blåst borttagit Ryggningen på Logen lofwades snar  Reparation, hwilken, sedan den war gjord och Pastor lofwade hjelpa med Halm därtill, så lofwade än ytterligare Församlingen, att, om Logen och Ladorna anströkos med Rödfärg, så wille Församlingen, till bättre Conserverande af dessa Hus, som till Församlingens upbyggande höra, bestå kostnaden därwid.

§ 7.  Angående Collecter blef beslutit: att 1-o på den instundande Högst-beklageliga Klago-dagen, d. 6. Junii, skulle, enligt författningarne om hwad bör samlas till pios usus, (fromma ändamål) den dagens collect insamlas för att få köpa en Bibel för de Barnens läsning, som underwisas i Sochnestugan. 2-do. Då Församlingens warande Adjunct Herr Johan Holmenberg för andra gången återkommit till denna Adjuncture: så anhöll Pastor för Honom om en Collect-dag och bewiljades därtill Midsommars dagen. 3-o. Då det af gammalt warit wanligt, att Klåckaren i Församlingen har 2. Collecter om Året så begärdes det äfwen nu af Klåckaren och Organisten Hesselgren och bewiljades därtil Annan Dag Juhl och en om Sommaren, nembligen första Communion dag efter Midsommaren, om ingen annan Collect af M.V. Consistorii Circulaire befaldt är. 4-o. I anseende därtill, att wår altid med heder hogkomne Pehr Samuelssons Son Sochnemannen Carl Gustaf Petersson i Smugefall efter sin Fader på behagelig tid, biträder med sång och annan tjenst, så bewiljades Honom Collectdag på den Communion-söndag i September Månad, då ingen annan Collect anbefald är, och önskade Pastor att den kärlek som Han med Församlingen haft för Fadren kunde mot Sonen bewisas.

§ 8.  Fattig-Längden företogs till granskning och Församlingen ärindrades om wår Christeliga Pligt, att handhafwa deras bästa. Å andra sidan bewisas ock af förra tiders Protocoller att den författningen om deras qwarlåtenskap som hafwa Fattigdel, hwilken uplifwades wid förra Sochnestämman är ej ny, utan ansågs redan 1779 för afgjord. Ibland de 45 som på Listan äro upförde flyttades efter afledne Pehr i Prutan Ofärdige Drängen Anders Johansson i Munkabod uti första Classen. Efter afledne Olof i Lönhult flyttades gamla Enkan Kjerstin i Gransnäs i andra Classen. Till 3-ie Classen flyttades gamla Enkan Anna i Bråten, och på Extra Stat antogs Enkan Sara Larsdotter i Sörängen. Afledne Betjenten Hafströms Enka, som nu bor i Soldattorpet Bäck fick tillstånd att utan afgift få hafwa sitt barn till Bergqvist att där underwisas i Läsning. Hjelp till underhållet, skjer enligt Sochnestämmo-Protocollet af d. 31 Maji 1790 af dem, på hwilkas ägor Hon bor.

§ 9.  Uplästes hwad ifrån förledne Maji till nuwarande blifwit insamlat på Ydre-sidan till Linköpings Lazarett, som sig besteg till 1 Riksdaler, 6 Skilling, 2 Runstycken, och hwilken Lista med underskrifter verificerades, att därpå till Max. Ven Consistorium upsändas.

§ 10.  Öfwerlades om Församlingens Fattigstuga, att Församlingen borde hålla den i godt stånd och beslöts, att den på Församlingens bekostnad skulle repareras och med Spjäll förses, hwarom de Sochnemän skulle besörja, som Församlingen walt, att särskildt omsorg för de Fattige hafwa. Frågan om weden skall till nästa Wallborgsmässo Sochnestämma föredragas widare. Emedlertid åligger det förenämnde Danne Män, att all Rest utfordra. Rusthållaren Nils Andersson i Karstorp begärde afskjed och tackades så mycket mera, som Han af god wilja warit längre härwid än wanligt är. I Hans ställe waldes till Föreståndare Rusthållaren Lorentz Håkansson i Lutarp, som nu tillika med Sochne-Mannen Olof Petersson i Redeby Södergård mottager och utdelar till de Fattige i Fattigstugan som hafwa Stat hwad dem tillkommer ordenteligen och äro närwarande wid andra Fattig Utdelningar, börandes i deras wård wara Inventarierne öfwer den qwarlåtenskap, som efter de Fattiges död bör höra Fattigcassan till, och huru det är wärkstält blifwer efterfrågan wid nästa Wallborgsmässo Sochnestämma.

§ 11. Twänne Sex-Män begärde ombytas nämligen Jöns Pehrsson i Karstorp och Jon Nilsson i Redeby, som betackades för den tid de härwid warit, och waldes i den förres ställe för Karstorps Rote Jan Pehrsson i Karstorp och i den sednares ställe för Redeby Rote Samuel Håkansson i Äsevad. Rotemästaren Pehr Jonsson i Ägersjö tog ock afskjed och betackades och i Hans ställe waldes Johannes Nilsson i Redeby Håkansgården.

Sidst beslöts Sochnestämman med Herrans Wälsignelses inbördes tillönskan.

År och dag förr skrifne.

                                                                                 In fidem Protocolli

                                                                                 Daniel Cnattingius

Offenteligen Upläst wid Andersmässo Sochnestämma d. 30 November 1792 utan påminnelse eller anmärkning intyga:

H. C. Schmiterlöw, G. F. Schmiterlöw, Dan. Hörberg.

 

År 1792, den 30 November. Pag. 145 ff.

Protocoll, hållet wid Lagligen Utlyste Andersmässo Sochnestämman  med Askeryds Församling d. 30. November 1792.

§ 1.  Uplästes ånyo Sochnestämmo-Protocollet af d. 31 Maji detta år och underskrefs i Protocolls-Boken.

§ 2.  Uplästes Specialierna, som woro förde och behörigen Summerade sedan 1. Maji, de därtill hörande Verificationer uplästes och underskrifter lemnades.

§ 3.  Angående Reparationer i Kyrkan lofwade Mäster Dahlström, att de till nästa Sochnestämma skulle fullbordas, efter den anwisning Han får af Pastor och Herr Camrer Hörberg. Till Kyrkans hwitlimmande särledes på Östra sidan föreslog Mäster Dahlström skola åtgå 3 Tunnor Kalk, som á 18 Skilling Tunnan gör 1 Riksdaler, 6 Skilling och skulle få för Kyrkans behof af Byggmästaren Daniel Andersson i Vestorp uphandlas.

Församlingens Klåckare och Organist Wälbetrodde Anders Hesselgren hade åtagit sig, att mot den wanliga afgiften af Kyrkan hålla Juleljus; men som de, hwilka sitta på Läktarna ej hafwa gagn af Ljuskronorna; så bewiljades, att 17 Ljus-Pipor skulle få göras på Kyrkans bekostnad och bewiljades 24 Skilling mera än förr, så att Kyrkans afgift till Ljus årligen och tills widare blifwer 2 Riksdaler, 24 Skilling. Hwad dem som sitta nedre i Kyrkan angår måste de bestå sina Ljus sjelfwa. Alla de, som hafwa samma stolrum skola komma öfwerens, att hålla ett Ljus och en Pipa för hwar bänk. En allmän önskan war, att Juledags morgonen måtte tillräckeliga Ljus i Kyrkan wara.

Delningen till Reparations Kostnaden i Prestegården kunde ej skje, hälst något som lånt är skulle först upköpas. Kostnaden för den werkstälda reparation å Fattigstugan war ej upgifwen, ej eller war den än slutad. På Sochnestugan återstod än något som skulle förbättras. Emedlertid hålles annotation häröfwer i Kyrkans Cassa-Conto-Bok.

§ 4.  Anmältes af Pastor, att, enligt det Församlingen har sig förut bekant hafwa wi från Backstugan Prutan 3. Personer, som å Församlingens bekostnad är inne på Jönköpings Lazarett. Om dessa hade Herr Provincial Medicus Assessoren Doctor Wåhlin skrifwit, att de borde med skjuts återhämtas d. 7. December. Äfwen som med Församlingens samtycke hade blifwit tagne ut Fattig-Cassan 2 Riksdaler för dessas transporterande till Lazarettet, och det så mycket mera Lageligt, som Modren har Församlingens Fattigdel; så frågades nu: antingen man får taga ur Fattigcassan till dessas åter Transporterande eller Sammanskott skulle därtill göras? Och efter här Fråga är om en som njuter Fattigdel, så bewiljades skjutslegan, att tagas ur Fattig-Cassan. Wid frågan om den som wille åtaga sig, att resa till Jönköping sidst nästa onsdag, åtog sig Sochne-Mannen Johannes Nilsson i Redeby att fara efter dem mot 1 Riksdaler 8 Skillings undfående ur nämnde Cassa. Sålunda har åtgått till dessas Transporterande 3 Riksdaler 8 Skillingar i penningar och dessa hafwa nyttjat Församlingens Legda Sängar för 1790, 1792 och 1794, så att nu endast en frisäng är igän för de contracterade 10 åren och det för 1796.

Widare anmälte Pastor huru d. 29 sidstledne October Enkan Carin Larsdotter, som tjente förledit år i Redeby Östragård och utflyttade förleden Michaelis tid, kom till Honom högst angripen af Venerisk sjuka. Han måste åter gifwa Hänne Attest, att hon tjent här i Församlingen. Nu, som Hon på det stället Hon har warit fått sin Lön, så frågades: Huru man skulle förhålla sig, om oss ådömes att betala Curen för Hänne, hwartill åtgå efter förra Räkningen 4 Riksdaler, 6 Skilling, 4 Runstycken? I den händelsen är ej möjligt annat, än att Sammanskott måste skje, efter Hemmantalet af dem, som bo på Smålands-sidan. Det är klart, att wår Fattig-Cassa ej kan tillåta hwarken denna eller andra dylika utgifter; men hwad hittills skjedt är werkeligen af de öfwerblefne årliga Lazaretts penningarne, hwilka blifwit i Fattig-Cassan wid förleden Maji inlemnade, och hwaröfwer således ingen har skälig ordsak att klaga.

Nu, som den Veneriska Sjukan gång efter annan wisat sig i denna Församling och dess utbredande skulle försätta oss i den swåraste belägenhet, så utbad sig Pastor, att här för Församlingen få upläsa En för 10 år sedan, af Herr Assessor Wåhlin gifwen Tryckt underrättelse angående Veneriska Sjukdomen uti sin början och högd samt densammas rätta kännetecken. Sedan den samma här war upläst gjordes i anledning däraf flere föreställningar dels huru lätt det är, att oskyldigt kunna blifwa smittad, dels huru illa tänkt det är, att dölja detta onda. Det har ingen Skam med sig, utom hos en lastfull människa. Ett oskyldigt Barn kan blifwa smittad wid andras sjuksäng. En den dygdigaste människa kan wid Kyrko- eller Nattwardsgång blifwa smittad. I sådana händelser är det wäl alltid swårt att blifwa smittad; men, i sjelfwa ursprunget till smittan hos dem dygdige, ligger ingen skam. Han har intet gjordt någon skamlig, ingen mot Guds Bud stridande gärning. Det är illa tänkt att dölja detta onda. Förspörjes det i någon Ståndspersons Hushåll, så winlägger Han straxt om att söka Läke-medel och Läkare. Hwarföre skall då finnas ett sådant begär hos den som detta träffar bland allmogen att sådant skall döljas? Andra blifwa ju därigenom utsatte att smittas och ju mera sjukdomen får utrymme ju mera tid lemnar man sig till kroppens fördärf. Pastor ärinrade ock, att Han offenteligen tillsagt på Predikstolen, att de, som antingen misstänka sig sjelfwa eller andra att äga denna sjukdom, som wisst bör skiljas från andra åkommor, böra sig till känna gifwa och på förnuftigt sätt söka Läkemedel. Till detta lades nu den föreställningen, att hwar och en bör känna sin Pligt i anseende till sin egen helsa. De gjorde därföre alt för illa, som ej uptäckte sig i rättan tid.Af de närwarande Församlingens Ledamöter beledsagades Assessor Wåhlins underrättelse med alla moraliska Föreställningar, alt i den afsigt att söka utrota ett ondt, som i denna Församlingen på ett och annat ställe wisat sig. Pastor utbad sig därnäst, att få lemna någon underrättelse utur den för Provincial Medici utfärdade Kongl. Instructionen af d. 29 Julii 1774, af hwilken, sedan den war upläst, det war lätt att finna, att, om Provincial Medici skulle, utan alt för stor omkostnad kallas hit, en för den delen af Församlingen som hörer till N. Vedbo och en för den delen som lyder  till Ydre; så skulle hos Herr Landshöfdingen därom af Församlingen Suppliceras att Provincial Medici fingo ordres att resa och hafwa sjelfwa Reseomkostningen ärsatt af Medicinal fonden. Då fölgde wäl, att Provincial Medici skulle visitera dem, som hade Fattigdel eller de som woro i deras belägenhet för intet; men så snart frågan blef om någon som hade Hemmansbruk, dess Hustru, Barn eller Tjenste-folk så hade Doctorn rättighet att få sin besigtning betald med 32 Skilling för hwardera. Sådan war nu kostnaden; Huru skall man då göra? Skall man nu hos Herrar Landshöfdingarne anhålla, att Provincial Medici komma hit och hålla en Allmän Visitering?

Detta wore wäl af en och annan upgifwit; men, som wi nu hade besörgt om alla de ställen oss wetterlige warit, så fants nu allmänt, att man härmed kunde hafwa anstånd.

Ibland annat, som wid en sådan Provincial Medici ankomst fordrades wore, att utwisa de ställen dit Han skulle resa. I anledning häraf frågades flere gånger, att, om någon hade sig något misstänkt ställe bekant skulle Han det uppgifwa. Man wisste nu intet ställe utom Sjöamålen. Pastor berättade härwid huru denne Fattige Mannen i början af detta år hade fått råd huru Han skulle göra och fått låna penningar i Fattigcassan; Men, att ännu ingen frisedel wore gifwen för Hans Hushåll. Som saken rörer Församlingens säkerhet för smitta från detta stället, så ålades det Sexmannen, att tillfråga Peter i Sjöamålen, att till söndag 8. Dagar till skulle Han upwisa Herr Doctor Brandenburgs Attest huru det står till med Hans Hushåll, och tills Han det gjordt får ingen af det Hushållet wara i andras sällskap wid Kyrkan eller annorstädes. Är det så olyckligt, att de än ej äro fria; så lofwade Församlingen, på hwad sätt det hälst skje kan att ärsätta hälften af den kostnad, som hädanefter utgifwes till detta Hushålls frigörande. Wid alla dessa öfwerläggningar kom Församlingen alt mer och mer i ömaste omtanke om någon friwillig gåfwa till att få en särskild Cassa för dylika behof. Föreställningar gjordes, att, som härifrån är ganska långt till något Lazarett; så borde man wara omtänkt, att inom Församlingen få något rum, som skulle hyras, till ett sådant behof. Åtskilliga ställen föreslogos; och som Provincial Medicus i Ekesjö Herr Doctor Brandenburg till hwilken Församlingen hade förtroende därom skulle anmodas; så önskades få något ställe nära staden. Till detta Husets hyrande fordrades penningar. Fast mera fordras det för de olyckeliga smittades Cur. Detta behofwet började alt mera och mera komma i åtanke. Mänskligheten ömade härwid. En friwillig gåfwa till wälgörande blef i fråga. Därpå skreds alt närmare och närmare till möjeligheten att få någon hjelp.En för Snille och Mänsklighet wördad Sochneherre proponerade: En Sjukhus Cassas Inrättning. Straxt gåfwo härtill Wälborne Herr Major Schmiterlöw 2. Riksdaler, Herr Camrer Hörberg 2. Riksdaler, Herr Handlanden Björkelund 1. Riksdaler, Sochnemännen Sven Carlsson från Redeby Mellangård 16 Skilling, och Israel Torstensson från Kättilstorp 12 Skilling.

Församlingen fant alt mera och mera huru högst af nöden en sådan Cassa är och huru angeläget det är att få hyra Rum för nödlidande, utan att behöfwa sända dem till Jönköping eller Linköping, då man har tillgång att anlita Herr Doctor Brandenburg om de sjukas curerande. Församlingen fant, att härtill behöfdes en Cassa af flera hundrade daler Silfwermynt. Sålunda, för att nu få Inrättningen gjord till en sådan Cassa, så bewiljades allmänt, på därom skjedd proposition:

   1-o. Att till Sjuk-Hus Cassans inrättning betalas endast nu i år 12 Skilling af hwart Helt Hemman af hwad natur det är, de undantagne som i det föregående äro upförde så som de där betalt, och skola dessa 12 Skilling wara uptagne af Rotemästarna till sidsta Söndagen detta år, då de skola wara inlemnade i Kyrkan, då hwar Rotemästare skall hafwa sin Längd och därefter inlemna penningarne till Pastor, som lofwade ställa Cassan i ordning och wara därföre med några deputerade Cassa-Män till nästa Maji.

   2-o. Bewiljades 2 Styfwers årlig afgift till denna Cassa af hwar Communicant, de undantagne, som hafwa Fattigdel. Och, som i år de som hafwa Hemman gifwa 12. Skilling så betala de intet för i år. Alla andra skola hafwa betalt detta innan nästa Maji. Organisten Hesselgren emottager denna upbörd och wisar fram upbördslistorna summerade wid Sochnestämmorna.

   3-o. Lofwades härwid friwilliga gåfwor efter hwar och ens öma hjerta, råd och lägenhet, och hwad som så gifwes större eller mindre emottager Pastor och upteknar i en särskildt Special-Bok.

   4-o. Bewiljades Collect härtill på instundande Jubel-fest dagen, d. 8. Martii 1793, om ingen annan från behörig ort anbefalles. Hela Församlingen sammanskjuter till denna Cassa och Utgifterna delas rättrådeligen af Pastor och 2-ne Deputerade från Ydre och 2-ne från Norra Vedbo som tillkallas när någon utgift skall skje. Behöriga Räkningar upwisas öfwer denna Cassa wid Sochnestämmorna.

§ 5.  Fattiglängderna granskades på det nogaste och då nu 2 Rum woro lediga i Fattigstugan lofwades att dit inflytta Gamla Enkan Maja från Prutan, som får Hel Stat, och Gamla Enkan Ingeborg i Hälla, som får ½ Stat. Ofärdiga Gamla Pigan Caisa i Källehult lofwades, att, fast Hon ej får inflytta i Fattigstugan dock få Hel Stat. Utom dessa hafwa Gamle Mannen Anders i Lägernäs ½ Stat. Ofärdiga Pigan Catharina från Oroen ½ Stat och Ofärdiga Pigan Stina Gabrielsdotter från Prutan ½ Stat. Till Första Classen upflyttades Gamla Enkan Anna i Kättilstorp, Enkan Elin i Bygget och Hustru Annika i Bråtastugan. Till Andra Classen flyttades Erics döfwa och dumba (stumma) dotter i Redeby och Enkan Anna i Bråten. I Tredje Classen uptogs efter wisad rättelse Bengt Mattsson i Göhlen. Till de 21 warande på Extra Stat lofwades Gamla Enkan Kjerstin Larsdotter i Ekeberget få skrifwas. Antalet på dem som nu njuta Fattigdel war således wid denna  Sochnestämma 46. De Danne Män, som äro Fattigdels föreståndare ålades, att utan all ursägt hafwa Inventarierna att upwisa wid nästa Wallborgsmässo Sochnestämma. Dem tillhör att tillfråga hwar Rotemästare i sin Rote, att dem anskaffa. Härom skola alla de som hafwa Fattigdel wara mohne och laga, att det redeligen tillgår, om de Fattige annans Fattig-del åtnjuta wilja.

§ 6.  Pastor anmälte, att en Man wid namn Börje Israelsson hade wisat honom sin Attest boende på Bjursbergs ägor. Med det wilkor, att Herr Nyman försäkrat att denne Mannen ej kommer att beswära Församlingen med Fattig-del kan Honom tillåtas att här wara; men hwad Timbermans Enkan Anna Christina Roxman i Sanliden angår, kunde det ej för framtiden lofwas.

§ 7.  Pastor förbehöll sig,att som Han hade sig bekant ett och annat om Äkta Makar, som intet skicka sig rätt emot hwarandra, att, om ingen ändring gjordes, Han  får till framdeles hållandes Sochnestämmor dem upkalla.

Sidst beslöts denna Sammankomst med Herrans Wälsignelses inbördes tillönskan.

År och dag för skrifne.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Offenteligen upläst wid Wallborgsmässo Sochnestämman d. 29.

Maji 1793 utan påminnelse eller anmärkning.

H. C. Schmiterlöw, Georg Schmiterlöw, Dan. Hörberg

Gottfried Maak, Hans Hagström.

 

År 1793, den 29 Maj. Pag. 152 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen utlyste Wallborgsmässo Sochnestämman med Askeryds Församling i Sochnestugan d. 29. Maji 1793.

§ 1.  Uplästes ånyo förra Sochnestämmo-Protocollet af. d. 30. Nov. 1792 och underskrefs i Protocolls-Boken.

§ 2.  Upwistes Kyrkans Special-Bok summerad och underskrefs. Kyrkans Summariska Räkningar formerade till d. 1. Maji sidstledne upwisades och som riktiga befundne underskrefwos, warandes dess Saldo 370 Riksdaler, 22 Skilling, 2 Runstycken. Fattig-Cassans Räkningar upwisades riktigt formerade och underskrefwos. Till Scholae-Cassan hade det Årliga Interesset 10 Riksdaler influtit, dem Bergqvist ärkände sig hafwa genom Pastor ärhållit. Bergqvist antogs än widare på ett år till Barna-Lärare.

§ 3.  Med Sjukhus-Cassans Inrättning wisades så hafwa tillgått, att det som Pastor emottagit utgjorde 21 Riksdaler, 8 Skilling, det Kyrkowärdarna upburit utgjorde 9 Riksdaler, 8 Skilling, och det Organisten Hesselgren emottagit 4 Riksdaler, 46 Skilling, 6 Runstycken; så att, alt som influtit sedan d. 30 november, och således på ½ år, war en summa a 35 Riksdaler, 24 Skilling, 6 Runstycken. Hwaremot woro med Deputerades bifall och enligt upwisade qvittencer utgifne 4 Riksdaler, 16 Skilling, så att hela behållningen, som nu af Pastor å Sochnestämmo-bordet framlades war 31 Riksdaler, 4 Skilling, 6 Runstycken. Som således 2 Riksdaler, 11 Skilling, 6 Runstycken brusto i 200 daler Silfwermynt, så låntes dessa 2. 11. 6. ur Fattig-Cassan, och Sjukhus-Cassans Saldo blef härigenom: 33 Riksdaler, 16 Skilling. Sedan nu Pastor satt denna Cassa i ordning och däröfwer Räkenskaper Formerat och Församlingen war nögd med hwad Han därwid gjordt, så beslöts:

   1-o. Att utur denna Cassa får intet tagas, utan till Veneriskt Sjukas botande, då de wisa behörig Läkares intygande, att de hafwa denna sjukdom, och, då de Sjuka icke hafwa något sjelfwa att för sitt frigörande betala. I sådant fall tage Pastor och 2. Närwarande från Ydre och 2. från Smålands-sidan ut hwad som oumgängligen betarfwas.

   2-o. Beslöts, att de insamlade Penningarne skulle utlånas och Interesset därå beräknas från d. 1. nästkommande Julii; Och, sedan Pastor nu, efter Löfte satt Cassan i ordning waldes till Cassa-Man, som från Sochnestämmodagen blifwer för Cassan answarig, Bokhållaren wid Grefliga Bondeska Ägendomarne Herr Sven Niclas Collin på Spelhester, som nu nämnde 33 Riksdaler, 16 Skilling emottog, att dem utlåna, då wid hwar Wallborgsmässo-Sochnestämma häröfwer Räkning göres.

   3-o. Beslöts, att, som denne Inrättning ej kunde äga bestånd utan påökning i fonden, så skulle tills widare, gifwas 2 Styfwers afgifter och upbäras genom Organisten Hesselgren från alla dem i Församlingen, som äro öfwer 15 år, ingen undantagen, andra än de, som hafwa Fattigdel på Stat eller äro i Classerna eller på Extra Stat. Af Listan fants, att än 1/3 resterade för 1792. Dessa skola nödwändigt betala in förrra årets Debet med det första. Insamlingen åter för innewarande år uptages hwar söndag af Organisten. Wid Andersmässo och Wallborgsmässo Sochnestämmor kommer restlängder at upwisas och genom Rotemästarne så att indrifwas, att den ene betalar såwäl som den andre; Till ett sådant behof att söka befria människjor från en sådan andra smittande sjukdom äro dessa gåfwor nödwändiga,. Och ingen må wilja låta sig komma bland de resterandes antal wid denna afgift.

§ 4.  Sedan detta ärende förewarit så upläste Pastor alla insamlingar, som på Ydre-sidan äro gjorde till Linköpings Lazarett sedan sidsta Maji förledit år och hwilka efter formerad Räkning utgjorde 24 Skilling, hwarefter Förtekningen med underskrifter verificerades.

§ 5.  Därefter upläste Pastor ur Kyrkans Cassa-Conto Bok huru wid åtskilliga tillfällen Kyrkan gått i Förskott, att betala fler utgifter, för Församlingen, hwilka blifwit begärde skulle utgifwas, att sedan få genom sammanskått ärsättas. Till Fattigstugans Reparation är utgifne 1 Riksdaler, 46 Skilling. Till Sochnestugan 1 Riksdaler, 4 Skilling hwilket delat på hela Församlingen gör 2 Skilling, 1 Runstycke på hwart Helt Hemman. För Prestegården woro utgifne 1 Riksdaler, 32 Skilling, hwilket utgjorde för hwart Helt Hemman, som Prestegårds byggnad utgör 2 Skilling, 2 Runstycken. För den i fråga warande saken om ny wägdelning 1 Riksdaler, 28 Skilling, gör för hwart Helt Hemman på Smålands-sidan 2 Skilling, 2 Runstycken. Därjämte war fråga om, att hjelpa en wiss nödstäld Man i Församlingen och bewiljades därtill 9 runstycken af hwar Helgård. Genom sammanläggning af alla dessa Diverse Summor betala inalles Säterierna på Ydre-sidan 3 Skilling, Säterierna på Smålands-sidan 5 Skilling och andra gårdar på Smålands-sidan 7 Skilling, hwilka skulle af Rotemästarna warda uptagna och i Kyrkan lemnade till Andersmässo-Sochnestämman sidst, hwarigenom Kyrkan skulle få sitt och den nödstälde Mannen öfwerskottet.

§ 6.  Pastor frågade, enligt Författningarna, om Församlingen hade något att ärindra mot Prediko-Ämbetet hwad Gudstjenstens förrättande eller andra Ämbetet tillhörande göromål angår? Häruppå swarades: att ingen hade något att ärinra, iakttagande både Lärare och Åhörare hwad Kyrko-Lagen i 2. Cap. 5 § utstakar.

§ 7.  Angående de Fattige gjordes nu några Propositioner och bewiljades:

   1-o. Att som en Stat war ledig i Fattigstugan efter gamla Enkan Maja från Prutan och Cassans föreståndare låtit den hittills åtnjutas af gamla Enkan Anna i Sörskallen; så skulle Hon den i anseende till sin ömkeliga belägenhet behålla, häldre än Hon skulle föras kring i Församlingen, åliggandes det Hännes måg, att med denna förmon hafwa upsigt på Hänne att Hon sig intet oråd företager.

   2-o. Till inflyttning i Fattigstugan anmältes flere, men gamla Enkan Elin i Bygget fants wara i den ömkeligaste belägenhet, hwarföre Hon nu får i Fattigstugan inflytta och till minnes fördes Anders i Lägernäs och Anders i Munkebod, att wid förefallande Ledighet få större Fattigdel och att wid en sådan Ledighet få inkomma framdeles i Fattigstugan, om så önskades. Till den första Classens Fattigdel upfördes gamle Börje i Bubbarp och Erics dumbe dotter i Redeby. Till andra Classen Greta i Åmarp och Nils i Djupedahl. Till 3.Classen Enkan Anna i Klinten. På Extra Staten antogs efter skjedd ömmande anmälan Soldat-Enkan Maria Svensdotter i Lägernäs Rydstugan för sine Barn och anmältes äfwen Hafströms efterlefwande  Enka i Bäck för sig och Barnen.

§ 8.  Angående Orgelwerkets Reparation anmälte Pastor, att Orgelbyggaren Anders Wåhlander från Linköping efter en betingad summa war därmed sysselsatt, hwilken betalning bewiljades ur Kyrko-Cassan med hwad till denna Reparation hörer och således äfwen hwad Kyrko-wäktaren Stubbe skulle hafwa för det biträde Han därwid gjordt.

§ 9.  Angående Reparationen i och wid Kyrkan bewiljades, att, å Kyrkans bekostnad skulle ett Skåp och en Läktare wid Predikstolen få målas och något mera som wid samma tillfälle fants wara anständigt, renoveras. Till Klåckorna skulle Linor anskaffas samt Tistar. (Tiste-rem, med vilken kläppen fästes i klockan). Wid Luckskjulet skulle nya stolpar wid Porten insättas och församlingen war betänkt att låta panelning skje, som redan förut blifwit ärinrat och bewiljadt, med mera som Kyrkans Föreståndare upgifwer.

§ 10.  Som några ombyten af Sexmän och Rotemästare blifwit begärde; så antogs nu i stället för Jan Pehrsson i Karstorp, Nils Pehrsson därstädes. I stället för Sven Månsson i St. Lönhult Daniel Nilsson därstädes. I stället för Israel Torstensson i Kättilstorp Nils Andersson i Venbjörke och i stället för Jan Jönsson i Arfwabod Måns Johansson i Munkebod, samt till Rotemästare i stället för Anders Andersson i Karstorp Johannes Larsson i N. Holma. De afgående betackades allesammans för wäl förrättade tjenster i Församlingens angelägenheter.

§ 11.  Som Pastor hade fått höra, det något wore att ärinra om Tillökning af en Beteshage, som Han sökte för Prestegården, så anmältes af honom, att Fullmägtigerna Herr Kamrer Daniel Hörberg å Eldstorp, Rusthållarne Hans Hagström i Hagrida samt Anders Andersson i Karstorp och Sochne-Mannen Johannes Jonsson i Rotekulla, som äro, efter förut skjedd Lysning offenteligen walde i Sochnestugan d. 30 September förledit år och d. 12. Maji 1793,. och med Protocolls Utdrag därtill försedde, intyga att ingen Timberskog är på den Tract, där denna tillökning begäres, utan sådan Skog, som kunde, för winnande af Kreaturens bete, utan skada, småningom nedfällas, att för Hägn skull, det wore aldrebäst, det en gärdesgård drages i Rät Linea, så mycket möjeligt är, och skulle därföre stöta intill twänne förut  warande Hage: att en sådan tillökning wore nödwändig till uphjelpande af Kreaturens Bete, innan de komma i ängarne, och mycket förmånligt för gården äfwen i anseende till det friska watten, som genom därintill belägne Sjön kunde winnas, då uti den nu warande, med ljung bewäxta Ko-hagen intet friskt watten finnes.

Wälborne Herr Öfwerste Lieutenant Schmiterlöw på Olstorp, som hade sig ej bekant, att Församlingen de 2-ne nämnda gånger härom, genom lysning å Predikstolen warit inkallad, yttrade härwid, att Han war så mycket nögdare det Pastor, på Allmän Sochnestämma, dit Wälborne Herr Öfwerste Lieutenanten trodde detta och sådana Mål som tåla upskof endast höra, nu detta anmälte, som Herr Öfwerste Lieutenanten annars ärnat lemna till Protocollet skriftlig ärinran därom. Nu gick Herr Öfwerste Lieutenantens anmärkning synnerligen därpå ut, att wi, på denna ort, hwar i sin stad, måtte wara rädda om wåra skogar, som snart genom alt för owänlig hushållning och swedjande kunde förswinna, och hwarpå Exempel redan äro på denna Landsort, och skulle efterwärlden, i sådant fall, få den billigaste ordsak att klaga på oss för den wärsta Hushållning med en så stor skatt som skog är. I samma anmärkning instämde äfwen Wälborne Herr Öfwersten och Riddaren von Krusenstjerna på Tunarp och Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw på Askeryd och Pastor hade äfwen samma Tänkesätt. Nu misstrodde ingen närwarande Pastor, att på något sätt misshushålla  med Prestegårdens skog, utan bewiljades: att den omtalte Hagen skulle till Prestegården medgifwas; men till sin säkerhet utbad sig Pastor, att Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw, som granne skulle snart wara af den Godheten och med Honom taga i ögonsigte, Huruwida både Hagen war nyttig för Prestegården och utrymme därtill gifwes. Därnäst å föreställning om sparsamt swedjande och proposition om ½ Tunnelands swedjande om Året ingick Pastor gärna, för sin tid, däruti, i mohn det är med ändamålets winnande, nämligen betets förbättring tillika öfwerensstämmande. Hwad omtaltes dess Efterträdare, så äro Reglorna i detta Ämne de Hage-Stånds domar, hwilka så wäl wid Domstolarna som bland de till Prestgården hörande Handlingar komma att förwaras.

Sidst beslöts Sochnestämman med anropande af Herrans Wälsignelse och Nåd!

                                                                                     In fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Offenteligen upläst wid Andersmässo-Sochnestämman och

att alt är riktigt anfört intyga:

Georg Schmiterlöw, Dan. Hörberg.

 

År 1793, den 18 Augusti. Volym  K I a 4. Pag. 39 ff.

Protocoll, hållit wid Allmänna Sochnestämman med Askeryds Församling.

På Kongl. Majestäts Nådigste Befallning, att med Församlingarna hålla Sochnestämma, där, af Allmogen, Husbönder, Män och Fäder skulle höras och öfwerenskomma: Huru onyttigt öfwerflöd må förekommas för Allmogen, deras Hustrur och barn samt tjenstefolk, blef i dag på Allmän Sochnestämma ärindradt med hwad alfwarsamhet i sin klädedrägt och lefnadssätt Askeryds Församlings Allmoge warit känd.

Härwid inlemnades af Sochnemannen, Nämndeman Peter Månsson i Svenstorp en Skrift, (Litt. A) som wid detta Protocoll bifogas. Äfwen af Sochnemannen Daniel Nilsson i St. Lönhult en äfwen med detta Protocoll åtföljande Skrift. (Litt. B)

Sedan Församlingen wid upläsningen häraf funnit deras tankar i Dessa Skrifter uptagne; så blef dem ett nöje, att öfwerenskomma om följande till sina gamla alfwarsamma seders bibehållande.

   1-o. Att ingen af Allmogen hwarken Husfäder, Hustrur, barn eller tjenstefolk hädanefter inköpa kläder eller halsdukar af Silke, förbehållandes sig endast att det som i de förledne Åren kan wara inköpt få bruka eller efter egit behag anwända.

   2-o. Att intet annat nyttjas til kläder, än sådant, som kan tillwerkas af egna händer, åtminstone af egna Medborgare inom Riket och att således all handel af Utländska Tyg med de kringwandrande Westgötar uphörer.

   3-o. Angående färger öfwerenskommo Sochnemännen för sig, Hustrur och barn att bruka hwad färg deras får-kreatur gifwa kan, endast, utom grått och swart, de må bruka den blå färgen och för Qwinnokönets kläder sådant, som de sjelfwa, med minsta kostnad kunna färga.

   4-o. Barns-öl och Begrafningar pläga här å orten ej hållas långsamma och kostsamma; Bröllop hålles och de mästa i mycken stillhet. Krono-Bröllop torde wara af sin nytta, att dygdiga flickor, på något utmärkt sätt, på en sådan deras hedersdag måtte hedras. Wid dessa glada tillfällen är en anständig frihet det, som mäst upmuntrar den, som sin mästa tid får nog trägit arbeta. Caffe och Win har icke af Allmogen warit brukade och wilja de ej heller dem wid Bröllop eller andra tillfällen bruka.

När således Askeryds Församlings Allmoge yttrat sådant som gifwer till känna deras åstundan, att skadeligt öfwerflöd måtte hämmas, så är det för öfrigt, som, i Underdånighet allt hemställes Hans Kongl. Majestät, att så häröfwer besluta, som med Hans Kongl. Majestäts öma Landsfaderliga hjerta för dess Trogna Allmoges wälfärd för nu och framtiden är öfwerensstämmande.

Att Församlingens yttrande under ofwannämnde dag riktigt är anförds, intygar

                                                                                 Å Ämbetets wägnar

                                                                                 Daniel Cnattingius

                                                                                          Pr. & P.

 

(Litt. A.)

Sedan wi, i största ödmjukhet hafwa afhört Kongl. Majestäts Alder Nådigste Förordning till Consistorium och widare Consistorii warningar och Förmaningar till Allmogen rörande ändringar till deras klädedrägter wid den till i dag wederbörligen utlysta Sochnestämman, så får wi, i största ödmjukhet göra twänne ärindringar, först, om Allmogen allenast äro de, som ådragit sig upmärksamhet för ändringar i sina kläde-dräkter, eller ock, om inga flere liknas samma ämne. Wi få nu först göra en ärindran om wåra Föräldrars och Förfäders klädedrägter. Manfolken brukade mäst då grå Råckar tillika Klädeskläder, i synnerhet qwinkönen af flerahanda kulörer som woro Swart, Grönt, Brunt, Blackigt och Rödt samt strumpor af kläde och Regarn (redgarn, tillverkat av kamgarn). De brukade då sidentyger till mössor och mycket dyrbara bindlar, likaledes hufwudkläden och hufwor af mycket fin skir-duk (tunn linväv) till stort antal hälst som de ofta ärfordrade twätt och stärkning. Desse 2-ne sistnämde delar äro nu aldeles icke i bruk och äro ej eller mycket förmonliga. Wi få nu i lika ödmjukhet jämföra wår klädedrägt med den förra. Det brukas af Manfolken nu allmänt grå Råckar, men, i anseende därtill, att nu den hwita och förmånligare får-aflen är nästan hos allmänheten införmerad, så brukas nu färge-wallerna (färgvalen?) mäst af de 2-ne urgamlaste färgerna, som äro Blått och Brunt såwäl af Qwin-könen som Männerne. Klädes-kläder brukas nu aldeles icke af Allmogen. Sidentyger brukas nu till Mössor af Allmogens Qwin-kön; men till ingen annan kläde-drägt hos oss. Den större delen hafwa hwita kläder utan på hufwudet. Men hwad Sidentyger angår så nekas härwid icke att flera kulör och färgor hafwa tilltagit i synnerhet i de sednare åren, hwartill orsaken tyckes wara, att de Landet omkring gående Wästgöthar, hälst som de nästan allmänt äro försedde med Sidentyger ifrån de finaste till de grofwaste Sorter, ja, till och med band och Silkeskläder af allehanda kulörer och thesslikes mycket annat kostbart. Desse personer äro mycket drifwande för att åstadkomma handel, så att därest de icke kunna det på annat sätt hos de mindre förmögne åstadkomma, så äro de alltid benägne att lemna kredit och alltid tröstas Tjenstehjonen med, att de skola wänta med betalningen, tills de kunna utbekomma Lönen. De hafwa theslilkes alltid haft begärelse till det Redbaraste myntet då det funnits, som fruktanswärt icke sedermera torde stadna inom Rikets gräntsor.(!?)

Hwad wåra förfäders Kläde-mod angår, så brukade de dem ansenligt både wida och sida och mycket alfwarsamt, hwaremot nu för det närwarande brukas, att i lika mohn förkorta dem och gör dem knappa och nätta. Detta ökar wäl Modet men just icke kostnaden, så att då wi jämföre det sednare med det förra tyckes då icke för det närwarande wara så mycken misshushållning, då wåra kläde-drägter, de mäste, icke äro af annat, än det, som hos oss sjelfwa tillwärkas, hwaremot wåra Förfäder haft både kostbarare och thesslikes kjöpt större delen af sina kläde-drägter för redbara Penningar.

Som alla människor icke hafwa lika böjelser, den ena för högfärd, en annan för något annat lastbart, så wisar förfarenheten att det finns först såsom stänke-korn af den manliga ungdomen, som gärna wilja wara de många nya modes efterapare, sedan kunna blifwa Modes utspridare; men sådana skola wi hädanefter söka til at warna och förmana, därest icke sådant hjelper så skola wi komma öfwerens, att afspisa sådana med någon annan tjenlig skymf. Wi försäkra ock än widare, at wi, genom Guds Nåd, skola få upmuntra hwarandra inbördes, att det inom få år wisar sig någon skillnad emellan tillwäxt och aftagande i Moder.

Wi hafwa nu gjort några ärindringar inom oss sjelfwa huru mycken fåfänglighet, som kan komma utaf ögonens begärelse.

Wi torde nu i lika ödmjukhet med få ord göra en ärindran, om någon liknat eller liknar samma ämne i förändringar i klädedrägter med mera.

Vi gå med wåra eftertankar tillbakars 20 eller 30 åhr. Alla wi som denna tid öfwerlefwat hafwa sett så många ombyteliga Moder så i den ena som det andra, så att en ofta kunnat stadna i förundran, så att ingen ting nu liknar hwad som warit mäst brukeligt, och är således af mästa allmänheten förenad med en jämn gång, som ett wäl inrättadt Uhrwerk

Wi underkaste och önske nu alle endräkteligen att så åtlyda wår Nådige Konungs bud och befallningar att det aldrig i wårt Stånd måtte synas någon fläck för Efterwärlden. Wi önska nu till ett slut af Allt Hjerta, att den Majestätiska Guden Nådeligen wälsignar Wår Aller Nådigeste Konung och bewarar Hans Dyra Person och utrustar Honom med sin Anders Kraft ifrån detta nu och till ewig tid!

Med djupaste wördnad framlefwe vi wår Allernådigeste Konung, såsom trogne och lydige Undersåtar intill wår död.

Askeryds Sochnestuga d. 18. Augusti, 1793.

Petter Månsson i Swenstorp

Wi förena oss med hwad ofwan anfördt är, och tillika intyga at allt grundar sig på sanning.

Hans Hagström i Hagrida, Anders Pehrsson i Lutarp, Carl Gustaf Pehrsson i Smugefall, Olof Pettersson i Redeby, Nils Andersson i Målatorpet, Hans Larsson, Pehr Strömbeck, Lars Olofsson i Ruggemålen, Eric Nilsson i Ägersjö, Nils Andersson, Johannes Jonsson, Nils Pehrsson, Daniel Nilsson.

 

(Litt. B.)

Efter Kongl. Majestäts Allernådigeste Påbud och Befallning om en fri och sparsam Hushållning i allmänhet af Utländske waror och förekommande af öfwerflöd och Consistorium därpå gifwit oss ett särskildt Förslag på de öfwerflöd, som wi wäl kunna wara förutan och på wår ort af Bondeståndet ej warit brukeligit, således kan det wara oss ganska kärt att en allmännare inskränkning wore företagen af de kostsamma Utländska wahror, som wi i allmänhet och i alla stånd mer och mindre kunna wäl wara utan; ty Siden-tyg, Såcker och Kaffe för Allmogens Räkning wore Utländningen ingen saknad; ty en Enda Stånds-Person öfwergår för sitt Hus en hel Församling af Allmogen i en sådan kostnad, och, om man noga betänker huru illa det är att Landets reella och beständiga Waror gå bort till utländska orter för sådana waror, som man kan wara både klädd och mätt förutan.

Men, som Allmogen är det stånd, som mäst bereder den första grund till Inrikes Fabrik; så tycker jag skäligt wara, at om någon af Allmogen är af den förmögenhet och finner sig förmonligt att däraf begagna wore wäl nödigt, att wi utbedja Kongl. Majestäts Nådiga tillstånd wara därtill berättigade.

Färgorna på wåra egna tillwerkade Wallmar (vadmal) kunna wäl wara tillräckeliga för Manspersoner, som af Consistorium föreslagit är af blått, brunt och swart; men för wåra Hustrur och barn som mer äro klädda i egna tillwerkade tyg af Ull och Lin och är mindre kostsamma än wallmar, är wäl nödigt, att de får den tillåtelsen hädanefter nyttja de färgor som de sjelfwa kunna påsätta och i Landet har warit och hädanefter brukbara; hwilket är i allmänhet förmånligt att bibehålla den qwickhet, som nu upkommit och är nyttig för sig sjelf, att af egen hand både wackert och lättare bekläda än som man skulle af Stadsboer sig begagna. Friheten är ock nyttig af egen färgning och finare wäfnad för Ungdomen som med tjenande kommer till förnämare stånd, att de af dem är bättre begagnande, när de af Modren förut äro lärde: äfwen är det ock nyttigt för en mindre Hemmansbrukare och Torpare, som har en qwick och kunnig Hustru, kan ofta för ett stycke wäl gjordt Tyg blifwa till sin bärgning och utkomst hulpen.

Men, den frågan om Bröllop och Barnsöl, så tycker jag, att det är gammalt och ewärderligt bruk och mera i förfäders tid brukadt, än nu för tiden brukas, och är då det enda som de flästa af Almogen som widare kringspridde Syskon och Slägtingar kunna komma tillsammans och hafwa förtroligt nöje och samtal sig emellan, blifwer ock ofta wid sådana tillfällen förtrolig wänskap grannar emellan, och, om en wiss tid skulle blifwa föreskrifwen och den ena wännen wille hafwa den andre en dag eller natt längre i ett wälmenat nöje och därföre blifwa sakfäld wore ej annat än swårt se sin wälfångna egendom gå bort för en wälment sak, torde hända, att däraf blefwe ett hemligt hat på orätt person och torde hända, tywärr ofta wåld.

Det är äfwen wid sådana tillfällen som Länets Lazarett och Sochnens Fattigkassa mäst får tillskott: icke kan det heller wara skadeligt för de kringgående fattige: ty de blifwa ofta wid sådana tillfällen mättade. Altså tycker jag bäst och förmonligt wara, att allmogen tillåtes den ädla friheten att få nyttja och gagna sin wäl tillwerkade Egendom, på det sätt, som hwar och en finner sin förmåga och nyttigt wara. Det är nog, att den som finner sig oförmögen till sådan kostnad och för sig skadelig från den låta bli. Årswäxten och tiden är wäl som utwisar rätta sättet.

Och, således hafwer jag anfördt hwad jag, af mitt förstånd tycker bäst och i allmänhet rätta förmon wara.

Stora Lönhult i Askeryds Sochn d. 17. Augusti 1793.

Daniel Nilsson.

Likheten med det Protocoll för Askeryd, som till Max. Venerandum Consistorium i Linköping d. 27 augusti 1793 insändes, Intyga;

Johan Cnattingius, Henrik Kjellroth.

Upläst på Allmänna Sochnestämman d. 18 augusti 1793.

 

År 1793, den 2 December. Pag. 158 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen utlyste Andersmässo-Sochnestämman i Askeryd d. 2. December 1793.

§ 1.  Upwisades Kyrkans Special-Bok, som blifwit sedan 1. Maji förd och uplästes i de delar den ännu ej war upläst och befants riktigt Summerad. Angående Lazaretts-Medlen upwisade Pastor, att Han för hwart år, sedan 1787, hade wederbörliga qvitto för penningarne, och i år samlade utgjorde 1 Riksdaler, 36 Skilling, 7 Runstycken och sålunda befants, att Församlingen kunde slippa särskildt Sammanskott till den för hwardt år bestämda Summan. Pastor kunde ej heller annat än anmäla ett inkast, som Han haft från Assessoren och Provincial Medicus Herr Doct. A. Wåhlin i Jönköping. Wid swaret härom begärde Församlingen, att Pastor skulle ärinra, att det war med sådant wilkor, som Pastoratet år 1787 ingick i propositionen om årlig afgift till Jönköpings Läns Lazarett, och att således Lazarettet intet har någon rättighet att fordra mera, då det får 1 Riksdaler, 36 Skilling från Askeryd och 36 Skilling från Bredestad, tillsammans 2 Riksdaler 18 Skilling årligen, hwilket intill närwarande stund, enligt qvitto af Kronobefallningsman i orten skjedt.

Angående Fattiga Krigsmäns Enkor uplästes en Lista om deras tillstånd och barn och bestyrktes med Sexmännens underskrift, att sedan upsändas till Mag. Ven. Cons. i Linköping.

§ 2.  Som, enligt förra Protocollet Kyrkocassan hade att fordra af Församlingen 6 Riksdaler, 14 Skilling, så upwisades hwad Rotemästarna inlemnadt, som besteg sig till 7 Riksdaler, 5 Skilling, 1 Runstycke, hwaraf befants att den nödstäldte i förra Protocollet nämnde Mannen får 39 Skilling, 1 Runstycke då Kyrkocassans förskott, enligt Församlingens medgifwande, lemnas utan ränta. Äfwen upwisade Organisten Hesselgren sin förtekning för förra året och wisades, att många Personer woro resterande för 1792. Beslöts: att rest-längder skulle utskrifwas, en för Smålands-sidan och en för Ydre. För öfrigt måste lagas, att detta hwart år, innan Michels-mässan, blifwer indrifwit. Hesselgren lyser hädanefter om denna betalning till Sjukhus-Cassan, en Söndag för Ydre, och en för Smålands-sidan, och sedan gifwes Rest-Längd.

§ 3.  Angående gålfwets lagande i Kyrkan samt Takets hwitlimning gjordes upskof med beslutet, till Wallborgsmässo- Sochnestämma. Endast afgjordes: att Organisten Hesselgren drager försorg om Mässe-Skrudarnes twättning, mot billig betalning, och se på, att Silfret är rent wid hwar Communion.

§ 4.  Angående de Fattige anmältes, att ett rum wore ledigt i Fattigstugan, och bland de som woro nu bäst i behof war Hustru Annika i Bråtastugan, och blef beslutadt, att Hon i Fattigstugan får inflytta. Blinda Pigan Catharina Carlsdotter i Carlstorp antogs på Extra Stat, men får ej widare, så länge fadren lefwer, med wilkor, att straxt skulle inlemnas förtekning å det Hon hafwer, som skall höra Fattigcassan till. Gamla Nils Amundssons tillstånd i Djupedahl omtaltes som ganska ömkanswärdt, och begärdes att Han wid utdelningarne får något tillskott mot de andra i samma Class, som bewiljades, alt som tillgångarne bland så många kunna wara.

§ 5.  Om fattiga Barns underhåll under tiden de skulle läsa hos Läse-Mästaren gjordes den ärinran som inehålles i 3. Momentet i Protocollet af. d. 31 Maji, år 1790. Äfwen påmintes i följe häraf, att ingen Torpare får hos sig intaga någon inhyses, utan deras bifall som bo på den gård, under hwilket Torpet lyder.

§ 6.  I anledning af sidsta Sochnestämmo-Protocollet, som nu uplästes, och då det ärindrades, att Hälftenfällning ej wore nyttig, hälst den endast borde skje, till Prestegårdens förmon, ingick Pastor däruti, att ej låta fälla till hälften, i annan händelse, än, om Han funne för sig nyttigast, att låta Prestegården brukas af hälftenbrukare.

Sålunda afslöts detta till Församlingens och Pastors inbördes glädje och oafbrutne förtroende.

Sidst beslöts Sochnestämman med Herrans Wälsignelses tillönskan.

                                                                                          In Fidem

                                                                                Daniel Cnattingius

Dan. Hörberg, Sam. Biörklund Olofsson.

 

År 1794, den 9 Mars. Volym K I a 4. Pag. 49 ff.

Protocoll, hållit wid Extra Sochnestämman med Askeryds Församling d. 9. Martii 1794.

Sedan Askeryds Församling flera gånger öfwerlagdt huru Enkan Anna Pehrsdotter, som för det närwarande är wid 77 års ålder, skulle ej i uselhet omkomma, och Församlingen redan då Hon bodde på Kättilstorps ägor, hwartill Hon, genom Köp sig rätt förskaffat, lät Henne njuta de förmoner, som de fattige på extra Stat undfå; så fördes nu Församlingen till minnes, at wid Walborgsmässo Sochnestämma d. 29 Maji 1792 bifölls, att som Hon angafs af Kättilstorps Åboar, det Hon war från-wettig och kunde ej bo ensam i sin stuga på Kättilstorps ägor, utan wore hos sin dotter Hustru Eva Andersdotter, som är gift med Torparen Jonas Jonsson i Sörskallen, så skulle Hon njuta full Fattigstugu Stat, och med det wilkor fick Hon denna Stat, att Mågen, som Han sjelft begärde och Församlingen Honom ålade skulle wårda Hänne. Efter flera berättelser om Hänne anhöll Mågen d. 19 sidstledne, att Församlingen skulle i Sochnestugan, höras hwad hjelp Han till denna, på Hans berättelse alt mer och mer i ursinnighet komna Gummans hjelp kunde få. Då som Församlingen behjertade Hans fattiga tillstånd med en sjuklig Hustru och tre små Söner af hwilka den äldste är 6, den andra 5 och den 3-dje 3 år gammal, så beslöt Församlingen, att, för att ej hindra någon från att arbeta, att Hushåll från Hushåll skulle hålla wagt om Gumman, en från Matlaget dageligen, att man går dit wid middags-tiden den ena dagen och aflöses därifrån den andra dagen af den som då kommer. Detta har alt sedan blifwit werkstäldt och af de närmast boende på det sätt, som de sjelfwe walt, nemligen att hafwa Henne hwar hos sig, men hwilket sätt ej kan följas af andra, dels därföre, att ett sådant förande kring Församlingen är, enligt Författningarne, otillåteligt, dels därföre att Gumman är så af en swår åkomma swag, att Hon ej utan wåda kan föras ikring. Nu hade wäl Församlingen haft i betänkande att sammanskjuta så mycket penningar att Hon som Frånwettig skulle kunna inlösas på Hospitalet i Vadstena; men som Hon woro så gammal och skröplig, och till alla omkostningar wore att räkna på 100 plåtars sammanskott så hade icke Pastor kunnat därom göra någon anstalt förr än Församlingen blifwit hörd, som nu yttrade sig, att hwad inlösandet på Hospitalet angår, så emedan Gummans ålder och elände är så stort, att Hon knappast kan föras dit, så kunde de ej på denna utwäg tänka och åtminstone ännu ej göra därtill något sammanskott. Den enda utwägen att låta Gumman komma in i Askeryds Församlings fattigstuga kom därpå i öfwerwägande, hwarwid ärindrades, att Församlingen på Allmänna Sochnestämmor bewiljadt andra 7. Personer, som nu där äro, att där ej woro Rum och säng-ställe och särdeles, att, om denna frånwettiga Gumma skulle komma dit så woro alt ändamål för de där warandes lugn saknadt och Fattigstuga och Kyrka  i fara att af denna Gumma upbrännas, om Hon skulle komma lös. Sålunda kunde Hon för det närwarande ej tillåtas att dit föras. Emedlertid hade den fattiga Mågen trodt sitt ändamål winnas därmed, att Han i wittnes närwaro sagt Pastor till, att, Han ej har Gumman längre hos sig, utan att Pastor fick draga försorg hwar Gumman skulle blifwa då Han hade Henne från sig. Pastor beklagar af innersta hjerta denna Mannnens belägenhet, men anför tillika, att då Hans Hustru är Gummans dotter, så är ingen i hela Församlingen, som är mera förbunden att draga bördan häraf än Jonas i Sörskallen och Hans Hustru, hwilken pligt är och hwad Honom angår faststäld i Sochnestämman d. 29 Maji 1793, då genom Pastors anmälan om denna nöd Församlingen gifwer full Fattig-Stat och wagt gifwes för hwar dag, så borde han bättre hafwa förwarat det i tacksamt minne.

Pastor förde Församlingen till minnes Mannens beklageliga belägenhet, att i fattigdom hafwa en sjuk Hustru och Tre små barn och begärde därföre att en Collect skulle få uphämtas i Kyrkan nästa Communiondag d. 16 Martii för Jonas i Sörskallen och Hans fattiga Hushåll äfwen som att annars få i Kyrkan pålysa, att den i Församlingen som Försynen lemnat förmågan därtill kunde bispringa dessa beklaganswärda med hjelp och understöd nu som aldramäst, när denna i swåra belägenhet warande Swärmodern mycket hindrade dem i deras arbete och näring. I anledning af hwad anfördt är stadnade Församlingen i följande beslut:

   1-o. Att Gumman ej kan inlösas i Hospitalet i anseende till sin Ålder och omöjeligheten att föra Henne dit, till undersöknings undergående och i anseende till de därmed förknippade omkostningarna.

   2-o. Att Hon ännu icke kan få inkomma i Sochnens Fattigstuga, utan det målet upskjutes till Wallborgs-Mässo Sochnestämma.

   3-o. Att Gumman måste blifwa hos sin Måg Jonas i Sörskallen och ingen annorstädes tills widare och wårdas, genom wagt, en för hwar dag, efter Matlagen, och hwarpå hålles ordning i hwar Rote af Rotmästaren.

   4-o. Att Gumman får ej allenast månadteligen ut full Stat, utan, om det med wisshet berättas, att Hon hafwer af nöden mera, då får uttagas något mera för hwar månad.

   5-o. Att en Collect skulle få uphämtas 2-a Söndagen i Fastan, och Böndagen pålysas, hwilken, genom Pastors, Kyrkowärdarnas och Sexmännens biträde i Kättilstorps Rote, skulle komma Jonas och Hans fattiga hushåll till godo, äfwen som friwilliga gåfwor skulle af Församlingen få begäras, då det låter sig göra, att efter så olika beskaffenhet, som Matlag och Gårdar hafwa för  wandlen i Penningar det som är beslutadt om wagthållning, och redan af en del, på de förflutne Sex weckorna wärkstäldt är.

   6-o. Att Jonas wid fattig-delens ordenteliga uttagande wisar sig som wederbör och i alt ställer sig till efterrättelse hwad beslutadt är och hwad Pastor Honom sagt, att Han i dessa Honom tryckande och af Församlingen med ömhet behjertade omständigheter har att göra.

År och dag förr skrifna.

                                                                                 In Fidem Protocolli

                                                                                 Daniel Cnattingius

 

År 1794, den 13 April. Volym K I a 4. Pag. 53 o. 54.

Protocoll angående Brandstodshjelp, år 1794.

Sedan den 4 April förenämnde år en swår Eldswåda  öfwergick Åboarne Jacob och Johannes Eliaesöner, Lorents Håkansson och Jonas Andersson i Lutarp, Östergården, och Församlingen med den hjelpsamhet då bewisades ådagalade den böjelse att rädda andra från elände, som är en fölgd af Christeliga tänkesätt: så inlystes Församlingen, af Pastor d. 6. därpå följande i Sochnestugan, då det för alla dem som hafwa del i Brandstodsinrättningen anslutades. Att 4 Lispund Höö och 6 Lispund Halm blifwa utgjorde dagarna därpå af hwar Hel Gård i Askeryd som till inrättningen hörer och af Bredestads Församling nästa weckan. Beslut blef tagit att på den 9-de April skulle syn på den nämnde Eldswådan förrättas af Cassa-Männen Hans Hagström i Hagrida och Daniel Andersson i Västorp samt följande Askeryds och Bredestads Sochnemän., Johannes Gabrielsson i Ägersjö, Gustaf Månsson i Målen, Nils Pehrsson i Karstorp och Nils Andersson i Karstorp.

Wid detta sammanträde uplästes et bref ifrån Herr Öfwerste Lieutenanten Henning Schmiterlöw på Olstorp om sättet att bygga med Klo-stolpar (urholkad stolpe, hörnstolpe med urtagning på ömse sidor för infogande av för ändamålet formade ändar av timmersyllar. Sv. Akademiens Ordbok) hwilket om det blef antagit så lofwade Herr Öfwerste Lieutenanten att wid Byggnads anstalterna wisa sin bewågenhet. 3 Riksdaler lämnades som en skänk från Herr Capitain Georg Schmiterlöw på Askeryd att delas emellan de lidande Lutarps-boarna och 2 Riksdaler woro sände från Herr Ryttmästaren Svante Schmiterlöw på Kälsåker. (Broder till Henning Schmiterlöw). För öfrigt kom Församlingen öfwerens att samlas på Extra Sochnestämma om denna saken på nästföljande Söndagen.

                                                                                          Ingen underskrift.

 

År 1794, den 13 April Volym K I a 4. Pag. 54 ff.

Protocoll hållit på Extra Sochnestämma de. 13 April 1794. Med den delen af Askeryds Församling som hör till Jönköpings Län tillika med Fullmäktige ifrån Bredestad.

§ 1.  Pastor upläste först den af Häradsrätten under den 12 Martii 1768 stadfästade förening emellan Askeryd och Bredestad angående Brandstodshjelp Därnäst uplästes förenämnde Synemäns wärdering hwilken sedan den blifwit noga granskad inlemnad att förwaras wid Brandstods-Cassan. Att betalas med penningar äskades 50 Riksdaler, 36 Skilling jämte kostnaden att inköpa en Bod för Jonas för 1 Riksdaler, 16 Skilling. Summan Repartiseras (fördelas) så att Askeryd betalar 2/3-delar och Bredestad 1/3-del.

§ 2.  I Synelängden anmärktes wid hwart och ett af de Hus som Eldswådan öfwergått af grannarna hurudan deras beskaffenhet warit, och som af den af samma längd kan ses så uptages ej beskrifningen därom i detta Protocoll.

Wid wärkställandet af Husens upbyggande beslöts, att Jacob skulle tillsläppa sina 10 hemkörda tolfter timber till hjelp, dock så att Han finge anwända dem till sina Egna Hus och få ärsättning nästa winter. Hwad Johannes i Lutarp angår då Hans Hus äfwen warit gamla så får Han wäl Loge-Lador och Fähus bygde och täckte, men består sjelf innanordningen och 2 Tjog Halm. Lutarps Östergård: Kör för sin andel Raft (de långa stänger som ligga under halmen på ett halmtak) och widjor hem hwar fjerdedel till sina Hus. Västergården gör lika med de andra i Församlingen.

§ 3.  Angående timbret afgjordes, att en de skulle wara Elfwa alnar långt och en del Nio alnar. Att nedhuggas skulle på Lutarps ägor 2 tolfter af Helgården och så proportionaliter. En tolft skulle wara 11 alnar, Elfwa ståckar Nio och en Ståck 15 alnar. Detta hygget skulle gå till på det sättet efter Lott-Kastning att det hugges först af Karstorps och Redeby Rote och sedan af Västorps och Lönhults Rote. Vära Rote skulle wänta till weckan därpå.

Bredestad som har längsta wägen skulle komma att hugga i den närmaste och bästa skogen, men som den fants i fri-parken borde förut tillstånd af Konungens Befallningshafwande ärhållas.

§ 4.  Som Pastor insåg att öfwerläggningarna i detta ämnet skulle behöfwas alla Söndagarna i de tillstundande månaderna och Hans tid ej kunde tillåta att därwid i ordning sätta hwad som beslutades: så utwaldes på Hans begäran goda män, som å Församlingens wägnar skulle sammanträda efter Gudstjenstens slut på Söndagarna så att wärkställigheten af det som redan fått en god början följa måtte. Desse Deputerade blifwa Cassa-Männen Hans Hagström i Hagrida och Daniel Andersson i Västorp, Nils Pehrsson i Karstorp, Nils Carlsson i Vära, Jon Nilsson i Redeby och Daniel Nilsson i Lönhult, samt hwilken Hemmansbrukare i Bredestads  Församling som wid dessa öfwerläggningar hafwa tillfälle att öfwerwara.

§ 5.  Pastor anmälte att Han författat en Lista på hwilken de som hade förmögenhet och wilja att bidraga något till de lidandes hjelp kunde sig få hemma hos Honom anmäla.

Så war till en början om brandstodshjelpen för Lutarp öfwerlagt. År och dagar förr skrefne, intyga

                                                                                               In Fidem

                                                                                          D. Cnattingius

Sexmännen:

Daniel Nilsson i St. Lönhult, Nils Pehrsson i Karstorp.

 

År 1794, den 23 Maj. Pag. 161 ff.

Protocoll, hållit wid Lagligen Utlyste Allmänna Wallborgsmässo-Sochnestämman wid Askeryd d. 23 Maji 1794.

§ 1.  Uplästes ånyo förra Sochnestämmo-Protocollet af d. 2 December förledet år och underskrefs i Protocollsboken.

§ 2.  Uplästes Kyrkans Special-Bok riktigt Summerad och underskrefs. Kyrko-Cassans Summerade Räkningar till d. 1. Sidstledne Maji blefwo, som riktige befundne, underskrifne warandes Saldo 358 Riksdaler, 26 Skilling, 7 Runstycken. Fattig-Cassans Summariska Räkningar uplästes äfwen, hwilkas Saldo war 62 Riksdaler, 33 .1., då öfwerskotten i år endast warit när Utgifterna Subraheras, 1 Riksdaler, 33 Skilling, och underskrefwos Räkningarne såsom riktiga. Scholae-Cassans Interesse war influtit och Bergqvist stadfästades än på ett år, att wara Läromästare för Allmogens Barn. Sjukhus-Cassans Räkningar hade äfwenså Pastor för i år formerat och befants, när utgifterna woro afdragna, att endast 3 Riksdaler, 1 Skilling, 6 Runstycken woro tillskott sedan sidsta Wallborgsmässo-Sochnestämman, hwilka genom Hesselgren skulle jämte Räkningen till Cassa-Mannen Herr Bokhållaren Collin lemnas, warandes nu denna Cassan 36 Riksdaler, 17 Skilling, 6 Runstycken. Pastor anmälde än ytterligare, nemligen Consistorii Circulaire numro 277 huru god Inrättning detta wore och att denna Cassa kunde ökas genom åtagna sammanskott åtminstone till 1797, då wåra förbindelser med Jönköpings Lazarett uphöra, och på proposition därom, samtycktes af alla. Fortsättningen af Sjukhus-Cassans upbörd á 6 Runstycken för hwar och en person öfwer 15 år, på 3. år och det på sådant sätt, som 2-ne förut hållne Protocoll, nämligen af d. 30 Nov. 1792. Mom. 4 och d. 29 maji 1793. Mom. 3 utwisa. Hesselgren anmodades att hafwa upbörden, och som Han är answarig för insamlingen och har därwid mycket beswär, så bewiljades 10 procents årligt arfwodes Subtraction.

Som några Ryttare och Soldater hade gjordt det inkast, att de ej wille betala till Sjukhus-Cassan, så gjorde Församlingen det förbehåll, att, om, sådana, deras Enkor och deras Barn behöfwa, så får de ingen hjelp ur denna Cassan, om de ej betalat för alla åren sedan Inrättningen år 1792.

Cassa-Männen för Branstods-Cassan Daniel Andersson i Vestorp och Hans Hagström i Hafrida gjorde berättelse om denna Cassa. De begärde nu ändtledigande från föreståndareskapet, hwilket bewiljades, och i deras ställen anmäldes Sochne-Männen Sven Jacobsson i Ingevallstorp och Jonas Pettersson i Redeby Södergård, som wid Andersmässo Sochnestämma emottaga Cassan påstående att då få den sig i Contant öfwerlemnad jämte hwad därtill hörer.

Ibland författningar angående aktsamhet af eld förnyades och påmintes å nyo hwad redan i Protocollet af d. 31. Maji, så lydande: På allmän begäran kom i öfwerwägande huru upsigt borde hafwas på beskaffenheten som wid Gårdar och Torp finnes, och blef öfwerenskommit: Att hwar Rotemästare i sin Rote går ikring 2 gånger hwar Sommar och tillser hurudana Taken och Skorstenarne äro. Finner Han dem wåda medförande och Han säger till om förbättring, och den ej werkställes tills Han andra gången kommer tillbakars, så skall Han därom underrätta Cassa-Männen och det sedan af dem blifwa anmält på Sochnestämman både för den delen som hörer till N. Vedbo och den som hörer till Ydre, hwarwid de försumlige efter omständigheterna pligtfällas så mycket starkare, som de uragtlåta en så wäl för dem, som för wår Församling nyttig agtsamhet.

Pastor önskade ock att wi här måtte wara betänkta på att skaffa de Eldsläckningsämnen, som lyckligen uptäkte äro under hopp att framdeles upgifwas kan hwad härom försökt är och hwad kostnaden kunde blifwa för Sprutan och eldsläckningsämnens hållande i beredskap.

Till Branstods-Cassan inlemnade Pastor hwad till dess ordnings hållande hörer, nemligen den vidimerade afskrift Han gjordt af Föreningen jämte Synelängden wid Lutarp och Pastors i det ämnet förda Protocoll af d. 6. och 13. förleden April. Pastor,som till de Lidandes hjelp i Lutarp bidragit i ett och annat som hos Honom stått frågande: om Han ej för Prestegården, från Inrättningens början, Branstods afgift blifwit betaldt. Men, det swarades: att ett Boställe af sådan Natur ej wore däruti innebegripet; skulle olyckan tima i Prestegården, så är den gårdens rätt, att hafwa Församlingens samfälte hjelp. Efter Prestegården är Krono-Hemman torde det ej bestridas Rättigheten, när utgiften kunde genom riktig uträkning bestämmas, och det för Pastors egna Hus, ifall olyckan skulle hända i Prestegården.

§ 3. Sedan detta förewarit om Räkenskaperna ärinrade Pastor Församlingen, att Kyrkowärden Ärlige och Wälförståndige Eric Nilsson i Ägersjö wid sidst Andersmässo Sochnestämman tillkännagifwit att Han önskade afskjed. Pastor hade trott, att Han än längre kunde stå qwar och hade bedt Honom därom, men, som omständigheterna förändra saken, så yrkades på ett nytt wal, och Pastor tackade Eric Nilsson i Ägersjö, som i 30 år warit kyrkowärd för ett Honom Hedrande upförande i denna tjenst. Pastor yttrade härwid: Kyrkowärden känner wåra utlåningar. När t. e. en Pastor afträder och en annan tillträder är dock den efterträdande i answar för sin del och för sin tid: Kyrkocassan är i dag upgifwen, Pant och Säkerhet äfwenså. Nu, i walet af en ny Kyrkowärd tillstod Pastor gärna, att i denna Församling äro många Män både af Ydre och Smålands-sidan, som kunde af Honom önskas få denna syssla; men, somlige bo för långt från Kyrkan; och på ett wilkor, bör jämte ärlighet, redlighet och ett wackert upförande hafwas ett särskildt afseende det att kunna skrifwa och uptekna något i Räkning, utan hwilken egenskap i wåra så med göromål upfylde tider, Pastor ej kunde wara mera belåten med den som blefwe Kyrkowärd. Sedan efter upläsningen af hwad anfört finnes i Ecclesiastiquewerken 390, Församlingen hade updragit till Pastor, att med Församlingens samråd och bifall, göra detta walet, enligt Kyrko-Lagens 26 Cap. 8 § och Kongl. Resolutionen af d. 1. Martii 1678; så waldes med allas bifall till Kyrkowärd, Rusthållaren, Ärlige och Wälförståndige Hans Hagström i Hagrida, till hwilken den ena Nyckeln till Kyrko-Kistan öfwerlemnades med thy åtföljande answar.

Pastor förklarade, att Han ej kunnat annat än bibehålla hwad Förfäder gjordt: Han hade således ej sagt emot, att en Kyrkowärd stode qwar så länge Han wille, men af Församlingen proponerades nu och blef beslutadt, att denna sysslan ombytes hädanefter, hwart tredje år, och att den wanliga 2. Daler Silfwermynts Lönen ej gifwes som förr, enligt gamla Författningar gifne äro, utan uphör så snart sysslan ombytes hwart 3-e år. Kyrkowärden Jonas Hansson i Kalsvid gaf tillkänna det Han åstundade ombyte, anförtroddes, att ännu qwarblifwa hwid en befattning, som Han med heder werkstält.

§ 4.  Efter wanligheten uplästes en Lista på influtna Lazaretts-penningar för Ydre, bestigande sig med Advents-Söndagens Collect till 1 Riksdaler, 44 Skilling, 4 Runstycken från Maji 1793 till Maji 1794 och blef behörigen underskrifwen.

§ 5.  Pastor ärinrade: att en Subscriptionslista wore ankommen för Församlingens Ledamöter af alla Stånd, hwilka, efter Råd och Lägenhet, af fri wilja, åstundade, att till bibehållande af Swenska Flaggans Heder och Rikets Sjelfständighet sammanskjuta, och upläste härwid Consistori Circulaire numro 278 § 1. Med upmuntringar, tillkännagifwandes att denna Supscription skjer i dag i Sochnestugan, om söndag, Christi Himmelsfärdsdsdag och Söndagen därpå i Sacristian hwarpå Expedition afgår från Askeryds och Bredestads Församlingar på en gång till bestämd ort. Twänne Sochneboars gåfwor, som strax lemnades blefwo på Subscriptions-Listan anteknade.

§ 6.  Angående Reparationer wid Kyrkan ärinrade Pastor något af hwad som werkstält är; men tillika att sådana behöfwas årligen. Gålfwet i Kyrkan kommer att besigtigas och därmed efter behofwet förfaras. Om tillfälle gifwes, att Sergeanten och Målaren Lagergren kommer hit, så får hwitlimning göras. Angående Fönstren i Kyrkan åtog sig Herr Camrer Hörberg som Kyrko-Råd att göra uträkning om de gamlas försälgning och om nyas insättande och sedan draga försorg om werkställigheten: Äfwen som Pastor och Honom om hwad nödigt finnes wid Kyrkan är updragit göra anstalt.

§ 7.  Som det är af betydande werkan för tjenstefolk, att de upmuntras hwilka länge tjena troget på ett och samma ställe; så begärdes Församlingens afgörande af Enke-Fru Fendrickskan Catharina Margareta Åkermans född Bergenstråhles Attest om sin Piga Caisa Larsdotter, som nu är i tjenst hos Hänne på Kunhult. Pastor bewitnade genom den flyttnings Attest Hon haft till detta Pastorat, Att Pigan Caisa Larsdotter, född 1757 i Linderås kom till Fru Bergenstråhle 1784. Pastor och Församlingen förklarar härmed till Protocollet det intygande, att Hon tjent hos en och samma Fru, nämligen ofwannämnda fru Bergenstråhle i 10 år. De hafwa ock sig bekant, att Hon, därunder skjött Ladugården, warande Hon en Piga som för sin berömliga 10-åriga tjenst önskas att winna Kongl. Patriotiska Sällskapets belöning.

§ 8.  Angående de Fattige hörde wäl Fattig-Cassans Räkningar till denna Sochnestämma; med bestämmandet af Listan till Andersmässo Sochnestämma. Nu likwäl, i anledning af det d. 9. Martii i år förda Protocoll beslöts: att Enkan Anna Pehrsdotter i Sörskallen, hwars frånwettighet gör dess tillstånd så högst beklagligt, skulle nu, då det för det närwarande ingen annan råd fants wara, så, tills widare få inflytta i Församlingens Fattigstuga, ehuru swårt och oroligt det blefwe för de andra gamla och sjuka där äro, som sitt lugn i sin fattigdom behöfwa. Härwid beslöts, att de, som enligt föregående Protocoll ännu hos Hänne ej hållit wagt, enligt förenämnde Protocoll skulle utgifwa 2 Skilling för hwart matlag, hwilka penningar delas mellan gumman och de i Fattigstugan hwilka hafwa wagt på Hänne, äfwen som ock de vid Fattigdels utdelningar kunde, efter de hindras och oroas med något efter behofwet ihogkommas. Den wanliga wagten skulle emedlertid, i några dagar efter inflyttningen i Fattigstugan fortsättas. Lorents i Lutarp som Fattigföreståndare updrogs upsigten på werkställigheten af hwad härtill hörde.

På ofta förnyad begäran anmältes af Pastor gamla Enkan Ingrid Johansdotter i Skogsholmen såsom en behöfwande och sjuklig, beskjedelig att få inkomma på Extra Stat och hade Hon inlemnat lista på det lilla Hon ägde att i den händelsen höra Fattig-Cassan till; Äfwen på förnyad begäran anmältes en som förr fått därpå Församlingens nekande, nämligen gamla Enkan Kjerstin Pehrsdotter i Långmålen; men som tillgångarne ännu ej, förrän listan åter wid Andersmässo Sochnestämma blir granskad, det tillåter, så måste sluteligen yttrandet därtill upskjutas.

§ 9.  Uplästes Herr Krono Befallningsman Åbergs Kundgörelse af d. 6. dennes om Häradsboarnas af N. Vedbo Härads Allmoges infinnande d. 26 dennes i Sännewadet och ansågs ingen annan Fullmagt behöfwas än at, de komma dit, som af Krono-Länsman Green därtill anmodas.

§ 10.  Angående Sexmän gjordes följande ombyte:

I Vestorps Rote för Johannes Jonsson i Äsevad (?) tillsattes Peter Jonsson i Vestorp. I Vära Rote i stället för Johannes Eliasson, Jonas Andersson i Lutarp. I Lägernäs Rote i stället för Carl Jonsson, Jonas Andersson i Lägernäs.

Och till Rotemästare:

I Vestorps Rote i stället för Anders Andersson i Hälla Peter Jönsson i Vestorp. I Lönhult i stället för Jan Jönsson Carl Andersson i Lönhult. I Kättelstorp för Johannes Andersson Anders Jonsson i Kalsvid. I Lägernäs Rote för Sven Samuelsson Sven Andersson i Lägernäs. I Bubbarps för Jonas Petersson Johannes Börjesson i Bubbarp.

§ 11.  Utan att det war förut anmält och sedan detta Protocoll war upläst anmältes af någon från Redeby och Skyttlingebäck om ändring i några i Sämjan uptagne Körslor i Prestegården som i Penningars utgifwande afräknas; men kunde hwarken nu till ändring uptagas eller framdeles, så framt dessa ej wela att hela Pastoralie Sämjan skulle med dem ändras, då de ibland annat fingo köra sin Säd i Skaft (otröskad) till Prestegården.

Till slut önskades inbördes Herrans Wälsignelse.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Närwarande Sexmän woro: Daniel Nilsson i St. Lönhult, Nils Andersson i Venbjörke, Måns Johansson i Munkabod, Johannes Jonsson i Äsevad, Carl Jonsson i Lägernäs, Johannes Eliasson i Lutarp.

Offenteligen upläst å nyo wid Andersmässo Sochnestämman, d. 16 Dec. utan påminnelse eller anmärkning.

Georg Schmiterlöw, Dan Hörberg, Gottfried Maak.

 

År 1794, den 16 December. Pag. 168 ff.

Protocoll, hållit wid lagligen Utlysta Andersmässo Sochnestämman med Askeryds Församling, d. 16 Dec. 1794.

§ 1. Efter ett kort Tal, i anledning af Pastors åter wundna helsa, uplästes sidsta Protocollet förut justeradt och underskrefs i Protocolls- Boken.

§ 2.  Upwisades Special-Boken förd och summerad, sedan d. 1. Maji sidstledne och underskrefs. Om Lazaretts-Medlen ärindrade Pastor, att den bestämda Summan till Jönköpings Lazarett influtit och war af Krono-Befallningsman emottagen, samt att 7 Skilling blifwit öfrige, som äro, enligt Specialen, lagde till Fattigcassan. Pastor ärinrade äfwen, att Församlingen, som ej underlåter, att wid allehanda tillfällen komma ihog Kyrkan och de Fattige må finna omöjligheten i Beståndet af alla Inrättningar, om de ej underhållas, och fördenskull må man upmuntras, att när man kan, wara bland glada gifware till sådana Inrättningar. Angående Brannstodscassan, så alldenstund Sochnemannen Jonas Petersson i Redeby Södergård, som till Cassa-Man waldes wid sidsta Sochnestämman nu sedan d. 5 November med döden aflidit; så waldes först i dess ställe jämte Sochne-Mannen Sven Jacobsson i Ingevallstorp att wara Cassa-Man, Sochne-Mannen Pehr Jonsson i Ägersjö Norrgård. Cassans Saldo war nu, efter en riktigt formerad och godkänd Räkning 53 Riksdaler, 25 Skilling, 3 Runstycken, hwilken Summa i Contant lemnades till de nya Cassa-Männen tillika med de Räkningar och andra Document, som till denna Cassa hörde.

De förre Cassa-Männen, Daniel Andersson i Vestorp och Hans Hagström i Hagrida, som i 12 år så wäl förwaltat denna Cassa betackades mycket för sin hafda möda och aktsamhet i denna saken. Angående Sjuk-Cassan upwisade Organisten Hesselgren sina Räkningar och huru upbörden blifwit werkstäld sedan Wallborgsmässan och att Han insamlat af de resterande 2 Riksdaler, 12 Skilling, 6 Runstycken och för detta år hittils, 6 Riksdaler, 2 Skilling, tillsammans 8 Riksdaler, 14 Skilling, 6 Runstycken. Utur denna Cassa lemnades nu, med Församlingens begäran och bifall till Johannes i Bubbarp för dess tjenstefolks curerande 5 Riksdaler och till at hjelpa gamle Måns Isacsson i Östra-Oros Backstuga 3 Riksdaler, således tillsammans 8 Riksdaler.

§ 3.  Öfwerlades om hwad som behöfwes Kyrkan och upwisades Kyrkans Linne, som enligt Protocollet af d. 19 Maji 1789 war beslutadt skulle förbättras. Om werkställigheten ombads Kyrkans Föreståndare och att det skulle wara färdigt till nästa Wallborgsmässa. Det ärinrades att d. 30 Nov. 1790 beslutadt war, att Kyrkan skulle utwändigt hwitlimmas, och beslöts att 8 Tunnor Kalk skulle i det afseendet upköpas. Tillika ärinrades; att förut beslutadt warit, att en del af gålfwet behöfde omläggas; att Fönstren, särdeles i Choret borde förändras, på det mera ljus kunde komma i Kyrkan m.m. Nu som dagen ej tillät att taga sådant i besigtigande, så walde de närwarande följande Herrar och Män, som behagade dagen före nästa Wallborgsmässo Sochnestämma komma att besigtiga Kyrkan och afgifwande till yttrande wid Sochnestämman, nämligen: Wälborne Herr Öfwersten och Riddaren von Krusenstjerna på Tunarp, Wälborne Herr Öfwerstelieutenanten Henning Christian Schmiterlöw på Olstorp, Wälborne Herr Capitaine Georg Fredric Schmiterlöw på Askeryd, Herr Camrer Hörberg på Eldstorp, Herr Inspector Maak på Bordsjö, Herr Handelsman Björklund på Sillevik samt Sochnemännen: Nils Pehrsson i Karstorp, Daniel Nilsson i St. Lönhult, Sven Jacobsson i Ingevallstorp, Jonas Hansson i Kalsvid och Nils Andersson i Venbjörke.

§ 4.  Pastor åberopade sig hwad flera i Församlingen hade sig bekant, att Han med mycken egen kostnad reparerar Församlingens Byggning i Prestegården; men, då Hans wilkor ej i allt det tillåter och Byggningen ej bör förfalla, så länge hon står att repareras; så begärdes nytt gålf i Salen, som af swamp nu är så angripit, att den ej kunde blifwa förekommen, förr, än hela Salsgålfwet omlades. Detta bewiljades, och beslöts, att nu i winter skulle huggas på Prestegårdens skog 1½ Tålft Sågstockar af gran och på winterföre framskaffas till Sågen, att wara i beredskap och sedan wäl barkat inläggas. I öfrigt, hwad bristfälligheter denna byggning å ett eller annat sätt kunde hafwa, wille man ännu till dess bestånd rådgöra om. Till den ändan updrages förenämnde Herrar och Män, som besigtigar Kyrkan, att äfwen samma dag lemnar sin upmärksamhet därpå, att därom wid Sochnestämman rådgöra. Äfwen anmälte Pastor, att Han på Prestegårdens åker redan låtit borttaga öfwer 120 stora stenrör, anhållandes, att några af Sochnemännen wid samma tillfälle wille räkna de än warande Stora Rören på åkrarna, att, om Pastor lefwer och fortfar att sådana borttaga den en gång kan komma i beräkning hwad Han till Prestegårdens förmon påkostat, hwilket så mycket häldre bewiljades, som Församlingen gärna ser, att Prestegårdens åkrar förbättras.

§ 5.  Wid frågan om de Fattige uplästes först Listan och anmältes Börje i Bubbarp i 1. Classen och Nils i Djupedahl i den andra wara genom döden afgångne, sedan sidsta Sochnestämman, och bewiljades drängen Anders i Munkebod 2. Nummer i första och Enkan Greta i Åmarp 2. Nummer i den andra Classen. Och, som Församlingen ej kan åtaga sig påökning i Sädens gifwande, war nödigt, att sådana uteslutas af Listan, som på någon tid haft fattigdel för små Barn, och wore däribland Kjerstin i Karstorp, Maja i Åmarp och Hafströms Enka. Flera hade anmält sig till fattigdel; men kunde i anseende till tillgångarne ej hjelpas denna gången än 70 år gamla beskjedliga Lisken Håkansdotter i Backstugan kallad Babel, under Sillevik, som det ej förr begärt, men hwars begäran nu allmänt som billig bifölls. Angående frånwettiga Hustru Anna Pehrsdotter i Fattigstugan hade Pastor låtit hitkalla dess mågar: Bonden Bengt Pehrsson i Berga, Torparen Peter Jonsson i Krogstorp och Jan Jansson under Fagerhult alla i Marbecks Sochn, hwilka hårdt handlande, wille icke hysa sin gamla olyckliga Swärmor, ehuru Hon härifrån skulle få tillräckelig fattigdel. Det ämnet borde genom Konungens Befallningshafwande framdeles komma dem till blygd och andra till eftertanke, att det ej blir gällande att blott neka till det som sjelfwa Naturens Lag påyrkar, som en skyldighet för Barn mot sina Föräldrar. Emedlertid bewiljades 16 Skilling i månaden att delas mellan de 2 i Fattigstugan, som på den nämnda Anna hafwa närmsta upsigt och wård, hwilka penningar tagas af de insamlade Matlagspenningarne och sedan af Fattig-Cassan.

Wid detta tillfälle tillsattes Sochnemannen Ärlige och Wälförståndige Anders Johansson i Skyttlingebäck till Fattigdelsföreståndare efter Olof Petersson i Redeby som begärt afskjed och det fick, warandes till Fattig-Cassan Hans Räkning upgifwen.

§ 6.  Den Proposition, om Församlingen skulle finna för godt, att därtill bidraga, att en Pålitelig Barnmorska kunde få sitt wistande i Församlingen hade sin grund i de upmuntringar, som kommit från den, hwilka äro om allmänt wäl omtänkte; men pluraliteten wägrade det. Emedlertid, om, någon pålitelig Jordgumma sig anmäler, så är nu grunden lagd till widare öfwerläggning härom.

§ 7.  Uplästes om Wägdelningen Landshöfdinge Embetets Utslag af d. 10 October, som Wälborne Herr Capitaine Schmiterlöw på Askeryd kort därefter utlöst, och jämte det Församlingen förklarade för Herr Capitaine sin Tacksamhet, så beslöts, att omkostningarne, som till denna sakens werkställighet fordras skrifwes som Lån ur Kyrkocassan, att af Församlingen ärsättas.

§ 8.  Barn-Läsemästaren Bergqvist fick sidsta ½ årets arfwode 5. Riksdaler af Pastor och ärkände sig fått alt till denna dag och det qvitteradt.

Därefter beslöts Sochnestämman med Herrans Wälsignelses tillönskan.

                                                                                          In Fidem Protocolli

                                                                                          Daniel Cnattingius

Upläst å Allmän Sochnestämman d. 12 Maji utan påminnelse och anmärkning intyga: A. Bergström, Anders Pehrsson, Hans Hagström, Jonas Hansson.

 

År 1795, den 13 September. Pag. 171.

Protocoll d. 13. Sept. 1795.Som Sochneskräddaren Magnus Paulisson i Brokafall afsagt sig denna tjensten och sig därtill anmält drängen Ärlige och Beskjedelige Nils Svensson i Dumstorp, så lofwade Församlingen, att nämnde Nils Svensson, får wid nästa Mantalsskrifning sättas som Sochneskräddare.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Av någon anledning har detta protokoll hamnat i protokollsboken  f ö r e  det den 12/5 daterade. Det fanns väl en liten lucka i boken som kunde fyllas. Papper var dyrt.

 

År 1795, den 12 Maj. Pag. 172 ff.

Protocoll, hållit wid Allmänna Wallborgsmässo Sochnestämman som höllts med Askeryds Församling i Sochnestugan d. 12 Maji 1795.

§ 1.  Sidsta Protocollet af. d. 16. Dec. 1794 uplästes och underskrefs i Protocolls-Boken. Kyrkocassans Räkningar företogos, till hwilkas så mycket tydeligare grundläggning sjelfwa Låne-Längden blifwit af Pastor omskrifwen och verificerad af den förra med behöriga antekningar och Säkerhet och Interessen och underskrefwos de Summariska Räkningarne, såsom till alla delar riktiga befundne. Wid upnämnandet, att inga Inkomster warit förledit år för Kyrko-Kronan, upkom öfwerläggning därom, och beslöts, att för Torparnes döttrar betalas, när de ej bruka kronan, 2 Skilling och för Böndernas döttrar när de ej bruka kronan betalas i det minsta 4 Skilling, men de som bruka kronan betala i det minsta 8 Skillingar, med iagttagande af hwad annat om denna Kyrkans tillhörigheter bör i agttagas.

Därnäst wisades Redo för Fattigcassan hwars Summariska Räkning som rigtig befunnen, underskrefs. Angående Sjukhus-Cassans Räkningar upwisades äfwen de. Cassan befants wara 42 Riksdaler, 1 Skilling, 6 Runstycken och af Utgifterna sågs, att 19 Riksdaler, 11 Skilling, 6 Runstycken blifwit för dem som blifwit botade för Venerisk sjukdom utgifne. Enligt Protocolen af d. 29 Maji 1793 är beslutadt, att, utur denna Cassa får intet tagas, utan till Veneriskt sjukas botande, då de wisa behörig Läkares intygande, att de hafwa denna sjukdom, och,då de sjuka intet hafwa något sjelfwa, att för sitt frigörande betala. I sådant fall heter det: tage Pastor och 2. Närwarande från Ydre och 2. från Smålands-sidan ut hwad som nödwändigt betarfwas. Till nogare bestämmelse tillades: att tjenstehjon, och därest det befinnes, att Torpare på de mindre Torpen och inhyses-hjon ingen annan tillgång hafwa; så skall det pröfwas och afdömas af Pastor och förenämnde Deputerade i hwad mohn de kunna af denna Cassa hjelpas. Ärindran gjordes äfwen, att, som Cassan är swag, så göra de Husbönder wäl, som, då deras Tjenstefolk råka i olycklig belägenhet, icke undandraga sig, efter deras förmåga wisa någon slags hjelp och åtgärd för de smittades frigörande.

Till Brannstodscassans handlingar inlemnade Pastor de Protocoll, som Han hållit i anledning af Eldswådan, d. 9. Martii 1795, i Spelhester, både med Askeryds och Bredestads Församlingar.

Utdrag ut Protocoll från Sochnestämman i Bredestad den 4 Maj 1795, pag. 293:

   1-o. Sedan de Protocoll, som sidst hållne warit, blifwit upläste, genomgingos Räkningarne och de Summariska både för Kyrko- och Fattigcassan, blefwo, som riktiga befundne underskrifne. Då Brannstodscassans Räkningar förekommo; så uplästes det i Askeryd förda Protocollet angående Eldswådan, som timat i Spelhester d. 9. Martii. Församlingen lemnade wid detta tillfälle 10 Riksdaler emot qvitto af Herr Collin, enligt det beslut som förut tagit war.

Därnäst föredrogs, att Bredestads Församling wid sidsta deras Allmänna Sochnestämma d. 4. Dennes, låtit anföra till Protocollet, att de i Brannstods Inrättningen wille wara skiljda från Askeryd, sedan de nu fullgjordt och betalt hwad till Konungsäng, Lutarp och Spelhester blifwit fordradt, hwarefter hwar Församling skulle hafwa hwar sin Cassa. Pastor får anmäla detta på nästa Sochnestämma i Askeryd, att Församlingarnas förra gemensamma deltagande i Branstods-Cassan finge uphöra, och wid Häradsrätten, där Stadsfästelsen gifwen är, afskiljes. Askeryds Församling på Smålands-sidan tog detta i öfwerwägande och funno för sig lämpeligast wara, att detta Målet måtte till annan Sochnestämma upskjutas. Hwad Tjenstehjon angår, påmintes det Tjenstehjons Förordningen af d. 31 augusti 1739. Art. 7. § 4 så stadgar:”att tjenste eller arbetshjon, under sin warande tjenstetid ej må understå sig, att uti Logar och Lador, Foder eller Slöjdehus, Windar, Wed- eller Kohlrum, Stall eller Wagnshus eller annorstädes där eld lätteligen kan tändas, röka Tobak eller gå med bart ljus utan lyckta eller annan lös och bar eld eller eljest wårdslöst handtera Elden. Bryter någon häremodt, ware en sådan hwarje gång förfallen till 1 Riksdaler, 32 Skilling Pligt, angifwarens ensak, ändock att ingen skada skjer, och sitte dessutom den bråttslige i Ståcken 1 eller 2 Söndagar, efter Sochnestämmans godtfinnande. Denna Lag war för den som wet sådant wara skjedt och icke gifwer det samma ann: Kommer någon för andra gången igen, bör en sådan, utom de angifwaren här ofwan tillärkände böter, straffas med Fängelse, Spö och Risslitande efter Domarens bepröfwande. Timar däraf Eldswåda och skada, som den bråttslige ej förmår ärsätta, bör den med fängelse eller annat corporelt straff efter omständigheterna pligta enligt Lag och Förordningar.” Denna § skulle i Protocollet inflyta, att allmänneligen denna påminnelse till werkställlighet skje måtte, jämte det, att ofwannämnde Förordning, altid i sin tid upläses. Församlingen ärindrades äfwen om afståendet af de så  kallade Spingstickors owarsamma bruk i bodar och uthus, hwilka äfwen, under den i denna § nämnde, Bar Eld förstås.

Om Scholaehus-Cassan gaf Pastor wid handen, att dess Interessen riktigt inflyta. Barna-Läraren Bergqvist emottog och qvitterade sidsta halfwa årets arfwode, a 5 Riksdaler. Frågor om Honom upkommo och beswarades. Honom gafs i anledning tillkänna, att, om enligt skjeende Intimation i Avisorna sådana söka denne sysslan, som jämte läsning förenade andra goda Egenskaper, så wore det ej med wisshet intet längre är från Sochnestämma till Sochnestämma som Mäster Bergqvist kunde göra sig räkning på den Lön, som denna sysslan åtföljer, hwarwid alt skulle handlas enligt sjelfwa Inrättningens Natur och Protocollet af d. 31 Maji 1790 § 3. På ett nycktert förhållande och goda Efterdömen ankommer den prolongation som skje kan.

§ 2.  Enligt Sochnestämmo beslutet af d. 16. Sidstledne December hade af Församlingen walde Sochnemän förleden gårdag besigtigat Kyrkan, och, i anledning af deras yttrande beslöts:

    1-o. Att Gålfwet ifrån Altaret ned till stora Wapen-Hus dörren skulle omläggas, hwartil förut blifwer nödigt, att Pastor därom, på Kyrkans bekostnad låter i Avisorna intimera för de grafwar skull som i Kyrkan finnas alla ohwalfda och grafägarnas yttrande affordras, wid förlust af dems talan, till Martii Månads slut, nästa år. Emedlertid blir angelägit, att sätta några stöttor under gålfwet, synnerligen wid Silleviks grafwen, lofwandes Herr Handelsman Björklund på Sillewik, att detta, tills widare, låta hjelpa.

    2-o. Att Rappningen på Kyrkan utwändigt skulle göras med osläckt kalk, eller sådant bruk, som äger bestånd och skulle företagas så snart det bäst kunde skje af den, som härtill tjenligast finnes.

    3-o. Att i Kyrkan Tre Fenster, för att winna mera ljus skulle göras till ½ aln i längden större och med större glas samt 2-ne Fönsterkanter skulle göras sådana, att kanterna afsnedades, och skulle äfwen Sacristians Fenster göras med 4 Rutor, med det mera, efter den föreskrift, som wid glasmästarens betingning skulle afslutas. På Stol-ägarnes begäran bewiljades äfwen större Rutor i de Fenster, som äro wid Orgel-läktaren.

    4-o. Sedan Fenstrerne blifwa så förändrade skulle Kyrkan framdeles inwändigt hwitlimmas och kring fönstrerne passande Målningar göras.

    5-o. Som, wid Altaret war en Rund öpning från hwalfwet, hwarigenom Snö och Is nedfaller på Altaret, så skulle orsaken därtill afhjelpas innan nästa Winter genom lagning på Kyrko-Taket och tillses, att Altaret kunde stadigen fästas. De öpningar, som woro wid fogningarne mellan Träd- och Stenkyrkans wäggar skulle tilltäppas och hwad dörrarne till lilla Wapenhuset angår skulle det förr tagna beslutet werkställas, att en tyngd på Hänne så fästades, att Hon nödwändigt wore tillsluten altid.

    6-o. Hwad Stapeln angår fants nödigt, att den noga agtas och hwar och en sträfwa efterses, där den behöfde, blifwer forad och fästad.

§ 3.  Äfwen hade de walde Herrar och walde Sochne-Män dagen före Sochnestämman besigtigat Prestegårdens Byggning, upbygd 1742, således för 53 år sedan och påbygd 1766 således för 29 år sedan, hwarwid Pastor meddelade de förre Husesynarna gaf tillkänna, att de, som utgör Prestegårds-byggnad mycket hedrande, och då bästa tillfälle warit, hade werkstält hwad Syne Rätten med Krono- Consistorii- och Församlingens Fullmägtige då för nödigt ansett. De Deputerade betragtade de felagtigheter som på Sätesbyggningen nu äro och som följa den ena af den andra, när swamp sig infinner, och wid Alternativet om Hon skulle rifwas eller hjelpas funno, att hjelp med Reparation wore nödigt att skje, och, att i följe däraf sådana reparationer få påbörjas, som till ändamålet för det närwarande hörde. Hwad gålfwet i Salen angår, hwartill Plankor woro sågade, kommo det då att nästa År omläggas, med all den aktsamhet som fordras för att förekomma Swamp. Hwad takpanelningen angår i Salen skulle en Belon wid Salsmuren, nätt insatt kunna den så stödja, att den ej sjunker. (Här har förmodligen skett en förväxling med ordet Pylon.) Hwad Tak-Panelningen angår som mycket nedskridit både i nedre och i synnerhet de öfre Rummen ansågos de kunna försökas att hjelpas. Twenne gålf i öfre wåningen woro så bögde, att de behöfde uptagas. Taket på Byggningen ditlades 1777 och således för 19 år sedan, anmälte Pastor behöfwas lagas och färgas. Wid öfwerläggningen anförde Murmästaren Dahlström många betänkligheter om murarnas bestånd wid skjeende och skjedde Tryckningar. Sådant är det som ock sätter Pastor i en bekymmersam fruktan för Eldswåda och de därigenom timande förluster både för Honom och Församlingen; Emedlertid anförde Pastor, att hwad bristfälligheter framdeles kunde yppas, sedan det nu anmärkte blefwe werkstäldt, fingo det på Sochnestämmor anmälas, att det till hjelp befordras, så länge ej resolverat är att Byggningen skall rifwas.

Hwad Wälborne Herr Öfwerstelieutenant Schmiterlöw på Olstorp anfördt om entreprenade wid reparationerna meddelades wid denna  frågan, och, när Reparationerna komma at werkställas får härom widare öfwerenskommas. Wälborne Herr Öfwerstelieutenanten skrifteliga yttrande war detta: ”Jag ingår för min del i den nödwändiga och oundwikliga Reparation wid den Corps de Logis af Prestegården, som i går besigtigades, men önskar för min del, att repartition (lika fördelning) i penningar må uträknas, att jag för mina Hemman, på långt afstånd, må undwika körslor och dagswerken, om jag så för godt finner: Denna repartition skjer lättast, om reparation till en pålitlig entrepreneur kan updragas”

Sochnemännen, åsyna witnen till det arbete Pastor låtit göra på Prestegårdens åkrar, bland hwilket är att räkna det, som i förra Protocollet är upgifwit öfwer 120 Sten-Rörs redan skjedde borttagning, som ej utan bifall ansågs, hade nu räknat de ändå qwarliggande Rösen och hade funnit på gärdet näst Gården 101. På det andra därnäst åt Svanholms sidan 89 och på gärdet närmast Sjön 88. Tillsammans 278. Pastor önskade, att Prestegården kunde så förbättras, att desse Sten-rösen kunde komma utur åkrarne. Emedlertid hade, genom detta anförande till Protocollet Högre Rätten wid framdeles skeende Syner någon grund att finna hwad på detta Boställe gjordt är, och däröfwer att till förmon döma.

§ 4.  Wid frågan om Församlingens Fattige gjordes nu wid Fattig-Längden följande ändringar. Den lediga Staten efter afledna Anna i Fattigstugan delades så, att blinde Anders i Lägernäs får den halfwa och således en Hel Stat och ofärdige Drängen Anders i Munkabod den halfwa jämte rum i första Classen och wed af sin Broder, som då slipper att köra wed till Fattigstugan. I Fattigstugan tilläts wid nogesta undersökning om den sökande gamla sjukliga Enkan Anna i Bråtastugan, att inflytta, med fattigdels åtnjutande i 2-a Classen. Om Afskjedade Soldaten Holmbergs dotter, Pigan Cathrina, som war aldeles Blind taltes med all ömhet wid Hännes olyckliga belägenhet, och därest Holmberg ej will hysa sitt barn, så blef beslutadt, att så framt ej någon än mer behöfwande kommer i fråga, så får den blinda Cathrina inflytta i fattigstugan, när rum därtill blifwer, undfående emedlertid fattigdel i öfwersta Classen. Enkan Anna i Klinten upfördes till 2-a Classen och Blomberg lofwades fattigdel på Extra Stat

§ 5.  Waldes till Sexmän: I Vestorps Rote efter Peter Jonsson, Carl Andersson i Vestorp. I Redeby Rote efter Samuel Håkansson i Äsevad, Peter Pehrsson i Hagrida. Till Rotemästare: i Vära Rote efter Daniel Nilsson i Lutarp, Jonas Hansson i Konungsäng. I Redeby Rote efter Johannes Nilsson i Redeby Håkansgård, Johannes Danielsson i Södergården.

Till Fattigföreståndare efter Lorents Håkansson i Lutarp, Jöns Pehrsson i Karstorp. De afträdande betackades för deras beskjedliga upförande till Församlingens tjenst.

§ 6. Wid efterfrågan om Prediko-Embetets och Församlingen Relationer, enligt Kyrko-Lagens 2 Cap. 5. §. Befants rådande wara, till glädje och nöje, iagttagandet af Ömse-Sides Pligter.

Sidst beslöts Sochnestämman med  HERRANS Nådiga Wälsignelses tillönskan.

                                                                                 In Fidem Protocolli

                                                                                 Daniel Cnattingius

Dan. Hörberg, Gottfried Maak.

 

År 1795, den 9 December. Pag. 178 o. 179.

Protocoll, hållit wid Allmänna Andersmässo Sochnestämman med Askeryds Församling d. 9 December 1795.

§ 1.  Upwisades den förda Specialen å Kyrkans Inkomster och Utgifter sedan sidste Maji och befants rätteligen Summerad.

§ 2.  Uplästes sidste Sochnestämmo-Protocollet och underskrefs i Protocolls-Boken. Pastor anmälte härwid hwilka Reparationer som blifwit gjorde, nemligen 3 fenster i Kyrkan och 1 i Sacristian samt deras kostnad.

§ 3.  Wid frågan om de förestående Reparationerna wid Kyrkan fants först, att Kyrko-Cassan ej bör därmed beswäras, utan Materialier af Församlingen framskaffas. Ett förslag uplästes angående Klockstapeln; men befants så widlöftigt, att det ej kunde följas. Nu woro några af Sochnemännen och besigtigade hwad som behöfdes till Taket i Kyrkan, från Altaret ned till Wapenhuset, och angåfwo, att därtil behöfdes Fem Tålfter Plankor á 7 Tum i lilländan, då de äro kantade, 2 Tum tjocka, 9 alnar långa, utom såg-nockorna, gran eller tall. Bjelkar 1. Tolft, 8 Tum tjocka i Fyrkant, 11. Alnar långa. Dessas framskaffande fördelas på det sättet, att en sådan Planka framköres från Helgården och blifwa 5. Helgårdar om en Bjälke. Hwad Klåckstapeln angår hades därom öfwerläggningar med påminnelse, att sådant med det första bör werkställas. Till den ändan skulle Byggmästaren Anders Nilsson i Muggens Qwarn hitkallas att upgifwa förslag och därom öfwerläggas och beslutas om Byggnaderna uptagas i den för de särskildte Sochnestämmor och angelägenheter inrättade Boken.

§ 4.  På den frågan, som från Bredestads Församling gjord, är införd i sidsta Protocollet; att de, i Brannstods Inrättningen wille skilja sig från Askeryd får nu i detta Protocoll införas det swar: att ehuru en wid Häradsrätten gjord Laga Förening borde hafwa bestånd och Bredestads däruti deltagande Hemmanen skulle af Askeryd hafwa största gagn, i fall Eldswåda på det förra stället timar; så må de dock sjelfwe, på sin bekostnad söka detta frånskiljandet wid Häradsrätten, wid hwilket intet är att påminna; men wäl att beklaga, det Annex-Församlingen ej welat bibehålla denna Förening med Moderförsamlingen, då annars de i synnerhet, som lefwa i ett Pastorat gärna wilja wara i Författning, att räcka hwarandra hjelpsamma händer, när olyckshändelser, från hwilka ingen wet hwilken som blir undantagen, inträffa. Det är nu därföre som Askeryds Församling förklarar sig från denna dag wara från Bredestad i anseende till Brannstods-Cassans frånskiljande.

§ 5.  Pastor upwisade såwäl Barna-Lärarens Nils Bergqvists gifna Qvitto å sitt arfwode för sidsta halfwa Året, som ock anmälte det Han intimerat i Avisorna om denna sysslan. De sökande woro wäl 2-ne, nämbligen en wid namn Ekström, och en, Esséen; men, då Pastor upgifwit flera betänkligheter och däremot än vitsordadt, att Barna-Läraren Bergqvist, då Han för ett nycktert Lefwerne, är ännu bäst passande, att taga sig ut med denna lillla Lön, så bifölls Bergqvists bibehållande tills widare, med wilkor af hwad i sidsta Protocollet är infördt.

§ 6.  Wid efterfrågan om Prediko-Embetet och Församlingens Relationer, enligt Kyrko-Lagens 2. Cap. 5. §. Fants, att ömsesides Pligter sökas med glädje blifwa upfylda.

§ 7.  Organisten A. Hesselgren berättade om Sjukhus-Cassan, att Han emottagit 8 Riksdaler, 38 Skilling, 6 Runstycken, men, som ännu några resterande woro, så behåller Hesselgren denna Summa till redowisande wid Wallborgsmässo-Sochnestämman; Och, som nästan hwar Andersmässo-Sochnestämma blifwit klagadt, att ej ljus woro i bänkarne Jule-Ottan, så påmintes än widare därom, att werkställas skulle hwad förr blifwit beslutadt.

§ 8.  Angående de Fattige anmältes, att sedan sidsta Sochnestämman gamla Elin i Rosendahl, som haft del i 1. Classen och gamla Maja i Åmarp, som haft del i 2. Och 3. Blifwit döda; så bifölls: att gamla Elin i fattigstugan får den halfwa, och efter Maja i Åmarp antogs blinde Daniel i Redeby, att få ett rum i andra och ett i 3. Classen. Enkan Lisa i Bäck antogs på Extra Stat i anseende till sitt sjuka barn.

§ 9.  Efter flere gånger gjord begäran kom nu åter Sochne-Mannen Ärlige och Wälförståndige Daniel Andersson i Vestorp och begjärde afskjed från sin, sedan d. 4. Dec. 1784 med mycket beröm hafde upsigt wid de på Kyrkan och Prestegården gjorde Reparationer. Detta kunde nu ej wägras. Han betackades högeligen både af Församlingen och Pastor för ett upförande härwid, som därtill länder, att Hans stadga, ära och granlagenhet förtjenar ett hedrande Minne. I dess ställe waldes Sochne-Mannen Ärlige och Wälförståndige Daniel Nilsson i St. Lönhult med de wilkor, som Sochnestämans Protocoll af d. 4. Dec. 1784 utstakar.

Till Sexmän: efter Nils Pehrsson i Karstorp waldes Anders Andersson i Karstorp, efter Nils Andersson i Venbjörke Johannes Georg Petersson därstädes, efter Daniel Nilsson i St. Lönhult Johannes Niclasson därstädes. De afträdande betackades och de tillträdande önskades lycka.

Sedan således de anmälte Målen blifwit föredragne, slöts Sochnestämman med Herrens Wälsignelses Tillönskan.

                                                                                                   In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

Upläst wid Wallborgsmässo Sochnestämman d. 11 Maji 1796 utan påminnelse eller anmärkning intyga:

Georg Schmiterlöw, Dan Hörberg, Gottfried Maak.

 

År 1796, den 11 Maj. Pag. 180 ff.

Protocoll, hållet wid Allmänna Wallborgsmässo Sochnestämman med Askeryds Församling d. 11 Maji 1796.

§ 1.  Uplästes sidsta AllmännaSochnestämmans Protocoll af. d. 9. Sidstl. December och underskrefs i Protocolls-Boken. Därnäst som Församlingen wid Sochnestämman d. 23. Maji 1794 förordat, att Kyrkowärdskapet ombytes Sochnemännen emellan, så waldes enligt den Rättighet, som Kongl. Majestäts Kyrkolag 26 Cap. 8 §., och hwad anfördt är i Eccles. V. P. 390 af Pastor, med församlingens samtycke, Sochne-Mannen Ärlige och Wälförståndige Jonas Hansson i Kalsvid till Kyrkowärd, och öfwerlemnades till Honom den ena Kyrko-Kiste-Nyckelen, med thy åtföljande answar. Till Kyrkowärden Ärlige och Wälförståndige Anders Pehrsson i Lutarp, som sedan Maji 1785 beträdt denna tjensten förklarade Pastor mycken Tacksägelse för en Aktsamhet på dessa göromålen, som warit Honom mycket hedrande, och gjordt, att Han gång efter annan blifwit ombuden att stå qwar i denna Kyrkans angelägne tjenst.

§ 2.  Härpå blefwo Kyrko-Räkenskaperna, Fattig- och Sjuk-Hus Cassorna genomgångna med alt som därtill hörer och befunnos i god ordning och riktigt formerade.

§ 3.  Om Schol-Cassans Capital, som är utsatt på säker grund och gifwer 5. Riksdalers Interesse för hwart halft år gjorde Pastor proposition, att, i nuwarande ställning, få köpa 10 Exemplar af Nya Testamentet, som utgifwes i Linköping, och kosta 5. Riksdaler tillsammans; och det till sådana Fattiga Barns upmuntran, som hafwa särdeles lust att läsa, hwilket bewiljades.

 

Wid Andersmässo Sochnestämman skulle sedan afgöras om den, som kunde sköta Sysslan och således utbekomma 10. Riksdaler om året. Emedlertid blifwer Bergqvist tills widare boende i Sochnestugan, och Han, såwäl som V. Corporal Hellberg, som har förtroendet nekar intet att taga emot Barn att underwisa, men 5. Riksdaler för Sommar-Termin få anwändas att därföre köpa den ofwannämnde 10. Expl. af Nya Testamentet.

§ 4.  Angående Reparationerna wid Kyrkan war intet som hindrade, utan de kunde företagas. Tiden bestämdes till nästa Junii Månad, hwarom lyses 8 dagar förut. Daniel Nilsson i Stora Lönhult åtog sig wara Förestyrare, mot ett arfwode af 4 Riksdaler, som med Församlingens bifall får tagas ur Kyrko-Cassan. Han äger då, att kalla så många dagswerken som kan behöfwas att Kyrkan blir Teldad och Grafwarne öfwerteldade på En Wecka.

Angående Kyrkostapeln stadfästades det gjorda walet af Anders Månsson i Bötteryd till Byggmästare, som ej kan komma hit förr än efter Julii Månad. Han hade uppgifwit hwad Spik som behöfdes och hwilken lofwades inköpas då penningar skulle få tagas ut Kyrko-Cassan. För öfrigt hwad i denna fråga förekommer lemnas till öfwerläggning wid Församlingens sammanträde, som framdeles äskas. Hwad den sönderbrutna Stolen på Läktaren angår lagas den af dem som där hafwa sitt Rum, hwilka i anledning af ett i denna sak förr hållit Protocoll, äga att utaga 2. Skillings pligt af dem, som obehörigt sig där intränga.

§ 5.  Pastor gaf tillkänna, huru en Eldswåda, som utbrutit på Prestegårdens Byggning d. 17 sidstl. Martii förordsakat Honom mycken omtanka, att ej genom Pastors försummade upmärksamhet därpå något oundwikeligt swårt skulle, genom Eldswåda upkomma. Han hade därföre rådfrågat både Byggmästare och Murmästare och alla gifwa föga hopp, att med Reparation hwarken Församlingens eller Pastors gemensamma förmon winnas kunde, hwilket dock bör wara det ändamål, som sökes; ty Pastor har wäl ock det begäret att få wara Lycklig: men alt i den förening med Församlingen, som därtill är oundgängelig. Nu, då wid denna Sochnestämma det ämnet skulle förekomma huru de flera Reparationer, som i Sochnestämmo-Protocollet förledne Wallborgs-Sochnestämma utsättes, skulle werkställas; så har intet säkrare Råd funnits än, att upgje å ena sidan de skjäl som rådde till Reparation, och å andra sidan de, som rådde till Nybyggnad.

Församlingens och Pastors hela förhållande å dessa 12 åren har gått därpå ut, att det tydeligen wisar, att wi gemensamt trodt, att Hon skulle kunna repareras. I den meningen blef enligt Syne-Rätts och Sochnestämmo-Dom Köket upbygt 1786. För Pastors enskilda del skulle Han önska än, det Han önskat förr, att Byggningen kunde lagas med säkerhet, Men, å andra sidan förekommer en den största betänklighet, genom Murarnes opålitlighet, hwilket nödwändigt förorsakas genom en sjunkning, som en af swamp så angripen undre wåning hafwer med sig. Om nu Gålfwet i Salen skall i Sommar omläggas, hwartill torra Plankor redan äro i beredskap, så fordras därwid den yttersta grannlagenhet om swamp skall förekommas, hwilket ändå frugtas wara mycket osäkert. Om Panelningen i öfre Rummen kunde nedsänkas, frugtas att sådan nedsänkning skulle lända än mera till Murarnes Tryckning. Om Beloner skulle sättas i Salen och på Wäggar och de nedra Kamrarna torde de skridna Panelningarna med all omkostnad dock ej kunna hjelpas. Wid alt är ock att ärinra om Taket, dess Rödfärgning och framdeles omläggning. Skulle Församlingen falla på den tanken att bygga Nytt; så, ehuru wäl det är att förmoda, att Timber därtil finnes i den så kallade Assjö-Wällde; så blefwe omkostningarne ändå betydeliga.

Twänne förslag wore att påtänka wid Byggnaden: antingen att en sådan underbyggnad kunde werkställas, att man finge nyttja den Öfwra Wåningen aldeles sådan, som den är nu, och hwilken tyckes hafwa ett aldeles oskadadt timber. Det andra förslaget wore att bygga aldeles nytt och det 1-o efter Lagarnes föreskrift, och 2-o kunde wid Nybyggnad utrymme blifwa till en beqwäm byggning för framtiden och för hwem som hälst där kunde komma att bo, så hindrade ingen Lag sådana prof som kunna wisas af en Församlings ynnest och kärlek.

Skulle en helt och hållen Ny Byggnad blifwa beslutad; så proponeras till Byggningen en annan plan än den Hon nu äger, som ock kunde så försigtigt prepareras, att olägenhet af swamp kunde förekommas. Emedlertid hade det med sig, att flera både Pastors och Bredestads Församlings Hus kunde komma att flyttas, hwilket ej eller utan sin swårighet kunde skje. Pastor kunde ej eller under nybyggnaden på annat sätt få bo, än i den nu warande, som då kunde få stå, och sedan tillika med Kök och alt, som kunde försäljas bortauctioneras Församlingen till hjelp wid omkostningen.

Men, då wid en sådan öfwerläggning som denna 2-ne frågor hafwa så gemenskap med hwarandra, att de ej aldeles kunna frånskiljas, nämbligen 1-o huru man skulle bygga och 2-o om Nybyggnad skall skje? Så märkes nog, att det både skulle blifwa alt för widlöftigt att nu öfwerwäga alt som hörde till den första frågan, och kan ej skje förr, än en pålitlig Byggmästare gjordt sina wäl öfwerlagde förslag. Därföre tyckes bäst, att frågan om sättet fördröjes, antingen till Andersmässo-Sochnestämman, eller, om så påfordras till någon Extra, då en Byggmästare kunde wara tillstädes. Men, då det i dag önskas få afgjordt, antingen de beslutade Reparationerna skola werkställas eller aflåtas i anseende till förestående nybyggnad och det som skjer önskas skje med den känsla för hwar och en som skall bygga, att Han fritt får säga sin Tanka, så begärdes i denna delen Omröstning, hwarwid wid gårdens nämnande den, som äger Rättighet därtill låter antekna: om Han will, att Prestegårdens Byggning antingen skall repareras eller byggas Ny!

Hwarpå skreds till omröstning hwilken, sedan den war werkstäld, befants, att af alla de närwarande, någon undantagen beslöts: Att Bygga: hwarigenom första frågan blef afgjord.

Sedan öfwerlades i allmänhet om omständigheterna, nämligen Planen, att på högden af gården där Kamrarna nu stå, tyckes wara den bästa, och antogs wilkorligen, nämligen att Bredestadsboarna åtaga sig jämte Pastor att flytta hwar sina Hus, som, nu stå i wägen. Tiden, då hela Byggningen skulle kunna wara färdig nämndes till Hösten 1798. Under hela Nybyggnings-tiden skulle nu warande Kök få nyttjas så länge tills Pastor fick inflytta i behöfwande Rum i nya Byggningen, eftersom gamla Byggningen skulle nedtagas, att Materialierne kunde hwar på sitt ställe få anwändas. Wid nästföljande Sochnestämma skulle frågan: Huru det skulle byggas, afgöras, efter nu hela den omständigheten ej kunde i all sin widd skärskådas.

§ 6.  Brannstods-Cassans föreståndare hade hos Pastor uppgifwit sina betänkligheter rörande olyckshändelser med Eldswåda, hwilka till sitt innehåll uplästes. Sådant öfwerensstämde med den önskan, som Pastor gjordt till Protocollet, under d. 23. Maji 1794, att wi måtte wara betänkte på att skaffa de Eldsläckningsämnen, som lyckligen och till Mänsklighetens bästa äro uptäckte. Herr Handelsman Collin i Spelhester hade i denna delen lofwat att gifwa både förslag till Spruta, och utreda för hwar och en om Eldsläcknings Ämnets beroende, som är uptäckt wara följande, nämligen: 8 delar lera, 1 del koksalt, en del grön Vitriol, alla wäl torkade, fint malde och på det nogesta blandade. Pastor hade tänkt föreslå om Han, på Församlingens bekostnad kunde få upköpa en Spruta från Östergöthland, som kostar 3 Riksdaler, så kunde sedan när hon kommer hit, den få eftergöras; men som Herr Collin lofwat upwisa Modell, så wäntades snarare därpå. Emedlertid, hwad Brannstods-Inrättningen angår är angeläget, 1-o att Årliga beslutade Huse-Syner werkställes: 2-o Husen ej för tätt Byggas, 3-o Att åtminstone Stege wid hwar gård finnes, och om möjligt är Spruta och Hwiska.

§ 7.  Hwad Sochnestugan angår, befants, att den borde särdeles lagas till golfwet och bifölls, att det skjer när Kyrkan Teldas, då det af det där befindteliga Teldet något dugligt kan wäljas och nyttjas.

Angående Weden till Sochnestugan, så, emedan Församlingen behöfde warma wid sina Sammankomster, och Bergqvist ännu har någon del af Barns underwisning om händer, nämligen deras, som till Honom fattat förtroende, och det är nyttigt att Han bor i Sochnestugan och nära Kyrkan, i anseende till hwad som wid allehanda tillfällen kan till betjening behöfwas; så beslöts: att därmed skulle blifwa efter wanligheten.

§ 8.  Angående Weden till Fattigstugan, då wid Sochnestämman d. 5. Dec. 1785 war lofwat att 4 Enbets-lass skulle framköras från hwar Helgård, eller ock skulle 4 Skilling för hwart Enbets-lass uttagas af Rotemästarna; så, emedan Fattigstugan blifwit sedan omlagad och warmare gjord, så beslöts nu, att 1-o alla Rester skulle owedersägeligen framköras; men 2-o sedan Ett Twåbets-Lass eller Twå Enbets-Lass af hwar Helgård årligen framköres och Rotemästarna detta noga efterse, då det troddes blifwa tillräckeligt.

§ 9.  Hwad inflyttning i Fattigstugan angår, kunde ej möjligen nu mer, än En intagas, och det lofwades, att Blinda Pigan Catharina Carlsdotter fick intagas i Fattigstugan. Carl Nilsson i Stora Lönhult Lillgården tillsades, att hafwa sin Arma Swåger Bengt Isac i wård, om Rättegång wille undwikas. Den fattige Blomberg skulle hafwas i minne till annan gång. Ingrid i Skogsholmen antogs på Extra Stat.

§ 10.  Enligt Kyrko-Lagens föranledande efterfrågades, om Församlingen i gemen eller någon i synnerhet hade något att påminna emot Prediko-Embetet? Men swarades att ömse sides Pligter söka att upfyllas.

§ 11.  Till Sexman i Vära Rote waldes Nils Carlsson i Vära efter Jonas Andersson i Lutarp. Till Rotemästare i Vestorps Rote Peter Larsson i Hultarödje. I Karstorps Rote till Rotemästare Lars Rydberg i Ingevallstorp efter Johannes Larsson i N. Holma.

Sochnestämman beslöts med Guds Wälsignelses tillönskan.

Närwarande Sexmän:

Anders Andersson i Karstorp, Jonas Andersson i Lägernäs, Carl Andersson i Vestorp, Johannes Niclasson i St. Lönhult, Johannes Petersson i Venbjörke, Peter Pehrsson i Hagrida, Jonas Andersson i Lutarp.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     Daniel Cnattingius

Upläst wid Andersmässo Sochnestämman den 30 Nov. 1796.

Georg Schmiterlöw, Dan. Hörberg, A. M. Bergström, Gottfried Maak.

 

År 1796, den 30 November. Pag. 186 ff.

Protocoll, hållit wid Andersmässo Sochnestämman med Askeryds Församling d. 30 November 1796.

§ 1.  Uplästes Specialerne för Kyrkans Inkomst och Utgift sedan d. 1. Maji riktigt Summerad. Äfwen frågades om något war att påminna om Prediko-Ämbetets förwaltning, hwarpå swarades, att ömsesides pligter upfyllas.

§ 2.  Anmältes om Församlingens Spån-Cassa att den war den 12 Dec. 1791 wid Sochnestämman 25 Riksdaler, 11 Skilling, 9 Runstycken, hwartill då årliga Räntan á 5 procent lägges så utgör Cassan omkring (?) Riksdaler hwilka Sven Carlsson i Redeby innehafwer tills de påfordras.

§ 3.  Sidsta Wallborgsmässo Sochnestämmo Protocoll förut justeradt och upläst underskrefs i Protocolls-Boken; och i anledning däraf öfwerlades först om Kyrko stapeln hwarom Pastor anmnälte att den antagne Byggmästren Anders i Bytteryd i September Månad börjat Reparationerna, så långt de framskaffade Materialierne tillåtit. Han hade låtit ingifwa ett förslag, hwilket uplästes och häraf befants, att Han till fullföljande ansåg wara nödigt att framskaffa 7 Tålfter och 4 st. Plankor eller 88 Plankor, 8 Alnar långa, 2 Tum tjocka samt 26 Tålfter bräder, 8 Alnar långa, 2 Tum tjocka och 8 Syllar 18 Alnar långa. I arfwode hade Han begärt för sig 25 Riksdaler, och att få en Legd Karl till hjelp stadigt hos sig. Pastor anmälte, att efter detta arbetet wore börjadt, wore det wäl om det kunde få fullföljas, att man i det afseendet wore säker.Församlingen har nu hört Spån-Cassans Summa, och som den af alla i Församlingen wore sammanskjuten; så kom det an på Församlingen, att därom Disponera. Församlingen tog allt detta i öfwerwägande och beslöts: att Spån-Cassan skulle få anwändas till Materialiernas upköpande; men alt arfwode till Byggmästaren och den Han har till hjelp skulle tagas ur Kyrko-Cassan. När således Pennningar äro att tilgå upköpes Materialierne genom Daniel i Lönhult efter det beting, som nu gjordes, och lagas, att år 1797 Klåckstapeln blir i fullkomligt godt stånd. Anders i Bytteryd antogs till Byggmästare.

§ 4. Angående Prestegårdens Byggning hade Församlingens respective Ledamöter wid sidsta Sochnestämman d. 11. Maji enligt däröfwer förde Protocolls 5. §. tagit Sitt beslut att därstädes bygga. Sedan frågan nu wore, huru det skulle byggas hade wäl Pastor låtit afcopiera Ritning på sådana Prestegårdsbyggningar, som nu för tiden bygges och äro upförde i Mjölby, Örtomta och Skärkind, och kende Församlingen hwad i Ekesjö Prestegård ej längesedan är wärkstält.

Härwid ärindrade Pastor sitt wid förra Sochnestämman upgifna Project med afseende därpå, att få bibehålla det År 1786 nybygde Köket, att få gagn af den 1789 skjedde Brädforingen, att, undwika för många rubbningen med flyttning af Hus och hafwa bästa gagn af befinteligt godt Timber och Materialier m.m.. Härom hade Församlingens Byggmästare, sedan Han tillika med Pastor besigtigat Logen till Prestegården warit omtänkt och war det Daniel Nilsson i St. Lönhult som därom inlemnadt följande Skrift och Förslag så lydande:

”Efter flera Ämnen och villrådiga förslag om Prestegårdens Byggning torde blifva i fråga; alltså hafver jag haft mycken eftertanka om, huru och på hvad sätt skulle vara lättast och minst kostsamt för Församlingen och dock beqvämligt till Boningsrum för närvarande Probst och Pastor äfven som torde för framtiden och efterkommande blifva nöjaktig; så vore, att den nu varande öfvervåningen, som är både prydeliga rum uti och så godt som ny till väggar, panel och golf samt dörrar och fönster vore bäst begagnelig att nyttja dem sådana de nu äro. Altså vore minst kostsamt både uti dagsverke och skogens besparing, att bygga nytt under-rum efter samma vidd som förr och nyttja det kök som nu är.

Fast den nu varande byggningen är dels af svamp, dels af oriktiga grundstenar sjunken, kan den Planen hvarpå den nu står ej förkastas, utan länder mera till uplysning, att bettre iagttaga de mått som kunna sådana fel förekomma.

Att sätta Nytt Timber i Under-rum efter noga märke är ingen frugtan till framtidens ägande bestånd.

Till sådan Byggnad föregifves behöfvas Timber af 17. Alnars Längd, 4 Tofter af 13 Alnars längd 6 Tolfter. Tillsammans 10 Tolfter. Panel sparrar 1 Tolft. Bräder till Tak 40. Tolfter, hvartill föreslås att 12 Tolfter Sågstockar fordras.

S. Lönhult d. 29 Nov. 1796.

     Daniel Nilsson

 

Det verkar osannolikt att en enkel odalman kan ha åstadkommit denna inlaga. Kan möjligen Daniel Nilsson vara bulvan för adeln i församlingen? Lägg även märke till stavningen med enkelt v, ett stavningssätt som inte ens Cnattingius ännu har lagt sig till med, trots hans i övrigt ganska moderna språkbruk.

Nu, medan Stapelens lagning war för nästa År beslutad, och Församlingen ej, på ett och samma År kunde medhinna båda delarne, så proponerade Pastor, att till nästa Wallborgsmässo Sochnestämma Församlingen täcktes taga denna saken i öfwerwägande, att hwar och en fick noga besinna beståndet med byggnaden för framtiden, på det sättet, som nu projecteradt är, så att ingen beskyllning om förhastande i Beslutet måtte i framtiden upstå.

Hwad i denna delen blifwit anfördt tog Församlingen i öfwerwägande till sitt fria wal och upskjöts i öfrigt till nästa Wallborgsmässo Sochnestämma Hufwudsakliga öfwerläggningen, hwarom nu endast början war gjord. Men, för att få torra bräder kunde Församlingen ej annat än finna bäst, att nu i winter köra till Sågen Furustockar af gården, hwilket skulle werkställas efter den Listan, som upgifwer 39 11/16 Hemman till Prestegårds-Byggnad, och skulle Daniel i St. Lönhult såwäl härom pålysa som ock wara närwarande då Sågtimbret skall huggas, hwartill beqwämaste tiden skulle wäljas och 2-ne dagar utsättas.

§ 5.  Pastor gaf wid handen innehållet af ett från Herr Assessor  Wåhlin i Jönköping ankommit Bref och frågade 1-o om Församlingen wille bidraga till flera Frisängar? Därpå swarades att i sådant wille man ej ingå. 2-o om Församlingen wille gå in i afgift af 1 Skilling af hwart oförmedladt Hemmantal till aflöning af en Expeditions Chirurgus? Därpå swarades, att som det är för långt härifrån och till Jönköping, så kunde man ej ingå i en sådan afgift. I öfrigt hwad Sjukhuscassan angår, så fingo wid Samlingar 13 af hwad som gifwes till de Fattige tillslås till denna Cassan.

§ 6.  Församlingen ärindrades om de flere Sammankomster som äro håldne för den arme gamle Betjenten Lars Blombergs hjelp i Redeby och bewiljades nu, att Han skulle få intagas i Fattigstugan. Betalning skjedde för stället där Han warit á 3 Riksdaler, 40 Skilling. Han får ½ Stat och en Fattigdel i 2. Classen och en på Extra Stats, och dessutom af Församlingens Fattigcassa i Kyrkan hwad som nödwändigt behöfdes. Som många ännu restera med Wed till Fattigstugan för de sidst förflutna åren af 4 Enbetslass på Helgården, så wäntade Församlingen, att dessa innan Jul fullgöra deras skyldighet. I widrigt fall ägde Rotemästarna Rättighet, att uttaga den Pligt som Församlingen en gång fastställt å dem som detta försummar.

§ 7.  Organisten Hesselgren anmälte om Sjukhuscassan att Han emottagit 7 Riksdaler, 2 Skilling och utgifwit 1 Riksdaler 16 Skilling. Hwad Jule-Ljusen angår, så i anledning af det högre pris, som är på Talg, begärde Han ½ Riksdalers påökning, hwilket för i År bewiljades.

§ 8.  Pastor gaf Församlingen tillkänna, att i anledning af Prestmötets beslut och Högwördigste Herr Doctorn och Biskopens m.m. tillsägelse därom hade Han tillsagt Kyrkowäktaren Stubbe, att hädanefter ej gå med Käppen i Kyrkan. Detta har ock wunnit Församlingens bifall och åtnjuter Stubbe sin wanliga Lön.

§ 9.  Sexmän ombyttes i Vestorps Rote, Carl Carlsson i Vestorp i stället för Carl Andersson, flyttande till Redeby. Till Rotemästare, Anders Hansson i Kättilstorp i stället för Anders Jonsson i Kalsvid.

Sist slöts Sochnestämman med Guds Wälsignelses tillönskan:

År och dag förr skrefne.

Närwarande Sexmän: Anders Andersson i Karstorp, Johannes Petersson i Vennebjörke, Johannes Nilsson i St. Lönhult, Nils Carlsson i Vära.

                                                                                               In fidem

                                                                                     Daniel Cnattingius

Åter offenteligen upläst på Walborgsmässo Sochnestämma, d. 15 Maji 1797 utan påminnelse eller anmärkning.

Dan. Hörberg, Gottfried Maak, Hans Hagström, Jonas Hansson.

 

År 1797, den 15 Maj. Pag. 190 ff.

Protocoll, hållit wid Allmänna Wallborgsmässo Sochnestämman med Askeryds Församling d. 15 Maji 1797.

§ 1.  Då Rusthållaren och Nämnde-Man Ärlige och Wälförståndige Hans Hagström i Hagrida haft Kyrkowärds-tjensten i 3 år, hwilken, Han på ett hedrande sätt förestått, Pastor ej kunnat undgå att nämna: Han äfwen nu begärt endtledigande därifrån; så waldes på sätt, som Författningarne tillåta, Nämndemannen, Ärlige och Wälförståndige Johannes Gabrielsson i Ägersjö. Den afträdande betackades på det högsta; och den tillträdande öfwerlemnades den ena Kyrko-Nyckelen med thy åtföljande answar samt tillika en Längd på Kyrko- och Fattig-Cassans utlåningar lika med den som i Kyrkocassan förwaras.

§ 2.  Sedan företogs till öfwerseende Kyrko- och Fattigcassans Räkningar, och fants alt i den ordning, att hwilken som hälst dem reviderar finner alla antekningara riktiga och kan med noggrannhet Summerade. Kyrkocassans Saldo war nu 445 Riksdaler, 1 Skilling, 5 Runstycken, och Fattigcassans 111 Riksdaler, 26 Skilling, 3 Runstycken. Därnäst upwistes Sjukhus-Cassans Räkningar redan af Herr Handelsman Collin underskrifne, hwilken nu till förräntande innehafwer denna Cassans Saldo 56 Riksdaler, 9 Skilling, 5 runstycken, hwarpå Hans Revers kommer, att i Kyrko-kistan inlemnas.Hädanefter inlemnas till denna Cassa hwad sidst beslutades, nämligen 1/3 af det som samlas wid alla tillfällen åt de Fattige och tillika hädanefter alla Lazaretts Öfwerskotts-Medel, som möjligtwis kunde blifwa, men den wanliga 2 styfwers afgiften för hwar och en som fyllt 15 år uphörer.

Brandstods-Cassans nu warande Föreståndare Sochnemännen Sven Jacobsson i Ingevallstorp och Pehr Jonsson i Ägersjö begärde, att till nästa Sochnestämma 2 andra i deras ställe skulle nämnas, och waldes därtill rusthållaren Nils Andersson i Karstorp och Måns Larsson i Hagrida och göres Räkningen nästa Andersmässo Sochnestämma. Emedlertid skulle Spån-Cassans Medel få inlemnas att förwaras i Brandstods-Cassans låda och af Byggmästaren Daniel Nilsson uttagas hwad som behöfdes. Af Sven Carlsson i V. Oroen lemnades nu till Daniel Nilsson 25 Riksdaler af denna Cassa och det öfriga lemnas sedan Räkning blifwit formerad

§ 3.  Sochnestämmo-Protocollet af. d. 11. Maji 1796 upgifwer i sitt sammanhang ordsaken och Församlingens enhälliga beslut att bygga i Prestegården och därföre fördes än dess innehåll till minnes. Sochnestämmo-Protocollet af d. 30. November samma år innehåller grunderna till den öfwerläggning, som nu företogs. Därpå stadnade Församlingen enhälligt i det beslut: Att, på gamla Planen upbyggga Prestegårds Sätes-byggning, efter Lag, samt på sin bekostnad, af wälwilja för nuwarande Pastor nedtaga och upsätta nu warande Öfre Wåningen, som, i Doctor Bohnsachs Tid upfördes; men med det uttryckliga förbehåll, att denna öfwerwåning, såsom öfwerlopps-byggnad, hwarken nu eller i framtiden kommer Församlingen till Last; hafwandes Församlingen af tillgifwenhet för nu warande Pastor lofwat att bestå hela första upsättningen, med insättning af nu warande dörrar, fenster och panelningar; då däremot Pastor åtagit sig, att på sin bekostnad låta upsätta Kakelugnarne i den öfra Wåningen, äfwen som att Pastor, sedan den af Församlingen sig åtagne Nybyggnad blifwit Honom Lagligen tillsynt för dess wid magt hållande answarar: Liksom för Öfwerlopps-byggnaden eller Öfwerwåningen, hwars underhåll och reparationer nu och framdeles Församlingen sig afsagt.

Wid upläsandet af Protocollet taltes ett och annat om det nu warande Köket, utan att annat afgjordes, än hwad som är infördt i Protocollet af d. 11. Maji 1796.

Den andra frågan war att wiss Längd skulle fastställas angående deltagandet efter förmedladt eller oförmedladt Hemmantal: och, fast man nog kände hwad Författningarna innehålla om förmedlade hemman, så tyckes att deras förmedlande wisar deras mindre godhet, och såsom sådana beräknas de äfwen i Pastoraliernes utgörande. Wid öfwerläggningen härom stadnades i det beslut: Att Förmedlade Hemman, som utgöra Prestegårds byggnad innom oss skulle lindras i samma Mohn, som de lindras wid Pastoraliernes utgörande: Dock förbehölls uttryckeligen, att detta beslut ej måtte lända till något prejudicat för framtiden.

Daniel Nilsson, som Församlingens Man åligger, att härwid hafwa bestyr om alla körslor och dagswerken. Det förbehåll är dock gjordt, att, wid uptimbringen wissa Karlar få stå up, att wara answariga hwar och en för sina Knutar.

§ 4.  Församlingen hade lånt af Kyrko-Cassan d. 30. April 1796 1 Riksdaler, 28 Skilling wid Takets repararerande i Prestegården. Äfwen war lånt i wägdelningsfrågan och till Fullmägtigste 8 Riksdaler, 5 Skilling,som gör 10 Skilling, 1 Runstycke på hwart Hemman på Smålands-sidan.

§ 5.  Sochneskräddaren Nils Svensson i Dumstorp hade anmält sig wilja slippa till Michelsmässan, hwarföre inga hinder kunna läggas, utan får detta göromål anses såsom ledigt till andra sökande, hwilka kunna sig anmäla.

§ 6.  Sedan wid förra Sochnestämman beslut war tagit att Stapelen skulle lagas, så skulle det werkställas och därom anstalt göras enligt föregående Protocoll.

§ 7.  Beslöts, att gamla torpare Hustrun Maja Pehrsdotter i Galnarp, känd som sjuk och fattig får fattigdel på Extra Stat.

§ 8.  Till Rotemästare tillsattes Carl Svensson i Redeby, Johannes Carlsson i Lägernäs och Johannes Jonsson i Brokafall, hwar och en i de Rotar de bo.

Sochnestämman slöts med Guds Wälsignelses tillönskan. År och dag förr skrifne.

                                                                                 In Fidem Protocolli

                                                                                 Daniel Cnattingius

H. G. Schmiterlöw, G. Schmiterlöw,

J. Leczinsky, Dan. Hörberg.

 

År 1797, den 27 November. Pag. 193 ff.

Protocoll, hållit wid Allmänna Andersmässo Sochnestämman med Askeryds Församling, d. 27. November 1797.

§ 1.  Reviderades Kyrkans Räkenskaper och befunnos wara riktiga. Då Klockestapeln nu blifwit satt i det stånd, som är att se; så upwistes Räkningarne därföre, hwilka i Specialen äro uptagne. Anders Månsson i Bytteryd hade fått sin betingade betalning. Sochnemannen Daniel Nilsson i Stora Lönhult som på alt möjligt och oförtrutit sätt biträtt wid detta arbete, begärde härföre ett lindrigt arfwode, som bewiljades ur Kyrko-Cassan, af hwilken Cassa de för Stapeln ännu obetalda kostnader få tagas. Spån-Cassans Räkning war nu upgjord och wisades, att alt hwad i denna Cassa warit, åtgått, enligt i Brandstods-Cassans Kista nedlagde Räkningar. 7 Tolfter bräder woro med Församlingens samtycke lånte af Prestegårdens bräder, hwilka delades på 74. Oförmedlade Hemman gör ett bräde på Hemmanet och 6 Runstycken att betala öfwerskottet, hwilket wid Prestegårds byggnaden anwändes. Fråga hade warit, att nedsänka Klåckorna men beslutet därom lemnades tills widare, endast att nästa År några än bristfälliga sträfwor med spån betäckas, hwartill både Spån och Spik finnes.

§ 2.  Sochnestämmo-Protocollet af ds. 15. Maji sidstledne uplästes, och, i följe af dess 3 punct kom nu att öfwerwägas hwad med Prestegårds Byggnaden gemenskap ägde. Pastor begärde härwid, att få till Protocollet föra hwad Han tänkt om de Inkast som Honom blifwit gjorde och anförde följande:

”Efter den Eldswåda, som yppades å Prestegårdens Byggning i Martii Månad 1796 befarad upkommen af nedtryckta Murar kom Respective Församlingen öfwerens wid Allmänna Sochnestämman d. 11. Maji därpå följande, att hwila med Reparationer. Wid Sochnestämman d. 30. November samma år upgaf en af Församlingens Ledamöter till Protocollet ett Förslag, om hwilkets besinnande ett halft år war gifwit till d. 15. Maji sidstledne. Nu, då frågan blir huru mycket Timber skall huggas, anhåller jag, att i Conformite (överensstämmelse) med hwad beslutadt är få lemna Swar på Twänne Betydeliga Inkast.

     1-o Säges det, att Efterträdare, som kommer till detta Pastorat ej torde finna sig Nögde att wara bundne till Öfra Wåningens underhållande. Men, mig will gärna förekomma att tänka, att ingen Pastor här kan annat, än i detta afseende wara Nögd, 1-o När Laga Rummen äro i godt stånd, och 2-o, När Han under samma Tak har utrymme för Sig och de Sina och 3-o, När man ser af Prestegårdens Huse-syns längder, att, hwad en Företrädare påkostat Limis (det yttersta) af Syne Rätten till ärsättning till den som är Företrädarens Rättsinnehafware.

     2-o. Säges det, att mycket blir wid Byggningens återupsättande odugligt af nu warande inredningen i Öfra Rummen! Detta kan, efter Rådfrågan med dem som hafwa byggt icke nekas; men, så kan aktsamhet wid nedtagningen skona mycket, när man ärnar nyttja det, och, fast något blir skadadt, så är ändå en full wiss Sak, att Församlingens kostnad detta oaktadt blir hälften mindre, än om alt skulle göras nytt. Det skulle wara en oroande syn att se, om de så mycket goda Materialierna, som i öfra Wåningen finnes, tillkomne dels af Församlingen, dels af mina företrädare, dels af mig, ej fingo till Prestegårdens både prydnad och förmon anwändas, när, sedan jag kom hit, skog har blifwit nyttjad till det 1786 upbyggde Köket och Skog har blifwit huggen till Byggningens Brädforing, alt på Prestegårdens ägor. Därföre, när Byggningen nu ej föres på Ny Plan och ej aldeles Nybyggnad göres; så är wisst mycket brukbart, hwartill Prestegården har största Rätt.

När nu församlingen är öfwertygad, att bygga alt nytt skulle komma å dubbel kostnad; så hade jag enteligen bordt förklara min wördnadsfulla och ärkänsamma Tacksägelse för Respective Församlingens Beslut wid förra Sochnestämman. Jag wet så litet som någon annan Dödelig min Lifstid. Den kan blifwa kort, den kan blifwa mångårig. Jag wet bäst huru mina tillgångar och nödwändiga utgifter swara mot warandra. Jag har warit bedröfwad af de gjorda inkasten och af den kostnad som mig skulle förestå. Men Förlusten är ur mitt Sinne, wid öfwerläggning någorlunda undanrögde och den kostnad, som ej kan undwikas, hoppas jag att en Mild Försyn gifwer mig tillgång till, att efterhand bestrida. Då någon skall bygga lär man ej få anse saken alt för lätt, men ej eller alt för swår. Förenade krafter göra i all ting det mästa. Ibland timligt alt skall jag anse Församlingens Ynnest, Kärlek och Förtroende som den gladaste förmon. Daniel Cnattingius”.

Därnäst upwisade Pastor Synelängden af d. 22. Oct. 1786 och ärindrade om sin åtagna förbindelse. Han upgaf en Ritning på Byggningen sådan som Hon nu är och utmärkte hwarest 4. alnar skulle tillskarfwas, huru Köks-spiseln skulle komma ganska obeqwämt och grundwalen därtil osäker. Huru en hwälfd källare går under det stället där Köks-spiseln skulle sättas; Huru det ej kunde hjelpas under 3 Skorstenar; Huru alla Eldstäder blefwo rubbade genom denna ändringen. Sedan detta war wisadt anhölls, att det skulle få upläsas hwad Sochnemannen Daniel Nilsson i St. Lönhult angående Timberhuggningen föreslagit.Det wisade Proportionen, om nytt och gammalt skulle nyttjas, eller om aldeles nytt skulle brukas med alla sina omkostningar, och fants det sednare bestyrka hwad redan sagt är.

Detta gaf Församlingen anledning till en ny öfwerläggning. Då Twistemål om det bästa och det rätta för nu och framtiden af flera af Församlingens Ledamöter förmärktes, och det af dem påstods, att med Någon Stark och Hufwudsakelig Reparation /Eft. Prot. Af. d. 12. Maji 1795./ kunde Byggningen ännu i många år hafwa bestånd; så proponerade Wälborne Herr Öfwerstelieutenanten H. C. Schmiterlöw på Olstorp Reparations frågan till öfwerwägande, hwarmed Wälborne Her Capitaine G. F. Schmiterlöw på Askeryd sig förenade och Herr Camrer Leczinsky för Herr Grefwe Bondes Gods.

Sedan då församlingens Ledamöter börjat frågan, så anförde Pastor, att, som Plank woro framkörde till Salsgålfwet, och swampen nu aftagit sedan dikning omkring Byggningen och öpna dragrum äro under gålfwet, och, sedan Bräder till Takets förbättrande finnas, kunde näst instundande år å den beqwämligaste tiden denna Reparation företagas, anmärkandes, att, i anseende till den omnämnda Skarfningen af 4 alnar kunde det hända, att, om Församlingen byggde Ny Öfwerwåning och behöllo den undre torde Byggningen hwarken blifwa bättre eller säkrare för framtiden än Hon kan blifwa genom en sådan Reparation, där alla dess felaktigheter, särdeles murarnas kommo, att i möjeligaste måtto afhjelpas.

Sedan alt sådant förewarit stadnade Församlingen i det Beslut, att i Wår, sedan Pastor apterat i en annan Nybyggnad några Rum, där Han med de Sina kan bo, så låter Församlingen Reparation börjas och företagas på alt hwad Reparation tarfwar och fortsättert den sedan, utan att därmed drager för långt ut på tiden.

Herrar Possessionater yttrade härwid all Ynnest och Godhet och lofwade Hela Församlingen: En i alla afseenden Pålitelig Reparation.

Murmästaren Danielsson i Ekesjö wäl känd för säker Murning skulle få hitkallas att ombesörga Murarna, att de blefwo Säkra. En Kakelugn i Salen jämte Spiseln och en Kakelugn äfwen af Kakel i Pastors Egen Läskammare samt Rappning af Ler m.m. i Salen och några Kammare lofwades. Daniel Nilsson i St. Lönhult skulle få pålysa hwad till körslor och dagswerken behöfdes, och Pastor skulle få inkalla Församlingen wid dessa frågor, som af Församlingens Sexmän kommer till werkställighet, och hwaraf nu projecterades 2 ståckars körande af gården till Sågen, och det öfriga alt som det betarfwas.

Pastor anser med Wördnad och Ärkänsla den Ynnest och Bewågenhet, som Församlingen Honom härutinnan bewist och bewisar.

§ 3.  Pastor wisade af de förra Husförhörs-Längderna, att sedan 1784. Gamle Ryttaren Edberg född 1714. och dess Hustru Lisa Andersdotter född 1719. warit i denna Församling. Deras bedröfliga belägenhet beskrefs, och jämte det de skulle få inflytta i Fattigstugan bewiljades att de skulle få upföras på Extra Stat, men åtnjuta hwardera lika del med dem, som äro i 1-a Classen. Och, då det sammanskott, som Församlingen härtill gjordt för de Fattige befinnes otillräckeligt, så beslöts, att 2 Skålpund Mjöl, hälften Råg och hälften Korn, 1 Kappe ärter och 4 Skilling i penningar skulle utgöras af Hemmanet. Förtekningen på de Fattige uplästes och några mindre åldriga och kropsliga utstrukos. Niclas Ericsson i Ägersjö waldes till Fattigföreståndare i Anders Johannissons ställe i Skyttlingebäck. Äfwen beslöts att Lönhults Rote, som hittills aflemnat sin wed till Sochnestugan hädanefter förer den till Fattigstugan.

Wid öfwerläggningen om de Fattige täcktes Wälborne Herr Öfwerste-Lieutenanten på Olstorp utlofwa en ständigt stående Fond af 33 Riksdaler, 16 Skilling, af hwilka Interesset tillfaller Askeryds Föramlings Fattige till Wed, mot det betingade wilkor, att för Sig och Sina Efterkommande ware för Olstorps Säteri 6. Hela Hemman befriad från den wanliga Wedafgiften till Församlingens Fattigstuga, hwilket wilkor af Församlingen med wördsam ärkänsla blef bewiljadt, hwaröfwer Protocolls-Utdrag lemnades.

§ 4.  Lån af Församlingen woro till denna dag gjorde: 1 Riksdaler, 8 Skilling wid Takets reparation i Prestegården. I Wägdelningsfrågan 8 Riksdaler, 5 Skilling. För Fullmägtigskap om Lazarettet 2 Riksdaler. Till Landtmäteri kostnad för Prestegården 3 Riksdaler, 7 Skilling. Någon uträkning upgafs, men skulle närmare uträkning genom Rotemästare tillställas de Debiterade Hemmansägare till Liqvidering.

§ 5.  Brandstods Cassa Männen Sven Jacobsson i Ingevallstorp och Pehr Jonsson i Ägersjö upwisade sina Räkningar, af hwilka fants, att Cassan nu utgjorde 62 Riksdaler, 11 Skilling, 8 Runstycken, hwilka öfwerlemnades med de dit hörande Documenter till Rusthållaren Nils Andersson i Karstorp och Måns Larsson i Hagrida med thy åtföljande answar. Äfwen upwisades Herr Handelsman Collins Answars Förskrifning för Sjukhus-Cassan, hwilken Revers kommer att i Kyrkokistan förwaras.

Sochnestämman beslöts med Guds Wälsignelses inbördes tillönskan!

Närwarande Sexmän: Jonas Andersson, Johannes Petersson, Måns Johansson, Johannes Niclasson, Peter Pehrsson, Carl Carlsson, Nils Carlsson.

                                                                                                   In Fidem

                                                                                          Daniel Cnattingius

Offenteligen upläst på Wallborgs Sochnestämma 1798.

H. C. Schmiterlöw, G. Schmiterlöw.

Detta protokoll var förmodligen ett av de sista, som egenhändigt skrevs av Daniel Cnattingius.

 

År 1798, den 18 Maj. Pag. 198 o. 199.

Protocoll hållit wid Allmän Vallborgs Sochnestämma med Askeryds Församling d. 18 Maji 1798.

§ 1.  Räkenskaperna från d. 1 Maji förledit, till sama dag detta år upvisades, och befunnos alla Cassornes räkningar riktiga, och deras utlåningar säkra. Vic. Corporalen Hellberg blifver den, som från den 6. Nov. ensam får upbära Läsmästare arfvodet. Härvid uplästes en ansökning från Magister Svenonius om Läsemästare-Sysslan, då Pastor gjorde förbehåll, at i händelse Han skulle återkomma, särskildt få sammankalla Församlingen.

§ 2.  Enligt Kyrkolagens föranledande frågades, om något var at påminna emot Prädiko Ämbetet? Besvarades med Nej.

§ 3. Förändringar med Sexmän gjordes följande: I Bubbarps Rote, Petter Nilsson i Arfvabod, Sexman i stället för Måns Johansson i Munkabod, Jan Månsson i Bubbarp Rotemästare i stället för Johannes Börjesson i Måltorpet.

Angående Reparation i Prestegården anmälte Pastor, att Han enligt sista beslutet rådgjort med Murmästaren Danielsson från Ekesjö, som nu var närvarande, och skulle redan ha reqvirerat 1000 tegel, hvilka nu betaltes. Murmästaren begärde i arfvode för kosthåll, resor m.m. et för alt 25 Riksdaler, som beviljades. D. 18. Junii utsattes, då Han vid murarnas nedtagande ville vara närvarande, eller sända någon pålitlig i sit ställe. Murningen börjas d. 24 därpå följande Junii; hvartil skulle åtgå 8 tunnor kalk, 20 enbetslass ler, 30 dito sand och 2-ne skottspjell.

Som ingen kunde veta, hvilka bristfälligheter voro på byggningen, och som bäst kände på, då murarna rifvas; så kom Församlingen öfverens, att  vid dess rifvande, straxt börja reparation. Daniel i St. Lönhult anförtroddes at härom bestyra, då Han får skaffa sig den eller dem till hjälp, som kunna vara nödiga: 16 Skilling om dagen begärde Han för mathållning, arbete m.m. hvilket bifölls. Församlingen förbehöll sig härvid icke allenast et snyggt och varaktigt arbete, men äfven drift dervid. Närmare kunde man nu ej utlåta sig. Äfven beslöts at de utgifter som fordrades til denna byggnad, skulle förskjutas af Kyrkans Cassa.

§ 5. Vid föredragande af deras behof, som njuta fattigdel, gordes det förbehåll, at om Bergqvist framdeles skulle behöfva det, Han med sin hustru fick inflytta i Fattigstugan. Gamla Enkan Ingrid i Hörberget får nu inflytta, och njuta kost i 3-je Classen. I första rummet får blinda Catharina och Erics dumba dotter i Redeby dubbel fattigdel. I andra Classen upflyttades de i ordningen följande, äfven som i den 3-je. På Extra Stat beviljades gamla Enkan Maja i Galnarp dubbel fattigdel, äfven som Soldat-enkan Kerstin Amundsdotter i Beck upfördes på samma Stat. Angående Blinde Daniel i Redeby beviljades mera Fattigdel vid utdelningarne.

§ 6.  Pastor anmälte sit öma bekymmer angående de dödas begrafningsplats på vår Kyrkogård. Saken anmältes i synnerhet hos ägendoms Herren af Askeryd Välborne Herr Capten Schmiterlöw i anledning af protocollet af den 31 Maji 1787. Anhöls att Herr Capten täcktes yttra sig till nästa Sochnestämma, hvilket Herr Capten behagade lofva skulle ske skrifteligen.

Sochnestämman slöts på vanligt sätt.

Ingen underskrift, men protokollet är skrivet av adjunkten Meurnander.

Offenteligen upläst på Vallborgsmässo Sochnestämma 1799.

H. C. Schmiterlöw, A. M. Bergström, Gottfried Maak.

 

År 1799, den 20 Maj. Pag. 200 ff.

Protocoll, hållit å Allmänna Sochnestämman med Askeryds Församling d. 20 Maji 1799.

§ 1.  Sista protocollet uplästes och justerades; hvarefter Kyrkans Cassors räkenskaper företogos, uplästes och verificerades. Härvid inlemnade Herr Handelsman Bergström sin förskrifning på Schol-Cassan, cautionerad af Herr Inspector Maak på Bordsjö och Sochnemannen Johannes Pettersson i Vennebjörke, jämte 5 Riksdalers ränta för sista halfva året til d. 1 Maji detta år, hvilka öfverlämnades till Hellberg, som hittils haft Församlingens Barn om hand. Nu beslöt Församlingen at hädanefter, i anseende till Capitalets litenhet ständig utbetalning till Läsemästaren skulle uphöra. Räntan lägges tils vidare til Hufvud skolan, att Församlingen sjelfv anmoda at betala den eller de, som undervisade deras Barn. Dock, om någon, som sjelf ej kunde häri handleda, skulle vara så fattig, att Han ej kunde betala den det gjorde, så skulle Församlingen deröfver höras; då af Räntan fick tagas till kostnadens bestridande, efter behof och omständigheter. Herr Collins förskrifning på Sjukhus-Cassans Saldo detta år, upvistes och godkändes.

Herr Prosten Cnattingius inbetalte nu sit lån till Kyrkan, 200 Riksdaler med Ränta, samt med Församlingens bifall, 6 procent agio (mellanskillnad för olika myntsorter). För 33 Riksdaler, 16 Skilling, som blifvit lånta i Banco. Då det för Räkenskapernas rigtighet är nödigt, och äfven till Cassans förkofring angelägit, at hafva Kyrkans pängar utlånte, och det tillika vore svårt at nu genast bortlåna säkert så stor summa, så anmälte Ordföranden, at Han öfvertalt Herr Capitaine Schmiterlöw, at på 6 månader emottaga 100 riksdaler, hvilket Församlingen nu gillade, och nögdes med Herr Capitaines blotta Förskrifning på denna tiden, dock så, at detta ej skall lända till något prejudicat för framtiden.

§ 2.  Vidare redovisades för Församlingen sammanskott till Prästegårds Byggnaden, och öfverlämnades til Församlingens godtfinnande, om den icke ville ingå at betala 3 Riksdaler, 16 Skilling för de 2-ne Tegelkakelugnar, som Herr Pastor sjelf påkostat, jämte 1 Riksdaler, 32 Skilling för de spjäll och dörrar, som Herr Prosten af sin Företrädare löst; hvilket Församlingen ingick uti, med vilkor, at alla murar, kakelugnar med deras spjäll och dörrar som finnas i Byggningen, skulle höra Församlingen til, och således äfven den kakelugn, som Herr Prosten köpt af sin Företrädare. Dessa 5 Riksdaler komma således at delas på de Hemman, som utgöra Prästegårds byggnad.

§ 3.  Vid frågan om reparationerne i Prästegården och på Klockstapeln, beslöts, at så snart som möjligt vore få kalk, skulle Salen med Kammaren inom, i Prästegården kalkslås, hvarom Församlingen framdeles kunde få rådgöra. Taken på boden i Prästegården pålägges, och hålen på Klockstapeln lagas, sedan såningen gått för sig, och öfverlämnar Församlingen till Byggmästaren Daniel Nilsson i Lönhult at härom bestyra. Klockstapeln jämte Prästegårds Byggningen öfverstrykes i år, at då Församlingen ej hade någon rödfärga hemma, så täcktes Herr Öfverste Liutenant Schmiterlöw lofva, at, tils i vinter, låna Församlingen så mycket färg härtil åtgår. Kan tjära fås, skal den inblandas. Daniel Nilsson åtog sig at skaffa Öfverstrykare, hvilket bör ske innan Midsommar.

§ 4.  Vid öfverläggningen om de Fattige, infördes gamle Bergqvist i Klockarestugan i 3-dje Classen; och flickan Stina i Björkerödjan på Extra Stat; Ingeborg i Hörberget, nu i Fattigstugan fick contant i dag 24 Skilling til understöd i sin sjukdom, äfven Erics dumba dotter i Redeby, en påökning för denna gången af 24 Skilling och 1 kappe ärter. Enkan Kjerstin i Ekeberget, som förut är upförd på Extra Stat, beviljades, utom den, 2 kappar mjöl och 8 Skilling. Enkan Sara Nilsdotter i Rosendal upföres på Extra Stat. Härvid anmälte Föreståndarna för Fattig Utdelningen, at flera, til och med för flera år, restera med deras sammanskott i mjöl m.m. til de Fattige; och detta föreföll Församlingen underligt, då de trodde, ingen vara ibland deras medlemmar i denna Församling, som med upsåt ville förspilla och undandraga Uslingar sit bröd, så vidtogs, at derest ej det resterande vid Michaeli sist detta år betales, skulle de tredskandes namn citera från prädikstolen och promt utmätning ske af vederbörande.

§ 5.  Enligt Kyrkolagens föranledande frågades: om något vore at påminna emot Prädiko Ämbetet? Hvarpå svarades: at ymsesidiga pligter upfylles. Församlingen öfverenskom på Ordförandens förslag, at til Andagtens höjande vid den Offenteliga Gudstjensten, vid Communioner skulle hädanefter sjungas: O Guds Lamb! Som, då Församlingen står up, och sedan sången är slutad, går fram til Altaret.

§ 6.  Ny Special och Ny Kyrkobok biföll Församlingen at få inköpas för Kyrkans räkning.

§ 7.  En fråga framstäldes: Om Församlingen behagade ingå däri, at göra Et dagsverke på egen kost om året på den så kallade Långängen, i stället för de fyra för maten, hvilka eljest skulle göras? Och besvarades med bifall, dock med vilkor, at detta bifall skulle, tils vidare, gälla blott för i år, då Ordföranden har bestyr om yttre hushållningen i Prästegården.

§ 8.  Sochne Skräddaren Johan Jönsson klagade at obehöriga personer göra Honom intrång i sit handtverk; at då det ej är lof gifvit, sedan Församlingen antagit Honom särskildt med Höga Landshöfdinge Embetets Fullmagt, hvilken uplästes , så ombads Församlingen at häri efterlefva lagarna, då Johan Jönsson lofvade at äfven fullgöra sin pligt.

§ 9.  Ombyte skedde med Sexmän och Rotemästare sålunda:

Sexmän: Nils Danielsson i Börnäs i stället för Anders Andersson i Karstorp, Jacob Larsson i Lägernäs i stället för Jonas Andersson ibidem, Jonas Johannisson i Kettilstorp i stället för Johannes Pettersson i Vennebjörke, Lars Zackrisson i Hagrida i stället för Petter Persson ibm, Johannes Paulisson i Konungsäng i stället för Nils Carlsson i Vära.

Rotemästare: Anders Zackrisson i Hälla i stället för Petter Larsson i Hultarödje, Samuel Larsson i Vära i stället för Jonas Hansson i Konungsäng.

Sochnestämman slöts på vanligt sätt.

Närvarande Sexmän: Jonas Andersson, Anders Andersson, Johannes Pettersson, Petter Persson, Nils Carlsson, Johannes Nicolausson.

                                                                                     In fidem Protocolli

                                                                                     Joh. Ad. Meurnander

                      

 

Offenteligen upläst på Andersmässo Sochnestämman d. 5. Decbr. 1799, och vidkändt, intyga

Dan. Hörberg, Anders Hesselgren, Daniel Nilsson, Carl Gustaf Pehrsson,

Carl Svensson, Olof Petersson.

 

År 1799, den 5 December. Pag. 202 ff.

Protocoll hållit vid Andersmässo Sochnestämma med Askeryds Församling d. 5. Decbr 1799.

§ 1.  Ordföranden upvisade sit förordnande at under Herr Prostens beklagliga sjuklighet, förestå pastorsvården i Församlingen. Sista protocollet uplästes,  vidkändes och underskrefs i protocollsboken. Specialräkningarna sedan Maji företeddes, ärkändes rigtiga och verificerades.

§ 2.  Upvisades et protocoll hållit d. 31 Maji 1799 angående en Vådeld i Hesterslid; och som det nedbrända nu åter af Brandstods Interessenterna var upbygdt, så öfverlämnades berättelsen derom till Brandstodscassamännen, at den i dess Cassalåda nedlägga. (Protokollet finnes ej i  behåll!). Församlingen beslöt äfven at 1 Riksdaler, 16 Skilling skulle tagas derur til hjelp, i de kostnader Församlingen gort.

§ 3.  Herr Handelsman Bergström inbetalte 5 Riksdaler för sist halfva året till Scholcassan. Anmälte Jonas i Bråten, såsom behöfvande hjelp för at låta lära 2 sina barn läsa och Sven i Åmarp för Et, och lofvade Församlingen, at til hvart barn skulle tils vidare få ur Scholcassan lyftas 32 Skilling.

§ 4.  Vicarien upvisade Redogörelse för de omkostningar, som blifvit gorde vid reparationen i Prästegården föregående Sommar; äfven upvisades hvad til Stapelens reparation åtgått, Hvad den Rödfärgning i år, som Församlingen, enligt Herr Öfverste Lieutenanten Schmiterlöws löfte i sista protocoll, lånt på Olstorp, 11 fjärdingar; så, i anseende til den önskan denna Herre haft, at återfå bättre färg, fastän mindre, stadnade Församlingen dervid, at för lika pris med den lånta färgen, anskaffa bättre. Byggmästaren Daniel Nilsson i Lönhult åtog sig at bestyra om färgens hemförsel.

Til bodens täckning i Prästegården, skulle Församlingen, som förut enligt protocoll af d. 27 Nov. 1797 lånt af de bräder, hvarmed klockstapelen borde beslås, nu utgifna 1 bräda och 6 Runstycken af Helgården; men som flere restera dermed, beslöts, at de i stället skulle betala 3 Skilling af hvart helt Mantal, hvilka penningar Rotemästarna äga, efter Byggmästarens upgift, uptaga. Honom beviljades för sit besvär vid reparationen i Prästegården förleden Sommar, et för alt 1 Riksdaler, hvilken tages af dessa pengar, sedan de hunnit indrifvas.

§ 5.  Vid frågan om de Fattige, fick nu Kersti i Ekeberget inflytta i Fattigstugan, at utom sin Extra Stat, insättas i 2-dra Classen. Annika i (?) får husrum i Fattigstugan med vilkor att sköta och efterse de andra.

Förestånderskan Kerstin beviljades dubbel Stat i andra Classen. Daniels i Redeby gamla sjukliga Enka Cajsa Svensdotter i Högstorp upfördes i 2-dra Classen. Enkan Sara i Dumstorp på Extra Stat. Bengt i lilla Fattigstugan, utom sin del i 3-dje Classen, äfven på Extra Stat. Gamla Enkan Sara i Hallen (?) beviljades, at vid första öpning få inflytta i Fattigstugan, emedlertid fick Hon nu ur Cassan 12 Skilling till ved. Erics dumba dotter får för denna gången 24 Skilling, och Annikas i St. Lönhult sjukliga dotter äfven 24 Skilling.

Vicarien projecterade, at til lättnad för Församlingen, hela sammanskottet til de Fattige skulle årligen betalas i Novbr eller Decbr månader, efter Föreståndarnas pålysning, hvilket Församlingen biföll, och nu faststälde såsom lag. Och då tillräcklige Koppar ej finnas, som på en gång kunna rymma detta sammanskott, så åtogo sig Fattigföreståndarena at härom bestyra.

Oaktat fler protocollsbeslut klagades dock nu, at många restera med deras sammanskott; vidtogs därföre,at de, som hädanefter ej vid pålysning utgöra hvad de böra, skola därföre betala dubbelt, hvilket, om de tredskas, af Rotemästarna lagligen uttagas.

§ 6.  Enkan Annika i Bubbarp, som varit behäftad med Venerisk smitta, och nu sades vara curerad af Herr Hofqvartermästaren Hvittfeldt för 4 Riksdaler, anmältes til något understöd ur Sjukhuscassan, för sin fattigdom skull; och beviljade Församlingen Henne 2 Riksdaler, dock ej före, et bevis företeddes det Hon var fullkomligt frisk.

§ 7.  Sochnestugan beslöt Församlingen at nästa Sommar omtäcka, hvartil tyckes åtgå 4 bräder af Helgården, emellan 8 och 9 tum breda; längden skulle sedan upgifvas af Byggmästaren, sedan Han mätt brädernas längd på taket. Dessa bräder hafvas i beredskap tils arbetet börjas i Sommar. Til stenfoten skal kalk, så fort möjligt är, anskaffas.

§ 8.  Enligt Kyrkolagens föranledande frågades: om något mot Offenteliga Gudstjenstens förrättande vore att ärindra? Hvilken fråga Församlingen besvarade med Nej; Men Vicarien anförde, at Han med missnöje ärfarit, det drängar och ynglingar företagit sig, at efter Sammanringningen sitta i Sochnestugan för at röka och sqvallra; och som detta är et själfsvåld stridande så väl emot Konungens som Guds lagar om Sabbatens värdiga firande, och ej enligt med det ändamål, hvarföre man bör infinna sig vid den Offentliga Gudstjensten; så gjordes vänlig ärindran till Fäder och Husbönder, at hålla deras barn och tjänstehjon til deras pligt. Äfven Församlingen vil hafva Kyrkovaktaren anbefald, at efter Sammanringningen tilse, det intet brott sker med detta protocoll; och i vidrigt fall angifva den brottslige til befordran af laga näpst efter omständigheterna.

§ 9.  Julljusens hållande för i år, afsade sig Organisten för talgens dyrhet skull, om Han därföre ej fick 5 Riksdaler. Beslut togs derföre, at Kyrkovärdarne skulle för Kyrkans pengar inköpa 2 Lispund talg til bästa pris, hvilka Organisten sedan låter stöpa, och begärde Han för vekar och besvär 24 Skilling. De öfverblefne ljusstumparne skola sedan sälgas, och pengarne Kyrkan godtgöras.

§ 10. Til Sexman i Lönhults Rote valdes Lars Johansson i Skyttlingebäck. Til Rotemästare i Vestorps Rote Zachris Svensson i Hälla.

Sochnestämman slöts.

Näravarande Sexmän:

Johannes Nilsson i St. Lönhult, Jonas Johansson i Kettilstorp, Lars Zackrisson i Hagrida, Carl Carlsson i Vestorp, Nils Danielsson i Börnäs, Johannes Paulisson i Konungsäng.

                                                                                               In fidem

                                                                                     J. Adolf Meurnander

Upläst på Vallborgsmässo Sochnestämman d. 5 Junii 1800, och vidkänt, intyga:

I Herr Capitainens Schmiterlöws ställe, Anders Hesselgren, Jonas Hansson, Johannes Gabrielsson, Daniel Nilsson i St. Lönhult, Lars Rydberg i Ingevallstorp.

 

År 1799, den 10 December. Volym K I a 4.

År 1799 d. 10 Decbr, instälde sig undertecknad Kyrkoherde, för att, enligt Max. Ven. Consistorii Förordnande af. d. 6. Nov. sistledne, och efter föregången laglig pålysning hålla Sochnestämma med Askeryds och Bredestads Församlingar, i anledning af någon af V. Pastorn och Comministern Herr Joh. Lundvall i Domcapitlet förd klagan, öfver en, i synnerhet i sednare åren, Honom frångången förmån af Matskott eller Julekost, såsom Hans lagliga rätt, utan afkortning återställes. Flera af Askeryds Ledamöter infunno sig vid Sochnestämman, men ingen Från Bredestad; dock kunde dess uteblifvande ej hindra Förrättningen, hälst, enligt V. Pastor Lundvalls intyg, Sochnestämman äfven där blifvit i laglig ordning kungord.

§ 1.  V. Pastor Lundvalls klagoskrift, samt Max. Ven. Consistorii Förordnande för undertecknad Kyrkoherde, att Sochnestämman hålla, uplästes, hvarefter närmare skreds till sjelfva öfverläggningen, hvilken fullfölgdes på sätt, som detta protocoll utvisar.

§ 2.  Vicarius Pastoris härstädes, J. Ad. Meurnander anmälte, att vid sista Sochnestämman d. 8 dennes med Bredestads Församling, ett sådant beslut blifvit af dem fattadt, i detta protocoll ord från ord må införas, så lydande:

   ”Församlingen anhöll, att Vicarien i detta protocoll ville införa dennes yttrande, angående det af V. Pastor Lundvall begärda matskottet; på det de måtte undvika att vid den i Askeryd d. 10 dennes å Max Ven. Consistorii Förordnande, at Herr Kyrkoherden Nordvall utlyste Sochnestämman, wara närvarande; och förklarade de enhälligt, att de hittills gifvit deras Cominister Matskott, och ville hädanefter ej heller undandraga honom det, utan villigt det aflägga, då den agtning och vänskap de hysa för hvarandra, som Lärare och Åhörare göra denna Utgift glad och behaglig.”

§ 3.  Af en sådan hedrande välvilja, som Bredestads Sochen förklarat för sin Gamle och förtjänte Lärare, tog Ordföranden sig anledning, att förmå Askeryds Boarne tillika så vackra tänkesätt, och kunde ej neka, utom det, att V. Pastor Lundvall tycktes hafva Författningarne för sig, och fått af Sochnestämmobesluten af år 1774 d. 1 Maji § 6 och 1780 d. 17 December § 5, mycken stöd för sin talan, att Hans snart 30-åriga trägna arbete inom Pastoratet, och torftiga omständigheter, borde gälla till Hans Förmån.

§ 4.  Sedan Ordföranden gort Församlingen denna föreställning, yttrades från Öfverste Liutenanten Herr H. Ch. Schmiterlöw på Olstorp, att Han hädanefter, såsom tillförene, gerna fägnade V. Pastor Lundvall med Matskott; men Organisten Hesselgren och Jaen Månsson i Bubbarp, såsom ombud för Herr Capitaine Schmiterlöw och Öfversten och Riddaren v. Krusenstjerna, anmälte, att deras Herrar Principaler aldeles icke ville ingå i V. Pastor Lundvalls proposition om det äskade Matskottet. Och med desse sednare Herrar gjorde Församlingens närvarande Ledamöter att, tilläggandes, at de tryckande tiderna tycktes gifva dem tillräcklig anledning att undandraga sig denna Utgift. Och äger för öfrigt Herr V. Pastor Lundvall, om Han det gitter, söka Landshöfdinge Embetets Handräckning till vinnande af sin önskan.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          Efter Förordnande

                                                                                          Adolf Nordvall

 

År 1800, den 19 januari. Pag. 205.

År 1800 d. 19 Jan. upträdde Församlingens Äldste i Sochnestugan, för at hålla undersökning om Barnet Johannes Pettersson i Ruggemålen, 15 dagar gammalt, hvilket dess moder Sara Johansdotter natten til d. 16 dennes, fandt dödt i sängen hos sig.

Bonden i Karstorp Jan Persson, Hustrurna Charlotta Strömbeck i Ruggemålen och Anna Brita Johansdotter i Ropsten kunde icke neka, at ju på dess ena sida funnits en liten blånad; men försäkrade tillika, at de, som grannar, känt modern för en god Christendom och Moderlig ömhet, så vid detta sit andra barn; kunde således ej hafva den ringaste misstanke, at denna sorgliga händelse skulle vara fölgd af annat, än ren våda; Och då Församlingens Äldste äfven instämde häri, så beslöts: At barnet får Christeligen begrafvas, och Modern, efter föregången varning för framtiden, efter det i Ritualen införda Formulair i Församlingens gemenskap åter uptagas.

                                                                                          In Fidem

                                                                                 J. Adolf Meurnander

 

År 1800, den 5 Juni. Pag. 206 ff.

Protocoll, hållit vid Allmän Vallborgsmässo Sochnestämma med Askeryds Församling d. 5 Juni 1800.

§ 1.  Sista Protocollet uplästes och underskrefs. Summariska räkningarne öfver Kyrko-, Fattig- och Scholecassorna uplästes, godkändes och underskrefvos. Härvid kom i åtanke Svens Son i Åmarp, hvilken vid sista Sochnestämman lofvades 32 Skilling af Scholcassan för at lära läsa, och som dessa ej funnos tillräckliga till födan åt Honom, så beviljades ytterligare härtil 1 Riksdaler ut samma cassa. Och lofvade Soldaten Skyttling at undervisa Honom försvarligen. Extra pengar utbetaltes, när gossen blifvit examinerad och giltig befunnen.

§ 2.  Kyrko- och Fattigcassans Löneconte uplästes, och som det då befants, at flere så låntagare som Borgesmän, bortdödt; så vidtogs, at Borgesmännen för de aflidne låntagarne, antingen skulle sjelfva ikläda  sig skulden, eller ock genast den inbetala; och låntagarne, hvilkas Borgesmän dödt, äfven inbetala, eller anskaffa annan giltig Caution. Hvad dem angår, som ej i rätt tid betalat deras  Interessen, så upsäges härmed Capitalierne, och komma med första at indrifvas..

§ 3.  Kyrkovärden Jonas Hansson i Kalsvid, som nu i 4 år med utmärkt beröm bestridt denna syssla, begjärde nu afsked, och tackades Offentligen för sin drift och verksamhet. I Hans ställe valdes enligt Kyrkolagens föranledande i Cap 26 § 8, Sochnemannen Nils Andersson i Vennebjörke, til hvilket den ena nyckeln öfverlämnades med thy åtföljande ansvar.

§ 4.  Frågades: Om vid Gudstjenstens Förrättande något vore at påminna? Här vid ärindrades, at man med missnöje sedt det oskick inrota sig, at vid Comunioner, en del Nattvardsgäster, dels framtränga sig i Choret, dels trängas om hvilken skal vara först framme; hvarvid händt, at de, som med känsla af denna handlingens vigt, visa vördnad och agtning vid dess firande, ofta fått vänta til 2, til och med 3 diskar äro passerade; därföre förmanas en hvar, at visa den vördnad Han är skyldig den Högste, visa agtning för medmänniskor, och ej trängas och knuffas vid denna handlings begående. Til mera rum i Choret, stadna Communicanterne på sina gångar, tils de som communicerat hafva gått förbi, och sedan ej hoptränga sig flera vid disken, än högst 16, då rummet blir tillräckligt.

§ 5.  Anmältes, at en hel Stat blifvit ledig efter aflidna Cajsa i Källehult, och beslöt Församlingen at dela denna Stat, emellan de flera anmälte nödlidande, således Erics dumba dotter i Redeby ½ Stat, Bergqvist i Sochnestugan, Inger i Skogsholmen, Ulrica i Borgen, Förestånderskan Kerstin i Fattigstugan, gamle Hafström i Redeby Soldattorp, gamle Lars i Skafarp, Enkan Cajsa i Breviken, åt ofärdiga Flickan Stina i Björkerödjan 1 Lispund mjöl och 4 Skillingar hvardera, hvilket vid nästa utdelning kommer at på en gång til dem lämnas. Hvad Fattiga Enkan Anna i Fattigsugan angår, lofvades Henne någon tillökning efter råd och lägenhet. Gamla Enkan Elin Nilsson i Vennebjörke får bibehålla vid nästa utdelning sin aflidne Mans fattigdel.

Som man märkt, at flere, som äga Fattigdel, ej låtit uptekna deras tillhörigheter, hvilka, efter deras död, böra tillfalla Fattigcassan osållade; så åligger det Rotemästarna, at, sedan nästa utdelning för sig gått, infinna sig hvar i sin Rote hos dessa Fattigdelstagare, deras penningar, kläder, bohag m.m. uptekna, styrka uptekningen med sit egit och 2-ne tillkallade vittnens namn, och sedan inlämna dessa förtekningar till Fattigcassan, at i den förvaras. Och får Församlingen varna en hvar, som har sådana Fattiga i sitt hus, at, vid deras infallande död, ej undandölja något, hälst Församlingen, vid minsta skäliga misstanke, ärnar genom lagens åtgärd, åtkomma sin Fattigdels rättighet.

§ 6.  Rotemästarna åläggas, vid ansvar, at vid Vallborgsmässo Sochnestämman årligen visa redo, at den de Fattige tillslagna ved, rigtigt blir framförd. För at kunna göra det, åligger dem, at vid vedens framlysning sjelfva vara närvarande, och rigtig upstälning föra. Äfven som de nu genast vidare föra resten för detta år.

§ 7.  Sochnestugans täckning, som i sista Protocollet beslöts, utsattes nu till veckan efter nästa, då Församlingen, efter Byggningsstämmans pålysning, på utsatt dag, framför Materialierna. Kalk till stenfoten, en half tunna, lofvade Sochnemannen Niclas Ericsson i Ägersjö, at mot arfvode hemföra. 1200 spik skulle härtil köpas, hvartil Kyrkan förskjuter penningar. Bräderna kanthuggas hemma innan de framköras.

§ 8.  Pallen kring Altaret, beslöt Församlingen at förfärdiga ny, när Sochnestugan repareras.

§ 9.  Sochneskräddaren Jan Jönsson afsade sig at längre betjäna Församlingen, och är således denna syssla ledig åt skickeliga sökande.

§ 10.  Herr Collin i Spelhester anmälte skrifteligen, at flera änu restera med det dagsverke i Brandstods hjelp, som Honom, enligt et Sochnestämmo Protocoll är beviljadt; och anhåller, at de måtte åläggas betala det in Natura, eller 8 Skilling hvardera: Församlingen yttrade, at då denna fordran är grundad på lag, äger Herr Collin, at från Prädikostolen namngifva de resterande til sina skyldigheters fullgörande, och i vidrigt fatt anlita Rättigheten, at uttaga det bristande.

§ 11.  Anmältes, at en Man Jöns Larsson från Lommaryd, inflyttat i Församlingen, och upsatt en stuga på Spelhesters ägor, och frågades, om Han ej med Församlingens bifall fått vistas inom dess område? Men som nämnde Jöns har et vanfördt barn, hvilket förr eller senare skulle komma Församlingen till last, så kunde Församlingen ej härtil gifva sitt bifall.

§ 12.  Till Rotemästare i Lönhults Rote, valdes Johannes Andersson i Skyttlingebäck. Till Sexman i Vestorps Rote, Anders Andersson i Hälla.

§ 13.  Mer var ej at påminna, och Sochnestämman slöts.

Närvarande Sexmän: Lars Asplund, Lars Johannisson, Carl Carlsson, Johannes Paulisson.

                                                                                               In Fidem

                                                                                      J. Adolf Meurnander

Offenteligen upläst på Andersmässo Sochnestämma d. 1 Decbr 1800 och vidkändt, intyga:

Sam. Björklund-Olofsson, Dan. Hörberg, Gottfried Maak, Petter Appelgren, Daniel Nilsson, Sven Jacobsson.

 

År 1800, den 1 December. Pag. 330 ff.

Mellanliggande sidor i originalhandlingen innehåller Sockenstämmoprotokoll från Bredestad.

Protocoll, hållit på Allmän Andersmässo Sochnestämma med Askeryds Församling d. 1. Decbr 1800.

§ 1.  Sista protocollet uplästes och justerades. Specialräkningarne sedan Maji godkändes och underskrefvos.

§ 2.  Afledne Soldaten Robergs Son från Uddevalla, Lars, 11 år, anmältes såsom åter inkommen i Församlingen, från Asby, där Han ej längre får vistas. Församlingen vidgick at vården om detta barn tillkom Församlingen enligt kongl, Brefvet af d. 5. Dec. 1788. Men då dess Föräldrar varit besmittade med Veneriskt, och Gossens svårighet at svälga äfven tycktes utmärka at Han sjelf är smittad, så beslöts at låta honom vederbörligen undersökas. Emedlertid får Han vara i Fattigstugan tills Han ur Fattigcassan hunnit bli upklädd; och åtog sig Föreståndare Rydberg at förse Honom med en tröja af vadmal, väst, byxor, 2 skjortor, 2 par strumpor och 1 par skor. Til Hans underhåll ingår Församlingen, at Han Roters födes Et dygn af hvarje hushåll, utom då Han skall lära sig läsa, hvilket hittils blifvit försummat, då Scholecassan består arfvodet.

§ 3.  Til hämmande af utsochnes tiggerier, och för at ymnigare kunna bispringa egna behöfvande, vidtog Församlingen följande beslut til obråtslig efterlefnad:

   1-o. Den, som utom Församlingens, på Allmän Sochnestämma gifna samtycke, intager Inhyseshjon, Man eller Qvinna, med eller utan barn, och gifver dem hus at bebo, eller plats at bebygga; pligtar til Sochnens Fattigcassa 2 Riksdaler, och skal det intagna Inhyseshjonet genast ur Sochnen förvisas, så framt Församlingen ej pröfvar skäligt, dess qvarblifvande bifalla. Dock befrias från denna pligt, den jordägare, som, sedan Han intagit et sådant hjon på sina ägor, nästa Sochnestämma derefter anmäler sådant med full ansvarighet, at  det intagna Inhyseshjonet för framtiden ej skall falla Församlingen til last; men dess försörjande endast tilkommer den det intagit. Denna förbindelse införes då i protocollet til Församlingens framtida säkerhet.

   2-do. Den som mer än öfver en natt hyser utsochnes tiggare, och Honom genast til närmaste kronobetjent icke afför, för at til sin Sochen afsändas, gifver til samma Cassa 16 Skilling för hvar dag och natt.

   3-o. Den insochnes tiggare, Man eller Qvinna, ung eller gammal, som utom sochnen bettlar, sättes 2-ne Söndagar å rad i Stocken, sedan Han hemförd blifvit, och afbetale dessutom genom arbete, hvad Sochnen för honom, enligt Kon. Befallningsh. Kungör. af den 14 febr. 1784, jämförd med nyare författningar, för återskjutsen måst betala.

   4-o. Blifva Rotemästarna hvar i sin Rote, tillsyningsmän at ingen må emot denna Författning bryta: Och skal denna § hvart år i Maji på Prädikstolen upläsas, at ingen med skäl må förebära okunnighet.

§ 4.  Flickan Sara i Bråten upfördes på Extra Stat, och Erics dumba dotter i Redeby får Hel Stat efter döde Anders i Munkabo. Enkan Cajsa i Högstorp upfördes i 1-sta Classen. Enkan Catharina i Hagrida i 2-dra. Gamla Enkan Elin i Vennebjörke får dubbel Stat i 1-sta Classen. Gamle Benct i lilla Fattigstugan, Enkan Kerstin i Ekeberget och Lisken i Babel 2 lispund Mjöl, 8 Skilling hvardera; och vansinniga Sara i Lönhult 3 Lispund 12 Skilling.

§ 5.  Petter i Sjöamålen får för 2-ne sina barn, och Enkan Maja i Enefallet för et sit, vid deras undervisande i Christendomen, til understöd 1 Riksdaler til hvartdera ur Scholcassan.

§ 6.  Som Krono- och Pellpengar (Avgift för brudkrona och brudpell vid vigslar. Brudpell var ett fyrkantigt tygstycke, som av fyra ogifta personer hölls över brudparet, när prästen läste välsignelsen över dem.) för hela året ej influtit, så beslöts anmoda dem, som sedan d. 1. Decbr 1799 vigde, at genast inbetala denna afgift efter förra protocollen.

§ 7.  Som en brist yppat sig i Jönköpings Lazaretts medlen för förflutne åren sedan 1797 på 4 Riksdaler, 26 Skilling, 4 Runstycken, hvilka Kyrkocassan godtgort, så öfverlades nu, huru dessa penningar til Lazarettet säkrare skulle fullt ärhållas, då ärfarenheten visat, at de 2 Riksdaler, 34 Skiling, 7 Runstycken, som årligen skola aflämnas, ej på vanligt sätt kan insamlas! Församlingen stadnade vid beslut, at denna utgift, i stället för det vanliga insamlingssättet, skal fördelas på hvarje Matlag i Församlingen, Torpare inberäknade, och af Organisten årligen i October upbäras.

Hvad nu Kyrkocassan dertil förskjutit, nemligen 2 Riksdaler, 24 Skilling, 4 Runstycken, sedan 2 Riksdaler, 2 Skilling för försålda bräder m.m. blifvit afdragna, skal tils vidare i Låneconto Församlingen påföras, och vid nästa utbetalning för 1802 til Lazaretten, Kyrkan godtgöras

§ 8.  Den ledigblefne Kyrkovagtarelönen beslöt pluraliteten af Församlingen, at anslå til lön för Barnalärare; och skulle Högv. Domcapitlets i Linköping bifall härtil afvagtas.

§ 9.  Kyrkovärden Johannes Gabrielsson i Ägersjö får af Församlingen 1 Riksdaler, 16 Skilling för sit Fullmägtigeskap i Hullaryd vid upskattningen d. 13 sistledne October.

§ 10.  Soldaten Sjös Son Petter, hvilken är Harmunt, beslöt Församlingen at på sin kostnad låta läka. Herr Frälsekamereraren Hörberg gaf för sin person 1 Riksdaler härtil.

§ 11.  Som Vargar visat sig å Smålands sidan, så beslöts, til at hindra deras innästlande, med att anställa skall inom Församlingen. I den afsigt valdes till Öfverskallfogde Johannes Niclasson i St. Lönhult: och under hans lydnad i Vestorps Rote klåckaren Carl Gustaf Persson, i Karstorps Lars Rydberg i Ingevallstorp, i Vära, Anders Persson i Lutarp och i Redeby Rote Per Jonsson i Ägersjö. Det ärindrades, at vederbörande til förefallande upbåd, som bör ske så fort något odjur kan upspåras och inringas, hafva  sina Nät, enligt 23 Cap. 2 § Byggningabalk, 4 famnar lång och 5 alnar högt på hvart hemman, och i proportion på de mindre, i ordning. När skall påbjudes, hvilket för skyndsamheten skull, bör i hvar Rote ske så, at 2-ne båd utfärdas, hvar på sit håll, så äro alla som hafva Kreatur, skyldiga at på utvist ställe och tid sig infinna vid 8 Skillings vite.

Den sig i tid ej inställer eller kommer utan dugligt nät eller jagttyg, såsom bössa, spjut, yx m.m. eller ej blir stående där Han ställes, och gör hvad Han befalles, eller visar sig otidig mot Skallfogdarne, eller röker och pratar vid näten, eller på hvad sätt eljest ej gör sin skyldighet, plikte 8 Skilling. Desse böter tilfaller Fattigcassan.

§ 12.  Med Julljusen förhålles som förra året, och påminnes en hvar at hålla ljus i sina stolar, en prydnad, som blott påkommer en gång om året, och således ej bör falla kostsam eller besvärlig.

§ 13.  Fattigföreståndare Niclas Ericsson i Ägersjö ärhöll på begäran afsked, och betackades för sin osparda möda och omsorg. I Hans ställe valdes Sochnemannen Johannes Pettersson i Vennebjörke.

Til Sexman i Lägernäs Rote valdes Olof Ingemarsson i Hult. Til Rotemästare i samma Rote Sven Börjesson i Dagstorp, och i Kettilstorp Jonas Andersson i Skafarp, och i Redeby Rote Anders Jonsson i Ägersjö.

§ 14. Mera var ej at anföra, och Sochnestämman slöts med inbördes Välsignelser.

Närvarande Sexmän:

Hans Hagström i Asplunds ställe, Jonas Johansson, Lars Johansson, Anders Andersson, Johannes Paulisson, Nils Danielsson, Johan Larsson.

Med 8 § förklara vi oss missnögde:

Niclas Ericsson i Ägersjö, Adolf Ericsson i Ägersjö, Petter Persson i Hafrida, Olof Pettersson i Redeby, Anders Vestberg i Vestorp.

Upläst och justeradt d. 14 Decbr 1800 och vidkändt, intyga:

                                                                                     J. Adolf Meurnander

H. C. Schmiterlöw, Hans Hagström.

 

År 1801, den 1 Mars. Volym K 1 a 4. Pag. 66.

Extra Protocoll.

År 1801, d. 1 Martii upträdde Askeryds Församling efter behörigen skedd pålysning, i Sochnestugan, att öfverlägga om användandet af de Sex Riksdaler, 32 Skilling, som influtit för ett sålt Vargskinn; och stadnade Församlingen i det välgörande beslut, att sedan Herr Sven Johan Collin, som gorde skottet, till upmuntring för Honom och andre, deraf fått 16 Skilling skulle de öfrige 6:16, lemnas till Gamle Lagermans understöd, hvars usla tillstånd Församlingen Ömt behjertade. Ut Supra.

Joh. Leczinsky, Lars Rydberg,

Johannes Niclasson i St. Lönhult,

Carl Gustaf Pehrsson i Smugefall.

               Skallfogdar.

                                                                                 In Fidem Protocolli

                                                                                 J. Adolf Meurnander

 

År 1801, den 7 Mars. Volym K 1 a 4. Pag 66.

År 1801, d. 7 Martii upkallades Församlingens Äldste i Sochnestugan, i anledning af den olyckliga händelse, som öfvergått Hustru Stina Ericsdotter i Skafarp, att Hon, natten till den 4 dennes af våda förqväft sin Son Johan Petter i sängen hos sig, 5 veckor, 4 dagar gammal. Och lämnade Nämndemannen Anders Andersson i Skafarp, som besigtigat den döda kroppen, till protocollet följande yttrande: ”At dess kropp var mycket klen, och at ingen annan åkomma kunde derpå ses, än blott någon brunagtighet”,. Hvaraf Församlingens Äldste, som tillika kände Modren för ett dygdigt och Christeligt sinnelag, slöto, att olyckan skedt af våda, att barnet således skulle begrafvas, och Modren, efter föregången varning för framtiden, att ej taga ett så spädt barn till sin i sängen, absolveras med det brukliga formulairet.

                            Ut Supra

                  Församlingens Äldste

Gustaf Andersson, Johannes Gabrielsson, Jonas Hansson, Johan Hansson, Anders Andersson.

                                                                                          In Fidem

                                                                                 J. Adolf Meurnander

 

År 1801, den 15 Maj. Pag. 334 ff.

Protocoll, hållit å Allmän Vallborgsmässo Sochnestämma med Askeryds Församling d. 15 Maji 1801.

§ 1.  Sista protocollet uplästes, ärkändes och underskrefs. Summariske Räkningarne öfver Kyrkans Cassor uplästes och med underskrifter verificerades.

§ 2.  Vid Scholcassan anmärktes, at ½ års interesse var obetalt, och at, när det inflyter, denna Cassas Saldo utgör 178 Riksdaler, 28 Skilling. Enkan Stina i Norrhemmet beviljades till hjelp vid sin Sons undervisning i läsa 1 Riksdaler ur denna Cassa. Hvad Sjukhuscassans Saldo 74 Riksdaler, 32 Skilling, 1 Runstycke angår, lofvade Herr Collin, at genom inteckning i sin gård vid nästa Ting, skaffa säkerhet för denna summa.

§ 3.  Ordföranden anförde svårigheten, at vid Summariska Räkningarnes aflåtande, och andra förefallande omständigheter, som röra Församlingen, ej hafva någon till biträde; Församlingen behagade finna det, och föll med sitt förtroende på Herr Inspector Maak, hvilken i egenskap af Kyrko Råd, äger, at vid förefallande tillfällen med Pastor och Kyrkovärdar rådgöra i sådana ämnen, som ej tåla upskof, och om hvilka man ej får tid at inhämta Församlingens vilja. Att vara närvarande vid Fattigutdelningarna, och besörja de Fattiges vård, skulle Herr Handelsman Björklund anmodas, hälst ingen af Ridderskapet och Adelen är så nära Kyrkan boende, at de kunna åtaga sig denna möda.

§ 4.  Anmältes några små reparationer på Kyrkan, och updrogs Byggmästaren at i Sommar ombestyra, at alt blir lagadt.

Då Fattigbössan är aldeles bortrostad och sönderslagen, så beslöts at anskaffa en ny, och göra hufven öfver henne större, at hon är fredad för regn också.

Fattigstugan, taket på Sochnestugan och bodtaket i Prästegården beslöt Församlingen at i år rödfärga, Härtil säges åtgå utom 1 Tunna färg som är hemma, 1 Tunna til, jämte 1 Lispund Vitriol, hvilket skulle anskaffas. Och anmärktes at man borde köpa af den bästa Rödfärgen. Byggmästaren åtog sig at härom bestyra. Som Stalltaken vid Gatstugan äro så ruttna och mosslupna, och fara är om eldsvåda, och derigenom sjelfva Kyrkan kan stå i fara, så tog Församlingen nu det beslut, at de ägare, som til Midsommar ej reparera sina Stall, blifva förlustiga deras Stallrum, då Stallen nedrifvas.

§ 5.  Vid frågan om de Fattige anmältes, at det händt, det Frälse Åboar bortflyttadt, utan at aflämna sin Contingent til Sochnens Fattige; och behagade Herrar Possessionater närvarande förklara, at de för sina åboar härefter ansvara för Fattigsammanskottets rigtiga afbördande. At til den ändan til Pastor anmäla, när någon af deras bönder afflyttar, på det Fattigföreståndaren kan gifva Frälseägarna tillkänna, om nämnde Åbo är på rest eller ej. Härmed förenade sig hela Församlingen. Enkan Maja, som förr bodt i Rydstugan, och förledit år flyttade till Östergöthland, men nu återkommit i en ynklig belägenhet, anmältes till Församlingens öma behjärtande. Herr Öfverstelieutenant Schmiterlöw täcktes lofva Henne til understöd 1 Riksdaler årligen. Som under Sommaren rum är i Fattigstugan, då Stina Gabrielsdotter är borta och tjänar, så beslöt Församlingen, at Hon med sin dotter får dit inflytta, tils Hösten, då Församlingen vidare får taga sit beslut.

I 1-sta Classen upfördes Enkan Kerstin i Fattigstugan. Enkan Maja och gamle Benct i den 2-dra. Enkan Sara i Klinten och gamla pigan Catharina i Dumstorp i 3-dje Classen. Hustrun Kerstin i S. Holma, blinda Catharina i Fattigstugan, Sara i Hälla, Enkan Anna i Björkerödjan, Enkan Sara i Sörängen, på Extra Stat. Enkan Maja i Väratorpet skulle vid utdelningen hafvas i minne, om tillgång gifves.

Som Rotemästarna nu ej kunde ingifva rigtiga räkningar på Fattigveden, så lämnades dem tid därmed til Midsommaren, at vid 4 Skillings vite indrifva den resterande veden. Och föröfvrigt ärindrades de, at enligt protocollet af d. 5. Junii 1800 framlysa hvar sin Rote på en viss dag, då de sjelfva böra vara närvarande.

§ 6.  Församlingen frågades, om något var at anmäla mot den offentliga Gudstjenstens förrättande? Besvarades med Nej.

§ 7.  Anmältes, at de som ringa, understundom gjorde det med sjelfsvåld och ostyrighet; til at derföre förekomma Klåckornas skadande, beslöts at den ena tisteln skulle borttagas, och Organisten tillfrågas: at Enligt Ordning för Kyrko Betjente hafva upsigt öfver ringningen.

§ 8.  Kyrkovärden Johannes Gabrielsson i Ägersjö afgick enligt Författningen, med tack för sin drift och omsorg vid denna sysslas bestridande; och valdes i Hans ställe til Kyrkovärd Sochnemannen Niclas Ericsson i Ägersjö, til hvilken en ena Nyckeln öfverlämnades med thy åtföljande ansvar.

§ 9.  Angafs vid flere tillfällen i Cassorne blifne Öfverskottspengar til et belopp af 10 Riksdaler, 32 Skilling; hvilka Församlingen beslöt lägga til Scholcassan, i den afsigt at derföre inköpa åt fattige barn, de böcker som kunna recommenderas

§ 10.  Gästgifvaren Lars Rydberg, som berömligen förestått Fattigutdelningen, begärde afsked, och updrogs denna omsorg åt Rusthållaren Petter Persson i Hagrida.

§ 11.  Brandstodscassaemännen begärde entledigande, och tillsattes i de afträdandes ställe, Nämndemannen Petter Månsson i Svenstorp, och Sochnemannen Adolf Ericsson i Ägersjö, hvilka äga at denna Cassa ansvarligt förvalta.

§ 12.  Sochneskomakaren Petter afsade sig sin beställning.

§ 13.  Rotemästarna Jaen Månsson i Bubbarps Rote, Petter Jonsson i Karstorps och Johannes Andersson i Lönhults Rote begärde afsked, och fingo med det vilkor, at fullgöra hvad 5. § i detta protocoll innehåller. I deras ställe tillsattes i Bubbarps Rote Johannes Jonsson i Bubbarp, i Karstorp Sven Johansson i Karstorp, i Lönhults Rote Petter Jansson i Skyttlingebäck.

§ 14.  Den utan tillstånd i Sochnen och Spelhemmet inflyttade Inhysesmannen Jöns med hustru och barn, beslöt Församlingen låta tillsäga, at de vid Michaeli i år afflytta til sin ort, på det de framdeles ej må komma Församlingen till last. Gamle Per med hustru i Mörkhult skola också vid samma tid bortflytta eller, om de vilja qvarblifva, då ej besvära Församlingen med tiggande.

§ 15.  Mera var ej at påminna, och Sochnestämman slöts.

Närvarande Sexmän:

Olof Ingemarsson, Lars Johannisson, Petter Nilsson, Johannes Paulisson, Petter Jonsson, Johannes Johansson.

                                                                                          In Fidem

                                                                                 J. Adolf Meurnander

Upläst och godkändt på Sochnestämman d. 30. Nov. 1801.

Sam. Biörklund-Olofsson, Gottfried Maak, Jonas Hansson, Nämndeman

Johannes Gabrielsson.

 

År 1801, den 31 Maj. Volym K I a 4. Pag. 67.

Extra Protocoll.

§ 1.  År 1801 d. 31 Maji upträdde Askeryds Församling i Sochnestugan, efter förut skedd 14 dagars pålysning, för at välja Kyrkovaktare efter afledne Samuel Danielsson.

§ 2. Vicarien anmälte, at Förordningen om, at kungöra sådane ledigheter i Tidningarne, blifvit efterlefvad, men at inga Utsochnes Sökande anmält Sig. I stöd derföre af 12 § i Ordning för Kyrkobetjente i Linköpings Stift, hvilken § tillika med den 9, ljudeligen uplästes, företog Vicarien, til Församlingen, omröstning, följande 3-ne af Församlingen, egne afskedade Krigsmän, nemligen: 1-o Afskedade Soldaten Samuel Bergqvist i Bygget, 2-do Afskedade Ryttaren Gudmund Hagergren i Gransnäs och 3-tio Afskedade Soldaten Per Ledman i Sjöstugan. Och skreds till omröstning.

§ 3.  Den utföll så, at Bergqvist undfått 6, Hagergren 77. Och Ledman 17. Hagergren ärhöll således 60 röster pluralite, och har at efter 3-ne veckor, då missnöje ej anmäles, undfå Fullmagt å denna Syssla. Ut Supra

Gottfried Maak, A. Bergström, Johannes Gabrielsson Petter Pehrsson.

Jonas Hansson.

                                                                                          In Fidem

                                                                                 J. Adolf Meurnander

 

År 1801, den 30 November. Pag. 338 ff.

Protocoll hållit å Andersmässo Sochnestämma med Askeryds Församling d. 30. Novbr 1801.

§ 1.  Sedan sista Protocollet af den 15 Maj förleden blifvit upläst och underskrifvit, uplästes Summorna af de Insamlingar, som enligt Specialen skedt sedan d. 1 Maji, jämte Utgifterna, och godkändes.

§ 2.  Til den Rödfärgning, som, enligt sista Protocollet förrättades förleden Sommar, har Kyrkocassan gjort et Förskott af 8 Riksdaler, 25 Skilling, hvilka reparterats på Hemmatalen.

§ 3.  Som Brygghuset i Prästegården är aldeles obotligt, så beslöts, at i Vår upresa et nytt; til hvilken ända, timmer nu i Vinter skulle framskaffas til et belopp af 9 tolfter, jämte 2 tolfter Sågstockar, så fördelade, at 1 Helgård ansvarar för 3 ståckar, och de öfriga som ej hugga timmer, komma at göra något annat som svarar deremot. Taket täckes med näfver och torf. Til Muren och Kölnan hemköres nu i Vinter 200 tegel.

§ 4.  Inhysesmannen Jöns i Spelhemmet, som utan tillstånd inflyttadt med Hustru och barn, var närvarande, och anhöll, at Församlingen villle ändra sit beslut i sista protocollet om Hans utflyttning; men fick afslag, och anmodades Herr Inspector Maak, at, i händelse af olydnad, genom Kronobetjeningen låta afföra nämnde Jöns med omvårdnad til Marbeck, där Han sist lär varit Mantalsskrifven i Holstashemmet på Vrangsjö ägor.

§ 5.  För fattige Gossen Lars Rogbeg, som af Doctor Hvittfeldt blifvit curerad för Veneriskt, och under curen målhållen, betalas ur Sjukhuscassan 8 Riksdaler. För kläder åt samme Gosse ingaf Gästgifvaren Rydberg en räkning på 2 Riksdaler, 24 Skilling, 6 Runstycken, hvilka Honom i dag ur Fattigcassan godtgordes.

§ 6.  För Flickan Sara Jonsdotter i Bråten, som på Lazarettet blifvit botad för Veneriskt, betalas ut Sjukhuscassan 4 Riksdaler, och til Petter i Rotekulla för 3-ne Skjuts till Jönköping, så med Sara som med Maja i Fattigstugan betalas ur samma Cassa 2 Riksdaler, 24 Skilling.

§ 7.  Af den ledig blefna Staten tilldelas Enkan Cajsa i Högstorp hälften, och blinda Hustru Kerstin i S. Holma den andra hälften. Enkan Anna i Klinten upfördes i 1-sta Classen, och Enkan Sara i Rosendal i andra. Gamla Pigan Eva i Hulu, Enkan Maja i Gullringsmålen och Enkan Sara i Båxholmen upfördes på Extra Stat, med vilkor, at upgifva til Fattigcassan deras tillhörigheter. Petter i Sjöamålen får för denna gången 3 Lispund Mjöl och 12 Skilling.

Bonden Johannes i Kalsvid var närvarande, och begärde för sina Svärföräldrar och deras dotter Fattigdel, då Han i Vår ärnar flytta ur Sochnen, utan at lämna något til deras understöd. Och som Han ej ville ingå i någon billig discretion til deras uppehälle, så updrogs Fattigföreståndaren Herr Handelsman Björklund at deras sak bevaka, och vid vederbörlig Domstol söka få rätt på den Ägendom desse Svärföräldrar afträtt til deras Måg, och det gage beräknat, som de under deras vistande i Hans hus kunnat hafva gort.

Enkan Maja i Fattigstugan får den sängen Hafström nyttjadt, och Han tager Hennes. Pigan Stina Gabrielsdotter får tils vidare upflytta i Sochnestugan. Och ärindrade Församlingen at vid Utdelningen ihågkomma så väl nämnda Maja som gamle Bergqvist med litet understöd.

§ 8.  Förbjudes vid 2 Skillings vite, dem Rotemästarna promt utmäta, drängar eller andra, at röka i Sochnestugukammaren, eller där intränga, före, under eller efter Gudstjensten, utan förbehålles qvinnorna denna kammare.

§ 9.  Som Orgeltramparen Magnus afsagt sig denna Förrättning, så åligger det Kyrkovägtaren, at draga försorg om denna trampning, mot 24 Skillings arfvode ur Kyrkocassan.

§ 10.  Vid frågan: Om något var at påminna vid den Offentliga Gudstjenstens förrättande? Svarades Nej!

§ 11.  At hålla ljus i Kyrkan Jul Ottan åtog sig Organisten mot 5 Riksdaler, och upmuntras Stolägarna. at den dagen pryda Templet och hedra sig sjelf med ljus i deras stolar.

§ 12.  För et Fullmägtigskap til Hullaryd d. 24 Febr, beviljades Nämndemannen Johannes Gabrielsson i Ägersjö 32 Skilling.

§ 13.  Påmintes åter, at de, som restera med afgiften til Luddringen, den utgör til Rotemästarna. Och ärindrades, at när luddringen utlägges, hvilket Öfver Skall Fogden kungör, intet annat Ludder må finnas, och at hvar håller sina getter instängda.

§ 14.  Slutligen gaf Församlingen Ordföranden et nytt prof på des godhet och vänskap, då den föreslog och beviljade Honom et Sammanskott til Kappa, hvilket af Organisten upbäres. Ordföranden yttrade sin varma tacksamhet för denna godhet, och önskade at altid vara den värdig.

§ 15.  Til Sexmän: I Karstorps Rote, tillsattes i Nils Danielssons ställe, Bonden Eric Carlsson i Ramsvik, i Vära Rote, i Johannes Paulissons ställe, Jonas Hansson i Ö. Oroen.

§ 16. Mera var ej at påminna, och Sochnestämman slöts, under inbördes välgångsönskningar!

Näravarande Sexmän: Lars Johansson, Anders Andersson, Lars Asplund, Olof Ingemarsson, Nils Danielsson, Johannes Paulisson.

                                                                                               In Fidem

                                                                                     J. Adolf Meurnander

Upläst på Sochnestämman d. 10 Maji 1802, och vidkändt, betyga:

Gottfried Maak, A. M. Bergström, Nils A. Bergström, J. Ekegren, Johannes Gabrielsson, Jonas Hansson.

 

År 1802, den 10 Maj. Pag. 341 ff.

Protocoll, hållit på Allmän Sochnestämma d. 10 Maji 1802, med Askeryds Församling.

§ 1.  Sista protocollet af den 30 Novbr 1801 uplästes, vidkändes och underskrefs. Summariske Räkningarne öfver Kyrko-, Fattig- och Sjukhus Kassorne uplästes, ärkändes rigtiga och med underskrifter betygades.

Vid Scholkassan anmältes: at räntan blifvit behörigt inbetald, och at des Fond nu utgör 189 Riksdaler, 45 Skilling, 6 Runstycken. Kassornes Lånekonto uplästes, och beslöt Församlingen, at alla de lån, som äro gorde af utsochnes boende, skola nästa Höst indrifvas, hälst Församlingens Ledamöter själfva behöfva gagna dessa penningar.

§ 2.  Vid frågan om Brygghuset ändrade Församlingen storleken derå sålunda, at längden blir 14 alnar, bredden 12 och högden 7. Vid den Entreprenad på Brygghus Byggnaden som var til i dag utlyst, antogs Petter Svensson i Ruggemålens anbud, 30 Riksdaler, såsom det minsta, och åligger det honom at för denna Summa upresa huset til väggar, tak och innanrede, enligt Församlingens plan. 5 fenster, et spjäll, glas i hvarje fenster insättes på Petter Svenssons bekostnad, emot det Han begagnar de gamla fenstren. Dock skola alla Materialier af Sochnen framskaffas. At förrätta murningen skulle Murmästaren Nilsson vidtalas.

§ 3.  Det gamla Brygghuset, som är tämligen behållit til sina väggar, beslöt Församlingen at sälga på öpen Auction, hälst det eljest skulle komma til ingen nytta. Och beslöt Församlingen, at samma beräkningsgrund skulle fölgas vid Afgiften til Brygghus Byggnaden, som fölgdes vid Reparation 1797.

§ 4.  Den årliga Afgiften til Jönköpings Lazarett blir hädanefter ¾ Skilling på hvarje Matlag, Torpare inberäknade.

§ 5.  Bland de Fattige, upfördes Enkan Östman i 2-dra Classen tillika: Anna i Fattigstugan i 3-dje och Maja därsammastädes å Extra Stat. Petter i Sjöamålen får 2 Lispund mjöl och 8 Skilling. Gamla Sara i Granstugan 1 Lispund, 4 Skilling, och Mats i Åmarp 2 Lispund, 8 Skilling. De mäst behöfvande skola vid utdelningen ihog kommas med litet understöd ur Fattig Kassan.

§ 6.  Klagades, at Sochne Gossen Rogberg illa medhandlades på vissa ställen, och anmodas derföre Församlingen, at lägga Honom rent och snyggt, tillhålla Honom at läsa och göra gagn, det Hans krafter kunde medgifva.

§ 7.  Emot den Allmänna Gudstjenstens förrättande, och sederna i allmänhet ibland oss, var intet at påminna.

§ 8.  Byggmästaren Daniel Nilsson i St. Lönhult begärde afsked, och tackades af Församlingen för dess flit och möda. I Hans ställe valdes Bonden Lars Johansson i Skyttlingebeck til Församlingens Byggmästare.

§ 9.  Som Församlingen för närvarande ej har någon Sochne Skomakare, så äga skickliga Sökande, at inom en Månad, sina ansökningar til Församlingen ingifva.

§ 10.  Til Sexmän valdes i Kettilstorps Rote: Anders Hansson i Kettilstorp, i Redeby Rote: Jonas Ericsson i Äsevad, i Lönhults Rote: Jonas Persson i Skyttlingebeck.

Til Rotemästare: i Vära Rote Jonas Andersson i Lutarp, i Vestorps Rote: Anders Vestberg i Vestorp, och i Lönhults Rote: Johannes Andersson i Skyttlingebeck.

§ 11.  Mera var ej at ärindra, och Sochnestämman slöts.

Närvarande Sexmän: Petter Nilsson, Lars Johansson, Anders Andersson, Jonas Johansson, Olof Ingemarsson, Jonas Hansson, Eric Carlsson, Lars Zackrisson.

                                                                                          In Fidem

                                                                                 J. Adolf Meurnander

 

År 1802, den 22 Augusti. Volym K I a 4. Pag. 68.

Extra Protocoll.

År 1802 d. 22 Augusti upträdde i Sochnestugan Församlingens Äldste at undersöka  den sorgliga händelse, at Hustru Johanna Andersdotter i Lägernäs d. 18 dennes om morgonen funnit sin nära 4 månader gamla Son Aron död i Sängen bredvid sig. Nämndemannen i Kalsvid Jonas Hansson och Bonden i Lägernäs Carl Jonsson, som besigtigat den döda kropen, inlemnade en skriftlig berättelse af innehåll: ”At på Barnets ansigte, armar och bröst ej syntes någon åkomma, men på det vänstra låret och den högra höften samt på fotabladet var något blåstrimmigt.” Och som Johanna Andersdotter för öfrigt är känd för moderlig ömhet för sina barn, då Hon redan updragit 7 stycken, så kunde Församlingens Äldste ej hafva misstanke på upsåtelighet vid detta dödsfall, utan beslöts att Barnet Christeliga begrafvas borde, och modren alfvarligen varnas för framtiden, samt med det i Ritualen föreskrifne formulär i Församlingens gemenskap uptages.

                                                                                               Ut Supra

                                                                            Å Församlingens Äldstes vägnar

                                                                                      J. Adolf Meurnander

         

Hans Hagström, Johannes Gabrielsson.

 

 

År 1802, den 13 December. Pag. 344 o. 345.

Protokoll, hållit vid Allmän Socknestämma med Askeryds Församling d. 13 december 1802.

§ 1.  Sista protokollet uplästes, och såsom riktigt underskrefs.

§ 2.  Til Kyrkotakets bevarande från röta, beslöt Församlingen at nästa Sommar åter öfverstryka det med rödfärg; hvartill rödfärg från Norrköping skall anskaffas. Likaledes omtäckes taket på Kyrkobodarne med 26 á 27 Tolfter bräder, hvilken kostnad Församlingen åligger at bestrida.

§ 3.  Hustru Sara i Granstugan beviljades en Riksdaler ur Fattigkassan til någon lättning i sit elände. De öfrige mäst behöfvande, och i synnerhet de som ej äro upförde i Klasserne, ihogkommas vid utdelningen efter tillgångarne.

§ 4.  Sockne Gossen Lars Rogberg, hvars tilltagande år fordra, at Han tillhålles at lära något nyttigt, som i framtiden kan förskaffa Honom bröd, skall sättas til Sockne Skomakaren, hvilken njuter skäligt arfvode för hans undervisning. Hvad kläder angår måste de nu som förr, ur Fattigkassan anskaffas; äfven som Han, då Hans mästare ej har något arbete at sysselsätta Honom med, njuter kost och underhåll af Församlingen efter vanlig tur.

§ 5.  Det för Harmunte Gossen Petter Sjös botande, begärda arfvode 6 Riksdaler, 16 Skilling, skall på Församlingen fördelas; inberäknas likväl den Riksdaler som Herr Kamrer Hörberg til samma goda ändamål gifvit.

§ 6.  På tillfrågan om någon hade att ärindra vid den offentliga Gudstjenstens förrättande? Svarades Nej.

§ 7.  Organisten åtog sig att Jul Ottan i år hålla ljus i Kyrkan på vanliga ställen mot en afgift ur Kyrkans Kassa af 5 Riksdaler.

§ 8.  2-ne nya Fenster äro insatte i Socknestugan, för hvilka, med glas och träd, Församlingen betalar 1 Riksdaler, 36 Skilling.

§ 9.  Mera var ej at ärindra, och Socknestämman slöts under inbördes välgångsönskningar!

                                                                                          In fidem

                                                                                 J. Adolf Meurnander

Upläst på Socknestämman d. 15 Maji 1803 och vidkändt betyga:

H. C. Schmiterlöw, A. Bergström, Gottfried Maak, Hans Hagström, Johannes Gabrielsson, Johannes Niclasson.

 

År 1803, den 15 Maj. Pag. 345 ff.

Protokoll hållit å Alllmän Socknestämma med Askeryds Församlingen d. 15 Maji 1803.

§ 1.  Sista protokollet af d. 13 Decbr förledit år ärkändes riktigt och underskrefs.

§ 2.  Kyrko-, Fattig-, Skol- och Sjukhuskassornes Specielle och Summariske Räkningar, jämte deras Lånekonte uplästes och godkändes med underskrifter.

§ 3.  Genom Bref till Ordföranden, hvilket uplästes begärde Provincial Doctorn Herr Olin i Ekesjö, En Skilling af hvarje Matlag å Smålandssidan, Torpare inberäknade, för sitt besvär med den i Socknen anstälda visitation. Och som denna Herr Doctorns åtgärd var lika så mödosam för Herr Doctorn som gagnande för Församlingen, då den hade för afsigt att hämma det veneriska giftets utbredande, så beviljades detta sammanskott.

§ 4.  Såsom fölgd häraf, upviste Ordföranden ett bref från Herr Doctor Caspersson i Jönköping, att rum nu i denna Vecka vore att tillgå på Lazarettet, för de smittade, hvilka, då de gamle i Granstugan, som ej kunna bortföras, undantagas, utgöra 8 personer. Bonden Jonas i Lutarp och Rosberg i Norrhemmet åtogo sig, att med 3-ne hästar, och mot 8 Skilling milen eller inalles 3 Riksdaler föra dem till bestämd ort. Sjukhuskassan bestrider kostnaden.

§ 5.  Anmältes, att efter afledne Matts i Åmarp, af Statmjölet blifvit ledigt att tillgå 2 Lispund och 8 Skilling i pengar, hvilket Församlingen tillade dess usliga enka och dotter till understöd.

Efter afledne Fattige, äro nu följande rum lediga: i 2-dra klassen Ett Rum, i 3-dje Ett, och på Extra Stat 2-ne, samt af Statmjölet 2 Lispund och 6 Skilling.

Nu upfördes; i 2-dra klassen: Enkan Maria i Fattigstugan, i 3-dje klassen: Lars i Skafarp, på Extra Stat: Enkan Catharina i Backagården, och Jonas med Hustru i Granstugan. Dessutom får Enkan Lisa i Göhlen 1 Lispund af Statmjölet och 4 Skilling. Ett Lispund är väl ännu öfrigt, men som det åtgått till Maja på Hälla (Hallen, Holma? Svårläst!) under Hennes Barnsäng, så kunde det denna gången ej disponeras.

§ 6.  Att med rödfärg öfverstryka Kyrkans tak och väggar, jämte Kyrkoboden, åtog sig Torparen Nils Samuelsson i Spinkhemmer, mot ett arfvode af 5 Riksdaler och så många dagsverken, som dagligen fordras. Arbetet bör företagas omkring Midsommar. Takets täckning på Kyrkoboden ombestyr Byggmästaren, att det är färdigt före Midsommar. Det gamla Spåntaket qvarligger, och bräderne oxhöflas icke, för att bättre kunna insuga färgen.

§ 7.  För Gästgifvaren Rydbergs besvär med sin uppsigt öfver Gossen Lars Rogberg, tilldelas Honom årligen En Riksdaler ur Fattigkassan, äfven som skjortor till ombyte åt Honom anskaffas.

§ 8.  Mera var ej att ärindra, och Socknestämman slöts.

                                                                                               In Fidem

                                                                                     J. Adolf Meurnander

Upläst på Socknestämman d. 11 December 1803, och vidkänt, intyga:

Gottfried Maak, Hans Hagström, Jonas Hansson, Johannes Niclasson, Lars Rydberg.

 

År 1803, den 11 December. Pag. 348 o. 349.

Protokoll hållit å Allmänna Socknestämman med Askeryds Församling d. 11 Decemb. 1803.

§ 1.  Sista protokollet af d. 15 Maj 1803 uplästes och bestyrktes.

§ 2.  Som vid Skallbud, flere ej infinna sig, eller gorde hvad dem blef tillsagt, så, för att kanske bättre sporra de tredskande till deras pligt, då dess försummande är förenat med förlust, ansåg Församlingen tjenligt att öka den plikt, som § 11 af 1800 års protokoll d. 1 Decemb. Utsätter, till 16 Skilling, och skulle denna § för öfrigt tjäna i allo till efterlefnad. Landshöfdinge Embetets bekräftelse härå, skall, om så behöfves, sökas. De som ännu restera för försummat Skallbud, åligger det att genast till Skallfogdarne deras plikt betala.

§ 3.  Enkan Sara Svensdotter i Bråten har, sedan sista Socknestämman aflidit, och lämnat 1 rum i 3-dje Klassen och 1 dito på Extra Stat, ledigt. Nu uppfördes i stället Jonas i Granstugan i 3-dje Klassen, Stina i Bubbarp på Extra Stat, och Enkan Catharina i Backagården får det Lispund Mjöl, som är oanvändt. Hustru Maria i Redeby, som genom Mjältsjuka blifvit satt ur stånd at något förtjäna, beviljades tills vidare En Riksdaler kontant ur kassan. Döfva och dumba Flickan Catharina i Redeby äfven 1 Riksdaler. Till ved åt de usle i Granstugan användes 2 Riksdaler.

§ 4.  Ordföranden anmälte, att 11 nya rutor blifvit i Sockne Kammaren insatte för En Riksdaler, hvilken utskrifves på Socknens hemmantal.

§ 5.  För att en gång för alla afsluta tvisten om ljusens hållande Julottan i Stolarne, och undvika se Kyrkan mörk denna dag, tog Församlingen nu det beslut: Att för hvarje Matlag, af Bönder, Torpare och Krigsfolk, årligen betalas till Kyrkan 6 Runstycken, då Kyrkan håller ljus äfven i Stolarne. Härunder innebegripes likväl ej Herrskapernes Stolar. Socknebyggmästaren åtog sig, att för Kyrkans räkning anskaffa 16 dubbla pipor, som uppsättes på väggarne. Och tager detta sin början med detta år. I de Stolar, där pipor fela, åligger det Stolägarne att i nästa vecka dem anskaffa.

§ 6.  Fattigföreståndaren Johannes Pettersson i Vennebjörke begärde afsked, och tackades för sin drift och omtanke dervid. I dess ställe tillsattes Bonden Petter Persson i Kalsvid.

Till Sexmän valdes: I Karstorps Rote, Gästgifvaren Magnus Johanssson, i Vestorps Bonden Zachris Svensson, och i Lägernäs Rote Bonden Johannes Jaenson i Lägernäs. Till Rotemästare nämndes: I Lägernäs Rote: Bonden Jaen Johansson i Lägernäs, i Kättilstorps: Bonden Jacob Hansson i Skafarp, och i Redeby Rote: Bonden Petter Jonsson i Äsevad. Bonden Carl Svensson i Redeby och Gästgifvaren Magnus Johansson i Ingevallstorp, blefvo Skallfogdar, hvar och en i sin Rote.

§ 7.  Anmältes att Sockne Skomakaren Paul Kristensson fått sitt begärda arfvode 3 Riksdaler ur Fattigkassan, för Gossen Lars Rogbergs undervisning i Skomakare handtverket.

§ 8.  Mot den Offentliga Gudstjenstens förrättande var intet at ärindra.

§ 9.  Samteliga Församlingens Respekt. Invånare ärindrades, att efterse sina Eldstäder, ej gå i Uthus med bar Eld eller påtända Tobakspipor, samt i allmänhet noga vårda elden; och uppmanades hvar och en, att hafva noga uppsigt på dem som häremot bryta, då den som angifver en sådan vårdslöshet, får hälften af det derå utsatte vitet, eller 40 Skilling.

§ 10.  Mera var ej at anföra och Socknestämman slöts.

Närvarande Sexmän: Anders Hansson, Petter Nilsson, Anders Andersson, Jonas Hansson, Jonas Ericsson, Olof Ingemarsson.

                                                                                               In Fidem

                                                                                     J. Adolf Meurnander

Uppläst på Socknestämman d. 24 Maj 1804, och vidkändt, betyga:

A. M. Bergström, Johannes Gabrielsson, Johannes Pettersson, Lars Rydberg, A. Vestberg i Vestorp.

 

År 1804, den 24 Maj. Pag. 350 ff.

Protokoll hållet å Vallborgsmässo Socknestämma med Askeryds Församling d. 24 Maj 1804.

§ 1.  Sista protokollet af d. 11 Decemb. 1803 upplästes  och såsom rigtigt underskrefs.

§ 2.  Årets Räkenskaper företogos, hvarvid utgifterna upplästes, och alltsammans med underskrifter godkändes. Vid uppläsningen af Lånekonto ärindrades, att de som restera med sina räntor, hafva dem med första inbetala, så kärt dem är, att Kapitalerne behålla.

§ 3.  Som Hel Stat blifvit genom dödsfall ledig, så tillades hälften deraf till Bergqvist i Socknestugan, och hälften till de sjuke i Granstugan. Sjukliga Maja i Fattigstugan uppfördes i 3-dje Klassen, Enkan Lisa i Göhlen i 2-dra, Enkan i Åmarp 1 Lispund mjöl, 4 Skilling, Per i Gröndalen 1 Lispund mjöl, 4 Skilling, Enkan Greta i St. Lönhult, Nils i Brohemmet på Extra Stat och Catharina Svensson ½ lott hvardera på Extra Stat.

§ 4.  För att kunna hålla reda på den ved, som bör lämnas till Fattigstugan, togs det beslut, att Pastor i December och Januari Månader årligen, från Prädikstolen utsätter vissa dagar, då det åligger Vederbörande att sin ved försvarligen lastad framföra; de som utan bevisligt laga förfall uteblifva på den utsatta dagen, måste pligta med dubbelt lasstal. Rotemästaren i den pålysta Roten infinner sig samma dagar till biträde.

§ 5.  Det lilla luckskjulet vid Kyrkan brädfordras utåt vägen, så långt som 1½ tolft bräder, dem Församlingen har vid Kyrkan, kunna förslå. Det öfriga lämnas till nästa år, hvartill bräder i Vinter framskaffas. Spik lånas af Kyrkans tillgång.

§ 6.  Till de felande plankens inläggning i Brygghuset i Prestegården, beviljades Petter Svensson i Ruggemålen 4 dagsverken ur Socknen.

§ 7.  Kyrkovärden Nils Andersson i Vennebjörke tog afsked, och tackades offentligen för sin redighet och möda vid detta ansvarliga Kall. I Hans ställe valdes Bonden Johannes Pettersson i Vennebjörke till Kyrkovärd, till hvilken den ena Nyckeln öfverlämnades med thy åtföljande ansvar. Till Fattigföreståndare antogs Bonden Samuel Håkansson i Äsevad. Såsom God Man för Sockne Gossen Lars Rogberg, tillsattes Drängen Jonas Pettersson i Svenstorp, som anmodades, att mot 1 Riksdalers arfvode, draga försorg för Gossens små behofver, hvilka ur Fattigkassan bestridas.

§ 8.  Bönderne Adolf Eriksson i Ägersjö och Petter Månsson i Svenstorp, uppgåfvo Brandstodskassans behållning vara 47 Riksdaler, 25 Skilling, 6 Runstycken Riksgäld, och begärde afsked från dess förvaltning. I deras ställe tillsattes Bonden Anders Johansson i Skyttlingebeck och Gästgifvaren Lars Rydberg i Ingevallstorp.

§ 9.  Herr Fendrik Sparreman, frånsade sig förledit år för Ramsvik, delagtighet i Brandstodskassan; men Herr Sergeant Törne, nu innehafvare af Ramsvik, anhöll att åter få för nämnde hemman deltaga deri, hvilket beviljades, och till rättelse här införes.

§ 10.  Församlingen beslöt, att Kyrkan nästa Sommar 1805 skall rappas, hvartill Kalk och Ler på Vinterföre framskaffas.

§ 11.  Logen med ladorna i Prestegården omtäckas nästa vår: äfvensom Syn å det nybyggda Brygghuset efter Midsommaren förrättas.

§ 12.  Vid den offentliga Gudstjenstens förrättande var intet att ärindra, utan går allt ordentligt till.

§ 13.  Till Sexmän valdes: I Bubbarps Rote Bonden Måns Johansson i Munkebod. Till Rotemästare: I Karstorps Rote Bonden Petter Persson i N. Holma, i Bubbarps Rote Bonden Hans Fredriksson i Munkebod, och i Lönhults Rote Bonden Måns Jönsson i Skyttlingebeck.

Mera var ej att anföra.

                                                                                                   In fidem

                                                                                          J. Adolf Meurnander

Uppläst å Socknestämman d. 19 December 1804, och vidkändt, betyga:

Petter Pehrsson i Hafrida, Johannes Gabrielsson, Hans Hagström, Lars Johansson, Gottfried Maak.

 

År 1804, den 19 December. Pag. 353 o. 354.

Protokoll, hållet å Allmän Socknestämma med Askeryds Församling d. 19 December 1804.

§ 1.  Sista Protokollet upplästes och vidkändes.

§ 2.  Sedan sista Socknestämman hafva följande öppningar skedt i Fattiglängden: En half Ordinarie Stat, Ett rum i 3-dje Klassen, Tre å Extra Stat, och 1 Lispund mjöl och 4 Skilling af den delta Ordinarie Staten. Den halfva Staten delas emellan följande: Jonas och Hustru i Granstugan 4 Lispund mjöl och 16 Skilling, Per i Gröndalen 2 Lispund mjöl och 8 Skilling, Maja i Fattigstugan 2 lispund mjöl och 8 Skilling, Brita i Sörskallen införes i 3-dje Klassen, Hafström får dubbel Extra Stat, och Catharina i Skyttlingebeck likaledes.

§ 3.  Till den förestående rappningen i Kyrkan äro 49 Tunnor Kalk för 30 riksdaler Riksgäld ur Kyrkans kassa inköpte; och anskaffas nu i Vinter 5 tolfter halfplank till ställningar, som gör 1 plank af hvarje helt Mantal, jämte En Ställnings Spira minst 14 alnar lång af hvarje gård. 100 5-tummings Spik till samma ändamål.

§ 4.  Afskrift af de framfarne Pastorernes i Askeryd namn, hvilka äro tecknade på N. Sidan i Kyrkan, tages, och på Församlingens bekostnad, innefattas i ram med glas.

§ 5.  Till Logladornes täckning i Prestegården framskaffas i Vinter 16 Lispund uppgord halm af 1 Rote, när Byggmästaren tillsäger derom, 8 vejor medhafvas till hvarje Lispund. Trädvirket hugges på ägorna af Församlingens dagsverken.

§ 6.  Vid den Allmänna Gudstjenstens förrättande var intet at ärindra

§ 7.  Församlingen föreslog, att man borde tillfråga Utjords ägare och dem som innehafva de större Torpen, om de icke ville deltaga i att framskaffa ved till Socknestugan, och som Församlingen ej tviflar på deras beredvillighet, så skulle de kallas till en Extra Socknestämma.

§ 8.  Ljusen i Kyrkan hålles af Organisten mot 9 Riksdaler Riksgäld, och ärindras de som ännu ej stält pipor till sina stolar, att för deras egen heder anskaffa dem.

§ 9.  Ur Fattigkassan betales läsekostnad för Sockne Gossen Rogberg med 6 Riksdaler Riksgäld.

§ 10.  Fullmägtige för Församlingen vid vägarnes mätning och taxering i Socknen, begära 16 Skilling om dagen hvardera, som gör för 5 dagar 3 Riksdaler, 16 Skilling Riksgäld, hvilket beviljades. Nämndemannen Johannes Gabrielsson i Ägersjö, som var Församlingens fullmägtig till Hullaryd rörande Svartbron, begärde 40 Skilling, som medgafs.

Mera var ej att ärindra och Socknestämman slöts.

Närvarande Sexmän: Anders Hansson, Magnus Johansson. Jonas Persson.

                                                                                               In Fidem

                                                                                     J. Adolf Meurnander

 

År 1805, den 6 Juni. Pag. 355 ff.

Protokoll, hållit å Allmän Vallborgs Socknestämma med Askeryds Församling d. 6 Juni 1805.

§ 1.  Sista protokollet af d. 19 Dec. upplästes och såsom vidkändt underskrefs.

§ 2.  Årets Räkenskaper, de Specielle så väl som de Summariske upplästes, godkändes och med underskrift bestyrktes.

§ 3.  Kyrkovärden Niclas Ericsson i Ägersjö, som enligt Författningen, nu tjent ut sin tid, afgick med det hedrande vitsord, att Han med nit och uppmärksamhet denna ansvariga Syssla förestådt. I Hans ställe valdes Socknemannen Anders Johansson i Skyttlingebeck till Kyrkovärd, åt hvilken den ena Nyckeln med thy åtföljande ansvar, lämnades.

§ 4.  Sedan sista Socknestämman hafva 2-ne rum på Extra Stat, och 3 Lispund mjöl, 12 Skilling af den delade Staten, blifvit öppna, hvilka Församlingen fyllde så, att Pigan Anna Mattsdotter i Åmarp uppfördes på Extra Stat, Enkan i Skogsholmen på dito, och S. Bergqvist får 2 Lispund mjöl, 8 Skilling, samt Enkan Maja i Gerdshemsstugan 1 Lispund, 4 Skilling. Enkan Lena i Jordkullen beviljades ur Fattigkassan 1 Riksdaler, 16 Skilling såsom Byggningshjelp till en stuga; Sara i Gatstugan, som är sjuk., får också 1 Riksdaler, 16 Skilling, allt Banco. Gästgifvaren i Ingevallstorp Rydbergs Syster Lena Hansdotter, som nu njuter Läkarvård i Ekesjö, beviljades till något understöd 2 Riksdaler Banco ut Sjukhuskassan.

§ 5.  Till införande i Protokollet, hade Öfversten och Riddaren, Välborne Herr M. S. von Krusenstjerna på Tunnarp, insändt följande:

   ”Vid ämnet om Fattigvården, får jag gifva till känna, att på Hesterslids ägor sitter 2-ne Uslingar uti en nedrutten stuga på ett ställe de kalla Larstorp, hvilka Socknen får taga i sin vård att understödja”.

Församlingen yttrade härvid, att som desse Fattige, Jonas Jönsson och Christina Börjesdotter, enligt köpebref af den 26 Dec. 1795, för 66 Riksdaler, 32 Skilling Specie, af Bonden i Hesterslid Per Persson och dess hustru Elisabeth Håkansdotter, tillhandlat sig Torpet Larstorp på Lifstid, med förbindelse för Säljaren och dess efterkommande, att i tillstötande sjukdom vårda och i händelse af dödsfall till grafven befordra Köparne, hvaremot Säljarne äga att all i Boet befintlig egendom tillika med Torpet för sig behålla; så ansåg Församlingen Per Persson eller dess arfvingar tillhöra, att desse personer, enligt förbindelse, försörja och vårda.

§ 6.  Enkomannen Jonas Månsson i Ägersjö beviljades 2 Riksdaler Banco ur Skolkassan till att lära sina 3-ne moderlösa Barn första grunderna i Kristendomen.

§ 7.  Angående rappningen å Kyrkan, var Murmästaren Nilsson närvarande, och Kontrakterades om 16 Riksdaler 32 Skilling Banco samt Yste, i arbetslön. Taktäckningen i Prestegården sker veckan efter Pingsthelgen. 4 Tunnor hvitkalk hemskaffas från Jönköping till Kyrkans behof.

§ 8.  Vid frågan om veds framkörning till Socknestugan af de större Torpen som hafva Häst, yttrade Öfverste Löjtnanten välborne Herr H. Ch. Schmiterlöw: att Herr Öfverste Löjtnanten för sina Torpare i anseende till deras långa aflägsenhet från Kyrkan ej kunde ingå häri. De öfrige voro dels ej närvarande, dels ville de för denna gången lämna saken oafgord.

§ 9.  Om någon af Församlingens Inhyses eller mindre arbetsföra personer vilja afflytta Socknen, och i en annan Socken vistas, med vilkor, att få hit återkomma, då de på det tillflyttade stället ej längre få qvarblifva, så skall Församlingen derom yttra sig, och efter omständigheternas föranledande, lämna derpå skriftligt tillstånd.

§ 10.  V. Kl. (vice klockaren?) Carl Gustaf  Persson beviljades ett årligt yste, på obestämd tid.

§ 11.  Vid den offentliga Gudstjenstens förrättande var intet att ärindra, utan går allt ordentligt och skickligt till.

§ 12.  Herr Öfverste Löjtnanten Schmiterlöw anmälte, att Herr Öfverste Löjtnanten ville för sina Hemman, framdeles pålägga Taktegel på Socknestugan eller Kyrkoboden, så stor andel, som på dessa Hemman belöpes, hvilket Församlingen ej kunde neka.

§ 13.  Socknens Byggmästare har att för hvarje dag, Han mer eller minde, i Församlingens ärenden är sysselsatt, undfå i dagspenning 10 Skilling, 7 Runstycken Banco.

§ 14.  Gästgifvaren Magnus Johansson i Ingevallstorp åtog sig vården om Sockne Gossen här, Rogberg mot vanligt arfvode 32 Skilling Banco.

§ 15.  Till Sexmän valdes: För Vära Rote, Bonden Lorens Håkansson i Lutarp. För Redeby Rote: Bonden Jöns Jönsson i Ägersjö. För Karstorps Rote: Carl Jaensson i Karstorp. För Lönhults Rote, Anders Johansson i Brokafall. För Vestorps Rote: Anders Andersson i Vestorp, och för Kettilstorps Rote: Anders Israelsson i Bjursberg.

Rotemästare: för Vestorps Rote: Anders Andersson i Hälla Sörgård, och för Vära Rote: Rusthållaren Johannes Eliaesson i Lutarp.

Mera var ej att ärindra, och Socknestämman slöts.

Närvarande Sexmän: Magnus Johansson, Jonas Hansson, Måns Johansson, Jonas Ericson, Jonas Persson, Zachris Svensson, Anders Hansson.

                                                                                               In Fidem

                                                                                     J. Adolf Meurnander

 

År 1805, den 9 December. Pag. 359 o. 360

Protokoll, hållit å Allmän Socknestämma med Askeryds Församling d. 9 December 1805.

§ 1.  Sista Protokollet upplästes, ärkänndes och underskrefs.

§ 2.  I Mjöl Sammanskottet till de Fattige har yppat sig en brist af 16 Lispund, och 1 Riksdaler, 16 Skilling, hvilken brist så tillkommit: Att en Hel stat, som utgör jämt så mycket, blifvit under loppet af 2-ne år utdelad 2 gånger om året. Detta misstag har ej förr än nu blifvit märkt, hälst, så länge gammalt öfverskott var att tillgå, mjöl och pengar, räckt till. Församlingen beslöt därföre, att tillägga 8 Marker mjöl af hvarje helt hemman, och i proportion af de mindre, så att hela afgiften af hemmanen blir för detta år och framdeles Två Lispund, Åtta Marker mjöl, hälften Råg och hälften Korn, samt 4 Skilling i pengar.

§ 3.  Gamla pigan Catharina Gustafsdotter i Dumstorp, 78 år, får inflytta i Fattigstugan, vid första öppning.

§ 4.  För försålda materialier, öfverblefne efter reparation vid Kyrkan, äro till Kyrkokassan influtne 1 Riksdaler, 28 Skilling, 4 runstycken Banco.

§ 5.  På frågan: Om Allmänna Gudstjensten förrättas till Församlingens uppbyggelse? Svarades: Ja.

§ 6.  För den gamla takhalmens försäljande i Prestegården har influtit 6 Riksdaler Riksgäld, hvilka pengar Sockne Byggmästaren Lars Johansson emottagit, och från denna dag räntar, till förestående behof för dem, som utgöra prestegårdsbyggnad.

§ 7.  Vederbörande ärindrades på nytt att till Julottan skaffa ljuspipor i sina stolar.

Mera var ej att ärindra, och Socknestämman slöts.

                                                                                     In Fidem

                                                                            J. Adolf Meurnander

Gottfried Maak.

 

År 1806, den 12 juni. Pag. 361 ff.

Protocoll, hållit å Allmän Socknestämma med Askeryds Församling d. 12 juni 1806.

§ 1.  Andersmässo Socknestämmans Protokoll af. d. 9 Decemb. 1805 upplästes nu ånyo, vidkändes och bevittnades.

§ 2.  1805 års Räkenskaper, de Specielle och Summariske, förevistes, ärkändes rigtige, och som sådane underskrefvos.

§ 3.  Den kostnad, som förleden Sommar användes på Kyrkan, till rappning ut- och invändigt, målning m.m., uppgår enligt Specialen till 79 Riksdaler, 5 Skilling, 4 Runstycken. Kyrkans kontanta pengar, utom de dagsverken, som socknen uppgjort; och förklarade Församlingen sig ganska nögd med detta arbete, med tack till Gud, som under påstående Arbete afvärgt alla olyckor.

§ 4.  Vid frågan om Fattigvården, antogs Enkan Annika i Fattigstugan till Förestånderska efter afledna Enkan Kerstin, och tillades Annika den Fattigdel, som Kerstin haft, nemligen: i 1 Klassen, 3 Kpr (Kopparmynt), 24 Skilling, 2-dra dito 2 Kpr, 16 Skilling, och af Staten 1 Lispund, 4 Skilling, allt Riksgäld.

Hans i Bubbarp tillades ytterligare 2 Lispund, 8 Skilling, Hafström i Fattigstugan i 2-dra Klassen 2 Kpr, 16 Skilling, Lars och Hustru i Bygget 2 Lispund, 8 Skilling, Catharina Gustafsdotter i Fattigstugan 4 Kpr, 16 Skilling på Extra Stat, Enkan Kajsa i Hästholmen 2 Kpr, 12 Skilling i 3-dje Klassen.

Ur Fattigkassan hugnades Jonas i Granstugan med 1 Riksdaler, Sara i Gatstugan med 32 Skilling, Enkan Maja i Gerdshemsstugan med 16 Skilling, Enkan Östman i Fattigstugan med 32 Skilling, Enkan Greta i St. Lönhult med 32 Skilling, och David i Lillahemmet med 18 Skilling vid hvarje utdelning. Den Fattigdel, som Enkan Lena i Ufåsen haft till understöd för sin Son, att lära läsa, indrog Församlingen, då orsaken nu upphört.

§ 5.  Enkan Stina i Granstugan beviljades 32 Skilling Banco ur Skolkassan, att betala läselön för sin Son.

§ 6.  Som taket på Fattighuset befinnes aldeles odugligt, så beslöt Församlingen att i Sommar omtäcka det med torf, till dess Församlingen framdeles kunde få tillfälle att pålägga tegel. Till täckningen ansågs åtgå 8 marker ny näfver af hvarje oförmedlat Hemman. Torftag är lofvadt på Askeryds ägor. Byggmästaren drar försorg om, att detta arbete företages före höbergslen. Vid samma tillfälle efterses Fensterkarmarne,. och hvad mer som är bristfälligt.

§ 7.  Herr Öfverste Löjtnanten Schmiterlöw behagade göra Församlingen uppmärksam på fördelarne att inrätta ett Magasin, för Socknens Fattige. Församlingen ärkände desse, och beslöt att detta Ämne skulle till Andersmässo Socknestämma utlysas och granskas.

§ 8.  Vid frågan om den Allmänna Gudstjenstens förrättande, ärindrades,. Att det oskick inrotadt sig, att flere mindre tänkande tillbragte Gudstjensttiden utanför Kyrkan; desse vill man nu hafva påminte, att afstå från denna oordning, om de ej önskade undergå den näpst, som Kyrkolagen i thy fall föreskrifver.

§ 9.  Kyrkovärden Johannes Pettersson i Vennebjörke begärde afsked, såsom flyttad af Socknen, hvilket beviljades, med det goda loford, att han berömligt denna syssla förestådt. I Hans ställe valdes till Kyrkovärd, Bonden i Kättilstorp Petter Jonsson, hvilken den ena Nyckeln emottager med thy åtföljande ansvar.

§ 10.  Sockneskomakaren Paul Christensson tog, såsom Jordbrukare, afsked, och må nämnas: att han till Församlingens fulla nöje fullgort hvad honom ålegat.

§ 11.  Drängen Jonas Pettersson i Svenstorp, hos hvilken Sockne Gossen Rogberg i Sommar blir i tjenst, uppdrogs omsorgen om honom, med derför åtnjutande arfvode.

§ 12.  Till Sexmän valdes: I Lägernäs Rote Anders Pettersson i Lägernäs.

Rotemästare: I Vestorps Rote: Carl Jonas Jonasson i Vestorp; i Lägernäs Rote: Magnus Gudmundsson i Lägernäs, i Lönhults Rote: Adolf Eriksson i Ägersjö.

§ 13.  Mera var ej att ärindra, och Socknestämman slöts.

                                                                                     In fidem Protocolli

                                                                                     J. Ad. Meurnander

 

År 1806, den 3 Augusti. Volym K I a 4 Pag. 69.

Afskedade dragon för N-o 31 Hagrida, Carl Petter Hagerman, som i år flyttat med Hustru och Barn till Backstugan Brokulla under Råskog, Flisby Sochen, har anmält, att sistnämnde Honom nekar där qvarblifva, om icke Han från Askeryds Församling kan ärhålla löfte, at dit få återvända då Han för sjuklighet skull eller ålderdom blir oförmögen at genom arbete sig födan förtjena. Och som Församlingen ej kan denna ansökan afslå, förklarar Församlingen, att C. P. Hagerman och Hustru Lisa Johansdotter äga at till denna Sochnen återflytta, då de ej i någon annan kunna få sin bergning eller där blifva mottagna. Utdrag af detta Protocoll skall Hagerman meddelas.

Askeryds Sochnestuga

                                                                                              Ut Supra

                                                                                     J. Adolf Meurnander

Gottfried Maak, Jöns Hansson, Johannes Niclasson, Hans Hagström.

 

År 1806, den 17 December. Pag. 364 ff.

Protokoll, hållit å Allmän Socknestämma med Askeryds Församling d. 17 Decemb. 1806.

§ 1.  Sista Protokollet af d. 12 juni 1806 upplästes, vidkändes och underskrefs.

§ 2.  Enligt sista protokollet utlystes till denna Socknestämma: Öfverläggning om Sädes magasins upprättande i Socknen. Församlingen tog denna sak i öfvervägande, och var ej emot sjelfva inrättningen, men önskade att sjelfva verkställandet måtte uppskjutas för denna gången. Den mindre lyckliga Årsväxten, och tidens mindre gynsamma utsigt, bestämde denna önskan. Saken hvilar således tills vidare.

§ 3.  Ordföranden sökte visa Församlingen nyttan af en Byggnads Kassas inrättning, till bestridande af de omkostnader i pengar, som kunna blifva behöfliga vid reparationer å Församlingens hus, så i Prestegården, som vid Kyrkan; och förklarade de närvarande sig nögde, att inrätta en sådan; men som få af Församlingens Ledamöter nu infunnit sig, så uppsköts denna sak till en annan gång.

§ 4.  De fattiga hjonen i Larstorp Jonas Jönsson och Hustru Christina Börjesdotter voro vid Socknestämman närvarande, och klagade, att de af Per Persson i Hesterslid ej njöto det understöd och den skötsel han utlofvat i Förpantningsbrefvet på Larstorp af d. 28 Dec. 1795. Per Persson, som var tillstädes, förestäldes om sin skyldighet, att draga försorg om desse Usle i deras skröplighet; och Församlingen fordrade, att de tu till en början måtte understödjas åtminstone med ved öfver Vintren, och att deras stuga måtte få upplagas, att de där kunde bo fredade för köld och insnögning. Per Persson lofvade detta, och får man vidare härom öfverlägga vid nästa Socknestämma.

§ 5.  Förestäldes: att Sven i Åmarps dotter Maria, 8 år, nu moderlös, med en tiggande Far, var i den belägenhet, att hon fordrade och åkallade Församlingens barmhertighet. Bonden Olof Pettersson i Redeby, har af medlidande hyst henne 5 Veckor, hvarföre, såsom någon ärsättning, Församlingen tillslog honom 40 Skilling ur Fattigkassan. Till detta barnets vidare försorg, beslöt församlingen att sedan hon blifvit läkt från utslag i hufvudet, i hvilken afsigt, Bonden Olof Pettersson åtog sig att hos någon inhyra henne både till kost och kur, mot betalning ur Fattigkassan, skulle hon, då hon blifvit frisk, underhållas på Matlagen.

§ 6.  Hafström i Fattigstugan får påökning af 2 Kappar mjöl och 8 Skillling; Catharina Gustafsdotter ibm, 2 Kappar, 8 Skilling, Sara i Gatstugan 2 Kappar, 8 Skilling, och Kerstin Östman i Fattigstugan 16 Skilling ur Fattigkassan.

§ 7.  Angående ljuspipor i Stolarne Julottan, klagades att så många felades, och som detta är en försummelse, som jämt blifvit åtald, utan att rättelse fölgt; så beslöt Församlingen: att den som till Julottan ej, antingen anskaffar pipor, eller åtminstone ljusstakar till sina stolar, plicktar till Socknens Fattigkassa 32 Skilling Banco. Och äger Organisten, att hvarje Juldag emellan tjensterne, uppteckna namnen å alla de stolar, där pipor eller ljusstakar ej finnas, då böterne genast skola uttagas.

§ 8.  Församlingen ville ytterligare hafva påmint, att hvar och en med anständighet och stillhet bevistar Gudstjensten, och ej går ut, förr än den är slutad. Skulle rättelse härå ej följa, måste vagt sättas vid dörrarne.

§ 9.  Herr Prosten Cnattingius anmälte en bok, kallad ”Mildbergs by i sin lycka och olycka” eller den nya Bondepraktikan; hvilken, för en Allmoge så läsbara bok, Herr Prosten för egna pengar inköpt, och ville nu utlåna, mot 1 Skilling Banco i veckan, till förmån för Scholkassan. Detta Herr Prostens goda Nit, för i synnerhet Jordbrukarens upplysning och gagn, ärkände Församlingen tacksamt, och uppmuntrade hvarandra, att möta Herr Prostens åtgärd, nu genom denna bokens lån förskaffa sig kännedom om dess verkligen brukbara värde, och sedan sjelfva inköpa den.

§ 10.  Till Fattigföreståndare valdes Bonden Carl Svensson i Redeby. Rotemästare i Redeby Rote Rusthållaren Jaen Jonasson i Hagrida.

Mer var ej att ärindra och Socknestämman slöts.

                                                                                     In Fidem Protocolli

                                                                                     J. Adolf Meurnander

Uppläst å Socknestämman d. 15 juni 1807 och vidkänt, betyga:

Gottfried Maak, Johannes Niclasson, Nämndeman, Daniel Nilsson St. Lönhult, Magnus Johansson.

 

I fortsättningen kommer, av arbets- och utrymmesskäl, vissa ointressanta uppgifter att helt utelämnas, eftersom de enligt min bedömning mer eller mindre sakna historisk  motivation. Detta gäller i första hand personval o.d.

 

År 1807, den 18 December. Volym K I a 5. Pag 2 ff.

§ 1.  Sista Protokollet af de. 15 juni, justerades d. 24 derpå följande, men upplästes nu ånyo, utan att klandras.

§ 2.  Församlingens Älskade Prost och Kyrkoherde inlämnade till Protokollet följande skrifteliga anmälan:

   Då jag enligt sista Andersmässo Socknestämmoprotokoll utlånt den Svibiliska Profskälaboken och Hedréns öfversättning: kallad Mildberga boken och öfver 50 läsare varit alla uppräknade å Prädikstolen och desse läsares gåfvor till Askeryds Schol Cassa, för hvilken än i min belägenhet jag får tillstå, mig nitälska, till närvarande dag bestiga sig till 4 Riksdaler 24 Skillling i Riksgäldsmynt, räknade; Så vill jag så länge Gud behagar att jag skall vistas här i dödligheten försöka få alla möjliga förmåner af min Boksamling till Askeryds Scholcassas förmån. Till den ändan utlånar jag för nästa år 1808 följande Böcker jämte de 2-ne förr nämnde, nemligen:

1. Konung Gustaf II Adolfs Trosbekännelse vid sin första Nattvardsgång, i 8-o.

2. J. Arndts Sanna Christendom, i 6 böcker förklarad, i ett band väl bundit, i 8-o.

3. Thomas Kempis om Christl. Efterföljelse, i 12-o.

4. Vår Lutherska Kyrkas Trosbekännelse stadgad i Symboliska böcker  och Upsala mötes beslut 1693, i 4-o

   5. I ett band, 8 Predikningar, hållne vid Kyrkoherde Ledigheten i Norrköping år

   1793 i 4-o.

Så snart någon af desse böcker återlämnas, sker det i Sacristrian till Kyrkovärdarne med åtföljande 1 Skilling Banco för hvar vecka boken varit i läsarens hus och uppföres i Specialen för Scholcassan med Rubrique; Vid läsning af en nyttig bok, är så och så mycket gifvit, till Askeryds Scholcassa, hvarvid ingen får gifva mindre; men väl mer om så ädelmodigt behagar, än 1 Skilling Banco i veckan.

Men som med vilkor får jag ock gifva till känna, att jag utlånar böcker till andra. Jag anhåller att hvar och en som är eller blir Kyrkovärd biträder härvid på samma sätt som sedan siste Andersmässo Socknestämma skedt, och att Församlingens Klåckare uppskrifver hvad som å Predikstolen skall uppläsas, för upp Summeringen för hvad influtit mellan hvarje Socknestämma, som vid hvarje Vallborgsmässo Socknestämma af Pastors Embetet intages i Scholcassans Conto Bok att läggas till Capitalet och Utlånas. Sedan jag 1791 fick öfvertala en då lefvande Ledamot i Församlingen, att gifva någon fond, men den var otillräcklig, så anser jag nödigt, att beständigt påminna om detta stora behof för Församlingens uppväxande Barn att få en af Högvördiga Domcapitlets i Linköping auctoriserad Barnalärare, och hopp är, att jämte andra Kongl. Sällskapet i Stockholm, som arbetar profide et Christianismo (för tro och Christendom) varder genom Consistorii under rättande, bidragande härtill med de betydliga gåfvor, som det är i tillstånd att meddela.

Jag önskar mig kunna bidraga något till Guds ära, Församlingen, dess Barns och Efter Kommande Förmän!

Gudi Allena Äran!

Daniel Cnattingius.

Församlingen uppmuntrades att möta Herr Prostens nit för utbredandet af sann Christendom och Dygd, och tillika gagna Scholcassan med den gärd för desse Böckers lån, som Herr Prosten genom denna åtgärd äfven åsyftar. Så goda afsigter skola säkert ej förfela deras ändamål. En Riksdaler Banco är sedan sista Socknestämman genom denna Canal till Scholcassan influten.

§ 3.  Ordföranden uppläste enligt 6 § i sista Protokollet, ett af Petter Svensson i Karstorp och Sven Johansson i St. Åby, rörande Jonas Jönsson och dess Hustru Christina Börjesdotter i Backstugan Larstorp, bref, hvars innehåll är att de frånsäga sig all omsorg om desse Fattige. Församlingen uppdrog åt Nämndemannen i Kalsvid, Välförståndige Jonas Hansson, att, i denna sak medla med vederbörande, och sedan lämna Församlingen del af Resultatet.

§ 4.  Svagsinta Pigan Maria Göransdotter i Mostugan under Bjursberg, som kringföres på Matlagen i Socknen, önskade Församlingen att få inlösa på Hospitalet i Vadstena. Anstalt skall därom göras.

§ 5. Vid frågan om de Fattige, kunde ej disponeras mer än 3 Skilling 18 Lispund mjöl och 8 Skilling af Ordinarie Staten, hvilket allt beviljades sjukliga Stina Pettersdotter i Ljungstugan. De öfrige som ej äro uppförde på Fattiglängden, äga att vid utdelningen infinna sig, de skola hjelpas ut Cassan, efter dess tillgång och deras behof.

§ 6.  Vid den offentliga Gudstjenstens förrättande var intet att ärindra, utan går allt ordentligt och riktigt.

Slutligen ärindrades Församlingen, att vid instundande Julhelg visa Agtning och Andagt i Guds hus, hjelpsamt medlidande mot fattige Bröder och Systrar, samt anständighet i deras inbördes umgänge och förlustelser.

Mera var ej att anföra och Socknestämman slöts.

Närvarande Sexmän:

Jöns Jönsson, Anders Israelsson, Anders Jonasson, Jan Månsson, Anders Andersson, Carl Jansson.

                                                                                     In fidem Protocolli

                                                                                     J. Ad. Meurnander

 

År 1808, den 16 juni. Pag. 5.

§ 5.  Till sockneskräddare efter afledne Johannes Johansson antogs Drängen Samuel Carlsten med förmaning, att i sitt uppförande visa beskedlighet och anständighet samt trohet och duglighet i sitt kall.

§ 6.  Som Herr Major Kuylenstjerna, ägare af Ramsvik till Torpet Skogsjö intagit utfattige Carl Jonas Pettersson med hustru och 5 barn, så skall Herr Majoren anmodas att gifva Församlingen säkerhet, det dessa personer hvarken nu eller i en framtid med bettlande ligga Församlingen till last.

§ 9.  Mot den offentliga Gudstjenstens förrättande hade Församlingen intet att påminna. Men vill Församlingen hafva påmint, att då sammanringning sker, borde man infinna sig i Kyrkan, och sitta där med andakt och stillhet.

 

År 1809, den 8 Maj. Pag. 10 ff.

§ 5.  Sochne Skräddaren Samuel Carlsten får ur Fattigcassan 2 Rd. Banco med vilkor att han fullkomligt lär Gossen Anders Jansson i Enefallet Skräddare Handtverket.

§ 8.  Så vida Sven i Herstensbo ej åtager sig enligt gifvit löfte, att för 100 Rd uppresa Byggningen i prestegården så utfäste sig V. Klåckaren i Smugefall och Sochne Byggmästaren att för samma pris göra det.

§ 9.  För Mamsell Orm, som vid branden i prestegården lidit en betydlig skada, beviljades en frivillig gåfva, hvilken af Vic. Pastor mottages och på räkenskapen redovisar. Äfven utfäste sig Församlingen att Sven Jansson i Assjö, som i nämnde brand förlorat omkring 40 Rdr värde, i ett frivilligt sammanskott visa välvilja och människokärlek.

§ 10.  Herr tillträdande Vicarius Pastor Grevillius beviljades yste efter vanligheten, och anbefallde Ordföranden Herr Vicarien till den, Församlingens godhet och välvilja, som Ordföranden haft i så många och betydliga prof af.

§ 11.  Herr Inspektor Maak begärde i Hushyra för Herr Pastor Cnattingii vistande på Bordsjö frihet från Karledagsverken till prestegårdsbyggnaden för Stubbarp, hvilket beviljades.

§ 12.  Beslöts att efter 1797 års jämkning rörande prestegårdsbyggnad, nu äfven vid den förestående skulle förfaras.

§ 13.  Kyrkovärden Lars Johansson i Skyttlingebäck anmälte, att han för de dagsverken han som Sochnens Byggmästare gort, efter branden i prestegården, ej begärde arfvode, hvarför han betackades.

                                                                                          In Fidem

                                                                                     J. A. Meurnander

 

Det förefaller som Meurnander, som då var kyrkoherde i Marbäck, tillfälligt efter branden i Assjö, biträdde Cnattingius i ämbetet.

 

År 1808, den 22 maj. Pag. 17.

Herr Kamereraren Leczinsky anförtrodde det, vid afresan af mig skulle till Protocollet anmälas: Att jag endast har att tacka Högvälborne Herr Grefven till Bordsjö och Kammarherren Bonde för mitt och de minas Logerande på Bordsjö under Prästegårdens uppbyggande efter branden.

På Högvälborne Herr Grefvens Bekostnad utgöras dagsvärken fullt ut med andra Prästegårdens Byggande Hemman för Stubbarp, så att Församlingen, efter Arrendatorns beviljande Proposition på Socknestämman icke blifver i mistning af dagsverken för Stubbarp och Arrendatorn har likaväl sin ersättning för mitt logerande af Herr Grefven Sjelf, som Herre och Ägare af Bordsjö. Denna underrättelse till Församlingens förmon och uppmuntran vid Prästegårdens uppbyggande anhåller jag må till det i går å Predikstolen upplästa Protocollet bifogas!

Assjö Södergård d. 22 Maji 1809.

          Daniel Cnattingius

In fidem

Dan. Grevillius

v. Pastor

 

År 1809, den 24 September. Pag. 19 o. 20.

§ 1.  Sedan Församlingens Resp. Ledamöter erkänt Socknestämmans lagliga utlysning, så uppläste Ordföranden den af Majoren och Riddaren Välborne Herr C.U. Kuylenstjerna gjorde ansökning till Höga Landshöfdinge Ämbetet i Linköping om befrielse från Väghållningsskyldighet för Bergshemmet af Kroksmåla utjord, såsom hörande under Ramsvik, liggande uti Jönköpings län och Norra Vedbo Härad, samt Höga Landshöfdinge Ämbetets remisse af den 28 augusti detta år, för att infordra Askeryds Församlings yttrande i detta ämne.

§ 2.  Vid frågan om denna sökta befrielse från Väghållningsskyldighet för Bergshemmet af Kroksmåla utjord: Svarade Församlingens Resp. Ledamöter, att Herr Majoren och Riddaren Kuylenstjerna icke af dem ansågs för rätt åklagare af detta betungande; i synnerhet, som Herr Majoren och Riddaren sjelf icke är ägare till Ramsvik, med dess underligande utjord Bergshemmet, utan redan förledit år bortskänkt denna gård med dess åtföljande lägenheter.

För öfrigt instämde Församlingens Resp. Ledamöter uti välborne Herr Öfverste Löjtnanten H. C. Schmiterlöws skrifteliga anförande till protocollet, såsom sjelf hindrad att vid detta tillfälle vara närvarande.

”Herr Majoren och Riddaren C. U. Kuylenstjernas klagan öfver den oskäliga Vägdelningen i Askeryds Socken, delar jag med mera missnöje än Han, men att Hans så kallade utjord Bergshemmet äfven fått en liten väglott, torde aldeles icke vara obilligt. Jag har äfven en liten utjord i Askeryds Socken, belägen i Jönköpings Län, som alltid haft väglott på stora Landsvägen. Och om jag förstått, att denna Skyldighet vore olaglig, hade jag längesedan sökt att derifrån befrias. Men nu låter jag Utjordsbrukaren ansvara för sin väglott och tror det vara bättre än klaga. Alla utjordar i Askeryds Socken dela lika öde.

Olstorp d. 24 Sep. 1809.

H. C. Schmiterlöw”

 

År 1809, den 4 December. Pag. 22.

§ 2.  Vid detta tillfälle förklarade Organisten Hesselgren, att han i anseende till de stegrade varupriserne, omöjligen kunde åtaga sig at hålla de vanlige Jule-ljusen, hvarföre Församlingens resp. Ledamöter beslöto, att 3 skålpund Talg skulle af Kyrkovärdarne anskaffas, då Herr Hesselgren emot vanliga arfvoden åtog sig att ombesörja Stöpningen och fick till stånd att såsom förr få de öfverblifne Stumparne.

§ 6.  Vid detta tillfälle förnyade Församlingens Resp. Ledamöter deras vid Wallborgsmässo Socknestämma yttrade benägenhet att wilja meddela Hemmans-Brukaren Sven Jaensson i Assjö någon hjelp i anseende till dess vid branden i Prästegården lidna skada och får han begagna denna hjelp efter pålysning af någon som åtager sig anteckna de frivillige gåfvorne.

§ 8. På det de nya murarne i Prästegården under vintertiden ej må förfalla, så beslöts att det skulle eldas i Spisarne af någon emot en billig betalning, hvarom Sockne-Byggmästaren föranstaltar.

                                                                                     Dan. Grevillius

                                                                                          v. Pastor

 

År 1810, den 7 Maj. Pag. 26.

§ 6.  Äfven beslöts att vissa af församlingens utsedde Ledamöter skulle efterse Brukare eller Arrendatorers hushållning med Prästegårds Skog, att den inte vanvårdas eller olägligen nyttjas, att intet timber af hvad slag som hälst får huggas, utan med församlingens samtycke, ej heller någon Sved-Fälla utan förutgången utsyning inom hagstånd.

§ 7.  Som den minsta klockan blifvit skadad i brädden genom en mindra varsam ringning, och icke kunnat utrönas när eller genom hvem det skedt, så antagas nu Kyrkvaktaren Hellberg och Brukaren Hans i Rotekulla till ringkarlar, som med Församlingens minne och beviljande skola undfå i årlig lön 4 Rdr Banco ur kyrkocassan med förbindelse å deras sida till alt möjligt ansvar för klockornas vårdande. För hvarje själringning betalar hvar och en särskildt 4 Rdr Banco ( Skall väl vara skilling?). Och börjar deras ringningsskyldighet med nästa söndag den 13 dennes.

                                                                                 Dan Grevillius

                                                                                     v. Pastor

 

År 1811, den 21 Juni. Pag. 35 ff.

§ 3.  Upplästes ett från Majoren och Riddaren C. U. Kuylenstjerna på Hestra och Handelsman Bergström på Bjursberg skrifteligt anförande till Protocollet, så lydande:  Anförande till Askeryds Wallborgsmässo Socknestämmo Protocoll den 1 Maji 1811.   Vid den Nybyggnad, som i stället förthy vårtiden år 1809 genom Wådeld olyckligen afbrände Man- och Ladugårdshusen förledit år sedan blifvit påbegynt af Bredestads och Askeryds Socknar å Kyrkoherdebostället Assiö, hafva de efter vår tanka varande olagligheter blifvit förrättade af Sockne Boarne endast i mohn af Hemmanstalet, men ej efter matlagens och dels att Utjordar, Qvarnar, Torpare, Krogar, Backstugehjon och Inhysesfolk samt Säterier, som af ofrälse män äges, uti Prästegårdsbyggnaden icke deltagit, ehuru att sådant bordt ske till följe af Kongl. Majestäts Nådiga Resolution på Prästerskapets besvär af den 7 Julii 1752 § 5 och på Allmogens besvär den 1 Sept. 1744 § 40, den 13 December 1672, § 4 och den 24 Maji 1734.  I Anseende hvartill vi för våre ägande och disponerade Hemman påstå, att alle ofvanberörde olagligheter varda vid innevarande års och framtids skadande fortsättning af Prästegårdsbyggnaden rättade, så att den på behörigt sätt af alle vederbörande utan undantag wärkställes, hvarjämte vi yrka på det sätt erhålla ärsättning för det genom merberörde olaglighet förledit år oss tillskyndade lidande, att vi vid fortsättningen af Prästegårdsbyggnaden få oss till godo räkna de dagsvärken, som vi förledit år gjordt öfver vår höfvan. Att detta vårt anförande måtte ordagrant uti Kyrkans Sockne Stämmo Protocolls Bok varda intagit och tillika med Resultatet häröfver och genom Protocolls Utdrag meddelas jämte underrättelse inom hvad tid och hvar ändring af oss sökas kan.

C. U. Kuylenstjerna, Am. Bergström.

Allmänt förklarade Församlingens närvarande Ledamöter, att ingen af dem kunde gilla det ofta förekommande Ordet olagligheter, hvarmed de ansågo de klagande hafva förskaffat sig; ty när tillämpningen af de å deras skrift åberopade Kongl. Resolutionerne på Prästerskapets och Allmogens besvär aldrig förr blifvit satt i fråga vid Assjö Prästegårds förtida nybyggnader eller reparationer, måtte hvarken Disponenten af Ramsvik eller Arrendatorn af halfva Bjursberg nu hafva skäl att klaga öfver olagligheter, så mycket mindre som under dessa 2-ne års varande Nybyggnad af Assjö förbrända Prästegårdshus, dagsvärksbiträden blifvit gjorda af Torpare och Utjordsägare, undantagande bland de Sednare; Bergshemmet, som tillhör Herr Majoren och Riddaren Kuylenstjerna, hvilken då han nitiskt beifrar uppfyllandet af andras pligter, han måtte inse en hedrande nödvändighet att uppfylla sina egne.

Ingen uplyst och tänkande inom Askeryds Församling bestrider hvad lagligt och rättvist vara kan, och således om Säterier som äges af ofrälse män, jämte Utjordar och Torp böra lagligen utgöra dagsverken vid Prästegårds Byggnaden, men tror icke att Qvarnar, Krogar eller Backstugor kunna sättas i fråga, har Församlingen därvid intet att påminna, men hon afslår bägge Sökandenas ohemula ersättningsfråga och hänvisar dem till hvad ort de lämpligast finna att få sin ansökningsmöda ersatt, hvilket dem genom Protocolls-Utdrag meddelas skall.

§ 4.  Att som kyrkogården befans varda så trång, att de der begrafne liken omkring 6 á 7 års tid, för att lemna rum till andre, måste uppgräfvas, fann Församlingen oumgängeligt att kyrkogården måtte utvidgas;och som det af kunnige Ledamöter, hvilka sedt och kände Chartan var bekant att kyrkan saknade ännu ¼ Tunneland af sitt henne tillhöriga område; altså beslöt Församlingen att genom Herr v. Pastor Wallenquist incinuera detta ämne hos Herr Kammarherre Grefve Gust. Trolle Bonde.

§ 6.  Anmältes at den oordningen förekommit i kyrkan det obehörige personer taga sig den friheten att gå upp på orgelläktaren och föra oväsen så väl vid deras dit- som dängång, det merendels sker under Gudstjensten, hvarföre beslöts att dörren till orgelläktaren skulle invändigt tillstängas och ingen obehörig tillåtes att slippa dit upp, undantagandes en och annan som orgelnisten tillåter att följa med sig när han går upp till verket, men ingalunda sedan Gudstjensten är påbegynd, eller att någon må gå därifrån innan Gudstjensten blir slut. Ho som hädanefter beträdes med denna oordning, pligte första gången 12 Sk. Banco och för hvarje gång sedermera han därmed beträdes, dubbelt.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          N. Wallenquist

 

År 1811, den 17 December. Pag. 41 o. 42.

§ 3.  Anmältes af Församlingens Ledamöter från Lutarp, att gossen Johannes Persson i Ljungstugan, som nu en liten tid varit i tjenst hos Rusthållaren Jaen Carlsson i Lutarp, emot alla varningar och förmaningar icke vill låta sig undervisas i Kristendomen ehuru honom därtill blifvit lemnat frihet och goda tillfällen, hvilket ovärdiga förhållande togs i öfvervägande, och beslöts det han skulle strängeligen genom Rotemästaren i denna Rote tillsägas att genast infinna sig hos Hellberg, som för närvarande antagen scholmästare för att taga lexor och därmed pröfvas; men skulle han då än befinnas skolkande och ej visa flit och läraktighet i denna för honom så nödvändiga sak, skall han i sådant fall beläggas med stockstraff, andre vanartige till varnagel.

§ 6.  Påyrkade Församlingen såsom ett bevis af sin vänskap och förtroende till sin nu varande Pastors vicarien härstädes, Com. N. Wallenquist, ett frivilligt sammanskott till en ny Prästkappa, hvilken han med tacksamhet emottog till ett minne af Askeryds Församlings hedervärda innevånare. Detta sammanskott blef Kyrkovärden Lars Johansson i Skyttlingebäck anmodad till att upptaga och den beviljade tillhanda lemna.

 

År 1812, den 29 Maj. Pag. 44.

§ 4.  Påstod Församlingen att den Gärdesgård som nu af Torparen i Lillahemmet var uppflyttad på kyrkovallen in till socknestuguväggen, skall inom 14 dagar emot 2 Rdr Bancos vite sättas i sitt förra ställe af inkräktaren.

§ 5.  Bestämdes till Oblaternas bakning i stället för det förra ett värde af 4 Rdr Banco för året.

§ 8.  Ålades emot ett vite af 10 Rdr Banco för den som vidare upptager likgrafvar på mindre än 2-ne alnar från klåckestapelen.

 

År 1812, den 7 December. Pag. 51 ff.

§ 1.  Att nästa vår ett år till eller 1814 skall kyrkogården vara utvidgad till hälften af där intill liggande kyrkan, som enligt Chartan är kyrkans tillhörighet, och den andra hälften skulle till församlingens stalls inrättande begagnas. Ringmuren dessutom äfven att upphjelpas och förbättras, hvartill Byggmästare Johan Petersson i Svenstorp åtog sig att ansvara.

§ 9.  Följande reparationer blefvo beslutna att till nästa sommar 1813 uti kyrkan och på kyrkogården värkställas, hvartill Timber och virke skulle tagas på Prästegårdens skog.

1. Nytt golf i Sacristian.

2. Södra portskjulet skall aldeles borttagas, och i dess ställe skola 2-ne portar insättas, som böra med gångjärn och haspar förses.

3. Skola 2-ne lyftplank förfärdigas. Lika höga och breda som grafvarne vanligtvis böra vara, försedde med ringar och lyftstång.

4. Åtog sig Byggmästare Jonas Petersson att taga anstalt om att sträfvorne och kyrkotornet få fastare stånd samt att hela tornet med rödfärg bestrykes, hvarför omkostnaden ersättes af Kyrko-Cassan.

§ 14.  Beviljades Torparen Jöns Persson i Påland i anseende till lidna skador af Rofdjuren å sina kreatur, ett frivilligt sammanskott af församlingen, som uppbäres af  Nämndeman Hans Jonsson i Eldstorp.

                                                                                          G. Wulff

 

År 1813, den 15 Maj. Mapp N III 1. Vadstena Landsarkiv.

Protokoll, hållet uti Askeryds Sachristia den 15 Maji nedanskrifne År, då till utnämnde Klåckaren och Organisten därstädes Pehr Daniel Andersson i Lutarp inventering företogs af undertecknade Pastor och Kyrkovärdar öfver de Saker som under hans vård i Kyrkan kommer att med 1-sta Maji detta År åt Honom öfverlemnas.

Sedan största delen af Kyrkans egendom bestående af silfver, mässkläder, förordningar, äro uti särskilta kistor och skåp förvarade hvartill nycklarne äro uti kyrkovärdarnas vård, så kunde Han, Pehr Daniel Andersson för dessa saker i en framtid icke ställas till ansvar för deras förvarande.

Hvad vidträffande Bibeln på Prädikstolen och de öfrige uti Kyrkan befinterliga Böcker kunde ej åt Honom till omvårdnad inventeras, som nycklarne till kyrkan och Sachristian finnes förvarade emellan Söndagarne hos Kyrkovaktaren Hellberg, som är vid kyrkan boende. Men vad orgelvärket ankommer, som blifver under Hans särskilta omvårdnad, så har det i dag i Hans och nedan skrifne Personers närvaro blifvit af undertecknad besigtigat och pröfvat, hvar vid inga bristfälligheter för det närvarande befunnits. Likväl genom dess ostämning, som med det första bör förbättras, utaf en särskilt Orgel Byggare, är det ej vid alla tillfällen svarande mot ändamålet.

Askeryds Sachristia den 15-de Maji 1813.

Hindric Askeroth

Organist i Bredestad.

Närvarande:

Gustaf Wulff

Fältprost och Kyrkoherde.

Närvarande Kyrkovärdar:

Lars Johansson

Joh. Larsson.

Som Askeryds Kyrkas Lösa Egendom, af silfver, mässkläder och de i Kyrkan befinteliga Documenter, för det närvarande äro till omvårdnad och i förvar öfverlemnade uti Kyrkovärdarnes händer, och då tillika Nycklarne till Kyrkan och Sacristian förvaras af här närvarande Kyrkovaktaren; så kunde jag således af för nämnde Inventeringsmän för dessa Kyrkans tillhörigheter i en framtid icke ställas till ansvar, men hvad vidträffande Orgelwärket har jag sådant som det å andra sidan finnes beskrifvit, emottagit at vårda och därföre ansvara.

Askeryds Sacristia den 15-de Maji 1813.

P. D. Andersson.

 

År 1813, den 17 Maj. Pag. 57 ff.

§ 4.  Upplästes ett förordnande som Salig Landshöfdingen Wälborne Herr H. C. Schmiterlöw på Olstorp författat af följande innehåll:

”Med anledning av min Salig Mans, Landshöfdingen Henning C. Schmiterlöws yttersta vilja och munteliga förordnande om uteslutande af yppighet och öfverflöd vid dess begrafningstillfälle och användandet af den besparing som derigenom kunde uppkomma till någon riktning åt nyttige och framtiden gagnande behof, hvilket att utse, han till mitt urskiljande öfverlemnat, har jag, styrd af böjelsen till befordran af sann och rigtig uplysning i Religionens grundsatser, såsom enda utvägen för ungdomens daning till dygdigt och anständigt uppfyllande af de pligter som Staten af dem bör kunna påräkna, velat anslå en Summa af 300 Rdr Banco Rg mynt till en sådan Schola vid Askeryds Kyrka åt medellösa barn inom Församlingen, som kunde bestridas af en kunnig Organist och Klåckare derstädes, eller i annat fall af en behörigen Examinerad pedagog, att under det inseende af Församlingens Pastor, som med dess Embete kan vara förenligt; och hoppas jag att Församlingens Respektive och hedervärde Ledamöter med bidrag efter hvarje enskilds förmåga understödja denna inrättnings upkomst och framtida bestånd, och efven tillåta att följande vilkor fingo antagas och efterlefvas:

1-mo. Att Scholae-Cassan finge stå under Pastors och Kyrkovärdarnes gemensamma förvaltning mot ansvar för säkerheten af en för alla och alla för en.

2-do. Att redovisning för densamma skall ske vid Wallborgsmässo Ordinarie Socknestämma.

3-io. At antagningen af Lärare, /som Pastor i Församlingen äger att föreslå/ skall ankomma på Olstorps ägare, om Organisten och Klåckaren af honom dertill icke pröfvas fullt skicklig.

4-o. Att de fattigares ungdom å Olstorps gods inom Askeryds socken äga företrädes rätt till intagning i Scholan derest brist på rum dertill skulle förefalla, hvilken olägenhet Församlingen lärer undanrödja, hvartill Olstorps ägare och dess hemmansåboer uti socknen icke får undandraga sig den skyldigheten som hemmanen böra åtfölja.

5-te. Att icke mer än årliga räntan af det capital som kan samlas får användas till Lärarens aflöning, på det inrättningen derigenom icke må förfalla.

Detta mitt förordnande som öfverlemnas till församlingen och dess nuvarande Pastor, Herr Fältprosten Magister Wulff, att sätta i behörig verkställighet, bestyrkes, stadfästes med min egenhändiga underskrift och anborne Signete i nedanstående vittnens öfvervaro.

Olstorp den 16 Maji 1813.

Anna Mathilda Schmiterlöw

Född Palbitzki

(Sigillet)

Vittnen:

Otto Wrangel

Kammarherre och Major

Carl Åstrand

v. Häradshöfding”

Efter uppläsandet häraf beslöts, att en Socknebo af Smålands- och en af Ydresidan skulle hos Wälborna Enkefrun Schmiterlöw, med första på Församlingens vägnar aflägga deras vördsamma tacksägelse för gåfvan, som blifvit åt härvarande Schollae-Cassa öfverlemnad, med förklarande att Wälborna Enkefruns önskan och föreskrifter uti Testamenten skola efterkommas. Detta skyldiga uppdrag åtog sig Nämndemännerna Hans Jonsson i Eldstorp samt Olof Ingemansson i Kettilstorp att med första fullgöra.

§ 6.  Ehuru icke af en nödvändig skyldighet men dock af en i några års vana, och i synnerhet då det blef flere gånger påmindt af en församlingsbo, tillsporde Ordföranden närvarande Församlingens Ledamöter, om de hade något att ärindra i anseendet til Gudstjenstens förhållande. Dervid upphöjde ingen mer sin röst än för detta Nämndemannen i Eldstorp Hans Jonsson, Som åklagade, att Gudstjenstens förrättning icke alltid börjades i den tid som stadgadt är, precis Nio, hvarigenom hände att flere Sockneboer allt för sent hem kommo. På denna oväntade och högst ovärdiga åklagan svarade Ordföranden, att om Församlingen någon gång fått vänta öfver tiden så har det ej varit hans fel, härrörande deraf, att för honom såsom ensam präst flere andra förrättningar innan Gudstjensten varit att förrätta, samt att enligt Kyrko-Lagen, Församlingen i sådant fall vore skyldig att därmed vänta till klockan 11 på dagen, och som Pastor i en Församling aldrig står, hvardera under Kyrkorådets eller Allmänna Socknestämmans ombepröfning om sina Embetsgöromål, så åligger det för omtalte Nämndemannen, om han det så gitter, på vederbörlig ort denna sin åklagan anmäla och utföra.

§ 12.  Sist blef härvarande kyrkoväktare ålagd, att vid Grafvars öppnande noga tillse och förekomma, att de dödas ben icke måtte komma att ligga ofvan jorden, som icke är passande med allmänna ordningen, utan att de genast i grafven i en särskild grop nedgräfvas och undangömmas.

Askeryds Socknestuga den 17 Maji 1813.

                                                                                          G. Wulff

 

År 1813, den 29 November. Pag. 65 ff.

§ 4.  Beviljades ett rum i fattighuset för inhysesmannen Johannes Ericsson i Östra Oroen, att genast emottagas med det vilkor, att Fattigföreståndarena skola uppskrifva och värdera, samt försälja så väl hans lilla stuga i Oroen som all hans öfvriga Egendom af Ko, och andra lösören, hvarför han innan han intages i fattighusen hans Måg, Bonden Jonas Hansson i Oroen skall sig yttra om han antingen vill aflemna till Fattig-Cassan hela Johannes Ericssons undantagsbref med derå löpande årlig inbetalning, eller ock att han uti ett för allt med Fattig-Cassan en skälig och billig liqvid upgöra.

§ 7.  Nya kyrkomuren skall enligt socknestämmobeslutet af den 7 Dec. 1812 med nästa års slut fullbordas, efven som de stall som hittills stått upprättade nedanom kyrkan skola till Sallpetters-jordens anskaffande med det första upprättas uti den Lycka som vid Kyrkan belägen är sedan år 1646 dess tillhörighet, hvarvid Byggmästaren Jonas Pettersson skall utmäta jorden efter Hemmantalet samt tillika så laga att ordning och prydnad iakttages. Derom skall sedan vidare afgöras sedan ringmuren är uppgjord.

§ 9.  Ährhindrade Kyrkovärden Lars Johansson, att som Herr Kyrkoherde Wistrand i Bredestad hade skuld här vid Kyrkan, och som enligt förra årets Sochnestämmo beslut bör med det första inbetalas för att hållas församlings boerne till handa; då dervid Församlingens Resp. Innevånare enhälligt beslöto och anhöllo att den återstående Lönsäden från Herr Prosten måtte för Kyrkans säkerhet innehållas.

§ 10.  Uppviste Byggmästaren Jonas Pettersson i Svenstorp Räkning öfver Prästegårdens Reparation, i anledning af priset på det Tegel som till Taket fordrades, hvarvid anmärktes att Sal. Högvälborne Landshöfdingen i lifstiden under Nämndeman Olof Ingemarssons och Gästgifvaren Magnus Johanssons såsom fullmägtige å församlingens sida vid husesyn närvarande lofvat att till Prästegårdens prydnad och nytta låta Församlingen afhämta ifrån Olstorp det nödiga takteglet för 20 Rdr Tusendet.

§ 12.  Ärhindrades att Herr Majoren och Riddaren, Välborne C. U. Kuylenstjerna, brukare af Ramsvik och förmyndare för mamsell Kyhl, (skall väl vara Kuylenstjerna?) icke på 2-ne år fullgjordt sina skyldigheter i anseende till Dagsvärken med kjörning och betalning till Prästegårds-Byggnaden efter de af Församlingen godkände och gillade Räkningar för samma ändamål, hvarföre beslöts att nämnde Herr Major och Riddare skall derföre med första lagsökas, med anhållan att utaf honom derföre få all ersättning fullgjord, tillika ärhindrades, att på 3 år återstår för Herr Majoren den ved som han borde till Fattighuset och Kyrkovaktaren enligt socknestämmobeslut framföra, och som utgör 6 lass.

§ 13.  Öfverenskoms nu med Johan i Råxnäs, att han till Sallpettersjudaren Östman vill nästa år till församlingens sjuderiinrättning förfärdiga de erforderliga Laggkäril, nämligen 7 Kar: 4 af 1½ alns höjd och 2 alnars bredd samt 2½ alns längd, samt 3 Kar vid 7 á 10 såars rum och det för 5 Rdr stycket, tillika 8 Såar och 8 Baljor för 32 Skilling stycket.

Allt detta skall till första färdigt aflemnas då han efter syn derå skall sin betalning erhålla. Såsom uppsyningsmän öfver alla de anstalter som vid denna Sallpetersjuderiinrättning behöfvas blefvo enligt allmänt beslut förordnade: Nämndeman i Eldstorp välaktad Hans Jonsson samt Bonden välförståndige Anders Johansson i Ägersjö.

                                                                       På  Församlingens vägnar

                                                                                Gustaf Wulff

 

År 1814, den 5 Juni. Pag. 82 ff.

Extra sockenstämmoprotokoll hållet efter 8 dagars pålysning den 5 juni 1814 med Askeryds vällofliga församling, hvarvid följande ärenden företogos och afslutades, nämligen:

§ 1  Justerades, godkändes och underskrefs det sista Walborgsmässo Allmänna Sockneprotokollet.

§ 2.  Uplästes ett Embets Memorial ifrån Herr Kyrkoherden J. A. Meurnander i Marbeck med följande innehåll:

Embets Memorial!

Med Herr Fältprostens Attest af den 12 sistlidne April har från Hultastugan i Askeryds Församling till Torpet Hagen under Grafsjöhult, i denna socken, inflyttat Torparen Anders Larsson, med Hustru och fem minderåriga Barn. Bland desse sednare är den äldsta Dottern Stina ur stånd att sköta och vårda sig sjelf, mycket mindre föda sig. Hon har derföre haft årligt understöd af Askeryds Församlings Fattigmedel. Marbecks Församling, som med ömhet vårdar sina vanlottade likar skulle gerna utan vilkor mottaga denna beklagansvärda i sitt sköte till vård och underhåll, om ej dess knappa tillgångar och förbindelsen att vara sina egne Fattige närmast, nekade Församlingen utväg härtill

Det är på denna grund och af medlidande för Stina, som Församlingen vänder sig till Herr Fältprosten med anhållan: att, på det Stina må kunna gagna sine Föräldrars vård och ej blifva återsänd till Askeryd, Herr Fältprosten täckes genom Protocollsutdrag, försäkra Marbecks Församling, att Stina Andersdotter, ehuru boende i Marbeck, skall från Askeryd ärhålla sin förut hafvande Fattigdel, hvilken ökas om hennes fattighet tilltager, och att i den händelse hennes föräldrar dö eller afflytta Marbecks Församling, Stina Andersdotter aldrig kan till vård och underhåll komma Marbecks Socken till last, utan, om tvist skulle uppstå med den tillflyttade Sochnen, Stina i alla fall tillhör Askeryds Församling. Med detta vilkor är det, som Marbecks Församling medger hennes qvarblifvande hos sine Föräldrar, och anhåller Församlingen om Askeryds Resp. Innevånare skrifteliga yttrande inom en Månad från nedan skrefne dag, hvartill Herr Fältprosten genom utlyst Extra Socknestämma täckes foga anstalt. De lagliga grunder på hvilka Marbecks Församling stödjar sin åtgärd äro: Kongl. Brefvet af den 5 December  1788, Konungens Befallningshafvandes Kungörelse d. 15 December 1804, Domcapitlets Embetsbref 1805 1. § 3, och Marbecks Församlings protokoll d. 4 December 1809, grundadt på föregående Stadgar.

Marbeck i Socknestugan d. 22 Maj 1814.

Å Församlingens Vägnar

                                                                                          J. Adolf Meurnander

                                                                                                   Pastor   

Församlingens resp. Ledamöter togo detta ärende uti behörigt öfvervägande och stadnade uti det beslut, att nämnde Piga, Stina Andersdotter skall, ehuru nu boende i Marbeck, hvarje år njuta till godo sin förut innehafda Fattigdel, samt i mon af tillgångarne och hennes sjukdoms tilltagande, få den förökad. Äfven ville Församlingen i händelse af hennes Föräldrars död om så tillfälle dertil gifves, låta henne få ett rum i Fattighuset.

§ 3.  I anseende till Reparationernas fullkomnande vid Kyrkan och dess Ringmur, skedde den öfverenskommelsen att den nya Kyrkogården kommer att tillbyggas.

 § 4.  Hvad sten och andra dertill hörande kjörningar vidkommer, skall ett par dragare med 2-ne personer från Gården hvarje dag utgöras.

§ 5.  Kommo Församlingens respective ledamöter derom öfverens, att Stolparne vid de nya Grindarne till den hvarefter blifvande Kyrkogården skall blifva utaf huggen Gråsten, genom träffad öfverenskommelse med någon Stenhuggare, tillika efven att Grindarne skola komma att beställas utaf Jern för det de skola äga så mycket mera bestånd.

Det är dessa grindar, som med initialerna G W 1814 P L  fortfarande finnas i kyrkomuren mot skolgården. Bokstäverna G W står för Gustaf  Wulff och  P L  för Pastor Loci, kyrkoherde i församlingen och 1814 är årtalet för verkställandet.         

§ 6.  På det att den betingade Stenläggaren må kunna rätt och fort fullgöra sina åtagna Skyldigheter och tillika vara vid arbetet belåten med de ådömde och i tour gående Dagsvärken så beslöts att inga andra än fullgiltiga och arbetsföre karlar få framskickas, samt att de klockan 5 om morgnarna böra sig härvid infinna då de klockan 8 om aftonen få därmed sluta.

          Askeryds Socknestuga den 5 juni 1814.

                                                                            På Församlingens vägnar

                                                                                     Gustaf Wulff

Jonas Hansson, Hans Jonsson, Olof Ingemansson.

 

År 1814, den 31 Juli. Pag. 90.

Extra Sochnestämmo Protocoll hållit efter pålysning med Askeryds vällofliga församling den 31 juli 1814.

§ 2.  I afseende till den olycka som inträffade den 30 denna månad att Fyra stora fönsterrutor uti Prästegården af nedkommande stort Hagel sönderslogos, som af innehafvaren i brist på Lämmar ej kunde förekommas, så beslöts genom allmän öfverenskommelse af församlingens respective Ledamöter at nya rutor skulle i denna vecka åter insättas, samt att Byggmästaren Jonas Pettersson skulle om alt detta försorg draga.

På församlingens vägnar.

                                                                                          Gustaf Wulff

                                                                                               Pastor

 

År 1814, den 18 September. Pag. 95 ff.

Extra Socknestämmo-Protokoll, hållet efter 14 dagars pålysning med Askeryds vällofliga Församling den 18 Sept. 1814, då följande saker förehades och afgjordes angående en Ordning vid Skallgångar som hädanefter kommer att vara gällande för den del af Församlingen som hörer till Jönköpings län.

   1-mo. Så snart något Kreatur blifvit af Wargar rifvit och derom till Skallfogden tillsagt varder bör han straxt Skallbud utgifva så vida han finner det vara möjligt att dermed något af ändamålet vinnas kan, den som försinkar Skallbud öfver ¼ Timma böter 24 Sk. Banco, och den som aldeles uraktlåter den 1 Rdr Banco.

   2-o De som Skallgång utgöra bör, finnes stadgadt i Allmänna Lagen, men som ej är på mötesstället på utsatter Timme böter 12 Rdr Banco och den som aldeles uraktlåter Skallgång utan Laga förhinder, böter 32 Rdr Banco för hvarje Dag, som Skallen fortsättes. Dock bör Skallfogden iakttaga att ej allt för tidigt utsätta mötestimmen på det att de längst ifrån må kunna komma till stället.

   3-o. Bryter en Skallfogde emot föregående Punct, vare då förfallen till Dubbla böter emot de andra. Dock stånde det honom fritt att lega en förståndig och bra karl i sitt ställe.

   4-o Den som ej har Dugliga Warg-Garn med dess tillbehör med sig då derom tillsagt varder, böter för hvarje Famn 8 Sk. Banco, och den som går till Skall utan Spjut eller Yx och ej har Trumma eller Lur, 4 Sk. Banco. De som kunna skjuta och hafva säkra Bössor bör taga dem med sig, väl laddade och med Kula uti vid 8 Sk. Bot.

   5-o. Skallfogdarna böra, på mötesstället så snart den utsatta Timmen är förfluten, taga folket i hvar sin Rote särskildt och öfverse om alla äro tillstädes komna, eljest anteckna de uteblifvande, tillika om alla har med sig hvad de böra, försummar Skallfogden det, böte hvardera 1 Rdr Banco.

   6-o. På mötesstället får ingen vara högljud, såsom de alltid äro nära där Skallen ämna sättas, den som sådant förorsakar böter 8 Sk. Banco. Och då Skallen sättes såsom då nogare om tysthet, får ingen högt ropa, eller hvad annat högljudt vara kan vid 16 Sk. Bancos bot, tillika får ingen röka Tobak, sedan de ifrån mötesstället äro gångna vid 8 Sk. Bot, alt Banco.

   7-o. Den som icke står där han af Skallfogdarne blifver stäld, eller motsäger en Skallfogde, eller icke lyder honom, antecknar Skallfogden honom genast och kommer att böta 12 sk. Banco.

   8-o. Samma Bot, eller 12 Sk. Banco vare den eller de förfallna till som sedan de äro utstälde, samla sig två eller flere tillhopa, det vare vid Näten, på Armarne eller Bakskallen, och antecknar en Skallfogde som sådana församlade finner dem som på det stället icke bör vara, i Bakskallen rättar sig den ena efter den andra ifrån Bröst-Trumman eller Luren, så att icke någon öppning sker, gör det någon, vare förfallen till 8 Sk. Bot, för den som i Bakskallen icke skriker då han ej har Trumma eller Lur, vare bot samma.

   9-o. Den som utom Lösen i Bakskallen skjuter eller lossar Skott på något annat än Warg eller Björn, vare förfallen till 1 Rdr bot, och om han skjutit något djur eller fogel, tages det ifrån homom och af Öfver-Skallfogden försäljes, afbrinner en bössa utan dess vilja som bär den, anses det såsom oaktsamhet och bössans osäkerhet, och skall han böta derföre 12 Sk. Banco.

   10-o. Den som i skall dödar någon Warg har att undfå af Öfver-Skallfogden 1 Rdr Banco.

   11-o. Så snart Skallen är slutad bör Skallfogdarne ånyo öfverse folket i hvar sin rote och om någon fattas som vid början var med, antecknar han honom och skall böta 16 Sk. Banco, för Skallfogde vare bot samma.

   12-o. Ingen får gå från Skallen sedan den är slutad förrän lof af Skallfogdarne dertill gifves, vid 24 Sk. Bot. Dock bör Skallfogdarne snart afsluta sins emällan om någon mera Skall den dagen ej kommer att företagas på det folket icke måge behöfva att vänta.

   13-o. Ej får någon yngre skickas till Skallgång än den som är Mantalsskrifven vid 32 Sk. Bot, och då efter öfverenskommelse händer att två ifrån hvarje Matlag böra utgå till Skallgång, kunna de som äro något yngre då få medtagas så vida ej någon annan finns.

   14-o. Hvarje Skallfogde åligger att aflemna en förteckning till Rotemästaren på dem som gjordt sig till böter förfallna, hvilken om så behöfves, bör af Sexman biträdas till böternes uttagande, och dem inom 14 dagar efter Skallgången aflemna till Öfver-Skallfogden. Skulle då någon Treska, åligger det Skallfogden at utan uppskof till nästa Ting, de samma instämma, eljest vara Skallfogden skyldig att den Tredskandes böter sjelf ärlägga.

   15-o. De Penningar som blifver för Böter eller någon fångad Warg, bör Öfver-Skallfogden emot taga och derföre göra redo och Räkning, af hvilka skola tilldelas den som lidit skada af Rofdjuren, hvilket på en Socknestämma böra granskas huru mycket som kan dem lemnas.

                                                                                     På Församlingens vägnar

                                                                                                   G. Wulff

Petter Persson i Hagrida, Adolf Ericsson i Ägersjö.

På Allmänn Sochnestämma upläst och justerat:

Johannes Niklasson i Stora Lönhult, Anders Johansson i Ägersjö.

 

År 1814, den 28 November. Pag 105 ff.

§ 8.  Uplästes följande skrifvelse ifrån Hennes Nåd Fru Friherrinnnan Mathilda Schmiterlöw på Olstorp, så lydande:

   ”Den af mig för någon tid sedan till Herr Fältprosten Wulff inlämnade summa stor 166 Riksdaler, 33 Skilling Riksgäld är enligt min afledne Mans, Herr Landshöfding Schmiterlöw Disposition anslagen till fattiga sjuka i Askeryds Församling, hvartill räntan användes. Olstorp d. 26 November 1814.

A. M. Schmiterlöw, född Palbitski.”

Dervid kunde församlingens Resp. Ledamöter intet annat än uprigtigt förklara sin vördsammaste tacksägelse, med anhållan hos Nämndemannen välagtad Jonas Hansson i Kalfsved, att Han ville på Församlingens vägnar derföre hos Fru Friherrinnan förklara deras vördsammaste förbindelse; med försäkran derom, att desse penningar skola enligt ändamålet rätt användas.

§ 10.  Beslöts allmänneligen att all nu varande oduglig sten på Kyrkogården skall denna vinter derifrån afföras till de ställen, som efter öfverenskommelse med vederbörande, till de dervid belägne platser kan där få aflemnas, och således att den tillökta delen af Kyrkogården till nästa Maj 1815, måtte blifva från denna odugliga sten befriad och rensad.

§ 11.  Skedde den öfverenskommelse emellan Församlingens Resp. Ledamöter, att den öfriga delen af Kyrkomuren skall nästa år 1815, af samma Byggmästare Gustaf Månsson ifrån Bredestad, till fullo och emot de vilkor som då kunna öfverenskommas, aldeles upprättas och fullgöras, och hvarvid Församlingens Resp. Ledamöter åtogo sig ansvaret med alla dertill behöfliga dagsverken, samt tillika att en bättre och vackrare sten skall dertil ifrån hvart Hemman, intet undantagit, framföras,än den som för det närvarande kan finnas.

§ 12.  I anledning af förut fattadt Socknestämmo-Beslut af den 29 November 1813, påstodo Församlingens Resp. Ledamöter derpå, att den skuld, som v. Pastorn och Comministern i Edshult och Södra Vedbo Härad, Herr Nils Wallenqvist häftar vid denna Askeryds Kyrka, nemligen af 166 Riksdaler och 32 Skilling Banco, skall ovilkorligen af vederbörande Kyrkovärdar indrifvas, om de ej sjelfve en gång vilja derföre ansvara; Samt om Laglig åtgärd fordras, de då först böra anmäla saken hos Höga Befallningshafvande, och i brist af Herr Pastor Wallenqvists tillgångar, denna lånesumma stor 166 Riksdaler 32 Skilling Banco, af Hans, på Sedlarne undertecknade Borgenärer lagligen utfordra och uttaga, så vida de sjelfve ett år härefter icke vilja derföre Lagsökas.

Är det en tillfällighet att denna summa nästan exakt överensstämmer med donationen från friherrinnan Schmiterlöw, som var på 166 riksdaler och 33 skilling?

§ 13.  Till förekommande af den oordning som vid flere tillfällen inom denna Lofl. Församling förfallit, derigenom att Änklingen Sven Jansson i Åmarp alltid vid Bröllop, Husförhör och andra Sammankomster sig infunnit och med starka drycker Sig så öfverlastat att Han merendels blifvit en förargelse för hela därvarande sällskapet, så blef derför allmänneligen och samfällt beslutit, att den Värd, eho det vara må, som hädanefter låter Honom bli af starka drycker öfverlastad, skall till Fattig Cassan plikta En Riksdaler Banco, samt tillika Änklingen Sven Jansson för detta sitt begångna fel, och enligt Kongl Förordningen af År 1634 § 2, sitta i Stocken. Likväl nekas Honom visserligen icke, att såsom fattig vid sådana tillfällen få den nödtorftiga föda och dricka, blott Han ock sedermera dermed är nöjd.

§ 15.  I anseende till förestående nya reparationer vid Kyrkan, så kommer uti denna vinter att till närmaste såg framföras timber, så mycket som kan behöfvas ifrån Prästegårds skogar, för att där sågas så väl till dessa vid Kyrkan, som till de ännu återstående reparationer vid Prästegården.

                                                                                          In fidem Protocolli

                                                                                              Gustaf Wulff

                                                                                      Fältprost och Kyrkoherde

 

År 1814, den 18 December. Pag. 111.

§ 3.  Beviljades ett frivilligt Sammanskott till Drängen Johannes Johansson i Sjöstugan, i anseende till den svåra olycka som träffat honom,att Han genom ett olyckligt hugg i ena foten, har måst hållas vid sängen uti flera månader, och därunder fått vidkännas icke allenast svåra smärtor, utan äfven stora omkostnader i anseende till medicamenter och Läkarelön. Besväret med denna insamling åtog sig Nämndemannen Välagtad Hans Jonsson i Eldstorp.

                                                                                     På Församlingens vägnar

                                                                                          In Fidem Protocolli

                                                                                              Gustaf Wulff

                                                                                                   Pastor

 

År 1815, den 22 Maj. Pag. 116 ff.

År 1815 den 22 Maji företogs den vanliga Valborgsmässo Socknestämman som blifvit fjorton dagar förut utlyst, och afkunnad med Askeryds Resp. Församling af såväl Smålands som Ydre Sidan, hvarvid, sedan andagt till Gud om alla ärenden fredliga och lyckliga afslutande blifvit förrättad och tillika uppläsning skedt af Kongl. Majestäts Nådiga förordningar af åtskilliga år, som hafva till föremål, att befordra ordning och anständighet vid dessa, för Kyrkan och Församlingen oeconomiska angelägenheter förekommande mål, blifvit uppläste; följande nämndes och öfverläggningar efter förut skedd Kungörelse af ordföranden föredrogs och afgjordes.

§ 8.  För att kunna öfverlämna alt uti den nya Kyrkogårdens vård, blef öfverenskommet, att på en särskilt dag någon slags inventering skall uti tillkallade mäns närvaro verkställas öfver alt Kyrkans serfvis och andra tillhörigheter, på det att fullkomliga förtroendet icke måtte komma att saknas, dessutom på det att Pastor för alltid måtte vara befriad ifrån alt ansvar för Communion Vinet, och för att i en framtid förekomma alla otillbörliga misstankar och det ovärdiga misstroendet, så blef beslutit, att likasom uti Kyrkocassans kista, äfven till Källarens tvänne lås skola derföre alltid befinnas, och kommer Kyrkoföreståndaren alt framgent att vid alla Communioner vara uti Sachristian under hela Gudstjensten närvarande, för att noga hafva hand öfver vinankaret, samt tillse, att icke något dermed under tiden vårdslösas och onyttigt förkommer, ägandes Hans vittsord, att derom bestyrka sanningen. Men skulle någon oagtadt denna varsamhet, åverkan göra derpå, så kommer den samme att för denna sin tilltagsenhet, böta till Kyrkan en Kanna Vin.

§ 11.  Beslöts att den återstående gamla ringmuren omkring Kyrkan skall uti denna sommar nedrifvas efter förut fattadt beslut och en ny lika hög och bred som den nu uppsatta, komma enligt öfverenskommelse med Stenläggaren Gustaf  Månsson, att uppsättas. Dertill beslöts, att med det första lägliga skall Byggmästaren Jonas Pettersson i Svenstorp, föranstalta, att de nya Stolparna och Portarna blifva till Kyrkogårdens fredande upprättade.

§ 12. Med Stenläggaren Gustaf Månsson, som var närvarande, träffades den öfverenskommelsen, att för den återstående ringmurens nedrifvande, och den nyas upprättande, skall Han utom de vanliga Socknedagsverken uti arbetslön för sitt besvär bekomma för hvarje famn En Riksdaler Rgd, och, att sedan arbetet blifvit verkstält, synadt och godkändt, skall ett allmänt yste honom tillåtas att uptaga, som man hoppas, att ingen, eho det vara må, med torpare och utjords åboer, derifrån lärer undandraga sig.

§ 19.  Förfrågade sig hos Församlingens Respective Ledamöter gamle drängen Christer Svensson, om det icke Honom icke kunde tillåtas, att få efter hand plantera vilda träd omkring härvarande kyrkomur innantill, som äfven blef Honom beviljadt; men den önskan gjordes likväl dervid, att Han hälst skall plantera Lönn eller Ask, eller Syrener. Till ärkänsla derföre, skänktes nämnde dräng Christer Svensson, uppå dess ödmjuka anhållan hos Församlingen den uti Sachristian hängande lilla urgamla Huf, med Skälla,Skaft och alt tillbehör.

§ 24.  I anseende till de flere olyckor, som Torparen i Backhemmet Olaus Månsson, icke länge sedan lidit, så beslöts, att frivillig hjelp genom sammanskott skall Honom beviljas; dock likväl ville Församlings Boerne förut se och veta det understöd, som af Högvälborne Herr Grefve Bonde kunde komma, att Honom meddelas.

Askeryd ut Supra

                                                                                          In Fidem Protocolli

                                                                                              Gustaf Wulff

 

År 1815, den 27 Oktober. Pag. 128.

§ 3.  Anmärktes att åter en bedröflig olycka träffat Änkan i Qvarntorpet under Askeryd, Maria Davidsdotter, derigenom att Wargar för 3 veckor sedan förstörde deras nästan förnämsta ägendom, den enda Ko som hon hade öfvrig, sedan samma olycka träffade henne uti förledne året. Denna olyckliga händelse kunde intet annat än behjerta Församlingens Resp. Ledamöters ömmande hjertan så mycket mera som denna änka ännu hafver  efter sin S. Man 9 lefvande Barn, hvilka hon hafver den omsorg före att väl uppfostra och försörja. Det beviljades derföre Henne för denna ledna skadan ett frivilligt sammanskott, som härvarande Organisten och Klåckaren P. D. Andersson åtog sig att upptaga och hvilket begynnes nästa söndag.

Askeryd 29 October 1815.

                                                                                     På Församlingens vägnar

                                                                                              Gustaf Wulff

 

År 1815, den 27 November. Pag. 129 ff.

§ 7.  Nästkommande Våhr skola nya Stolpar uppsättas vid södra gafveln af Kyrkogården, hvarmed Byggmästaren Jonas Petersson i Svenstorp åtog sig att fullfölja.

Detta var Fältprosten och Kyrkoherden Gustaf Wulffs sista egenhändigt undertecknade protokoll. Han avled i Askeryd den 7 April 1816.”af slag, efter 8dagars häftig sjukdom” Han var då endast 42 år.

Hans änka, Anna Maria Ahlström, avled i lungsot den 22/7 1818, endast 26 år gammal, och var då ännu bosatt i Askeryd. Makarna Wulff gifte sig år 1809 och efterlämnade två döttrar, Beata och Augusta. Förmodligen fick änkan ett par nådår.

Gustaf Wulff lämnade en ganska ofullständig kyrkobokföring efter sig, som N. H. Gottfriedz fick reda upp. Gottfriedz vikarierade som vice pastor efter Wulffs  frånfälle. Se f.ö. protokollet daterat den 16 Maj 1816. Nils Henric Gottfriedz var född i Askeryd och son till greve Bondes godsförvaltare Gottfried Maak.

Nils Henric Gottfriedz var en utmärkt stilist och hade dessutom en utomordentligt vacker handstil, som gjorde läsningen av hans protokoll till ett nöje. För övrigt var han tydligen en strong sifferkarl, vilket han bevisade bl.a. genom att efter Wulffs frånfälle sanera dennes under flera år försummade kyrkoräkenskaper.

Nils Henric Gotfriedz avslutade sin prästerliga karriär som komminister i Västra Harg.

 

År 1816, den 21 April. Pag. 132.

§ 1.  Församlingens Ledamöter öfverlade, hvilka af Soknens mäst nödlidande, enligt Krusenstjernska Donationsbrefvets innehåll, borde för i år komma i åtnjutande af räntan utaf nämnde Donationsbrefs Capital; hvarvid beslöts, att gamla och sjukliga pigan Ingeborg Svensdotter i Babel, samt sjukliga och fattiga drängen Johannes Zachrisson i Sandliden för detta år borde komma i åtnjutande af denna förmon, hvarföre äfven nu 2 Rdr Banco tilldelades hvardera af nämnde personer, hvilka Församlingen Ledamöter ansågo för närvarande såsom mäst behöfvande inom Socknen.

§ 2.  Beslöts, att den gjödsel, som under vintertiden kommit att stanna på Klåckarevallen, skulle af Kyrkovärdarne för Kyrkans räkning försäljas.

§ 3.  Såsom Församlingens Deputerade vid den laga inventering på Askeryds Församlings Kyrko-Cassor och öfriga tillhörigheter, hvilka varit under afledne Herr Fältprosten och Kyrkoherden G. Wulffs vård, och som skola öfverlemnas till vicar. Past. N. H. Gottfriedz, och hvilken förvaltning, enl. Herr Contractsprosten m.m. A. Nymanssons Kungörelse af den 20 dennes, kommer att företagas d. 30 dennes, valdes f.d. Nämndemannen Jonas Hansson i Kalfsvid och Gästgifvaren Magnus Johansson i Ingevaldstorp, hvilka såsom Församlingens Fullmägtige, böra inställa sig vid ofvannämnde Inventering d. 30 innevarande April Kl. 10 f.m.

                                                                                                        In fidem

                                                                                                   N. H. Gottfriedz

                                                                                                        Vic. Past.

 

År 1816, den 16 Maj. Pag. 133 o 135.

§ 1.  Kyrkans Casssors Specialier och Summariska räkenskaper kunde vid detta tillfälle Församlingen icke förevisas, emedan Vicarien, N. H. Gottfriedz funnit räkenskaperne ända ifrån år 1812 intill detta år vara af den beskaffenhet, att de af honom ej kunnat redas. Berättelse härom har Ordföranden ingifvit till Herr Contraktsprosten Nymansson i Lommaryd, hvars utlåtande i saken afvaktas.

§ 3.  Beslutade Församlingen att genom auction till den mästbjudande för kyrkans räkning försälja en del af kyrkans skrud m.m. såsom Mässhakar, Altardukar etc. hvilka genom ålder och nötning blifvit aldeles obrukbara, hvarvid Vicarien, Kyrkovärdarne samt 2-ne andra af Församlingen valde män böra vara närvarande för att tillse, det ej något brukbart må afyttras. För auctionssumman skulle inköpas för kyrkans räkning en svart Kamelottskappa, och om denna nämnde summa ej dertill är tillräcklig, tages fyllnaden af Kyrko-Cassan. Kyrkovärden Olof Ingemansson i Kjettilstorp anmodades att förrätta Auctionen och att utlysa densamma ju förr desto häldre, och om Auctionsmedlens indrifvande draga försorg.

§ 4.  Föredrog Ordföranden några af Sokneboarnes önskan att få uppbygga Stallar på kyrkovallen, men i ämnet kunde ingenting för närvarande afslutas i osäkerhet om huru långt kyrkans jord egentligen sträcker sig, och ingenting bör göras som vanpryder omkring kyrkan. Målet uppsköts derför tills vidare.

§ 6.  Den i Jönköping af Jonas M. Fries omgjutna minsta Klåckan kan ej i Stapeln ännu upphängas, emedan Församlingens Ledamöter anser för litet rum vara lemnat till axelen, hvilken därföre skulle blifva för klen, och hvarföre skada och olycka lätt kunde ske. Därföre yrkades att ofvannämnde Herr J. M. Fries härom bör underrättas, och han på egen kostnad omgöra detta, så vida han ej skrifteligen vill gå i fullt ansvar för hvad som kan hända om klåckan blifver upphängd och nyttjad sådan hon nu är

§ 7.  Beslöts att Kyrkogården skulle i Sommar ännu vidare planeras och jämnas, hvarom Kyrkobyggmästaren med tillhjelp af Soknedagsverken bör draga försorg. Äfven öfverenskoms att hädanefter inga Kors få i Kyrkogården nedsättas vid Liks begrafning; men de kors, som nu finnas vid grafverna skola stå orubbade, så länge de ej undergått förruttnelse.

§ 10.  Sjukliga och Sinnessvaga pigan Chatrina Nilsdotter, som den 11 dennes ankom hit, förpassad af Jönköpings Lands Cancellie, och hvilken förut kringstrukit i Halmstads Län och därstädes födt barn, önskade församlingen få inlöst på något Hospital eller Lazarett, hvarom ansökan hos Höga Landshöfdinge Embetet med första skall göras; och beslutade Sokneboarna att till dess denna sak blir afgiord, i tour gifva nämnde piga underhåll och herberge ett dygn af hvarje matlag, undantagande Backstugusittare; och bör den, som henne hyser, tillse att hon ej genom kringstrykande andre besvära, än dem hos hvilka hon för dygnet bör vara.

§ 13.   Kyrkovaktaren Hellberg ålades att om Söndagarne vara klädd med den för kyrkovaktarens räkning i kyrkan varande kappråcken. Och beslöto Sockneboarne att med det första köpa en ny kappråck till detta ändamål, som sedan kommer att brukas, och bör den nya kappråcken vara ljusblå med svart krage och uppslag. Betalningen tages af Kyrko-Cassan, och Nämndemannen Hans Jonsson i Eldstorp åtog sig att om kappråckens förfärdigande draga försorg.

 

År 1816, den 23 Juli. Pag. 137 o. 138.

Sedan efter sista Inventeringen d. 30 sistledna April, Herr Vic. Pastor Gottfriedz upptäckt missräkningar i Kyrkans Cassor och sådant tillkännagifvits hos Contractsprosten Herr Magister Ad. Nymansson, blef undertecknad uppdragit, att å Herr Prostens vägnar sammankalla Församlingens Respective Innevånare på allmän Soknestämma till revision af framlidne Herr Fältprosten och Kyrkoherden Wulffs Kyrkoräkenskaper för åren 1812, 13, 14 och 15, samt att denna revision öfvervara.

Allmän Kungörelse härom upplästes från predikstolen den 14 dennes med kallelse till Församlingens Ledamöter att i dag d. 23 infinna sig i Soknestugan Klockan 10 f.m. för att dessa räkenskaper granska.

De Summariske och Specielle Räkenskaps Böckerne jämte Låne Conto företogos till öfverseende, och sedan flere rättelser blifvit i dem gjorde, befunnos Cassornes behållning d. 1 Maji 1816 vara följande:

Här följer en i och för sig ganska ointressant uppräkning av olika konton, omfattande nästan två fullskrivna sidor. De för dessa siffror intresserade läsarna rekommenderas att besöka Landsarkivet i Vadstena för detaljstudier i ämnet!

Församlingens Deputerade upptäckte en brist i Cassorna utaf 15 Rdr Banco, som uppkommit mellan åren 1813 och 14, hvilken brist de ville hafva anmärkt.

                                                                                     Sålunda befunnit intygar:

                                                                                          Adolf Meurnander

                                                                                              P. i Marbäck

 

För alla förestående Kyrko-, Fattig- och Sjukhus-, Scholae- samt Invalid-Cassors behållningar, tillsammans 1570 Rdr, 35 Skilling 5 Runstycken gå vi i fullt ansvar att derföre redovisa.

                                                                                                   Ut Supra

                                                                                              N. H. Gottfriedz

                                                                                                   Vicar. Past.

Carl Svensson,

Olof Ingemansson.

Kyrkovärdar.

 

År 1816, den 13 Oktober. Pag. 139.

§ 1.  Uppå begäran af förra Nämndemannen Hans Jonsson i Eldstorp samt Gästgifvaren Magnus Johansson i Ingevaldstorp, hvilka å Församlingens vägnar öfvervoro den Revision i Kyrkans Cassor, som på anmodan af Herr Vice Contractsprosten A. Nymansson i Lommaryd d. 23 sistlidne Julii härstädes förrättades af Herr Kyrkoherden A. Meurnander i Marbäck, kallades Församlingens Ledamöter genom Kungörelse från Predikstolen d. 6 dennes att sig i dag i Soknestugan inställa för att afgifva sitt yttrande i afseende på den brist i Cassorne af 15 Rdr Banco som ofvannämnde Fullmägtige vid Revisionen anmärkte och hvilken brist skulle hafva uppkommit emellan åren 1813 och 14. Undertecknad Ordförande frågade i anledning häraf Församlingens Ledamöter hvad beslut som de härmed ville taga, hvarpå enhälligt svarades och påstods, att nämnde brist genom Kyrkovärdarnes försorg borde till Cassorna indrifvas och utkräfvas af den eller dem som för Cassornas förvaltande, under den tid då bristen uppkom, rättvist borde ansvara.

                                                                                                   In fidem

                                                                                              N. H. Gottfriedz

                                                                                                   Vicar. Past.

 

År 1816, den 5 December. Pag. 140.

På begäran af Joh. Lundgren i Rota frågades Församlingens Ledamöter huruvida de  ville ingå att betala kostnaden för de medicamenter som åt gått till Fattighjonets och Enkans Anna Maja Olofsdotter i Franshemmet botande för veneriska sjukan. Församlingen trodde sig ej vara förbundna att hvarken genom Sammanskott eller af Cassans medel ärlägga förut nämnde betalning, hälst Anna Maja Olofsdotter aldrig yttrat sin åstundan att på Församlingens bekostnad blifva botad, utan Församlingen ovetande och ohördan sökt den hjelp, för hvilken hon är blifven skyldig på Apothecet i Eksjö. Likväl ville Församlingen ej af tvång utan af medlidande utur Sjukhus-Cassan ärlägga förutnämnde betalning då Specificerad Räkning från Apothecaren i Eksjö för ärhållne Medicamenter uppvisas.

§ 9.  Ett vite af 2 Rdr Banco pålades den af Församlingens Innevånare som öfver någon natt hos sig hyser så kallade skojare eller andre kringstrykare och oförpassade personer, detta vite tillfaller de fattige och bör af Sexmannen uppbäras af den som dertill gjör sig skyldig.

                                                                                               Ingen underskrift

 

År 1817, den 16 Maj. Pag. 142 ff.

§ 3.  Församlingens Ledamöter tillspordes huru vida de ville tillåta Ordföranden, Vicar. Pastor N. H. Gottfriedz att lagligen, då så behöfves, indrifva de lån i Församlingens Publique Cassor , hvilka för  en eller annan ordsak skulle kunna anses såsom osäkra och såsom behöfliga till bestridandet af inträffade utgifter; och förklarade ofvannämnde Ledamöter sig fullkomligt nögde med den åtgjerd, som Vicarien i samråd med Kyrkovärdarne i detta afseende förgodt finner att vidtaga.

§ 4.  I anseende till Reparationer vid Kyrkan och andra Församlingen tillhöriga hus, troddes bäst vara att framgent då så nödigt finnes, lägga Tegeltak på Kyrkan; samt att på Soknestugan, Fattigboden och öfrige hus vid Kyrkan lägga Tegeltak så snart Tegel dertill kan ärhållas, hvilket ju förr ju häldre bör upptingas och framföras, sedan byggmästaren tillkännagifvet huru mycket, som ungefärligen kan åtgå. Äfven beslöts att uti Fattighuset insätta ett nytt och större fenster på öfra gafveln, samt att vid nämnde hus göra andra reparationer, som nödiga kunna anses.

§ 12.  Ansågo Församlingens Ledamöter billigt, att Kyrkovaktmästaren utan afgift bör besörja om såväl klämtning morgon och afton den årstid då klämtning brukas, som första och andra Ringningarna om helgdagarne.

                                                                                                   In Fidem

                                                                                              N. H. Gottfriedz

                                                                                          V. Pastor och Ordförande

 

År 1817, den 17 juni. Pag. 146 o. 147.

Protocoll hållit i Soknestugan vid Extra Ordinarie Soknestämman med Askeryds Församlings Ledamöter d. 17 juni 1817.

I anledning af ett här nedanföre intagit bref från Herr Kyrkoherden J. A. Meurnander i Marbeck, blefvo församlingens Ledamöter, medelst kungörelse från predikstolen d. 8 samt förnyad påminnelse derom d. 15 innevarande Junii, kallade till en andra ord. Soknestämma d. 17 sistnämnde månad, då det ämne föredrogs, hvartill följande bref gifver anledning:

Wälärevördig och höglärde Herr V. Pastor!

Sedan Kongl. Majt. I nåder behagat gifva ett extra Nådår till framledne Fältprosten Wulffs omyndige barn i Askeryd och Bredestad; och jag af deras förmyndare och farbroder, Herr Lagman Wulff i Stockholm, blifvit anmodad, att Förmyndare Enligt bortsluta (?) detta år; samt vid anstäld offentlig auktion stannade för den calculerade Summan 1200 Rdr Banco, hvartill jag trodde Pastoralierne böra uppgå; så får jag vänligen anmoda Herr V. Pastorn, att, till öfverenskommelse emellan mig och Askeryd och Bredestad resp. Församlingar om dessa pastoraliers utgörande, antingen efter 1681 års Kongl. Förordning och presträttigheter, eller efter bifogade project dertill, d. 8 dennes utlysa soknestämma i Askeryd till d. 17 nästkommande Junii; hvarvid Herr V. Pastorn behagar erindra om innehållet af Kongl. Majt:s nådiga förordning angående Soknestämmor af d. 26 sistledne Februarii.

Med Högaktning framhärdar Herr V. Pastorns Ödmjuke Tjenare

Marbeck d. 6. Junii 1817.                                                          J. A. Meurnander

 

Project till Pastoraliernas utgörande i Askeryd för år 1817.

1-mo. 1 Tunna strid Säd och damfri Säd, ½ Råg och ½ Korn av hvarje helt förmedladt hemman och proportionalitet af mindre, jämte 4 Lispund Halm af hvarje.

2-do. Qvicktiode, bestående af Tiondelens värde af Föl, Kalf, Lamb och Gris m.m. jemte de förra dagsverken af hemmanen till ett sammanräknadt belopp af 2 Rdr Banco per Hemman.

3-io. Yste af Hemman, Utjordar, Torpare och Krigsmän efter råd och hedersamhet.

4-io. Smör, 8 Skålpund af hvarje helt Hemman, men af enstaka fjerdedelar, mindre Hemman och Utjordar 4 Skålpund, jemte af Torpare 1 Skålpund efter koen (?). Torpare utgöra äfven till Prästegården ett mansdagsverke emot husmanskost, eller i brist på dagsverke ersätte det kontant till Arrendatorn.

5-te. Matkost af Fårelår och Kaka af hvarje matlag.

6-te. Utjordar utgöra i Tertial 4 Kappar Säd, ½ Råg och ½ Korn och 8 Sk. Banco för qvicktionde.

7-mo. För lysning till äktenskap gifvas 6 Alnar Lärft och 1 Ost om 8 á 10 Skålpund. Vigselpenningar tillhöra dem, som förrättar vigseln.

8-de. För Barndop och Kyrkogång betalas af förmögna Bönder 1 Rdr, mindre förmögne, betala 32 Sk. Jemte de, som bebo Utjordar, Torpare, förmögne, betala 24 Sk. Och mindre förmögne 16 Sk., allt Banco, hvarmed försvinner de förr gifne Ostkakor och Brödkakor.

9-no. Likstol betämmes efter Sterbhusets tillgång och enligt Lag.

10-mo. Påskören betalas af hvarje Communicant med 6 Rst Banco.

Marbeck d. 7 Junii 1817.                                                                     Meurnander

 

Sedan allt detta blef uppläst och öfverläggningarne skulle börjas, svarade några Ledamöter något högljudt, att de ej ville gifva mer än de efter gammal häfd förr gifvit; och för att vinna ordning och reda vid öfverläggningarne, Herr Kyrkoherden Meurnander påminde Ordföranden att ålägga tystnad och ordning, blefvo de flästa Ledamöterne deröfver stötte och togo genast afträde, utan att någon öfverenskommelse i målet kunde erhållas. De Ledamöter, som qvarstannade voro Församlingens Kyrkovärdar och Sexmän,, Inspectorerne Norström i Tunnarp och Gottfriedz i Askeryd samt Bonden Nils Andersson i Äsevad.

Kyrkoherden Meurnander anmälte till protocollet sin ledsnad dels öfver förestående uppträde, det han tror vara stridigt emot 7 § af Konglig Majestäts nådiga förordning af d. 26 Febr. 1817; dels öfver förfelandet af hans ändamål, att enligt Konungens nådiga Kungörelse om öfverenskommelse rörande Prästrättigheter af d. 3 April 1816, kunna i godo utan att fordra lagens åtgerd, öfverenskomma med Församlingen. Då således ingen annan utväg är, än att, i stöd af 1681 års förordning och andra lagars stadgar, söka utbekomma hvad billigt och rättvist är, anhöll Herr Kyrkoherden om meddelande af detta protocoll. Som Herr Kyrkoherden öfverenskommit med Grefven och Hofmarskalken Herr G. Trolle Bonde och Fru Öfverstinnan Krusenstjerna på Tunnarp samt Enkefru Landshöfdingskan Schmiterlöw på Olstorp, så försvinner hvad dem angår allt annat påstående å Herr Kyrkoherdens sida.

Bonden Petter Persson i Lägernäs framlemnade ett så lydande skriftligt anförande:

”Wälärevördige och Höglärde Herr Magister och V. Pastor!

Som vi för angelägnare göromål icke hafva tillfälle att oss personligen inställa vid den till i dag utlysta extra Socknestämman; och som sjelfva frågan är ensidig, och icke Församlingen till någon nytta, tycker vi att det skulle vara öfverflöd att förspilla för många dagsverken, som det skulle blifva om en för hvart matlag skulle inställa sig; derför får vi härmed yttra vårt svar och utlåtande:

Hvad Spannemålstionde vidkommer är tiondeinrättningen gjord efter hemmanens mer eller mindre godhet, hvarefter vi icke tror att en arrendator kan häfva.

Andra puncten om qvicktionde är en sämja redan träffad, hvarefter vi betala men icke deröfver.

Mot 3 och 4 puncten i projectet har vi för vår räkning icke något att påminna.

Om matkost skall gifvas, blir det så hädanefter som hittills utan kaka.

För Lysning och Vigsel betalas efter vanligheten utan ny skattläggning eller bestämt värde af arrendator.

För Barndop och Kyrkogång känner vi ingen förordning, icke heller någon bevillning, som kan gifva arrendator anledning att begära så tilltagsen belöning, det vi aldeles afsäge.

Lägernäs den 17 Junii 1817”

Som nu ingen öfverenskommelse kunde vinnas, och ingen af de närvarande hade något vidare att andraga, blef Socknestämman slutad.

                                                                                                        In Fidem

                                                                                                   N. H. Gottfriedz

                                                                                                        V. Pastor

Uppläst och justeradt intyga å Församlingens vägnar:

G. Schmiterlöw, Eric Norström, Carl Gust. Gottfriedz.

Dagen derefter eller den 18 Junii blef Socknestämma med Bredestads Församling hållen i samma ämne som ofvan anfördt är, då saken aflopp på följande sätt:

På tillfrågan huru vida Församlingen ville ingå att i Tionde gifva hvad Herr Kyrkoherden Meurnander i sitt Project föreslagit, svarades samfäldt af de närvarande Ledamöterne, att de ej kunde ingå att gifva mer, än hvad förr under aflidne Fältprosten Wulffs tid varit vanligt. Härmed förklarade äfven Herr Kyrkoherden Meurnander sig å sin sida nöjd, utom hvad Utjordar angår; och ämnar Herr Kyrkoherden på vederbörlig ort göra förfrågan, huru vida någon tertial tionde af Utjordar bör utgöras eller icke.

Kyrkoherden Meurnander begärde att detta protocoll måtte blifva honom meddeladt. Vidare var ej något att anföra, och Socknestämman blef slutad.

                                                                                               N. H. Gottfriedz

                                                                                                   V. Pastor

 

År 1817, den 28 September. Pag. 150 ff.

Efter derom förut skedd laglig pålysning från Predikstolen i anledning af Konungens höga Befallningshafvanders i Linköpings och Jönköping Allmänna Kungörelser, den ena daterad Linköping d. 9-de, den andra Jönköping d. 12 augusti 1817, grundade på Kongl Majestäts Nådiga Kungörelse af d. 30-de nästledne Aprill, angående nödvändigheten af en inskränkning i förbrukningen af utländske yppighetsvaror, inträdde Församlingens Ledamöter i Socknestugan efter slutad Gudstjenst d. 28 innevarande September för att öfverlägga och öfverenskomma om den vigtiga inskränkning, hvartill ofvannämnde Kongl. Majt:s och Herrar Landshöfdingars Kungörelse gifva anledning.Ordföranden uppläste då nämnde Kongl. Majestäts och Herrar Landshöfdingarnes Kungörelser, hvilka äfven från Predikstolen blifvit kungjorde på de dagar då de till kyrkan ankommo, samt föreställde nödvändigheten och nyttan af öfverflödets och yppighetens afskaffande.

Församlingens Ledamöter som med undersåtligaste vördnad och tacksamhet erkände Kongl. Majestäts Nådiga och Landsfaderliga omsorger för sine trogne undersåtars välgång och lycka önskade att uti denna för deras eget bestånd så vigtiga sak, kunna, såsom de borde, gå Kongl. Majestäts faderligaste önskningar till mötes. Till möjligaste ärnående häraf gjordes följande öfverenskommelse:

§ 1.  De uti denna Församling varande Herrskapen, lofvade att hädanefter såsom hittills iagttaga all möjlig sparsamhet och måttlighet så i anseende till klädedrägt, som utländska drycker och andra umbärliga yppighetsvaror; men kunde vid detta tillfälle ej uppgifva något särskildt till befordran af denna inskränkning, utan vilja följa det exempel, som Herrskaper i andra Församlingar visar och som är närmast öfverensstämmande med ändamålets befrämjande.

§ 2.  Ståndspersoner och öfrige, som ej kunna hänföras till Allmoge förenade sig äfven om hvad i förutgående § nämnt är, samt att vid bruket af Caffe, inskränka det endast till några särskildta tillfällen och i afseende å kläder vilja de iagttaga hvad här nedanföre för Allmoge är öfverenskommit.

§ 3.  Utaf menige man och Allmoge af båda könen förenade sig alla deruti, att i afseende på klädesbonad bortlägga alla Sidentyger, Silfver, Såckerdukar, Cambricker och alla öfvriga kläder och Tyger af utländsk tillverkning och således till kläder nyttja endast sådana Tyger och Väfnader som de utan inhemska produkter sjelfva kunna förfärdiga, samt att dervid begagna sig endast af sådana färgstofter, hvaraf inom riket tillgång finnes och som för mindsta kostnad kunna erhållas. Dock önskade de, att det må dem tillåtas till melering av Wadmall och andra väfnader, äfven få förskaffa sig och använda så mycket af Indigo eller annan passande Blåfärg, som kunde göra deras kläder mörkare samt någorlunda prydliga, samt att Allmogens hustrur, döttrar och pigor m.fl., till huvudbonad, hvaraf så kallade Kindmössor här äro allmänt brukliga, måga få nyttja sidentyg eller cattun; äfvenledes att, till de äro utslitne, få bruka de kläder, som de för närvarande ega, men som de i denna § förbundit sig att aflägga, på det att de af dem må kunna draga den nytta, som svarar emot kostnaden för hvilken de äro inköpte. Men inga nya kläder af hvad beskaffenhet de vara må, och som ej äro enlige med ofvan vidtagna inskränkning, få hädanefter förskaffas eller brukas.

§ 4.  I afseende å utländska drycker, såsom Winer, Arrack, Rhum, Caffe, Thé och dyligt, hafva dessa varor af ganska få och högst sällan bland Allmogen inom denna Församling blifvit nyttjade, hvarföre de äfven nu förbundo sig att hädanefter aldrig hvarken hvardagligen hemma i sina hus eller vid andra tillfällen såsom Brölloper, Barnsöl, Begrafningar och andra gästabud af hvad namn och beskaffenhet de vara må, begagna sig deraf; utan endast njuta sådan mat och dryck som de sjelfva af landets afkastning kunna tillreda, och äfven dermed iagttaga tillbörlig tarflighet och måttlighet.

§ 5.  I allmänhet utfäste sig hvar och en att dessutom bortlägga alla sådana öfverflöds och yppighets varor, vare sig utländska eller inhemska, som ej motvägas af ett billigt anspråk på beqvämlighet och njutning; och att hvar för sig, så mycket möjligt är, medverka, att dessa öfverenskommelser på det nogaste må blifva uppfyllde. Och förbunde sig Husbönder och Matmödrar i alla stånd noga tillse, att dessa beslut af deras barn och tjenstefolk måga efterlefvas, hvartill de förre alltid böra föregå de sednare med värdiga föredömen.

§ 6.  För att gifva vigt åt dessa öfverenskommelser, komma förbrytelser häremot att anses med lika vanära och förakt, som förbrytelser emot landets lagar och författningar, och anhöllo Församlingens Ledamöter att Konungens Höga Befallningshafvande om så nödigt pröfvas, måtte stadga ett vite, som för öfverträdelser häremot anses lämpligt, och att, om dessa öfverenskommelser ej äro nog tjenliga till ändamålets vinnande, Konungens Höga Befallningshafvande täcktes meddela ett för dessa inskränkningar lämpligare project, hvilket Församlingens Innevånare med ödmjukaste tacksamhet skall anse och efterfölja.

§ 7.  S. D. Togo Församlingens Ledamöter i öfvervägande på hvad sätt kostnanden till Juleljusens anskaffande borde bestridas; och då denna kostnad hittills blifvit bestridd af Kyrko Cassan, men af Höga Domcapitlet i Linköping uti Embetsbref af den 30 November 1816 § 5 gifvit till känna, att författningarne icke medgifva ett dyligt användande af kyrkornas medel; så ansågo Församlingens Ledamöter lämpligast att, till ofvannämnda ändamål hvar och en af Församlingens Innevånare, som hafva gått till Herrans Nattvard, fattighjon undantagne, årligen betala 1 Rdr Banco. Dessa penningar uppbäras vid de blifvande husförhören hvarje år då hvarje husbonde bör för sig och allt sitt husfolk rästfritt betala ofvannämnda afgift. De vid Julottan öfverblifna ljusstumpar försäljas sedan för Församlingens räkning, och betalningen derföre tillägges de penningar, som utaf det årliga sammanskottet till äfventyrs kunna blifva öfver, sedan kostnaden för ljusen blifvit utgjord; och då dessa penningar år från år blifvit sammanlagde, trodde Församlingen sig deraf på framtiden kunna erhålla en fond, som utan vidare sammanskotter kunde användas till ofvan nämnde ändamål. Vid nästkommande Andersmässo Socknestämma skall väljas en af Församlingens Ledamöter som för denna ljusfond vill åtaga sig att ansvara och redovisa och äfvenledes för nästinstundande Julhelg ljusstöpningen till den minstbjudande upplåta.

Vidare var ej något att erindra.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                           In Fidem Protocolli

                                                                                          N. H. Gottfriedz

                                                                                 Vic. Past. i Askeryd och Bredestad

 

År 1818, den 26 April. Pag. 156 ff.

Efter derom 8 dagar förut skedd laglig Kungörelse samt äfvenledes i dag från predikstolen gjord påminnelse, blef en Extra Ord. Allmänn Socknestämma hållen med Askeryds Församling i anledning af här nedanföre intagne, att Herr Grefven, Hofmarskalken och Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden, Högvälborne Gust. Trolle Bonde genom Frälsekamereraren J. Leczinski till undertecknad ordförande aflåtne skrifvelse, så lydande:

”Wälärevördige och Höglärde Herr Pastor och Comminister!

Att Herr Pastorn och Comministern behagade med första utlysa en laglig Socknestämma med Askeryds Församling, med vanlig erhindran och förfrågan med hvad rätt Församlingen kan fråntaga och inkräkta till Askeryds kyrka en jord, som af ålder och genom laga kraft vundne utslag tillhörer mitt egande Rå- och Rörshemman Råtttekulla, anhåller jag ödmjukast. I brist af en godvillig rättelse af Församlingen, som jag förväntar mig, nödgas jag begära vederbörlig handräckning, till mine laga kraft vardne dommars exeqverande.

Med Högaktning förblifver Högärevördige och Vällärde Herr Pastorns och Comministerns

                                                                                     Ödmjuke tjenare

                                                                                     Gustaf Trolle Bonde

                                                                                          H. J. Leczinski”

 

Såsom befullmägtigadt ombud å Herr Grefvens m.m. Bondes vägnar var äfven Frälse Inspectoren på Askeryds Säteri, Carl Gust. Gottfriedz närvarande, som tillfrågades:

Hvilken och huru mycken jord förmenes vara från Rotekulla till kyrkan inkräktad? Hvartill fullmägtigen svarade, att chartan det bäst utvisar; men att i synnerhet fråga var om den plan, på hvilken Kyrko- och Fattigbodarne äro uppbyggde, emedan desse, som tros vara ställde nog långt åt Norr äro belägne emellan 2 a 3 alnar in på hemmanet Rotekullas gjärde. Församlingens Ledamöter kunde ej neka till, att ju detta synes vara sanna förhållandet; men försäkrade, att nämnde bodar, icke med öfverläggning eller af ensidiga afsikter, utan af vilsetag och okunnighet om rätta egogränsens verkliga läge, blifvit så byggde, hvilket fel de gerna villja rätta, om vidare påstående derom skulle göras, och så framt den plan, som af Bodarne intages verkligen ej tillhör kyrkan. Men som bodarne, hvilke för 3 á 4 år sedan blefvo flyttade till det ställe, hvarest de nu äro belägne utan att något åtal deröfver förr än nu blifvit gjordt, bestå utaf gammalt timmer, som skulle blifva nästan obrukbart om Bodarne skulle rifvas och flyttas, och Församlingen sistliden höst gjorde betydlig kostnad för att på dem lägga Tegeltak; önskade församlingen, det Herr Grefven, Hofmarskalken m.m. Bonde täcktes tillåta, att Bodarne må få stå orubbade till dess de blifva obrukbara och böra ombyggas; hälst den jordbit hvilken de borttaga på Rotekullas gjärde är ganska obetydlig, har aldrig varit uppodlad och är troligen äfven till odling aldeles otjenlig, Församlingens Ledamöter uppdrogo derföre åt ordföranden att hos Herr Grefven m.m. täckes bevilja deras begäran. Några af Ledamöterna yttrade, det de ville påminna sig, att Herr Grefven och Hofmarskalken m.m. redan i afledne Fältprosten Wulffs tid, då de sista förändringarne i afseende på kyrkogårdens utvidgande och de till kyrkan hörande byggnaders flyttning gjordes, genom bref lemnadt bifall till nämnde förändringar; men som ingen med visshet kunde intyga det, och det förmodade brefvet icke står att igenfinna, icke heller något Socknestämmobeslut det upplyser; så kunde å denna yttran icke något afseende göras. Vidare kunde i anseende till den åklagade inkräktningen ingenting vidgöras förr än Herr Grefven och Hofmarskalken m.m. behagat besvara Församlingens anhållan, hvilket Ledamöterne i all ödmjukhet afvakta. Och på det framdeles angående kyrkans egna jord ingen tvist må vidare kunna uppstå, anmodades Herr Commisions Landtmätaren Baeckman i Fagerhult, att på lagligt sätt söka förordnande att afmäta, enligt befintliga chartor och documenter, kyrkans tillhöriga egna jord, samt dess egosträng utstaka; hvaröfver äfven Enkefru Landshöfdingskan A. M. Schmiterlöw på Olstorp, som eger Församlingens medgifvande att på kyrkans jord uppbygga ett stall i linea med förut omtalade bodar, men denna byggnad täcktes dröja till dess Herr Grefven m.m. Bondes yttrande hinner ankomma, eller ofvannämnde Landtmäteriförrättning fullbordad blifver.

S. D. Ordföranden föredrog äfven Herr Kyrkoherden P. D. Luthanders gjorda anhållan om flyttningshjelp till dess förestående flyttning hit till prästegården nästkommande Maji Månad, hvilken anhållan enhälligt beviljades på det sätt, att 3 par hästar med åkdon skola, enligt bemälta Kyrkoherdes begäran, härifrån på Socknens bekostnad, uträknadt efter hemmantalet afsändas till Östra Tollstad prästegård för att afhemta Herr Kyrkoherdens flyttosaker; och böra nämnda antal hästar inträffa i Östra Tollstad Söndagseftermiddagen d. 10 nästkommande Maji. Äfven ingick Församlingen uti att betala Skjutslega från östra Tollstad till Askeryds prästegård för ett par hästar, som Församlingens Ledamöter önskade, att Herr Kyrkoherden sjelf ville anskaffa. De, som åtogo sig att i ofvannämnda afseende skjutsa från Tollstad och hit voro följande, nemligen Israel Jonsson i Kalfsvid med 1 par, Jan Persson i Karstorp med 1 par, Daniel Johansson i Karstorp med 1 häst och Nils Andersson i Äsevad med 1 häst; och komma desse att i skjutslega erhålla 7 Rdr Riksg. för hvarje par hästar.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                               In fidem

                                                                                          N. H. Gottfriedz

 

År 1818, den 8 Maj. Pag. 160.

§ 11.  Föredrogo Församlingens Ledamöter huru vida det måtte tillåtas Enkefru Prostinnan Wulff att få orubbad bo uti sin vid Pastors-bostället egande lilla byggnad samt på boställets skog söka vindfällen till ved. Ingen af Församlingen hade något att häremot invända, utan vilja gerna lemna Henne den hjelp, som de kunna, men som detta beror på Herr Kyrkoherden Luthanders begifvande, kunde dervid nu icke något med säkerhet och afgjordt vidgöras.

§ 12.  Torparen Nils Persson i Mörkhult under Bordsjö åtog sig emot 32 Sk. Riksgäld i veckan, räknat från den 10 dennes, uppfostra, kläda och föda det oägta Flickebarnet, som afledna pigan Maja St. Johansdotter lemnat efter sig, och förbandt sig Nils Persson att med all sorgfällighet vårda detta Barn, undervisa det i läsning och goda seder, samt för nämnde betalning draga försorg för detsamma så länge till dess det sjelf bör kunna försörja sig.

I  N. H. Gottfriedz gick förmodligen ett utmärkt kyrkoherdeämne förlorat för Askeryds församling!

 

År 1818, den 3 Augusti. Pag. 161 ff.

Enlilgt föregången pålysning i Laga tid sammanträdde Församlingens Resp. Herrar och Sockenmän med undertecknad Ordförande i dag uti Sockenstugan för att med närvarande Pastor öfverenskomma om den lön han under sin tjenstetid får påräkna af församlingen m.m.

Innan någon öfverläggning i detta ändamål företogs, uppläste ordföranden ett från ägarinnan af Säteriet Olstorp med flere i församlingen belägne hemman, Landshöfdingskan, Högvälborna fru A. M. Schmiterlöw insänt anförande till Protocollet så lydande:

”Vid denna dag inom Askeryds församling förefallande Sockenstämma Protesterar jag emot alla förändringar i de Pastoralier och öfriga skyldigheter jag är förbunden fullgöra för den egendom jag inom församlingen äger, till församlingens Kyrkoherde; innan jag blir fullkomligt underrättad om hela förhållandet af de föreslagne förändringarne.

Olstorp d. 2 Aug. 1818.

A. M. Schmiterlöw

Född Palbitzki”

 

Ordföranden tillfrågade härpå Församlingens Respective Ledamöter, om de vid upprättandet af lönevilkoren för Pastor ville följa de af Kong. Majestät Nådigste gifne förordningar som skola stadga,eller på något annat för sig beqvämare sätt dem utgöra. Och då alla på denna fråga förklarade sin önskan för det senare, i synnerhet att den så kallade Sämjan, som församlingen ingått med föregående Pastorer, måtte blifva bibehållen såsom regel för lönevilkoren under närvarande Pastors tjenstetid, medgaf Pastor villigt denna Församlingens gemensamma önskan, då alla utan afseende på gamla öfverenskommelser ingingo, att utan åtskillnad på hemmanens natur och godhet af hvarje hel röst, betala årligen till Pastor En Tunna Spannemål, hälften Råg och hälften Korn, Åtta Marker Smör, Fyra Marker Lin, såsom utbyte emot de fyra dagsverken, som enligt gamla Sämjan utgått från hvarje hemman; samt derjemte att inom Församlingen varande utjordar skulle i sin mon, antingen efter den storlek hvarföre de blifvit roterade, eller efter 1817 års taxering med en rågad kappe spannemål för hvarje 100 Rdr Banco utgöra sine skyldigheter till Pastor, som hvarje hemmansdel i Församlingen. I följe hvaraf de gamla med afledne Pastorerne och Prostarne C. Pontin och D. Cnattingius åren 1778 och 1788 uprättade Sämjor eller Löningsvilkor med ofvannämnde förändringar blefvo antagne i alt öfrigt såsom en regel hvarefter närvarande Pastor har att sin lön af Församlingen beräkna. Dock för att få de så kallade mindre Pastoralier mera bestämde än de uti ofvannämnde Sämje Protocoll finna vara, blef beslutat, att Pastor vid Lysningar till Ägtenskap och Vigsel, skulle af contrahenterne ärhålla i contant, jämte det i gamla Sämjan stadgade, minst 24 Skilling banco; vid Barndop och Kyrkogång lika så 24 Skilling, men af fattige blott 16 Skilling, och vid Begrafningar, utom Likstol, som lagen stadgar, för Personalia och öfrigt besvär efter öfverenskommelse.

Men då Säteriet Askeryd med derunder lydande 5 mantal Askeryd Norrgård, genom dervarande Inspector Herr Fältväbel Gottfriedz vägrade icke allenast utjordars deltagande utan undantag, utan tillika Smörtionden af torpare efter gamla Sämjan, kan bemälte Säteri icke inbegripas uti denna vänliga öfverenskommelse, utan har Pastor att härifrån vänta sin lön efter hvad förändringen stadgar, som ock blifver den enda öfriga regel för hvar och en som undandrager sig ofvan tecknade vänliga beslutet.

                                                                                                   Ut Supra

                                                                                               In Fidem

                                                                                          P. D. Luthander

                                                                                               Pastor

 

År 1818, den 16 Oktober. Pag. 167 o. 168.

§ 1.  Frågan angående den på Pastors-Boställets Ägor inrättade Skattelagda Sågqvarn, till hälften emot Säteriet Kunhult, emot hvilken pastor med Sockenfullmägtige vid sist hållne af- och tillträdessyn å Pastors-Bostället protesterat, blef först företagen, och frågade Ordföranden: Om Sockenmännen ville fullfölja denna prostest emot bemälte inrättning. Härvid inlemnades ett från Landshöfdingskan, Högvälborna Fru Mathilda Schmiterlöw på Olstorp, insändt anförande till Protocollet så lydande: ”För mina ägandes hemman i denna församling får jag till svaromål uppå den i fråga varande Sågbyggnaden på Assjö Prästegårds ägor, afgifva: det jag ingalunda är emot att den får äga framtida bestånd, emedan jag hafver mig bekant att den på laga grund är uppförd. Jag afsäger mig altså härmed, så nu som för framtiden, för min egendom, all Rättegång och deltagande Kostnad att få den om intet gjord eller upphäfven.

Olstorp d. 16 Oct. 1818.

Mathilda Schmiterlöw

Född Palbitski”

§ 4.  Ordföranden framställde frågan om sockenmännen icke skulle vilja ingå att påbygga Sockenstugan för at vinna ett särskilt rum för Pastor och Sockenmännen vid förefallande öfverläggningar på söndagar utan att då som nu behöfva trängas med andre, som efter Gudstjensten där ingå, hvilken fråga Välaktade Kamrer Leczinsky besvarade med det hedrande löftet: det han ville föranstalta en byggnad för Herr Välborne Grefve Bondes fattige få utvidgad, att rum derofvanpå så kunde beredas att ej allenast kyrkofolk där kunde ingå och njuta beqvemligt skydd, utan att Pastor och Sockenmännen där kunde tills vidare sammanträda i fullkomlig fred, då denna ej kunde vinnas i Sockenstugan.

Här rör det sig tydligen om inrättandet av en övervåning på Gatstugan.

§ 9.  Att skolgossarne ifrån torpet Bråten måtte vinna något understöd och uppmuntran att fortfara på den berömliga väg de börjat; beslutades åt dem ett  frivilligt sammanskott, hvilket Pastor vid Husförhören åtog sig att åt dem insamla och redovisa.

Sålunda beslutat som ofvan.

                                                                                               P. D. Luthander.

 

År 1819, den 17 Maj. Pag. 179 o. 180.

§ 2.  Om Gudstjenstens laga förrättning gjordes ej någon erindran. Till ordnings vinnande vid Gudstjensten öfverenskommo Socknemännen, att hvar och en, som kommer till Kyrkan, må icke allenast efter skedd sammanringning, derefter inträda, utan tillika qvarblifva till dess välsignelsen är läsen vid ett vite af 16 Skilling Banco, hvartill hvar och en, som häremot bryter, skall vara förfallen och böterna till inköp af ljus vid Julottan användas.

§ 3.  Angående allmänna sammanlefnaden och sedligheten så väl i granskapen som Husen hade ingen något att anmäla.

§ 4.  Rörande Kyrkotakets reparation, hvarom på sist hållna Mikaelismässo Socknestämma samråddes, utan något fattat besluts, träffades i dag den gemensamma önskan, att spån efter behof skulle inköpas, och det bristfälliga dermed botas, samt hela taket tjäras och rödfärgas.

§ 5.  De gamla Klockskorna, som togos undan den stora klockan skola enligt beslut i dag, till framtida bruk förvaras vid Kyrkan.

Klocksko är det lager i vilket klockstockens ändtappar vilar.

§ 6.  Flere af Socknemännen anmälte, det intrång gjordes uti deras bänkar, och önskade ändring härutinnan; äfven som att hattar ej skulle få läggas i fönstren på Mansläcktaren i den Södra Kyrkan, att dagsljusen ej derigenom måtte bortskymmas. I sednare fallet utsattes ett vite af 4 Skilling Banco för den eller de som härmed beträdas. Hvilket äfven tillslogs Ljuskassan.

§ 7.  Till understöd för det genom eldsvåda gjorda olyckligt Dantzens hushåll öfverenskommo Socknemännen, att åt honom inköpa en stuga, hvilken efter allmänna tanken borde uppsättas på Haurida ägor, för hvilket Rusthåll bemälte Dantz såsom en skyldig tacksamhet häremot att utan gensägelse emottaga Socknens barn till undervisning uti läsa och skrifva. Hvarföre hvar och en bemedlad fick öfverenskomma med honom om betalning, men för hvarje fattigt barn han upplärer uti innanläsning och D. L. L. Catheches (förmodligen Doctor Luthers Lilla Katekes) utantill erhåller han efter skedd Examen 2 Rdr Banco ut Scholaecassen. Med denna barnundervisning skall Dantz begynna nästa Michaeli. Emot ofvannämnda stugas uppsättning på Haurida ägor klagade Socknemannen Petter Persson derstädes missnöje, och begärde att detta klander i Protocollet skulle intagas. Härmed förenade sig ock för detta Nämndemannen Hans Hagström, befullmäktigad af jordägaren Måns Larsson i Lindeberg, att å hans vägnar i detta afseende Sockenstämman öfvervara. Häremot fattade Socknemännen, för att bereda rum åt omrörda stugas uppbyggande, det beslut, att hos Högloflige Landshöfdinge-Embetetet i Jönköping skulle sökas och begäras.

I Torsten Fogelqvists biografi om Hedborn, beskrives Dantz som en mycket besvärlig och kontroversiell person, starkt begiven på alkohol samt desutom en notorisk bråkmakare.

§ 8.  Till emploi för Socknegossen Samuel Nilsson beslöts, at han skulle emottagas af nuvarande sockneskräddaren Daniel Bild på ett år, räknadt ifrån ofvanskrefne dag till nästa Valborgsmässa 1820, att af honom vidare uppfostras och uppläras i Skräddareprofession, hvarföre på detta år erhåller ur Fattig-Cassan 16 Rdr 32 Skilling Rgm emot förbindelse, att i händelse han efter detta års förlopp skulle vilja afsäga sig ansvaret för bemälte gosse, han de aflemnar honom lika välklädd, som han nu honom emottagit. Och må til Soldaten Wrångs heder det i Protocollet nämnas, att under den tid, han emot 16 Riksdalers ersättning vårdat och härbergerat honom, förrättat detta så till Gossens bästa, att han icke allenast vunnit önskad sedlighet, utan äfven uplärd uti innan- och utanläsning, att hela Cathechesen utantill af honom obehindrat kan läsas

§ 9.  Hvad Gossarne i Svanholmen angår, fanns ingen af Socknemännen villlig att till arbete och nödigt underhåll dem emottaga, utan måste med förmaning att ej vika utom Socknens gräns, sjelfve skaffa sig inom församlingen bröd och förtroende, om det kan vinnas.

§ 10.  Ordföranden anförde enligt Embetsbrefven No. 4, att en ny Psalmbok utkommer under loppet af nästa Julii månad, som växelvis med den Gamla vid Allmänna Gudstjensten kommer att brukas. Och frågade tillika om någon af Församlingens Ledamöter fans hugad, att på den Prenumerera, likasom om församlingen ville besluta dess enhälliga antagande i den Gamla Psalmbokens ställe, hvilka frågor för närvarande med tysthet besvarades.

§ 11.  Och tyckte församlingen det billigt vara, att på dess bekostnad Fattigföreståndaren skulle uppköpa, och till utfattige mannen Sven Johansson i Åmarp högst nödiga behof anskaffa en Råck eller något annat i dess ställe motsvarande plagg, som då priset blir kunnigt af Fattigcassan skall godtgöras.

Sålunda föredragit och beslutat intygar:

                                                                                               P. D. Luthander

                                                                                                        Pastor

 

År 1819, den 5 oktober. Pag. 185 ff.

§ 3.  Om den vansinniga Enkan i Bergshemmet, beslöts, att sedan hon blifvit stillsammare och är i den sjukliga belägenhet, att hon för närvarande icke kan afföras till Hospitalet i Wadstena, skall rum beredas i Socknens fattighus tills vidare för henne, hvarest hon, om hennes nu varande tillstånd fortfar, kan vårdas af Fattigsköterskan, om hon tror sig detta åtaga, emot en skälig upmuntran: 1 Rdr RGm i Månaden af fattigmedeln. Hvilken skötsel af henne dock först kan taga sin början sedan den tour af vakthållning från Församlingen, som beviljad är, nått sitt slut.

§ 6.  Pastor framstälte frågan angående de många Kyrkstölder, som årligen tima, om Askeryds Kyrkas och Sacristias Nycklar, kunde med den säkerhet, som Församlingen önskade, vara i Kyrkoväcktarens vård eller Församlingens Ledamöter fordrade, att Pastor, som enligt Kyrko-Lagen dem bör vårda och dem hädanefter emottaga skall, hvarvid Församlingen enhälligt påstod att Pastor måtte dem emottaga till lagligt förvar, och ålades Kyrkoväcktaren Hellberg, sedan dörrarne tillbörligen blifvit efter Gudstjenstens slut låsta, till Prästegården Nycklarne öfverlämna. Till mera säkerhet för Sacristians förvarande, hvarest Kyrkans redbaraste egendom finnes, beslöts, att järnplåtar skulle med första inköpas för Kyrkocassans medel och dörren ifrån Sacristigan åt Predikstolen dermed beslås, och i likhet med de öfvriga dörrarne väl tillbommas.

S. D. Föredrog Kongl. Directören Herr Johan Leczinsky sin önskan, att äfven vinna en dylik uppmuntran af Kongliga Patriotiska Sällskapet för Rättaren Henric Persson, som hos Kongl. Directören med utmärkt sällsynt trohet och flit varit dess tjenare i oafbrutne 12 år, och under denna tid till sin Herres fullkomliga nöje under dess bortvaro mesta tiden af året, såsom Rättare skött dess egendom, Säteriet Kunhult inom denna församling. Och erkände Församlingens Ledamöter vid denna Herr Kongl. Directörens framställning bemälte Rättare Henric Perssons fulla förtjenst af åtanka till belöning för denna tyvärr sällsynta trohet och redlighet han under sin tjenstetid bevisat.

§ 9.  Under pågående socknestämma föredrog Ordföranden, huru Majoren och Riddaren Herr Baron Palbitski tillkännagifvit sin önskan, att se sin betjent Petter Nilsson av Kongliga Patriotiska Sällskapet uppmuntras med någon belöning för dess visade trohet emot bemälte Herre under 23 års tjenstetid; äfven som för dess af honom sjelf inöfvade skicklighet, så väl uti att smida som snickra med flera nyttiga handaslöjder, samt oförtrutna deltagande i åkerbruksskötseln och oljeslageri, med förfrågan om Socknemännen tillerkände bemälte Petter Nilsson dessa berömvärda egenskaper, och trodde honom förtjäna den upmärksamhet och upmuntran af Kongl. Patriotiska Sällskapet, som högbemälte dess Herre honom tillönskade. Hvartill alla yttrade ett odelat och enhälligt bifall.

§ 12.  Emellan gamla Drängen Christer Svensson och mig undertecknad Pastor, såsom innehafvare af Pastorsbostället, på hvars ägor bemälte dräng bor och innehar till begagnande ett ängkärr omkring 2-ne Tunnland, jämte en obördig stenbacke, hvilka obördiga marker af honom under aflidne Prosten Cnattingii tid och med dess tillstånd år 1808 påbegynte att odla, och till mer säkerhets vinnande för ofvannämnde Drängs ägo häraf i framtiden, förelades det Resp. Socknemännens ompröfvande, som gillade efterföljande med Pastor träffade öfverenskommelse: nemligen att bemälte Dräng får behålla ofvannämnde odlingar i afseende till den möda och arbete han på dem nedlagt under min tjenstetid, emot det, att han ärligen sköter på eget ansvar och arbete min vid Bostället varande Trädgård, och dervid sjelf kosthåller sig, dock äger han, att till sitt biträde vid nödig gräfning, potatissättning och rensning af mig begära erforderligt biträde af dagsvärken. Kallas han åter till annat arbete vid Bostället skall han alltid erhålla mat vid gården, och räcker denna öfverenskommelse icke allena i min tid, utan så vidt Författningarne det tilllåta, önskar jag, att den äfven må fortfara i mine Efterträdares tid, så länge bemälte Dräng lefver. Dock får ej ofvannämnda dagsverken på egen kost utsättas till högre än 26 om året, hvad öfrigt jag i Arbete fordrar af honom, bör han på min befallning åtlyda emot mat vid Gården.

Att sålunda blifvit beslutadt och stadfästadt intygas.

Bordsjö Fattigstugas öfre rum, som ofvan:

                                                                                 P. D. Luthander

                                                         Pastor och för närvarande Boställsinnehafvare.

 

År 1819, den 7 November. Pag. 190.

Protokoll hållit vid extra Sockenstämma den 7 November 1819.

Enligt Konungens Befallningshafvandes skrifvelse med fordran att Församlingens och Pastors utlåtande öfver Kopparslagare Gesällen Joh. Hagermans begäran att under sin iråkade oförsel få idka kramhandel såsom näringsfång; blefvo Resp. Sockenmännen i dag kallade attt inträda i Sockenstugan, då följande utlåtande blef uti ofvannämnda mål beslutat:

§ 1.  Ödmjukaste utlåtande:

Till följe af Höglofliga Landshöfdinge Embetets till mig ankommen befallning, har Kopparslagare Gesällen Joh. Hagermans bönfallan om tillstånd att få under sin olyckligen iråkade oförsel, såsom näringsfång idka kramhandel blifvit Askeryd församlings Resp. Sockenmän föredragen vid Extra sammanträdet på nedanskrefne dag; då alla så väl som Pastor förenade sig i den önskan att få hänskjuta denna Hagermans gjorda anhållan ensamt till Höglofliga Landshöfdinge Embetets afgörande; försäkrade att denna olycklige yngling då säkrast vinner anvisning till framtida bergning för honom best passande.

Askeryds Sockenstuga som ofvan,

                                                                                          P. D. Luthander.

På församlingens vägnar, Hans Jonsson i Eldstorp,

Anders Andersson i Kjettilstorp.

 

§ 2.  S. D. Föredrog undertecknad Ordförande Kopparslagare Gesällen Joh. Hagermans hos honom gjorde begäran att få, såsom varande född i församlingen och ännu ägande sina föräldrar i lifvet boende på Hagrida Rusthålls ägor, bli uti sin nu iråkade oförsel af församlingen emottagen och få skattskrifvas hos sine föräldrar? På hvilken fråga Resp. Sockenmännen afgåfvo ett nekande svar, hälst församlingen ej tror sig berättigad eller förbunden att emottaga någon, som under så många år vistats annorstädes och först i olyckans stund nu åter söker sin födslobygd.

Som ofvan å Embetets vägnar

                                                                                               P. D. Luthander.

 

Detta var kyrkoherde Luthanders sista stämmoprotokoll. Han avled den 24 december 1819 i ”Tvinsot”. I dödboken för år 1819 finner man följande makabra notering: ”Varit som redlig prästman oskyldigt hatad af flere sine Sockneboer.”

 

År 1820, den 2 Januari. Pag. 191.

Protokoll hållit vid Extra Sammanträdet med Askeryds Lofl. Församling d. 2 januari 1820.

§ 1.  I följe af Höglofl. Landshöfdinge Embetets i Jönköping ankomne Remisse af d. 17 Dec. 1819; rörande Kopparslagare Gesällen Hagermans bönfallan, att inom Askeryds Församling få hos sina ännu lefvande föräldrar, boende på Hagrida Rusthålls ägor vistas och vara, föredrog Ordföranden på ett medlidsamt deltagande sätt församlingen denna olycklige ynglings åstundan och begäran; och tyckte det vore enligt och öfverensstämmande med mensklighetens heliga pligt, att ej förskjuta en eländig och genom våda fördärfvad menska en fristad i sin födslobygd, med det uttryckliga vilkor, att om Hagerman genom antaglige vederhäftige Borgesmän förskaffade sig säkerhet, att församlingen ej i framtiden måtte komma att betungas; Församlingen af den grund tycktes ej böra neka denna omförmälte gesälls önskan, medgifvande detta. Men i motsatt fall förblef Sockenmännen ihärdigt vid sin förra föresats och i ämnet yttrade mening; men som genom ett nekande svar ansåg icke rådligt att Kopparslagare Gesällen Hagermans inflyttning bifalla.

A.  P. Bergstedt

    S. M. Adj.

 

År 1820, den 3 April. Pag. 205 o. 206.

§ 1.  Utfattige Drängen Petter Svensson, hvilken efter förr fattade beslut varit i åtanka att blifva intagen i Socknens fattighus, men för infallande hinder icke kunnat der emottagas; nu befunnen utblottad på all beklädnad, blottställd att förlora sin hälsa, beslöte Socknemännen af vanlig Christlig kärlek till afhjelpande häraf, att Fattigföreståndaren skulle nu genast vid infallande auction uphandla behöfliga kläder till det facilaste pris, samt att, ofvanförskrefne Dräng, till dess rum för honom i fattigstugan yppas till sin lifsbergning lemna fritt tillträde att besöka Socknemännens hem, då ingen lärer väl underlåta, att nöjaktliga hans olika lifsbehofer, allt detta med det vilkor att nämnde Dräng skulle hålla sig inom församlingen och icke med sitt tiggeri besvära andra Socknar, på det att församlingen ej måtte betungas med onödigt  kostsamt besvär och vid första lediga rum i fattigstugan inflytta.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                          In Fidem

A.    Bergstedt

 

År 1820, den 3 September. Pag. 218 o. 219.

§ 2.  I stöd af Konungens H. Befallningshafvandes Resolution af. d. 5 April 1820 rörande Gesällen Hagermans inflyttande till församlingen och tillåtelse att här få skattskrifvas och vistas samt i synnerhet fästande uppmärksamhet på sednare delen af nämnde H. Resolution att nemligen i händelse af Hagermans framtida försorg vid bristande arbetsförmåga anställa talan och anföra besvär emot den församling, som närmare än Askeryd kan vara skyldig att vårda och försörja honom, instämde Socknemännen enhälligt deruti, att Eksjö stad, hvarest han i flere år idkat sin profession, tycktes vara mera berättigad härtill, den af sådan anledning af H. Vederbörande måtte pröfvas skäligt först som sist åläggas att nämnde Gesäll för framtida yppade behof emottaga, vårda och sköta.

 

År 1820, den 10 Oktober. Pag. 222.

§ 2.  Rörande Afskedade Dragon Dantz framtida husbergning, hvarom flere Stämmor blifvit taladt, och sistlidne vallborgsmässa, då de förra besluten i detta ämne fastställts att församlingen skulle lämna nämnde dragonen stuga, då han sjelf anskaffar stuguplan, honom emellertid anstånd gafs att qvarbo i Socknestugan till Michaelitíden detta år. Men nu, då tiden för honom att flytta redan vore inne, utan att han kunna hitta sig någon råd och boningsplats, man icke kunde lämna honom med hustru och barn under en annalkande, strängare årstid åt ett oblitt öde på blotta marken, tillåts Hultgren (Dantz) att ännu något litet få qvarblifva i ofvannämnda stuga, med det villkor: att han på ett lagligt och enligt författningarna lämpligt sätt skulle efterhöra att på något annat ställe få bosätta sig.

 

År 1821, den 7 Januari. Pag. 230 ff.

Sedan Lumpsamlaren Knapp sistledne år med döden är afgången, det Contract, som Församlingen med honom å ena sidan och Ägaren af Öhrneströms Pappersbruk å andra sidan ingått, nu upphörer, anmälte afskedade Soldaten M. Krieger sig vara sinnad, att för Blohmsholms Pappersbruk få uppbära de i församlingen så väl på Smålands som på Ydresidan befintliga lumpor emot nöjaktig vedergällning enligt Taxan, framvisade Krieger till denna sin önskans vinnande ett Contract från Herr Brukspatron och Ägaren af nämnde Bruk, S. M. Blohm, innehållande förbindelser för församlingen att till hans utskickade och ingen annan aflämna alla sina lumpor, samt ett deremot af Herr Brukspatron till församlingen gifvit löfte att till Askeryds Kyrka aflämna 15 böcker godt skrifpapper hvarje år af Brukets tillvärkning, desssutom en öfverenskommelse träffad emellan närvarande Arrendatorn af detta Bruk, Herr And. Widerström och ofvannämnde Krieger, den senare utvisande, att Krieger blifvit antagen till Lumpsamlare för detta bruk; och i öfrigt lika lydande med Herr Brukspatron så väl i anseende till församlingens åliggande som å andra sidan deremot svarande löftens uppfyllande. Detta Contract och denna öfverenskommelse antog församlingen enhälligt, tilläggande: att församlingen till en början önskade få bekomma dessa 15 Böcker papper vid Midsommarstiden innevarande år och sedermera den 1 Maji årligen, så länge Contractet varar. På begäran blef detta Contract äfvensom för ordningens skull, öfverenskommelsen emellan nuvarande Arrendatorn och Krieger i Protocollsboken infört, så lydande:

         

                            CONTRACT.

Med ägaren af Blohmsholms Pappersbruk, Herr Brukspatron Blohm, har Askeryd församling Contracterat, det till hans utskickade och inga andra skola vi årligen aflämna våra linnelumpor mot nöjaktig betalning. Med det villkor, att Herr Brukspatorn hvarje år lefvererar till vår Kyrkas Räkenskaper 15 Böcker godt skrifpapper af Brukets tillvärkning. Till desto mera säkerhet, att detta Contract skall efterlefvas, anmodar vi härmedelst Vördige Presterskapet, att vid nästa inträffade Soknestämma låta denna vår öfverenskommelse i Protocollet inflyta.

Qvill d. 28 December 1820.

          S. M. Blohm

                                      ÖFVERENSKOMMELSE.

Uppå Askeryds Resp. Innevånares begäran, är afskedade Soldaten Mag. Krieger antagen till Lumpsamlare för min och nedanstående Bruks räkning, att i Askeryd församling upsamla de lumpor, som derstädes kan vara och äfven framdeles blifva, och deremot ansvarar jag som Arrendator af Bruket, att hvarje år lefverera 15 Böcker godt Skrifpapper af N:o 1½ till Kyrkan derstädes, så vida en och hvar uppfyller detta löftet, att till nämnde M. Krieger aflämna sina lumpor; äfven förbinder jag mig, att nu på instundande år aflämna detta papper, då jag får erhålla Socknestämmobeslut och Protocollet, hvilket härmed följer.

Blohmsholm den 28 December 1820.

Anders Widerström

Arrendator af Bruket.

Således befunnit, justeradt, gilladt och godkändt.

                                                                                                   Ut Supra

                                                                                              A. P. Bergstedt

                                                                                                   V. Past.

 

År 1821, den 25 Februari. Pag. 234 o. 235.

§ 2.  Undertecknad, som i Hullaryd den 8 sistlidne November och År till förmonsrätt bevakat den af Högvälborne Hofmarskalken Grefve Bonde och Askeryd Församling, Scholae-Gossarne från Bråten gifna och af. Sal. Kyrkoherden Luthander till utdelning emottagna underhållssumma, har genom Häradsrättens i Hullaryd Utslag d. 22 sistlidne febr. förnummit, att förmonsrätt ej blifvit nämnde Gossars fordran tillerkänd, hvarföre denna oväntade utgång i saken förelades Församlingen och Wälaktade Herr Inspector C. Gottfriedz i Askeryd med förfrågan hvad härutinnan till gjörandes vore? Då såväl merbemälte Herr Inspector som församlingen enhälligt yttrade och beslöto; att till Högre Rätt vedjas borde. Och förbundo sig Herr Inspectorn och församlingen att af egna medel till hälften hvardera, bestrida alla de omkostningar, som till utbekommande af förmonsrätt i Luthanderska concoursmassan, härutinnan kunna erfordras.

                                                                       Ut Supra å Embetets vägnar

                                                                                 A. P. Bergstedt

 

År 1821, den 10 Maj. Pag. 243 o.244.

§ 5.  Anmältes en skrift ifrån Leutenanten Välborne Herr G. A. Schmiterlöw, och enligt begäran blef den i Protocollet införd ordagrant så lydande:

”Hos församlingens Respective innevånare anhåller jag om intagande i socknens fattigstuga, samt till åtnjutande af fattigdel, och öfrige dermed åtföljande hvillkor för Gamla gubben Petter Börjesson i Berget under Olstorp. Hans upplefda 74 år, hans kända skröpplighet och alt mer tilltagande svaghet, hans fattigdom och den omständigheten till, att han ej har någon som sköter sig, genom hans och hans hustrus stridiga tänkesätt hoppas jag hos församlingens medlemmar äro tillräckliga skäl att bifalla denna anhållan, eller om ej nu genast skulle finnas lägenhet dertill, att åtminstone Gubben Petter Börjesson så fort ske kunde, deraf fick blifva medlem och delaktig så ingen annan blefve honom föredragen, då jag är öfvertygad om att ingen annan är bättre i behof deraf än han.

Olstorp den 6 Maji 1821

G. A. Schmiterlöw”

Vid öfvervägande häraf yttrade församlingens Ledamöter sig sålunda: Att då för närvarande icke för ofvanstående Petter Börjesson finnes rum i Socknens fattigstuga, han likväl framför någon annan vid första yppade tillfälle skulle komma i åtanka dertill, och beslöts att han nu till en början skulle vid hvarje utdelning bekomma 32 Skilling Banco i penningar och 1 Skålpund Mjöl. Och gäller för honom hvad förr om fattiges bohag beslutadt är.

§ 11.  Församlingen förelades vartill görandes vore med afskedade Soldaten Rådh, som nu genom en lång tids vistande inom församlingen enligt författningarne bör anses höra den samma till, men hvilken genom sjuklighet blifvit oförmögen försörja sig, och då han hitintills saknat Bostad, lemnade Sockenmannen Jonas Jonsson i Stora Lönhult det bifall att nämnde Rådh skulle, på dess ägor få uppsätta en stuga, uppodla omkring densamma en Åker samt bärga så mycket foder som kan åtgå att om året försörja en ko, hvilket af församlingen gillades.

 

År 1821, den 10 Juni. Pag. 247 o. 248.

I anledning af Hofmarskalken och Riddaren, Högvälborne Herr Grefven Gustaf Trolle Bonde med Pastors Embetet härstädes communicerade skrifvelse rörande högbemälte Herres önskan, att hos Kongl. Patriotiska Sällskapet genom sitt förord utverka dess belöning af Hedersmedaljen åt för detta Inspectoren öfver Bordsjö Säteri tillhörigt den Höggrefliga Bondeska familjen och beläget i Askeryds Församling, Herr Gottfried Maak för dess 32-åriga trogna och till samma höga Familjs nöje och välbehag förrättade tjenst, i egenskap af hvad hosföljande Meritförteckning tillkännagifver, hos alla höga Egare till Bordsjö af ofvannämnda Höggrefliga familj ifrån 1771 och till 1803, inträdde efter förut gången pålysning från Predikstolen Församlingens Respective Ledamöter i Sockenstugan att i ofvanbemälte ämne höras och sine yttranden afgifva.

Härvid frågade Ordföranden huruvida Sockenmännen tillerkände Herr Inspectoren Gottfried Maak de egenskaper och förtjenster hvilka af Hans Höga Principal blifvit vitsordade och förtjena Kongl. Patriotiska Sällskapets uppmärksamhet och belöning? Härpå svarades enhälligt: Att Högvälborne Grefvens och Hofmarskalkens m.m. Höga vitsord jämte de af Herr Inspector Maaks bifogade uppsatser icke allenast till alla delar erkändes såsom sannfärdiga och rigtiga, utan ville Församlingens Ledamöter jämväl tillägga, det nämnde Inspector under all den tid han inom denna Församling varit känd, nemligen från sin ungdom och till närvarande dag ej blott varit högaktad för sin redlighet, sin kännedom och sitt nit, så inom denna sin verkningskrets som utom densamma till allmänt bästa, utan ock ådagalagt en oskrymtad Gudsfruktan, ren sedlighet och exemplarisk vandel, hvarom härmed sannfärderligen vitsordas af Askeryd som ofvan å Embetets vägnar

                                                                                               S. J. Hedborn

                                                                            Kongl Hofpredikant och Kyrkoherde

 

År 1821, den 29 Juli. Pag. 249.

§ 1.  Protocoll hållit vid extra Sammanträde med Askeryds Lofliga Församling den 29 Julii 1821.

Vid detta tillfälle tillkännagaf Ordföranden att honom anmält blifvit det gossen Sven Fredric i Svanholmen hos brukaren, Sven Jaensson i Assjö ett brott begått som näpst förtjenade, och önskade Ordföranden att hemlig aga å den brottslige borde verkställas, hvilket äfvenledes Församlingens Ledamöter medgåfvo.

§ 2.  Vid samma tillfälle beviljades Yste åt Enkefru Pastorskan Luthander.

§ 3.  Som ärfarenheten påyrkat ett Sockne-Apotheques inrättande, hälst efter Kongl. Lif-Medici Ponténs läkarebok om Hälsovården såsom den mäst Compendieusa i detta slag, så förfrågade sig Ordföranden hos församlingens Ledmöter huruvida de ingingo deruppå, att medel ut Fattig-Cassan, till Medicamenters upköpande för de obemedlades i Församlingen behof finge uttagas, hvilket äfven Församlingens Respective Ledamöter beviljade.

Sålunda föredragit och beslutat intygas som ofvan.

                                                                                           S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

 

År 1821, den 16 September. Pag. 250.

Protocoll hållet vid Extra Sammanträde med Askeryds Församling i Sockenstugan d. 16 Sept. 1821.

§ 1.  I anledning af vederbörlig anmälan och pålysning rörande skallgång och Skallfogdar samlades Församlingens Resp. Ledamöter i Askeryds Sockenstuga ofvanskrefne dag då besluten föllo som följer:

§ 2.  Organisten Andersson valdes till Öfverskallfogde och till Skallfogde i St. Lönhults Rote valdes Anders Johansson i St. Lönhult.

§ 3.  Öfverskallfogden eger at indela Skallgången Rotevis efter som honom godt synes.

§ 4.  Och drage Öfverskallfogden försorg derom, att Skallgång med första förrättas.

Sålunda föredraget och beslutadt intygar

                                                                                                   Ut Supra

                                                                                              S. J. Hedborn

 

År 1821, den 30 September. Pag. 251 o. 252.

Protocoll hållet vid Extra Sockenstämma med Askeryds Församling och Smålandssidan d. 30 September eller Mikaelidagen 1821.

§ 1.  Efter 8 dagars förutgången pålysning instälde sig vederbörande Resp. Församlingsmän ofvanstående dag till en vidare öfverläggning rörande Skallfogdar och Skallgång, då följande föredrogs, öfverfvägades och beslutades:

§ 2.  Vid detta tillfälle anmälte Öfverskallfogden och Roteskallfogdarna sina serskildte anmärkningar rörande den d. 18 och 19 dennes förrättade Skallgång, och blifva för försummelser vid Skallgången till böter förfallne Johannis Dräng i Lutarp, Nils i Södra Holma, Carl Andersson i Karstorp, Lindgren i Bäck, Peter i Franshemmet och Magnus i Nystorp, hvardera till 8 Skilling Banco, samt Lindgren i Rota till 12 Skilling Banco och Skallfogden Carl G. Persson i Smugefall till 16 Skilling Banco.

§ 3.  Likaledes anmälte Carl Persson i Smugefall sig till frikallelse från Skallfogdetjensten. Äfvensom Organisten Andersson till befrielse från Öfverskallfogdeskapet, hvilket båda beviljades, och valdes till båda dessa Beställningar, nemligen som Öfverskallfogde och tillika Skallfogde i Västorps Rote Arrendatorn Jonas Petersson i Svenstorp, samt till Skallfogde i Vära Rote Rusthållaren Anders Nilsson i Lutarp.

Sålunda föredraget, öfvervägadt, godkänt och beslutadt intyga

Askeryds Sockenstuga som ofvan.

                                                                                     Å Embetets vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

G. J. Forsmark, Anders Johansson i Ägersjö, C. Gottfriedz.

 

År 1821, den 29 Oktober. Pag. 254, 256 o. 257.

§ 4.  Af Inspectoren öfver de Grefliga Godsen här i orten, Herr Fältväbel Carl. G. Gottfriedz anmältes Pigan Stina Greta Zachrisdotter på Askeryds Sätesgård till Församlingens recommendation till belöning af Hushållningssällskapet i Jönköping för ovanligt fin spånad af både linne och bomull, och framvisade nämnde Herr Fältväbel spånadsprof, ett af hvardera slaget, som af Församlingens Ledamöter granskades och fann en hvar af dem, att en rättvis belöning borde henne till hugnad och uppmuntran för en i orten hittills sällsynt konstflit meddelas, och redommenderas hon härmedelst till nämnde Hushållningssällskaps uppmärksamhet och ynnest.

§ 6.  Åter uppstod frågan om afskedade Dragonen Carl Evert Hultgren (Dantz), hvilken enligt Sockenstämmoprotocoll af. d. 17 Maji bebodde Församlingens Sockenstuga, hvarföre han skulle emottaga till undervisning Församlingens Barn mot dels publiqt dels privat arfvode, men åter genom Sockenstämmobeslut af d. 22 Maji 1820 blifvit tillsagd att hösten samma år afflytta, hvilket beslut blifvit förnyadt den 1 October sistnämnde år, men som nämnde Hultgren det oagtadt ända hittills bebodt Sockenstugan, hvars begagnande af honom blott kunnat anses som en fristad under hans genom eld och brand förorsakade husvillhet och Församlingen ingått i beslut att förmå honom att en månads dag efter detta Sockenstämmobesluts kungörande ur Församlingens Sockenstuga utflytta; alltså åligger det honom, Hultgren, detta beslut sig till efterrättelse ställa och Församlingens oumbärliga sammanträdesrum inom föreskrefven tid lemna och sig annan råd skaffa, och utfäste sig Nämndemannen Johannes Nicklasson i St. Lönhult att, om möjligt vore, utse byggningstomt åt honom på nämnde hemmans ägor, hvarom Hultgren sjelf dock för erinrade omständigheters skull borde negoricera och svar derom inom 5 dagar, eller innan detta protocoll justeras till Pastor afgifva, då Församlingen enligt löfte vill åt honom innan utsatt flyttningstid en stuga till boning uppbygga och erforderligen inreda.

§ 10.  Och anmälte sig till den ledigvarande Sockenskomakaresysslan 2-ne serskildte sökande, nemligen Drängen Samuel Krans från Karstorp och Drängen Jonas Johansson från Redeby; men som desse hittills obetydligt arbetat å egen hand och flere sökande sig ej anmält, kunde Församlingens Ledamöter ej antaga någon af dem till ständig Sockenskomakare, utan allenast antaga en av dem på prof under ett års tid, och skedde valet så, att Jonas Johansson i Redeby blef utsedd till profskomakare till denna tids förlopp.

§ 11.  Hade Enkan Maja Johansdotter i Bråtastugan begärt ett litet understöd till nödiga läsböcker för sin 7-åriga dotter Gustafva, som nyss börjat att stafva och beviljades henne till detta ändamål 1 Rdr Banco.

§ 14.  Sluteligen beviljades Collect åt nuvarande Vice Pastor och utnämnde Kyrkoherden S. J. Hedborn och ansåg Församlingens Ledamöter Juldagen tjenligast till dess emottagande.

 

År 1822, den 4 Augusti. Pag. 276.

Sedan fattiga och sjukliga Gubben Johannes Johansson ifrån Grindstugan i Askeryds Församling blifvit af Läkare besigtigad och befunnen med skrophler behäftad beslöts att tillträde till Kongl. Seraphimer Lazarettet i Jönköping skulle för honom begäras. Och då sådant blifvit beviljadt åtog sig Torparen Johannes i Näset skjutsa honom fram och åter, då Församlingen gemensamt bestrider skjutslegan samt erlägger till Arrendatorn Johannes Danielsson i Bordsjö det af honom utgifne Läkare Arfvodet för sjukattesten.

Uppläst och godkändt i Askeryds sockenstuga ut Supra å Pastorsemb. Vägnar.

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1823, den 29 Maj. Pag. 286 ff.

§ 6.  Församlingens Ledamöter, som vid närvarande Sockenstämma voro tillstädes erinrade sig flere fattiga barn i församlingen, hvilka utan allmänt understöd svårligen kunna vinna sin uppfostran och medborgeliga bestämmelse, men kunde ej annat än tillika vid dessa ömmande omständigheter beklaga att fattigcassan, så väl genom den årliga fattigstatens utgående, såsom ock flere värnlösa barns underhåll minskas; hvarföre så väl Ordföranden som Stämmans ledamöter beslöto att i största ödmjukhet anhålla om Höga Landshöfdinge Embetets ynnestfulla åtgärd och Recommendation till uppfostringshjelp för dessa Fattiga barn af Kongl. Seraphimer Gillet.

De i ödmjukhet föreslagne:

Fader- och moderlösa barnen, afledne Fredric Anderssons dotter i Berget, samt oägta flickan i Mörkhult, faderlösa barnen i Möjefall, dito Soldatenkan Hultgrens dotter som är född med blott en arm, dito Soldatenkan Anna Greta Bobergs dotter, som tillika är en krympling.

 

År 1823, den 18 November. Pag. 294 ff.

§ 3.  Församlingens Ledamöter erindrade sig med ömhet följande fattige och behöfvande: Den ålderstegne afskedade Soldaten Wernberg på Lönhults Mellangårds ägor, hvilken ganska väl hade behöft upptagas i Fattighuset, men som inga utsigter till ledighet der yppats beslöts att han jemte den fattigdel han årligen åtnjuter skulle erhålla den del som ifrån Stora Lönhult utgöres årligen till Fattighuset och lofvade Åboerne såsom ärkänsla för transportens närhet utgöra denna gärd in dupplo. Petter Svensson i Fattigstugan erhöll gunstligt löfte att ur Fattig-Cassan få någon hjelp til uppklädning och ville Fattigföreståndaren gå i författning att anskaffa honom ett par hjelpliga byxor samt ny skjorta och derföre framföra räkning.

Fattiga flickan Anna Stina från Bergshemmet skulle ännu tills vidare ur samma Cassa ärhålla till uppfostringshjelp 4 Rdr Banco. Likaledes anmälte Herr Inspector Gottfriedz, fattige fader- och moderlöse Gossen från Skyttaqvarnen till något ynnesfullt biträde till dess uppfostran, men kunde Församlingens Ledamöter i anseende till Fattigcassans många pensionairer ej afge för honom några medel ur bemälte Cassa, utan skulle deremot nämnde Gosse njuta 2-ne Skålpund mjöl av det öfverskott, som till arbitrairt bruk blifvit bestämdt så att 1 Skålpund skulle tillfalla honom vid hvardera stora utdelning.

§ 6. Fattigförestånderskan anmälte att det vanliga understödet för blinda Göran och gamla Annika i Fattighuset vore för knappt till deras bergning och kunde Församlingens Ledamöter hvarken ur Cassan ej heller ur Magazinet afse någon årlig tillökning, utan skulle i fall överskott skulle befinnas i Intägten, tillfalla dem ½ Skålpund mjöl hvardera vid nästa utdelning.

§ 8.  Vidare uppstod i fråga om afskedade Dragon Carl Evert Hultgren och hans afflyttning ur Sockenstugan och erindrade sig församlingen 6-te § af Sockenstämmoprotocollet år 1821 den 29 October, deri Församlingen enhälligt och oklandradt förbundit sig att åt nämnde Hultgren uppbygga och inreda en stugubyggnad till boning så snart Hultgren vore om byggningstomt försäkrad, och har Hultgren nu mera å sin sida gjordt hvad honom förelagdt var, nemligen begärt och fått löfte om byggningsplan på Assjö Prestegårds ägor der närvarande boställsinnehafvare för godt finner, hvarföre nu Församlingen å sin sida offentligen genom detta Sockenstämmobeslut återigen förbinder sig, att åt honom ny stuga med Kök och Förstuga. Alla i lägenheten tillsammans 12 alnar i längden och 8 alnar i bredden alt inom knutarne, samt med dörrar, tak, panelning och 3 fönsterlufter erforderligen och försvarligen upphuggna och inredda tillika med golf och murar och skall Hultgren vid detta arbete biträda Församlingen med eget personligt dagsverke så länge det varar; dock förbehåller boställsinnehafvaren att särskildt Contract mellan Honom och Hultgren innan byggnaden företages och säkerhet om planen vinnes först må uppgöras, äfvensom då Boställsinnehafvaren så framt det öfverensstämmer med Lag tillåter det virke till timringen tages i Assjö Prestegårds Norrhage på de ställen der boställsinnehafvaren anvisar till huggning äfven som behof af bräder och plank tillika vid Assjö såg sågas och beslöt Församlingen att alt byggningsvirket skulle köras till byggningsplatsen och sågvirket till sågen nu i ingående vinter och byggnaden nästa kommande vår företagas och fullbordas, Men förbehåller sig Boställsinnehafvaren slutligen att om klander mellan Församlingens Ledamöter skulle uppstå Han då blifver befriad från sitt löfte.

§ 10.  Kyrkovaktaren Hellberg anmälte 2-ne omständigheter: 1-mo att Klämtsträngen var försliten och att en ny erfordrades, 2-no att ugnen uti Sockenstugan är bristfällig och fordrar reparation, och hvad första anmälan angår beslöto Församlingens Ledamöter det en ny klämtsträng måste genom sockenbyggmästarens försorg anskaffas innan nästa förste Maj, samt hvad Bakugnen angår skulle nu genast besigtning af Murmästare Holmström i god mans närvaro företagas och behöflig reparation så fort ske kan verkställas äfven genom Socknebyggmästarens omsorg.

Vidare var ingenting att erinra eller föredraga utan slöts Socknestämman med böner till Gud, förböner för H. Öfverheten samt välsignelse.

Sålunda föredraget, beslutadt, godkändt och justeradt intyga:

                                                                                          Å Pastors Embetets vägnar

                                                                                                   S. J. Hedborn

 

År 1824, den 22 februari. Pag. 301.

§ 1.  Efter 8 dagars förut skedd kallelse och i dag gjord påminnelse från predikstolen, inträdde församlingen i Sockenstugan för att slutligen öfverenskomma om Timrets huggning och framskaffande till den Byggningsplanen för afskedade Dragon Hultgrens stuga som församlingen lofvat åt honom uppbygga. Församlingen beslöt att detta arbete skall företagas villkorligen nästkommande vecka, då Sockenbyggmästaren anmodas att nästa söndag från predikstolen underrätta församlingen hvilka hemman och å hvilka dagar de böra framkomma samt tillika bestämma huru mycket Timber och Byggnadsvirke af hvarje hemmantal bör framskaffas.

Uppläst och justeradt intygar

                                                                                                             J. Janzon

                                                                                                             Loc. Past.

Hans Jonsson, Johan Holmström.

 

År 1824, den 25 Maj. Pag. 306.

Protocoll hållit vid Ordinarie Allmänna årliga Wallborgsmässo Socknestämman med Askeryds Respective Församling i Bordsjö Fattigstugas öfvre Rum den 25 Maji 1824.

§ 7.  Ordföranden beklagade sig öfver, och Sockenstämmans närvarande ledamöter medgåfvo sanningen deraf, att vid Extra Socknestämmor, ett så ringa antal af vederbörande Socknemän åtlyda kallelsen, att beslut knappt kunna blifva tagna i den vid stämmorna anhängiga saken, ty gjorde Pastor härom en stark påminnelse med tillägg, att derest vederbörande ej hörsamma kallelsen och inträda med honom i Socknestugan efter pålysning, Han ej anser sig skyldig att genom budskickning sammankalla nödtorftig fulltalighet utan att Församlingens ordningsmän må skylla sig sjelfva om Rapport om uteblifven Sockenstämma till vederbörlig ort skulle ställas.

§ 8.  Enligt Kungörelsens innehåll, anmälte Ordföranden, Torparen Johannes i Rödjestugan, ödmjuka anhållan, om ärsättning genom församlingens godhet, för sin genom skadedjurens åverkan förleden sommar lidne förlust och togs den samma väl i det ömmaste öfvervägande, men kunde likväl icke bevilja hans begäran emedan man icke visste till hvilken Summa de af Öfverskallfogden förvarade Böter bestiger sig, jemte öfrige af ho   nom innehafvande medel hvarföre nuvarande Öfverskallfogde bör inom fjorton dagar för denna dag redovisa, all den stund desse medel, enligt Socknestämmoprotocollet af den 18 September 1814 böra till i frågavarande ändamål användas.

                                                                                               Ingen underskrift

 

År 1824, den 16 November. Pag. 311 ff.

§ 3.  Häruppå yppade Ordföranden, närvarande Pastor i Askeryd och Bredestad, det i första puncten av Socknestämmo Kungörelsen intagna ämnet angående de ännu emellan Pastor och Församlingen oafgjorde Prästrättigheterne, till hvilkas reglering i vanlig förening Han i ödmjukhet, sedan Kongl Majestäts Nådiga Circulair af den 17 Maji 1810, dess Höga Kungörelse af den 21 September 1810,, Kongl. Majestäts Nådiga skrifvelse af den 3 April 1816, Ekesjö Förening af den 19 October 1721 och Kongl. Majestäts stadfästelse af den 18 September 1722, Kongl. Majestäts Nådiga påbud och förordning rörande prästrättigheter af den 8 februari 1681 med flere dermed i gemenskap varande Höga Stadgar blifvit föreläsne, framlägges till Församlingens gemensamma och privata besvarande i ödmjukhet författadt förslag, hvilket särskildt och i gemenskap härmed föredrages.

Sedan Pastors uppgjorda Förslag blifvit uppläst och kungjordt, yttrade sig Konungens Troman, Kammarherren, Välborne Herr G. Krusenstjerna på Olstorp, det han af flere uppgifne skäl för sina egande Hemman uti Askeryd Socken, protesterade mot hela det uppgjorda Förslaget så till dess grund som till dess tillämpning och ville med Pastor ingen högre förening om Pastoraliers utgjörande ingå än den vanliga och det sätt hvaruppå desse prästationer af ålder från desse Hemman utgådt. Likaledes instämde med Välborne Herr Kammarherres yttrande mening Ombudet för Öfverstinnan Välborna Fru von Krusenstjerna på Tunnarp. Inspectoren derstädes Herr Eric Nordström; med samma yttrande instämde Intendenten öfver de Grefliga Bondeskas godsen Herr Inspector C. G. Gottfriedz såsom ombud för sin Höge Principal, Öfverste Kammarjunkaren m.m. Högvälborne Herr Grefve G. Trolle Bonde. Derpå frågades de öfvrige Socknemännen hvad deras tanckar vore i detta berörda ämne; Då, De i stället för bestämt munteligt svar inlemnade följande anförande till protocollet:

Ödmjukt anförande till Ordinarie Andersmässo Socknestämma med Askeryds Församling den 16 November 1824.

Anmärkning.

Vid uppläsandet häraf fann och pröfvade samt erindrade Ordföranden det denna skrift i sin vidare omfattning ej hörde till Socknestämmoämnena, dock vid närmare efterfinnande, vill Ordföranden till Protocoll föra, hvad i den till ämnet hörer:

”Som det är oss tillåtet uti den af Herr Kongl Hofpredikanten och Kyrkoherden till ofvannämnde Socknestämma utfärdade kungörelsen, att skrifteligen framföra våra yttranden till besvarande af det Project som Herr Kongl. Hofpredikanten m.m. framlägger rörande påökning af dess ordinarie Lön få vi härmed begagna denna tillåtelse samt aflemna våra beslut. Men afsäga både för oss och våra underhafvande att ingå uti ringaste påökning, och förklara att endast Kongl. Majestäts och dess Auctoriteter här till kan förbinda oss, hvarutinnan vi till hela sakens vidd nu och framledes förbehålla oss öppen talan, samt att detta vårt anförande må ordagrant uti dagens Protocoll indragas.

G. A. Schmiterlöw”.

Här följer en hel sida med uppräknade namn, som väl kan anses sakna större intresse ur historskt perspektiv. Uppslutningen bakom Schmiterlöws anförande var stor och motståndet mot Hedborns önskan om löneförhöjning kompakt.

För öfrigt hänvisas Skriften till Hög. Wördiga Domcapitlets handläggning.

§ 4.  I gemenskap härmed erindrade sig Ordföranden, den af Herr Comminister Faberz i ödmjukhet stälda förfrågan huru vida ägarne eller åboarne af bebyggde Utjordarne Borgen, Djupedahl, Rota, Bergshemmet, Kroxsmålen och Telackebo, behagade på nu varande Ordinarie Socknestämma yttra sig, huruvida de vilja gifva någon Comministerlön af dessa lägenheter, hvarföre Ordföranden gjorde samtelige nämnde utjordsägare och åboar den förfrågan, hvartill de ville betämma sig antingen Ja eller Nej?

Efter denna fråga reserverade sig Herr Kammarherren m.m. Välborne Herr G. Schmiterlöw, för dess utjord Rota, att som åboen derstädes, Johan Lindgren, har den i Donation på lifstiden, Kammarherren sjelf derut ville ingenting bestämma, hälst han  ansåg det ankomma på den åboen sjelf, om han ville af nämnde lägenhet Comministers lön utgjöra.

Alla öfrige Utjordägare afgåfvo ett betämt Nej, utom Herr Inspector Gottfriedz å Herr Grefve Bondes vägnar, hvilken önskade att först genom någon förordning blifva underrättad, om Comminister äger till någon lön af dylika lägenheter Lagligt anspråk.

Söndagen den 28 November förevar enligt Pastors tillsägelse vid sjelfva Socknestämman justeringen af ofvanstående Socknestämmoprotocoll och meddelade Ordföranden vidare det hvar och en som med protocollet vore missnöjd äger att hos Pastor eller den präst Gudstjenst förrättar sist nästföljande söndag härefter sine besvär anmäla och bevis deröfver taga.

Sålunda föredraget, beslutat, godkändt och justeradt, sedan Välborne Kammarherre Schmiterlöw på Olstorp gjordt det förfrågan rörande ordet Godkändt skulle binda i fall besvär skulle uppstå, hvarvid Ordföranden svarade, det med ordet Godkändt förstås att hvar och en känner igen sitt anförande till Protocollet och att ordet vidare intet binder hälst det är enligt med Kongl. Majestäts nådiga förordning att Den missnöjde äger rättighet hos vederbörande auctoriteter ändring inom laga tid söka och bör denna enligt Kongl. Majestäts nådiga förordning om Socknestämmor af den 26 Februari 1817 enligt der utsatt laga tid söka.

                                                                                 Å Pastors Emb. Vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

Å församlingens vägnar:

G. A. Schmiterlöw, Carl G. Gottfriedz, Eric Nordström.

 

År 1824, den 19 December. Pag. 322.

Ordföranden uppläste för Församlingen Högvördiga Domcapitel Embetets bref N:o 8 af år 1824 och dess första § rörande Biblens utdelning till ungdomen vid den första nattvardsgången. Och anmerkte ordföranden aldra först, det här i församlingen ingen primitiv fond till premieböckers inköp förefinnes, hvarföre församlingen förfrågades om den ville stifta en stående fond, hvaraf medel kunde tagas till detta ändamål årligen. Församlingen kunde härpå ej ingå, men gillades deremot följande af Pastor framgifna förslag:

1-mo. Att Pastor skulle årligen låta utgå en stambok till insamlande af frivilliga gåfvor.

2-do. Att få i Ottesången uppsamla håfmedel såsom biträde härtill.

3-o. Att om möjligt vore, borde Pastor utsätta barnens första nattvardsgång på en dag då ingen utgående collect är anbefalld, och då efter förut skedd pålysning uppbära en Högmässocollect i detta afseende.

4-o. Tyckte församlingen att den kraftigaste uppmuntran till flit, sedlighet och Gudsfruktan vore den gamla belöningsmethoden, nemligen att utdela belöning efter förtjenster.

Slut volym K I a 5.

 

År 1826, den 31 Maj. Pag. 3 Volym K I a 6.

§ 8.  I afseende på Enkan Maja Månsdotter i Bordsjö fattighus, samt Gossen Johannes Johansson i Grindstugan behof att besöka Medevi Helsobrunn innevarande Sommar, kunde Församlingen både tillstyrka och gilla deras begäran samt tillika vitsorda om deras fullkomliga fattigdom, efvensom bestyrka deras sjuklighet, hvarefter innan denna Sockenstämmas slut, Församlingen gode män ville de af Pastor utfärdade betyg underskrifva. Inhysesmannen Johannes Nilsson från Lönkullen erhöll lika betyg af Församlingen för att besöka Lannaskede Helsobrunn.

 

År 1826, den 16 November. Pag. 9.

§ 10.  Sockne Skräddaren Daniel Bild anmälte det Han i anseende till det hårda året önskade en tillökning på sitt arfvode för Läro-gåssen Sven Johansson och som Ordföranden tyckte det Fattig-Cassan har nog många och kännbara utgifter, kunde ingenting mer deraf tagas, men förband sig deremot Församlingen genom sammanskott af 2 Skilling Banco på hvarje förmedladt hemman bemälte Sockne-Skräddare billigt erhålla för nästkommande år.

 

År 1826, den 2-5 December. Pag. 26.

Protocoll vid Prosteting med Askeryds och Bredestads Församlingar.

§ 14.  Besågs Kyrkan, som befanns i godt stånd med undantag af södra sidan af Kyrkotaket, der spånen på några ställen är af ålder och röta oduglig, hvadan Församlingen beslöt, att nästa sommar reparera det bristfälliga.

Vid västra sidan af Kyrkogården finnes en murad graf, som äges och underhålles af Schmiterlöwska och Krusenstjernska familjerna, samt är i godt stånd. Inuti Kyrkan finnes äfven en graf, hvartill ingång är genom en fälle lucka på Kyrkogången, och anmodades Pastor, att efterfråga ägaren, på det Församlingen med den sednares goda minne må kunna igenfylla nämnde graf.

Klockstapeln är i tämmeligen godt skick, likaledes kyrkoboden.

Sockenstugan gammal, men ännu brukbar, fattigstugan är i fullgodt stånd.

Ringmuren nyligen väl lagd och försedd med jernportar vid östra sidan samt en ny trädport på den södra.

Bostället är väl häfdadt och äger tillräcklig skog, som väl vårdas.

Något Klockare-bol finnes icke. Sockenmagasin har här icke blifvit inrättadt, men för åboarne på H. Excellence Herr Grefve Bondes frälsegårdar så i Askeryds som närgränsande socknar finnes ett privat Magasin, beläget på Säteriet Askeryds ägor.

 

År 1827, den 16 April. Pag. 38 o. 39

Efter tvenne Söndagar år rad afkunnad Kungörelse från Predikstolen samlades Församlingens Respective Ledamöter till Extra sockenstäma uti dess sockenstuga dag som ofvan efter Gudstjenstens slut, för att vidtaga nödige mått och steg, grundade på författningarne, rörande såväl Socknens som ock Utsocknes kringvandrande fattige. Och då redan kunnigt blifvit, det en del nästgränsande Församlingar fattat det beslut att försörja sina egne fattige, ville Askeryds Församling både freda dessa från besök af utsocknes fattige, på det sätt, att endast Församlingens fattige må här få tigga, och skulle någon utsocknes, sedan detta beslut blifvit honom bekant, härstädes infinna sig i detta ändamål, blifver den hemförd, och må den Församling som honom vidkännes, ansvara för  besvär och skjutslega.

Sålunda beslutat och justerat intygar å Pastors Embetets vägnar

                                                                                                   S. J. Hedborn

 

År 1827, den 6 Maj. Pag. 40.

Den 6 innevarande Maj beslöts å Extra Sockenstämma undsättning för Jonas Jonsson i Hultet under L. Lönhult, som genom Rofdjuren förloradt sitt enda fäkreatur, och skulle medlen uppbäras af Organisten då hvar och en bidrager efter råd och lägenhet.

 

År 1827, den 16 September. Pag. 59 o. 60.

Efter fjorton dagar förut skedde kungörelse från predikstolen, jämte förnyad påminnelse förbemälte dag samlades Askeryds Församlings Ledamöter till Extra Sockenstämma, i dess Sockenstuga, som ofvan. Och hade Ordföranden på förekomne skäl, i Kungörelsen om Sockenstämman anmodadt hvar och en som på Kyrkans plan uppbyggdt Stall, verifiera sine rättigheter dertill genom uppgjorda Contracter med Kyrkan, Sockenstämmoprotocoller eller öfvrige handlingar samt huru vidt dess rättigheter sig sträcka, förmodandes Ordföranden, det ingen jord af Kyrkans tillhörighet kunde vara upplåten åt någon till evärderlig ägo utan att endast med Församlingens minne herbärge för hästar blifvit beviljadt, så att Kyrkan ägde rättighet att af Stalllrummens botten draga den inkomst, som tillfället kunde erbjuda, nemligen af Salpetters kokning, som för närvarande är förhanden.

På Kyrkans plan äro tvenne befintlige Stallar, den ene tillhörande Herr Kammarherren Schmiterlöw på Olstorp, hvilken enligt ett Sockenstämmo-Protocoll af den 28 November 1814 fullkomligt bevisat sitt rättighet till bemälte Stallrum och derjemte ej velat förvägra Kyrkan den inkomst, som af Botten kan dragas. Den andra tillhörande Socknemannen Jonas Persson i Skyttlingebäck, hvilken ej genom något skrifteligt Document kunde verifiera sin rättighet i bemälte afseende. Men åberopade en Auctions-Längd som ej var för handen, hvarom Församlingens Ledamöter fällde det yttrande, att bemälte Jonas Persson vid Auctionstillfället inropat ett gammalt Vapenhus, som till stall blifvit förändrat och på Kyrkans plan satt, och ville Församlingen tillika erinra sig, att löfte då blifvit gifvet, att till ändamålet erhålla plan, i synnerhet som bemälte inrop var af högt pris. Ordföranden har härom intet skriftligt Document funnit, men hyser fullkomlig öfvertygelse om Socknemännens sanfärdighet, hvarföre ock man ej heller vill förvägra merbemälte sockenman att åtnjuta föreskrefne rättighet, dock som plan omöjligen kan vara förpantad eller bortsåld för evärderliga tider, finner så väl Församlingens Ledamöter som Kyrkans Förmyndare att Kyrkan bör draga loflig och opåtald vinst af den jord som under Stallet är, då nemligen Hon iordningställer Stallet, att ägaren dertill ej har fog att klaga missnöje.

Det är här förmodligen det lilla vapenhuset som var tillbyggt vid den östra gaveln av kyrkan, men sedan rivet, som avses.

 

År 1827, den 23 September. Pag. 62.

§ 3.  Församlingen beviljade gunstbenäget en Collect åt fattige Ynglingen, Studiosis Herr Wetterlöf, hvilken några gånger i sommar med Högvördige Biskopens tillstånd låtit höra sina Embetsgåfvor uti Askeryds Kyrka och må denna Collect uttagas vid ett lämpligt tillfälle, då ej utgående Collect hindrar.

 

År 1828, den 18 Maj. Pag. 80 o. 81.

§ 1.  Drängen Peter Svensson i Fattigstugan, som enligt uppgift skall vara besvärad af Venerisk smitta, skulle enligt församlingens önskan och begifvande affärda till Jönköpings Läns Lazarett och åtog sig Arrendatorn Paulus Christensson att mot ett arfvode af 3 Rdr Banco föra Patienten till Jönköping.

 

År 1828, den 2 Juni. Pag. 85 o. 86.

§ 8.  Gossen Johannes Johansson i Grindstugan anmälte sig vara sinnad att dricka Medevi Brunn, hvarföre han på vanligt vis Attesterades, och beviljades honom 4 Rdr Banco till dels fram och åter skjuts samt Lazaretts afgift.

§ 11. I afseende på en behöflig ordning vid Communion stadgades det Qvinnorna hädanefter ej få bruka så kallade Hakekläder eller Hattar vid begåendet af Herrans Heliga Nattvard, på det att Prästen utan hinder må kunna meddela dem Sakramentet och att all anständighet må iakttagas. Äfven om Församlingen enhälligt behjertade att den som först inträdt i Kyrkans bänkrad bör flytta sig undan för en sedan ankommande kyrkogångare så långt rummet medgifver, och ingalunda strida om den främsta platsen. Den som befinnes på Kyrkogården eller Kyrkovallen eller ock i de hus vid Kyrkan belägne sedan Gudstjensten är börjad, skola anmälas af Sexmännen till vederbörlig af Kyrkorådet då nämligen bevisas kan att de hunnit fram före Gudstjenstens början.

 

År 1829, den 25 Januari. Pag. 97 o. 98.

§ 1.  Efter skedd Kungörelse från predikstolen inträdde Församlingens Resp. Ledamöter i Sockenstugan efter Gudstjenstens slut dag som ofvan för att öfverlägga och besluta om den olyckliga ursinniga Enkan Maja Johansdotter i Fattighuset. Församlingen motseende vådan af hennes längre vistande bland de öfrige Fattighjonen gjorde tillämpning af Författningarne på denna olyckliga varelse och beslöts det hon åter skulle insändas till Provincial-Medicus uti Eksjö, Herr Doctor Wulff för att erhålla betyg öfver hennes svagsinta tillstånd, hvarefter Församlingen vill henne förvisa till Jönköpings Lähns Lazarett att undergå Prof-Cur för att sedermera genom Läkare-Attest få underrättelse huru vida Patientens sjuklighet kan botas eller icke.

 

År 1829, den 9 Juni. Pag. 100 ff.

§ 5.  Den i Socknestämmo Kungörelsen anmäldte Sockne- och Scholehusbyggnaden föredrogs och beslöts densamma att företagas nästkommande sommar och fullbordas efter Församlingens lägenhet; Ungefärliga längden skulle utgöra 30 alnar och bredden 15 dito. Inredningen bestå af fyra rum på botten, köket inberäknadt samt på vinden 2-ne Gafvelkamrar. Som kostnadsförslag och ritning ej kunnat praesteras vid sjelfva Socknestämman, åligger Socknebyggmästaren A. Andersson i V. Oroen, hvilken Församlingen utsedt att byggnaden fullborda, med det snaraste inkomma med ofvanbemälte ritning och kostnadsförslag, hvilka komma att pröfvas vid dertill serskildt utlyst Socknestämma.

Det är första gången det talas om byggandet av den sedermera benämnda fastigheten Bodaskog.

§ 8.  På Ordförandens tillfrågan om Församlingen ville försköna sin Pastors byggning med målning å fönster och dörrar svarades: Ja. Sergeant Wetterhall skall anmodas om arbetet. Accord uppgöres med honom af Församlingen. Till väggarnes rappning består Pastor kalk och murmästare men Församlingen de öfrige materialierne jämte dagsverken. Likaledes ville Församlingen biträda Pastor med dagsverken till en Källarbyggnad efter Kyrko-Touren utgående. Stenen framskaffas af Boställs-Innehafvaren.

§ 12.  Ingen, eho det vara må, tillåtes att gå till norra sidan emellan Orgelverket och Bäljerne i anseende till den skada som der möjligen kan åstadkommas.

 

År 1929, den 24 augusti. Pag. 114.

§ 11.  I kyrkan hafva funnits flere grafvar som nu mera icke får begagnas. På kyrkogården finns en familie grift af gråsten tillhörig Schmiterlöwska och Krusenstjernska Familierne, Men inga grafkor finnas.

§ 12.  Grafvårdar och Epitafier finnas icke men bland Banér och vapen märkas 3-nne, ett öfver en Rosenborg, ett annat öfver en Rosenqwist och det 3-de öfver en Sabelfelt.

Detta sistnämnda stämmer icke, se vidare i ”Askeryd, en gammal smålandssocken” sid. 114.

§ 13.  Af rustningar finnes blott en Värja med sorgflor hängande på kyrkoväggen bredvid orgelläktaren.

§ 14.  I kyrkan eller socknen finnes ingen Runsten.

§ 15.  På kyrkogården finnes blott en liggande Grafsten öfver en af församlingens pastorer med oläslig inskrift, för man skall förvara minnet af Johannes Benedict Hjort.

                                                                                               S. J. Hedborn

                                                                                                   Past. Loci.

 

År 1829, den 4 Oktober. Pag. 117 o. 118.

Efter meddelad kallelse från Predikstolen inträdde Församlingens Ledamöter för att besluta rörande den påtänkta Sockenstugu-Byggnaden som följer.

1. Ritningen till ofvanbemälta Byggnad företeddes af Sockenbyggmästaren och gillades utaf Stämmans närvarande Ledamöter men skulle den så ändras att frontespis som uppgår till första takbrytningen skulle byggas.

2. Munteligt förslag uppgafs af Byggmästaren till Materialier, fördelade på Hemmanen, på det sätt, att det belöper sig å hvarje Hemman 4 Syllar och 1 Sparre, den sistnämnde 9 tum tjock, 10 tum bred, hållande 14 ½ aln i längden. Plank och Bräder kunde ännu ej bestämmas.

3. Sten till Stenfoten under Byggnaden ärfordras enligt Byggmästarens uppgift: 4 Lass Sten af Hemmanet. Herr Inspectoren Gottfriedz på Askeryd ärböd, utom sjelfva Stenen på Askeryds och Rotekulla Gärden, äfven att tillsläppa krut och borr, kol och smedja, utom det att Herr Inspectorn sjelf låter köra sten i proportion mot andra Hemman och borde Församlingen tillsläppa arbetare till stensprängningen. Ordföranden tillsporde Socknestämmans Ledamöter, om de ville ingå å denna proposition? Hvartill Ledamöterna svarade det de nu ej kunde bestämma sig.

4. Bräder och Plank bestämdes ytterligare sålunda: Bräder 1 tolft af Hemmanet, för hvarje plank. 1 planka 10 alnar lång, 28 alnar långa af hemmanet, gran och tall promisque. (blandat).

 

År 1829, den 26 Oktober. Pag. 119 ff.

§ 1.  Församlingens Ordningsmän anmanades noggrant uppgifva sedligheten inom Kyrka, Kyrkoplan och Församlingen, hvarvid Ordningsmännen inga anmärkningar hade att anföra; dock erhindrade sig Pastor, det angifvelser voro gjorda mot den kring socknen gående Daniel Dahlström, att han stundom ofredat värdskapet i de hus, der han njutit herrberge och kost och skall han derföre tilltalas af Rotmästaren i Wästorps Rote, men i händelse tilltaget förnyas, skall Han ställas under Socknestämma eller Kyrkoråd.

I gemenskap härmed erhindrade Sexmannen i Lönhult det en Piga Lena Månsdotter, med ett oägta Barn, födt och döpt uti Ekesiö Socken är olofligen inhyst uti Mostugan under Spelhester. Ägaren till Spelhester bör såväl som alle andre Socknens Ledamöter känna den flere gånger citerade författningen uti Församlingens Socknestämmo-Protocoller att han antingen bordt anmäla förhållandet i laga tid, eller ansvara för detsamma. Emellertid vill Ordföranden under denna dag gifva förhållandet tillkänna hos Pastor i Ekesiö med tillbörliga påståender om bemäldta inhysesfolks bortskaffande till Ekesiö Församling och åligger Sexmannen eller ock Rotmästaren att skyndsammast anskaffa berörde anmälan till Vederbörande.

§ 4.  Afskedade Soldaten vid Konungens Regemente, Anders Wessman upviste sine betyg, bestyrkt genom vittnen att han är född uti Askeryds Sokn, ville inflytta i Församlingen, hvilket beviljades för hans ensamma person.

§ 8.  Som Ordföranden fann en svårighet att engagera någon för Ljus-Stöpning, Mässeklädernas m.m. tvättning, så tillspordes Församlingens närvarande Ledamöter om de ville hafva någon Julotta, hvartill Församlingen enhälligt svarade Ja, hvarefter skreds till votering, dervid Organisten Andersson i Sillvik erhöll 25 röster och Kyrkovärden Anders Jönsson i Redeby 2-ne hvadan den förstnämnde kommer att bestrida bemäldte functioner mot det vanliga arfvodet Tre Rdr 16 Skilling Banco.

§ 9.  Församlingens Oekonomie, så vida det rörer Socknestuga eller andra byggnader, dervid från Wälborne Herr Kammar Herren G. A. Schmiterlöw på Olstorp inlemnades efterföljande påstående, som i Protocollet ordagrannt här nedan införes:

   ”Sedan Församlingens Ledamöter vid sista Wallborgsmässo Socknestämma beslutat uppbyggandet af en ny Socknestuga, efter då framdeles inkommande ritning och kostnadsförslag, och detta ämne nu kommer att tagas i öfvervägande, anhåller jag att till protocollet få intaga mina tankar, innefattade i nedanstående puncter:

1-mo. Bör ritning på huset uppgöras och församlingen taga beslut om dess storlek till längd, bredd, höjd, byggnadssätt, inredning m.m., derefter bör

2-do. Ordentligt kostnadsförslag uprättas, som bestämmer Materialierne till mängd och beskaffenhet och som uptager ej allenast hvad af virke anses åtgå, utan äfven alla andra artiklar, såsom jern, spik, tegel, kalk, glas m.m. Detta kostnadsförslag skall sedan underställas Församlingens Ledamöter på Socknestämma för att dervid göra sina rättelser och anmärkningar om så behöfvas, först sedan kostnadsförslaget blifvit gilladt och antagit kommer

3-tio. Repartition eller fördelning på hvarje hemman att ske in natura och efter förslagsvis uppgjord Calkyl öfver kostnaden af de saker, som skola inköpas, ett Contant förskott, som användes till upköp deraf, så att det kan hämtas på Winterföre. Vid Materialförslaget erhindrar jag att timret i den gamla Socknestugan tages i beräkning till användandet af innanväggar, serdeles om Vindskamrar skola bli, samt att måttena så väl till längd, som tjocklek på Timmer, Plank och Bräder må tagas så måttlige, att de kunna uttagas ur våra medtagna och dåliga skogar.

4-to. Om mera sten skall framföras till Stenfot böra Lasstalen, samt deras beskaffenhet äfven förut bestämmas för att lika med Timret fördelas på hemmanen. Jag anser som en omöjlighet och ej ens tänkbart att vi som bo på Ydresidan kunna framköra sten därifrån. Jag föreslår derföre att anhållan göres antingen hos Respective Ägaren af Askeryd eller någon annan närboende hemmansägare om tillstånd och rättighet att från deras ägor få taga passande sten.

5-to. Slutligen förbehåller jag mig, för mig och ägande hemman, att sedan antalet af Materialier, som per hemman skola anskaffas, blir bestämdt, det ej må kunna nekas att efter väglag och tid framskaffa dem, när som jag dertill har lägenhet, härvid alltid förutsatt att de ej läggas till hinder för byggnadsplan.

Jag har sedt ett förslag upsatt af Sockne-Byggmästaren på virke, som skulle åtgå till Socknestugu-Byggnaden, men jag behöfver ej ingå i någon vederläggning deraf då det ej tillkommit i laga ordning.

Olstorp den 26 October 1829.

G. A. Schmiterlöw”

§ 11.  Derefter vid frågan om den tjenligaste planen för denna byggnad som bör blifva en prydnad för Kyrkan och dess omgifningar, anmäldte Herr Inspector Gottfriedz på Askeryd, hvad Han förut antydt vid en extra Socknestämma, det H. Excellens m.m. Grefve Trolle Bonde, lemnade likväl Församlingen fritt val, ej ansåg ogerna, det Socknestugans facade vore vänd åt Östra Kyrkogafveln, och vore derföre, alldenstund Församlingens byggnadstomt till nämnde ändamål derstädes är otillräcklig med bibehållandet af Kyrkoplanen, högst benägen att medgifva nämnde byggnad fullkomligt utrymme på deremot varande Rotekulla gärde, så mycket deraf, som brister af Kyrkans ägo, och åtog sig Herr Inspector Gottfriedz att så vidt planen är bebygd af H. Excellensens Underhafvande undanrödja de derstädes befintlige hus, och bör i sådant afseende i händelse Församlingen Respecterar tillbudet, de öfrige hus derstädes borttagas, hvarefter Stämmans Ledamöter tillspordes, huruvida de ville möta H. Excellenses ynnest. Församlingens Ledamöter begagnade sig af Högtbemälde Herres liberala ynnest och beslöts i följe deraf att den nya Socknestugu-Byggnaden skall på berörde grund uppföras.

§ 12.  Vidare skreds till Ventilation af Wälborne Herr Kammarherrens redan anförda dictamen, hvaraf 1-sta momentet utgick i afseende på ritningen, helst som den är praesterad och gillad. Såsom i sammanhang varande med 2-dra momentet uppstod fråga om Församlingens praestanda till bemäldt byggnad borde utgå efter förmedlat eller oförmedlat hemmantal och som Församlingen äger rättighet att oklandradt härom besluta, så antogs för bestämdt att Församlingens hemman ville utgöra sine skyldigheter i alla omkostnader efter förmedlade hemmantal. Hvad för öfrigt Materialierna vidkommer, åligger Byggmästaren att uppgifva ett Totalförslag på alla Materialier, så väl de mindsta som de största, som erfordras till ett färdiggjordt hus. Hvad 3-dje momentet angår, då det rörer gamla Socknestugans användande svarade Församlingen sålunda: Gamla Socknestugan skall med första bortauctioneras, i fall den nöjaktigt betalar sig, i annat fall må vidare beslut om dess användande tagas. Det 5-te momentet af Herr Kammarherrens påstående bifölls på det sätt att han sjelf anmäler dagen för körningen på det Byggmästaren må vara timret till mötes. Det 4-de föregående momentet förfaller med Herr Kammarherrens egit begifvande.

§ 13.  Hvad Reparationer vid Prästgården angår, äger Sockne-Bygmästaren att i höst verkställa dem, så vidt det rörer Södra Botaket och Trappan till Byggningen.

§ 13.  Petter Persson i Wästorp erhöll afsked från sin befattning såsom Directeur för Saltpetters Bolaget och tillsattes i hans ställe Rusthållaren Johannes Jacobsson i Lutarp.

 

År 1829, den 22 November. Pag. 127 o. 128.

§ 1.  Som Sockenstugubyggningen vid derå anstäld Auction den 10-de dennes till Församlingens båtnad icke kunde försäljas, var församlingens respective Ledamöter i dag inkallade för att fatta ett afgörande beslut angående ifrågavarande Byggnads användande, och framlemnades genom Kyrkovärden Johannes Jaensson i Wärnarp följande skrift från Fru Öfverstinnan von Krusenstjerna och Herr Kammarherren Schmiterlöw med begäran om ordagrann inflytelse:

”Till Extra Sockenstämmo Protocollet d. 22 November 1829.

Sedan vi blifvit underrättade att den gamla Socknestugan ej kunde försäljas förmånligt vid Auction d. 10 dennes, och att fråga om ny Auction vid innevarande Socknestämma kommer att väckas, så, och enär det efter Församlingens önskan blifvit försök gjordt att försälja gamla Socknestugan, hvilket misslyckats, vilja vi för våra ägande hemman så väl på Ydre som Smålands siderne ej medgifva någon Auctions hållande, utan önska tillgodonjuta den minskning af en Syll på hvarje hemman, jämte vidare minskning i öfrige materialier, som af gamla Socknestugans bibehållande och begagnande blir en naturlig följd; och anhålla vi om Protocollsutdrag häröfver.

A. M. von Krusenstjerna    G.A. Schmiterlöw”

§. 2.  Den närvarande församlingen deremot, inseende behofvet af ett rymligare fattighus i anseende till de fattigas dagligen ökade antal, ansåg Socknestugu Byggnaden till nämnda ändamål synnerligen passande, att densamma dertill skulle användas och när detta skedt, sedermera genom Auction afyttra det nu varande Fattighuset.

Sålunda förevarit intygar                                                                                              

 

Å Pastors Embetets vägnar

                                                                                                        S. H. Calén

 

År 1829, den 20 December. Pag. 129.

§ 1.  Efter 2-ne Söndagar å rad skedd Kungörelse från Predikstolen inträdde Församlingen dag som ofvan uti Socknestugan för att utse en Byggnads Committe i afseende på den tillärnade Socknestugu Byggnaden, hvars göromål skulle vara att tillse det byggnaden verkställes efter den plan, som antingen är gifven eller genom Församlingens beslut kan blifva, samt att lagligen befordra hvar och en Byggnadsskyldig till dels behörige bidrag, äfvensom att föra Räkningar öfver Byggnadskostnaderna, och valdes i detta afseende jämte Byggmästaren Anders Andersson i Oroen, Nämndemannen Jonas Pettersson i Svenstorp, Bonden Nicolaus Isacsson i Ägersjö, Herr Inspector Gottfriedz i Askeryd,. Äfvensom närvarande Ledamöterna af Stämman, då de ej vågade invotera Herr Kammarherren Schmiterlöw på Olstorp, likväl önskade, det Han måtte i Committéen deltaga.

 

År 1830, den 2 Juni. Pag. 131 o. 132.

Dernäst tillspordes Församlingens Ordningsmän om de hade gjordt några anmärkningar under året, i afseende på sedligheten inom Församlingen? Ordningsmännen afgåfvo det svar att de ej kunde något emot sedligheten anmärka; dock likväl erhindrade sig Ordföranden en omständighet som i afseende på hans eget hus ej varit utan bekymmer, nämligen sådana öfverord af en man på dess ägor, hvilka i händelse de skulle medföra en verkställighet efter Ordförandens tanka, hvarken kunde roga Ordförandens anhörige, ej heller Församlingen. Utan att nämna personens namn, vill jag hemställa till Församlingen den frågan, om saken är känd genom ryktet? Församlingens Ledamöter svarade Ja. Vidare vill jag fråga om Församlingen mins, att omrörde person, förskjuten af hela Församlingen, fick slutligen efter mycket betänkande på Prestegårdens äger en bostad? Församlingen svarade Ja. Vidare vill jag fråga om Församlingen skulle finna det billigt att en person med dylikartade tänkesätt kan äga någon slags pretention att få bibehålla sig och sin famille på samma byggningstomt, i händelse ingen förbättring eller löfte derom skulle mellankomma, samt i framtiden utvisa ett nöjaktigare uppförande? Församlingen trodde det Ordföranden i dylik händelse vore berättigad taga alla de mått och steg som kunde förvara honom sjelf från någon vådlig värkan af personens vilda lynne.

Det gällde återigen f. d. Dragonen Hultgren-Dantz.

 

År 1830, den 14 November. Pag. 140

§ 1.  Församlingens ledamöter, manngrannt närvarande, beslöto, att vid den instundande Jubelfesten den 28-de dennes, följande högtidligheter skola äga rum: Efter ringningen, som börjas klockan 6 om morgonen, skjutes 2 eller 3 omgångar kanonskott, alt efter kruttillgångarne, som bestämmes till 20 skålpund spreng- och 1 skålpund fängkrut, kunna medgifvas. Under det Psalmen från predikstolen näst före Fader vår afsjunges, lossas äfven skott efter förutskrifne norm. Under den anbefallda Psalmen Nu tacker Gud allt folk, skjutes så länge den sjunges. Då Gudstjensten är slutad och Guds församling utgådt upskjutes resten af krutet.

 

År 1830, den 19 November. Pag. 142.

I afseende på den nya Socknestugan beslöts att uppå föranstaltad Entreprenad Auction uplåta Murning, Snickning till fönster och dörrar samt fönsterrutornas insättning till de minstbjudande, och åtog sig Organisten Andersson att Auctionen förrätta, vid hvilket tillfälle äfven den gamla Socknestugan utbjudes till den högstbjudande.

 

År 1831, den 13 Februari. Pag. 149 ff.

§ 3.  Ordföranden framstälde dernäst till öfverläggning hvad genom Socknestämmo Kungörelsen blifvit kungjordt, nemligen behofvet af Reparation å Prästegårdsbyggningen. Herr Inspector Gottfriedz, dertill updragen, upläste och inlemnade följande:

”Anförande till Socknestämman i Askeryd d. 13 Febr. 1831.

Angående de Reparationer Herr Kyrkoherden Hedborn begär får jag för Öfverstinnan von Krusenstjernas hemman inom Socknen, och å hennes vägnar förklara följande:

Det är väl sannt, att enligt Lag skall Socknen bygga upp Prästegården och färdig till Kyrkoherden aflemna, men deremot skall han, enligt samma lag, sedan på egen kostnad hålla gården vid makt. Först när husen af ålder och bruk och ej af innehafvarens vanryckt förfalla, då skall Socknen bättra och bygga dem med virke på Prästegårds Ägor. Nu är huset nybyggdt för ungefär 20 år sedan, och i 10 år bebodt af  Hofpredikanten sjelf. Det kan således ej vara så förfallet, att Socknen behöfver deltaga i de smärre Reparationer som Herr Hofpredikanten nu begär. Om Herr Hofpredikanten genast låtit drifva om golfven och inlägga ny trossning hade han straxt fått varmt, och ej behöft öfverelda eldstäderna så att de deraf förderfvas, hvilket nu säges ske. Kostnaden hade då varit ringa. Församlingen är ej skyldig plikta för denna försummelse, och nu få reparera både trossning och eldstäder. De nyligen förhöjda Prästrättigheterna och den orimligt dyra Socknestugubyggnaden äro redan nog tryckande för Församlingen, utan att den bör bli besvärad med serskilda omkostnader för Prästegårds Reparationer hvilka direct, enligt Lag, åligger Kyrkoherden sjelf. I alla fall, när i framtiden sådana Reparationer behöfvas som tilllhöra Socknen, bör dessförinnan vederbörlig syn i Socknemännens närvaro hållas, så att man vet hvad som erfordras och beviljas. På ofvannämnda skäl afslås således helt och hållet Herr Hofpredikantens begäran för Öfverstinnan von Krusenstjernas hemman. Om Socknens öfrige Resp. Innevånare behagade göra detsamma är det så mycket bättre. Vidare anhåller jag att Herr Inspector Gottfriedz ville uppläsa dessa mina tankar, och sedandetta anförande blifvit infördt i dagens Socknestämmo-Protocoll och bevis derå här nedanföre påtecknadt af Kyrkoherden mig detta document återsända.

Tunnarp d. 12 Febr. 1831

J. M. Rudebeck,

Major”

Derefter framlemnades af Kyrkovärden Johannes Johansson i Wärnarp till Ordföranden efterföljande anförande, som af honom ljudeligen uplästes:

Till Socknestämmoprotocollet den 13 februari 1831.

”Hindrad att personligen vara närvarande vid den till i dag utlysta Socknestämman begär jag dock att till Protocollet få intaget mina tankar angående de begärda Reparationerna å Prästegårds Byggningen. Lagen stadgar, att vid Boställen, sedan de blifvit mottagna i fullgodt stånd, eller bristerna under namn af husröta, ersatte med penningar, skall Indelningshafvaren ensam svara för alla mindre Reparationer, och endast vid Nybyggnad eller så kallade Stora Reparationer, såsom nya Taks påläggande, Brädfodringar m.m. skola Församlingarne eller vid andra Boställen, Kronan utgöra och fullgöra bristerne, och vid dessa tillfällen alltid efter föregången Syn, besigtning och värdering. Det skulle förundra mig om Askeryds Prästegård till Caractairs huset skulle vara i det skick, att församlingen nu skulle göra en stor Reparation, då den nybyggde Prästegården för 22 år sedan, och den nuvarande Pastor mottog den i fullgodt stånd eller med tillerkändes Husrötemedel för 10 á 11 år sedan. (?)  Då nu ingen föregående Syn eller besigtning, mig vetterligt varit på de af Herr Hofpredikanten Hedborn upgifne bristfälligheter, och församlingen således ej eger annan grund för sine öfverläggningar och beslut än Pastors egne uppgifter, som jag lämnar i alt värde, protesterar jag mot alt bifall till Reparationers utgörande, och deltager för mine hemman ej deruti. Herr Hofpredikanten Hedborn bör ej kunna anmäla mig eller andra församlingens Ledamöter i händelse de förena sig med mig, hos de höga Auctoriteter, som Kungörelsen omnämner, för motvilja eller gensträfvighet, då ej längre är för 2 år sedan församlingen medgaf och utgjorde godvilliga bidrag så i penningar, som arbete till Källares anläggande, Brunnars gräfvande, och andre prydliga och nyttiga Reparationer vid Prästegården. En Kongl. Förordning, menar jag, är utkommen, som bestämmer, att Prästegårdar lika med andra Kronans Boställen hvardt 3-dje år skola undergå laga syn och besigtning. Jag hemställer om ej alla öfverläggningar i ämnet må hvila tills denna Förordning blir känd och efterlefd.

Olstorp d. 12 Febr. 1831

G. A. Schmiterlöw.”

Ordföranden med aktning för bägge dessa Herrars yttranden tyckte sig icke finna några grundliga verificationer med densamma förenade, men som Herr Kammarherren Schmiterlöw tycktes mer förlita sig på en besigtning, än på Pastors upgift, skall en sådan ej uteblifva. Och hvad Herr Major Rudebeck tror frikalla Församlingen eller i synnerhet Tunnarpska godset från alla vidare kostnader vid Prästegården, nemligen så kallad Löneförhöjning för Pastor, lemnar Ordföranden till i sin ordning kommande framtida uplysning. Emedlertid återtager icke Ordföranden sine påståenden.

 

År 1831, den 24 Maj. Pag. 161.

§ 1.  Dag som ofvan infunno sig tilllika med Ordföranden, störe delen af Församlingens tjenste- och socknemän då följande ämnen företogos till bedömande och beslut. Ordföranden stälde till Församlingens Ledamöter den frågan om Kyrkotjensten af Presterskapets eller dess öfrigt vederbörande i laga tid med tillbörlig aktning och ordning blifvit förrättade. Församlingen hade intet annat härvid att ärinra än att Kyrkoväktaren Hellberg vid flere tillfällen så försummat uppassningen i Herrans Hus, att de Christnas Andakt blifvit störde genom slagsmål och skall af Hundar och ärindrade Ordföranden härvid att i ordningen för Kyrkobetjenter af Kongl Majestät gillad och anbefald äro en Kyrkoväktares skyldigheter nogsamt preciserade och åligger honom således att inga bitjenster åtaga sig, för att denna enda kunna bestrida vid påföljder, som tjenstens försummelse kan ådraga honom.

 

År 1831, den 24 Maj.  Pag. 163 ff.

Hos Ordföranden hade Socknemannen Jonas Persson i Skyttlingebäck anhållit om behjertande af Församlingens ynnest i afseendet på hans ledna brandskada den 15 innevarande Maji. Församlingen beslöt att uppsätta en stugubyggnad af en våning med vind och inreda den med golf, panel, murar, dörrar och fönsterkar. Byggnaden göres lika rymlig till längd och bredd, som förut. Tiden till byggnadens verkställande utsätter Församlingen sjelf till nästa vår oaktat den påträngande nöden; ty de hinder som nu möta Församlingen i afseende på materialiers framskaffande äro oöfvervinnerliga. Emedlertid såsom alternativ utfäster sig Församlingen att i byggnadskostnad i ett för allt gifva honom 133 Rdr 16 Skilling Riksgäld i händelse han heldre skulle vilja bygga sjelf för att kunna förr blifva herrbergerad än Församlingen det kan åstadkomma. I förra fallet aflöner han sjelf Byggmästaren och Murmästaren och skulle han under tiden få inhyra sig antingen i Byen eller i grannskapet så betalar Församlingen för honom och hans husfolk en skälig Hyra.

§ 4.  Församlingen ärhindrade att en piga som förlidet år tjent uti Eksjö, der hon blifvit lägrad; men likväl härstädes blifvit mantalsskrifven förledet år; och ansåg Församlingen, det denna menniska på förra stället bör hafva sin husvara och bergning. Församlingen anmodade Ordföranden att gifva detta tillkänna för Pastors-Embetet uti Eksjö, samt fordra hennes hämtning härifrån.

 

År 1831, den 7 Augusti. Pag 168 ff.

§ 1.  Enligt skedd kallelse från Predikstolen 2-ne Söndagar å rad inträdde Församlingens Resp. Ledamöter gemensamt med Ordföranden. uti Askeryds Församlings Socknestuga till Extra Socknestämma i afseende på Pastors egen önskan att erhålla ett allmänt bedömande af Församlingen om å Prest-Bostället varande Sågqvarns äfven som Husbehofs Mjölqvarns gagn eller skada för Bostället.

§ 2.  Tillkännagaf Ordföranden hvad Församlingen förut är vetterlig, att en Sågqvarn blifvit funderad på Assjö Prestegårds ägor genom öfverenskommelse af Hans Excellens m.m. Grefve G. Trolle Bonde och då varande Kyrkoherde Herr Fältprosten Wulff den 25 September 1813. Och uppläste Pastor för Församlingen bemälte Contrahenters öfverenskommelse. Dernäst meddelade Ordföranden det Protocoll som då blifvit hållit vid en af Ordföranden reqvirerad besigtning den 26 April år 1831. Och tillsporde Ordföranden härefter Församlingens Respective Herrar och Ledamöter, hvad deras tankar kunde vara i afseende på bemälte Sågqvarns bibehållande efter det Contract, som blifvit uppgjordt emellan vederbörande, eller dess utgående. Herr Majoren och Riddaren Wälborne Herr J. Rudebeck å Öfverstinnan Wälborna Fru von Krusenstjernas vägnar yttrade, att Sågen borde bibehållas och vidmakthållas enligt det Contract, som emellan Kunhults ägare och afledne Pastor Wulff blifvit ingångit. Likaledes yttrade Herr Majoren det ålåge Pastor, att vidmagthålla alla de Hus, som tillhöra honom, häldst han sjelf är ganska nogräknad om de byggnads och reparations skyldigheter, som tillhöra Församlingen. De öfrige Ledamöterna  utaf Församlingen vitsordade, det Sågqvarnen är till alldeles ingen nytta för Prestegården, men yttrade derjemte, att om den utgår, den ville befrias i framtiden från alt åtal af en tillkommande Pastor, som möjligtvis kunde hafva olika åsigter med den närvarande.

Å Hans Excellens Högvälborne Herr Grefve Bondes vägnar yttrade enligt fullmagt hans ombud, Herr Inspectoren C. G. Gottfriedz, att, i händelse bemälte sågqvarn får raseras, han vill vara fri från alla utgifter om så skulle vara, att beskattningen till Kronan någon tid fortfar derefter. Och tillkännagaf Ordföranden det muntlig öfverenskommelse om bolagets slut redan träffats emellan Högvälborne Hans Excellens och undertecknad Pastor för hvars verklighet Högvälborne Herres ära går i borgen.

§ 3.  Hvad Husbehofsqvarnen angår androg likaledes Ordföranden, det den aldrig varit af undertecknad Pastor begagnad, aldenstund Qvarnen ej kan förmala annan än Brännvinsmäld, och såsom hvarken närvarande Pastor anlagt något större Bränneri eller tror att något sådant kan blifva anlagt vid Pastorsbostället, utan att göra inköp af råämnen. Och tillsporde Ordföranden Resp. Herrar och Socknemän, huruvida dessa kunde importera något för Pastors-Bostället i synnerhet, som qvarnvägen till främmande Qvarnar utgöres af ungefär 200 famnar. Församlingens Ledamöter yttrade, det de ej kunde tillstyrka Qvarnes utgående som Husbehofsqvarn, och förklarade deruppå att de kunde ej dertill ingå, för att ej i framtiden hafva någon olägenhet derutaf, ifall en blifvande efterträdare skulle vilja hafva den åter uppsatt.

§ 4.  I afseende på ofvanstående §§ anmodade Ordföranden Församlingens Ledamöter att ibland sig välja en fullmägtig, som bevakar Pastors-Boställets gagn i afseendet vid de lagliga åtgärder, undertecknad Pastor ärnar vidtaga för att vidare vidhålla i ämnet sin öppna talan. Församlingen yttrade enhälligt, att en sådan fullmägtig icke behöfdes heldst den ansåg sig äga förklaringsrättighet.

§ 5.  Herr Major Rudebeck önskade få infört följande yttrande:

Nämligen den önskan, att Herr Hofpredikanten måtte någon gång upphöra att besvära Församlingen med ideliga Socknestämmor om Presträttigheter och Boställsaffärer. Hvarpå Ordföranden bad Herr Majoren uppräkna hvarje obehörig Socknestämma i afseendet.

Sålunda föredragit, yttrat och justerat med undantag af en liten obehörig slutmening af Herr Majoren, den han jemte Protocollet vid behof får producera.

Askeryds Socknestuga som ofvan intyga:

Å Pastors Embetets vägnar

                                                                                               S. J. Hedborn

Å Församlingens

Carl G. Gottfriedz, Hans Jonsson, Anders Johansson.

Majoren Rudebeck var svärson till överstinnan von Krusenstjerna på Tunnarp.

 

År 1831, den 17 September. Pag. 180.

Anmälan var gjord hos undertecknad Pastor, det Sockenmannen Jonas Jonsson i Kalfsved tillika med sin hustru Maja Lena Petersdotter natten emellan den 9 och 10 innevarande Sept. tagit till sig deras späde son, Jonas Adolph, i sängen, afsomnat och vid uppvaknandet funnit honom död.

Besigtning har skett af 2-ne ärlige män: Nämndemannen Hans Jonsson och Bonden Jonas Andersson i Kalfsved, hvilka väl intygade, att blånader funnits på begge sidorna, men ej på bröstet eller i ansigtet, och kunna ingalunda med visshet säga, huruvida barnet dödt af den sjuklighet hvarefter det i 8 dagar enligt tjenstehjons och grannars intygande varit besväradt eller genom något vidrörande eller trängsel.

Kyrkorådet pröfvade saken på det sätt, att ehuru ovisst är, huru dödsfallet varit, det likväl strider mot Höga Författningar och Föräldrars tillbörliga vaksamhet att lägga till sig späda barn och somna ifrån dem. Hvarföre i Kraft af Lagens stadgande i M.B. 3-dje Cap. 2 § samt Kongl Majt.s Resolution af den 22 Oct. 1723, vederbörande hjonelag borde inför Kyrkoråd alfvarligen tilltalas.

 

År 1831, den 24 Oktober. Pag. 182 o. 183.

§ 3.  Ordföranden, Herr Kongl. Hofpredikanten Hedborn ärindrade Församlingen derom, att han för flere år tillbaka på Församligens trägna anhållan och efter flere gjorda försök att logera afskedade Dragonen Carl Dantz, den sig ock Hultgren kallar, upplät änteligen åt honom och hans familj Stuguplan och virke till byggnaden den Församlingen uppsatte och tillsporde derföre Respective Församling om den trodde att bemälte Ordförande stode i någon förbindelse till bemälte Församling att efter alla möjliga oförrätter emot sin husbonde för alltid herbergera detta Hushåll på ägorne, hvartill Församlingen fann intet skäl, men deremot, sjelf uttröttad af klagomålen tid efter annan ej mer ville taga någon befattning om detta folks husbergering och byggnad för deras räkning, häldst det sjelf kunde skaffa sig råd och försörga sig med ärligt arbete. Ordföranden deremot, som ej finner sig hågad att hålla särskild Garnizon för att skydda sitt hus och sina ägor uppsäger Honom Carl Edvard Dantz med hushåll ifrån sina disponerade ägor, till afflyttning innan den första nästkommande Maj Månad, hvarefter, i händelse flyttningen ej skulle vara gjord, Konungens Befallningshafvandes Handräckning sökes till Hjonelagets utvräkning eller bortflyttning. Om Församlingen ej har något deremot, så må Hjonelaget vända sig till Pastor och Församlingen med anhållan att få flytta stugan till den plan, det kan anskaffa sig.

 

År 1831, den 26 December. Pag. 191 ff.

§ 1.  Kyrkorådet infann sig i Sakristian på Pastors kallelse för att höra så väl Socknemannen Johannes Carlsson i Sjöamålen och hans hustru Catharina Jonsdotter i afseende på deras beryktade olyckliga sammanlefnad, likaledes voro vederbörande grannar tillsagde genom skriftelig utfärdad kallelse att sig vid tillfället infinna, för att meddela nödiga upplysningar i detta grannlaga ämne.

§ 2.  Rotmästaren uti Wära Rote, där hjonelaget är boende, Sven Andersson i Östra Oroen tillspordes, om han undfått och meddelat Ordförandens kallelse till bemälte hufvudpersoner och äfven till sådana, som om sakens förhållande kunna meddela upplysning, hvarpå han afgaf det svar, att han genom Husaren Lind ärhållit kallelse till Socknemannen Johannes Carlsson i Sjöamålen och dennes hustru såsom hufvudpersoner, samt till Byggmästaren Anders Andersson i Oroen, Lorenz och Johannes Paulisson, äfven som Pigan Maja Petersdotter, alla från Sjöamålen, äfven som Husaren Lind, hvilka alla hade infundt sig, utom Hustru Catharina Jonsdotter i Sjöamålen. Äfven Lorenz och Pigan Maja Petersdotter uteblefvo.

§ 3.  Ordföranden framkallade Socknemannen Johannes Carlsson att sjelf afgifva en otvungen berättelse om sin illa beryktade sammanlefvnad med sin hustru, hvilken utföll som följer: Johannes Carlsson ärkänner ingen osämja, utan beklagar sig endast öfver sin hustrus svårmodighet, som endast visat sig 6 eller 7 år sedan de flyttat till Ryd Socken och förorsakat mannen mycket bekymmer.

§ 4.  Byggmästare Anders Andersson i Oroen tillspordes och afgaf följande utlåtelse: Byggmästaren har intet sedt deras sammanlefnad, men har hört hustruns klagomål och det dessutom, att Johannes Carlsson älskar starka drycker, och är hejdlöst otidig under sitt rusiga tillstånd.

Johannes Paulisson i Sjöamålen, såsom närmaste granne framkallades, och afgaf svar som följer. Ordföranden frågade om det är sant att bemälte hjonelag lefver illa i sitt ägtenskap? Han svarade Ja. Fråga: Hvilken tyckes orsaken vara till den elaka sammanlefnaden: Svar: Han har väl aldrig sett mannen öfverfalla hustrun med hugg och slag; men väl med eder, svordomar och skojande, hvaremot han många gånger blifvit anropad af hustrun om hjelp, och kunde ej annat medgifva än att det husliga förhållandet är högst beklagansvärdt och kan aldrig blifva värre än det är; och har aldrig hört hustrun anfalla mannen. Husaren Lind instämde.

Vittnet har arbetat hos Johannes Carlsson i ungefär 2-ne år, såväl vid hans förra bostad Waessamålen i W. Ryds Socken, såsom ock uti Sjöamålen, der Johannes Carlsson nu är boende, och funnit bemälte man förfärligt elak emot sin hustru, då tillgång på brännvin varit, men något mildare i sitt uppförande då tillgång på denna vara ej funnits, men att han i sitt rusiga sinne och äfven dessemellan öfverfallit sin hustru med svordomar, bannor och gemena brottsliga tillmälen, visat både hustru och barn åt Helfvete, att desse med rop, böner och tårar anhållit hos vittnet att det ej skulle öfvergifva dem under nätterna, då fruktan för vådan af hans uppförande vore som störst. Vittnet, rådt af deras böner och väl kännande orsaken till det husliga missförståndet, har qvarblifvit till de olyckliges värn; samt äfven sjelf blifvit öfverfallit af näsvisheter och hotelser för det bistånd det lofvat göra barn och hustru.

§ 5.  Kyrkorådet, som härutaf väl kan sluta till mannens elakhet, vill dock ingen åtgärd vidtaga, förrän hustrun, samt de uteblefna vittnen, nemligen pigan Maja Petersdotter blifvit hörda och utsattes dag till 1-sta Söndagen efter 13-de dagen och skulle Hustrun ej vilja komma, så angifves saken vid Domstol.

                                                                                         

Ut Supra

                                                                                           S. J. Hedborn

 

År 1832, den 6 Januari. Pag. 194.

§ 1.  Enligt pålysning inträdde Församlingens Hedervärda Ledamöter uti Socknestugan till Extra Socknestämma, och ville Ordföranden höra dem i afseende på avskedade Soldaten och Fattighjonet Daniel Dahlström, för hvilken i afseende på dess vilda sinne och osläckliga brännvinstörst, alla hittills tagna mått och steg till hans försörgning samt till hans iordningshållande varit fruktlösa, hvilket både gjort Ordföranden och Församlingen villrådiga för hans framtid.

§ 2.  Församlingens Ledamöter, högst bedröfvade öfver saken, och som de tillika ej kunde lemna något annat vittnesbörd än att ifrågavarande man är högst obändig till sinnes och liderlig till lefvernet liksom han vore ursinnig, gillade Ordförandens förslag, att med tillhjelp af Examinerad Läkares betyg, inlösa honom på Wadstena Hospital, där han kan få en alfvarsammare tillsyn än af en Fattigsköterska, som går honom tillhanda med fattigkostens utbytande mot brännvin.

                                                                                                        Ut Supra

                                                                                                   S. J. Hedborn

                                                                                                             P. L

 

År 1832, den 8 Januari. Pag. 195.

§ 1.  Hustrun Catharina Jonsdotter i Sjöamålen infann sig och med bedröfvelse erkände hvad vittnena förut omtalat med det tillägg att hugg och slag icke äro ovanliga hvarken för henne eller hennes barn, genom mannens fylleri och oförstånd. Härmed öfverens- stämmer Pigan Maria Persdotter i Sjöamålen, eftersom Brukaren Johannes Paulisson derstädes gjordt samma tillägg till sitt intygande. Hustrun erkänner vidare, att hon flere gånger i sin bedröfvelse varit sinnad att genom sjelfmord sluta sitt elände.

§ 2.  Kyrkorådet, som ömmar för den olyckligas belägenhet, råder hjonelaget att göra boskillnad, samt flytta från varandra, och tillspörjer hustru Catharina om hon icke skulle vilja ingå på dyligt beslut? Af hustrun kunde ej erhållas något svar; men af den utlåtelse hon yttrat vid inträdet i Sakristian, nämligen att hennes man Johannes Carlsson öfvertalat henne att göra till intet hela Kyrkorådets beslut och vittnenas intyg, förblifver Kyrkorådet fast i sitt beslut, och vill Ordföranden öfverlämna saken till vederbörlig Domstols och Auctors handläggning, i den ädla mening att befria en värnlös qvinna från fullständig förstörelse och hennes barns räddning från en dålig uppfostran, och af fadrens fylleri, förorsakad fattigdom.

                                                                                                   Ut Supra

                                                                                              S. J. Hedborn

                                                                                                        P. L.

Carl. G. Gottfriedz,  P. D. Andersson, Anders Pettersson, Sven Andersson.

 

År 1832, den 5 Februari. Pag. 197.

§ 2.  Bonden Gustaf Johansson i Högelid företedde 5 st. Räfskin, fångade enligt intygande af honom sjelf, och hvars öron afskurits i Socknestugan och uppbrändes i dess spisel i undertecknads närvaro, för hvilken djurfångst han Recommenderas till belöning af Jagtcassan.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn                      

 

År 1832, den 28 Maj. Pag. 203.

§ 5.  Pigan Maja Johansdotter i Fällestugan anmälte till Församlingens behjertande sin sjuka dotter Maja Stina Olofsdotter, som redan snart i åtta år varit svårmodig och klensint. Församlingen, som kände detta tillstånd ganska väl, kunde ej annat än besluta, det bemälte piga skulle insändas till besigtning af Provincial Medicus att pröfva huruvida sjukdomen är botlig eller obotlig, hvarefter Församlingen ville vidtaga lagliga mått och steg, antingen till hälsans försökande för bemälte piga eller ock hennes inlösning på Wadstena Hospital.

§ 6.  Fattiga hustrun Stina Jaensdotter i Näset af denna Församling, sjelf mycket sjuklig och tillika moder åt en sjuklig dotter anmälte sig både för sig sjelf och dottern till bevis till fritt nytttjande af Medevi Hälsobrunn, och kunde Församlingen med godt samvete intyga både deras fattigdom och sjuklighet, men ålades hustru Stina att innan beviset uttages, förse sig med Provincial Medicii vidare sjukdomsbetyg.

                                                                                 På Pastors Embetets vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1832, den 22 Juli. Pag. 206

§ 2.  För Carin Andersdotter i Fattighuset, som varit olycklig nog att få en svullnad öfver ögat, medgåfvo Församlingens Ledamöter att skjuts med det första borde anskaffas och betalningen derföre borde utgå ur Fattigcassan till Provincial Medicus i Ekesjö.

Ut Supra å Pastors Embetets vägnar Ex officio

                                                                                          J. P. Högström

                                                                                               Adj. Pastor

 

År 1833, den 27 Januari. Pag. 213 ff.

§ 9.  I afseende på Byggnaden i Skyttlingebäck ingick den därstädes Brandskadade Johan Jonsson på Församlingens proposition att i stället för Nybyggnads bestridande af Brandstodsföreningen emottaga af den samma i Brandskada och i stället för Byggnad 125 Rdr Riksgäld, hvarvid sattes det villkor, att Johan Jonsson därmed skulle blifva fri från deltagande för sin del i den efter en sednare Brandskada blifvande Nybyggnaden uti Svenstorp, och utfäste sig föreningen att till honom betala ofvanbemälta Summa vid eller omkring den 1-sta nästkommande Maji.

§ 2.  Vidare behjertade Ordföranden en sednare inträffad olyckshändelse genom Eldsvåda den 17 innevarande Januarii månad å Kronoskatte Hemmanet Svenstorp. Där ej allenast Mangården blifvit lagd i aska till bedröfvelse för 2-ne talrika Hushåll, som därigenom blifvit husvilla, utan äfven en betydlig Lösegendom blifvit i lågorna förstörd och hemstälde aldra först till Brandstodsföreningen och till hvad tid den förstnämnda skadan skulle botas, till de nödlidandes värn och tröst, samt till Menniskovännen i allmänhet i afseende på den sednare. Öfverläggning härom skedde som följer:

På förhand uppläste Ordföranden ett Memorial ingifvit till Socknestämman af Nemndemannen Anders Pettersson i Ingevaldstorp daterat Nöbbeled där han bor, den 27 Jan. 1833, hvari Anders Pettersson på sätt anförandet vidare bestämmer, hemställer om ej hans hemmansdel i Skyttlingebäck och Karstorp borde billigt undantagas från byggnadsskyldigheten med de öfvrige Brandsstodsförente endast och allenast vid det blifvande nybygget i Svenstorp och således endast för denna gången, och ehuru hans påstående i bemälta anförande är att anförandet måtte i dagens protocoll ordagrant införas, på Ordförandens hemställan till honom sjelf åtnöjer sig med att det i protocollet blott blef anmärkt med villkor att anförandet påtecknas såsom vid Socknestämman förevarit.

I afseende på ofvanbemälte anförande ansåg Brandstodsföreningens öfvriga Ledamöter detsamma grundat hvarken på Förenings Statuten, på allmän Lag, eller ock på Mensklig billighet i så nödträngda omständigheter som dessa äro, utan deremot på ensidiga fördelar och intressen, hälst Ordföranden ej allenast sammankallat Brandstodsföreningen till den viktiga öfverläggningen om en snar hjelp, utan äfven för denna förenings fåtalighets skull inbjudit hela Församlingen till den ömmande sakens behjertande.

Innan något beslut blef taget utfäste sig Ordföranden, Herr Kongl. Hofpredikanten Hedborn att till lättnad för den fåtaliga Brandstodsföreningen till bemälte gård med sina dragare hemköra en Tolft timmer samt till Byggnadsinredning bestå 4 Torparedagsvärken till det bruk som Byggnads Intendenten finner nödigt. Att följa Exemplet efter egen öfverläggning och med full frihet i valet anmälte sig följande: Herr Organisten Andersson i Sillvik, samt de öfvrige Församlingens Ledamöter, hvilka alla vilja bidraga hvar och en på sitt tjenliga sätt till de nödlidandes hugnad, efter som behofvet är mångfaldigt. Hvad Brandstodsföreningen angår skall den genom Församlingens Byggmästare bestämma qvantum först af de Materialier som behöfvas till Byggnaden och dess inredning samt därnäst sedan dessa äro anskaffade på stället, anordna om de dagsvärken som tid efter annan behöfves och bör Byggnadsarbetet företagas tidigt nästa vår och den skog som därtill behöfves utvisar Herr Inspector Gottfriedz på Askeryd å sin Principals vägnar, Hans Excellence Högvälborne Herr Grefve Gustaf Trolle Bonde, hvilken Skog eller Materialier Herr Inspectoren utfäst sig att åse från närmaste håll hvarest duglig skog finnes, hvarjemte Inspectoren utfäste sig å sin höge Principals vägnar ur Skogssnåren framköra till tjenligt plats så mycket sylltimmer som medhinnes.

Byggnaderna byggas så stora som tillförene enligt Brandstodsföreningens innehåll. Hvad beredelserna till Byggnaderna vidkommer äger Socknebyggmästaren att när han för godt finner ombestyra nedfällningen och sedan arbetets vidare fortgång.

§ 3.  Ägaren till Redeby Norrgård, Kyrkovärden Anders Jönsson i Redeby, som genom en uraktlåten insats för flera år tillbaka då han ej ägde Hemmanet, från föreningen ansetts utesluten, vann på egen begäran inträde däruti medelst Contingentens insättande i Cassan och deltagande uti föreningens närvarande och framtida åliggande och skyldigheter, äfven som rättigheter.

§ 4. Församlingens öfrige Ledamöter, hvilka med ömhet velat åse lättnader för de brandskadades privata behof och detta utan beskattningsprincip, hemställer till  Ordföranden och Stämman, till hvilken de böra afgifva sina frivilliga gåfvor, och ansåg Socknestämman Organisten Andersson skickligast till Mottagare och Redogörare, sedan gifvaren sjelf bestämt år hvilken gåfvan ämnats.

Sålunda föredraget beslutadt, uppläst och godtjendt. samt justeradt intygar

                                                                                 Å Pastors Embetets vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1833, den 29 Maj. Pag. 226 ff.

På frågan om sedligheten i Församlingen anmältes af vederbörande Rotmästare samt en hustru, som sig infunnit, att bemälte hustru tillika med hennes man och hushåll i Lönhults Rote skola vara besvärade af ett nästgränsande hushålls oförrätter, och förmentes att mannen i sistbemälte hushåll dessa direct eller indirect förorsakat medelst fylleri eller ock af en omättlig åtrå efter Brännvin hvilket han med påckande ville tilltvinga sig och i brist på tillfredsställelse för sitt begär öfverfaller den nekande med skändligt ovett och smädelser. Ordföranden, som icke var i tillfälle att höra begge parterna ville ännu icke nämna den angifne Suparens namn, men, lade det på minnet hos följande närvarande ledamöter: Jonas Månsson i Målatorpet, Daniel Petersson i Munkabo samt Johannes Peterson dersammastädes, och som Ordföranden sjelf ej är i okunnighet om denne mannens brännvinstörst och sjelf flere gånger sett honom ganska ankommen af brännvin; alltså åligger Ordningsmännen i Roten, såväl Rotmästare som Sexman att för första gången gifva honom varningar, hvarefter, i händelse detta ej hjelper, hans namn blir kungjordt och ytterligare varningar af Pastor blifva honom meddelade; vid en sådan anledning förnyar Ordföranden åter igen sin gamla önskan, att det skadliga brännvinsmissbruket måtte för alltid afläggas och till detta ändamål ungdomen helt och hållet måste afsäga sig brännvinsbruket, helst som en ganska fin gräns finnes emellan bruk och missbruk, och att menniskan, innan hon deraf vet, öfverträdt densamma. Jag förnyar således härmed min önskan. Jag vill icke ålägga mänskan något tvång i moraliskt afseende utan, emedan hon är fri, att hon skall sjelf göra sig till Herre öfver sina passioner, då förtjensten alltid blir större än genom tvånget.

Till upmuntran ville undertecknad Ordförande upprätta en förteckning på hvilken, hvar och en, äldre eller yngre, blir upförd, hvilken afsäger sig brännvinsbruk. Härigenom skall i framtiden mindre ont förspörjas, men mycket godt tillika med allmänt välstånd, endrägt och samhällstrefnad blifva välsignade frukter.

Vid samma tillfälle erinrade Ordföranden det Församlingen tycks hafva glömt Proste Tings Protocollet deri Församlingen uppmanas att låta sina Barn framkomma till Socknestugan att öfva sig i läsning och Christendomskunskap inför Presterskapet i stället för de eljest vanliga Roteförhören. Härvid är ej heller något tvång, ty föräldrarna äga rättighet att sjelfve lära sina Barn läsa och hvarföre Ordföranden ville alla församlingens minderåriga Barn från 8 till 12 års ålder hvarje höst examinera och då, i händelse de Barn, som icke begagnat sig af undervisningarna af Presterskapet, befinnas försummade, beläggas Föräldrarne med de Böter, hvilka sednare utkomne Författningar i Kyrkolagserenden stadga.

Likaledes, i afseende på den förstnämnde frågan, i denna paragraph ingafs till Protocollet följande skrifvelse från Kjettilstorps Rote, hvilken Ordföranden ansåg böra ordagrant inflyta i Protocollet:

”Som vi undertecknade ej längre kunna dölja utan måste tillkännagifva hos Vördiga Presterskskapet om Jonas Jönssons i Skafarp dåliga uppförande, som han hvarje dag både helgt och söckent i sitt hus tyranniserar med eder, trätor och slagsmål emellan sin Maka, Barn och Tjenstefolk och aldrig möter han sina grannar, utan med obeskedlighet; vi hafva tänkt att han skulle bättra sig, men faran tilltager allt värre, derföre nödgas vi förkunna denna fara, på det vi en annan gång må blifva befriade, att vi icke värdes säija till, som hermed rätteligen försäkras af:

Skafarp den 23 Maji 1833

Anders Peterson, Johannes Samuelsson,

Rotemästare.

Enka Maja Carlsdotter”.

Ordföranden hembar sin tacksamhet mot Ordningsmännens sällsamma ärlighet, upprigtighet och nit, och emedan målet är angifvet till Sockenstämma, så vill Ordföranden låta bestraffningen för denna gången bestå med anmärkningens uppläsande på predikstolen, men lofvade bemäldte Jonas Jönsson, och håller äfven ord, att han i händelse ingen bättring mellankommer, blir befordrad till ansvar innför vederbörlig Domstol.

 

År 1833, den 8 Juli. Pag. 232.

Protocoll hållet öfver ett upträde i Prästegården den 8 juli 1833.

Organisten Andersson besökte Pastor, blef höfligt mottagen, började gräl, blef näsvis, fick varningar för ohöflighet mot sin Pastor. Mannens belägenhet kan när så påfordras vitsordas. På begäran underskrifva nedanstående vittnen.

1-mo. Beskylldes Hofpredikanten att vara upphof till Herr Vic. Comminister Kockens oförtänkta yste.

2-do. Påstod han med mycket idisslande emot Kongl. Hofpredikantens försäkringar, det Hofpredikanten ofvetat den inkräcktning som skedt af Kyrkoplanen.

                                                                                               Ut Supra

                                                                            Math. Weilerz    A. Eckerberg

Att det icke är första gången som Andersson erhållit varningar för dylika förbrytelser intygar

                                                                                          S. J. Hedborn

År 1833 den 11 Julii instälde sig på förutgången kallelse Organisten Andersson hos undertecknad Pastor att erhålla tjenliga föreställningar för följande:

Högst ogerna och med djup ledsnad skrider jag till en utöfvning af mitt ämbete den jag önskade undvika. Organisten Andersson känner mitt fridsamma sinnelag, hvaraf han alltför ofta gjort missbruk, hvarföre det nu ingalunda bör förefalla honom såsom en kittslighet att jag kallat honom till ansvar för åtskillige förbrytelser mot min person och äfven fel i tjensten, men först och främst framställer sig den frågan, om jag mot Organisten förbrutit mig, och, hvilka delar, hvarå jag anhåller om bestämdt svar.

Organisten Andersson kunde ej erindra sig någon förbrytelse ifrån Hofpredikantens sida, utom det att Hofpredikanten skulle vägrat hålla en Sockenstämma, den Andersson begärt.

Minns och erkänner Organisten Andersson, att han åtskilliga gånger af sin nuvarande Pastor gjort sig förtjent af varningar samt äfven erhållit dem för olydnad och uppstudsighet emot sin Förman t.ex. för första gången då han vägrade spela Orgerna vid Nattvardsbarnens Communion, samt att varningen skedde i då varande Församlingens Comminister A.  Faberz´ närvaro?

Organisten Andersson erkände sig ej minnas sin vägran till orgelspel.

Mins och erkänner Organisten, då han i vittnens närvaro vid mitt eget bord öfverföll mig med med dumdristiga och arga beskyllningar, såsom skyldig till att tvenne fästehjon ville genom Domcapitlets åtgärd åtskiljas, då Organisten yttrat sig att jag gaf dåliga exempel, samt att Organisten då i närvaro af Pastors Adjuncten Kocken blef varnad.

Minns och erkänner Organisten att han förleden vinter gjorde sig en resa till mig, att ordentligen skrapa mig för min långvariga och trägna tjenstgöring i Bredestad under Comminister Lindgrens sjukdom och efteråt, intill dess Vicarien hunnit ankomma. Härmed följde ingen varning.

Ingenting kunde nekas af Organisten.

Minns och erkänner Organisten sitt sista obehagliga uppförande mot sin Pastor i dess eget hus, under sjelfva välfägnandens stunder. De impertinenta beskyllningarna, jag vet ej vart de mest böra hänföras, till ilskan eller vansinnet, att jag, Organisten med flere ohörde, och ej i laglig väg eller efter Sockenstämmo-Beslut, skulle, om ej ombestyrt, dock tillställt Comminister Vicarien Kocken att pålysa Yste, samt att jag på en Sockenstämma skulle tillåtit Kyrkovallens inkräktning, mot hvilket påstående inga försäkringar hjelpte, äro lagde på behörige vittnens minnen, införda och underskrefna i Församlingens Protocolls Bok till efterrättelse. Äfven som det är bestyrkt, att Organisten efter mycken envis näsvishet erhöll varningar. Jag frågar endast nu om Organisten minns händelsen förleden måndag den 8-de Julii?

Mindes.

Minns och erkänner Organisten sina flere tjenstefel inom ett år? Försummandet att hålla predikanten tillhanda de ägtenskapslysningar, som Pastor utfärdat, 3-ne serskildta gånger deremodt, samt att Organisten, i harm deröfver att han kom till Kyrkan efter Gudstjenstens början, försummade af hvad han kunde medhinna af kyrkomusique efter sin ankomst, på en af de årliga Högtidsdagarne, nemligen annandag påsk d. å. Jag har hört Organisten vid flere tillfällen kasta skugga på predikanten, som börjat Gudstjensten för tidigt, och äfven erkänt att musiken då uteblef, men ingalunda med den blygsamhet, som tillkommer en felande. Deremot har ingen skugga af Presterskapet, mig vetterligt, hvarken enskildt eller i sällskaper, blifvit kastad på Organisten, deröfver att han låtit presten vänta på sig nära en quarts timma, i kyrkogårdsporten vid en begrafning under full klockringning, till dess denna sjelf blef öfvertygad, att Organisten ej behagade uppsjunga ett fattigt lik. Skulle Organisten kunna förmoda, att varningar skulle uteblifva då Församlingen äger en Pastor? Vid erinringen derom att Organisten försummat att spela för det att han kom för sent, påstår undertecknad Pastor, att, såvida Organisten ej har sjukdoms förfall, det är rakt omöjligt att, åtminstone i egenskap af klåckare komma för sent helst det är hans skyldighet att bestrida Förningarna om Söndags mornarna, samt att besöka Pastor vid Förstagångsringningen för att efterspörja och tillvarataga de extra göromål, som kunna vara för handen, hvilket allt Organisten hittills försummat, men ålägges för framtiden, i händelse han vill visa Pastor hörsamhet och förblifva det hvartill han är kallad. Minns och erkänner Organisten allt detta?

Härtill svarade Organisten inte.

Har Organisten läst Ordning för kyrkobetjente, der en klåckares skyldigheter äro af en Konung sanctionerad. Eller tycker Organisten att han i uppgifne uppförande handladt rätt.

Organisten erkände sig sjelf hafva och hafva läst förenämnde Ordning.

Här har jag nu uppnämat hvad till min åtgärd hörer. Eller Organistens oförstånd att piska upp Tiggare på Bröllop, och Fattighjonen å Sabbatsaftnarna i Församlingens Fattighus, må allmän åklagare åtala.

Undertecknad Pastor finner Organisten Andersson felaktig i många stycken och tilltalar honom härmedelst å Ämbetets vägnar och förklarar honom under förbättringstillstånd, lofvar förgätenhet, så vida det på honom ankommer, i händelse förbättring mellankommer, men skulle denna uteblifva, hvilket ej kan ske på annat sätt än att Organisten glömmer huru nära han hunnit gränsen för vänliga varningar, så måste jag vidtaga de åtgärder, som Författningarna vidare mig bjuda och tillåta. Undertecknad anmmodade sin Adjunct, att till rättelse för framtiden införa ofvanstående handling i Församlingens Protocollbok. Organisten Andersson begärde af handlingen del, hvilket bifölls och meddelades honom tillika hänvisning i laga tid efter Författningarna till Linköpings Dom Capitel, under hvars handläggning målet hörer, i händelse af besvär.

Askeryds Prestegård den 11 Julii 1833.

                                                                                               S. J. Hedborn

                                                                                 Kongl. Hofpredikant och Pastor

Såsom närvarande vittnen:

Johan Olof Gottfriedz,                                                               /M. Weilerz

Frälse Kamrer.                                                                           Adj. Pastor Loci

A. Eckerberg,

V. Organist och Klockare.

 

År 1833, den 28 Oktober. Pag. 241.

§ 9.  Ordföranden tillsporde Torparen Sven Johansson i Lillahemmet, vid hvilket tillfälle och på hvars myndighet han intagit en remsa af Kyrkovallen till Kålgårdsland, hvaröfver besvär hos Pastor blifvit anmält i laga tid till denna Socknestämma? Han svarade, det han vid förledne Maj månads Socknestämma vidtalt några af Församlingens Ledamöter. Församlingen beslöt, att ifrågavarande inhängning skulle åter utgå till Kyrkovallen, och äger Torparen att således återflytta Gärdesgården på sitt gamla ställe, likväl efter beviljande i rak linia ifrån Gärdesgårdshörnet och till hörnstenen.

§ 11.  Vid Socknestämman blef anmält af Rotemästaren i Wära Rote, det en obehörig person från Höreda Socken, Pigan Maja Olofsdotter inflyttat till Arrendatorn Samuel Johansson i Wära, och må Rotemästaren gemensamt med Sexmannen tillsäga såväl värd som inhyseshjon om denna sednares bortskaffning ur Församlingen, hvarom det icke blifver ifrågavarande värds inventarium för framtiden enligt förut fattade Socknestämmobeslut.Vid tillfället anmälte Pihlgren i Haugrida inflyttning af fattiga Enkan Hedda Andersdotter, med fyra små barn; och företedde han en försäkran af Flisby Församling å allmän socknestämma, den 24-de October 1833, att henne återtaga, i fall fattigdom skulle nödga henne återflytta. Askeryds Församling vill ingen förhindra att sig ärligt försörja hvar som helst, men tycker att ifrågavarande Enka kan så väl skattskrifvas i Flisby som i Askeryd, och förtjena sig födan på ärligt sätt hvar som hälst, hvarföre skattskrifning icke härstädes beviljas.

§ 12.  Enkeöfverstinnan A. M. von Krusenstjerna på Tunnarp företedde genom ombudet Inspector Apelgren en uppgift på Salpetters tillvärkan vid sitt ägande Säteri Edhult, till ett belopp af 46 Lispund, 1 Skålpund Salpetter för innevarande år, hvilket på allmän Socknestämma bestyrktes.

Sålunda föredragit, beslutat och justerat intyga på Pastors Embetets vägnar

                                                                                                   S. J. Hedborn

Å församlingens

Carl Gust. Gottfriedz, Hans Jonsson, Anders Petersson.

 

År 1834, den 6 Januari. Pag. 245.

Protocoll hållet å Extra socknestämman med Askeryds Församling den 6 januari 1834.

Frågan var om fattige Gossen Nils Johan Jonsson från Smugefall, som utböds till uppfostran på trenne år och antog honom Arrendatorn Anders Johansson i Lutarp Wästergård däremot att han skulle uti uppfostringshjälp ärhålla ut Fattig Cassan för två år Åtta Riksdaler, 16 skilling Riksgd. om året och för det tredje året fyra Riksd., 8 sk. Dito mynt, då det tillhör Honom gossen försvarligen vårda och undervisa i sin Christendom samt med kläder och föda hålla och räknas tiden ifrån denna Dag.

Sålunda beslutat intyga

                                                                                          S. J. Hedborn

Carl Gust. Gottfriedz,  Anders Jönsson, Anders Johansson.

 

År 1834, den 16 Februari. Pag. 249.

§ 3. I  anledning af ett föregående Sockenstämmo Protocoll skulle Arrendatorn Anders Johansson i Lutarp bestrida fattige gossen Nils Johan Jonssons i Smugefall försörjning och uppfostran emot ett arfvode af 8 Rdr Rgd hvardera året i tu år. Samt 4 dito mynt det 3-dje, men som vid denna Sockenstämma pojkens ålder hade blifvit upgifven till 13 år och gossen enligt kyrkoboken befinnes vara blott 11 år gammal hvarföre han afsade sig förtroendet, anseende sig bedragen, och kunde äfven Sockenstämans Ledamöter i så beskaffade omständigheter icke binda honom vid arfvodet utan fullo skäligt bemälda Protocoll till all dess kraft och verkan ogiltigt.

Sålunda beslutadt uppläst och justeradt intygar å Pastors Embetets vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1834, den 21 Augusti. Pag. 263 ff.

Askeryds Sundhetsnämnds 1-sta Protocoll, hållet den 21-ste Augusti 1834.

1-mo. Nämnden completterades med Nämndeman Israel Andersson i Hälla, Rusthållaren Johannes Jonsson i Wästorp samt Nicolaus Isaksson i Ägersjö.

2-o.  Uppsyningsmännen completteradess med Nils Johan Johansson i Hästerslid, Johannes Jacobsson i Lutarp, Janpetter Jonsson i Redeby, Hofmästare Lundqvist eller dess Son i Kunhult, Carl Carlsson i Smugefalll, Anders Persson i Hulu, Jonas Samuelsson i Svenstorp, Carl Andersson i Ödarp och Pihlgren i Hagrida. Alla dessa Uppsyningsmän inkallas för Nämnden att underrättas om deras skyldigheter, hvilka de sedermera böra iakttaga tillika med Nämndens befallningar, vid Wite af 2 Riksdaler Banco; Efvensom samma Wite stadgas, för den som icke åtlyder Uppsyningsmännens Befallningar.

3-o. Sjukhus blifver uti hvarje By der så tarfvas, och i den Bondstuga hvarest första Sjukdomsfallet sker, skall dertill utrymmas och de sjuka derstädes få flytta de öfvrige åboarne och må könen skiljas åt i särskilta rum.

4-o. Om de klädes- och sjukhuspersedlar som böra finnas i hvarje By, efvensom Spisordningen för Sjuka, hvilken beskrifves i Bilagorna N-o 3 och N-o 4 i Kongliga Kungörelsen af den 9 juli 1831, åligger Uppsyningsmännen att underrätta.

5-o. Till Sjuk- och Likbärare också i hvarje Rote 8 stycken karlar, och uti hvarje By-lag, 2-ne Sköterskor och en Sjukvaktare; Dessa åtnjuta aflöning från den tid de träda i tjenstgöring. Öfrige föreskrifter för desse personer har Läkare och Sundhetsnämnden att dem meddela.

6-o. Då sjukdomen i Torp eller Backstugor blir så illaartad, öfverflyttas den sjuke till sjukhus i närmaste By, eller den Backstuga som dertill kan finnas tjenlig, och böra de sjuke derstädes flyttas till de friske uti andra Backstugor, och bör vården härstädes ske på Torp-Disponentens bekostnad, hvilka sedan hafva att derföre söka ersättning om så önskas.

7-o. Då någon insjuknar, skola Sköterskor och Sjukvaktaren af Uppsyningsmännen göra sig underrättade om den sjukes behandling, på sätt Bilagorne N-o 1 och 2 föreskrifva.

8-o. För svårigheten af Rening, får ej flere effecter eller klädespersedlar medföras är till dagligt bruk för en kortare tid.

9-o. Då farsoten uti någon By eller Gård sig yppadt, bör en hvit flagga der genast utsättas. Om någon person derifrån utgår, bör mannen binda ett hvitt kläde om hatten, och qvinnan om armen.

10-o. Hvart och ett Hushåll ålägges att hafva i beredskap; Materialier till Likkistor samt beck och tjera till dessas bestrykning, efvensom man bör veta förlag till kohlstybb, som nyttjas vid jordfästningen. Till Begrafningar får ej flere personer användas än de som nödvändigt behöfvas, och inga graföl hållas. Då några Slägtingar eller vänner i andra Församlingar dö, under det farsoten är gångbar i landet, får begrafningar af någon i denna Församling ej bevistas vid Wite af 3 Riksdaler 16 Sk. Banco.

11-o. Lekstugor och andra Folksamlingar, som äro onödiga förbjudes strängeligen, och böra Uppsyningsmännen häröfver noga hålla hand, och befordra de brottslige till straff efter Lagar och Författningar.

12-o. På det Sundhets Nämndens befallningar må skyndsamt värkställas böra brefven fortskaffas efter March-Route och får i detta fall ingen undandraga sig Brefbärningsskyldigheten: Försinkas bref hos någon, må den skyldige böta med 32 Sk. Banco.

 

År 1834, den 31 Augusti. Pag.265 ff.

Protocollet N-o 2 vid sammanträdet d. 31 Augusti.

13-o. Till sjuksköterskor i Norra delen af Socknen, hafva anmält sig Lena Svensdotter i Snällebo, Anna Månsdotter i Hällastugan, Hustru Majstina Pettersdotter i Brohemmet samt Pigan Stina Hansdotter i Näset. Sjukvaktare Per Daniel Carlsson i Wästorp, till Likbärare Carl Persson i Wästorp, Johannes Andersson i Åsen, Daniel Johansson i Arrhemmet, Jan Pettersson i Hästholmen.

I Södra Soknedelen: Sjuksköterskor, Pigan Majstina Samuelsdotter i Skyttlingebäck, Pigan Majstina Carlsdotter, boende för det närvarande i Carlberg /tillsatt utan anmälan/, Pigan Carin Nilsdotter i Åmarp och Hustru Anna Götharsdotter i Larstorp. Till Sjukvaktare, Nämndeman Anders Johansson i Brokafall Till Likbärare: Afskedade Lifgrenadieren P. Svahn i Högelid, Torparen Carl Johnsson i Brokafallsstugan, Petter Johansson i Kullatorpet, Petter Sjögren i Persberg. Till Sjukvaktare i Askeryd district, Mjölnaren Anders Carlsson i Oroen. Sköterska: Eva Jonsdotter i Klåckarhemmet, Enkan Hultgren i Hultarp och Carin Henriksdotter i Konungsäng och Hustru Kjerstin i Bolviken. I Sillviks district: Likbärare: Afskedade Husar Carl Rask, Drängen Anders Nilsson i Svenstorp, Petter i Påland, Johannes i Brink, Anders Lås och Anders i Lilla Rosenberg. Sjukvaktare: Johannes i Bygget. Till Sjuksköterskor: Pigan Anna som nu vistas i Dufveryd och Pigan Anna i Kråksågen.

14-o. Likbärare erhåller för hvarje liks transporterande till Kyrkogården 24 Sk. Rgd. Skjutsen betalas särskildt. Sjuksköterskan erhåller 24 Sk. Om dagen samt Mat. Sjukvaktare erhåller 32 Sk. om dagen och Mat.

15-o. Oaktadt underrättelse i officiel väg ej blifvit oss meddelad af Flisby Sockens Sundhets Nämnd; män likväl att farsoten skall finnas i bemälte Socken, har Sundhets Nämnden i Askeryd ansedt sig skyldig att förbjuda Communicationen med förstnämnde Församling, hvilken hittills underhållits endast af Qvarnsökande samt kringstrykande lösfolk och Tiggare, och belägges öfverträdelsen af dem i Askeryd socken som tillåta Communicationen med 3 Rdr 16 Sk. Banco. Och hvad kringstrykarne särskildt beträffar, bör Uppsyningsmannen i det district öfverträdelsen skedt genast anmäla förhållandet till Ordföranden i Sundhets Nämnden, hvilken drager försorg att öfverträdelsen, utom Böternas erläggande, blir ställd inför Kyrkorådet, hvilket efven gäller om den som deras öfverträdelse understödjer eller förtiger, och må ingen vid samma witen hysa någon som ej i Församlingen är lagligen Skattskrifven.

 

År 1834, den 28 Oktober. Pag. 269 ff.

§ 2.  Ordföranden tillsporde Ordningsmannen om något vore att erinra i afseende på sedligheten inom Församlingen? Bonden Samuel Carlsson i St. Lönhult, å Sexmannen Eric Svenssons i Lönhult vägnar, anmälte det en gosse i Spinkhemmet Johan Peter Johansson benämnd skall hafva utöfvat mångahanda oartiga gerningar dels med snatteri, dels ock med sönderslående af flere båtar i Westra Lägern. Ordföranden äfvenledes församlingen tyckte sig finna dessa förbrytelser allt för stora för att företagas till handläggning vid en Sockenstämma, hvarföre saken borde angifvas till laga åklagare, som beifrar förbrytelserna vid Domstolen och anhåller Församlingen tillika, att Ordföranden täcktes öfverlemna till Kronolänsmannen i Häradet Utdrag af Protocollet härom, hvarför Ordföranden begärde, att få veta hvilka personers egendom omförmälte gosse, Johan Peter Johansson, 14 år gammal, tillgripit eller misshandlat? Ombudet uppgaf Torparen Samuel Larsson i Breviken och Skomakaren Samuel Krantz under Oroen.

Likaledes har blifvit anmäldt från Hagrida, att den kringstrykande vanfrejdade personen Carl Gustaf Bergman i sällskap med den lösaktiga qvinnspersonen Ingrid Lina Samuelsdotter från Bordsjö Fattighus olofligen tagit sin Bostad hos Backstugugumman Lisa Johansdotter i Carlberg och som Församlingen tillförene strängeligen varnat mot dessa personers hysande, alltså måste Församlingen härmedelst stadga ett wite af 10 Rdr Banco, tillfallande Församlingens Fattig Cassa för hvar och en särskildt som någon af dessa manspersoner skyddar eller uppehåller och hvad qvinnspersonen angår förvisas hon hem tillbaka till sin moder som likaledes finnes i Hagrida By, en enka vid namn Hedda Andersdotter, som föraktar alla tillsegelser att begifva sig ur Socknen till Flisby, der hon eger sitt ordentliga hem. Hvarföre Stämmans Ledamöter nu beslutar, det Rotmästaren skall ålägga vid wite af 3 Rdr 16 Sk. Banco till Fattig Cassan, henne, barn och effecter återföra till Flisby der hon är skattskrifven, och om någon derefter skulle henne hysa eller uppehålla må han böta till Fattig Cassan 10 Rdr Banco, och äga Sexmännen och vederbörande Rotmästare att Böterna uttaga och dem till Cassornas Förvaltare öfverlemna i händelse af förbrytelse häremot. Skjutslegan reqvireras af  Flisby Församling.

Härvid erinrade sig Ordföranden, att 3-ne unga personer, Adolf Gustaf och Bror Åkerström utan att vara mantalsskrifna i Askeryds Församling, likväl vistas dersammastädes hos deras moder. Församlingen känner icke, huruvida desse hafva tillåtelse af Hans Excellence Grefve Bonde att vistas hos modern, som af honom njuter understöd, och skulle det så förhålla sig, att de hafva dertill Högbemälte Herres tillstånd, så må de opåtaladt få tillhöra Grefvegodset så länge de lefva och vilja vistas härstädes. Likväl att Församlingen afsäger sig deltagande i deras vård i framtiden i dels med Hans Excellence gemensamma Fattighus, eller af de till de fattige ut Cassan utgående medel.

§ 5.  Till Församlingens behjertande anmäldtes 2-ne vernlösa gossar till understöd af lärpenningar med mera till någon handtverkare, som kunde antaga dem i deras handtverk. Desse voro Johan Jonsson i Smugefall och Carl Johan Svensson i Närmestorp och tillkännagafs att Skomakaren Samuel Krantz vore hågad att antaga den förstnämnde, men för den sednare var ännu ingen vidtalad och ville Stämmans Ledamöter å Församlingens vägnar för gossen Johan Jonsson och åt Samuel Krantz betala 8 Rdr Rgd i lärpenningar allenast, då modern Ingrid Lena Carlsdotter, förser honom med kläder af det understöd hon för honom njuter ur Fattig Cassan årligen såsom uppfostringshjelp, med föreskrefne villkor likväl, det hans mästare använder honom så väl vid hemma-arbete, som då han arbetar i bygden, samt för gossen Carl Johan Svensson likaledes 8 Rdr Rgd till läropenningar, då anmäldt blifver, att någon honom antagit i lära, med samma föreskrefne villkor för den mästare som honom sig åtager. Lärolönen för båda får uppbäras i 2-ne Therminer; hälften deraf då gossarna antagas och andra hälften vid årets slut, räknadt efter antagningsdagen.

§ 7. Samuel Karlsson i Lönhult hvilken olyckan träffat flere gånger i anseende till kreaturs förlust, och som förleden sommar till råga på sin olycka miste en häst af 60 Riksdalers värde, beviljades ett sammanskott efter hvar och en Gifvares hjertelag och fri vilja. Och böra Rotemästarna upptaga dessa gåfvor, hvar och en i sin rote.

§ 8.  Ett täcke skulle inköpas för Fattigstugans räkning, Johannes i Kråksågen skulle erhålla ett par skor, Johannes Bengtsson i Fattighuset en skjorta och Sven i Socknestugan ett täcke.

 

År 1834, den 7 December. Pag. 276.

Protocoll hållit vid extra Sockenstämman med Askeryds Lofliga Församling den 7 December 1834.

Af förekommen anledning hade Ordföranden dag som ofvan inkalladt Askeryds Församling att besluta i afseende på de personer, Torparen Anders Samuelsson i Brohemmet, Enkan Maja i Lillahemmet samt Bonden Anders Pihlgren i Hagrida, hvilka emot Socknestämmo Protocollet af den 28 sistlidne October § 2. hyst Lösdrifvaren Gustaf Bergman från Eksjö Socken, och då Anders Samuelsson personligen vidgådt att han honom olofligen hyst, samt Enkan Majas Måg Sven Johansson i Lillahemmet väl nekadt att han hyst honom, men deremot såsom svarande för Svärmodern å Hennes vägnar erkändt att hon honom hyst, samt Pihlgren i Hagrida efvenledes erkändt att han varit inne i hennes hus, så tillspordes Församlingen hvad beslut i afseendet borde tagas, då bemälte Pihlgren som ej hyst honom öfver en natt, frikändes; men deremodt Enkan Maja i Lillahemmet samt Torparen Anders Samuelsson i Brohemmet förklarades skyldige till de utsatte böterne, hvilka Församlingen dock för denna gången ville nedsätta till 3 Rdr 16 Sk. Banco, hvilka Sexmännen efter laga kraft vunnit Protocoll åligger uttaga af vederbörande felande; dessa dock obetaget att inom 21 dygnet härefter innan klockan 12 på sista dagen, hos Konungens Befallningshafvande i Jönköping söka ändring i närvarande beslut.

                                                                                               Actum ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

 

År 1835, den 1 Februari. Pag. 277.

Rotmästaren Pihlgren i Hagrida fortsatte sitt nekande det Lösdrifvaren Bergman hos honom haft nattqvarter redan vid det vite af Tio Riksdaler Banco, enligt förlidne Andersmässo Socknestämmo Protocoll, blifvit förbjudit att honom hysa och då halft skäl redan förefinnes att Pihlgren öfverträdt Socknestämmo Protocollet i denna del, varder han till Wederbörlig Krono Actor, anmäld, hvilken befordrar målet till rannsakning vid Norra Wedbo Wällofliga Domstol nu instundande vinterting, då följande vittnen kallas: Joen Svensson och hans Hustru, enkan Zara Lena Nilsdotter, Hans Nilsson och hans Hustru Zara Maja Johansdotter, Drängen Samuel Magnus Pettersson, Drängen Johan Petter Pettersson, Enkan Catharina Samuelsdotter, alla i Hagrida, Johanna Andersson i Ägersryd.                                                                                                 Ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                                   P. L.

 

År 1835, den 15 Februari. Pag. 279.

Förekommo Soldaten Jonas Ruther, Bonden Samuel Carlsson i Stora Lönhult, Torparen Johannes Magnusson i Laggebo och framvisade skinn, den förstnämnde af en Warg, den andre af 8 Räfvar, den tredje af 2-ne, dem de fångat och dödat inom Askeryds Socken. Wargen och Räfvarne under begge sista åren, och före skinnens aftagande, den förstnämnde uppvisats för trovärdige Sockenmännen, Nämndeman Anders Johansson i Ägersjö och Bonden Samuel Bengtsson ibidem, den andre Anders och Peter Johanssöner i St. Lönhult, den sistnämnde Ynglingen, Secr. Erik Lundqvist och Adam Andersson i Esperyd, som nu närvarande intygade sanningen deraf och att den förstnämndes och sistnämndes rofdjursskinn härstädes blifvit afskurne begge öronen, hvilka här å Sockenstämman blifvit uppbrände men med den medlerstes voro afskurne hemma före skinnets aftagande och härstädes uppvistes samt ettdera örat af hvarje rofdjur här i vittnens närvaro uppbrändes, hvaröfver detta Protocolls Utdrag meddelas.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                               P. L

 

År 1835, den 24 Maj. Pag. 283 o. 284.

Som tvenne omständigheter inträffat i afseende på ansökningarne till Kyrkovaktare sysslan härstädes, nemligen att nedan i sista rummet föreslagna afskedade Soldaten och Gratialisten Johan Skyttling skrifteligen och i undertecknade vittnes närvaro nemligen afsagt sig förslaget på den grund att han för ålderdoms bräcklighets skuld ej tror sig kunna sysslan bestrida, och afskedade Soldaten Israel Hopp, emot Pastors öfvertalande återtagit sitt ansökningsdocument, afskedspasset i afskrift, alltså finner undertecknad Pastor sig befogad att i det nu lediga sista rummet uppföra förre Landtvaernisten och Vargärneringsmannen, Sockenskräddaren Daniel Bild och blifver i följe häraf Besvärstiden förlängd trenne dagar öfver hvad som förut tillkännagifvet är.

Assjö den 24 mars 1833.

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                               P. L.

 

År 1835, den 25 Maj. Pag. 287.

§ 3.  Stämmans Ledamöter förnyade enhälligt sin önskan att få sin nya vackra Sockenstugubyggnad denna Sommar innan slottatiden Taklagd med Tegel, hvilken önskan stadnade vid fast beslut; till detta beslut lades än ytterligare Takrännors anbringande samt planerande af Kyrkovallen, hvilket alt inom förut nämnde tid genom Socken Byggmästarens anordnande verkställes. Ingen må hädanefter göra något intrång i Församlingens Kyrkobod. Nyckeln dertill emottager Byggmästaren, som ansvarar för alla der varande Materialier.

 

År 1835, den 14 juli. Pag. 292.

Öfverläggningsämnet för Stämman var uppförandet af ett uthus vid Fattigstugan och öfverenskoms, att ett sådant med det första skulle uppbyggas på en tjenlig plan, hvilken Herr Kamrer Gottfriedz dertill utser. Längden på nämnde hus bestämdes till cirka 10 alnar och bredden till 8 dito.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          D. G. Bergman

                                                                                          Loco Pastoris

 

År 1835, den 1 November. Pag. 298 ff.

§ 1.  Enligt i laga ordning förutgången kungörelse inträdde Församlingens Värde Medlemmar i deras Sockenstuga för att välja Kyrkovaktare i den aflidne Kyrkovaktaren Hellbergs ställe. Ordföranden tillsporde Församlingen om den ansåg Sockenstämman laglig, hvilken fråga med Ja besvarades, samt derpå uppgaf sig sjelf såsom Valförrättare, S.M.  Adj. D. G. Bergman såsom Val-Notarie med hemställan till Församlingen, huruvida den ansåge endera eller båda jäfvige? Hvarpå Församlingen svarade att de hade intet jäf mot någondera.

§ 2.  Walförrättaren uppgaf de föreslagne, som voro: Afskedade Husaren Carl Rask i Modala, Afskedade Soldaten Peter Fred i Åmarp samt Sockne Skräddaren Daniel Bild i Bordsjö Fattighus, hvilket förslag genom anförde besvär blifvit ytterligare gilladt och stadfästadt af Högv. Dom. Capitlet i Linköping.

§ 3.  Walförrättaren företedde åter Wallängden till ytterligare justering jämte det han uppläste Ordning för Kyrkobetjente i Linköpings Stift § 12. samt flere till Prestval hörande författningar, så vidt de röra Voteringssätt och rättigheter i allmänhet äfven som korteligen hänvisade till den förändring i Kyrkovaktares antagande, som stadgas uti Dom Capitlets Ämbetsbref N-o 8 af år 1823 och tillspordes Församlingens Ledamöter, om de nu ansågo sig tillräckligt upplysta i afseende på förestående val. Hvarpå Församlingen enhälligt svarade Ja.

§ 4.  Som Valet enligt. Cap. 2. § 12 i Ordning för Kyrko Betjente tillåter ett Alternativ i afseende på Sysslans tillsättande, antingen genom en enig öfverenskommelse om någon viss person af de föreslagne eller i händelse af skiljaktighet genom ordentligt val enligt författningarne, så tillsporde Walförrättaren de röstägande, om de ville öfverenskomma gemensamt om någon viss af de föreslagne till den lediga sysslans återbesättande? Församlingens Ledamöter yttrade sig sålunda:

Herr Kamrer Gottfriedz på Askeryd yttrade sig på sin Höge Principals vägnar, det han ansåge Sockenskräddaren Daniel Bild såsom den skickligaste att förrätta tjensten, men som han tycktes äfven ömma för de gamle meriterade Krigsmännen, hvaraf Skyttling afsagt sig förslaget med villkor att erhålla någon liten del af lönen på sin Ålderdom och afskedade Husaren Rask, såsom ägande en större del af Församlingens förtroende och följaktligen skulle blifva en stark täflare om tjenstens vinnande genom votering så borde lönen af en af de bättre Rotarne nemligen Karstorps Rote anslås till understöd för dessas underhåll i deras lifstid och proponerade tillika att desse skiftesvis skulle trampa orgorna,från hvilket göromål den rätte Kyrk-Vaktaren skulle befrias, och instämde de öfrige Röstägande i föregående yttrande, undantagandes Herr Inspector Pettersson på Olstorp, som ej ansåg sig berättigad handla annorlunda än i följd af den fullmakt han erhållit af sin Principal och måste derföre skridas till votering på ofvananförde grunder å serskildt upprättad vallängd, hvaraf resultatet blef att afskedade Husaren Carl Rask erhöll 15 9/40, Afskedade Soldaten Fred ingen och Sockenskräddaren, vargeringskarlen och Landtvärnisten Bild 40 ¾ röster, hvilken sednare derföre kommer hädanefter att såsom Ordinarius bestrida Kyrkovaktare-tjensten och äger att i behörig ordning dertill befullmägtigas.

Sålunda föredraget, beslutadt genom votering, uppläst, godkändt och justeradt intyga

                                                                                          S. J. Hedborn

 

Församlingsmän:

Carl Gust. Gottfriedz, Anders Johansson, Jonas Aug. Hansson, Jonas Johansson.

 

Den med detta Protocoll missnöjde äger att efter författningarne i laga ordning och tid begära utdrag deraf och hos Pastor begära hänvisning till laga forum för sine besvär, som böra vara ingifne till behörig Auctoritet inom Kl. 12 på dagen eller om Helgdag då inträffar dagen derefter inom samma tid efter kungörandet härutaf eller annorledes bevisligen erhållen del. Försummas något häraf, vinner Val-Protocollet laga kraft.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                                   P. L.

 

År 1835, den 27 December. Pag. 301.

Inför Kyrkorådet hade för oenighet i äktenskapet och en otidig lefnad i sitt hus blifvit kallad till i dag som ofvan Bonden Johannes Carlsson i Sjöamålen, men som han icke hörsammat kallelsen förelägges han att sig inför Kyrko Rådet inställa efter förnyad kallelse vid ett vite af 2 Rdr Banco och anmodas vid det tillfället Mjölnaren Sam. Malmberg i Westra Oroen, Bonden Johannes Paulsson i Sjöamålen och Rusthållaren Johannes Jacobsson i Lutarp att likaledes sig infinna till upplysningars meddelande.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                               P. L.

 

År 1836, den 3 januari. Pag. 301.

Som Johannes Carlsson i Sjöamålen icke infann sig inför Kyrko Rådet efter 2-ne kallelser, så fälldes han till det vite 2 Rdr Banco, som i föregående Kyrko Rådets protocoll blifvit stadgadt, och stadgas ytterligare fördubblade böter, om han ej hörsammar nästa kallelse. De närvarande Grannarne, Johannes Paulsson i Sjöamålen äfvensom Rusthållaren Johannes Jacobsson i Lutarp och Mjölnaren Samuel Malmberg i Oroen intygade att hans husliga lefnad är värre, än man kan beskrifva. Johannes Carlssons Hustru, Catharina Johansdotter, äfven som hans dotter Maja Catharina Johansdotter infunno sig och instämde i samma vittnesbörd, det han försäkrat sig vilja blifva allt värre och värre.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

 

År 1836, den 6 Januari. Pag. 302.

Protocoll hållit inför Kyrkorådet den 6-te januari 1836.

Dag som ofvan. Johannes Carlsson infann sig inför Kyrkorådet, erkände sitt ofredliga och dåliga uppförande mot sin hustru och sina barn, lofvade förbättring i framtiden vid frivilligt vite af allt hvad han äger och har, intyga

S. J. Hedborn, Carl G. Gottfriedz, Hans Jonsson.

 

År 1836, den 17 oktober. Pag. 308.

§ 1.  I afseende på sedligheten inom Församlingen anmältes endast att Fattighjonet Daniel Dahlström har åter börjat kringstryka till sina gamla kunder att skaffa sig brännvin, hvarefter han hemkommer och med ovett ofredar sina sjukliga eller utlefvade medgäster i Fattighuset och Församlingens närvarande Ledamöter, som insett, det inga varningar, hvarken enskilda eller offentliga, förmå någon ting, finna sig nödsakade att stadga ett vite af 6 Rdr 32 Sk. Banco för hvar och en af de snikne, hvilka ej anse för en vanära att draga till sig för brännvin de fattigmedel, som denne usling undfår af Församlingens barmhärtighet; och ålägger Församlingen tillika Fattigsköterskan, att hädanefter emottaga hans fattigdel, såväl i penningar som i annan stat, och der till hans nödtorft använda.

 

År 1836, den 20 November. Pag. 310.

§ 1.  Efter i laga ordning utfärdad och från Predikstolen 2-ne gånger afkunnad kallelse till Extra Sockenstämma, infann sig dervid dag som ofvan Församlingens fleste medlemmar tillika med Ordföranden, att öfverlägga om den största Ringklockans i Klockstapeln återställande till helhet och ljud, hvilken under en sammanringning remnat. Men innan någon öfverläggning företogs tillsporde Ordföranden Församlingen med hög röst om någon eller några ombud från Herregårdarne Olstorp, Tunnarp och Edhult voro närvarande, hvarpå intet svar följde, hvarefter skreds till öfverläggning, som följer:

Herr Kamreraren Gottfriedz på Askeryd, ständigt befullmäktigad att föra sin Greflige Principals talan samt alla Jordägarne och öfvrige medlemmar utaf Bondeståndet föreslogo att den skadade Klockan borde helt och hållet omgjutas och det ju förr ju heldre, och utsågs Herr Kamrer Gottfriedz på Askeryd att mot ersättning för sitt besvär betinga en Gelbgjutare och efterhöra dess pretentioner, hvarefter denne bör infinna sig vid ett allmänt Sammanträde med Församlingen, hvartill han sjelf utsätter tiden för att taga i skärskådande Klockans belägenhet i Stapeln samt hennes ungefärliga vigt, hvarförinnan intet Contract med honom kan uppgöras.

Sålunda föredraget, beslutadt, justeradt och godkändt intyga av Askeryds Sockenstuga som ofvan.

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                                   P. L

 

År 1837, den 15 januari. Pag. 311.

§ 1.  Som kostnadsförslaget för Askeryds Sockens Tornklockas omgjutning, ingifvet af Gelb- och Styck-Gjutaren M.A. Rönnblom i Jönköping, föreföll Församlingen allt för drygt, beslöt Församlingen att genom ombud vid instundande marknad i Norrköping, efterhöra, om icke någon Klockgjutare derstädes ville åtaga sig omgjutningen för billigare pris, i hvilken afsigt Församlingen önskade få följande frågor besvarade:

1-mo. Hvad som betalas i Arbetslön för skålpundet af den gamla malmen.

2-do. Hur mycket, som afgår i afbränning på densamma á skålpundet.

3-tio. Hvad som betalas för ny metall, som af Klockgjutaren tillsläppes.

4-to. Hvad inscription och zirater kosta.

5-to. Ansvaret för Klockan, för hvilket ändamål nödigt vore, att Klockgjutaren sjelf vore närvarande vid upphängningen och profringningen, hvarföre äskas veta, hvad en sådan resa kostar Församlingen.

 

År 1837, den 19 Februari. Pag. 313 o. 314.

§ 1.  Enligt förut skedd kallelse i laga ordning inträdde Församlingens resp. Ledamöter dag som ofvan i dess Sockenstuga till Extra Sockenstämma om den spräckta Ringklockans omgjutning eller reparation, och hade i förstnämnde afseende Klockgjutaren i Jönköping, M.A. Rönnblom, ingifvit sitt förslag och pretentioner, samt i sistnämnde afseende Lifgrenadieren Anders Zetterberg i Gammalkils Socken sitt förslag, och som Församlingen ansåg detta sistnämnda för ojemförligt lindrigare i afseende på priset, i händelse en reparation genom lödning kan verkställas, så att Klockan återfår sitt rätta ljud och äger bestånd, fästade hon den uppmärksamhet vid bemälte A. Zetterberg, att hon åt densamme anförtror reparationen på följande af honom sjelf och dels af Församlingen uppgifne villkor:

1-mo. Lifgrenadieren Zetterberg åtoge sig att laga Klockan efter den konst han äger, att hon återfår sitt ljud och äger bestånd för framtiden, anskaffar derföre vederhäftig borgen samt erhåller i arfvode Ett Hundrade (100) Rdr Banco, hvilka penningar han efter fullbordadt arbete och sådan godkänd profringning för sig gått, får lyfta mot förenämnde borgen för Klockans blifvande bestånd, efter hans egen försäkran i 4 års tid, hvilken borgens vederhäftighet likaledes bör vara verificerad af Domaren eller Kronofogden i Orten eller af Pastor i den Församlingen, der borgen tages; men skulle reparationen i ett eller annat stycke befinnas misslyckad, erhåller han intet för sitt besvär och arbete, äfvensom Borgesmännen ansvara derföre, att Arfvodet åter lämnas till Askeryds Församling, i händelse arbetet ej äger bestånd intill den utfästade tidens slut.

2-do. De Materialier, som till Klockans lagning erfordras, bekostar Verkmästaren, men kol och ved så mycket som åtgår består Församlingen och tillhandahåller på det stället nära Kyrkan, der arbetet förrättas. Till Klockans nedtagning, transport till det rum, der lagningen sker, samt till dess upphängning tillsläpper Församlingen så många dagsverken som dertill erfordras; äfvensom de jernmaterialier, hvilka åtgå till Klockans axelfästning; och skulle Verkmästaren, i händelse det Smedbiträde, han anlitar, ej kunna i en handsmedja verkställa smidet, består Församlingen skjuts åt detsamma till närmaste större smedja.

§ 2.  Församlingens Ledamöter beslöto, att kostnaden för den i förra §-n nämnde reparation, skulle bestridas af Kyrkocassan.

Sålunda föredraget, beslutadt, uppläst, godkändt och justeradt intyga å Pastors-Embetetets vägnar

                                                                                     S. J. Hedborn

Å Församlingens vägnar

E. von Krusenstjerna, Carl G. Gottfriedz, J. af Segerström, Hans Jonsson, H. S. Levin, Anders Johansson.

 

År 1837, den 16 April. Pag. 316.

§ 1.  Omgjutning e. Lödningsfrågan i afseende på Tornringklockan uppsköts.

 

År 1837, den 24 Maj. Pag. 318.

§ 6.  Sockenbyggmästren Carl Månsson i Hälla anmälte, att Edhults Torpare nekat att göra dagsverken till reparation vid Fattig- och Socknestugan och fann Socknestämman derföre nödigt att erindra dem om skyldigheter, som till äfventyrs äro lika gamla med Församlingen, och ålägga dem, att dessa fullgöra i tour och laglig ordning och ansåg detta besynnerliga påstående såsom en afsägelse till all framtida rättighet både till Sockne- och Fattigstuga.

Ordföranden föreslog inrättningen af en Ordinarie Socken-Skola efter omständigheterna local eller ambulatorisk och insåg Församlingen nyttan och nödvändigheten deraf, hvarföre propositionen icke mötte motstånd, och, på det en Skolmästare skulle kunna subsistera, skulle Skolmästarebeställningen förenas med Organistsysslan på så sätt, att Organistlönen skulle förbli orubbad och af Församlingens Schol-Cassa, hvilken under närvarande Pastors tid förkofrat sig till en behållning af 1.631 Rdr 35 Sk. o. 5 Rst, erhålla en Lönetillökning af 33 Rdr 16 Sk. Banco, hvarförutan 5 Sk. 8 Rst Banco betalas i veckan för hvarje barn af bergeliga föräldrar och de fattigare njuta undervisningen gratis. Scholan inrättas efter den Method, som nu för tiden är öflig, nemligen Wexel-Undervisnings Methoden och förändras endast efter tidens högre bildning och ljusare åsikter. Behöfliga Tabeller inköpas på Scholecassans bekostnad. Läsningen fortfar hela året om, undantagandes Januarii och December Månader. På det att uniformitet må vinnas, böra barnen vara försedda med sådana böcker, som öfverensstämma med Tabellerna.

§ 9.  Soldat Asp i Gärdshemmet, hvilken lidit skada genom Eldsvåda, beviljades frivilligt sammanskott, hvilket v. Organisten Blomstrand eger att uppbära på Söndagarne efter förutgången pålysning och eftergående redovisning.

 

År 1837, den 20 Augusti. Pag. 319.

Församlingens Ledamöter inträdde efter laga kallelse i Dess Sockenstuga dag som ofvan, för att fatta ett definitift beslut i den alternativa frågan, antingen den skadade Ring-Klockan borde Repareras eller helt omgjutas, och stadnade Församlingens Ledamöter vid det sistnämnda. Kostnaden skulle delas lika mellan Församlingen och Kyrko-Cassan. Klockan skulle forslas till Jönköping och Klockgjutaren Rönnblom så fort medhinnas kan efter lagståndet Protocoll, för att omgjutas, sedan skriftvexling med Klockgjutaren föregått om tidens bestämmande; och skall ett Ombud af Församlingen utses, som på stället bör öfvervara så väl uppvägningen för att iakttaga Klockans vigt, såsom ock sönderslagningen och omgjutningen af densamma, för att tillse det hela qvantum af Klockans gamla Malm ingår i omgjutningen af den nya Klockan. Och ålägges Socken-Byggmästaren att i Kyrkovärdarnes närvaro efter derom skedd pålysning utbjuda till den minstbjudande nedforslingen på öppen Entreprenad-Auction. Till ombud i ofvan uppräknade fall skulle vidtalas någon säker man i Jönköping mot arfvode för tidsspillan och besvär. Klockans axel med tillbehör samt Kläppen åtfölja transporten på det att hela Klockan, sådan den bör vara, färdiggjöres i Jönköping.

 

År 1837, den 1 September. Pag. 320.

Upprättadt Förslag till Organist- Klockare- och Scholae-Mästare Sysslans besättande i Askeryd Församling af Linköpings Stift d. 1. Sept. 1837.

Hvarå, efter en noga granskning af Nio Sökandes Documenter, uppföras:

I Första Rummet Secreteraren och Organist-Candidaten Carl Joh. Carlsson, Adress Hvetlanda och Holm.

I Andra Rummet Organist-Candidaten Johannes Essén, Adress Wexiö.

I Tredje Rummet Organist-Candidaten Johan Geijer, Adress Ekesjö och Bruzaholm.

 

År 1837, den 10 September. Pag. 321.

§ 1.  Det af Klockgjutaren M.A. Rönnblom i Jönköping till Församlingen inlemnade förslag till den spräckta Tornklockans omgjutning jemte hans pretentioner för detta arbete upplästes och tillspordes Församlingen, om hon gillade detta förslag och ville gå in på de af Tit. Rönnblom gjorda pretentioner i afseende på nämnde arbete, hvarpå Församlingsboerne enhälligt svarade Ja!

§ 2.  I stället för att vidtala någon Jönköpingsbo att vara närvarande vid Klockans afvägning, valde församlingen Herr Kamrer C.G. Gottfriedz i Askeryd, vilken närvarande vid Stämman, gunstbenäget åtog sig detta besvär emot skäligt arfvode, och förband sig äfven att uppgöra med Tit. Rönnblom om axelfästningen af Klockan och betalningsterminen för dess omgjutning.

 

År 1837, den 23 oktober. Pag. 322.

§ 1.  I afseende på sedligheten var intet att anmärka, dock i afseende på olofliga inflyttningar anmältes, att Pigan Ulrika Gustafsdotter från Svinhult Församling i Linköpings Län olofligen medtagit sin gamle fader Gustaf Angantyr i den årstjenst hon innehar hos Torparen Sven Jacobsson i Sörängen under Bordsjö i Askeryds Socken och beslöts vid närvarande Sockenstämma, att denne åldrige Man skulle genast bortföras till Svinhults socken, att icke i framtiden ligga Askeryds Församling till tunga och eger Forslaren att hos Presterskapet i W. Ryd och Svinhult begära arfvode för skjutsen; och åtog sig Brukaren Jonas Jonsson i Lutarp att föra honom till hemorten.

§ 4.  Till ersättning för rifna hemdjur anmälde sig Säteri-Egaren Anders Jacob Hansson i Eldstorp för 2-ne rifna qvigor till ett värde af 34 Rdr i Riksgäld; Torparen Peter Månsson i Häggeveden för en rifven ko till ett värde af 32 Rdr 16 Sk. Rgd; Rusthållaren Johannes Jonsson i Wästorp för en ko till ett värde af 28 Rdr 24 Sk. Rgd; Torparen Nils Lindqvist i Sjöstugan för en stut till ett värde af 15 Rdr 24 Sk. Rgd; Brukaren Samuel Carlsson i St. Lönhult för en stut till ett värde af 16 Rdr Rgd, hvilka beviljades ersättning till hälften af Cassa-Intressenterne.

§ 5.  Församlingen beslöt att Materialier till brädfordring af Sockenstugubyggnaden samt golf i vapenhuset skulle under nästkommande vinter sågas och nästa vår framköras, ½ tolft Bräder och ½ Planka på Hemmanet; de förra 8 och de sednare 10 alnar långa, båda delarne 9 tum breda i lillendan.

§ 6.  Vansinniga Pigorna Gustava Nilsdotter i Dufveryd och Maja Stina  Olofsdotter i Fällestugan skulle i ordentlig väg befordras till Hospitalet. Rotmästaren i Lönhults Rote ålägges vid vite af 1 Rdr 16 Sk. Banco att befordra Peter Johansson i Kullatorpet till besigtning af Provincial-Läkaren i Ekesjö.

 

År 1837, den 19 November. Pag. 324.

§ 3.  Dag som ofvan förrättades äfven Organistval, hvarvid den förste på förslaget. Organist-Candidaten Carl Johan Carlsson erhöll 57 443/1440 röster, den andre på förslaget, Organist-Candidaten Johannes Essén ingen samt den tredje på förslaget, Organist-Candidaten Johan Geijer 2 9/40 röster och blir således Carl Johan Carlsson Organist i Askeryds Församling så vida valet blir oklandradt.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                               P. L.

 

År 1837, den 24 December. Pag. 325.

Protocoll, hållet i Kyrkorådet uti Askeryds Sockenstuga den 24 December 1837.

S. D. Hustrun Maja Stina Jonsdotter i Mörkhult hade blifvit inkallad för Kyrkorådet, för att tillspörjas om Hennes flickebarn, Sophia Gustafsdotters dödssätt, och bekände hon, att detta barn, 5 månader gammalt, sällan haft någon helsodag ifrån 1 månads ålder, och ofta haft känning af hjertsprång, och i följd af sin sjuklighet varit orolig samt tillkännagifvit sitt lidande med olåt, hvarföre Modern, för att stilla barnet, ständigt måste hafva henne hos sig i sängen under nätterna, äfven den sista natten, den 15 innevarande December, då det vid Moderns uppvaknande ur sitt slummer befunnits dödt på hennes arm med hufvudet nedsänkt mellan armen och den öfriga kroppen, och då besigtningsmännen Johan Petersson i Lövitsmålen och Anders Petersson i Hultarödje, enligt deras afgifna attest, ej kunnat utröna det barnets död förorsakats af någons åverkan, och desse dessutom såsom Grannar till barnets Föräldrar inför Kyrko-Rådet bestyrkt Hustru Maja Stina Jonsdotters förutgående berättelse om barnets sjuklighet, ansåg sig Kyrko-Rådet enligt 30 Capitlet. 2 § Missgerningsbalken ej kunna fälla bemälte Hustru till några Böter, utan skulle Maja Stina Jonsdotter endast varnas och förmanas för framtiden, hvilket ock inför Kyrko-Rådet skedde.

 

År 1838, den 18 Februari. Pag. 326.

Ordföranden framställde för Församlingen den brandskada som träffat Nämndemannen Anders Johansson i Brokafall, hvarvid Församlingen visade sig benägen till det biträde som kunde behöfvas och utlofvade att Sockenbyggmästaren Carl Månsson i Hälla skulle äga att pålysa Mans- och Ökedagsverke till hemförande af Timmer till ett nytt hus i det förbrundnas ställe till ett belopp af Åtta Tolfter och ville Församlingen dessutom efter råd och lägenhet hugna den brandskadade med frivilligt sammanskott och ifall detta sammanskott skulle blifva alltför otillräckligt skulle något till behofvets fyllande tagas ur Brandstods-Cassan, hvilket framgent skall pröfvas. Hvad frivilliga sammanskottet beträffar skulle förbemälte Byggmästare uppbära och redovisa.

Slut Volym K I a 6.

 

År 1838, den 1 Maj. Volym K I a 7. Pag. 3 ff.

§ 3.  Som den inrättade Skolan måste omvexla uti att vara både Stationär och Ambulatorisk, hvilket behofvet visat, kunde Organisten icke bestrida begge posterne tills vidare utan åtog sig förre Organisten Johan Blomstrand att på ett halft år densama bestrida i följande ordning: i Lönhults Rote, i Redeby Rote, i Södra Ydredelen och derpå Westorps Rote eller också i omvändt förhållande, och vill Socknestämman under erindran af Socknestämmo-Protocollet den 24 Maji förlidit år så vida förändra arfvodet för de fattiga barnens undervisning att Cassan betalar lika som för ett privat barn, dock bör anmälan ske hos Pastor och Socknens Äldste, hvilka pröfva, huruvida barnen kunna anses fattiga eller bergliga.

§ 7.  Som man i allmänhet hittills ej kunnat vinna mycket hvarken med Måttlighets eller Nykterhetsföreningar så länge brännvin tillverkas i vårt Land har man ansett nödigt att förekomma ungdomens moraliska sönderfall genom negativa medel, nemligen att hindra dess sammanhållningar utan att lägga hinder i vägen för den mänskliga friheten, hvarföre Ordföranden, sedan Församlingen instämdt deruti att sällan någon öfverlastar sig med denna förderfliga dryck utom i samqväm, tillspordes Socknestämmans Ledamöter, om det icke vore tjenligast att med ett stadgat vite förbjuda husägare att upplåta sina rum eller boningar för ungdomens dans, lotteri eller kortspel eller hvad dobbel som häldst, handel och byten m.m., på Helgedagar och Auctionstillfällen. Socknestämmans Ledamöter gillade förslaget och stadgade ett vite af Två Rdr Banco till Socknens Fattige för hvar och en som häremot bryter äfvensom för hufvudmannen för ifrågavarande folksamlingar och skulle det åligga Rotmästaren i districtet förbrytelsen hos Pastor och Socknens Äldste anmäla.

§ 13.  Ehuru en större Reparation å Orgelverket erfordras, och på hvilket Församlingen måste bereda sig nästkommande år, måste likväl genast företagas en palliativ Reparation å bäljarne, hvilken Orgelnisten ombesörjer på Kyrko-Cassans bekostnad.

 

År 1838, den 8 Juli. Pag. 9.

§ 1.  Som efter flere framstälde frågor af Ordföranden huruvida någon i Församlingen ville herbergera den husvilla familjen från Kullatorpet intet svar afgafs ålade Församlingen Suplicanten, hustru Sara Johansdotter, att sjelf efterhöra lägenhet, hvarefter Församlingen ville biträda med hyrespenningen efter serskildt med vederbörande träffat accorde.

§ 2.  Enligt Sockenstämmoprotocollet af den 23 October 1837 skulle svagsinta pigan Maja Stina Olofsdotter i Fällestugan i ordentlig väg befordras till Hospitalet, och måste Församlingen vid detta Socknestämmotillfälle göra det tillägg, att som föga förhoppning om hennes återställande till förstånd kan hysas, hon efter alla rön må anses vådlig för samhället, då hon ej kan vårdas utan af flere personer, hvilket en längre tid blifver för kostsamt för Församlingen, och beslöt Församlingen att genast befordra henne till profkurs genomgående på Jönköpings Läns Lasarett, förbindande sig att från profkuren blifvit fulländad för hennes hemförande samt kostnaderna för hennes sjukvård på Lasarettet ansvara.

§ 3.  I frågan om svagsinta Enkan Ingrid Lena Carlsdotter i Dufveryd kunde Församlingen intet annat åtgöra än att af Sammanskotts Spannemålen åse åt henne 8 kappar, hälften råg och hälften korn, hvilken Spannemål hennes Föräldrar, Carl Persson och dess hustru i Smugefall äga att lyfta med ansvar för hennes vård under hennes svaghetstillstånd tills vidare.

§ 4.  I den aflidne Lumpsamlaren Magnus Åhls ställe ville Församlingen tillåta dess Son Petter Blomgren ikläda sig faderns Contract och uteslutande samla Lumpen inom Församlingen.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

Å Församlingens vägnar

Hans Jonsson, Anders Johansson, J. F. Närman.

 

År 1838, den 12 Augusti. Pag. 11.

§ 1.  Vid frågan huru Församlingens contingent i klockomgjutningskostnaden, 243 Rdr 13 Sk. 6 Rst Rgd skulle utgå ville Församlingens Ledamöter uppbjuda hvarje medlem derutaf på Utjordar eller Torp att efter godtycke dertill contribuera och skulle en lista till detta ändamål upsättas hvarpå contribuenternas namn och gåfvan anteknas samt upbäres af Rotmästarne i hvarje Rote, hvilke till Organisten redovisa; hvarefter Församlingens oförmedlade Hemman fylla bristen, då äfven Rotmästarne på lika sätt upbära och redovisa för Hemmantalen, sedan uträkning och fördelning blifvit gjord.

 

År 1838, den 29 Oktober. Pag. 13 ff.

§ 2.  Till Sockenstämman gjorde Ordföranden framställning huruvida de s.k. Husförhörskalasen, hvilka af häfden blifvit ansedda såsom en skyldighet, skulle i denna egenskap fortfara, hvarvid Församlingen sig yttrade, att de ingalunda borde anses såsom en skyldighet, hvar och en dock obetaget att i afseendet göra och låta som honom bäst tyckes.

§ 11.  Följande Reparationer å Kyrkan ansågos nödvändiga och beslötos:

Omspåning på södra Träkyrkan och dess Östra sida, samt på Södra och Västra sidan på det större vapenhuset, Ryggningen på Kyrkotaket efter omständigheterna, flere nya pelare under läktaren insättes, hvilka Reparationer komma om så medhinnes att ske nästa sommar, och hvartill Materialierne framskaffas nästa vinter. Förslag till Materialiernes qvantum kunde icke nu uppgifvas.

§ 12.  Byggmästaren Carl Månssons dagspenning ökades med 10 Sk. 8 Rst Banco till ett belopp af 42 Sk. 8 Rst Banco.

§ 13.  Församlingen beslöt att tillstänga sin Sockenstuga vid Gudstjenstens början, och får ingen uppehålla sig under Gudstjensten derstädes.

Sålunda beslutadt, godkändt och justeradt

                                                                                                        Ut Supra

                                                                                                   S. J. Hedborn

 

År 1839, den 1 April. Pag. 25.

Enligt Kronolänsmannen G. J. Lindbergs till Kronofjerdingsmännen i Askeryds Församling Smålandsdel utfärdade Ordres och Soldaten Sven Nöjds i Hagrida By företedde ansökan till  Konungens Befallningshafvande i Jönköping att till Tjenare få uttaga derstädes häktade Correctionisten Carl Svensson, född i Askeryd Socken 1808 den 21 mars och sist skattskrifven i Flisby Församling, sammanträdde Församlingens Resp. Ledamöter till Extra Sockenstämma dag som ofvan efter Gudstjensten, då Församlingens skulle höras i afseende på bemälte Nöjds behörighet att försvara Carl Svensson samt förklarade honom, Nöjd, dertill obehörig dels såsom sjelf icke Skattskrifven inom Socknen dels ock derföre att Hagrida By icke är välkänd i afseende flere derstädes varande personer, om hvilka man till det minsta kan säga, att de äro benägne för starka drycker och föra ett anarkistiskt lefnadssätt; äfven som Correctionisten Carl Svensson sjelf, under sitt korta sista vistande härstädes tydeligen ådagalade, det han på Corrictionshuset ingen förbättring vunnit, i det han bortstal vid första besöket hos sin Broder Jaen Svensson i Sågtorpet på Assjö ägor, ett jernspett från denne, hvilket härmedelst till Krono-Länsman Lindbergs lagliga handläggning anmäles, och må tillika till rättelse lenda, att Brukaren Anders Johansson i Äsevad tillhandlade sig jernspettet af tjufven i närvaro af Kronofjerdingsmannen Nicolaus Nilsson i Skyttlingebäck och Jonas Danielsson i Konungsäng.

                                                                                 Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

 

År 1839, den 11 April. Pag. 27.

§ 2.  I afseende på Pastors begäran utfäste sig de Sockneboar som vid Stämman vore närvarande vid ämnets handläggning att vid en tillbyggnad med ett privat Byggningshus vid Prestegården skänka ett karledagsverke från hvartdera af sina matlag och på deras kost, nemligen Anders Jönsson i Spelhester, Anders Johansson i Ägersjö, IsraelAndersson i Hälla, Peter Persson den yngre i Wästorp, Herr Majoren och Riddaren Printzensköld på Tunnarp genom Ombud, Herr Kamreren Gottfriedz i Askeryd, som från Säteriet lofvade skicka 2-ne man samt Närman i Brokafall, hvilka dock aldenstund löftet innebär ett onus och dessa ingalunda kunde svara för sina underhafvande eller Församlingen i gemen, som i allmänhet bör höras och hade förut de inom Församlingens Smålandsdel boende Husarer och Soldater lofvat sitt biträde till timmerskrädningen mot erhållande af frukost och aftonvard.

Sålunda beslutadt och godkändt samt justeradt intyga

                                                                                                   Ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

Carl G. Gottfriedz, Anders Jönsson, J. F. Närman.

 

År 1839, den 27 Maj. Pag. 29 ff.

§ 2.  Ordföranden framställde till Församlingens Ordningsmän och öfrige Medlemmar af Församlingen följande frågor:

1-o. Om Gudstjensten förrättas i laga tid och med tillbörlig andakt? Hvartill Församlingens Ledamöter svarade: Ja!

2-o. Om sämjan emellan äkta makar är känd? Här uppgafs att inhysesmannen Daniel Petersson i Grindstugan misshandlar sin hustru, i synnerhet då han, hvilket ofta händer, befinner sig i rusigt tillstånd. Och som bemälte man flere gånger blifvit varnad och äfven pliktat för fylleri inför rätta, må Kyrkorådet honom med det snaraste inkalla.

3-o. I gemenskap härmed efterfrågade Ordföranden: Om några Lönnkrogar finnas eller hvilka personer honom med brännvin kunna förse? Härpå uppgafs att en dräng i Svenstorp vid namn Johannes Jonsson skall honom med brännvin förse, hvarföre Rotemästaren i Wästorps Rote äger tillsäga bemälte dräng att till en början hos Församlingens Pastor sig infinna till emottagande af varning; för öfrigt vore inga Lönnkrogar bekanta.

4-o. Mot Barnuppfostran och Läsning var intet att anmärka.

5-o. Lottning och spel hafver blifvit aflagt sedan ett vite derföre blifvit stadgadt.

6-o. Ehuru hvarken Ordföranden eller Socknestämmans närvarande Ledamöter kunde erindra sig annat än måttlighet i nyttjandet af Brännvinsdagsverken, ville dock Ordföranden ånyo erindra om denna dryckens skadlighet, till öfverflöd brukad, hvarvid Socknestämmans närvarande Ledamöter försäkrade om måttlighet i allmänhet ibland de äldre personer och trodde äfvenledes att de fleste medlemmarne af hela församlingen i afseendet delade deras föresatser samt utlofvade att afhålla Barn och Ynglingar aldeles från dryckens njutande så vidt det på deras förmåga och Myndighet beror.

§ 10.  Församlingen yrkade att inga lik må insättas i vapenhuset, nemligen sjelfspillingars, vid vite af 3 Rdr Banco, och få för öfrigt icke desse till Kyrkans plan föras förrän Dom i saken fallit.

§ 12.  Herr Kamrer Gottfriedz på Askeryd hade till Stämman anmält behofvet af Brandsprutor och beslöts att kopparsprutor skulle beställas gemensamt för hela Församlingen hos någon Kopparslagare, så fördelade mellan hemmanen att på hvarje hemmansdel ifrån 1/8-del till och med ½ mantal anskaffas en, och på hvarje enstaka hemman från och med ett halft och derutöfvcr utan afseende på Mantal; På Säterierne bör så snart de äga Torp, hvars åbyggnader äro Brandförsäkrade, finnas fyra stycken sprutor, och utsåg Stämman 2-ne Ombud, nemligen Herr Kamrer Gottfriedz och Nämndemannen Jonas Hansson i Eldstorp att härom afhandla, antingen genom ett billigt Accord eller genom entreprenad eller på sätt dem bäst tyckes.

§ 14.  Hvad den af Ordföranden föreslagne Arbetsinrättningen angår, ville Församlingen vidare begrunda densamma, samt sedan ett förslag dertill blifvit företedt, derom besluta. Frågan förfaller icke, men hvilar till ett annat Sockenstämmotillfälle.

 

År 1839, den 7 Juli. Pag. 39.

§ 1.  Vid Reparationen af Orgelläktaren utröntes, att inga pelare eller stolpar kunde få någon fast grund med mindre en derunder belägen grift utröjdes och beslöt Församlingen derför, att de däruti befintliga likkistorna skulle förflyttas, så väl till en annan grift under Kyrkogolfvet såsom ock i en jordgraf på Kyrkogården, i förra fallet de bättre kistorna och i sednare fallet de sämre eller smärre såsom för barn.

§ 2.  Som Orgelbyggaren Ahlstrand erbjudit sig att ommåla och med ägta förgyllning förgylla det nu under reparation varande Orgelverket mot den enda vedergällning af ett allmänt yste inom Församlingen, hvilket han skulle äga rättighet att pålysa. Alltså blef detta honom beviljadt.

                                                                                               Actum ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

 

År 1839, den 14 Juli. Pag. 40.

S.D. Inställde sig Backstugumannen Daniel Pettersson i Grindstugan till varning för fylleri och derunder förolämpningar mot sin hustru. Mannen lofvade förbättringar. Kyrkorådet, som ej hade serdeles förtroende för uppfyllandet af en så brännvinstörstig felandes löften, ville härmed varna hvar och en att ej utlemna åt honom något Brännvin, och kan ej annat än anse ett öfverträdande af en sådan varning för annat än förgätenhet af heder och pligtkänsla.

                                                                                                   Ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

 

År 1839, den 21 Juli. Pag. 41.

Sedan nu orgelverket blifver repareradt och efter förmodan kommer att utgöra, utom sitt gagn, en icke mindre prydnad, så beslöt Församlingen att de svarfvade och de främre stolparne skulle borttagas och 2-ne andra bastanta räfflade stolpar, som de längst bort belägna upsättas i dessa fyras ställe och lösbjelkarne till pelarföreningen göras längre.

 

År 1839, den 25 Augusti. Pag. 43.

§ 1.  Sockenstämman beslöt, att då Orgelverket bör proberas, derom anmoda Director Musices Eric Dahlman från Linköping, som för det närvarande finns på orten, och skulle Kyrkovaktaren Daniel Bild fortskaffa Pastors bref derom till Lommaryd, dit Directören anländer i ingående vecka, mot arfvode ur Kyrkocassan. Till ombud vid proberingen som kommer att ske den 31 i denna månad valdes Nämndemannen Anders Johansson i Ägersjö och Säteriägaren Jacob Hansson i Eldstorp.

 

År 1839, den 29 September. Pag. 45.

Från Curhussysslomannen i Wadstena, A. S. Wallberg, hade skrifvelse af den 24 innevarande September till Ordföranden inkommit med underrättelse om Gossen Anders Albert Ekelunds från Lundstugans återställande till helsan, hvarföre skjuts föranstaltades på sätt att Johan Svensson i Wära skulle honom hemforsla för 2 Rdr Riksgäld och gossen Eklund erhålla 1 Rdr Riksgäld kostpengar till hemvägen.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1839, den 28 Oktober. Pag. 46 o. 47.

§ 3.  Till nödige reparationer å Kyrka och Klockstapel skulle nu instundande vinter betingas och hemköpas 5000 spån och skulle deraf användas så mycket deraf kunde åtgå till bemälte bruk, hvarefter Kyrkotaket och Klockstapeln skulle färgas, taken med Tjera och Blyhertz, det öfriga jemte hela Sockenstugan med rödfärg, samt öfversta luckorna på Klockstapeln med hvit oljefärg, likaså fenster och dörrfodringar samt dörren och fensterbågarne å Sockenstugan, de nedersta luckorna på Klockstapeln göres svarta som taken.

Lagårdstaket vid Prestegården fordrar reparation. En hyfvelbänk skulle inköpas för kyrkoreparationernas behof.

§ 4.  Till förestående reparationer erfordras minst 8 tunnor Tjera, hvaraf en Tunna som är utlånt återkräfves, de öfrige betingas och hemforslas vid läglig tid.

 

År 1840, den 9 Februari. Pag. 52.

§ 1.  Förekom Skytten P. Kjellström på Säteriet Olstorp i Församlingens Ydredel och framvisade skinnet af en st. Wargtik, det han på Luder med skott dödat inom Socknen och Häradsdelen natten emellan den 8-e och 9-e sistlidne Januarii, och före skinnets aftagande uppvisat för bofaste och trovärdige Socknemännen, Krigsrådet Wälborne Herr J. af Segerström och dennes son, Leutenanten Wälborne Herr F. af Segerström, hvilka nu närvarande, intygade sanningen deraf, och att inför dem det ena nu ingifna örat af skinnet afskurits, men det andra afskars nu vid Sockenstämman, hvaröfver detta Sockenstämmo Protocoll meddelas.

 

År 1840, den 20 Maj. Pag. 62.

§ 10.  Lumpsamlaren Isac Lilja äger enligt Sockenstämmans beslut i dag begära handräckning af Rotemästaren i hvarje Rote, där någon nekar att utgöra lumpen, hvilka äfven åligger att utfordra böterne, 1 Rdr Banco af den tredskande, hvilka böter tillfaller Fattigcassan.

 

Utdrag ur 1840 års mantalslängd för Askeryd.

Mantalslängden ger en hel del intressanta uppgifter bl.a. om husbehofsbränningen vid denna tid. Det var ju endast de större gårdarna som åtnjöto denna favör, och mantalslängden anger hur stora pannor vederbörande förfogade över samt uppgift om pannorna var i gång under första, andra eller båda bränningsperioderna.

Majoren Edvard von Krusenstjerna på Edhult deklarerar för år 1839 en total kvantitet av 400 kannor, vilket motsvarar 1046,68 liter. (1 kanna = 2,617 liter) Om jag inte är fel underrättad bestod avlöningen till arbetsfolk på den tiden till viss del av brännvin.

Hovpredikanten och nykterhetsivraren Hedborn hade en panna rymmande 31 kannor, som var igång båda perioderna!

Här följer en sammanställning över de olika gårdarnas panninnehav samt brukningsfrekvensen:

Hagrida rusthåll 18 kannor båda perioderna,

Hesterslid 12  sista,

Hälla Sörgård 18 sista,

Ingevallstorp Gästgiv. 17  båda,

Dito 17  båda,

Karstorp Norrgård 17   båda,

Dito 17  båda,

Karstorp Sörgård 15 båda,

Dito 16  båda,

Konungsäng 15 båda,

Lutarp Östergård 18 båda,

Dito 18 båda,

Husartorpet u. Lutarp 13 båda,

St. Lönhult Lillgård 17 båda,

St. Lönhult Mellgård 17 sista,

Dito 15 båda,

St. Lönhult Norrgård 16 båda,

St. Lönhult Sörgård 16½ båda,

Västra Oroen  22 båda,

Redeby Sörgård 15  sista,

Dito 14  båda,

Sjöhester 17 båda,

Svenstorp 19 båda,

Dito 21 sista,

Västorp Rusthåll 17 båda,

Dito 18 båda,

Ägersryd Norrgård 16  sista,

Dito 18 sista,

Dito 20 båda,

Dito 16 båda,

Ägersryd Sörgård    16     båda,

Äsevad 17  båda,

Dito 18 sista,

Lilla Lönhult 16  sista,

Redeby Mellangård  30 båda,

Askeryd Norrgård 16 båda,

Brokafall 11 båda,

Dito 15  båda,

Norra Holma 17  båda,

Dito 17  båda,

Dito (Amloh) 18 båda,

Rödjdestugan 17 båda,

Hulu Västergård 22  båda,

Hulu Östergård 19 sista,

Dito 17 sista,

Hälla Norrgård 16 båda,

Hästemålen 14    sista,

Konungsäng (u. Säteriet) 17  båda,

Lutarp Västergård 18 sista,

St. Lönhult Broddgård 17 båda,

Ramsvik 19 sista,

Redeby Håkansgård 21 båda,

Redeby Norrgård 22 båda,

Redeby Östergård 25 båda,

Dito 20  båda,

Skyttlingebäck 18 båda,

Dito 20 båda,

Dito 16 sista,

Dito 18 båda,

Spelhester 28  båda,

Vära 16  båda,

Djupadal Utjord 18  sista,

Dito 14 båda,

Edhult Säteri 42 sista,

Eldstorp Säteri 25 båda,

Kunhult Säteri 22 båda,

Assjö Ladugård 27 båda,

Måletorp Ladugård 16  båda,

Selevik Ladugård 17 sista,

Dito 22  båda,

Smugefall 12½ båda,

Assjö Prästgård 31 båda.

Om jag summerat någorlunda riktigt skulle det ha bränts cirka 2300 kannor brännvin i Askeryd år 1839, vilket utgör c:a 6020 liter. Socknen hade år 1839 2034 innevånare. Detta innebär, utslaget på hela befolkningen, gamla och barn, en konsumtion av c:a 3 liter per individ och år.

 

År  1840, den 26 juli. Pag. 64.

Protocoll vid besigtningen af den på entreprenad förrättade målningen å Sockenstugan den 26 juli 1840.

Besigtningsmännen voro Herr Major Printzensköld, Kamrer Gottfriedz, Jacobsson i Lutarp och Alexander Hansson i Kalfsved, hvilka gjorde följande anmärkningar:

Att grunden är för mörk, färgen för sparsamt tilltagen utan trädet får ej fyllest täckning, färgen för mycket uppblandad med svärta. Beslutades att Målaren Sandstedt ålades genom omstrykning fullända arbetet, så att ofvan anmärkte brister försvinna samt i allo uppfylla Contractets ordalydelse.

Å besigtningsmännens vägnar:

Carl Printzensköld, Carl Gottfriedz, Alexander Hansson.

 

                                                                                     S. J. Hedborn

 

År 1841, den 3 Januari. Pag. 71.

§ 2.  Församlingens värde Ledamöter beslöto ett frivilligt honorarium för studerande ynglingen Carl Johan Svenerz, (född i Svenstorp och sedermera svärson till Hedborn) såsom understöd till hans framdeles kostsamma affärd till Universitetet, samt anhölls hos Kamrer Gottfriedz på Fridhem, det han behagade åtaga sig insamlingen och den speciellt uppteckna och från predikstolen tillkännagifva, försäkrandes Ordföranden Församlingen om den blygsamme ynglingens tacksamhet, hvilken han sjelf saknar mod att uttala.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

Carl G. Gottfriedz, J. Närman, Anders Johansson.

Uppläst i Askeryds Kyrka den 6 Januari 1841.

                                                                                     S. J. Hedborn

 

År 1841, den 14 Februari, Pag 72 o. 73.

S.D. Till Ordföranden hade blifvit anmält det Hustrun Anna Greta Jönsdotter i Råmärket hade natten till den 13 i denna månad funnit sin 16 veckor gamla dotter död beredvid sig i sängen, qväfd af snibben på ett halskläde, det hon bundit om barnets hufvud, för att skydda det mot köldens åverkan; i följe hvaraf bemälte Hustru blev kallad att sig inför Kyrkorådet inställa dag som ofvan der hon likaledes vidhöll den berättelse, hon till Ordföranden afgifvit, hvarjemte de vittnen, Torparen Jaen Nilsson i Råmärket samt Rättaren Petter Jonsson i Kunhult, hvilka på ferska gjerningen af Barnets Föräldrar kallades att det syna, voro till städes, och intygade, att å Barnets kropp syntes ingen åkomma, endast att det hade varit svettigt, samt då det kallnat sett ut liksom ett annat lik; och pröfvade Kyrko Rådet i stöd af Missgerningsbalken 13 Cap. 2 §, att alldenstund dödsfallet skett utaf våda skulle Hustrun Anna Greta Jönsdotter från Böter befrias men på stället varnas mot framtida försummelse.

 

År 1841, den 21 Mars. Pag. 74.

§ 1.  Afskedade Soldaten Strid beviljades till understöd under sin sjuklighet en Kaka Bröd af hvarje matlag i begge Socknedelarne och lofvade Fattigföreståndarne inlösa Brödet efter behof.

Svagsinta Hustrun Maja Stina Carlsdotter skulle under den tid hon behöfver hafva vård transporteras emellan matlagen.

 

År 1841, den 24 Maj. Pag. 78 ff.

§ 9.  Den i flere Sockenstämmoprotocoller beslutade Wexelundervisnings-Skolan antog nu vid Stämman den Organisation, som här nedan beskrifves:

1-o. Indelades Församlingen i Fem skolrotar, (a) N-o 1, Ydredelen, Söder om Olstorps bro; (b) N-o 2, Ydredelen, Norr om Olstorps bro, (c) N-o 3, Hälla, Edhult, Ödarp, Hultarödje, Smugefall, Wästorp, Bordsjö, Holma, Börnäs, Sillvik och Ramsvik, (d) N-o 4, Hulu, Svenstorp, Ingevaldstorp, Karstorp, Eldstorp, Askeryd, Rotekulla, Sjöhester, Lutarp, Wära, Sjöamålen, Oroen, Konungsäng, Kunhult, Prestegården, Assjö Ladugård, Redeby, Högelid och Äsevad, (e) N-o 5, Hagrida, Ägersjö, Södra Holma, Skyttlingebäck, Spelhester, Brokafall, Lilla och Stora Lönhult, Hästemålen, Hesterslid, Måltorpet och Åsnaryd.

2-o. Skolan hålles årligen i hvarje rote fem veckor obetaget hvart barn att åtfölja Skolmästaren till annan Rote än hvartill det hörer. Vid Jultiden upphörer skolan i 14 dagar.

3-o. I hvarje Rote är man skyldig att upplåta Skolrum och Husrum åt Skolläraren utan betalning af Skolläraren, utan utgår arfvodet till Husvärden efter särskild öfver enskommelse inom roten. Ljus och ved bestås turvis af barnen då de fattiges contingent deraf kommer att utgå ur Skole-Cassan.

4-o. Lönen till Skolläraren bestämmes som följer: Af hvarje barn åtnjuter Skolläraren 8 Sk. Riksgäld i veckan och bestrider Skol-Cassan de fattige barnens contingent. Dessutom betalas till Skolläraren årligen tvenne kappar råg af hvarje förmedlat Hemman och af Utjordarne som följer: Af Hästemålen 1 kappe råg, af Bergshemmet ½ kappe råg och af Djupadals begge Utjordar en kappe råg, af Rota ½ kappe råg, af Telackebo ½ kappe råg.

5-o. Skolan flyttas från Rote till Rote efter pålysning i den ordning rotarne äro uppställda och åligger alla inom Roten befintliga barn mellan 7 och 15-ton år besöka skolan. Häröfver hålla Kyrkorådets medlemmar inom hvarje Rote hand och tillse att barnen begagnar Skolundervisningarne samt böra vara tillstädes vid examina som utsättas af Pastor, som har öfverinseendet öfver Skolan. Dispence ur Skolan för barn af 14 och 15 år bestämmes af Pastor med examina.

6-o. Undervisningen tager sin början för hvarje dag kl. 8 på morgonen och fortfar till kl. 12 på dagen samt fortsättes på eftermiddagen om Sommaren kl. 2 och om Vintern kl. 1 och fortfar i 3-ne timmar.

7-o. Materialen för Skolans behof bekostar Skole-Cassan, som följer: En sats Tabeller från Wexelundervisnings-Sällskapets Normal-Skola i Stockholm, Huset N-o 10 Björngårdsgatan, 15 stycken Skiffertaflor, 100 stycken grifflar. Läsetabellerna klistras en på hvardera sidan på en Trädplatta. En Skrifbänk förfärdigas.

8-e. Som ofvanstående Reglering kan anses vara uppgjord blott ad interim, häldst Kongl. Majestäts och Riksens Ständer kunna besluta en allmän form för Folkskolor, så vill Församlingen emedlertid anmoda Pastor att en Skollärare anskaffa och, i händelse den ej finnes inom Församlingen, om sysslans tillvaro annoncera i Stads-Tidningen hugade sökande till efterrättelse, i hvilket förslag uppsättes och sysslan tillsättes som vid Organistval.

§ 10. Församlingen beslöt att alla Lik skola uppföras på Kyrkovallen innan sammanringningen.

 

År 1841 den 9 Juli Pärm N I 1. Pag. 1-6 .

År 1841, Fredagen den 9 Juli klockan 10 f. m. förättade Stiftets Biskop, Öfverhofpredikanten, Kommendören af Kongl. Nordstjerne Orden med stora Korset; Riddaren af Konung Karl XIII-s Orden, Högvördigste Herr Doctor Joh. Jak. Hedrén Specialvisitation i Askeryds Kyrka.

Närvarande vid denna förrättning voro Kontraktsprosten N. F. Gladheim, Församlingens Kyrkoherde, Kongl. Hofpredikanten och Prosten S. J. Hedborn, Komministern C. J. Kocken, samt Kyrkovärdar, Kyrko- och Fattigföreståndare.

Sedan Herr Doctorn och Biskopen under anropande af den Högste Gudens Nåd, med Bön öppnat denna sammankomst och helsat församlingens närvarande Ledamöter, anställdes visitationen i följande ordning:

§ 1.  Föranledde sista Biskopsvisitationsprotokollet af den 17 September 1762 icke till någon åtgärd vid detta tillfälle.

§ 2.  Kyrkan, som uppförd af sten, stod på kronogrund och fordom haft egen jord, var försedd med karta. Dess ålder hänfördes till Trettonde Seklet. Den har tvenne tillbyggnader, jemte vapenhus af träd, likväl obekant när dessa blifvit verkställde.

Ett närmare studium av de gamla kyrkodokumenten hade givit vid handen, att tillbyggnaderna tillkommit på 1660-talet!

I stapel, äfvenledes af träd, hängde tre Ringklockor, af hvilka den större var omgjuten 1838 och försedd med inskrifter. Kostnaden för denna omgjutning hade blifvit till hälften bestridd genom sammanskott, och till hälften ur Kyrkokassan. Kyrkan egde äfven Orgelverk och en mindre altartafla i tre afdelningar med utskurna bilder. Den var uppsatt mitt i Kyrkan, gent emot Predikstolen. Vin- och byggnadssäden utgjorde 7 Tunnor, men var för behofvet knappast tillräcklig. Oblaterna hållas af pastor emot ersättning af kassan. Kyrkogården i sandjord, der begrafningarne skedde linievis i 3 alnar djupa grafvar, hade erforderligt och nog tillräckeligt utrymme. På densamma var äfven en Materielbod uppförd.

§ 3.  Kyrkoherdebostället utgjordes af 7/8 Hemman Assjö, med 10 Tunnors årligt utsäde i tredingsbruk, men med egovidd, enligt pastors uttryck ”ett furstendöme” med jordmån af rådalf.”  Odlingar på denna stora egorymd hade nu varande Innehafvaren icke uraktlåtit.

§ 4.  Eget Magazin för Socknen fanns icke men det Bondeska, som var här beläget, gagnade ej mindre denna församling än Marbäcks, genom medgifven utlåning äfven till andra församlingsboar.

§ 5.  Särskildt fattighus egde dock Socknen, likasom Bondeska godset äfven hade sitt eget med nu der inrymde 8 Personer, utan all gemensamhet med församlingens, i hvilket 9 fattige voro för det närvarande intagne. Dessutom funnos 14 Ordinarie fattighjon och en stor mängd extra sådane. Utdelningen till Fattighusets personal bestod af 1 Lispund 6 Skålpund Mjöl, 1 Stop Ärter, 2 2/3 Skilling Banco m. m. i hvarje månad, allt enligt upprättad lista; Men de andra ordinarie och extra fattige fingo sin del efter annan fördelning. Såsom bidrag till fattigförsörjningen uppgafs: Tunnarps donation af Öfverste von Krusenstjerna med Riksdaler 100. Banco och Invalid dito af samme gifvare med ursprungligen Riksdaler 28 samma mynt, men hvilken sistnämnda summa nu uppgått till Rdr 87:13 Skilling 9 Runstycken Banco. Stundom tilläts fattige barn att inom, men icke utom församlingen gå omkring och tigga. Härjämte klagades öfver ett större tillopp af utsocknes fattige, synnerligen från Ekesjö, samt dessutom en mängd så kallade ”landtstrykare” och Gesäller.

§ 6.  Angående lefnadssätt inom både moderförsamlingen och annexan hade pastor, som oftast med god följd varnat sina församlingsboar för frosseri och dryckenskap, intet att anmärka. Någon Nykterhetsförening var här här icke inrättad, men föräldrarne hade dock förbundit sig att afhålla sina barn från bränvin och hade redan många ynglingar bortlagt bruket deraf. Dryckenskapen kunde inom detta pastorat med skäl anses vara i aftagande.

§ 7.  Till befrämjande af sedlighet och ordning hade, såsom sig vederborde, både Rotemästare och Sexmän blifvit på Stämma utsedde och tillsatte; men särskilde Byordningsmän ansågos här icke behöflige. Kyrkovärdarne, ej mindre än Kyrko- och Fattigföreståndarne utöfvade sina åliggande utan allt arfvode.

§ 8. Socknestämmor höllos i behörig ordning och uppsattes protokollerna deröfver genast och justerades på stället.

§ 9.  Efter flere föregående öfverläggningar hade slutligen församlingen genom lagakraftvunnet beslut af den 24 sistlidne Maj, öfverenskommit, att en ambulatorisk Vexelundervisningsskola skulle härstädes inrättas; och vore materialier för skolans behof redan efterskrifna från Normal-inrättningen i Hufvudstaden. Förenämnde stämmobeslut innehöll äfven så väl bestämmande och anordning om Lärarens löneförmåner, såsom ock reglementariska föreskrifter i afseende på läsningen i skolan, hvilka sednare af Herr Doctorn och Biskopen godkändes och stadfästes.

§ 10.  Barnen hade hittills blifvit undervisade dels af föräldrarne sjelfva och dels af enskilde Lärare; de läste i allmänhet försvarligt och hade flere af dem lärt sig psalmer utantill. Herr Biskopen rekommenderade till barnaöfning för innanläsningen Kristi Pinas Historia, jemte texterna för årets Bön- och Helgedagar.

§ 11.  De allmänna vanliga förhören blefvo iakttagne, likväl Roteförhören på det sätt, att Barnen här likasom i Marbäck, om Sommaren undervisades i Sockenstugan. Men som denna mera enskilda undervisning icke kunde anses ersätta dessa i Kyrkolagen anbefallda förhör, anmodades pastor ombesörja, det de hädanefter måtte anordnas och företagas efter Herr Doctorns och Biskopens gifna meddelanden, på det lagens föreskrifter måtte i detta hänseende efterkommas.

§ 12.  Husförhören hållas, såsom sig vederborde i November och December månader, med 13 dertill indelade Rotar. Kommunionförhören föregingo utdelandet at Herrans Heliga Nattvard, hvilket gemenligen skedde en gång hvarje månad.

§ 13.  I afseende på Sakramenternas helgd hade presterskapet intet att erinra, och utöfvades och begingos med vördnad och andakt och fanns ingen inom pastoratet ej heller någon, som vid fyllda 20 års ålder ej blifvit till Herrens Nattvard admitterad. Folket förmäldes vara i allmänhet kyrkosamt och bevistades Gudstjensterna från början till slut, utan all anmärkt oordning.

§ 14.  Gudstjensterna börjades i hela pastoratet Kl. 10. f. m. Passionspredikningarne höllos om Söndagarne och Ottesångar om Böndagarne. Likpredikningar begärdes aldrig, men personalier voro deremot alltid vanliga. Tingspredikningar skedde i fastställd perenn tur.

§ 15.  Medeltalet af Nattvardsbarnen uppgafs vara till ungefär 35 på en folkmängd af något mera än 1600 personer. Till denna ungdom utdelades vanligen Nya Testamentet och förut i större mängd än nu Evangeliska Sällskapets skrifter. Missionstidningen lästes af flera inom pastoratet och rekommenderade Herr Doctorn och Biskopen läsningen af denna tidning.

§ 16.  Upplystes på Herr Biskopens förfrågan att saköresmedlen hade sedan sista prostmötet till kyrkokassan behörigen ingått.

§ 17.  Smittosamma sjukdomar voro icke här gängse. Men likväl hade under nuvarande pastors Embetstid, några få blifvit af venerisk smitta angripne.

§ 18.  Vaccinationen förrättades omsorgsfullt af Organisten, och hämtades barnmorska från Ekesjö, så ofta behof påkallades.

§ 19  Genomgicks Inventarium, granskades och befanns till alla delar riktigt.

§ 20.  Vid granskning af kyrkans och församlingens räkenskaper, inhämtades att de både vore uppställde enligt för Stiftet gifven föreskrift och äfven med noggrannhet förda. Kassornas behåldningar vid sistlidne räkenskapsårs utgång antecknades som följer, nemligen:

Kyrkokassan                           Banko Rdr  2.419:15.9

Fattig- och sjukhus-dito                             1.375:21.9

Skolkassan                                                  1.984:3.7

Bibel och Ljus-dito                                       153:3

               

§ 21.  Föreslog Herr Doctorn och Biskopen att Håfgången måtte verkställas under kungörelsernas uppläsande, hvartill församlingens närvarande ledamöter förklarade sig benägne.

§ 22.  Anmärktes slutligen, att Series Pastorum, hvilken började med Folko Petri 1388, blifvit aftecknad på en af kyrkans väggar.

Sedan Herr Doktorn och Biskopen derefter enhämtat, att ej mindre presterskap och församling voro hvarandra till nöjes än ock att kyrkans betjening med nit och omsorg skötte sina åliganden, afslutade Herr Biskopen, under tillönskan af Guds Nåd, denna Visitations akt med Välsignelse och bön.

Sålunda visiteradt och afgjordt, betygar

Askeryds Kyrka som ofvan

                                                                                     Joh. Jak. Hedrén

                                                                                               Biskop

                                                                                          /K. I. Metzén

 

År 1841, den 1 Augusti. Volym K I a 7. Pag. 84.

Reparation å sträfvorna vid Klockstapeln skulle förses med brädfordring, hvartil materialierna till större delen äro framforslade, samt början med reparationen företages måndagen den 9 dennes.

 

År 1841, den 18 Oktober. Pag. 88.

§ 9.  Organist-Candidaten  J. Ahlin antogs ad interim till Skolmästare och skulle åt honom upplåtas Norra vindskammaren i socknestugan så snart muren blifver reparerad.

 

År 1841, den 19 November. Pag. 97 ff.

§ 1.  S.D. inställde sig efter förutgången kallelse följande Kyrkorådets Ledamöter:

Anders Johansson i Ägersjö, Sven Andersson i Ingevaldstorp, Jacob Andersson i Karstorp och Anders Johansson i Stora Lönhult, samt å Kronans vägnar Kronofjerdingsmannen Håkan Andersson i Skyttlingebeck, att ransaka öfver ett Flickebarns dödliga frånfälle, hvilken befunnits död i Modrens, Catharina Jönsdotters i Redeby Mellangård säng och på dess arm, natten emellan den 14 och 15 dennes.

Bemälte Flickebarn befans enligt dopboken vara födt den 3 Augusti innevarande år, och således nu 15 vcckor gammalt. Efter det olyckliga dödsfallet hade Föräldrarna ombesörjt besigtning å den dödas kropp, hvilken förrättades af förre Nämndemannen Anders Johansson i Ägersjö samt gode mannen, Arrendatorn Johan Peter Jonsson i Redeby Östragård, hvilka hade ingifvit till Kyrkorådet ett så lydande bevis:

”På anmodan af Arrendatorn Anders Johansson i Redeby Mellangård, inställde sig undertecknade å nedanstående dag, för att besigtiga ett flickebarn, som natten till nedanstående dag, har funnits hos förbemälte Hustru Catharina Jönsdotter, dödt vid hennes sida, men vi, som der tillstädes voro, kunde ej upptäcka någon åkomma till barnets förqväfning, utom det, att vid högra kindbenet eller vid den Munsviken var en liten blånad, äfven som vid sidan af refbenen eller Veka Sidan på ömse sidor äfven fanns blånad, men det sistnemnde tros, förmodligen, vara inslagen Massell.

Redeby den 15 November 1841.

Anders Johansson i Ägersjö, Jaen Peter Jonsson i Redeby”.

Hustru Catharina Jönsdotter som tillika med hennes man var inför Kyrkorådet förekallad, tillspordes på Heder och Samvete, om hon visste med sig, det barnet med eller utan hennes förvållande aflidit? Hvartill hon med tårar svarade det hon på sitt samvete ej kände sig dertill förvållande; föregifvande, att som barnet hade god kroppsbyggnad, hon ej befarade en så bedröflig följd af den moderliga omsorgen att stilla barnets gråt vid sitt bröst. Men kunde ej förneka, det hon tillslumrade, under det barnet låg på hennes arm, hvarefter båda Föräldrarna tillspordes om barnets hälsotillstånd under tiden näst före dödsfallet, hvartill de svarade att barnet näst före sin död varit plågadt af utslag på kroppen, hvilket dagen förut försvann, och tycktes dess oro efter denna händelse snarare ökas än minskas. Mannen tillfrågades, om äfven han låg i sängen, när dödsfallet skedde? Hvartilll han svarade Nej!

Sedan Ordföranden uppläst 30 Capitlet Missgerningsbalken, § 2, anmodades tillstädes varande Kyrko Rådets Ledamöter att lika samvetsgrannt som samvetsömt taga saken i öfvervägande och derefter utlåtande afgifva, hvarefter följande Utslag afsades:

Som af föregående ransakning äfven som af Besigtnings Instrumentet ej kunnat utrönas det Hustrun Catharina Jönsdotter hvarken med afsigt eller af förvållande förorsakat barnets död, utan att ovisst är, huruvida det blifvit qvaft eller dödt af annan händelse äfvensom upplyst och känd är, det hon såsom moder för 8-ta Barn alltid visat en öm moderlig omsorg, samt djup sorg efter så många af dem som dödt en visst naturlig död, fann Kyrkorådet ingen anledning att henne till böter fälla, utan beslutade det hon enligt ofvan anförde omständigheter, jemnförda med ofvan citerade Lagrum skulle från böter befrias och inför Kyrkorådet varnas.

Askeryds Sockenstuga som ofvan

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1842, den 2 Januari. Pag. 100.

§ 1.  Sockenskomakaren Jonas Carlsson utfäste sig att till lärgosse i sin Profession antaga värnlöse gossen Carl Fredrik Gustafsson samt honom vårda, christeligen uppfostra och med kläder och föda försörja honom intill dess han kan försörja sig sjelf med sitt arbete, mot en vedergällning af 12 Rdr Banco i 2-ne år, utgörande hela beloppet 24 Rdr Banco.

 

År 1842, den 23 Maj. Pag. 100.

§ 5.  För skolans räkning skulle inköpas 12 st. Läsböcker med både Latinska och Svenska stilar, 6 st. Förskrifter med Engelska stilar, 12 exemplar af Hübners Bibliska Historia.

Skolterminen skall  förlängas till 8-ta veckor i hvarje skolerote och läraren skulle åtnjuta ferier en Månad vid Jultiden, 8-ta dagar före och 3-ne veckor efter, samt en  Månad under bergningstiden några dagar oberäknade vid Högtiderna påsk, Pingst och Midsommar.

Skolmästaren skulle endast för denna gången erhålla arfvode till ett belopp af 4 Rdr Banco.

Sockenstämmans Ledamöter uppfyllde så vida skolemästarens önskan i afseende på yste, att detta skulle blifva frivilligt, och att han vid pålysningen derom skulle alltid gifva sådant tillkänna.

 

År 1842, den 31 Oktober. Pag. 108 ff.

§ 2.  Herr Löjtnant Aminoff på Tångarp hade genom bref till Ordföranden samt till Herr Kamrer Gottfriedz på Fridhem hemställdt till den sednare och till Församlingen den önskan att dess son Löjtnant Aminoff måtte under 6 månaders tid eller från närvarande Höstflyttning till den 24 nästkommande April få flytta till Svenstorp i Askeryd Socken, hvilket icke kunde beviljas.

§ 8.  Sockenstämmans Ledamöter togo i underdånigt öfvervägande Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkundervisningen i Riket, gifven Stockholms Slott den 18 Junii 1842 och i afseende på Socknens locala förhållanden hade Församlingen redan den 20 Maji 1841 organiserat en flyttbar Wexelundervisnings Skola i anseende till Församlingens betydligare etendy (utsträckning) och öfriga locala förhållanden; likaledes antagit en efter då kända fordringar examinerad och godkänd Skollärare hvilken sistlidne januari Månad började undervisningarne efter det Reglemente som af Skol-Styrelsen blifvit affattadt och af Församlingen godkändt, de ändringar, som erfarenheten funnit nödvändiga hafva såväl af Skol-Styrelsen som Församlingen blifvit anmerkte och å närvarande dags Sockenstämma gjorde; nemligen:

1-o. I anseende till stationerne eller de så kallade Skol-Rotarne, hvilka ifrån 5 reducerats till 3, på det att Skol- Terminerna till barnens nytta måtte blifva förlängde, så att Skolan kommer att hållas på hvarje ställe minst 3 Månader sedan flyttningar, examens- och Helgedagar äfvensom 2-ne Månaders ferier blifvit avräknade samt

2-o. I afseende på Skol-Lärarens lön, hvilken efter första bestämmelsen skulle utgöras af 2-ne kappar råg af hvarje helt förmedlat mantal till ett belopp af 4 Tunnor råg om året samt dessutom 8 Sk. Rgd i veckan för hvarje Skol-barn; hvilke lönevillkor å Sockenstämman undergått den ändring, att Församlingens Hemmansägare och Innehafvare nu beslutat utgöra ett dubbelt qvantum på enahanda grunder af Spannemål hälften Råg och hälften Korn till ett belopp af Åtta Tunnor, samt deremot nedsätta penningearfvodet till 4 Sk. Rgd i veckan för hvarje Skol-barn i betraktande deraf, att för många fattiga Föräldrar, hvilka ej kunna föras under rubrik af utfattiga, denna kostnad likväl fallit sig allt för tung. Till sistnämnde Spannemålsbelopp har Församlingen ansett utjordar och öfrige från Hemman skilde lägenheter böra efter billig fördelning biträda till större lön för en Skol-Lärare anser Församlingen icke äga förmåga i anseende dertill att orten icke allenast icke är en af de bördigaste, utan äfven att större delen af Församlingens jordbrukare ej äro besuttne, utom det att Kronohemmanens antal är ganska betydligt och dertill har en stor Fattigpersonal att försörja. Församlingen hade äfven trodt enligt hvad erfarenheten under en tid Skolan fortvarit, att det stadgade penningearfvodet för hvarje barn icke långt ifrån motsvarar hvad det i det Kongl. Maj:ts i Nåder stadgade minibelopp för Skol-Lärarens lön brister.

I händelse denna Skol-Lärarelön skulle synas Högvördiga Domcapitlet i Linköping, hvarfs pröfning denna Sockenstämmas åtgärd underställes, allt för ringa, vågar Församlingen enligt ofvanberopade Höga Stadga § 4, mom. 5, underdånigst anhålla om Dess ynnestfulla förord vid underdånig ansökning om understöd af de till detta ändamål anslagne Statsmedel. Sockenstämmans Ledamöter vilja icke förtiga att Församlingen äger en Skole Cassa betående af 1985 Rdr 7 Sk. Banco, tillkommen af privata Stiftelser till förmohn för fattiga barns undervisning hvaraf räntan, sedan skolan blifvit stiftad dels bestritt inköp af Skol-Material dels arfvode till Skol-Läraren för de fattige barnen.

 

År 1842, den 11 December. Pag. 113.

Öfverläggningen rörde försörjandet och herrbergerandet af det från Eksjö hitskickade hushåll, som förut bott i Franshemmet i denna socken, och beslöt Församlingen, att nämnde Hushåll skulle tills vidare vårdas och födas af Församlingen matlagsvis. För framtiden ansågo Sockenboerna Egaren af Franshemmet böra lemna det ifrågavarande Hushållet en plan att uppbygga åt sig en stuga på.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          D. G. Bergman

                                                                                     S. M. Adj. Loc. Past.

 

År 1843, den 15 Januari. Pag. 114.

§ 2.  Församlingen antog med tacksamhet Isak Johanssons i Franshemmet löfte, nemligen att Hushållet Olaus Svensson i Franshemmet får bygga å utsedd plats på Hestemålens egor, dock med den inskränkning af villkoren som mensklighet och billighete kräfva. Församlingen gillar ej den inskränkta tiden för Byggnades uppsättande inom den 1 Junii, äfvensom att vedbrand och Byggnadsvirke ej får tagas på det Skogrika Hemmanets egor.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

 

År 1843, den 5 Februari. Pag. 115.

Församlingen anmodade Pastor att genom Konungens Befallningshafvandes åtgärd få spaning på Lösdrifvaren Olaus Svensson, sist skattskrifven i Franshemmet, hvars hustru och 3-ne barn stryka Socknen omkring utan hus och hem.

 

År 1843, den 23 April. Pag. 116.

§ 1.  Inför Kyrkorådet hade blifvit kallad Ynglingen Anders Peter Svensson från Sandstorp, hvilken såsom öfvermaga, redan blifvit flere gånger beträdd med snatteri och därföre flere gånger varnad och förmanad af Församlingens Lärare utan all framgång samt Hustrun till Nils Nilsson i Redeby Sörgård, hvilken, oaktadt gossens vidt bekanta vanfräjdade rykte, tillhandladt sig af honom, Anders Peter Svensson, snattat gods, jemte likaledes tillkallade Gossens Föräldrar, Torparen Sven Jansson och dess Hustru Brita Lena Jönsdotter i Sandstorp, hvarvid blott desse sednare, nemligen Föräldrarne, voro tillstädes och emottogo alfvarliga förmaningar till framtida rättelse vid tillsynen af deras förvillade Barn, äfvensom tjenlige bestraffningar för hvad de i detta vigtiga ärende försummat; men hvad de frånvarande angår ålades dessa att åter infinna sig inför Kyrkorådet nästa söndag eller den 30 innevarande April samt för sitt uteblifvande i dag böta hvardera 16 Sk. Banco till Socknens Fattige, hvilka medel Rotmästaren i Roten äger att uttaga och anmodas Arrendatorn Anders Johansson i Skyttlingebäck att muntligen förkunna dem Kyrkorådets beslut.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1843, den 30 April. Pag. 117.

Vid närvarande Kyrkoråds Sammanträde infunno sig Gossen Anders Svensson från Sandstorp och Hustrun Catharina Johansdotter från Redeby Sörgård i afsigft att som näst föregående Kyrko Råds protocoll upplyser undergå förhör och emottaga tjenlige föreställningar. De förekallade förhördes och emottogo varningar samt lofvade bättring för framtiden.

                                                                                               Actum ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

Carl G. Gottfriedz, Anders Johansson, J. Närman, Sven Andersson, Anders Andersson.

 

År 1843, den 24 September. Pag. 125 ff.

På egen begäran och i följd deraf utfärdad kallelse inställde sig inför Kyrkorådet dag som ofvan Rusthållaren Anders Magnus Månsson i Hagrida by samt dess hustru Majastina Pettersdotter, hvilka inför Pastors Embetet beklagat sig öfver hvarandras uppförande, samt förklarat sig vara benägna att åtskiljas och tillspordes parterna vidare inför Kyrkorådet om de ännu vidhöllo denna önskan då mannen, Anders Magnus Månsson, såvida ändrat sin tanka, att han önskade blott Boskillnad men hustrun Majastina Pettersdotter deremot yrkade Laga skiljsmässa. På tillfrågan hvarföre Makarne ej kunde åsämjas efter ett så långvarigt Ägtenskap som 16 år, svarade mannen, att hustrun för 5 år tillbaka öfverlemnade deras gemensamma gosse åt honom att medtagas till Kyrkan, men deremot sjelf besökte Ränneslätt, då mannen till tunga måste sjelf bära gossen fram och åter, samt att hon på sednare tider öfverfallit mannen med hugg och slag, hvilket Jöns Berg i samma by skolat vetat men på tilfrågan derom nekat, samt att hon för cirka 14 år sedan gått till Ekesjö och köpt för 50 Rdr Riksgäld nemligen Vin, Rumm, Socker, Band, Sartun, 100 Öronkammar, dock vill han om så påfordras inskränka antalet af de sednare, samt misshushållning, äfven som hon köpt på eget beråd ett halfstop vin och en finsektad kaka, för att fägna Presterskapet, hvilket hon ansett sig nödsakad att kalla till sig för att stifta sämja mellan makarne.

Härpå svarade hustrun, att hon i afseende på första anklagelsepunkten varit nödsakad att lemna barnet åt mannen alldenstund Husaren för Hagrida glömt nyckelen hemma till sitt matsäcksskrin, och hon i brist på något annat bud varit tvungen, att sjelf gå till Slätten med nyckelen. I afseende på de 50 Rdr så erkände hustrun 30 Rdr, hvilka blifvit använda till kläder åt henne, äfven till en väst åt mannen. För öfrigt ansåg Kyrkorådet anklagelserna af en sådan beskaffenhet, att det ansåg sig vida öfver att deröfver föra Protcoll. Utom hvad nu till Protocollet blifvit fördt, framstod ett vittne, Pigan Lena Sophia Pettersdotter i Ägersjö hvilken erindrade sig, att mannen aldrig varit annat än oresonlig, och att han flere gånger både i fylleri och nyktert tillstånd öfverfallit hustrun med hugg och slag samt ofta nödgat henna taga nattqvarter i uthusen, och dessutom beskyllt hene för otrohet i ägtenskapet, samt tillade att hans moder förbjudit honom att ligga i säng med sin hustru för att ej mer föröka den allt för stora familjen bestående af trenne barn, hvilken befallning Anders Magnus Månsson lydigt hörsammat. På dessa och flere grunder önskar hustrun ovillkorlig Laga skiljsmässa, i hvilket fall Kyrkorådet hänvisar parterna till vederbörlig Domstol.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1843, den 11 Oktober. Pag. 127 o. 128.

§ 1.  Då Ordföranden framställde första frågan om sedligheten inom Församlingen samt vid Kyrkan före och efter Gudstjensterna på Sön- och Helgedagar, saknades de Personer vid Stämman som derpå borde svara, nemligen Sexmän och Rotmästare, hvilka vid sådana tillfällen ej få vara frånvarande utan sjukdomsförfall, vid varning första gången och vite de öfvrige, hvarföre närvarande Socknemännen jemte Ordföranden ville detta offentligen anmärka till framtida efterrättelse, äfven om den oseden anmärktes, att kyrkans effecter, såsom spadar och jernspett, blifvit uttagne och begagnade till främmadt och obehörigt bruk, hvilket hädanefter ej får ske vid tjenstens förlust för den, åt hvilken Kyrkans nycklar blifvit anförtrodde, äfven som det åt honom (kyrkovaktaren) åligger att hålla Kyrkans dörrar under Söckne- och Helgedagar tillbörligen stängde vid samma ansvar; äfven som att Kyrkovaktaren icke får göra något urval af person, då han tillsäger att inmana de ute vandrande skarorna under Gudstjensten.

§ 3.  Foderalet till Socknebudstygen samt Oblatjernet skulle undergå reparation Kyrkovärdarnas åliggande. Socknemännen önskade äfven Brudkronans totala omgörande och beslutade detsamma, likväl med det villkor, att priset först borde bestämmas af Guldsmeden och derefter vid Sockenstämma pröfvas och bör förhöras hos någon Guldsmed i Linköping eller Jönköping huru stor ungefärliga kostnaden kunde blifva. Silfverkannorna skola rengöras. En ny fattigbössa beslöts och skulle Johan Burman om arbetet anlitas. En lykta för vapenhuset beslöts.

 

År 1843, den 11 oktober. Pag. 130.

Undertecknad, som vid Sockenstämman sistledna Maji blef utsedd till Kyrkovärd i Nemndemannen Gustaf Johanssons i Lägernäs ställe, reserverar sig härmedelst och frånsäger mig allt ansvar för den Cassabrist, som vid 1842 års bokslut troddes upptäckas till ett ungefärligt belopp af 33 Rdr 16 Sk. Banco mynt äfvensom för Sven  Janssons i Skogsholmens Lån i Invalid Cassan.

Askeryd Sockenstuga den 11 Oct. 1843.

J. F. Närman.

Undertecknade frikänna Kyrkovärden J. F. Närman från allt deltagande i ofvanbemälte ansvar.

                                                                                                   Ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

Anders Johansson, Gustaf Johansson.

 

År 1844, den 11 Februari. Pag. 137 o. 138.

§ 2.  Häradsskräddaren Spetz, som till Socknestämman blifvit kallad af uppstådt tvifvel, huruvida han kunde hafva full sysselssättning år en dräng, den han införskrifvit ifrån Marbeck Socken, hvars attest Ordföranden på förenämnde grund ej velat acceptera, hade inställt sig och förklarade att han för både sig och honom hade full förtjenst, hvilket Församlingen ej allenast bestridde, utan påstod tillika det förenämnde Härads Skräddare ej fullt vinnlade sig om en förtjenst i sitt yrke; som svarar emot hans egna personliga förmåga, och, ehuru Skräddaren Spetz föreviste sin Fullmagt såsom Härads Skräddare, i kraft hvaraf han tyckes äga en bokstaflig rättighet att hos sig låta skattskrifva så mycket folk han behagar i yrket, tycker dock Församlingen efter föregående upplysning det författningen i detta afseende bör tagas efter Andan och icke efter Bokstafven, alldenstund ärfarenheten visat, att de personer som Spetz förut låtit hos honom sig Skattskrifva till en del qvarstadnat på Socknens lösdrifvare lista; och att sådant förekomma för framtiden har Församlingen försigtigtvis protesterat mot Johan Hultqvists Skattskrifning i förenämnde egenskap, och det i Laga tid, samt återförvist honom till Marbeck; därifrån han blifvit utattesterad.

                                                                                               Actum ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

J. F. Närman, Anders Jacob Hansson, Niklas Johan Andersson.

 

År 1844, den 11 Februari. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll hållet vid Sockne Nämndens sammanträde den 11 Februari 1844.

Till redogörelse till Barnens försummande i afseende på Christendoms undervisningen voro kallade: Sven Jonsson med Hustru i Sandstorp, Peter Johansson med Hustru i Åstugan, Isac Jonsson med Hustru i Nybygget, Enkan Carin Andersdotter i Isaryd, Anders Samuelsson med hustru i Sjöstugan, Anders Lås med hustru i Hörberget och Eva Stina Jonsdotter i Broholm.

Torparen Sven Jonsson i Sandstorp hade utan anmält laga förfall ej hörsammat kallelsen, blir derföre förfallen till inställelse inför Kyrkorådet på Pastors kallelse; men för ohörsamheten ålades han att böta 32 Sk. Banco, och i händelse han dem ej kan prestera i penningar åligger honom att göra 2-ne Dagsvärken till Vedhuggning vid Fattighuset på egen kost. Hustrun enfaldig till sinnes ärhöll ömma föreställningar i afseende på sin 17-årige son, som efter 2-ne improberade Nattwards läsningar ej mer inställer sig hos Pastor i afseendet. Ynglingen som för öfrigt är odygdig ställes under Socknestämmans ompröfning i afseende på hans framtid.

Peter Johansson med Hustru i Åstugan infann sig och emottogo varningar för sina Barns försummelse i afseende på Skolgång; och som det är bevist, att bemälte Föräldrar ingalunda akta några förmaningar, hvarföre den i författningen nämnde tillåtelsen att sjelfve lära sina Barn att läsa mot villkor att låta Examinera dem med Rotens Skolebarn ej kan lämpas på dem; alltså ålägger Socknenämnden Föräldrarne att skicka sina Barn Johanna och Sara Lena till Skolan, som nu är i Roten, vid vite af 32 Sk. Banco, som i brist af tillgång afarbetas med vedhuggning vid Fattighuset, och åligger det Rotemästarne och Nämnden i Roten att förhållandet hos Ordföranden anmäla.

Isac Jonsson med Hustru i Nybygget lofvade att skicka sin Gosse Anders Jacob till Skolan.

Enkan Carin Isacsdotter i Isaryd, utfattig, ålades att på närmaste håll ske kunde insätta sina Barn till Skole undervisning vid påföljd att inställas inför Kyrkorådet.

Anders Samuelsson med Hustru i Sjöstugan ålades att vid vite af 32 Sk. Banco till Skole Cassan eller motsvarande Skoarbete i Fattighuset på egen kost lära sina Barn att läsa hemma intill dess Skolan flyttat närmare.

Anders Lås i Hörberget ålades att lära sina Barn att läsa hemma till dess Skolan flyttas närmare och det vid vite af 2-ne Dagars vedhuggning vid Fattighuset på egen kost.

Pigan Eva Stina Jonsdotter, hvars elfvaårige Son Carl Aron ej bevisligen bevistat något Husförhör, ålägges att lära honom läsa, eller som Gossen för det närvarande befinner sig hos Modrens Syster i Hakarps Församling, från Prästerskapet därstädes med görligaste första anskaffa bevis att Gossen öfvas i sina Christendomsstycken vid vite af 32 Sk. Banco som i brist på tillgång med arbete aftjenas på anvist ställe nästkommande sommar, och taxerades vitet till 3-ne Qvinfolks Dagsverken eller beting.

Rotmästarne åläggas vid ansvar att inberätta till vederbörande huru vida detta Protocoll verkställes.

                                                                                               S J. Hedborn

 

År 1844, den 10 Mars. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll, hållit vid Socknenämndens sammanträde Söndagen den 10 mars 1844.

Smed Drängen Carl Johan Johansson, som en tid vistats hos Gårdssmeden Adolph Blomqvist föreständigas att sig ur Församlingen begifva till den Församling, der han är Skattskrifven.

Drängen Samuel Petersson från Bordsjö Qvarn föreständigades att antingen förblifva i sin lagstadda tjenst, eller också skaffa sig annat laga försvar vid den påföljd som Kongl. Förordningen af den 29 Junij 1833 stadgar för försvarslöse personer. Vid tillfället då ynglingen framkallades och tilltaltes framträdde hans moder Carin Nilsdotter med förolämpande tillmälen mot Ordföranden och dess hus.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

 

År 1844 den 17 Mars. Volym  K III a 1. Opag.

§ 2.  Greta Andersdotter i Lyckan erhöll ytterligare föreställningar för försummad barnuppfostran och för det att hon låter bruka sig till ett föraktligt medel att skaffa brännvin åt liderligt folk.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                          Pastor

 

År 1844, den 17 Mars.Volym K I a 7. Pag. 141.

§ 2.  Drängen Anders Emanuel Jansson, hvilken en längre tid vistats i Hagrida by, inställde sig vid sockenstämman, och påstod sig vara skattskrifven hos Bonden Anders Andersson i V. Elfsjö och Bjälbo socken; och föreständigades af Sockenstämman att begifva sig till skattskrifningsorten med görligaste första till undvikande af stadgadt ansvar samt obehaget, att genom Kronobetjeningens handräckning blifva ditförd.

§ 3.  Rotmästaren i Redeby Rote anmälte en person vid namn Gustaf Bergman, hvilken fastän utan andra tillflygts orter för sitt nattherberge, än stall och andra uthus ej kan förmås att öfvergifva Askeryds Församling och en lösaktig qvinna. Sockenstämmans Ledamöter beslöto att begära Kronobetjeningens handräckning att affordra honom till Ekesjö Socken, samt affordra fattigvården derstädes forslingskostnaden.

§ 5.  Vid den ringning, som hvarje dag kommer att ske för Högstsalig Hans Maj:t Carl XIV Johan, beslöt Församlingen att med storklockan endast förrätta ringningen med klämtande på samma sätt och lika fort, som ringning sker, men de smärre ringas medelst trampning. Det förstås, att vanlig klämtning föregår ringningen, hvilket äfven sker med storklockan, De, som om Söndagarne förrätta denna ringning, förrättar äfven sammanringning. Den så kallade Kongringningen börjas klockan 12 äfven om Söndagarne, oansedt Gudstjensten ej vid den tiden skulle vara slutad. Hvarje ringlag ansvarar för klockornas varsamma handterande. Socken-Byggmästaren anmodades att genast och framdeles undersöka om Klockorna äro i ordentligt skick.

§ 6.  Organisten och Klockaren C. J. Carlsson aflade inför Socken Stämman Tro- och Huldhets-Eden  till vår nu Allernådigste Konung Oscar I, efter det Formulaire, som blifver i Nåder påbudet.

                                                                                               Actum ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

 

År 1844, den 24 Mars.Volym K I a 7. Pag. 141 o. 142.

§ 2.  Vid Sockenstämman upplystes att svagsinta pigan Gustafva Nilsdotter ej mer utan våda kan herbergeras i Fattighuset, ej heller på något annat ställe inom Församlingen, alldenstund hon förråder, dels hämndbegär mot hvar och en som förmanar henne till stillhet, i synnerhet mot Sköterskan, hvilken hon hotat under sömnen afdagataga; dels derigenom att hon ovarsamt umgås med elden synnerligast nattetid då hon endast vakar under det andra sofver.

 

År 1844, den 21 April. Volym K III a 1. Opag.

Inför Kyrkorådet var kallad inhysesmannen Sven Jansson i Sandstorp för att förehållas försummad tillsyn öfver sin vanartige son, men var af sjukdom hindrad att inställa sig.

                                                                                               S. J. Hedborn

                                                                                                        P. L.

 

År 1844, den 16 Juni. Volym K I a 7. Pag. 149 o. 150.

§ 2.  Enligt särskilt utfärdad kallelse hade Ynglingen Anders Svensson från Sandstorp tillika med dess Fader Sven Jansson därsammastädes infunnit sig.

Ordföranden uppgaf det bemälte Anders Svensson i 2-ne år, nemligen åren 1842 och 1843 besökt Pastor för att bereda sig till den Heliga Nattvardens begående, samt under Terminerna för denna beredelse deltagit i undervisningen vid bägge årens Nattvardsungdom, men ej allenast blifvit underkänd i afseende på Christendomskunskaper, utan äfven för sitt omoraliska uppförande i samhället skiljd från sistbemälte Nattvardsungdom, samt att han likstämmigt med den sturskhet, han sistbemälte år visade sin Lärare, oaktat alla kallelser uteblifvit från alla beredelsetillfällen till den Heliga Nattvarden, så att han innevarande år ej befunnit sig bland Nattvardsungdomen och att han visat det hvarken Lärare eller Föräldrar mera kunna förmå honom till en Christlig hörsamhet. Så väl Kyrkorådets Protocoller under hans förfelade Nattvardsläsning som åtskilliga rykten efter denna tiden bevittna sanningen af Ordförandens anmälan. Församlingen bekymrad öfver alla dessa omständigheter, och öm om ynglingens framtid ville vidtala Pastors Adjuncten Herr Magister Svenerz att mot ett skäligt arfvode af Schole Cassan åtaga sig dess undervisning i Christdendoms Kunskap och moralitet, och ålägger ynglingens Fader att, därest sonen skulle uteblifva från undervisningen, sjelf framföra honom till Prästegården eller Sockenstugan, hvarje dag som Läraren förelägger vid påföljd, att i annat fall Kyrkorådet bestämmer ett tillbörligt vite för försummelsen.

Sålunda föredragit, beslutadt och justeradt intyga

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

Carl G. Gottfriedz, Anders Johansson,

Johan Andersson, Nils Pärsson.

 

År  1844, den 16 Juni. Volym K III a 1. Opag.

§ 1.  Ynglingen Johan Paul Andersson i Assjö Qvarn infann sig på kallelse och emottog föreställningar för Lögner och ett ovärdigt begående af Herrens Heliga Nattvard.

 

År 1844, den 23 Juni. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll hållet vid Socken Nämndens sammanträde den 23 Junii 1844.

Inför Socken Nämnden voro kallade Smeden Adolph Blomqvist, Ynglingen Johan Paul Andersson i Assjö Qvarn och Drängen Gustaf Johansson i Askeryd, hvilka utom Johan Paul Andersson, voro tillstädes. Drängen Gustaf Andersson på Askeryd hördes, huruvida han ofvetat det inbrott som skett i Brokafall den 8 Maji 1844, hvilket han sade sig ofvetat, och fick derpå göra afträde. För Johan Paul Anderssons utblifvande böte han 32 Sk. Banco, äfven som han ålägges att hvarje gång Småbarnen förhöras af Församlingens extra ordinarie Lärare, Mag. Svenerz, infinna sig på tid och ställe, som föreskrifves för att undervisas i sina Christendomsstycken.

Adolph Blomqvist framkallades för att höras i afseende på den beskyllning Johan Paul Andersson honom gjort i sin bekännelse inför Sockne Nämnden, såsom medbrottslig i det af den sednare erkända våldet å Ledstängerna på Redeby mark och Äsevads vägstycke. Adolph Blomqvist berättade, det han gick ifrån Redeby vid pass, då det var nedskumt, och att han under vandringen bemärkte våldet vara skedt, men nekade sig deruti hafva deltagit, ej heller hade han sett Johan Paul Andersson göra det våld, han erkänt, ehuru de voro i samma sällskap, äfven som han erkände sig hafva gjort sällskap med Johan Paul till Assjö Sörgård, dit vandringsmännen anländt ungefär kl. 1 på natten, efter Drängarne Johannes Johanssons och Johan August Jacobssons intygande. På tillfrågan om de varit inne någonstädes under vägen, svarade Blomqvist, nej.

För att så vidt som möjligt förekomma oordningar i den delen af Redeby rote som gränsar närmast kyrkan, finner Socken Nämnden nödigt att tillsätta en ordningsman i den så kallade kyrkoläsroten och utsågs dertill Mjölnaren Peter Danielsson i Bordsjö Qvarn.

                                                                                          Ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

Carl Gottfriedz, Nikolaus Johan Andersson,

Nils Swäns Son.

 

År 1844, den 4 Augusti. Volym K I a 7. Pag. 152.

§ 2.  I afseende på officiel anmälan det Herr J.A. Åstrand på Ed den 17 sistledne Junii fångat sex stycken Wargungar vid skogsrensningen beslöte Socknemännen att Rotemästarne i hvar sin Rote af Församlingens Ydredel skulle enligt förutgående Socknestämmo beslut uppbära af hvarje Matlag de medel som i Socknestämmo Protocollet äro beslutne, hvilket vederbörande till efterrättelse länder.(?)

 

År 1844, den 29 September. Volym K I a 7. Pag. 155.

Som Fattigsköterskan Maja Magnidotter flyttat från Fattighuset och någon ordinarie Sköterska ej kan antagas förr än nästinstundande Ordinarie Sockenstämma, alltså finner Församlingen skäligt att tillförordna Pigan Maja Stina Samuelsdotter från Redeby på behaglig tid, såsom den enda sökanden till den lediga platsen, och må det sedermera bero på hennes skicklighet och goda uppförande, huruvida hon vid tillsättningen blifver af vederbörande ihågkommen.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                                   P. L.

 

År 1844, den 25 Oktober.Volym K I a 7. Pag. 154 ff.

§ 2.  I afseende på sedligheten var intet annat att anmerka än den olyckliga benägenheten hos några få uslingar som knappt hafva dagligt bröd, att likväl förskaffa sig brännvin till öfverflöd, hvilket aldrig likväl kunde hända, så framt egennyttan hos dem som hafva brännvinsförråder ej vore så stark, att den går uslingarnes önskan till mötes. Församlingen som länge beklagat sig öfver detta förhållande får härmedelst uppmana hvarje vederbörande säljare till eftersinning, huruvida det är christligt eller ej att för egen vinning plundra oförståndet?

§ 10.  Ordföranden, som bevistat S. M. Adjuncten C. J. Svenerz undervisningar för Församlingens barn har funnit anledning att göra rättvisa åt hans ovanliga nit och undervisningsgåfvor, derigenom att man vid Sockenstämman nämner detta offentligen, ej för att insinuera någon annan belöning än den han äger i sitt samvete, men för att göra Församlingen uppmärksam på en Lärares mödor som för detta ändamål använder halfva Söckneveckan och det ej blott för att lära barnen läsa utan äfven att uppodla deras förnuft, häraf frukterna redan äro verkeligen synbara.

Å Pastors Embetets vägnar.

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1845, den 19 Maj. Volym K I a 7. Pag. 164 o. 165.

§ 2.  I afseende på Sedligheteten och Ordningen inom Församlingen var intet att anmärka; dock anmälte Rotmästaren för Lönhults Rote, det en olaga inflyttning skedt på Stora Lönhults Södergårds ägor, nemligen Samuel Larsson med Hustru från Ingatorps Socken, hvilket Hushåll Jordägaren åligger tillbakavisa till Skattskrifningsorten eller ock för detsamma på dess lifstid ansvara.

§ 9.  Som de fläste af Församlingens Byvägar äro så förfallne, att de nästan äro ofarbara, så beslöts att de skulle sättas i godt och farbart stånd redan innevarande Sommar, 5 alnar breda och utsågs vid sockenstämman en Vägsyn af 3-ne Män för 3 år, hvilka årligen vid den allmänna Vägsynen dem besigtiga och till Ordföranden för Synenämndet Syningsrapport ingifva; och valdes till Syningsmän för de första 3 åren Sockenbyggmästaren Lars Peter Johansson i Wästra Oroen, Peter Petersson i Wästorp och Anders Jacob Hansson i Eldstorp. Skulle vederbörande Väghållningsskyldiga sina åligganden i afseendet underlåta, så kommer Församlingen att begära Konungens Befallningshafvandes stadfästelse af detta Protocoll med executiv kraft och verkan.

                                                                                               S. J. Hedborn

Besvärsanvisning efter Domkapitlets utgifna formulaire uppläst tillika med Protocollet, intyga Askeryds Sacristia den 1 Juni 1845.

                                                                                          Carl Joh. Svenerz

 

År 1845, den 15 Juni. Volym K I a 7. Pag. 169.

På tillfrågan af Byggmästaren Lars Peter Johansson i Oroen huruvida Församlingen ville låta omrödfärga Characters byggningen vid Assjö Prestegård, under samma tid som Norra Boden derstädes kommer att omstrykas svarade Församlingen Ja!

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          Carl Joh. Svenerz

                                                                                               S. M. Adj.

Å Församlingens vägnar:

Anders Pettersson i Lägernäs, Anders Jönsson i Spelhester.

 

År 1845, den 3 Augusti. Volym K I a 7. Pag. 170.

Församlingen beslöt, att svagsinta Pigan, Fattighjonet Maja Stina Olofsdotter från Fällestugan i denna Församling, skulle afsändas till Jönköpings Läns Lazarett till profkurs undergående, med hemställande till Höglofliga Directionen om ej bemälte Patient, som förut undergått profkur, kunde få inlösas på Wadstena Hospital; då härtill kommer, att ingen i Församlingen vill ansvara derför, att ingen våda kan uppkomma af dess galenskap, synnerligast, som den så ofta återkommer, och anförtrodde Sockenstämmans Ledamöter åt Ordföranden att företaga åtgärder enligt stadgade instructioner.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

 

År 1845, den 17 Augusti. Volym K I a. 7. Pag. 171 o. 172.

§ 2.  Emot Fattigsköterskan Maja Stina Samuelsdotter i Fattighuset förekom följande omständigheter:

1-mo. Ett par behållna Ullstrumpor af Pigan Annickas qvarlåtenskap hafva blifvit befundna i bruk hos Fattigsköterskan. För strumporna nekade den anklagade.

2-do. En behållen Bråpanna af Jern af samma qvarlåtenskap saknas likaledes. Den anklagade påstår, att denna finnes qvar i Fattighuset till gemensamt bruk. Dertill nekade Fattighjonen.

3-je. Annickas Kjortel som skulle tillfalla Maja i Lunden har blifvit afklippt och kjortelen igensydd. Den anklagade nekade för gerningen.

4-te. Vid Auctionstillfället efter Maja i Bolviken saknade Fattigföreståndaren Renqvist ett Lakan, hvilket han då efterfrågade men fick det svar af Sköterskan att det ej fanns. Att Sköterskan tagit det erkände hon nu.

5-te. Af de 4 Kappar Potäter som Östman planterade och som voro växtliga, och borde gifva god skörd, bortplockades de bästa i den Tunna, hvaraf de blefvo af Maja Magnidotter förvarade i jorden. Ögonvittnen finnas som såg när Sköterskan ref dylika till Pannekakemjöl men sågo aldrig att Östman erhöll några större Potäter ej heller fick han någon del af Pannekakan.

6-to. Vid Auctionen efter Maja i Bolviken blef ej heller försåld en Fjäderkudde, som hon säges hafva egt. Fattigföreståndarne vidkändes att de lemnat samma Kudde osåld till Majas i Lunden behof men denna har icke fått bruka  honom. Att den blifvit undangömd af Sköterskan intygas af Fattighjonen.

7-de. Med Gubben Östman har man så sedt hushållas, att han lemnat Gryn till sin Soppa, men då den blifvit anrättad icke funnit ett gryn i densamma. Bevis på hennes uppförande i öfrigt må tjena följande: När hennes ilska utbryter öfvergår den till vanvett, då Eder och Svordomar till de Fattiges förskräckelse både högljudt och länge höres af hennes mun.

Fattigsköterskan afsade sig sysslan.

Ofvanstående ransakning skedde i Socknemännens närvaro som bevittnas af

                                                                                               S. J. Hedborn

Carl G. Gottfriedz, Jonas Ad. Hansson,

Anders Jacob Hansson.

 

År 1845, den 21 September. Volym K III a 1. Opaginerad.

Protocoll, hållet inför Kyrkorådet och Sockne Nämnden den 21 September 1845.

Hjonelagen Jonas Jönsson med dess Hustru Maria Johansdotter samt Jonas Jonsson med dess Hustru Eleonora Charlotta Olofsdotter, hvilka utgöra föräldrar och barn, alla boende i Hagrida Husartorp, voro inkallade inför Kyrkoråd och Socknenämnd i afseende på inbördes misshälligheter och våldsamt uppförande, och infunno sig endast Jonas Jonsson och dess Hustru, men Jonas Jönsson och dess Hustru voro frånvarande, på anmälte skäl, hvilka Ledamöterna gillade. Jonas Jonsson erhöll föreställningar för sitt ohemula uppförande emot sina föräldrar och utlofvade förbättring, hvarföre Kyrkorådet och Socknenämnden för dess räkning ville låta saken för denna gången falla; vederbörande Kronobetjening dock obetaget att vid verldslig domstol, hvartill den egentligen tyckes höra, göra den anhängig. Och må Jonas Jönsson och dess Hustru Maria Johansdotter framdeles kallas, då Son och Sonhustru böra vara närvarande.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

Anders Jönsson, J. F. Närman, Johan Anders Son.

 

År 1845, den 22 Oktober. Volym K I a 7. Pag. 174 ff.

§ 6.  I afseende på Byavägarne fattades följande beslut:

1-o. Hvarje Hemansägare i mohn af hvar sin Hemmansdel ålägges, att,  öfver Byens eller gårdens eller utjordens ägor upprödja och iståndsätta vägarne till Kyrka och Qvarn, så att de blifva farbara och icke under 4 alnar breda, rengjorde från ståtstenar och grusade, hvilket bör vara färdiggjordt inom den 1-ste nästkommande October, vid vite 3 Rdr 16 Sk. Banco, som tillfaller Fattigcassan.

2-do. Syningsmännen böra sedermera hvarje år före midsommer företaga Syn å berörde vägar, och genast derefter till Ordföranden för Socken Nämnden afgifva berättelse om förhållandet, vid dem hvardera förelagdt vite af Två Riksdaler Banco till förberörde Cassa.

3-o. Om någon väglottshållare underlåter fullgöra sin Skyldighet i detta mål, eller sedan icke årligen förbättra och underhålla berörde vägar, må Syningsmännen äga rättighet att på den tredskandes bekostnad för lega låta verkställa det ogjorda arbetet inom 14-ton dagar, derefter då ny syn bör verkställas.

4-o. 2-ne Söndagar efter hvarandra före den vecka Synen kommer att ske äga Syningsmännen densamma å predikstolen kungöra, på det väglottsägarne må kunna infinna sig och uppgifva hvar sina lotter samt sin rätt bevaka.

5-o. De brister som vid Synen förefinnas skola Syningsmännen från predikstolen tillkännagifva å Söndagen näst efter Syneförrättningen.

6-o. På det detta Beslut må vinna laga kraft och verkan må det till Stadfästelse till vederbörlig auctoritet ingifvas för att executivt kunna utverka blifvande böter.

§ 10.  Enligt Sockenstämmobeslutet den 19 sistlidne Maji, § 12, hafva fattigföreståndarne ej fullgjordt sitt åliggande i redovisningsväg, nemligen upprättadt Special öfver uppbörd och utgifter, hvilket bör ske hädanefter, och bör bemälte Special lika med Kyrkans räkenskaper underkastas de valde revisorernes granskning.

 

År 1845, den 9 November. Volym K I a 7.  Pag. 177.

§ 1.  Till Fattigsköterska antogs ad interim Pigan Sara Maja Johansdotter i Elfverstorp, som eger att genast inflytta i Fattighuset.

§ 2.  Till Ledamöter i Skoldirectionen i de afgångne Johannes Jonssons och Bokhållare Sevéns ställe valdes i Västorps rote Peter Persson d.ä. i Västorp och Johannes Petersson i Lägernäs för Lägernäs rote, och åligger desse som alla de andre Ledamöterne inom Skoldirectionen att åtminstone en gång under terminen hvar och en inom sin rote besöka Skolan och närvara vid examina.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1845, den 23 November. Volym K I a 7.  Pag 177 o . 178.

§ 1.  Till behjertande af den nöd som missvexten förorsakat  i Uppland, Westmanland och en del af Södermanland hade Ordföranden genom tvenne gånger från Predikstolen afkunnad Kungörelse kallat Församlingens ledamöter af båda Häradsdelarne, Norra Wedbo och Ydre, till Extra Sockenstämma dag som ofvan, för att höra Församlingen, huruvida densamma ville i likhet med närgränsande Församlingar biträda till de omnämnde olyckliga provinsernas undsättning, då propositionen möttes med enhälligt bifall, och beslöt Församlingen det 32 Sk. Banco till besagde ändamål skulle utgöras af hvarje förmedladt Hemman, hvarföre Stamböcker skulle utgå till hvarje Församlingens rote, för att öppna tillfälle äfven för Torpare och Tjenstehjon att efter råd och lägenhet meddela sin skärf.

§ 3.  Gossen Carl Johan Svensson i Hesterslid, son till aflidne Sven Abrahamsson, hvilkens christendomskunskap blifvit fördröjd, genom naturfel, nemligen hörslens och talgåfvornes, men hvilka organer nu blifvit förbättrade, skulle för att kunna begagna Skolan erhålla 6 Rdr 32 Sk. Banco ur Skolcassan till beklädning, som Fattigföreståndarne äga att föranstalta; hvarjemte Pastor och Coministern i Församlingen åse hvardera 8 Skålpund Råg till hans underhåll under tiden.

 

År 1845, den 17 December. Volym K I a 7.  Pag. 179.

Som den Pension hvilken vid sistledne Anders Mässo Sockenstämma beviljades f.d. Klockaren Carl Persson i Smugefall, 3 Rdr 16 Sk. Banco skulle utgöra för mycken bråkräkning på de mindre Hemmansdelarne, i händelse den skulle årligen indrifvas; alltså beslöte Pastor och Kyrkovärdarne det summan förskottsvis skulle tagas ur Kyrkocassan vid andra utdelningen på 2-ne år, hvarefter den af Församlingen indrifves till Kyrkocassans godtgörande.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

 

År 1846, den 4 Januari. Volym K I a 7.  Pag. 179.

§ 1.  Församlingen kunde ej bifalla Bredestads Församlings petition i afseende på förening Pastoratets socknar emellan om en gemensam Skollärare, emedan i händelse af en ambulatorisk Skola roteantalet antingen skulle förökas eller ock hela Pastoratet kunde i framtiden åläggas att löna 2-ne Skollärare; hvilket blefve ett onus för Askeryd Församling, hvars Skola redan är reglerad för en enda Skollärarebeställning.

 

År 1846, den 25 Januari. Volym K I a 7.  Pag. 180 o. 181.

Ordföranden hade inlyst Församlingen tillika med Skoldirectionen för att complettera antalet i denna sednare då valet föll på Israel Andersson i Hälla som efterträdare till aflidne Nils Perssons i Bordsjö ställe, samt dels att bestämma Skolans gång under tillförordnade Skol- Läraren Israel Allins frånvaro såsom ännu oexaminerad Elev i Folkskole Lärare Seminarium, och som Allin ej kunnat skaffa någon tjenlig Substitut så åtog sig Pastors Adjuncten Herr Magister Svenerz att under hela den tid han här kommer att vistas nemligen under Allins frånvaro förestå Skolan åtminstone 2-ne dagar i veckan, men med det villkor att Skolan under tiden blifver Stationär i Socknestugans local, hvilket förslag af Socknestämmans ledamöter tillika med Skol-Directionen gillades, och ega Magister Svenerz och mernämnde tillförordnade Skol-Lärare Allin öfverenskomma om vedergällningen.                                                            Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

 

År 1846, den 8 Februari. Volym K I a 7.  Pag. 182 o. 183.

§ 2.  Som Församlingen eger en för längre tid sedan organiserad Förlikningscommitté så föreslog Ordföranden enligt 2 ½ 2. mom af mera nämnde Höga Författning, att nämnde Committé till Communalbestyrens förenkling kunde sammanslås med Socknenämnden, hvilket Församlingen gillade. Och skulle en Committé bildas till uppgörande af ett Reglemente rörande den del af Nämndens bestyr, som tillkommer förlikning parter emellan. Och utsåg Socknestämman till Ledamöter i nämnde  Committé Herr Camrer Gottfriedz i Fridhem, Lars Peter Johansson i V. Oroen, Anders Johansson i Ägersjö och Jonas Adolf Hansson i Eldstorp med Herr Inspector Carlsson till Ordförande. Och bör detta Reglemente vara färdigt att föredragas för Församlingen inom Mars månads slut.

§ 3.  Församlingen beslöt att genom Sockenbyggmästaren Lars Peter Johansson i V. Oroen inköpa 5 á 600 Stångmål Takspån till framtida reparationer å Kyrkotaket af det förlag som deraf finnes vid Svinhults Kyrka med villkor att Spånen får hemtas efter behof och betalas partivis, allt efter afhemtningen, nemligen inom slutet af nästa vinter.

 

År 1846, den 1 Mars. Volym K I a 7.  Pag. 187 ff.

År 1846, den 1 Mars sammanträdde undertecknade Committerade enligt Sockenstämmobeslut af den 8 sistledne Februari för att upprätta Stadgar för den Förlikningscommitté, som är bildad inom Askeryd Socken, och hafva Committerade öfverlagt och beslutat, som följer:

§ 1.  Förlikningscommitténs ändamål är: att, genom vänliga och allvarliga föreställningar, allt efter sakens beskaffenhet, söka förlika de personer, som uttagit, och de personer som erhållit stämning till tinget, i sådane mål, som ej räkans till Brottsmål, för att såmedelst söka förhindra onödiga Rättegångars anställande, dryga rättegångskostnaders utgifvande och dermed förenad tidsspillan.

§ 2.  Till söndagen före hvarje Tings början, då Förlikningscommittén alltid sammanträder, inlyses alla Parter och vittnen i de mål som kunna vara instämde, då Socknens tjenstgörande Nämndeman skall sig infinna och till Ordföranden i Förlikningscommittén framlemna Stämningslistan, derefter målen i den ordning de äro derå antecknade, skola företagas och afgöras; då äfven hvarje mål den utfärdade Stämningen af Svarandeparten skall företes.

§ 3.  Infinner sig en Socknens Nämndeman, eller uraktlåter han tillställa Ordföranden i Förlikningscommittén Stämningslistan vid det i 2-dra § omnämnda sammanträdet, böte han derföre 16 Sk. Banco; målen skola ändå företagas till förlikning på de tillstädes varande Parternas anmälan i den ordning detta sker.

§ 4.  Infinna sig ej Parter och Vittnen vid sammanträde, efter pålysning, utan laga förfall, böte hvardera af Parterna 16 Sk. Banco och hvardera af vittnen, om något mål genom deras uteblifvande ej kan förlikas, 12 Sk. Banco.

§ 5.  Hvarje mål antecknas i korthet uti Förlikningscommittéens Protocollsbok, och då förlikning eger rum, intages den i sin helhet. Hvilken af Parterna som begär utdrag af Förlikningscommittéens Protocoll erhåller detsamma utan lösen. Inga vittnen erhålla ersättning för deras inställelse för Förlikningscommittéen.

§ 6.  Som edgång vid Förlikningscommittéen icke eger rum, skola såväl Parter som isynnerhet Vittnen förmanas af Ordföranden att  på ”heder och samvete” tala sanning med erindran om det de hafva att anföra, antecknas, på det de vid Domstol ej må återkalla det, utan detsamma kunna beediga.

§ 7.  Förlikningscommittéens sammanträden hålles alltid i något af Sockenstugans rum, der endast de, som äro kallade, hafva tillträde, till undvikande af onödig folksamling och nyfikenhet.

§ 8.  Skulle Ordföranden af laga förfall vara hindrad att öfvervara sammanträde, utväljer de tillstädesvarande Ledamöterne ibland sig, genom lottning, Ordförande för tillfället. Uteblifver Ledamot eller ock Ordförande, utan laga förfall, förfares dermed, som Kongl. Majestäts Nådiga Förordning om Socknenämnder i afseende på uteblifvande Nämnd derom föreskrifver.

§ 9.  De till äfventyrs blifvande böter uttages af Rotmästarne, hvar i in rote, och tillfalla desssa böter Församlingens Fattigcassa; vid bristande tillgång skola böterna aftjenas med arbete vid Fattigvården på lika sätt som Kongl Majestäts Nådiga Förordning om Socknenämnder af den 29 Augusti 1843 i afseende på böter ålägger.

§ 10.  Dessa Stadgar underställes Församlingen å allmän Sockenstämma att antaga eller förkasta; antagas de, och beslutet derom ej blifver öfverklagadt, skola de blifva gällande från den dag detsamma vunnit laga kraft.

Dag som ofvan

C. J. Carlsson,

C. J. Gottfriedz, Anders Johansson, Jonas Ad. Hansson, Lars Peter Johansson.

År 1846 den 29 Mars blefvo ofvanstående Stadgar å Extra Sockenstämma uppläste och af Församlingen till efterlefnad gillade och antagne.

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

Isac Johansson, Petter Pettersson, J. F. Närman.

Uppläst i Askeryds Kyrka den 13 April 1846 af C. J. Kocken.

 

År 1846, den 28 Maj. Volym K I a 7.  Pag. 192.

§ 8.  Ordföranden framställde en flera gånger yppad fråga om inrättningen af ett gemensamt arbetshus för Församlingens husvilla och behöfvande tjenstbara personer, hvilka ej kunna hafva anspråk på egenteligen så kallad fattigdel, men hvilka genom tillbörlig inspection kunde i det närmaste förtjena sitt uppehälle, och hvarigenom Församlingen kunde befrias från den förlägenhet som ofta rönes i afseende på Husvilla och Nödställde personer, och beslöt Församlingen på grund häraf att ett sådant arbetshus skulle inrättas, så vida som Byggnadsplan kunde erhållas och anhöll Församlingen hos Herr Kamrer Gottfriedz på Fridhem det han ville anmäla angelägenheten för sin Principal Hans Excellence m.m. Grefve Gustaf Trolle Bonde, och ville Ordföranden jemväl för samma Herre densamma referera och förorda.

§ 9.  Församlingen beslöt, att värnlösa barnet Johanna Augusta från Sågstugan under Assjö prestegård, 6 år gammal, skulle utaccorderas på Fattigcassans bekostnad till underhåll och omvårdnad, och skulle hon dessförinnan af Fattigmedlen behörigen uppklädas.

                                                    CONTRACT.

Flickan Johanna Augusta Jaensdotter från Sågstugan under Assjö Prestegård, utbjöds ensligt Sockenstämmoprotocollet af den 28 Maji 1846 till underhåll, uppfostran och vård på 3 års tid räknadt från den 1-sta Julii d.å. till samma dag 1849 mot följande villkor:

1-ma. Utbetalas ur Fattigcassan 4 Rdr Banco till uppsatsen af första beklädningen.

2-do. Åligger det fosterföräldrarne försörja henne med mat och kläder, lära henne innanläsning och goda seder samt så mycket af handaslöjder, som hennes ålder tillåter, lära henne Morgon- och Aftonböner samt Bordsböner genom daglig öfning, tidigt vänja henne vid kyrkogång och med ett ord hålla henne såsom eget barn.

3-io. Skulle fosterföräldrarne brista uti ett eller annat af dessa åligganden eller endera af hjonelaget skulle med döden afgå, eller detsamma flytta ut Församlingen, eger Församlingens ledamöter att kontraktet uppsäga före den utsatta tiden, och bör barnet såväl i detta fall, som vid de 3-ne årens slut återlemnas till Församlingen försvarligen uppklädt.

4-to. Af det uppfostringsarfvode, som Fattigcassan bekostar, utbetalas hälften hvarje halfår, hvartill tjenligaste tiden tyckes vara vid de stora fattigutdelningarne, då en af fosterföräldrarne bör medhafva barnet, hvilken uppfostringshjelp bestämdes för hvarje år enligt minsta anbudet till 13 Rdr 16 Sk. Banco, och stannade Hustrun Stina Amundsdotter i Bäckhemmet å egne och sin mans vägnar för omförmäldte anbud och iklädde sig de skyldigheter, som Contractet föreskrifvit, med förbehåll att i händelse missväxt eller annan stor olyckshändelse skulle inträffa på Torpet, fosterföräldrarne skulle ega rättighet att efter 1 års förlopp och 3 månaders uppsägningstid kontraktet uppsäga.

Sålunda öfverenskommet och beslutadt, som skedde i Sockenstugan den 22 Junii 1846.

                                                                                 S. J. Hedborn

J. F. Närman, Jonas Ad. Hansson,

Niclas Joh. Andersson.

Med förestående Contract förklarar jag mig å egne och min mans vägnar nöjd, försäkras dag som ofvan.

Stina Amundsdotter.

Med hand på papperet

 

År 1846. , den 24 Juni. Volym K I a 7. Pag. 196.

Som inom fatalietiden ingen Sökande till den i Församlingen lediga Skolsysslan anmält sig så beslöt Styrelsen det ny annonce skulle införas i Post- och Inrikes-Tidningen, och som Skolan under tiden likväl bör fortfara och S. M. Adjuncten C, J. Svenerz, hvilken i flere månader bestridt undervisningen ville dermed ännu fortfara, men som tillika tjenstgörande prest ej genom Skolans cirkulation kunde aflägsna sig för långt ifrån sin Station och egentliga Embetskrets alltså beslöt Skol-Styrelsen, det Skolan under vacancen skulle erhålla en fast karactär och dess station blifva Sockenstugan.

Sålunda beslutadt, justeradt och godkändt intyga å Skol-Styrelsens vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1846, den 12 Juli. Volym K I a 7.  Pag. 198.

§ 3.  Socknestämmans Ledamöter ville medgifva, att Likkistan till afledna Pigan Greta Andersdotter i Lyckan finge bekostas af Fattigcassan för det bestämda priset.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1846, den 26 Oktober. Volym K I a 7.  Pag. 203.

§ 4.  Fråga framställdes, huruvida Magister Svenerz hvilken hela tiden under den tillförordnade Skollärarens bortovaro bestridt skollärarekallet och dermed ännu fortfar med allmänt erkändt nit och skicklighet kunde för sin tjenstetid få räkna sig till godo den för Skolläraren stipulerade lönen? Hvarvid alla Socknestämmans Ledamöter instämde i ett enhälligt Ja!

 

År 1846, den 6 December. Volym K I a 7.  Pag. 205.

§ 3.  Enligt pålysning från Predikstolen i dag upptog Församlingen en ömmande anmälan af Torparen Johannes Andersson i Åsen under Edhult, hvilken genom eldsvåda natten emellan den 29 – 30 sistledne November förlorade ej allenast sin stugbyggnad, som är brandförsäkrad i Länets brandförsäkringsverk, utan äfven all sin oförsäkrade lösegendom, bestående af lifvets oumbärligaste nödtorfter, och beslöts, det en Stambok till hans understöd skulle få upprättas, och skulle det få bero af honom att antingen sjelf få uppbära de frivilliga gåfvor, som barmhertigheten åser åt hans nakna hushåll, eller anförtro denna uppbörd åt Församlingens Rotmästare, med recommendation till hvarje medlidsam och ännu lyckligare lottad medmänniska än han.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1847, den 31 Januari. Volym K III a 1. Opag.

Som Församlingen oagtadt Ordförandens bemödande ännu ej kunnat erhålla en Ordinarie Skollärare från Seminarierna, och som Skolan måst antaga en stationär Caractär, derföre att pastors medhjelpare med sin Principals och Församlingens begifvande åtagit sig att Läraresysslan bestrida utan att kunna Rotvis besagde syssla förrätta, och de mäst aflägsne boende Barnen såsom på Ydresidan genom förenämnde anstaltande ej kunnat begagna sig af undervisningarne, men på det att denna brist må blifva afhjelpt, så beslöt nu Skoldirectionen, att Pastors Adjuncten Herr C. J. Svenerz med dess och Ordförandens efvensom Församlingens medgifvande skulle ensam ansvara för hela Folkskoleundervisningen i Församlingen på så sätt, att Svenerz personligen bestrider undervisningen i den stationära delen af Skolan, nemligen i Socknestugan, 6 á 7 månader om året, så länge han här vistas nemligen eller till dess utexaminerad Seminarist med antaglige betyg sig anmäler, samt antager till Substitut i den flyttbara delen af Skolan eller Ydresidan afskedade Dragonen C. E. Hultgren, hvilken åtager sig undervisningen 4 månader om året, som svarar mot denna Socknedels folkmängd, relatift till den större delen af Församlingen i Jönköpings Län, mot ett arfvode af 16 Sk. Banco för hvarje läsdags utgörande 6 dagar i veckan; dock på behaglig tid eller till dess, såsom förut nämnt är, Ordinarie Skollärare hinner antagas, och åligger Hultgren, som förut ej är orutinerad, hvarken i Studier eller undervisning, att under Svenerz inseende inlära Skolmethoden, samt då han träder i verksamhet, vårda Barnen, hvilka äro Föräldrarnes dyrbaraste egendom, Christeligen och ömt vid både Läror och exempel, och hvartill Skoldirectionen sätter sin förhoppning, och får Herr Magister Svenerz meddela åt Substituten så mycket af Skolmaterialen, som för honom kan erfordras, och eger läsroten att föranstalta om nödigt utrymme och Vedbrand för Skolläraren och barnen, bestrida nödige flyttningar samt hämta Examinator vid de tillfällen denne finner nödigt att Skolan besöka. Och kommer Svenerz såsom ansvarig Skollärare, att uppbära den Lön som Kongl Majestät i dess Nådiga Stadga af den 18 Juni 1842 bestämt i mohn efter den tid han Skolan förestår.

Sålunda beslutadt, godkändt och justeradt, intyga som ofvan å Skoldirectionens vägnar

                                                                                               S. J. Hedborn

J. F. Närman, Anders Johansson, Lars Petter Johansson.

 

År 1847, den 15 Februari. Volym K III 1 a. Opag.

År 1847, den 15 Februarii blef inventering hållen å Askeryds Folkskolas effecter emellan af- och tillträdande Skolläraren, hvarvid de befunnos i det skick som följer:

Skolans effecter:

1 st. Kista, Rödmålad, indelad i 3-ne rum till förvarande af Skolmaterielen, med god lås: i godt stånd.

1 st. Uppropslista öfver alumnerna innehållande 3-ne Böcker papper, ny.

30 st. ABC och Stafnings-Tabeller i godt skick.

45 st. Renläsningstabeller i godt skick.

8 st. Historiska Tabeller i godt stånd.

3 st. Skrif ABC Tabeller i godt skick.

4 st. Kul-Tabeller, hörande till Arithmetiken i godt stånd.

30 st. Dicterings-Tabeller i brukbart stånd.

96 st. Räkne-Tabeller, 1-sta Cursen och 48 st andra Cursen med Facitbok, inbunden i välskt band; nya.

4 st Föreskrifter: 3 Svenska, en Engelsk; nya.

14 st. Räknetaflor af Skiffer i godt stånd.

30 st. Renläsningsböcker af Rector A. N. Schmidt, nya.

Dag som ofvan blef föregående inventering af undertecknad förättad och till alla delar riktig befunnen; och till framtida efterrättelse lemnades en afskrift af detta inventeringsprotokoll, som alltid bör åtfölja Skolkistan, Skolläraren till efterrättelse, och hvarpå han eger anteckna de brister, som å Skolmaterialen kunna förekomma, då de vid Skoldirectionens sammanträden äfven härstädes antecknas. Dock bör Skolläraren, så vidt möjligt är, vaka öfver materialens vidmagthållande, samt om något af barnen eller andra derå göra skada, det i marginalen anteckna, på det att den skyldige må godtgöra sitt fel.

Å Skoldirectionens vägnar

Anders Johansson

Att ofvanstående Skolmaterial är riktigt uppgifven samt att jag sådan der uppgifven är, emottagit densamma intyga vi:

Carl Johan Svenerz, afträdande Skollärare

N. Pettersson, tillträdande Skollärare.

 

År 1847, den 21 Februari. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll hållet vid Förliknings Committéns sammanträde den 21 Februari 1847.

§ 1.  Prosten och Kyrkoherden S. J. Hedborn hade instämt afträdde Torparen Carl Jonsson i Bolwiken, nuvarande Hälftenbrukaren i Späckawad, med påstående af ansvar för bristande husreparationer till ett belopp af 21 Rdr 12 Sk. Banco, samt ersättning för felaktigt Rågutsäde, Hösten år 1845, hvarigenom den tillträdde Torparen lidit missäring på både Säd och Foder, hvilken skada vid besiktningen den 22 Maj 1846 uppskattades till 3 Tunnor Råg och Halm i proportion derefter, hvarjemte otillåtliga Svedjeland och Löfbrott begagnats och afkastningen bortförts till Späckawad, och erböd ofvannämnde Boställsinnehafvare Svaranden att få utgöra hvad som brister i Husreparationerna, in natura, hvarmed Svaranden fann sig nöjd med utsatt tid till nästa Midsommar, hvarefter ny besiktning kommer att ske. Men hvad angår ersättningen för förlusten af Säd och Halm som sistnämnde besiktnings Protocoll omförmäler, så, enär desssa artiklar röra tredje man, eller den tillträdde Torparen, ville Boställsinnehafvaren å Prästgården och dess egor låta dem sjelfva öfverenskomma och förlikas, men om de dertill icke skulle komma till stånd ansåg sig Boställsinnehafvaren tvungen att i dessa delar målet fullfölja; och skulle då hvad Husrötebristen angår vara till alla delar förlikt, så framt Carl Jonsson in natura verkställer reparationerna till nöjes och må Stämningskostnaden af Carl Jonsson ersättas med 24 Sk. Banco.

§ 2.  I afseende på den tillträdde Torparens fordran af Säd och Foder, förliktes Målet på så sätt, att Carl Jonsson skulle till Anders Jonasson utbetala En Tunna Råg och 60 Lispund Råghalm, hvilka artiklar skola vara till fullo betalte inom mars Månads utgång hvarigenom alla Stämningar och påståenden förfalla.

Sålunda afslutadt Parterna emellan intyga:

Carl Jonsson,  S. J. Hedborn.

 

År 1847. Den 5 April. Volym K I a 7.  Pag. 208 ff.

Ordföranden framställde till Församlingens Ledamöter den ömmande frågan, om de visste någon råd för förre Brukaren i Karstorp och sedan inhysesmannen Carl Johanssons i Redeby Hushåll, hvilket blifvit husvildt derigenom att förre Husbonden och närvarande Husvärden Anders Pettersson i Nöbbeled under hvars svärfar först och sedan under Anders Pettersson bemäldte Carl Johansson i all sin tjenstbara tid varit brukare till dess han utfattig och orkeslös måst afstå dermed.

Församlingen, ehuru alltid både ömhjertad och hjelpsam, visste ej någon råd för den nödstäldte, men ville deremot hänskjuta saken till Nämndemannen Anders Petterssons eget hjertelag, erindrande sig att bemäldte jordägare, som är den rikaste Bonde i Socknen och äger Hemman och Hemmansdelar på flere ställen i Församlingen, som sammanlagde med hvad han äger i Flisby Socken utgöra 6 7/12 Mantal, samt på flere ställen här i Socknen har flere öde rum, hvarest han kunde herbergera bemäldte Hushåll, hvilket Församlingens Ledamöter tycker vara så mycket mera billigt denna gången, alldenstund Anders Pettersson allt som oftast handlöst lemnat åt Församlingen Hushåll, dem han indragit ur andra Församlingar och begagnat som brukare längre eller kortare tid alltefter deras större ellere mindre förmåga att vara honom gagnelige, äfvensom han vållat det Askeryd Socknenämnd nu fått en tvist med Sockne Nämnden i Flisby om ett Hushåll, som uppfyldt en del af sina åligganden enligt Contract för 10 år men blifvit uthäfvit efter 2-ne, äfvensom ifrågavarande Carl Johansson haft löfte om ett rum i Karstorp på bemäldte Husbondes ägor, såsom en ålderdomens fristad, och hvartill han sjelf skaffat Materialier af både timmer och tegel m.m. till bemäldte Herberge; men under det beredelserna till verkställigheten häraf föregingo, blef förflyttad till det hus som nu blifvit bortsåldt, och nu hvarest han blifvit husvill utan ersättning för sine Materialier och öfvriga kostnader. Församlingen vill i all beskedlighet härom erindra bemäldte Nämndeman, utan att uppläsa Protocollet från Predikstolen, men endast genom utdrag, underrätta honom om Sockenstämmans förhandling i ämnet, utbedjande sig Församlingens så afgifna Svaromål, i händelse Anders Pettersson besvärar sig hos Konungens Befallningshafvande häröfver; ty Församlingens öfvertygelse är den, att det tillhör Anders Pettersson att åtminstone begrunda denna Sak.

Askeryds Sockenstuga som ofvan

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor.

 

År 1847, den 25 Maj. Volym K I a 7.  Pag. 211.

§ 1.  Den oseden, som inritat sig, att uti Kyrkan upphänga kransar och dylikt vid barns begrafningar, beslöt Församlingen skulle upphöra, och de redan uppsatte kransar, samt papperslappar genast borttagas.

Om sedligheten inom Församlingen var väl att anmärka, men utbrotten af okynnet voro af den beskaffenhet, att Ordföranden i Socknenämnden finner sig föranlåten att inför bemälte auctoritet förekalla de brottslige.

 

År 1847, den 20 Juni. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll hållet inför Kyrkorådet den 20 juni 1847.

Förekallade voro på den ena partens, Pigan Gustafva Carlsdotters i Lägernäs begäran Drängen Anders Peter Samuelsson i Eldstorp och bemälte Piga, hvilke sammanaflat barn, och bemälte Piga Gustafva Carlsdotter med lägersmans och behörig giftomans bifall blifvit kyrkotagen i egenskap af Anders Peter Samuelssons fästeqvinna; men nu yrkade inför Kyrkorådet antingen fullbordande af äktenskapet genom vigsel, hvartill ock Kyrkorådet förmanade parterna eller ock trolofningsskillnad mot begäran af skälig ersättning af 16 Rdr 32 Sk. Banco, och som barnet redan blifvit dödt, och i följd deraf Anders Peter Samuelsson för framtiden befriad från deltagande uti barnuppfostran, men ingalunda fann sig hågad att äktenskapet fullborda, fann han fästeqvinnans påstående billigt och utfäste sig att godtgöra henne med nämnde penningebelopp inom den 24 nästkommande October, hvarefter parterna, hvilka begge förklarade sig nöjde, ville gemensamt begära trolofningsskillnad hos Högvördiga Domkapitlet i Linköping. Förbindande sig Anders Peter Samuelsson om att bekosta begge deras skiljobref och expencer.

                                                                                               S. J. Hedborn

                                                                                               Ordförande

 

År 1847, den 4 Juli. Volym K I a 7.  Pag. 216.

På anmälan ville Församlingen antaga till Barnmorska Demoiselle Sophia Åkerman för det närvarande skattskrifven i Stockholm, men härstammande från Askeryd och derstädes recommenderas hon till frielev på Institutet för Barnmorskors bildande.

 

År 1847, den 1 Augusti. Volym K I a 7.  Pag. 217.

§ 1.  I afseende på Mäss-Kalken, beslöts att densamma skulle omgöras, nemligen sjelfva kupan och göras något större.

§ 2.  Enkans son i Gölen som nu är i Skolåren äfvensom den fattige Gossen från Sågstugan skulle njuta understöd under Skolgången dels af Fattigmjölet och dels af Skol-Cassan, och åtog sig Daniel (?) förse Gossarne med Supens mat för begge á 1 Rdr i veckan så länge Skolan är uti Sockenstugan.

 Uttrycket ”supens mat” kräver kanske en förklaring. Det innebar ingalunda att bemälte ynglingar serverades en nubbe till maten, utan uttrycket kommer sannolikt från ”supanmat” som närmast kan betyda flytande föda, som t.ex. soppa eller annan varm dryck till att lätta upp den förmodligen påvra torrskaffningen.

 

År 1847, den 12 September. Volym K I a 7. Pag. 219.

§ 3.  För att draga nytta af undervisningen vid Skolan, hvilket svårligen kan ske med regleringen af nu varande Skolrotar, ville Skolstyrelsen föreslå till ordinarie Sockenstämmans afgörande, huruvida Församlingen skulle vilja etablera 2-ne Skolor, en fast och en flyttbar med hvardera sin Skollärare, nemligen så länge som Församlingen till detta ändamål kan förse sig med det  understöd af Staten, så väl i anslag som Bevillning.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                                             S. J. Hedborn

 

År 1847, den 19 Oktober. Volym K I a 7.  Pag. 221 o. 223.

Dernäst föredrogs en utvidgning af Fattighuset, som behofvet länge påkallat, och hvilken Församlingen äfven med Sockenstämman fann behöflig; men reserverade sig allmänt, det anstånd med åtgärden borde lemnas intill dess man finge pröfva hvilka förändringar äfven i detta afseende den nya Fattigvårdsstyrelsen kunde erfordra.

§ 11.  Kyrkans hvitmenande inuti beslöts att verkställas nästa Sommar och skulle materialier dertill enligt förslag hemforslas nästa vinter.

 

År 1847, den 19 Oktober. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll hållet vid Kyrkorådets sammanträde i Socknestugan den 19 October 1847.

§ 1.  Samtliga Kyrkorådets medlemmar voro närvarande.

§ 2.  Inför Kyrkorådet voro kallade oenige hjonelagen Gustaf Johansson i Östra Oroen och dess Hustru Johanna Svensdotter, äfvensom Carl Jonsson i Elfverstorp och dess hustru Sofia Carlsdotter hvilka voro närvarande utom Carl Johansson i Elferstorp, som låtit sin Hustru inställa sig ensam, hvilke personer tillfrågades om de tillräckligen blifvit varnade, samt om kallelsen skett i vederbörlig ordning. Till dessa frågor svarade första hjonelaget: Ja!

Af det senare hjonelaget var Hustrun endast närvarande och kunde ej svara för förra fallet, heldst hon har varit den lidande och klagande, men hvad sednare frågan angår svarade hon: Ja! Dessutom voro flere grannar närvarande, hvilka utom presterskapet gifvit vederbörande make flerfaldiga varningar i afseende på hans olagliga och ohöfliga behandling af sin hustru. Dessutom att bevittna det förstnämnda hjonelagets förhållande, voro tillstädes mannens föräldrar Johannes Jönsson i Östra Oroen och dess Hustru Anna Svensdotter, samt Hustruns föräldrar Sven Johansson i Orostorp och dess Hustru Catharina Johansdotter, jemte Lars Pet. Johansson i Westra Oroen och Johan Gustafsson i Djupadal. I afsende på sistnämnda hjonelag var såsom förut nämndt är blott Hustrun Sofia Carlsdotter närvarande jemte tillkallade vittnen Fredric Andersson i L. Lönhult, Bönderna Lars Pettersson och Johan Fredricsson i St. Lönhult Sörgård, Jonas Samuelsson ibm Brunngården, Johan Johansson i Åsnaryd och Johannes Carlsson i Gröndal, och blef först förstnämnde hjonelaget framkalladt tillika med vederbörande föräldrar och vittnen.

Gustaf Johansson erkände att han agat sin Hustru med handläggning eller så kallad stryk 2-ne gånger och sista gången 3-dje Bönedagen innevarande år; men på tillfrågan hvilken brottslighet hos hans hustru kunnat gifva anledning till en så hård behandling har han ej kunnat uppgifva, hvarföre han kan anses att hafva slagit henne utan rim och reson; ej heller har genom tillkallade personers vittnesmål kunnat utrönas att något så stort fel hos qvinnan yppat sig, att den kunde blifvit en skälig anledning till missfirmandet.

Om Gustaf Johansson kan hafva några hemliga anledningar till sitt uppförande af sådan beskaffenhet, att han ej vill blottställa sin hustrus heder genom att uppgifva dem, må Gud allena döma, som ser till hjertat, men hvad Kyrkorådet trott sig finna är, att han i slikt fall bör uppföra sig annorlunda än på förbemälte sätt.Begge makarne hafva emottagit tjenlige föreställningar och förmaningar till samdrägt och enighet; men med det villkor slutas akten utan vidare åtgörande af Kyrkorådet, att ingen oenighet mer må förspörjas; ty om någon klagan mera å endera sidan eller båda yppas, saken kommer att förvisas till domstol.

Hustrun Sofia Carlsdotter framkallades och angaf berättelse om förhållandet. Denna berättelse var af den beskaffenhet, att Carl Jonssons uppförande knappast kan handläggas af Kyrkorådet, som eger allt för liten makt, att bestraffa ett uppförande af denna art, heldst mannen tycks förråda en till den största grymhet och omensklighet benägen karaktär.

Men i korthet: Mannen öfverfaller sin hustru både vakande och sofvande oftast med tillhyggen af det vådligaste slag, samt utom allt detta svälter henne på så sätt, att han inlåser maten och visar den henne endast såsom en lockelse, för att kunna plåga henne så mycket mer. Behandlingen är i alla fall onaturlig, men blifver det i aldra högsta grad, då man besinnar, att hustrun har ett spädt barn, som behöfver taga sin näring af hennes bröst. Som Kyrkorådet ej tror sig om att kunna med foglighet kunna tillrättavisa en sådan menniska, hvars vilda lynne för öfrigt är kändt, anser Kyrkorådet bäst vara att saken angifves till verdslig åklagare med begäran tillika att verdsliga makten måtte genast inskränka hans frihet och göra honom oskadlig för 2-ne lif, moderns och barnets.

De inför Kyrkorådet tillkallade vittnena Fredric Andersson i L. Lönhult och dess hustru Carin Petersdotter, Lars Pettersson, Johan Fredricsson och Jonas Samuelsson i St. Lönhult, Johan Andersson i Åsnaryd och Johannes Carlsson i Gröndal instämde med berättelsen.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

 

År 1847, den 29 November. Volym K I a 7.  Pag. 226.

§ 12.  Nybyggnad af Fattighuset beslöts och kommer förslag att uppgöras af Sockenbyggmästaren gemensamt med socknenämnden och underställas Församlingen så tidigt, att efter beslutets pröfning och gillande, materialier kunna ditföras på vinterföre.

Sålunda beslutadt, justeradt och godkändt intyga:

Å Pastorsembetets vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

Å Församlingens:

Carl Printzensköld, Edv. von Krusenstjerna, C. J. Carlsson, Lars Petter Johansson, Jonas A. Hansson.

 

År 1847, den 9 December. Volym K III a 1. Opag.

Fattigvårdsreglemente af Socknenämnden upprättadt den 29 November och vid allmän extra ordinarie Sockenstämma af Församlingen gilladt och antaget den 9 December 1847.

§ 1.  Dag som ofvan sammanträdde så väl Socknenämnden som Församlingens öfrige Ledamöter till allmän extra ordinarie Sockenstämma för att öfverlägga och besluta om de fattiges i Församlingen underhåll och vård, på det att allt bettlande inom Församlingen måtte upphöra och hvar och en erhålla nödtorftig bärgning af fattigmedlen, i hvad som brister i de fattige hushållens arbetsförmåga hvilken sednare tages i anspråk, så vidt det på Socknenämnden beror.

§ 2.  Som Askeryds Församling består af 2-ne Länsdelar i Jönköpings och Östergöthlands Län, så förena sig dessa medlemmar härefter, som tillförne, om en gemensam fattigvård.

§ 3.  Upplyst blef vid Sockenstämman att för den fattigpersonal, som för det närvarande finnes inom Församlingen, behöfves årligen 823 Lispund 4 Skålpund Mjöl, som utgår i följande sädesslag:

½ råg, ¼ korn och ¼ hafremjöl, eller 6 Lispund råg,  3 Lispund korn och 3 Lispund hafremjöl, samt 3 Kappar ärter eller korngryn på hvarje helt förmedladt mantal. Och kommer hvarje hel fattigstat att utgöra: i mjöl 28 skålpund, deraf 14 skålpund råg = 4 Skålpund korn och 7 Skålpund hafremjöl, i ärter eller gryn: 1 Stop samt i penningar 24 Sk. Banco i månaden, hvilken sednare afgift eller penningeafgiften kommer att utgå af Församlingens fattigkassa i kontant i stället för sofvel.

§ 4.  För att betäcka den brist, som i fattigkassan uppkommer genom de tillökte månadspenningerne, upptages af hvarje skattskrifven person som fyllt 18 år, af man 8, af qvinna 4 Sk. Banco årligen. Husbonde ansvare för sig och sine tjenare för denna afgifts ordentliga, vid anfordrande, utbetalande. Denna afgift uppbäres af rotmästarne och inlemnas till Ordföranden i Socknenämnden före medio af April månad hvarje år.

§ 5.  Fattigkontingenten af mjöl, ärter och gryn upbäres hvarje månad af en rote i sender.

§ 6.  Fattigstaten bestämmes efter olika behof till 1, ¾, ½ och ¼ stat.

§ 7.  Socknenämnden åligger, att såväl för den årliga revisionen, som till ändamålet utses, och inför Wahlborgsmesso Sockenstämma redovisa öfver om händer hafde medel, så väl i spannemål som penningar, fattigkassans medel inberäknade; till hvilket ändamål de må föra Special och Slutböcker öfver de åt dem anförtrodde medel, af hvillken beskaffenhet som heldst; och må Revisorerna inberätta till Sockenstämman räkenskapernas gillande eller ogillande, hvarefter dessa sednare må meddela decharge eller anställa lagligt åtal å förvaltningen.

§ 8.  Som de fattige i fattighuset ej kunna sköta sig sjelfva, är en fattigsköterska antagen med full fattigstat och 4 Rdr Banco i årlig lön.

§ 9.  Alla fattige, sjuklige eller mindre arbetsföre äfvensom hårdt barnlagde föräldrar af obemedlade Backstugusittare eller inhyseshjon böra kunna anmälas till undfående af fattigdel; dock må sådane, som hafva förmögne slägtningar, af desse vårdas och försörjas, och de, som hafva bärgliga anhörige, njuta bidrag till deras vård och försorg, såväl af desse som af fattigvården, allt efter styrelsens pröfning.

§ 10.  Fattige barn njuta af fattigvården underhåll under deras skolgång i den mån föräldrandes förmågor äro bristande eller Skolkassans tillgångar otillräcklige, men fattige fader- och moderlösa barn hänvisas helt och hållet till Fattigvårdsstyrelsen, hvilken eger att af närmast bättre lottade anhöriga äska bidrag dertill.

§ 11.  Som erfarenheten visat, att vissa menniskolynnen äro så oefterrätteliga, att man ej kan taga deras arbetsförmåga i anspråk, och som den Höga Stadgan ej antyder några verksammare straffbestämmelser, så har Församlingen beslutat, att utvidga Fattighärbärget, så att man må hafva 1 á 2 rum lediga att i nödfall begagnas, dels till arbetsinrättning, dels ock synnerligast till härbärge för inträffande sjukdomsfall bland de fattige, som sig sjelfve ej kunna förflytta och vårda.

§ 12.  Som billigheten fordrar att hvarje lägenhet, som icke kan komma under rubrik af Torp under Hemman böra bidraga till de fattiges försorg och vård; alltså böra Utjordarne med icke åsatt Hemmansvärde relativt till den taxering dem blifvit påförd i jemförelse med de åsatte Hemmanens, utgöra fattigkontingent; af hvilka ej flere finnas, än Bergshems, Telackebo och Kullatorps Utjordar, de 2-ne förre belägne i Östergöthlands och den sednare i Jönköpings Län, och eger vederbörande Socknenämnd communicera nämnde lägenhets egare detta beslut, hvilka deröfver må lemna sitt utlåtande, och för den händelse de skulle vägra att deruppå ingå, må den öfriga Församlingen på behörig ort söka rättelse.

§ 13.  Utdelning till de fattige sker första Söndagen i hvarje månad utom på Högtidsdagarne, då Styrelsen bestämmer annan dag.

§ 14.  Husbonde vare alltid först pligtig, att anmäla för Socknenämnden eller Ordföranden sine å egorne varande fattige, då understöd begäres; äfven som Husbonden bör först förse de sina med arbete, men då arbete saknas hos honom anmäle det då för Socknenämnden.

Sålunda af Socknenämnden och Församlingen gilladt, antaget och justeradt.

                                                                                                   ut Supra

                                                                                               S. J. Hedborn

                                                                                                   Ordförande.

Carl Printzensköld, Edv. von Krusenstjerna, C. J. Carlsson, Lars Peter Johansson, Jonas Adolf Hansson.

Likheten med det å serskildt papper förda Protocollet intygar

                                                                                               Carl Joh. Svenerz.

 

År 1848, den 2 Januari. Volym K I a 7.  Pag. 227.

§ 2.  I afseende på den förut beslutade nybyggnaden af fattighuset beslöts, att  dimensionerna skulle blifva ungefär lika med församlingens nu varande sockenstugubyggnad, dock med tillägg af hel öfvervåning, och skulle Sockenbyggmästaren med snaraste förelägga församlingen ritning samt kostnadsförslag så i anseende till materialier som öfrige tributer.

 

År 1848, den 16 Januari. Volym K I a 7.  Pag. 228.

Sedan Församlingen blifvit inlyst till extra sockenstämma i afseende på Fattigstugubyggnaden företedde Sockenbyggmästaren Lars Pet. Johansson i Oroen grundritning till byggnaden och ungefärligt kostnadsförslag, och blef ritningen af Sockenstämman gillad och hvad kostnadsförslaget angår, så kommer det att bero af entreprenad och åtog sig Byggmästaren bemälte handlingar att förvara. Och åtog sig Sockenbyggmästaren att nästa söndag från Predikstolen kungöra vederbörlige byggnadsskyldiges åligganden i afseende på materialiers framforslande och tiden derföre.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                               P. L.

Johannes Jacobsson, Nils Renqvist.

 

År 1848, den 6 Februari. Volym K I a 7.  Pag. 229 o. 230.

Sedan Sockenmännen utsett det af Hans Excellens Grefve G. Trolle Bonde skänkta plan till fattighus, belägen emellan vägarne till Assjö Prestegård och Ekesjö Stad, funnit denna mindre lämplig, hade de i stället föreslagit planen för den gamla Socknestugan, i hvilket afseende Församlingen var inkallad dag som ofvan, för att afgifva sitt definitiva utlåtande, hvilket utföll som följer:

Församlingens Ledamöter, som ganska mangrannt voro närvarande beslöto enhälligt, att det nya Fattighuset skulle byggas på den gamla Sockenstuguplanen.

Sålunda beslutadt, godkändt och justeradt,

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          Carl Joh. Svenerz

                                                                                              Loco Past.

Jonas Ad. Hansson, Anders Jacob Hansson, J. F. Närman.

Uppläst med besvärshänvisning den 13 Febr. 1848 af

                                                                                          Carl. Joh. Svenerz

Mot föregående Sockenstämmobeslut, som benämnes definitivt, får undertecknad som vid Sockenstämman var förhindrad att närvara, reservera mig.

1-mo i anledning af den fortskyndade justeringen, som i en så vigtig sak bordt anstå åtminstone till dess beslutet blifvit i allmänhet mer kändt och begrundadt,

2-do i anledning af sjelfva den beslutade byggnadsplanen, så nära Kyrkan och flere dertill angränsande hus belägen, att om eldsvåda skulle uppkomma i ett af dess hus, af hvilka den ifråga varande Fattighusbyggnaden, såsom bestående af 2-ne våningar, icke är den minst eldfarliga, alla kringliggande byggnader löpa fara att blifva lågornas rof. Jag skulle önska, att Församlingen ville taga mina skäl i öfvervägande i händelse de förtjena någon uppmärksamhet; och vill ingen ny Sockenstämma i ämnet utlysa eller anföra några besvär, förrän både Protocollet och denna Reservation blifvit vederbörligt kända; dock med förbehåll af rättighet till klander, så framt jag icke blir ensam om en sådan åtgärd.

Assjö den 11 Febr. 1848.

                                                                                               S. J. Hedborn

                                                                                                   Pastor

 

År 1848, den 19 Mars. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll hållet inför Kyrkorådet den 19 Mars 1848.

Torparen Carl Johan Jonsson i Elverstorp, hvilken 2-ne gånger genom tredskande underlåtit att inställa sig på af honom sjelf erkänd laga kallelse inför Kyrkorådet, blef nu under denna dag medelst hemtning af Kronofjerdingsmannen inställd för detsamma, och på tillfrågan, om han erkände sanningen af de vittnesmål, hvilka den 13 sistlidne Febr. blifvit afgifna, nekade han till alltsammans, och tycktes föröfrigt med fräckhet afhöra allt hvad Kyrkorådets Ordförande framställde. Såsom ursäkter för sitt uteblifvande föregaf han, att han sista gången nödvändigt måst vara hemma för kreaturens skull; men bevisligt är af hans egna utlåtelser att han föraktar Kyrkorådet och synnerligast Presterskapet, hvarom hans uttryck är så smutsigt, att det ej kan införas i detta Protocoll, men kan ordagrannt bevittnas af tjenstgörande Nämndeman Anders Johansson i Redeby m. fl, och som Carl Johan Jonsson icke velat erkänna sina förbrytelser, kunde Kyrkorådet åt saken icke något vidgöra, utan anmodade Ordföranden att befordra målet till verdslig Domstol genom Actor Publicus, som eger att derom göra åtal.

                                                                                      Ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                      Ordförande

 

År 1848, den 24 Maj. Volym K I a 7.  Pag. 236 ff.

§ 2.  Vid förfrågan om sedligheten inom Församlingen tillkännagafs att inom Bubbarps, Kettilstorps, Wästorps, Wära och Lönhults rotar var intet i afseende på sedlighet att anmärka, men deremot i Redeby rote, att socknens Nämndeman, förut varnad såväl enskildt som från Predikstolen, det oaktadt utlemnar Brännvin åt backstuguhjon till försäljning och på så sätt underhåller löndakrogar, hviket är ovärdigt hvar och en menniska särskildt och synnerligast en rättvisans tjenare; och uti Karstorps rote, att hjonelaget Peter Jaensson och hans Hustru Lovisa Nilsdotter i Dufveryd lefva oenigt i sitt hus, hvilken sak Sockenstämman hänsköt till Kyrkorådets handläggning, men i afseende till den olofliga brännvinsminuteringen ålades socknemännen i Roten att förehålla vederbörande dess brottslighet, samt i händelse ändring deraf ej följer, anmäla saken till vederbörlig åklagare. Hela Församlingen kan ej annat än offentligen gifva sitt ogillande tillkänna.

§ 4.  Socknestämman beslöt, att Kyrkan skulle nu innevarande sommar hvitmenas inuti, ljuskronorna rengöras, samt ljuspipor på kyrkokassans bekostnad anskaffas der det behöfves. Sockenstugan inuti klistras med papper och målas, samt alla kammare både på nedra och öfre botten rappas samt spiseln i södra vindskammaren ommuras, och må kostnaden bestridas ur kyrkokassan så långt som tillåtes, resten bestrider skolkassan.

§ 7.  I bland de ämnen som till Sockenstämman vore utlyste hade Församlingen enligt Pastor framstäldt till Sockenstämmans Ledamöter den frågan, huruvida den Husbehofsqvarn, som hörer till Pastorsbostället vore innehafvaren till fördel eller skada, då följande omständigheter vore alla Sockenstämmans Ledamöter bekanta:

1-o att qvarnen ej står å egen grund utan på det Grefliga Bondeska Fideicommissets,

2-o att fallet är så litet att öfver 70 alnars juta behöfves och att öfverfallet likaväl blir allt för lågt så att hela qvarnen måste blifva i miniatur och ej tillräcklig till en finare mjölförmalning samt att då man beräknar tullen för ungefär 30 Tunnor brödmäld, denna besparing ej svarar emot qvarnens underhåll och aflöning för en kunnig mjölnaredräng.

3-o att goda Tullqvarnar finnas på ett afstånd af 200 famnar ifrån Pastorsbostället,

4-o att alla Boställsinnehafvare i mannaminne ej begagnat qvarnen, så ansågo Sockenstämmans Ledamöter enhälligt bemäldte qvarn vara Pastorsbostället till mera skada än gagn och instämde med pastors önskan att den måtte raseras för att befria Pastorsbostället från ett verkligt onus, hvilket må gälla till stöd för Boställsinnehafvaren, då han på behörig väg vill befria gården derifrån.

 

År 1848, den 25 Juni. Volym K I a 7.  Pag. 243.

§ 1.  Enligt sista Walborgsmässo Sockenstämmoprotocoll skulle Kyrkan hvitmenas inuti samt Sockenstugukamrarne rappas och spisen på Södra kammaren ommuras, till hvilket arbetes verkställande hade infunnit sig Murmästare Jönsson från Lommaryds socken med hvilken uppgjordes accord á 20 Rdr Banco för kyrkan då tillika utanpå slårappningen skulle strykas samt alla spikhufvuden och fläckar å brädtaket skulle förut inuti kyrkan strykas med oljefärg, samt 10 Rdr Banco för rappningen i de fyra kamrarne uti Sockenstugan och ommurningen af spisen i södra öfra kammaren. Sakristians hvitmening är inbegripen uti kyrkans. Arbetet börjas i slutet af Julii månad och skall vara slut till den 10 Aug. Då arbetet är fullgjordt och afsynt erhålles betalningen.

§ 2.  Församlingen utfäste sig att inlösa ett exemplar af S. J. Hedborns predikosamling för kyrkans räkning och dess medel.

 

År 1848, den 16 Juli. Volym K I a 7. Pag.245.

Efter 3-ne gånger från Predikstolen afkunnad kungörelse inträdde dag som ofvan Församlingens respective Röstegande att Stadgarne likmätigt välja skollärare inom församlingen, till hvilken befattning enligt Sockenstämmo-Protocollet af den 26 sistlidne Mars blifvit på förslag uppförde nedanskrifne Skollärare och Organistcandidater nemligen P. G. Frieman, P. Widell och A. J. Nordlander, af hvilka den förste och den siste aflagt prof såväl till Skollärare som Organist och Klockare, hvilke sednare befattningar komma att vid framtida vacance förenas med Skolläraresysslan och utföllo rösterna, som följer:

Nemligen Frieman erhöll alla de afgifne rösterna till ett belopp af 14 1/12 röster och är således Frieman vald Skollärare inom Församlingen och eger att i laga ordning af Pastorsembetet härstädes begära sin Fullmakt.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

Nils Renqvist, Jonas Johansson, Carl Jacob Carlsson.

 

År 1848, den 23 Juli. Volym K I a 7. Pag. 247.

§ 2.  Vidare hade Baron Gabriel Boije i Eksjö på grund af Laga Fullmagt att incassera Herr Doctor Ouchterlonys utestående Läkare arfvode genom skrifvelse till undertecknad Prost och Kyrkoherde af Askeryds Fattigcassa fordrat å bemälte Doctors vägnar  16 Rdr 32 Sk. Banco för pigan Jenny Lindbergs läkarevård; men som hvarken bemälte piga eller hennes fader Skomakaren Lindberg anmält något sjukdomsförhållande eller behof af understöd af Fattigmedlen hos Fattigvårdsstyrelsen så kunde Församlingen ej bevilja för henne ur Fattig Cassan fordrade Läkarearfvode, tilläggande, att om en sådan anmälan skett, Jenny Lindberg af Pastors Embetet säkerligen erhållit fattigbetyg, hvarpå hon egt rättighet till fri Läkarevård af Provincial Läkaren i Östergöthlands Län och fria Medicamenter från vederbörligt Apothek, hvarförutan hvarken Församlingen eller Fattigvårdsstyrelsen erkänner något ombud till accords uppgörande i afseendet med ofvanbemälte Läkares.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                          Pastor

 

År 1848, den 3 September. Volym K I a 7.  Pag. 249.

Som murmästaren Jacob Jonsson i Norrby och Lommaryds socken, hvilken åtagit sig hvitlimningen i Kyrkan, samt murningen och rappningen i Socknestugurummen, brutit sitt contract, så har en ny entreprenad blifvit uppbuden, då Jaen Niclasson i Ägersjö och Lars Peter Johansson i Westra Oroen iklädt sig det med ofvanbemälte murmästare den 25 nästledne Junii månad ingångna contract, och skall arbetet påbörjas så fort ske kan.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

Protocoll af samma dag.

Som sockenskräddaren Johan Carlsten flyttar till Gottland blef fråga väckt om gossen Johan Peter Jaensson, hvilken Carlsten på Församlingens bekostnad redan intagit i skräddareläran, huruvida gossen hädanefter borde vara i hans vård samt i samma lära, och då Carlsten utfäste sig att framdeles lika ömt och faderligt vårda honom som hittills, beslöt Församlingen låta gossen medfölja sin mästare och skulle denne hvarje, som contractet af den 9 April 1848 bestämmer, per posto erhålla sitt arfvode; som sedan han flyttat till Gottland, tager sin början den 24 April 1850 med 16 Rdr 32 Sk. Riksgäld, och åligger Carlsten att hvarje år  vid samma tid sända Prestbetyg om gossens vård och moralitet samt christendomskunskap.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1848, den 26 Oktober. Volym K I a 7. Pag. 251 o. 252.

§ 3.  Om Fattigstugubyggnaden discuterades och resultatet blef, att localen skulle ändras, nemligen i stället för kyrkoplanen belägenheten emellan de båda vägarne, som gå åt Ekesjö och Bona, hvilken Hans Excellens Grefve Gust. Trolle Bonde åsett för ändamålet. Det till kyrkan framforslade timret, återföres till den godkända planen på köreturen, och bör Sockenbyggmästaren vid tillfället vara närvarande tillika med nödige Sockendagsverkare. En half enbitsfamn sten på hemmanet skulle under vintern framforslas eller såsom en blifvande entrepreneur bestämmer. Ritningen kommer så att ändras att blott 2-ne rum med kök blifva på nedra botten, och öfra våningen tills vidare oinredd. Och drager Sockenbyggmästaren försorg derom att entreprenadauctionen särskildt för timring, murning, grundmur och inredning hållas. Hvad af material erfordras, framskaffas efter Byggmästarens förslag tid efter annan. Huset timras och täckes nästa vår.

§ 5.  Vid Prästegården tarfvas nytt golf i flere rum, hvarom Församlingen erindrades och beslöts att Byggmästaren under instundande vinter skulle utsyna sågtimmer å Bostället och behörigen låta framforsla till och från sågen.

§ 8.  Till Sockenskräddare hade anmält sig Carl Carlsten i Sörbylund och Gesällen Adolf Ahlgren i Gräflingekullen, hvilka antogos.

 

År 1848, den 27 November. Volym K I a 7.  Pag. 256 o. 257.

§ 2.  Sockenstämmans egentliga ändamål var att komma till ett definitivt beslut i afseende på den behöfliga utvidgningen af Fattigherberget, hvartil flere förslag blifvit framkastade och till beslut förda, dels till nybyggnad och dels till påbyggnad af det gamla Fattighuset, och stadnade Församlingen vid denna Sockenstämma vid det sednare, nemligen påbyggnad på så sätt att öfre våningen skulle utgöra ett enda rum med så stor tillbyggnad åt vester som vore behöfligt för trappan till öfra rummet. Men som redan större delen af timret till det tillernade nybygget blifvit framforslat och det till öfverflöd till den nu beslutade påbyggnaden af Fattighuset så skulle rästen förvaras till framtida behof efter projecterat förslag till påbyggnad af Sockenstugan, i händelse sådant skulle påfordras; men som flere röster förefinnas nemligen ungefär för nära 21 Hemman så skulle dessa icke befrias från sina Materialcontingenter till de öfriga Församlingsboarnas prejudice, utan åläggas samma skyldigheter som de i afseende å framforslingen af Materialen, dock så att de äga välja emellan framforslandet af de bestämda Syllarne nemligen 8 per Hemman och framforslingen af deremot svarande Bräder och Plank till ett belopp per Hemman af Två Tolfter Bräder och Fyra stycken Plankor. Bräderne 8 alnar långa, 7 tum i lilländan. Plankorne 10 alnar långa, 9 tum i lilländan, och skulle tillbygget för Trappuppgången utgöra 5 alnar i längd och timringen skulle företagas nu i instundande vår efter entreprenad hvartill auction pålyses af Sockenbyggmästaren, som äfven vid auctionstillfället äger att bestämma beloppet af de dagsverken, som tarfvas, hvilka utgöras i tur af Församlingens Torpare. I afseende på valet af Materialers lefverering antingen i Syllar eller i Bräder och Plank utsättes en tid af 14 dagar efter detta besluts kungörelse från Predikstolen, då hvar och en rästerande äger att hos Sockenbyggmästaren angifva det alternativ för hvilket han bestämt sig.

§ 3.  Magister Svenerz skulle erhålla för alla Ljuskronornas rengörande, som är uti Kyrkan, 20 Rdr Banco af Kyrkocassan.

 

År 1848, den 17 December. Volym K III a 1. (Pag. ?)

Protocoll hållet vid Kyrkorådets sammankomst den 17 December 1848.

Enligt förut utfärdad kallelse instälde sig Kyrkorådets Ledamöter nästan mangrant jemte Parter och vittnen. De inför Kyrkorådet förekallade voro Bonden Carl Månsson i Hälla och dess Hustru Stina Axelsdotter hvilka förut blifvit anmälte såsom oenige i Äktenskapet hvarföre Kyrkorådets afsigt var att genom de upplysningar, som kunde vinnas, utröna hvilkendera af Makarne eller beggedera kunde förvålla missämjan.

Den klagande parten var Hustrun Stina Axelsdotter, hvilken först framkallades för att i målet höras. Hustruns berättelse var följande:

Mannen Carl Månsson hade i flere år visat mer och mindre hårdhet i sitt uppförande, synnerligast i förra fallet då Brännvinstillgångarne vore större såsom vid Högtiderna och har i synnerhet visat ett sådant lynne 2-ne gånger, då Hustrun varit nödsakad att öfvergifva Huset för det oljud, beledsagadt med hotelser och stryk som utom hennes kända förvållande blifvit huset och henne synnerligen tillfogadt men företrädesvis sista gången, då Carl Månsson icke allenast misshandladt henne med hugg och slag utan äfven lömskt öfverfallit henne dermed utan att känna minsta orsak till uppförandet. Skrämseln för detta våld jemte lidandet af slagen med ett ovanligt tillhögge, nemligen en Stol, hvars steg dermed krossades, skall hafva föranledt hos den misshandlade beslutet att icke mer underkasta sig vådan att inträda i sitt hus förr än saken på ett eller annat sätt blifvit offentligen bilagd.

Dernäst framkallades Mannen Carl Månsson att gensvara föregående af Hustrun afgifna berättelse. Carl Månsson gjorde en vidlyftig och icke fullt redig berättelse om förhållandet men frångick ingalunda Hustruns berättelse i de egentliga Puncterna, nemligen att han med hugg och slag öfverfallit henne flere gånger än hon upgifvit, men med uppgiften af de motiver, hvilka föranledt honom till denna onaturliga behandling kunde Kyrkorådet icke fästa något afseende, hälst intet enda af dem var värdt ens bannor ännu mindre aga.

Hustruns moder, Enkan Ingeborg Johansdotter framkallades och bestyrkte förhållandet med tillägg, att hon många år under sin nattliga vila gråtit deröfver samt bedt Gud om förändring i denna ömmande sak. Grannen, Nämndemannen Israel Andersson, framkallades att lemna upplysningar som han kunde, och hade han flere gånger efter en sådan misshandling blifvit tillkallad af Hustruns närmaste anhörig dels för att åse de skador, som behandlingen kunnat medför, dels att stifta fred emellan hjonelaget, vid hvilka tillfällen han ofta sedt både färska sår och blånader på Carl Månssons Hustru. Begge de öfrige grannarne, Carl Jacob Carlsson och Jonas Larsson, den förre Carl Månssons Svåger, instämde i Israel Anderssons berättelse med tillägg, att en gång af de många, som Carl Månsson misshandladt sin Hustru, var hennes arm så illa behandlad med blånader inemot från handleden och längre upp på armen så att hon inte utan största vedermöda kunde föra handen till munnen och icke utan hjelp kunde påtaga sig ett Hufvudkläde.

De nu tillkallade Wittnen tillika med Carl Månsson tillspordes, huruvida de trodde att Carl Månssons lynne kunde så förbättras, att man kunde göra sig framtida förhoppningar om en tillbörlig foglighet i sitt Äktenskapliga uppförande? Carl Månsson för sin del svarade att han icke ansåg för omöjligt att blifva fogligare, men fäste dervid det villkor att hans Hustru borde såsom förbättring förtjena en bätttre behandling. Grannarne för sin del hade den ledsamma erfarenheten, att Carl Månssons misstroende ej ingaf alt för stora förhoppningar i afseendet. Kyrkorådets medlemmar tillfrågades, huruvida orsaken till ofoget kunde vara å Mannens eller Hustruns sida? Allmänna svaret blef: Å Mannens!

Carl Månsson tillfrågades med de aldra ömmaste föreställningar, om han ville förbättra sig för framtiden; men som han dertill bestämt nekade, kunde Kyrkorådet ej annat än anförtro målet åt Laga åklagare med anledning af detta Protocoll, Hälst den lidande Parten eller Hustrun ej kunde våga bo under tak med en man af så oförbätterlig Caracter. Till Wittnen för detta fall må Actor Publicus instämma Nämndemannen Israel Andersson, Jonas Larsson och dess Hustru Anna Israelsdotter i Hälla, Pigan Johanna Petersdotter i Galtås Säby Socken samt Lifgrenadieren Gustaf Carlsten i Hyran under Kalfswed äfvensom Nils Johansson i Ödarp. Carl Månsson å sin sida anmälte Wittnen: Soldaten Johan Rehn under Redeby, Vice Corporalen Johan Farb under Fetås, Säby Socken.

Ljudeligen uppläst och justeradt intyga

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

Anders Johansson, Anders Jönsson, Johannes Jacobsson.

 

År 1848, den 24 December.Volym K I a 7. Pag.258.

På begäran af Herr Majoren och Riddaren Carl Printzensköld på Tunarp i förenämnde Församling och Östergöthlands Län inträdde Församlingens Ledamöter dag som ofvan efter förutgången 2-ne gånger pålysning från Predikstolen till extra sockenstämma i Sockenstugan för att intyga Betjenten Anders Hultgrens och dess Hustru Catarina Wässmans ålder, frägd och tjenstetid under samma Husbondefolk, och befanns, enligt vid Sockenstämman företedd Husförhörslängd, Anders Hultgren vara född den 11 augusti 1800 och dess Hustru Catarina Wässman den 10 December 1790, hvarjemte upplystes och bekräftades enhälligt af de äldre Sockneboerne att Hultgren tjent på Tunarp hos samme Husbonde, nemligen Herr Majoren och Riddaren C. Printzensköld sedan den 24 Oct. 1822, samt hafva båda under tiden uppfört sig ärligt och troget och såsom föredömen för andra tjenstehjon.

Askeryds Sockenstuga som ofvan å Pastorsembetets vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

 

År 1849, den 18 Februari. Volym K I a 7. Pag. 260 ff.

Contract för Entreprenaden å Fattighusbyggnaden i Askeryd.

1-mo. Hela påbyggnaden så till Timring, Täckning, Inredning och Murning värkställes i 2-ne våningar af Entreprenören. I nedra Våningen som står qvar sådan hon är, utom tillökningen af 4 alnar i Väster af nytt Timmer, borttagas de gamla Sparrarne och upphöjas så att Våningen blifver 3 ¾ aln emellan Telde och Panel. Spisen i nämnde Våning blifver lika med den nu befintlige och i Köket Spisel med Bakugn, hvilken sednare blifver ett qvarter bredare och ett qvarter längre än den der nu befintliga ugnen och hugges för densamma hål på väggen för kallmuren hvarvid på väggen fastskrufvas en pilaster. Köksfönstret flyttas på södra sidan och göres lika stort med fönstren i stugan, hvilka blifva oförändrade i afseende på dimensionen. Nytt telde inlägges äfvensom panel. En trappa för uppgång till öfra Våningen göres i tillbyggnaden år Väster hvilken trappa skall vara så långsluttande att den beqvämt kan passeras.

2-do. Öfra Våningen som uppföres af nytt timmer bör utgöra i höjd 4½ aln och lägges sparrarne så att öfra Våningen blir lika hög med den nedra. Resningen å huset blir 4½ aln hög; nytt telde och panel inlägges äfven i denna våningen och Spiseln blir lika stor med den i den nedra.

3-tio. Säker Grundmur bör läggas under tillbyggnaden, Trossbottning och hela stenfotens rappning värkställes väl och ändamålsenligt. 6 stycken nya Dörrar hvaraf 4 fyllningsdörrar och 6 fönsterlufter lika stora med Fönstren i nedra våningen göras af Entreprenören. Hela huset täckes med dubbelt Brädtak.

4-tio. Alla Materialier utom spik, Glas och Trädvirke till fönsterlufterne och de 4 fyllningsdörrarne, tillsläpper Församlingen äfvensom 90 styck dagsverken af Torparne vid pålysning, hvilka dock i sjelfva Slåttertiden böra sparsamt uttagas. Arbetet får påbörjas i början af Junii månad och bör vara fullbordadt den 1-ste Augusti till afsyning i alla dess delar.

5-to. Entreprenören får, om han så behagar mot känd och vederhäftig Borgen lyfta halfva entreprenadsumman och rästen vid Arbetets godkännande.

6-to. Vid Entreprenadauction, som förrättas dag som nedan, stadnade Byggmästaren Peter Magnus Johansson i Ralingsås för lägsta anbudet å Byggnaden till en summa af Etthundra Nittio Sju (197) Rdr RGmt, och förklarade sig Contrahenterna å ömse sidor nöjde med föregående Contract, som skedde i Askeryds Sockenstuga den 18 Februari 1849, intygar

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

 

År 1849, den 25 Februari.Volym K I a 7.  Pag. 262 ff.

Protocoll hållet vid extra ordinarie Sockenstämma med Askeryds Församling den 25 Februari 1849.

Efter tvenne Söndagar från Predikstolen kungjord allmän extra ordinarie Sockenstämma angående vägförbättring vid den så kallade Hesterslid, belägen i Askeryds Socken och Jönköpings Län, sammanträdde Församlingens Ledamöter enhälligt för att höras öfver det förslag i ämnet, som efter verkställd undersökning af Kaptenen vid Topographiska Corpsen, Herr John Backlund, vid Sockenstämman företeddes af Herr Majoren och Riddaren Carl Printzensköld på Tunarp, då följande frågor af Ordföranden framställdes till Sockenmenighetens besvarande:

1-mo. Om den kunde vitsorda den föreslagna vägförbättringens nytta för hela Orten?

2-do. Om menigheten sjelf eller de gamle väglottsegarne ville åtaga sig att underhålla den nya vägen?

3-tio. Att om två tredjedelar (2/3) af kostnadssumman erhålles af statsmedlen, menigheten då eller den af densamme utsedde Vägdirectionen ville åtaga sig att utföra arbetet efter förslaget?

Alla dessa frågor besvarades med ett enhälligt Ja!

§ 2.  Af förmedlade Hemmantalen från Askeryds Socken skulle på hvardera af 2-ne år erfordras ett ökedagsverke och tre försvarlige karldagsverken och 6 karldagsverken per Hemman under hvilken tid arbetet kan anses vara fulländadt, och yttrade sig Församlingens väglottshållare å den gamla vägen det de väl ville åtaga sig väghållningen å den nya men icke förr än den af laga syn blifvit godkänd.

§ 3.  I den händelse vägförbättringsarbetet skulle komma till stånda, ville Församlingen utse en Direction, som med fullt ansvar tager befattning om arbetets utförande, och valde Församlingen för sin del till Ledamöter i omnämnda Direction Krigsrådet, Wälborne Herr Joh. af Segerström på Olstorp, samt Majoren och Riddaren Wälborne Herr Carl Printzensköld på Tunarp.

Sålunda beslutadt, justeradt och godkändt, ut Supra å Pastorsembetets vägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

Å Församlingens:

C. J. Carlsson, Anders Jönsson, J. F. Närman, Jonas Adolf Hansson, Anders Jacob Hansson, Claes H. Hansson, Lars Peter Johansson.

 

År 1849, den 18 Mars. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll hållet med Kyrkorådet den 18 Mars 1849.

Efter förutgången laga kallelse sammanträdde Kyrkorådet i Sockenstugans öfre rum, inför hvilken Rusthållaren Anders Magnus Månsson och dess Hustru Maja Stina Petersdotter i Hagrida voro kallade för andra gången dels att redogöra dels att varnas för deras oenighet i äktenskapet, denna likasom förra gången på Hustrun Maja Stina Petersdotters begäran. Likaledes voro tillstädes i laglig ordning kallade grannar och bekanta Bönd. Håkan Andersson och Johannes Qwick samt den sednares Hustru Anna Stina Petersdotter i Hagrida, Pig. Lovisa Andersdotter i Råskog i Flisby Socken, hvilka tid efter annan varit i förekallade Hjonelags tjenst.

Hustrun Maja Stina Petersdotter framkallades att omförmäla det olyckliga förhållandet och afgaf den berättelse derom som följer:

Hon, Maja Stina Petersdotter, tillfrågades om missämjan i hushållet vore en verklighet eller ett blott föregifvande, hvartill hon svarade Ja, med det tillägg, att det väl förspörjes hvarje dag. På vidare tillfrågan, huru osämjan å mannens sida yttrar sig, svarade hon: med hårda ord och trätor samt att hon beständigt måst undfly hugg och slag, för hvilken orsak makarne måst flytta i hvar sina särskildta rum, hvilket likväl ej hjelpt saken, utan skall mannen med svordomar och eder hota att nedslå dörren till hennes rum, att fördrifva henne derifrån och ifrån hela huset, påstående att snödrifvan bör vara hennes härbärge, samt att han nekar henne hennes nödtorftiga bärgning.

Vidare tillfrågades hon, Maja Stina Petersdotter, om hon trodde, det någonsin kunde blifva någon försoning emellan henne och mannen? Hvartill hon svarade: Nej det är omöjligt. På tillfrågan om hon önskade en laglig äktenskapsskillnad? Svarade hon Ja!

Derpå framkallades förekallade mannen Anders Magnus Månsson för att å sin sida omförmäla förhållandet. Mannen erkände osämjans tillvaro, samt att den fortfarit i flera år med få afbrott, och att förleden höst den uppblossat till den nu öfverklagade graden. Den egentliga orsaken till mannens missnöje med sin Hustru skulle varit efter hans uppgift vårdslöshet uti och misshushållning med hans hushållning. På tillfrågan om misshandlandet å hans sida varit sådant, som hustrun det uppgifvit gaf han ett nekande svar. Med ett ord, Mannen gaf Hustrun hela skulden, föregifvande att han sjelf var af mycket godt sinnelag, men ville likväl icke ingå med henne någon vänlig förening.

Af vittnen framkallades först Bruk. Håkan Andersson i Hagrida, som afgaf följande berättelse: Vittnet har sjelf hört att osämja emellan makarne förefinnes samt afhört huru det yttrats med trätor och svordomar å ömse sidor, men kan om orsaken dertill icke upplysa.

Dernäst Bruk. Johannes Qwick, hvilken ej egentligen hört något utbrott af missämja, men väl hört Anders M. Månsson yttra, att han ej vill hafva några qvinnfolk hos sig.

Dernäst Hustrun Anna Stina Petersdotter sade sig hafva hört gny af osämja, men aldrig varit åsyna vittne dertill.

Dernäst Pig. Lovisa Andersdotter i Råskog berättade att trätor och svordomar dagligen förefölls i huset under hennes tjenstetid derstädes, dock så att det endast hade varit mannen som svor, och hade vittnet en gång hört mannen med hotande hand till Hustrun yttrat i vredesmod, att han, i likhet med Carl Gustafsson i Hareryd skulle slå ihjäl sin Hustru, sägandes: Det kostar mig icke mer än en fjerding. Anders M. Månsson föll vittnet i talet med denna hotelse: ”Det skall du ha godt utaf”. Vittnet fortfor sålunda: En gång då Anders M. Månsson var rusig, hade han med hugg och slag velat öfverfalla Hustrun, då deras gemensamme Son Carl Joh. August  ville träda emellan föräldrarne och försvara sin moder, yttrade mannen till sonen, hon skall väl göra af med dig också, lika som hon gjort med ett barn förut.

Sist förekallades Pig. Sofia Petersdotter i Hult, som berättade följande: Vittnet åberopade sitt redan aflagda vittnesmål inför Kyrkorådet som hölls för makarnes skull den 24 September 1843,, med det tillägg det hon en gång inkommit i stugan och åsett huru som Anders M. Månsson, som då fått sin Hustru under sig på sängkanten, samt med den ena handen i håret och den andra under hakan misshandlat henne så hårt så att fradga syntes i munnen på henne samt ansigtet såg lidande ut, då vittnet skiljt dem åt, samt dagarne derefter hört honom yttra: ”Jag var dum, som ej satte tummen under hakan och utvred strupknuten på henne, så hade jag varit af med henne sedan”; ävensom att vittnet flera gånger hört honom yttra, att det ej kostade honom mer än Carl i Hareryd att göra på samma sätt. som han.

Protocollet upplästes för både Parter och Wittnen hvilka alla erkände sina yttranden.

Ordföranden tillfrågade Kyrkorådets Medlemmar, hvilka voro alla närvarande utom en enda, huruvida de trodde, att varningar mera kunde något uträtta? Hvartill de svarade Nej! Tilläggande att saken genast borde öfverlemnas till Laga Åklagare.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                     S. J. Hedborn

                                                                                     Ordförande

 

År 1849, den 9 April. Volym K I a 7.  Pag. 265.

Efter 3-ne gånger skedd pålysning från Predikstolen inträdde Församlingens Respective Ledamöter till Extra Sockenstämma dag som ofvan för att bilda en Försäkrings-Committé i afseende på den gångbara Kreaturssjukan bland Hornboskapen, på grund af Konungens Befallningshafvande i Jönköping Kungörelse af den 22 sistlidne Mars och thy åtföljande Reglemente för ett inom Länet allmänt Bolag i bemälte försäkringsväg, och valdes till Ordförande i Socken-Committén Herr Kamreraren C. G. Gottfriedz på Fridhem, samt till Ledamöter Inspector C. J. Carlsson på Askeryd, Kyrkovärden J. F. Närman i Brokafall, Arrendatorn Johan Mag. Nilsson i Ramsvik, Hemmansägaren Carl Jacob Carlsson i Hälla, Nämndemannen Johannes Jacobsson i Lutarp och Nämndemannen Jonas Ad. Hansson i Eldstorp.

På det att öfverenskommelse må komma till stånd, må Socken-Committén deröfver uppgifva förslag.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                               Pastor

 

År 1849, den 21 Maj. Volym K I a 7.  Pag. 270 o. 271.

§ 7.  Ett ämne som blott kunde föras till ett villkorligt beslut, utan förändringen af ett föregående, nemligen om Fattigstugans påbyggnad. Församlingen insåg slutligen att denna påbyggnad vore mindre ändamålsenlig och tyckte tjenligare vara att från grunden uppföra ett aldeles nytt hus, 24 alnar långt, 14 alnar bredt och 4½ aln högt på jemnväggarne; allt detta beslutades med villkor att entrepreneuren afstår från sitt förra contract. Byggnaden företages nu ingångne sommar på den plan som fattigstugans vedbod nu står eller den Byggmästaren finner tjenlig. Efter vid tillfället nu skedd besigtning funno Sockenstämmans Ledamöter den planen tjenligast som ligger emellan begge vägarne, hvilken också bestämdes. Huset skulle innehålla tre rum och kök, det sistnämnda 6 alnar inom vägg, stugan 10 alnar lång, hvardera kammaren 8 alnar lång, allt inom vägg. Knutstenarne skulle framköras på körtur, äfvensom öfrig sten vid behof, och skulle, i händelse entrepreneuren afstår från sitt Contract, ny entrepreneurauction genast utlysas för förutskrifne byggnad. Sockenstämmans Ledamöter anmodade Lars Peter Johansson i Oroen att negoicera med entrepreneuren för förra byggnadsbeslutet om afstående från Contractet.

§ 8.  De Hemman, hvilka icke ingått i någon Brandstodsförening äro:

1 mantal Rusthåll Hagrida, ½ mantal Ramsvik, ¼ mantal Lutarp, 3/16 mantal Stora Lönhult Norrgård samt 1/16 mantal Östra Oroen, måhända flere, ålades af Sockenstämmans Ledamöter med stöd af allmän Lag att inom 1 månads tid efter Kungörandet af detta protocoll förete bevis att de ingådt uti någon Brandstodsförening; hvarom icke, anmäles saken af vederbörande Socken Nämnd till laga forum, ständande det ansvar som lag stadgar, hvarjemte Församlingen afsade sig allt biträde i händelse af olyckshändelse för den försumlige.

 

År 1849, den 3 Juni. Volym K I a 7. Pag.273.

§ 1.  S. D. Som vid Sockenstämman d. 21 Maj innevarande år församlingsboarne enhälligt förkastade den å Sockenstämman den 27 November 1848 beslutade påbyggnaden på det nuvarande gamla fattighuset och villkorligt beslöt nybyggnad af Fattighuset på grundmur och det största hindret för detsamma vore det upprättade Kontraktet i afseende på påbyggnaden mellan församlingen och Entreprenören Peter Magnus Johansson i Ralingsås, hvilket denna dag blifvit genom församlingens och bemälte Byggmästares inbördes öfverenskommelse upphäfvet emot en afträdessumma af 6 Rdr 32 Sk. Banco för den sistnämndes besvär; så uppgjorde Församlingen nytt accord med samma Byggmästare om den nya byggnadens uppresande med grundmur, väggar och tak med befrielse från alla materialiers tillsläppande, mot en accordsumma af 148 Rdr 16 Sk. Rgd samt 40 mansdagsverken af församlingen; men blef dock vid öfverenskommelsen det villkor fästadt, att, om Sockenstämmoprotokollet af den 21 sistlidne Maj § 7 öfverklagas, förfaller accordet.

Arbetet tager sin början när sistnämnda protokoll blir laga kraftvunnet.

 

År 1849, den 1 Juli. Volym K III a 1. Opag.

Protocoll hållit med sammansatt Kyrko Råd och Socken Nämnd den 1 Julii 1849.

§ 1.  Fattigsköterskan Stina Lisa Wild var kallad att svara till följande anklagelser:

1-o För försummelse i sin tjenst.

2-o. Att hon går bort förnyade gånger från sin omvårdnad, stundom utan att återkomma på åtta dagars tid, hvilket i synnerhet är graverande för hennes sjuklige man, hvilken hon hatar eller föraktar.

3-o. Att hon förspiller hans pensionsmedel till egen vällefnad och kanske äfven till fleres, i händelse det är sanning att hon dukar kaffebord åt liderliga personer.

4-o. Att hon offrar af sina förnödenheter på den ännu ej öfvergifne älskaren Adolph i Åsebo och Marbecks Socken, tillika med hvilken hon varit instämd för horsbrott vid Norra Wedbo Härads Rätt..

5-o. Att hon ej kan bestrida denna påkostnad af egna tillgångar, hon tillgriper klädespersedlar efter aflidne döda personer i fattighuset.

6-o. Att hon istället för afstyrer tillställer gräl samt begabbar de ålderstigne fattige och förargar sin sjuklige man, säger till honom att hon skall gå till ”Adolph lillle” i Åsebo och detta i hennes barns närvaro, hvars uppfostran på sådant sätt ej fallit i de bästa händer, och hvilkas lärospån redan börjat visa sig i ett gryende förakt för deras fader. Dessutom lärer hon sjunga liderliga visor, störande för de åldrige i deras dödsbetraktelser och blygselafklädande och retande till skörlefnad för de unga.

§ 2.  Vid sjelfva Sammanträdet anklagades Pigan Gustafva i Fattighuset för förmycket förtroligt umgänge med lösdrifvaren Carl Gustaf Bergman med påstående att hon en natt för ungefär 8-ta dagar sedan varit betingad till honom och tillika förblifvit hos honom hela natten, men det påstods tillika, att hon, nemligen Gustafva, blifvit dertill öfvertalad af Fattigsköterskan Stina Lisa Wild i egenskap af kopplerska. Kyrko Rådet tillika med Socken Nämnden ansåg Fattigsköterskans uppförande i hög rad brottsligt och stannade vid det beslut att med Sockenstämmans vidare hörande och ompröfning det Stina Lisa Wild borde från Fattighuset förvisas, heldst föregående correctioner icke varit tillfyllest till hennes förbättring.

Sockenstugan som ofvan.

Å Kyrko Rådets och Sockne Nämndens Wägnar

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                          Ordförande

C. J. Carlsson.

 

År 1849, den 8 Juli. Volym K III a 1. Opag.

Protokoll vid extra Sockenstämma med Askeryds Församling den 8 juli 1849.

Å andra sidan förda protokoll med sammansatta Kyrko Rådet och Socken Nämnden upplästes i dag inför Sockenstämman hvilken fann detsamma fullkomligen enligt med dess egna åsigter, och funno Sockenstämmans Ledamöter tjenligast att skilja Fattigsköterskan så väl från Fattighuset som dess vanvårdade Man och förelade henne en månads tid att höra sig om efter annan bostad, hvarefter Sockennämnden eger att i laga ordning henne afhysa. Derjemte anmäldes att en obehörig person, Pigan Ingrid Lena Samuelsdotter, hvilken fört ett mångårigt, oanständigt lefverne gemensamt med en liderlig lösdrifvare vid namn Bergman, olofligen inflyttat i Fattighuset, oaktadt Maj Sockenstämmans afslag på hennes begäran att få ditflytta, och som församlingen saknar fullkomlig handräckning att afskilja henne från sin obehörige älskare, fattade den nu enhälligt det beslutet, att i morgon måndag tillsäga hennes närmaste slägtingar att genast taga vara på hennes effekter, att de ej må förfaras, samt derpå afhysa våldgästen från Fattighuset nästa tisdag, hvilken åtgärd det tillkommer Fattigvårdarne tillika med Rotens Nämndeman att verkställa och eger Kyrkovaktaren Dan. Bild att tillsäga Ingrid Lenas Broder, Anders Samuelsson i Björnslätt att emottaga och förvara hennes i Fattighuset införda effekter. Hennes förenämnde Broder som funnes närvarande tillsades vid Stämman att antingen bortflytta hennes saker eller taga vara på dem, då fattigvården utsätter dem.

Sockenstugan som ofvan

                                                                                               In Fidem

                                                                                          S. J. Hedborn

                                                                                                 Pastor

 

År 1849, den 15 Juli. Volym K I a 7.  Pag. 275.

Sockneflickan Johanna Augusta Jaensdotter utböds till uppfostran, vård och beklädning samt undervisning i Christendomen och husliga slöjder efter dess ålder, och åtogo sig Torparen Swen Johansson och dess hustru i Backhemmet ifrågavarande kall med fosterföräldraskyldigheter som ofvan, och det för 3-ne år räknadt från närvarande dag emot en årlig vedergällning af 11 Rdr 4 Sk. Banco.

Å Pastorsembetets vägnar

                                                                                               S. J. Hedborn.

 

År 1849, den 2 Augusti. Volym K III a 1. Opag.

Inför Kyrkorådet voro på Torparen Jonas Bjärströms i Breviken begäran inkallade han och hans Hustru för oenig sammanlefnad. Bjärström upgaf att han, alltid lefvat i sämja och frid med sin Hustru tills för ett par månader sedan, då han fick kännedom om att hon varit honom otrogen i så fall, att hon efter hans påstående under 3 års tid haft samlag med Bonden Samuel Svensson i Jordkullen. Några stormiga uppträden makarne emellan hade icke heller sedan förefallit, och tycktes Bjärström nu böjd att henne förlåta, förande hufvudsakligen klagan emot Samuel Svensson.

Bjärströms Hustru Gustafva Persdotter erkände ofvannämnde brott äfven som att mannen alltid varit beskedlig mot henne, sade sig bedt honom förlåta brottet, och hoppades med Guds hjelp hädanefter kunna fortsätta äktenskapet såsom det en kristelig maka och moder egnar och anstår, ifall Bjärström finner sig dervid.

Från Bjärströms husbonde, Öfverstelöjtnant Printzensköld på Tunarp inlemnades ett betyg af innehåll, att nämnda makar under de 13 år de varit hans underhafvande lefvat i endrägt och sämja och att manen varit ömsint mot hustrun äfven sedan han blef underrättad om hennes trolöshet.

Samuel Svensson i Jordkullen som på kallelsen var tillstädes erkände tillvitelsen i afseende på horsbrottet och uppgaf på tillfrågan om hans samvete under en långa tiden icke oroat honom att han från första stund han var när Hustrun Bjärström gerna velat gå genom eld och vatten för att råka henne och icke förr känt någon ånger öfver brottet än han förleden vår blef nedlagd på sjuksängen, då hans samvete vaknade. På tillfrågan om Samuel Svensson på något sätt sedan han blifvit väckt till ånger, sökt godtgöra sin förbrytelse mot Bjärströms hustru sade sig hafva till Bjärström utfärdat en skuldsedel på 250 Rdr Rgd, men att han icke kunde betala den emedan han kort efter skuldsedelns utfärdande bortskänkt all sin egendom till sin hustru. Bjärström erkände att han fått en dylik skuldsedel.

Emellan Bjärström och hans Hustru å ena sidan och Samuel Svensson å den andra  tycktes råda ett bittert förhållande i det de å ömse sidor yttrade att de voro rädda för att gå ut i trakten, emedan de misstänkte varandra att vilja göra hvarandra något ondt. I anledning häraf förmanades de å ömse sidor till en fridsam sammanlefnad enligt Guds ords föreskrift.

Sedan lämpliga föreställningar desssutom i öfrigt blifvit samtliga parterna hvar för sig meddelade hänvisades de att hvad lagbrottet angår äfvensom öfverenskommelsen om pekuniär uppgörelse utföra sin talan vid vederbörlig domstol, om de ej på annat sätt kunde åsämjas.

Som ofvan                                                               In fidem Vicar. Pastoris

                                                                                 Philip Kindmark

                                                                                     Past. Adj.

                                                                            Ordförande för tillfället.

 

År 1849, den 25 Oktober. Volym K I  7.  Pag. 279 ff.

§ 1.  Rörande sedligheten inom församlingen, äfvensom Gudstjenstens förrättande var intet att anmärka, dock ville Sockenstämman stadga den ordning, att de, hvilka icke vilja afhöra kungörelserna, böra afträda innan dessas uppläsande, så att springandet icke må störa hvarken den läsande eller de hörande, för hvilket ändamål ett litet uppehåll kommer att göras mellan Gudstjensten och kungörelsernas uppläsande.

§ 4.  Fattighusinredningen af fönster och dörrar som kommer att förfärdigas under vintern, skulle utbjudas till entreprenörsauktion, hvartill entreprenören tillsläpper virke och glas och skulle tillika vid samma auktionstillfälle all öfrig inredning utbjudas till entreprenad, nemligen den ena trappan åt södra gafvelen tillika med köket och förstugan samt trappa upp till vinden, hvartill församlingen tillsläpper materialier, hvilka efter Sockenbyggmästarens pålysning framforslas under nu instundande vinter, äfvensom materialier till murningen, hvilket sistnämnde arbete kommer att utbjudas åt särskild entreprenör. Församlingen öfverenskom att trädmatrialier, tegel, kalk skulle uppköpas och hemforslas på körturen.

§ 5.  Det af Socknens byggnader öfverblifne timret försäljes på auktion, betalningen användes som bidrag till kostnaden för fattighusbyggnaden och dess inredning. Sockenbyggmästaren åtog sig att hålla denna auktion.

 

                                                                                     S. J. Hedborn                   

Detta sockenstämmoprotokoll var det sista som Hedborn egenhändigt undertecknade. Hedborn avled annandag jul 1849.

 

År 1849, den 30 December. Volym K I a 7.  Pag. 287.

§ 1.  Peter Daniel Karlsson i Dufveryd som af allmänheten ej sällan förr varit begagnad och tillitad i Boskapssjukdomar, anmälte att han nu hos Hofkamrer Billman i Eksjö förkofrat sig i djurläkarekonsten och företedde deröfver Berömvärdt betyg. Han erbjöd nu församlingen att blifva dess Djurläkare mot bestämd lön. Då saken icke är af beskaffenhet att kunna föranleda ett allmänt beslut, så framställde nu Pet. Dan. Karlsson på anmodan sina pretentioner, bestående deri, att han såsom årsaccord fordrar ½ kappe säd för hvarje ko, hälften Råg och hälften Korn, samt skjuts fram och åter då han tillkallas. Kastreringar betalas särskildt. Och lemnades nu öppet för hvem det åstundar att med honom upgöra närmare bestämmande accord på nämnde grund.

 

År 1850, den 24 Februari. Volym K I a 7.  Pag. 289.

§ 1.  Upplästes ett förslag till församlingens underdåniga förord till nåd. Bifall för den ansökan om 2 extra nådår för Enkefru Prostinnan Hedborn och hennes oförsörjda barn som kommer att till Kongl. Majestät i underdånighet ingifvas, hvilket förslag enhälligt antogs och underskrefs såsom ett uttryck af församlingens välvilja för dess aflidne utmärkte Själasörjares i behof stadde efterlefvande.

§ 2.  Församlingens ledamöter uttryckte en allmän önskan att det af Prosten Cnattingius författade liktal öfver Prosten Hedborn måtte befordras till trycket. Pastorsvikarien lofvade att härom skrifva till författaren.

§ 3.  Församlingen hade den 27 januari beslutat att material skulle under vintern hemskaffas till reparation i prestgården. I följe deraf hade Sockenbyggmästaren från Bredestad låtit hemta 1500 taksten som kosta tillsammans 30 Rdr Banco. Församlingen beslutade nu att Sockenbyggmästaren skulle liqvidera dessa 30 Rdr af de medel han för fattigkassans räkning uppburit, och förband sig församlingen att för dessa medel erlägga till fattigkassan laga ränta tills betalning sker.

 

År 1850, den 17 Mars. Volym K I a 1. Pag. 291.

§ 1.  På Ordförandens proposition att nattvardsbarnen under beredelsetiden borde så väl för församlingens uppbyggelse som för sin egen andakts höjande vara under Gudstjenst samlade på ett ställe i kyrkan närmast koret och altaret, blef ett dylikt beslut med enhälligt bifall till förslaget af församlingen fattadt att gälla för det tid som undertecknad såsom vice Pastor förestår församlingen. För nämnde ändamål upplåtes Kyrkovärdsbänken, Kyrkogångshustrubänken, Bordsjöbänken vid altaret och främsta Lägernäsbänken så på mans- som qvinnsidan. Skulle till ett annat år flickornas antal af Skriftebarn blifva större, så hoppas man att bänkrum för dem ej nekas i den bänk vid predikstolen, der prestegårdspigor nu bruka sitta.

Som ofvan

                                                                                               In fidem

                                                                                          Filip Kindmark

                                                                                               v. Pastor

 

År 1850, den 14 April. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

Protokollsbok för Sockennämnden 1850 24/3 – 1885 4/10. Fr. o. m. 1863 övergår Sockennämnden till att benämnas Kommunalnämnd.

Då ordföranden Inspektor Carlsson för sjukdom var frånvarande valdes v. Pastor Kindmark till ordförande för tillfället.

§ 3.  Inför nämnden anmäldes att lösa personer, som här icke äro mantalsskrifne, hyses än här än där inom Lönhults Rote, såsom Smeden A. Rydberg och Skomakaredrängen John. Hurtig, hvilka gjort sig kände för en stundom mindre ordentlig lefnad, med anledning häraf Socknenämndens ledamöter inom nämnde Rote särskildt åläggas att strängeligen förbjuda så väl desse, som andra lösa personers hysande inom deras distrikt och noggrannt tillse att förbudet icke öfverträdes samt i sådant fall anmäla förhållandet för Nämnden.

    In fidem

                                                                                        Filip Kindmark

 

År 1850, den 12 Maj. Volym nr 1 lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Som den sorgliga händelsen blifvit i dag för Sockne Nämnden omnämnd, att Fällestugan förliden gårdag genom vådeld totalt nedbrunnit, och Lindgren med Hustru och barn samt Hustru Inga Karin med barn, icke allenast blifvit husvilla utan ock förlorat den lilla lösegendom som födoämnen de ägde; så beslöt Sockne Nämnden att utom den lilla fattigstat de hafva, bevilja tills vidare af de tillgångar Fattigstyrelsen disponerar: 2 Lispund mjöl, en kappe ärter och 2 Rdr Bco i penningar till hvardera af hushållen.

Socken Nämnden äger ej rättighet att ålägga någon afgift af Hemman eller lägenheter, och sådan gåfva skulle utgöra måhända för mången ett tvång, men deremot vädjar Socken Nämnden till den Christeliga gifmildheten om en skärf till de brandskadade, den bedröfliga händelsen talar tillräckligt för sig, och har Församlingens innevånare alltid i nödens stund, hittills visat prof på att lindra sina likars nöd. Af detta hopp som Socken Nämnden hyser, anhåller den, att de som godhetsfullt vilja lemna några frivilliga gåfvor af hvad det vara må, såsom födoämnen af alla slag, penningar, kläder m. m. emottages gåfvorne med tacksamhet af Fattigvärdarne uti fattigboden Annandag Pingst, samt de 3-ne derpå följande Söndagar, då efter skedd insamling Socken Nämnden frivillige gåfvor skall utdela, efter bästa förstånd, samt redogörelse deröfver afgifva, som genom Kungörelse från Predikstolen kommer att uppläsas.

Afskrift af denna § skulle sändas till Herregårdarne inom Socknen.

 

År 1850, den 4 Juni. Volym K I a 7.  Pag. 297 o. 298.

§ 6.  För att befrämja snygghet och tillbörlig prydlighet å Kyrkovallen beslöt man, att spillningen från stallarna icke får utföras och läggas på Kyrkovallen hvarom vederbörande innehafvare anmodas arrangera, äfvensom Ryttm. af Segerström lofvade att försätta det medlersta stallet i fullgodt skick. Fråga om uppsättande af en vedbod för att få bort den vid kyrkogårdsmuren upplagda veden kommer att uppskjutas till Andersmässo Sockenstämman då Inspektor Carlsson lofvade förete Grefve Bondes yttrande om plats till densamma på Askeryds jord.

Församlingen anmodade Sockenbyggmästaren att på Kyrkovallen och Kyrkogården låta uppsätta nya bänkar i de gamlas ställe ju förr ju heldre. Betalningen derför tages förskottsvis ur Fattigkassan och godtgöres i sammanhang med medlen till Fattighusbyggnaden.

§ 9.  I afseende på gamla fattighusets användande då det nya blir färdigt förekom följande: Kyrkoväktare Bild anhöll att mot någon billig afgift om året få densamma till bostad; och blef denna begäran honom tills vidare beviljad mot en årlig afgift af 2 Rdr Banco jemte skyldighet att reparera och underhålla hvad af brandsyningsmän ålägges. Härtill fordras dock Excellensen Bondes bifall i afseende på stuguplanen hvarom Kamrer Gottfriedz på Fridhem anmodades och lofvade skaffa besked.

 

År 1850, den 25 Augusti. Volym K I a 7.  Pag. 302.

§ 1.  Vid fråga om reparation å taket på prestgårdens manbyggning åtog sig Sockenbyggmästaren att tillsläppa det qvantum bräder och ribb som möjligen kan åtgå mot ersättning af 2 Rdr Rgd per tolft bräder.

§ 2.  Att afsyna inredningen nya fattighuset utsågos: Lars Pet. Johansson i Oroen, Anders Jönsson i Spelhester och Jonas Hansson i Eldstorp, som sinsemellan öfverenskommer om dag för synen.         

Som ofvan

                                                                                               Filip Kindmark

 

År 1850, den 22 September. Volym K I a 7.  Pag. 304.

§ 1.  Sedan den i sommar verkställda inredning af fattighusets stora rum, kök och förstuga blifvit afsynat och befunnen verkställd enligt kontrakt, förekom fråga om bortrödjande af skogen närmast deromkring och lofvade Herr Kamrer Gottfriedz att nästa tisdag utstaka den plan som får afrödjas, hvarefter afrödjningen verkställes genom Sockendagsverkare. Skogen sammanlägges i högar. Kamrer Gottfriedz låter bortköra den.

Den gamla fattighusvedboden förlägges vid södra sidan af planen framför nya fattighuset och hemlighuset der bortom, visthusboden vid gamla fattighuset framflyttas till kyrkoplatsen och uppsättes såsom vedbod för sockenstugans behof på den plats der Bilds fähus stått. Knutarne på nya fattighuset brädfordras och dropplister för stenfoten uppsättes hvartill 2 tolfter bräder af byggmästaren inköpes,. Äfvensom hvad som åtgår till reparation af de ofvannämnde bodarne. Väggarne i stora rummet diktas med Linfrömjöl, hvartill Lars Pet. i Oroen tillsläpper mjöl efter 6 Sk. banco kappen. Gärdesgård uppsättes omkring den afröjda planen, hvartill Kyrkovärden i Eldstorp tillsläpper trinne mot 8 Sk. Banco tjoget och Johan Andersson i Lönhult stafver mot 10 Sk. 8 Rst Banco tjoget. Alla dessa arbeten åtog sig Gustaf Nilsson i Lycke att mot 6 Rdr 32 Sk. Banco verkställa med tilhjelp af Sockendagsverken, som inlysas till ett antal af 8 st. om dagen. Arbetena börjas i nästa vecka.

§ 2.  Sängar till nya fattighuset och portar till planen utlyses till förfärdigande på entreprenad nästa Söndag.

 

År 1850, den 10 November. Volym K I a 7.  Pag.305 ff.

§ 1.  Med anledning af den sorgliga och fasaväckande händelse som under förliden vecka timat, i det att en högst beklaglig stöld blifvit föröfvad i församlingens kyrkas sakristia, hade församlingens ledamöter nu blifvit sammankallade, för att dels erhålla en omständligare kännedom om stölden, än den som kunnat meddelas i en i dag derom uppläst kungörelse, dels yttra sig om de åtgärder, som kunna behöfva vidtagas innan den i dag till den 23 dennes utlysta ordinarie sockenstämman hålles.

§ 2.  Ordföranden afgaf ur sitt Diarium öfver Pastors-Expeditionen följande berättelse om den bedröfliga tilldragelsen:

”Fredagen den 8 dennes omkring klockan ½ till 10 f. m. ingick från vikarierande Klockaren och Orgelnisten, Skolläraren Frieman genom Kyrkovaktaren Bild mundtlig rapport om föröfvad stöld i Kyrkans Sakristia; med anledning häraf jag genast åtföljde fram till Kyrkoplatsen. Vid min ankomst till Sockenstugan berättade Frieman, att han kort förut upptäckt det ett af kyrkans fönster varit sönderslaget, att han då tagit kyrkonycklarne, hvilka såsom förut varit vanligt, förvarades hos Bild, och begifvit sig till kyrkan, der han funnit dörren till sakristian öppen och kyrkokistan bruten. Bestört och gripen af den ohyggliga upptäckten hade han efter kyrkans tillstängande, genast begifvit sig på väg, för att till mig inrapportera hvad han förnummit. Vid fattighuset hade han träffat Bild och mattad af den ytterliga häftighet, hvarmed han i ifvern sprungit, hade han tillsagdt Bild att genast begifva sig till mig, för att anmäla förhållandet, hvilket ock skedde vid ofvanskrifne tid.

Under denna Friemans berättelse hade jag tillsammans med honom och framkommit till kyrkan, hvarest jag i öfverensstämmelse med Friemans utsago, fann ett fönster på södra sidan, midt för orgelläktaren sönderslaget; märlan, med hvilken Norra Kyrkodörren innanför stänges, aftagen; dörren till sakristian öppen, utan tecken till våld emot densamma eller mot muren;  Kyrkokistan kullstjelpt och sönderbruten i bottnen.

Då man icke kunde utröna, huru mycket som vara bortstulet för än locket till den sönderbrutna kistan blef öppnadt, efterskickade jag genast kyrkovärdarne. Derefter begaf jag mig till prestgården för att besörja Pastors Expedition för dagen, och återvände, efter expeditionens slut, klockan ½ till 2 e. m. till kyrkan, der såväl Kyrkovärdarne, Inspektor Carlsson på Askeryd och Frieman, som åtskillige andre församlingsboer voro samlade.

Kyrkokistan öppnades och befunnos följande silfverpjeser och penningar bortstulne:

1-o. En Kommunionkalk,  vägande 37 ¾ lod

2-o. En dito 21

3-o. En Vinkanna 60 1/8

4-o. En dito 76

5-o. En dito 48

6-o. En Patén

7-o. En dito tillsammans vägande 5 ¼

8-o. En Brudkrona   omkring 60

9-o. Ett par Ljusstakar  Utan känd vigt

10-o. En Medalj                 - ” -

11-o. En Plåt                      - ” -

12-o. Kontanta penningar till ännu obestämt belopp

13-o. En Buteljf af grönt glas om 1½ kannas rymd med något vin uti.

Till Friemans här ofvan intagne upplysningar om stölden, tillade han, det en af hans skolgossar från Rosenberg nu omtalat, att han dagen förut eller Thorsdagen den 7-de sett kyrkofönstret vara sönderslaget, men i tanka att det varit en följd af den häftiga stormen, icke vidare tänkt på saken, förr än han nu fått höra stölden omtalas.

Med tillhjälp af Kyrkovärdarne och Inspektor Carlsson, och i enlighet med här ofvan uppgifne omständigheter, uppsattes och utskrefvos Kungörelser om stölden; och trodde sig Pastor och kyrkovärdarne, på församlingens vägnar, deruti tryggt kunna utlofva 50 Rdr Rgd i belöning till den, som upptäcker tjufvarne och tillrättaskaffar det stulna.

Till Kronolänsman Lindberg afsändes genast om aftonen ett exemplar af ofvanämnda Kungörelse jemte anhållan att den blifver införd så fort ske kan, icke endast ibland detta Läns, utan äfven bland Rikets öfrige Läns, äfvensom bland Öfverståthållare Embetets allmänna Kungörelser.

Morgonen derpå afgick utaf nämnda Kungörelser:

Ett exemplar till Stadsfiskal Wickelius, jemte en anhållan hos honom att inom Eksjö efterspana tjufvarne och det stulna.

Ett exemplar till Redaktionen af tidningen ”Hvad Nytt?” i Eksjö, med begäran om dess införande i Tidningens nästa nummer, och

Ett exemplar till hvardera följande kyrkor, nemligen Eksjö, Flisby, Bredestad, Marbäck, Frinnaryd, Säby, Torpa, Asby och V. Ryd.

§ 3.  Inspektor Carlsson på Askeryd tillade till ofvanstående redogörelse för de åtgärder, som blifvit vidtagne, det han, som i går var uti Eksjö, uppmanat såväl Stadens Guldsmeder, som polisbetjenter, hvad på dem kan ankomma söka medverka till upptäckt af det stulna.

§ 4.  Efter dessa meddelanden tillfrågades församlingen hvad den ansåg att man nu borde i förevarande sak göra, och sedan den beslutat att genom Sockenbyggmästaren vidtala Gustaf Nilsson i Lycke att göra nytt fönster till kyrkan i det sönderslagnas ställe, samt att man borde gå i skyndsam författning om anskaffande af nytt lås till sakristian, förklarade Sockenstämmans ledamöter,att de ansågo, det ingenting nu kunde härutinnan göras vidare än som skett; att ärendet hade utlysts till behandling på Andersmess sockenstämma, och att Pastor i samråd med Kyrkorådet egde, att under tiden vidtaga de mått och steg, som med afseende på kyrkostölden kunde finnas lämplige; hvarefter stämman upplöstes sedan Ordföranden förklarat, att protokollet kommer att justeras nästa Söndag samt anmodat Kyrko-Rådets närvarande ledamöter, att nu genast med Honom sammanträda i Sockenstugans öfre rum för behandling af ett icke uttaladt ämne.

Som ofvan

                                                                                               In Fidem

                                                                                          Filip Kindmark

                                                                                              v. Pastor

 

År 1850, den 10 November. Volym K III a 1. Opag.

Kyrko Rådet sammanträdde på Pastors kallelse för att, i afseende på den stöld af silfver och penningar som under förra veckan blifvit föröfvad i Askeryds Kyrka, söka erhålla sådana upplysningar, som möjligen kunna leda på spåren efter. För detta ändamål beslöts att de som bo i Socknestugan borde hvar för sig höras.

Skolläraren, vikarierande Klockaren och Organisten P. G. Frieman förekallades först. Tillfrågad om Kyrkans och Sakristians igenlåsande förliden söndag, sade han sig derom icke hafva annan kännedom än att Kyrkovaktaren Bild, efter gammal plägsed här i församlingen, denna förrättning då såsom annars skall hafva fullgjordt. Derefter aflade Frieman följande berättelse i afseende på frågan om några främmande personer under förra vcckan visat sig vid Kyrkan eller Sockenstugan:

Onsdagen den 6 på qvällen sedan Frieman gått till sängs, hemkom från Eksjö Guldsmedsgesällen Gustaf Bildsten, son till Kyrkovaktaren Bild. Så hade Bildsten sjelf berättat morgonen derpå. Under en stor del af natten hördes personer, hvilka icke gerna kunde vara andra än af Bilds hushåll, vara i rörelse samt gå i trappa och kontor m.m. Thorsdagsmorgon omkr. kl 7 gick Frieman ner i Bilds rum och under samtal der med Bildsten om den förestående resan till Stockholm, berättade denne att han nu blott väntade på sitt ressällskap. På Friemans fråga hvaraf detta sällskap bestod gaf Bildsten icke något svar. Derefter ankom en sufflettvagn, i hvilken befunno sig en Herre, en Qvinna och en skjutsbonde. Vagnen stannade utanför Sockenstugan. På Friemans undran öfver hvem det kunde vara, svarade Bildsten att det just var hans ressällskap, och gick i detsamma ut att taga emot de ankommande. Frieman frågade då Bild, om han visste hvem det var, hvarpå han svarade att Bildsten icke omtalat det. Men då den främmande Herrn steg ur vagnen, hade Frieman sagt till Bild; ”Kors, det är ju Baron Boije från Eksjö”. Derefter gick Frieman upp på sitt rum, och såg att de tre ankomne, efter att hafva tillbragt en styf qvarts timma hos Bild, resa derifrån tillika med Bildsten. Hvilka saker Bildsten medförde visste icke Frieman, icke heller hade han sig bekant att någon annan främmande vistats i Kyrkans grannskap under veckan. Föröfrigt vidhöll Frieman den berättelsen angående stöldens varseblifvande och bekantgörande, som finnes intagen i församlingens Sockenstämmoprotokoll för denna dag.

Derefter företrädde på kallelse, Kyrkovakten Dan. Bild. På tillfrågan om Kyrkans och Sakristians låsande förliden Söndag,, sade han sig bestämt minnas att han på vanligt sätt tillåst dörren till Sakristian, äfvensom att bommarne till dörren mellan Sakristian och Predikstolen voro pålagde. På derom serskildt framställde frågor upplyste han vidare, att hans son, Guldsmedsgesällen Gustaf Bildsten, hemkom från Eksjö omkring klockan 10 Onsdagsaftonen den 5 dennes för att taga afsked innan han dagen derpå skulle begifva sig till Stockholm, och var vid hemkomsten åtföljd af en skjutsgosse från Björke by i Höreda socken, hvilken gosse qvarblef hos Bild till följande morgon. Att Bildsten var hemma hela natten, att skjutsgossen äfven var inne, utom kortare stunder, då han gick ut för att efterse sin häst, att Bild och Bildsten, efter att i det närmaste hafva infraktat sonens saker, mellan kl. 2 och 3 på morgonen gingo till sängs, den förre i yttre och den sednare i det inre af de två rum i socknestugan, hvilka Bild då bebodde, att Bilds hustru var uppe hela natten, sysselsatt med iordningsställande af åtskillige Sonens kläder, att skjutsgossen lade sig något före de andra i yttre rummet, der äfven Bilds unga dotter Helga låg och att föröfrigt inga personer funnos der.

Klockan 4 uppstego åter personerna i yttre rummet. Klockan 5 väcktes Bildsten, som då låg afklädd i sängen. På tillfrågan om icke någon särskild omständighet i afseende på stölden verkat den ytterligare förfäran som enligt så väl undertecknad ordförande som öfriges observation stod målad i hans ansikte förliden Fredag, då stölden upptäcktes, svarade han att ingen sådan omständighet var för handen, att ingen särskild grundtanke väckt hans oro, utan att det var den fasanfulla stölden i sin helhet, som förorsakade detta utseende af förfäran. Gjord uppmärksam på den omständigheten att hans Son, som är Guld- och Silfverarbetare just den natten då stölden tros blifvit föröfvad, och endast den natten, var hemma i förening dermed att kyrknycklarne hos Bild förvarades, medgaf han otvunget att detta kunde gifva hvem som helst anledning till för honom ledsamma misstankar; men kunde icke bestämt redogöra hvarföre han icke talat derom, ehuru han sade sig tänkt äfven derpå. Såsom skäl hvarföre han vid Kyrkokistans öppnande förliden Fredag icke kom tillstädes i Sakristian, ehuru han visste att detta då skulle ske, uppgaf att han först ville sluta sin middagsmåltid, helst han trodde sig vara vid tillfället obehöflig. Ytterligare upplyste han, på derom gjorde frågor, att hans Son afreste omkring Kl. 9 f.m. Thorsdagen den 7 dennes tillsammans med en Herreman hvilken en stund förut ankommit och hvilken icke var honom bekant; emedan Sonen, som på fadrens fråga derom, endast uppgifvit, att det vore en Herre från Eksjö, som fadern icke kände, att denne herre, hvilken Bild hörde sin Son kalla Baron, uppehöll sig inne hos Bild innemot en timma, hvarunder han dels intog en måltid af ägg, dels hade som det tycktes, rätt förtroliga samtal med Bildsten, ehuru icke i särskildt rum, att Baron och Bildsten sade sig skola resa tillsammans ända till Stockholm, att de saker som Bildsten medförde voro inpackade i en läderrensel, som vägde omkring 2 lispund, (1 lispund ca 8,5 kg) och att en del af packningen var verkställd för Bildstens hemkomst, men att Bild icke visste hvaraf den delen bestod, hvarjemte han sade sig vara öfvertygad om, att Kyrkonycklarne voro på sin vanliga plats, ehuru han deråt icke skänkt någon särskild uppmärksamhet vid tillfället i fråga.

Kyrkovakt. Dan. Bilds hustru Sara Nilsdotter, förkallad och tillfrågad om här i Sockenstugan under veckan visat sig några främmande personer, uppgaf att här ingen varit mer än Sonen Bildsten från Eksjö, som hemkom mellan Klockan 9 och 10 på Onsdagsafton den 6 dennes, att han reste omkring Klockan 8 om morgonen derpå och att gossen, som skjutsade honom från Eksjö vara qvar öfver natten. I afseende på kyrkonycklarne berättade hon, att hon, på samma spik der dessa hängde, äfven uphängt Sonens ytterplagg, och, ehuru hon icke räknade nycklarne, trodde sig kunna försäkra att de voro der alla. Föröfrigt voro hennes uppgifter lika med hennes mans, äfven deruti att Bildsten rest tillsammans med en för henne obekant Herre, som kallades Baron.

Skollärare Friemans syster, Jungfrun Johanna Frieman blef sluteligen förekallad. Hon hade redan lagt sig, då Bildsten hemkom på Onsdagsqvällen; hade endast hört att folk voro i rörelse nästan hela natten och följande morgon sett en Herre komma tillsammans med en qvinna i Sufflettvagn äfvensom att Bildsten afreste tillsammans med desse åt Prestgården till Hon hade för öfrigt icke varseblifvit några fremmande personer.

§ 2.  Den såsom skicklig låssmed kände Joh. Burman i Hagen under Ödarp, hvilken på anmodan besigtigat låset till Sakristian, upplyste att låset var mycket osäkert och att det vore mycket lätt att med någon vana uppdyrka detsamma utan att lemna några förstörande märken efter sig.

§ 3.  Efter dessa upplysningar ansåg sig Kyrko Rådet icke kunna i afseende på stölden vidtaga någon egentlig åtgärd, utan öfverenskoms att hvar och en ledamot skulle i sin rote efterspana, hvilka främmande och misstänkte personer under tiden visat sig, och skulle detta protokoll meddelas församlingen på Sockenstämma den 13 dennes.

§ 4.  Till Messhakaren kunde intet annat förvaringsrum för närvarande tillvägabringas än det vanliga.

§ 5.  Åt Peter d. ä. i Wästorp uppdrogs att vidtala Burman att förfärdiga ett dyrkfritt lås till sakristian så fort ske kan.

§ 6.  Kyrko Rådet beslutade att alla såväl spadar som jernspett och dylika verktyg hädanefter skola förvaras i materialboden, dit de redan i dag böra af Kyrkovaktaren förflyttas.

Som ofvan. På Kyrkorådets vägnar

                                                                                          Filip Kindmark

                                                                                               Ordför.

 

År 1850, den 23 November. Volym K I a 7. Pag. 309 ff.

§ 2.  Angående den i början af månaden begångne kyrkostölden meddelade Pastor i församlingen upplysning om de åtgärder, som i detta fall blifvit vidtagna samt gaf församlingen äfven del af det protokoll, som inför Kyrko-Rådet fördes den 10 November, hvarefter på Pastors derom framställd fråga, församlingen, efter de upplysningar som vunnits, då väl godkände de åtgärder som pastor och Kyrkovärdarne vidtagit äfvensom frikallade pastor och Kyrkovärdarne från allt ansvar, dock ansåg församlingen att såväl desse i första rummet, såsom ock församlingens öfriga ledamöter hade kunnat iakttaga mera försiktighet, då kyrkostölder nu på flere andra ställen blifvit föröfvade. Härefter, och sedan Pastor uppläst ett bref ifrån Komminister Kocken af innehåll att en församlingsbo lofvat att skänka en ny kalk i fall den stulna icke återfås, beslutades i afseende på ersättande af det stulna och sönderbrutna.

Att kyrkokistan tills vidare icke lagas utan att, sedan Herr Öfverste-Löjtnant Printzensköld, efter löfte, underrättat om priset på brandfria kassakistor från Stockholm, en sådan för församlingens räkning inköpes så framt kostnaden på densamma stadnar vid omkring etthundrade Riksdaler Riksgäld.

Att ingen kalk för närvarande inköpes utan att till en början genom Pastors försorg så tillställes att en kalk får lånas från Bredestad.

Att tvenne vackra och passande kannor af glas till begagnande på altaret vid kommunionen inköpas af Inspektor Carlsson, som åtog sig att fullgöra detta uppdrag vid en instundande marknad i Jönköping.

Att äfven vid samma tilfälle af Inspector Carlsson köpes ett par ljusstakar af simpel engelsk pläter; kostnaden för såväl kannorna som ljustakarne tages af kyrkokassan.

Att åt Burman, som gör nya låset till sakristiedörren uppdrages att förse dörren med en jernskifva som betäcker nyckelhålet och så inrättad att den kan med hänglås fästas, hvarefter sådant lås inköpes. Messeskruden bör så snart låset till sakristian blir färdigt, dit förflyttas, för hvilket ändamål der inrättas ett lämpligt skåp.

Till befordrande af trygghet för framtiden ålägges kyrkovaktaren att en gång hvarje morgon göra en rund kring kyrkan, för att tillse om något försök till inbrott blifvit gjordt.

§ 5.  Behöfligt taktegel till nya fattighuset inköpes af sockenbyggmästaren från Bredestad och hemföres under vintern på tjenligt snöföre. Ribb och spik köpes äfven per kontant.

Inhysesmannen Karl Jansson i Anderstorp begärde att i fattighuset få åt sig och sin hustru upplåtet ett af smårummen. Denna begäran beviljades på så sätt att församlingen nästa vår inreder rummet och må sockennämnden med honom uppgöra villkoren.

§ 6.  Den kommitté som på Valborgsmässo Sockenstämma nedsattes ang. Rofdjursersättningsbolaget hade föreslagit att bolaget skulle skänka sin kassa till församlingens fattigkassa. Härom uppstod vid öfverläggningen så stridiga meningar att saken icke kunde nu afgöras

 

År 1851, den 12 Januari. Volym K I a 7. Pag. 313.

§ 1.  Från Öfverstelöjtnant Printzensköld, som åtagit sig att beställa en dyrk- och brandfri kassakista för kyrkans räkning, så vida, enligt beslut af den 23 November 1850, priset ej öfverstiger 100 Rdr Rgd, hade till Pastor underrättelse ingått,att en sådan kista kostar 156 Riksdaler och då härtill kommer att enligt officiel uppgift, sådana kassakistor icke numera fredar från tjufvahand, beslöts att någon dylik icke skulle inköpas, utan den gamla lagas, helst sakristian nu anses vara så väl förvarad att den kan betraktas som kassakista.

 

År 1851, den 16 Mars. Volym K I a 7. Pag. 314 ff.

§ 1.  Inspektor Carlsson på Askeryd anhöll att tills vidare få hyra ett af smårummen i fattighuset för smeden Blomqvist i Lillahemmet, hvartil alla genast funnos villiga, med anledning häraf beslöts att båda rummen på norra ändan af fattighuset nu genast genom Sockenbyggmästarens försorg böra inredas, hvarvid nämnde byggmästare åtog sig att dertill anskaffa nödige materialier af torrt virke m. m. Till arbetet användes Sockendagsverkare och bestämdes att efter slutad inredning upplåtes det nordöstra rummet för Inspektor Carlssons räkning och det nordvestra åt Karl i Anderstorp, sedan han med Sockennämnden uppgjort hyresvillkoren enligt Sockenstämmobeslutet af den 23 november 1850. Någon hyra för det för Inspektor Carlsson upplåtna rummet ansåg sig församlingen icke böra begära, då dels Hans Excellens Grefve Bonde, under hvilken smeden Blomqvist lyder, i många fall underlättar församlingens fattigvård och dels Inspektor Carlsson personligen genom sitt utmärkt sätt såsom ordförande i fattigvårdsstyrelsen gjort sig förtjent af församlingens odelade erkänsla och tacksamhet. Inspector Carlsson lofvade derjemte nu att upplåta Askeryds Badstuga för torkning af det till inredningen behöfliga virket.

§ 2.  Ordföranden i Sockennämnden anmälde, att fästningsfången Carl Svensson den 25 innevarande mars blifvit hitförpassad från Malmö fästning, der han för 3-dje resan stöld blifvit intagen till 3 års allmänt arbete, och då det nu företedde tjenstebeviset innehöll, att Carl Svensson under strafftiden blifvit särskildt straffad 3 gånger för fylleri, 1 gång för otillåtet tal och 1 gång för snatteri, ansåg församlingen honom blifva en för vårt samhälle vådlig person, som ingen fanns villig att taga i sin tjenst, helst han förut här förvärfvat sig ett i alla afseenden ofördelaktigt rykte, på grund hvaraf församlingen anmodade Ordföranden i Socknenämnden att hos Konungens Befallningshafvande i Länet anhålla det Carl Svensson blefve från Socknen skiljd och försänd till allmänt arbete vid lämpligt ställe.

Som ofvan

                                                                                               In Fidem

                                                                                          Filip Kindmark                               

 

 

År 1851, den 23 Maj.Volym K I a 7. Pag. 320 o. 321.

§ 4.  Till framtida säkerhet beslöts att kyrkan och klockstapeln skulle försäkras i Länets Allmänna Brandstodsförening, för hvilket ändamål man nu bestämde en försäkringssumma för Kyrkan af 10.000 Riksdaler Banco och för Stapeln af 2.000 Riksdaler Banco och ville man nu insätta en kommitté att uppgöra behörig specifikation. Till ledamöter i denna kommitté utsågos Ryttmästare af Segerström, Sockenbyggmästare Lars Pet. Johansson, Johannes Petersson i Skyttlingebäck och Anders Jak. Hansson i Bjursberg, hvilka så snart ske kan härom böra gå i författning.

§ 8.  Johannes Petersson i Skyttlingebäck, som genom vådeld den 19 April förlorat ett Ladugårdshus hade anhållit att församlingen ville mot kontant biträda honom med timmer och körslor på det att han till skördetiden skall kunna få huset återuppbyggdt. Den för detta ändamål den 11 dennes nedsatta kommitté hade uppgjort och ingaf förslag på det timmer som erfordrades med derå åsatta priser. Församlingen tycktes visserligen vara villig att hjelpa, men meningarne om priset voro delade, och svårigheten att förrätta detta arbete denna tiden väckte äfven villrådighet. Efter kommitterades förslag skulle bidraget utgå med 8 syllar per förmedladt Hemman. Sedan ämnet blifvit länge diskuteradt ingick en del af församlingen på att biträda mot 4 Sk. Rgd per aln för stocken på stället lefvererad. Kamrer Gottfriedz tillika med några andra reserverade sig häremot men voro villiga att mot ersättning efter markegång bispringa, hvarpå dock den brandskadade icke ville ingå.

 

År 1851, den 6 Juli. Volym K I a 7. Pag. 323.

§ 1.  Med anledning af v. Kommisionslandtmätaren Hedbergs förliden söndag här uppläste Kungörelse om egoutbyte mellan Askeryds Säteri och Assjö Prestgård, hvilket egobyte af honom enligt förordnande, kommer att förrättas, utsågs nu f. d. Nämndemannen Jonas Johansson i Äsevad, att såsom församlingens ombud öfvervaka det för denna förrättning utsatte sammanträde på Askeryds Säteri den 14 dennes före klockan 10 f. m. och dere församlingens rätt och bästa bevaka.

Som ofvan

                                                                                               In Fidem

                                                                                          Filip Kindmark

                                                                                                   v. P.

 

År 1851, den 3 Augusti.Volym K I a 7. Pag. 324.

§ 3.  Inga Lena Samuelsdotter i Björnslätt anhöll om biträde till uppförande af mur i sin bostad och skänkte församlingen det i materialboden befintliga gamla murtegel samt 3 Rdr 16 Sk. Banco ur fattigkassan.

Som ofvan

                                                                                               In Fidem

                                                                                          Filip Kindmark

 

År 1851, den 31 Augusti. Volym K I  7. Pag. 325.

Protokoll vid extra ordinarie sockenstämma med Askeryds församling den 31 augusti 1851.

Målningen i Sockenstugans skolsal och öfre rummet i söder afsynades och godkändes, hvadan betalningen får af Pastor och kyrkvärdar förskottsvis utgifvas af ihänder hafvande medel, för skolsalen med 20 Riksdaler enligt skriftligt kontrakt och för öfre rummet med 5 Riksdaler enligt mundtligt accord; hvarjemte församlingens närvarande ledamöter förklarade sig benägne att på enahanda sätt ersätta målningen i Orgelnisten och Skollärarens 2 boställsrum på nedre botten med tillsammans 10 Riksdaler Rgd, då arbetet blir fullt färdigt.

                                                                                     Som ofvan In Fidem

                                                                                          Filip Kindmark

 

År 1851, den 25 November. Volym K I a 7. Pag. 329.

§ 1.  I afseende på allmänna Gudstjenstens förrättande och bevistande var ingen anmärkning att göra; dock beslutade man att inbördes uppmana hvarandra att allmänneligen vid sammanringningen inträda i helgedomen, så att icke såsom någon gång händt, allt för många dit komma först efter syndabekännelsens afläggande.

Mot sedligheten och husliga sammanlefnaden var i allmänhet icke heller något att anmäla, utan det att Enkan Ingrid Karlsdotter i Gatstugan, som, efter hvad allmänt kändt är, är särdeles begifven på starka drycker, skall finna tillfälle att hos personer inom församlingen förskaffa sig dessa rusgifvande drycker, hvarigenom hon åstadkommer ofrid inom det fridshus som den kristliga barmhertigheten uppbyggt. Saken väckte hos församlingens ledamöter både ledsnad och harm, och beslöt man att härigenom uppmana de personer som veta med sig att de till förbemälde Enka eller till andra dylika lemna brännvin, att besinna det Gudlösa deruti, och såvida rättelse härigenom icke vinnes skola dessa äreförgätne, efter allmänt rykte, inkallas för Socknenämnden att befordras till sträng näpst.

§ 2.  Kamrer Gottfriedz på Fridhem anhöll om husrum i fattighuset för mannen Gust. Åkerström i Kunhult, hvilken af Excellcen Bonde njuter underhåll. Denna anhållan beviljades genast med beredvillighet och skulle han tills vidare innebo i Karl Janssons rum, och Karls hustru besörja hans matlagning m. m.

 

År 1852, den 25 Januari. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Fattighjonet Ingrid i Gatstugan skulle erhålla ur Fattigcassan 2 Rdr Banco till den som läker hennes afbrutna lår. Det är här ett exempel att erinra för den eller de som till nämnde person utlemnar brännvin, hvad följderna kan af sådant blifva; det är skamfuldt att höra på alla dessa hederliga personers begäran och pålysningar att ej lemna brennvin till nämnda Ingrid, vare detta nog: Gå till den nu lårbrutna uslingen och se hennes elende, Du, som lemnadt den rusgifvande drycken för att åstadkomma olyckan, så får du njuta af Din vinningslystnad.

 

År 1852, den 14 Mars. Volym K I a 7. Pag. 335.

§ 1  Konungens Befallningshafvande i Jönköpings Län har, med anledning af den mindre goda skörden, i allm. Kungörelse den 19 nästliden December anmodadt Presterskskapet, att på allmänna Sockenstämmor inhemta församlingsboarnas yttrande rörande spannmålsbehofvet till nästa skördetid, och tillkännagifvit att, i händelse behofvet skulle vara större än att det på enskild väg kunde anskaffas, ville Konungens Befallningshafvande vidtaga sådane åtgärder, att spannmål kunde finnas till köps i Jönköping nästa vår mot kontant betalning till det pris leverantören då kommer att bestämma. Efter ärendets föredragning yttrades enhälligt, att spannmålstillgången inom Socknen väl vore knapp och icke kunde anses fullt tillräcklig, men att behofvet likväl icke anses större, än att det genom enskilda uppköp på vanligt sätt kunde fyllas, helst Eksjö Kronomagasin, från hvilket spannmål årligen plägar på auktion försäljas, vore närbeläget; och ansåg sig församlingen i följd häraf icke behöfva ingifva till Konungens Befallningshafvande någon reqvisition i förberörda afseende.

 

År 1852, den 14 Mars. Volym K I a 7. Pag. 337.

§ 2.  Till de nödlidande i Vermland beviljades ett frivilligt offer, som upptages i koret nästkommande Mariae Bebådelsedag efter Gudstjenstens slut, under afspelning af en Psalm. Dervid iakattages för god ordnings skull att församlingen framträder med

sina gåfvor först från Östra Kyrkan, derefter den i Södra, så den Vestra och sist den Norra. Hvarefter medlen genom Pastors-Embetet tillställer Kongliga Befallningshafvanden i Vermland för det afsedde ändamålet.

Som ofvan

                                                                                          In Fidem

                                                                                     Filip Kindmark

Å församlingens vägnar:

 B. G. Balchen, C. J. Carlsson, J. F. Närman.

 

År 1852, den 4 April. Volym K I a 7. Pag. 338.

§ 1.  Från Kyrkoherde Egnell, som den 1 i nästa Maj tillträder detta pastorat, hade underrättelse ingått, att han ämnar flytta från Stockholm i början af Maj, och under förutsättning att församlingen enligt gammal plägsed icke vill undandraga sig att afhämta honom och hans saker i Jönköping, hade bemälte Kyrkoherde skickat en uppgift på de saker han kommer att medföra, till hvilkas transporterande Tio par hästar ansågos tillräckliga, utom 3 löshästar för Kyrkoherdens familj.

Sedan ärendet blifvit föredraget, förklarade sig Socknemännen genast villiga att gå denna sin Kyrkoherdes önskan till mötes, och efter någon öfverläggning, samt i den öfvertygelsen att Bredestads församling här förenar sig med Askeryd, beslutades att erforderliga skjutsar skulle lejas mot ersättning till ett belopp af Sex Riksdaler Riksgäld samt, hvilken ersättning kommer att utgå efter förmedlade hemmantalet af pastoratets alla hemman och lägenheter, hvarpå mantal finnes åsatt. Socken Nämnden anmodades att besörja såväl uppbörden af desse medel som ock liqviden med de skjutsande.

 

År 1852, den 8 Juni. Volym K I a 7. Pag. 341.

§ 4.  Vid förfrågan om lösdrifvare inom Socknen hysas, upplystes att i Kullatorp finns 2-ne hushåll från Eksjö socken, hvilkas barn besvära grannarna med bettlande. Anders Nilsson i Skyttlingebäck anmodades att tillfråga egarna till nämnda utjord, att genast föranstalta om desse hemlöses bortflyttning, vid äfventyr att de annars varda skjutsade till Eksjö på denna församlings fattigvårds bekostnad.

Några lönnkrogar finnas veterligen icke inom församlingen.

 

År 1852, den 23 Juni. Volym N I 1. Pag. 22-30.

År 1852, den 23 Juni förrättades af Prosten och Kyrkoherden i Säby Magistern Herr S. G. Mellin enligt förordnande af Stiftets Biskop Öfverhofpredikant, Commendören med Stora Korset af Kongl. Nordstjerne Orden m. m. Herr Doctor J. J. Hedrén och efter föregången behörig pålysning Special visitation inom Askeryds församling, hvarvid voro närvarande: Församlingens Pastor Herr P. J. Egnell, förre vice Pastorn Herr Filip Kindmark, Comministern i annexan Bredestad Herr C. J., Kocken, Församlingens Skollärare, Vice Orgelnisten och Klockaren P. G. Frieman, Kyrkoråd och Skolstyrelse, Kyrko- och Fattigföreståndaren, Ledamöter af Sockne Nämnden, Socken Deputerade, Kyrkobetjeningen jemte åtskillige af Församlingens öfrige medlemmar. Vid förrättningen assisterade utnämnde Kyrkoherden i Gärdserum, Comministern i Linderås Herr J. Kastman. Protokollet fördes af undertecknad Pastors Adjunct i Säby.

Sammanträdet skedde i Askeryds Sockenstuga och börjades Kl. 10. F. m., hvarvid Visitator började förrättningen med nedkallande af den Högstes Välsignelse öfver den samma, hvilken af behörig Kungörelse föregången derefter fortgick på sätt som följer.

§ 1.  Pastor tillträdde sin tjenst den 1. Maj sistliden och Komministern hade tillträtt sin beställning den 1. Maj 1835.

Öfver framlidne Prestmän inom församlingarne funnos inga Biografiska anteckningar, någon annan Series Pastorum et Comministrorum förefanns icke än den som finnes upptagen i Håhls Herda Minne öfver Linköpings Stift, hvilken i afseende på pastorer är enlig med en Förteckning målad å ena Kyrkoväggen.

§ 2.  Sista Biskops Visitation, här hållen 1841, hvarom Protocollet kommit tillhanda i December 1851 företeddes nu. Några frågor för verkställighets åtgärder förekommer der icke. Det finnes i afskrift intaget och börjar nya visitationsboken. Originalet hade återgått till Domkapitlet.

§ 3.  Kyrkan som uppgafs stå på egen grund är byggd af sten och träd, dess ålder okänd, hänfördes dock till 14-de seklet. Genom tvenne tillbyggnader af timmer i medlet af 17-de seklet bildar den en Korskyrka, den är i godt skick och för folkmängden tillräcklig, saknar Torn men har Stapel hvaruti 3-ne Klockor hänga; den större omgjöts 1838 och har inscription, Den har Orgelverk som uppgafs vara i försvarligt skick. Kyrkans Vinsäd utgör Sju Tunnor, som lösas efter markegång med förselpengar. Kyrkoboken år från 1696.

§ 4.  Predikningarnes vanliga längd är här en timme. Likpredikningar begäras icke men väl Personalier, hvilka från Predikstolen uppläsas. Predikoombyte sker minst hvar fjerde Söndag, så att Kyrkordningens föreskrift i 19 Kap. 20 § till sitt innehåll fullgjordes och skulle på samma sätt härmed fortfarande tillgå, så att begge församlingarne komma i tillfälle att omvexlande afhöra sina prester.

Krigs- eller Huspredikant finnes ej inom Församlingen, icke heller Studerande som informerar barn. Dylike som med H. H. Biskopens Venia Concioandi anmäla sig att predika äro sällsynte.

§ 5.  Af den förliden gårdag hållna inventering mellan afträdda vice Pastorn och den tillträdda ordinarie Pastorn hade Visitatorn med nöje och tillfredsställelse förnummit huru denna del af Pastoral vården blifvit berömligen skött, och hvarom inventeringsinstrumentet bär vitsord, hvarur till detta Protocoll må intagas att Kyrkokassan år 1841 besteg sig till 2419:15.9 nu uppgick till 3772:43.-.

Den hade alltså förökat sig med med mera än 33 1/3 procent.

Detta mycket långa och delvis ointressanta inventeringsprotokoll har jag icke tagit med här. Den som har intresse för detta kan ta del av det på Landsarkivet i Vadstena, Volym N I 1 Pag 7-16.

En stöld i Kyrkan hade skett sedan förra både visitatationen och inventeringen, då Kyrkosilfret till större delen bortstals, hvilket uti inventeringsinstrumentet finnes anmärkt; derefter hade till Kyrkan blifvit 1850 skänkt en ny Communionkalk af silfver om 47 lod, af drifvet arbete, invändigt och till en del utvändigt förgyld. Den var försedd med det årtal då den skänktes. Gifvaren hade icke uppgifvit sitt namn, men Församlingen kände det dock, och uttalade det nu högt: Herr Krigsrådet Johan af Segerström på Olstorp. Han var nu icke tillstädes, hvarföre Visitator anmodade närvarande Församlings Ledamöter att framföra för den ädle gifvaren visititationsledamöternas högaktning och tacksamhet, icke blott för gåfvans belopp utan äfven för det sätt hvarmed han ersatt en del af den förlust Kyrkan lidit på de heliga Tempelkärlen, en förlust skedd genom åverkan och o-christliga af hedniska händer, en åverkan ännu brottsligare än Hedningens, som då denne plundrar ett Herrans hus han är mindre medveten om arten af sitt brott än den till namnet Christne, som är nog Gudlös att röfva, att oskära och till syndens tjenst använda de Heliga Käril utur hvilka han i Nattvardens helgade stund anammat Herrans Heliga Sakrament; Har Herren sjelft sagt, att den som ovärdigt äter och dricker han ådrager sig dermed fördömelse, så må väl sådant synnerligen gälla Tempelskändaren, Helgedomsrånaren. Visitator ville hoppas, att deltagarne icke tillhörde Församlingen, men skulle någon i denna sak icke hafva rent samvete han bekänne sin synd inför Gud och menniskor, omvände sig och bättre sig, äfven om han blifvit lockad till brottet, lockad till och med af den som än icke i denna Församlings Helgedom dock i en annan vore satt att vaka öfver Helgedomsfriden och icke såsom en Tempelskändare göra sig sjelf fredlös i hvarje rättskaffens menniskas omdöme. I brist af yttre bevis kan den verldsliga lagen icke alltid till verldsligt straff fälla den brottslige; men allmänheten tror sig känna hvem han är, hvare sig att han är anstiftaren till det onda och deraf medveten eller den som gömt och utprånglat det roffade: Allmänheten känner förhållandet och pekar med upphöjt finger på den undanstuckne. Kyrkosilfret förvaras nu i den med ytterligare beslag försedda Kyrkokistan.

Kyrkans inventarium efter förra Biskopsvisitationen hade äfven blifvit förökadt med en Messhake af svart silkes-sammet, med silfver galoner, donerad af Herr Öfverstelöjtnant C. Printzensköld på Tunnarp, och en Håf, skänkt af S. M. Adjuncten C. J. Svenerz. Visitator förklarade sitt välbehag för gåfvorna.

Saköresmedlen anmältes ingå ordentligen. De för Kyrkans medel, till oundgänglige behof inköpte persedlar och handlingar finnas i Inventarie Protokollet upptagne.

§ 6.  Några Permebref eller andra märkliga äldre handlingar har icke Kyrkan, ej heller några Antiqviteter af värde, från katolska tiden, ty dit kan icke räknas en i vapenhuset stående med trädbilder i upphöjt arbete försedd gammal Altartafla. Kyrkans nu begagnade Altartafla har liksom Altaret sin plats invid ena hörnet i Kyrkans Kors. Taflan saknar konstvärde.

§ 7.  Kyrkogården, der liken begrafvas i linia, uppgafs vara för behofvet tillräcklig, liksom Kyrkans utrymme för befintliga folkmängden. Stolrummen i Kyrkan omvexla årligen i en viss tur.

På Kyrkogården finnes en fristående Krusenstjernska och Schmiterlöfska ätterna tillhörig grift, som af dem underhålles; den befanns vara i försvarligt skick.

Kyrkan liksom dess öfrige hus uppgafs vara i länets allmänna Brandstodsförening försäkrad, likaså Församlingens hus i Prestegården, jemte de Pastor åliggande Laga Hus.

§ 8.  Någon fördelning af Pastoratet i flere eller frånstyckning af någon del och förläggande till annat Pastorat eller annexans sammanslående med moderförsamlingen vill densamma icke afveta.

§ 9.  Barnaundervisningen inom föramlingen besörjes af nu varande Orgelnisten och Klockaren samt Skolläraren P. G. Frieman som undergått ordentlig examen vid Folkskollärare Seminarium. Vid ordinariens afgång är han antagen till Ordinarie Organist och Klockare; i sistnämnda egenskaper åtnjuter han något mer än halfva lönen och såsom skollärare undfår han sju tunnor 28 kappar spannemål, hälften Råg, hälften Korn samt 133 daler,16 skilling banko. Såsom bostad begagnar han 3 Rum och Kök i Sockenstugan; den befanns i godt skick. Undervisningen fortgår i enlighet med Kongl. Skolstadgan af den 18 Juni 1842, dels i den fasta skolan, dels i ambulatoriska och anlitas med förtroende så att minsta delen af barnen undervisas hemma i husen. En del skolbarn understödjas med både kläder och föda, en del med endera slaget. Behörigen stadfästade Skolreglemente förefinnes och efterlefves. Skolkassan besteg sig enligt gårdagens hållna inventering till 2847:26.7, hvilka på församlingens uppdrag stå under Pastors och Kyrkovärdars förvaltning.

§ 10.  Fattigvården handhafves i enlighet med af Konungens Befallningshafvandes Reglemente, grundadt på Kongl. Majt:s Nådiga Fattigvårdsstadga af den 25 Maj 1847. De fattiga erhålla så kallad stat som utgöres af Åtta Lispund Rågmjöl, 4 dito Kornmjöl, Fyra dito Hafremjöl, Tolf Stop Ärter eller Gryn och Fyra Riksdaler Banko kontant för Helår. En del fattiga få hel sådan stat. En del får delar deraf. Staten utdelas månadsvis å första helgfria dag. Till staten sammanskjutes hemmansvis 12 Lispund mjöl,3 Kappar Ärter eller Gryn, En Riksdaler Banko samt extra tillskott efter behof. Fattigbevillningen af Åtta Skilling för Man och 4 dito allt Banko för Qvinna användes för kontanta utgifter, likaså inflytande medel från Fattigkassan. Till Jul sker ett frivilligt sammanskott in natura till de fattige.

Församlingen har eget Fattighus i godt skick, uppfördt på af Hans Excellence Grefve Bonde upplåten jord, der ålderstigne, frånfallne (kan här betyda utfattig e. d.) företrädesvis intagas, hvilka för närvarande utgjorde Nio stycken. Understödstagarnes antal, som undfå större eller mindre bidrag uppgår förnärvarande till 150 personer. Gamla Fattighuset qvarstår och är till Kyrkoväktaren uthyrt.

Hans Excellence Grefve Bonde som i allt deltar med Församlingen i utgifter för Fattigvården har ock uppfördt eget Fattighus för Bondeska Godset för utfattiga orkeslösa underhafvander, hvilka der inrymmas och af hans medel understödjas.

Fattigkassans behållning i säkra reverser och kontante inneliggande medel besteg sig enligt gårdagens inventering till 1348:29.4 Banko. Den står enligt Församlingens begäran under Pastors och Kyrkovärdarnes förvaltning.

§ 11.  Församlingen har icke något eget Socken Magazin, men Hans Excellence Grefve Bonde, som i alla sina åtgärder ådagalägger de mäst patriotiska tänkesätt, har i Kyrkans grannskap låtit uppföra serskildt så kalladt Godsmagazin och dertill anslagit en fond af 200 Tunnor Råg och 40 Tunnor Korn, hvarur företrädesvis Godset och derefter den öfriga Församlingen får låna mot en ränta icke högre än 2 Kappar på Tunnan.

§ 12.  Pastors Bostället 7/8 Mantal Assjö befanns till åbyggnader vara bebyggdt efter lag, med 2-ne öfverrum på gaflarne i Karakters Huset, syntes för öfrigt vara så till detta Hus som öfrige Byggnader i försvarligt skick. Samma förhållande med åker och äng. Utmarken är mycket utsträckt men mager. Ymnig Skogstillgång finnes. Betet är hjelpligt. Bostället anses kunna vinterföda 16 á 20 Boskapskreatur och 2 Hästar. Åkerjorden indelas i 3-dels bruk, besås med cirka 7 Tunnor Höstsäd och Vårsäd i proportion. Ägorna hafva till sina rågångar blifvit uppmätta på 1600-talet; för öfrigt kringgränsas detta Boställe på alla sidor af Bondeska Hemman, hvars ägor på dem samteliga äro uppmätte och med stadfästade kartor försedde, så att Assjö har sitt ägovälde fullkomligen betryggande.

§ 13.  Pastors lön af Församlingen har utgått enligt en af Hans Majestät den 31 Mars 1832 stadfäst löneconvention men endast af 40 Hemman. Med öfrige 32 Hemman hade förrige Pastor öfverenskommit för hvarje sådant särskildt, hvilket till en del äfven gällde om Conventionshemmanen. Nu varande Pastor förklarade sig vilja till en början vidblifva aflöningen sådan den utgått i hans närmaste företrädares tid, men ville icke derigenom binda sig för framtiden.

Lön till Komminister utgör Pastor med Åtta Tunnor, hälften Råg, hälften Korn.

§ 14.  Klockarens lön utgör 10 Tunnor Spannemål och 40 Riksdaler Banko.

Kyrkoväktaren och Orgeltramparen i en person aflönas med 5 Tunnor Säd.

§ 15.  Socknen utgör 74 5/16 till 62 13/48 förmedlade mantal och hade under sistledet år haft en folkmängd af 1864 personer, hvaraf 873 Man- och 971 Qvinnkön. Födde under samma år 34 Man- och 24 Qvinnkön. Hvaraf 2 Man- och 1 Qvinnkön oäkta. Döda under samma år 16 Man- och 16 Qvinnkön.

§ 16.  Vaccinationer, som omfattas med förtroende verkställes af Skolläraren Frieman, hvilken derföre ersättes genom en årlig Kollect.

Examinerad Barnmorska är antagen för Askeryd, Bredestad och Marbeck; Hon aflönas med 32 Skilling Banko af hvarje helt förmedladt Hemman, samt serskildt efter Taxa för Förrättningar; har bostad inom Askeryd och begagnas.

§ 17.  Kyrkoråd, Sockennämnd, Skolstyrelse äro organiserade i enlighet med Kongl. Majt:s nådiga Förordningar af den 28 Augusti 1843 och den 18 Juni 1842 och med aktningsvärde Ledamöter beklädde, hvilka ordentligen fullgjordt sina functioner.

§ 18.  Presterskapet vitsordade Församlingen för ett anständigt, ordenteligt och stilla lefnadssätt. Lagöfverträdelser vore sällsynte. Äktenskapet hölls i helgd och der oenighet någon gång uppstått mellan äkta makar, hade den blifvit bilagd genom Presterskapets mellankomst. Nykterhet vore rådande, så att ingen nykterhetsförening behöfts inom någondera af församlingarne stiftas. En Förliknings Domstol som handhafves af Sockne Nämnden, hvars Ordförande nu är Herr Inspector Carlsson i Askeryd hade, då den någon gång behöft sammanträda, verkat välgörande.

§ 19.  En så kallad Bibel- och Ljuskassa i förening förefinnes, hvars behållning vid sista bokslut uppgick till 233 Riksdaler, 46 Skilling Banko. Hvarje Nattvardsbarn erhåller Nya Testamentet och tillskjuter 4 Skilling Banko. Resten, 16 Skilling Banko tillskjutes af Bibelkassan som hålles vid makt genom ett årligt bidrag af 1 Skilling Banko af hvarje Communicant och genom serskilda Kollecter. De barn som åstunda hel Bibel erhålla en sådan, men tillskjuta skiljnaden i pris mellan denna och Nya Testamentet.

§ 20.  Då något vidare icke förekom för behandling vid Specialvisitationen tog Visitationsrätten genom öfrige närvarande i närmare skärskådande Församlingens Folkskola der 40 gossar och 34 flickor voro samlade. Sockenstugan som begagnas till Läsrum är ljus och rymlig samt med erforderliga Skolmaterialier försedd. Skolan öppnades under sång och bön hvarefter pröfning anställdes i uppgifne lärostycken. Barnen hade inhämtat säker innanläsning och af utanläsningen befanns, att den hade varit åtföljd af Förklaring. Skrifprof företeddes af somlige barn med större och mindre framsteg; lika så räkneprof af några få. Äfven som Biblisk och Svensk Historia efter korta sammandrag, då enligt upplysning skolbarnens tid inskränkts inom 2, högst 4 timmar och de flästa vid inträdet knappt känna Alfabetet, så var kunskapsgraden i allmänhet inskränkt till minimum af hvad Kongl. Skolstadgan bestämmer. Barnen voro tillika något öfvade i Choral sång.

Efter sålunda tagen kännedom af skolan förklarade Visitator sin tillfredsställelse öfver Skollärarens visade nit och möda och anmodade honom att icke tröttna i sitt trägna kall. Han tackade den afträdande Inspectoren för hans tillsyn och var förvissad att den tillträdande skulle lika varmt nitälska för de spädas och uppväxandes tillväxt i Kunskap och Goda seder.

Han tackade Församlingen för dess beredvillighet, att genom sina barns försändande till skolan gå öfverhetens önskan och sin egen fördel till mötes, hvilken bäst inser när barnen genom sedlighet och bildning efter deras stånd, gifva sina föräldrar den bästa hugnaden.

Bön och Välsignelse beseglade akten.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                           S. G. Mellin

G. Embring, J. O. Kastman.

                   Joh. Aug. Ahlberg.

 

År 1852, den 24 Juni. Volym N I 1. Pag. 31-32.

År 1852 den 24 Juni blef uppå förordnande af Stiftets Biskop, Öfver Hof Predikanten, Kommendören med Stora Korset af Nordstjerne Orden m. m. Herr Doktor J. J. Hedrén i Kyrkoherde embetet inom Askeryds och Bredestads församlingar instäld i Nåder utnämnde Kyrkoherden Herr P. J. Egnell. Installationen skedde i Askeryds Kyrka genom Prosten i Säby, Magister Herr S. G. Mellin, som vid förrättningen biträddes af Prosten och Kyrkoherden i Solna af Erkestiftet Theol. Lektorn vid Kongl. Krigs- Akademien, Regements Pastorn, Kongl. Hofpredikanten, Ledamoten af Kongl Nordstjerne Orden, Herr B. G. Lindgren, Prosten och Kyrkoherden inom Lommaryds och Bälaryds församlingar, Magister Herr C. G. Embring, Komministern i Linderås, utnämnde Kyrkoherden i Gärdserum, Herr J. Kastman, Komministern i Bredestad, Herr C. J. Kocken, Pastors Adjunkten, Folkskoleläraren i Eksjö, Herr G. M. Gobom och afträdande v. Pastorn inom Askeryds Pastorat, S. M. Adjunkten Herr Phil. Kindmark.

Sedan, efter Gudstjenstens slut, hvarunder Predikan hölls af Herr Kyrkoherden Egnell, till allmän uppbyggelse och tillfredsställelse, så väl han i egenskap af Introducendus, som undertecknad Pastor i Säby såsom Introducten jemte ofvan uppräknade Herrar Assistenter församlats i Sakristian, började akten med afsjungandet af Psalmen Nr 314 hvarefter så väl Introducendus som Introducten jemte Assistenterne samtelige klädde i Messkrud framträdde till Altaret, der en hvar intog behörig plats. Efter Psalmens slut höll Introductor ett Tal i anledning af 1. Mos. B. 1. Kap. 3 v., hvaruti efter utveckling om det Gudomliga Ordets kraft, Kyrkoherden och Församlingen påmintes om deras inbördes skyldigheter. Derefter blef Herr Kyrkoherden P. J. Egnell i Embetet inställd, på sätt Kyrkohandboken föreskrifver.

Akten afslutades med Välsignelsen, hvarefter afsjöngs Psalmen Nr 325 vv 9. 10. 11., hvarefter återgång skedde till Sakristian.

Vid Akten assisterade Pastors Adjunkten i Säby, J. A. Ahlberg såsom Notarie.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                          S. G. Mellin   

C. G. Embring J. O. Kastman,

                   Joh. Aug. Ahlberg.

 

År 1852, den 24 Juni. Volym N I 1. Pag. 33-41.

År 1852 den 24 Juni anställde enligt förordnande af H. H. Stiftets Biskop Herr Doctor J. J. Hedrén och efter föregående Kungörelse undertecknad Prost och Pastor i Säby, General Visitation i förening med allmänt Christendoms förhör inom Askeryds och Bredestads Församlingar; dervid biträdd af Prosten och Kyrkoherden i Solna af Erkestiftet Herr B. G. Lindgren, Prosten och Kyrkoherden i Lommaryd och Bälaryd, Herr Magister C. G. Embring, Comministern i Linderås Herr J. Kastman, Pastorsadjunkten, Folkskolläraren i Ekesjö Herr C. M. Gobom, afträdande Vice Pastorn i Askeryds Pastorat Philip Kindmark och Protokollföranden, Pastorsadjunkten i Säby, J. A. Ahlberg.

Efter Gudstjenstens slut trädde Visitator för Altaret, omgifven af Herrar Assistenter och Församlingens Presterskap och helsade den närvarande talrika Församlingen med ett Tal i anledning af 1. Sam. B. 14:12.

På anmodan af Visitator fördelade sig derefter Herrar Assistenter i Kyrkan och anställde Christendomsförhör. Innevarande års Nattvardsungdom från begge Församlingarne omgåfvo Altarringen, inom hvilken sig befunno så väl Visitator som förre Vice Pastorn, hvilken i Moder Församlingen berett denna ungdom äfvensom slutförhört dem från Annexan. Med dem anstältes nu ett noggrant förhör. Sedan Herrar Assistenter en längre stund förhört öfver allt i Kyrkan återvände de till Visitator och vitsordade Församlingen för jemn och god samt hos åtskillige berömlig insikt i den dyra Lärans grundsanningar. Ett vitsord som öfverensstämde med hvad Visitator sjelf förnummit i afseende på Nattvardsbarnen. Sedan Visitator hemburit Församlingarnes Presterskap sin tacksägelse och tillfredsställelse för visadt nit och erhållen framgång uti Ordets förkunnande i enlighet med Grundsanningarne det Ord som vist är och läras kan, som gör den stolte ödmjuk och den hårde vek och den Kärlekslöse Kärleksfull, och lyckönskat Församlingarne till detta lyckliga förhållande, afslutade han under Christliga förmaningar, uppmuntringar och råd första afdelningen af denna högtidliga förrättning, hvarefter qvinnokönet hemförlofvades, samt de yngre och de obesuttne, men Församlingarnes röstegande Ledamöter anmodades att qvarstanna och öfvervara den visitationsstämma som nu tog sin början, hvarvid förekom hvad i nedanstående 8 § finnas upptaget.

§ 1.  I begge Församlingarne börjas Högmesso Gudstjensten Kl. 10 f. m. under hela året och bevistas talrikt och med andakt. De Kyrkobesökande komma till dess början och afbida dess slut. Inom och utom Templet råder stillhet. Förekommande förrättningar anmälas i tid och ske i behörig ordning. Ottesång hålles på de större Högtids- och Bönedagarne. Aftonsång på Långfredag. Passions Predikningar hållas såsom Ottesång på Söndagarne under Fastlagen.

§ 2.  Roteförhör hållas, varande Sockenrotarnes antal Åtta i Askeryd och 3 i Bredestad. Visitator androg härvid att H. H. Biskopens högst lämpliga föreskrift i denna angelägna fråga, nemligen att då under sommartiden en Rote inlyses till Kyrkoförhör och sådant med alla derinom befintliga icke kunde för tillfället medhinnas, barn mellan 10 och 14 år å hvilka namnlista bör vara upprättad och till upprop begagnas, böra uti Catechesen förhöras. Presterskapet har då tillfälle att år efter år närmare följa deras framsteg till de slutligen sista året befinnas färdiga till Nattvardsberedelsen; härigenom befrämjas på ett nöjaktigt sätt det i Kongl. Kyrkoordningens 2 Kapitel 10 § afsedda ändamål. Barn som vid dessa förhör uteblifva, böra till annat förhör sig inställa, vare sig med en eller annan Rote eller vid ett eller flere med alla för året uteblifne serskildt förhör.

Ett nitiskt Presterskap vet nog att häröfver hålla stadig hand; liksom man tillförser sig att äfven äldre Personer till ungdomens uppmuntran och egen uppbyggelse varda bevistande dessa förhör.

§ 3.  Efter slutad Gudstjenst beger en hvar till sitt hem, sysselsättande sig med Guds ords läsande och begrundande; och ej med Söndagsarbeten eller sådane Verldslige tidsfördrif som störa Sabbatens Helgd. Söndagshandel idkas icke. Nästan i hvarje hus är tillgång till Biblen, eller åtminstone på Nya Testamentet, äfvensom på andra andaktsböcker. Från Sekterism voro Församlingarne fredade. Svordomar och anstötliga utlåtelser hördes sällan. Edens vigt hölls i helgd och Falsk Edgång vore oerhörde; mot hvilken svåra synd Presterskapet varnade och fästade behörig uppmärksamhet.

§ 4.  Om Christendomskunskapen, sådan den vid dagens förhör befannts har yttrande blifvit uttalade i 1-a § af detta protokoll; den vitsordades ock nu fördelaktigt af Presterskapet och församlingens äldste.

Detta påpekades ej i § 1 utan i stycket före!

§ 5.  Husförhören, 15 till antalet i Askeryd och 5 i Bredestad, hafva på begge ställen hållits höstetiden. Begge Församlingarne anhöllo nu att dessa förhör måtte få hållas tidigt på Sommaren. Pastor och Komminister hade häremot intet att påminna och Visitator med Assistenter biföllo. Kommande denna förändring att taga sin början år 1853. Pastor och Komminister alternera såsom ock tillbörligt är, med husförhörens hållande.

Genom så kallad förskrifning om Hösten till Mantalsskrifning, den Visitator ansåg böra alltid ske, äro Husförsböckerna i den ordning, att tiden för Husförhörsförrättningen ej behöfver afknappas genom anteckning af personers omflyttningar. Husförhören vitsordade Presterskapet vara allmänt bevistade, och att ingen, utom laga skäl, sig derifrån undanhåller.

§ 6.  De Heliga sakramenten hållas i Helgd; tidigt framhafvas barnen till det Heliga Dopet, hvilket i Askeryd mäst sker i Prestgården och i Bredestad ute i Kyrkan. Med klena barn försummas icke nöddop.

Barnaqvinnors Kyrkogång sker i begge Församlingarne merendels i Kyrkan. Läsningen med Nattvardsbarnen som i medeltal utgjordt 40 i Askeryd och 10 i Bredestad börjas på förra stället med Fastelagen, hvarefter de Communicera vid Midsommar. I Bredestad börjas den Fredagen före 1-ste Advents Söndagen, hvarefter Communion med dem hålles uppå Palmsöndag.

Allmän Nattvardsgång hålles i Askeryd merendels en gång i Månaden, i Bredestad 7 á 10 gånger om året. Uppskrifning dertill sker på begge ställen, Söndagen förut. Communionförhör hållas ordentligen. Detta Sakrament anammas med vördnad, ingen dertill behörig afhåller sig egenvilligt derifrån, icke heller är någon öfver 20 års ålder så klen i sin Christendom att han derifrån blifvit utesluten.

Predikoförhör hafva icke varit vanliga. Då årstid och tillfälle medger, ägnar nog Presterskapet någon stund åt dem.

§ 7.  Folkskolans ståndpunkt hade under gårdagen blifvit tagen i skärskådande och yttrande derom intaget i samma dags Protokoll. I fråga om Fattigvården hade blifvit upplyst att äfven denna vigtiga angelägenhet besörges på ett sätt som motsvarar armodets kraf och den Christliga barmhertigheten.

§ 8.  Lemnade upplysningar gifva vid handen att Lära och Lefnad i Församlingarne stå på den punkt man billigtvis kan fordra, så att Gudsfruktan, redlighet, måttlighet samt en mycket stilla och en ständig vandel voro rådande i alla rigtningar.

§ 9.  De 2-ne ordinarie Socknestämmorna hållas i Laga tid och extra ordinarie vid förefallande behof. Med ämnenas utlysning, Protokollsjustering och besvärshänvisning tillgår i enlighet med författningen. Vederbörande Communalmyndigheter erkändes med behörig noggrannhet fullgöra sina åligganden. För Pastors Expeditionen är Fredagen bestämd, ehuru Pastor ej vägrar sin åtgärd vid anmodan. Kungörelser för Söndagar aflemnas före Gudstjenstens början.

§ 10.  Attest från främmande Församling aflemnas till Pastor i Laga tid; de för Mantalsskrifning nödiga uppgifter varda ock behörigen meddelade.

§ 11.  Socken Hushålls Sällskap finnes icke, Sockenbeskrifning och Socken Charta icke heller. Vid uppkommen sjuklighet vänder man sig till det icke aflägsna Ekesjö. Vanlige Läkareböcker äro ock att tillgå.

§ 12.  I enlighet med Författningen finnas Kyrkoråd inom hvardera Församlingen, men har sällan sammanträde. Sockennämnd är organiserad i enlighet med Kongliga Författningen och fullgör nitiskt sina åligganden.

Författningarne angående Vaccinationen voro att tillgå.

§ 13.  Grafvarne öppnas till erforderligt djup och ej så nära Kyrkan att dess säkerhet derigenom äfventyras. Askeryds Församling beslöt nu att anskaffa så kallade graflämmar för utrymmets besparande på Kyrkogården.

§ 14.  Vid Inventering, hållen den 22 dennes och då tagen öfversigt af räkenskaperna och de allmänna medlens förvaltning, hade Visitator haft tillfälle att inhämta den ordning och noggrannhet som visat sig äfven i denna del; hvilket gaf honom anledning att häröfver förklara sin tillfredsställelse.

§ 15.  Församlingarne tillfrågades om de hade något serskildt ämne till föredragning och öfverläggning vid Visitationsstämman, men något sådant androgs icke.

§ 16.  Sedan Visitator ytterligare inhämtat att ej mindre Presterskapet och Församlingarne voro hvarandra till nöjes, än ock att Kyrkobetjeningen behörigen skötte sina åligganden, så lyckönskade han härtill; detta ömsesidiga goda förhållande skulle förvisso befordra Christi Rikes tillväxt.

Då något vidare icke återstod att afhandla, afslutade Visitator den Högtidliga Akten med nedkallande af den Högstes Nåd och Välsignelse; han tillönskade den Nya Herden Andens kraft att kunna värdigt fylla platsen efter den vördige företrädaren, som lemnat den åt honom. Den nya Herden hade lemnat en befattning, som haft till föremål deras upprättelse hvilka felat emot både Gudomliga och menskliga lagar; han hade skådat ned i de djupa Schakten af Menniskosinnet der skuggorna varit mörka men der han ock upptäckt månget frö till det bättre, som han uppdragit, och återskänkt den fallne, försonad till Gud och Menskligheten. Visitator tillönskade den Nya Herden framgång att med sitt varma hjerta och sin rika erfarenhet kunna verka välgörande på sin nya plats som vore ljufvare än den lemnade; och bland ett annat folk bereda Herrans vägar; förkunna Hans Nåd och sanning så utom som inom Helgedomen.

Egnell hade närmast före kyrkoherdetjänsten i Askeryd varit fängelsepräst i Stockholm.

Visitator tackade Församlingens Komminister som i många år värdigt utfört en Evangelisk Predikares verk både i lära och lefnad och tillförsåg sig att han nitiskt skulle fortsätta en välsignad plantering; äfvensom mot den nya Embetsbrodren blifva en lika pålitlig vän som mot den hädangångne.

Visitator yttrade till den afträdde Vice Pastorn sin tillfredsställelse öfver det sätt hvarmed han så värdigt infriat förmäns förtroende och dermed tillvunnit sig allmän belåtenhet och välvilja här liksom annorstädes; liksom i Visitators egen Församling, från hvilken han emot begges vilja blef skiljd, och tillförsåg sig Visitator att han mot honom alltid skulle hysa samma trofasthet som förr; alltid anse sig till honom som en Son eller yngre Broder.

Slutligen tackade Visitator Herrar Assistenter för deras biträden vid detta tillfälle. I en tid som är ond och der säden är mycken men arbetarena få, ligger det magt uppå attt med upplyst kraft vårda den mot det ondas åverkan; att med oförtröttad flit insamla för Guds Rike; och för detta arbete skall Sädens Herre förläna oss kraften och ljuset och trösten, och Hans anda lifva vårt mod och vederqvicka vårt hjerta.

Till sist afslutade Visitator akten med nedkallande af allt godt öfver desse Christelige och Hedervärde Askeryds och Bredestads Församlingar så att Nåden och Friden måtte föröka sig och vara när dem och oss alla genom vårom Fader och Herranom Jesu Christo.

Alltsammans afslutades med Fader Vår, Välsisgnelsen och Sång.

                                                                                     Actum ut Supra

                                                                                          S. G. Mellin

C. G. Embring, J. O. Kastman,

                         Joh. Aug. Ahlberg.

 

År 1852, den 25 Juli. Volym K I a 7. Pag. 347.

§ 2.  Drängen Joh. Hultberg i Redeby Mellangård kan ej på annat sätt få sin begäran att inom församlingen antagas såsom djurläkare beviljad, förrän han genom en och annans anlitande visat sig skicklig till ett slikt förtroende.

 

År 1852, den 29 Augusti. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Torparen Carl Jonsson från Elfvestorp framträdde för Kyrkorådet för att erhålla varning för sitt oeniga lefnadssätt med sin Hustru; han erkände sin brottslighet och lofvade för framtiden att bättra sitt förhållande. Som han hade 3-ne gånger förut varit för Kyrkorådet inkallad och undfått tillrättavisningar, beslöt Kyrkorådet att, om osämjan Makarne emellan skulle fortfara, förvisa målet till vederbörlig rätt.

                                                                                          Actum ut Supra

                                                                                               P. J. Egnell

                                                                                                   Ordf.

 

År 1852, den 31 Oktober. Volym K I a 7. Pag. 349.

§ 1.  På framställd fråga huruvida församlingen ville bifalla Prosten Cnattingii i Kettilstad gjorda begäraran att hans Sal. Herr Faders å denna kyrkogård belägna grafplats för all framtid finge bibehållas fredad och orubbad svarades enhälligt Ja! Äfvensom församlingen ansåg att någon årlig afgift för denna beviljade förmån alldeles icke borde honom affordras.

Uppläst, justeradt och godkändt intyga å Pastors Embetets vägnar:

                                                                                                   P. J. Egnell

Å. Församlingens:

C. J. Carlsson, Carl Jacob Carlsson, Nils Renqvist.

 

År 1852, den 15 November. Volym K I a 7. Pag. 351.

§ 8.  Angående reparation å den bristfällliga kyrkoporten beslöts att den nuvarande, såsom oduglig, skulle borttagas och en ny af jern ditsättas, medlen tagas ur Kyrkokassan. För den nya Kyrkoportens förfärdigande och uppsättning låter Sockenbyggmästaren utlysa entreprenadauktion.

Det var i detta fall tydligen fråga om den södra porten.

 

År 1853, den 23 Januari Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Fattigsköterskan som genom sitt ilskna och vresiga sinnelag emot de fattige samt sturskhet att ej åtlyda Fattigvårdsstyrelsens kallelse, ehuru hon flere gånger blifvit varnad för ofvannämnde förseeelser, ändock fortfarit; beslutade Fattigvårdsstyrelsen att henne, Maja Lena Johansdotter från Fattigskötersketjensten ändtlediga.

§ 3.  Den lediga Fattigskötersketjensten skulle genom Kungörelse anmälas ledig.

 

År 1853, den 13 Februari.Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Till den lediga Fattigskötersketjensten hade endast anmält sig en sökande, ehuru derom från Predikstolen är kungjort 3-ne serskildte Söndagar; denna sökande pigan Maja Stina Mod. På framstäld fråga till Ledamöterne beslutades att pigan Maja Stina Mod till Fattigsköterska antaga emot den stat och lön som den afgående innehaft och tjensten tillträda den 1-sta nästa April.

 

År 1853, den 23 Maj. Pag.Volym K I a 7. Pag. 361.

§ 12.  Vid begrafningar beslöts den förändring, att Orgelnisten Frieman, istället för hvad hittills varit brukligt, Kyrkovaktaren Bild, mot 4 Sk. Rgd afgift för hvarje lik, skulle sången ombesörja.

§ 13.  I stället för den gamla utslitna prestkappan bestämdes att en ny skulle inköpas; medlen dertill tages ur Kyrkokassan.

                                                                                          P. J. Egnell

 

År 1853, den 7 Augusti. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Sockennämnden beslutade, att, inom hvar sin Rote tillse och tillsäga, om snygghet och renhet uti boningshusen, samt att förkylning om qvällar och morgnar undvikes.(?)

§ 2.  Att om inom någon rote sjukdom af diarrhé utbryter, genast derom underrättelse lemnas till Ordföranden af Sundhetsledamoten inom roten.

§ 3.  Skulle Cholerasjukdomen utbryta så nära angränsande ort till denna Socken, skall Socken Nämnden genast då, efter kallelse, sammanträda, för att, vidtaga de åtgärder, som kunna vara af nöden.

§ 4.  Socken Nämnden uppmanar alla till måttlighet i mat och dryck, samt att med sinneslugn och förtröstan på Försynens godhet, gå de dagar till mötes, som kunna komma, såväl sorgliga som glada.

År och dag som ofvan

                                                                                               P. J. Egnell

C. J. Carlsson.

 

År 1853, den 4 September. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

Protokoll, hållit vid Socken- och Sundhetsnämndens sammanträde den 4 Sept. 1853.

§ 1.  Hvad Sjukhus och Sjuksköterskor beträffar i händelse Cholerafarsoten skulle utbryta inom Församlingen, beslutades att de Sjukhus och Sköterskor, som den 27 oktober 1850 utsågos skulle fortfarande bibehållas samt deras antal ökas i händelse af behof.

§ 2.  Till begrafningsplats utsågos för Södra delen af Socknen den plan som af Ordföranden blifvit föreslagen Norr om Fattighuset, samt för Norra delen norr om Sandstugan; att utse Likbärare ville Sundhets Nämnden för denna gången uppskjuta.

 

År 1853, den 9 Oktober.Volym K I a 7. Pag. 366.

§ 1.  Med anledning af de i närgränsande församlingar föröfvade kyrkostölder, infunno sig, efter skedd kallelse församlingens resp. Ledamöter för en öfverläggning, och besluta rörande Kyrkosilfvrets förvarande och täcktes Herr Öfverste-Leutnanten Printzensköld på Tunnarp lofva att tillsvidare kalken hos sig förvara.

Som ofvan

                                                                                               P. J. Egnell

                                                                                                   P. L.

 

År 1854, den 20 Augusti. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2. Pigan Maja Stina Samuelsdotter från Åsnaryd, som är fattig men ej ännu legat Församlingen till last, har beslutat att med sin enda dotter begifva sig till America, men anhöll nu att få en skärf af Fattigvården, af den anledning att om resan blifver utaf, hon ej mera kommer denna församling till last; häröfver beslutade Fattigvårdsstyrelsen att Maja Stina skulle få inom Församlingen sjelf uppbära de frivilliga bidrag som hvar och en efter Christelig gifmildhet åstundar meddela.

 

År 1853, den 29 November.Volym K I a 7. Pag. 369.

§ 1. Mot sedligheten och husliga sammanlefnaden var i allmänhet icke heller något att anmäla, ehuru ej anledning till bekymmer saknas, hälst ryktet förmäler att ett och annat hjonelag lärer föra en mindre sedlig sammanlefnad, dock hoppas man att där oenighet och tvedrägt förefinnes makar emellan, fridens band ånyo må knytas, då i vidrigt fall de i detta hänseende komprometterade komma att inför Kyrkorådet inkallas. Hvad Karl Jaensson i Fattigstugan angår blef honom strängeligen förbjudet att om Sön- och Helgdagar hålla någon sorts handel; bryter han häremot afhyses han från sin nuvarande bostad.

 

År 1855, den 30 Maj. Pag. 398 o. 399.

§ 15.  Herr Inspektor Carlsson begärde afsked från Orgelnistbefattningen, hviken enligt förut affattadt protokoll öfverlåtits till Herr P. G. Frieman, äfvenså beslöt församlingen, under aflägganden af varm tacksamhet för nitiskt skötande af hvarjehanda kommunala göromål, tillerkänna Herr Inspektoren 32 Sk. Banco pr Hemman såsom premiering, och att Frieman uppbär 4 Sk. i spelpengar.

 

År 1855, den 30 Maj. Pag. 399.

§ 20.  Hvad utvandrarna till N. America angår beslöts att till dem ingen attest utfärdas med mindre de anskaffa Borgesmän hvilka styrka att i händelse af återkomst de icke komma ligga församlingen till tunga.

Uppläst, justeradt och godkändt intyga Ut Supra In Fidem

                                                                                               P. J. Egnell

                                                                                                   Pastor

Å Församlingens vägnar

Carl Printzensköld, Edv. v. Krusenstjerna, C. J. Carlsson.

Uppläst i Askeryds kyrka d. 3 Juni 1855 af

                                                                                               P. J. Egnell

Äfvenså besvärshänvisningen.

 

År 1855, den 2 September. Pag. 401.

§ 1.  Till ombud från församlingen att afsyna målningen i Askeryds fattighus valdes Herr Pistolsmeden H. M. Ljung i Assjö Södergård och Hemmansägaren Anders Nilsson i Skyttlingebäck och förklarar sig Församlingen nöjd med desse ombuds utlåtande.

§ 3.  Församlingen förelästes nu ljudeligen en petition till Hans Majestät Konungen rörande en jernvägsstambana för westra delen af Fäderneslandet, hvilken skulle komma att genomlöpa Norra och Södra Wedbo Härader wester om Ekesjö Stad, och då denna petition allmänneligen undertecknadts af Säby, Frinnaryd och Marbecks innevånare och då Församlingens närvarande Ledamöter nogsamt insågo den stora och utomordentliga fördel denna kommun genom nämnde jernvägsstambana skulle tillskyndas; då beslöts med tacksamhet en allmän namnteckning af vederbörande Hemmans-egare och innehafvare inom Askeryds Församling ljudeligen godkändt intyga:

                                                                                          C. J. Kocken

                                                                                          Comminister

Å Församlingens vägnar:

C. J. Carlsson, J. F. Närman, Anders Jacob Hansson.

Uppläst i Askeryds kyrka den 9 Sept. 1855

                                                                                          P. J. Egnell

 

År 1856, den 22 Maj. Pag. 413 o. 414.

§ 5.  Församlingens förord och medverkan till fri Brunnsdrickning i Medevi anmäldes för Sophia och Carolina Johansdöttrar från Assjö Qvarn, hustrun Maja Stina Pettersdotter från Klockarhemmet, Inga Lena Bergman från Berglunda och Ulrika Gustafsdotter från Äsevad och gossen Sven P. och flickan Christin Amloh från Bergholm, och lemnas dem för inträde i Lazarettet hvardera 3 Rdr Banco. Fram- och återresa från Medevi besörjer församlingen för Amlohs barn.

§ 8.  Om inrättandet af Sockenbibliotek bestämdes och skulle en fond genom frivilliga sammanskott bildas.

§ 12.  Kyrkovaktaren Bild befriades från den årliga afgift 2 Rdr Banco för sin bostad, hvilken ålades å Wallborgsmesso-Sockenstämma den 4 juni 1850.

 

År 1856, den 27 November. Pag. 421.

§ 12.  Arrendatorn Carl Danielsson i Norra Holma anmälde att en stut om 1½ qv. af vargar blifvit rifven, värderad till 45 Rdr och Johan Zakrisson Åsnaryd en 2 års qviga värderad till 50 Rdr, och ansåg församlingen dessa kreatur ej vara för högt värderade utan bekomma ofvan nämnde personer ersättning enligt Reglemente.

 

År 1857, den 23 Maj. Pag. 425 ff.

§ 6.  Reparation af Församlingens kyrka beslöts under loppet af nästinstundande sommar 1858, och omskrädningen af det nu framkörda timret under sommaren och uppdrogs att samma kommitté, som uppsatt kostnadsförslaget, fortfar med sin verksamhet. Tiden för reparationen bestämmes bör vara verkställd på 3-ne somrar. Grafvarne i Kyrkan igenfylles och kistorna nedgräfves å kyrkogården.

§ 7.  Församlingen framställde sin önskan att få kyrkogården utvidgad och lofvade Herr Inspektor Carlsson på Askeryd att hos Grefve Bonde för ändamålet söka erhålla plan.

§ 9.  Till Sockenbibliotekets styrelse valdes till Ordförande Herr Öfverste Printzensköld på Tunnarp och i händelse af förfall församlingens Pastor. Till ledamöter: Herr Inspektor Carlsson och Notarie Printzensköld och till bibliotekarie Orgelnisten Frieman, och biföll församlingen att Annexan Bredestad, om så önskas, må sig ock förena.

 

År 1857, den 7 Juni. Pag. 429.

§ 1.  Nämndemannen Sven Svensson i Ramsvik utsågs till ombud för Församlingen att infinna sig å Hullaryds tingsställe Onsdagen den 10 juni Kl. 3 för att yttra sig om uppförande i Eksjö af ett gemensamt tingshus för Norra och Södra Vedbo Härader.

Uppläst, justeradt och godkändt intyga

Ut Supra in Fidem

                                                                                                   P. J. Egnell

                                                                                                        Pastor

Å Församlingens vägnar:

Gustaf Zakrisson, Nils Jacob Johansson.

 

År 1857, den 13 September. Pag. 432 o. 433.

§ 1.  Hvad stenens framförande till ringmuren kring nya Kyrkogården angår beslöts att uträkningen sker efter kubikfamn per Hemman. Under loppet af vintern före den 14 mars framforslas stenen.

§ 2.  Hvad reparationen beträffar i Kyrkans inre kommer den att anstå till nya Kyrkogården blifver färdig; i och för kyrkoreparation framföres enligt kommitterades pålysning materialierna.

 

År 1857, den 8 November. Pag. 433.

§ 1.  För att, under den tid August Axelssons i Näset sinnesrubbning fortvarar, honom bevaka, beslöts att en man från Matlaget dertill skulle utses, och efter uppbudning, göres början med Västorps Rote.

Uppläst, justeradt och godkändt intygar Ut Supra in fidem

                                                                                                   P. J. Egnell

 

År 1857, den 22 November. Pag. 434.

§ 1  Som Samuel Axelsson i Näset under Bordsjö, såsom vansinnig, kommer till Vadstena Hospital att afforslas, åtog sig Arrendatorn i Assjö Prestegård, äfvensom Torparen Anders Samuelsson i Klockarehemmet att honom till ort och ställe aflemna mot öfverenskommen skjutslega af 15 Rdr Rmt.

 

År 1857, den 25 November. Pag. 434 o. 435.

§ 1.   Rörande sedligheten och husliga sammanlefnaden inom församlingen var inga anmärkningar. För att förekomma spring under Kungörelsernas uppläsande beslöts att de, som ej vilja vara närvarande kunna aflägsna sig från kyrkan sedan, efter Välsignelsens afkunnande för Altaret, psalmversen är afsjungen, då några minuters uppehåll sker, hvarefter dörrarne tillsluts.

§ 2.  Församlingen beslöt att ständiga Ringkarlar skola antagas och bestämdes deras årliga aflöning till 10 Rdr och 32 Sk. Banco samt särskildt ersättning för själaringning. Sökande kunna anmäla sig ju förr dess heldre hos Kyrkovärdarne. Ringkarlarne tillförbindas att klockorna väl vårda och ej tillåta obehörigt folk att i stapeln ingå. Vid inträffad försummelse af ringning, mistas ett qvartal i aflöningen.

 

År 1858, den 15 Augusti. Pag. 446 o. 447.

§ 1.  Med anledning af Konungens befallningshafvandes Kungörelse kallades församlingens resp. Ledamöter för att afgifva yttrande öfver af Jernvägskommittéen framställde frågor.

1. Inom Sockne-delen produceras spannemål något öfverstigande egen konsumtion, samma förhållande eger ock rum med boskapskreatur och ladugårdsprodukter.

2. Förnödenheter anskaffas ifrån och afsättes vanligen till Kisa och Österbymo marknadsplatser.

3. Hvad årliga beloppet af omsättningen angår så har detta sig varit svårt att besvara.

4. Utom jordbruket finnas inga andra binäringar, som sysselsatte befolkningen.

5. Någon större fabriks eller bruksrörelse finnes icke inom socknen.

6. Någon anledning till industriers utveckling genom i en efventuell annan rigtning åstadkommen Kommunikation finnes icke.

7. Större marknader hållas årligen i Kisa och Österbymo, där vanligen afyttras Boskapskreatur och åtskilliga victualier. Från Stockholm infinna sig vanligen uppköpare af förstnämnde slaget.

Uppläst, justeradt och godkändt intygar Ut Supra In Fidem

                                                                                               P. J. Egnell

 

År 1858, den 29 Augusti. Pag. 447 ff.

Protokoll vid extra sockenstämma med Askeryds Församling den. 29 augusti 1858.

§ 1.  Med anledning af Konungens Befallningshafvande öfver Jönköpings Län till Herr Kronofogden aflåtne skrifvelse angående uppgifter rörande ifrågakomne Jernvägsanläggningar sammankallades Församlingens resp. Ledamöter för att besvara följande från Jernvägskommittéen framställda frågor.

Herr Inspektor Carlsson på Askeryd, intresserad för hvarje allmänt nyttigt företag, hade till Stämman besvarat frågorna, deri alla närvarande enhälligt instämde.

1. Församlingen producerar Spannemål öfver egen konsumtion och har alltså årligen att aflåta.

2. Både Hästar, Boskapskreatur och Ladugårdsprodukter finns årligen inom församlingen att aflåta.

3. Spannemål afsättes i Jönköping, Grenna, Eksjö samt någon gång åt Östergöthland. Kreatur afsättas på marknader inom orten, samt utom orten på Skenninge, Vadstena, Ekesjö och Jönköping. Sill och Salt äro de förnödenheter som hemtas från nemnde städer utom Stockholm.

4. Att bestämma årliga beloppet af omsättningen på olika platser är ej möjligt, men i medeltal pr år upptages approxematiskt Spannemål af alla slag 1000 Tunnor, Hästar 10 st., Boskapskreatur 200 st. Ull 10 centner, Kött och Fläsk 200 centner, Talg 20 centner, Hudar och Skinn 200 st. Äfven afsättes Honung och Vax.

5. Större odlingsföretag inom Socknen är endast 500 Tunnland madodling, som vid Askeryd Säteri utan Statsbidrag äro bearbetade. Smärre odlingar inom Socknen äro allmänna.

6. Binäringar utom Jordbruket är för närvarande ringa i brist på lättare kommunikation för afsättning, den enda binäring är Tjärbränning som i orten afsättes, råämnen dertill finns mycket; dessutom afsättes kräftstjertar, vildfogel och vilda bär, allt i liten skala.

7. Skogseffekter produceras ringa i brist på ersättning för arbete och transporters svårighet; i annat fall finnes inom Socknen ved, kol, timmer bräder till afsalu äfvensom tjära. Medelpriser inom Socknen hafva varit 2½ Rdr per famn björk, 1 Rdr 50 öre per famn fur- och granved, kol 37½ öre per tunnan, timmer 1 Rdr 50 öre per träd. (?)  Bräder 4 á 5 Rdr per tolft, plank 6 á 8 Rdr per tolft och tjära 37½ öre per kanna.

8. Inom Socknen finnas 5 st. sågar och ett linoljeslageri men fabrik och bruk finnes ej, så att några råämnen ej härifrån forslas.

9. Ingen större utveckling af industrier inom socknen i brist å mera lätta kommunikationer. Församlingen ligger på den högsta delen i Smålands nordliga del, är alltså ej vanlottad att äga stora backar Hesterslid, en större backe mot Östgöthagränsen är undviken genom ny väganläggning, som dels Staten dels Socknen bekostat.

10. Inom Socknen finns ej marknad.

11-, 12- och 13-frågorna såsom mera hörande att besvaras af Stad förbigås.

14. Någon mera maktpåliggande kommunikation för Socknen att få jernväg i närheten kan ej uttänkas, då som man hoppas jernvägen kommer att sträckas vid Aneby i Bredestads socken, eller vid Vestra Lägern inom Östergöthland som tillhör denna församling.

§ 3.  Till det af Konungens Befallningshafvandes Kungörelse af den 6 juli föreskrefne sammanträde med Socken-Ombuden från Kinda och Ydre Härader rörande förbättrad läkarevård valdes för församlingens Ydredel Gustaf Zakrisson i Kalfsved och eger Ombudet att inställa sig i Kisa den 6 September Kl. 12.

 

År 1858, den 17 Oktober. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  För 3-ne Lik-kistor till Hagstugubarnen beviljades betalning med 3 Rdr Riksmynt att utgå ur Fattigcassan.

 

År 1858, den 29 November.Volym K I a 7. Pag. 453.

§ 4.  Ordförande Herr Öfverste Printzensköld framlemnade Reglemente för Sockenbiblioteket, som af församlingen godkändes och framställdes den önskan att Biblioteket städse må ega bestånd.

§ 5.  Till Byggmästaren uppdrogs att efterse om några reparationer vid Kyrkan, efven församlingens öfriga hus till våren äro att vidtagas, och beslöts att efter öfverenskommen summa 170 Rdr materialbod, stallar etc, under  våren kommer att iordningsättas. Medlen härför utgår på så sätt att 2 Rdr Rmt upptages per hemman och det öfriga ur Kyrko- och Skolkassan. Under loppet af nästkommande år bör den nya Kyrkogården vara planerad och iordningsstäld. Timret tages i Kyrkoherdeboställets skog.

För reparationerna, hvilka äro verkställda i Prestegården och Sockenstugan uttaxeras på Hemmanen.

§ 12.  För de rödsotelik, hvilka under söckendagarne blifvit begrafna, beslutades till ringkarlarna 50 öre för hvarje lik och gäller detta för framtiden.

 

År 1859, den 13 Mars. Pag. 457 ff.

På Ordföranden i denna Socken-Nämnds begäran är församlingen inkallad att afgifva svar huruvida någon vore hågad att i sin tjenst antaga försvarslösa för första resan stöld straffade Helena Gustava Carlsdotter, som för närvarande är afförd till Länshäktet i Jönköping.

På denna framställning svarade Socken-Ledamöterna att det fanns ingen beredvillig härtill, derom flere förut af Ordföranden i Socken-Nämnden blifvit tillfrågade och då afgifvit nekande svar. Församlingens Ledamöter anhålla att Ordföranden i Socken-Nämnden måtte detta för Konungens Befallningshafvande tillkännagifva genom Kronobetjeningen, samt upplysa det Helena Gustava Carlsdotter är en för allmänna säkerheten vådlig person som härstädes är känd för en oärlig, lösaktig och liderlig lefnad. Församlingen har fått vidkännas kostnader för ofvannämnde Qvinnspersons hitforslande från Jönköping, der hon för obehörigt kringstrykande blef ertappad, samt flere gånger efter skedd skrifvelse från Eksjö afhämtad, så att församlingen som icke eger någon arbetsinrättning ej är i tillfälle att hålla serskild eftersyn. Om Helena Gustava Carlsdotter anhålles att hon till allmänt arbete måtte försändas för att där kunna hållas under bevakning.

Ordföranden i Socken-Nämnden upplyste att försändandet af Helena Gustava Carlsdotter till allmänt arbete redan begärts och anhöll om utdrag af detta protokoll för att detsamma till vederbörande öfversända.

Slut Volym K I a 7.

 

År 1859, den 29 Maj. Volym nr 1 lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Till Fattigskötersketjensten hade efter pålysning endast en sökande sig anmäldt, nemligen Enkan Maja Stina Johansdotter i Backagården (Backhemmet?) som emot full Fattigstat och desssutom i lön 1 Riksdaler 50 öre i månaden antogs att till den 1-te nästa November tjensten antaga ifrån den 1-ta Junii som är nästa onsdag, då Fattigvärdarna äro närvarande och håller behörig uppteckning på de till Fattighuset hörande Inventarier som Fattigsköterskan, den afträdande, skall aflemna till den nu antagna.

 

År 1859, den 24 Juli. Volym K I a 8. Pag. 7.

Protokoll vid extra Socknestämma med Askeryds församling den. 24 juli 1859.

§ 1.  Då vid sidsta Wallborgsmässo socknestämma beslöts att Brandspruta för Kyrkans räkning borde inköpas, ansågo nu församlingens närvarande Ledamöter, att tvillingsprutan N-o 4 från Sjöbergska Fabriken i Stockholm skulle var den lämpligaste, hvadan en dylik borde för det afsedda ändamålet anskaffas.

§ 2.  Tro- och Huldhets Ed aflades af Skolläraren Djurström äfven som enahanda Ed jemte Tjenste-Eden af församlingens Orgelnist, Klockaren och Skolläraren P. G. Frieman.

Uppläst, justeradt och godkändt intygar

Å församlingens vägnar

                                                                                              P. J. Egnell

                                                                                                   Pastor.

 

År 1859, den 14 Augusti. Pag. 8.

§ 1.  Herr Öfverste Printzensköld på Tunarp yttrade det han i Klagoskriften rörande bänkfördelningen i Kyrkan ernat till vederbörlig ort ingå med förklaring.

§ 2.  Frågan om Kyrkans ombyggnad förkastades och beslöt Församlingen att endast nödig reparation verkställes.

                                                                                     Ut Supra in Fidem

                                                                                          P. J. Egnell

                                                                                               Pastor

 

År 1859, den 22 Augusti. Pag. 9.

§ 1.  Församlingen beslöt att en ny gång skulle upptags till den tillagde delen af Kyrkogården.

 

År 1859, den 8 September.Volym N I 1. Pag. 42-46.

År 1859, den 8 September inställde sig undertecknad Contractsprost efter uppdrag af H. H. Biskopen öfver Linköpings Stift. m. m. Herr Doctor J. Hedrén att i Askeryds Församling förrätta General- och Special Visitation och voro efter kallelse, såsom assistenter härvid närvarande Pastor och Kyrkoherden i Lommaryd Magister Herr C. G. Embring, Kyrkoherden i Linderås C. Peterson, Kyrkoherden i Marbäck Herr G. E. Lundgren, Kyrkoherden i Säby, Theol. Cand. Magister Herr J. Frykstedt, Kyrkoherden i Frinnaryd Herr S. Hjertsäll och vicarierande Pastorn i Wireda Comminister Herr P. U. Broqvist, och voro Församlingens Pastor, Kyrkoherden Herr P. J. Egnell och dess Comminister Herr C. J. Kocken, hvilken jämväl fungerade som Notarie, tillstädes, som ock Församlingens Kyrkovärdar J. F. Närman från Brokafall och Gustaf Zakrisson i Kalfsved, Sockennämndens Ordförande C. J. Carlsson på Askeryd, Herr Majoren och Riddaren Edv. von Krusenstjerna på Edhult, Notarien Herr Carl Printzensköld på Tunnarp och Församlingens öfriga Ståndspersoner och Allmoge talrikt församlade.

Efter förrättad högtidlig Gudstjenst, dervid Altartjensten förrättades af Herrar Kyrkoherdarna Peterson och Frykstedt i mässkrud och predikan  öfver Ebr. 4. 12 hölls af församlingens Kyrkoherde, framträdde Visitator för Altaret och höll till den talrikt församlade menigheten tal öfver 120 Ps., 9 v. i Svenska Psalmboken, hvarefter Nattvarsdsungdomen från Askeryds och Bredestads församlingar ställde sig för Altaret, att af Visitator förhöras i Kristendomskunskap och Herrar Assistenter fördelar sig i åtskilliga delar af Kyrkan att förhöra församlingens ledamöter. Efter förhörets slut återvände Herrar Assistenter till Visitator att afgifva resultatet af förhöret, som nöjaktigt utföll, hvilket af Visitator offentligen uttalades med tillagd uppmuntran, och hölls af Visitator ett herrligt och uppbyggeligt förmaningstal, hvarefter qvinnorna, ungdomen och de ej röstegande församlingens ledamöter hemförlofvades. De röstegande uppmanades deremot att quarstadna och framträda i Choret att öfvervara allmänna visitationsstämman.

§ 1.  Den allmänna Gudstjensten börjas här Kl. 10 f. m. och fortgår med andakt. Både Presterskap och Åhörare infinna sig i rättan tid utan att någon utgår från Herrans hus före välsignelsen och slutversen. Några, som uppehålla sig utom Kyrkan under Gudstjensten, förefinnas icke. Krog finnes ej inom församlingen. Uppehåll med Gudstjenst under väntan på barndop, begrafning, kyrkogång och vigsel inträffar aldrig. Jul, Påsk och Pingst samt de stora fyra allmänna Bönedagarne hålles Ottesång Klockan 9 f. m. med undantag af Juldagen, då Ottesången börjas Klockan 5 f. m. Aftonsång förrättas Långfredagen straxt efter Högmässans slut.

Passionspredikningar hållas fastlagen Söndagarne Kl. 9 f. m. Någon varuförsäljning vid Kyrkan eger ej rum.

§ 2.  Sabbatsbrott äro okända liksom Söndagsarbete. Efter gudstjenstens slut användes Söndagen gemenligen i alla hus till Guds ords betraktande, bön och sång. De flesta husbönder förrätta enskild husandakt. Den Heliga Skrift finnes i alla hus och brukas under bön i tro. Hvarje Nattvardsbarn undfår en hel Bibel af de Brittiska.

Här avses engelska Bibelsällskapet, som hade en världsomfattande utdelning av Biblar, översatta på cirka 800 olika språk.

Utom Bibel, Psalmbok och Kateches brukas allmännast i församlingen Luthers Postilla, Arndts Sanna Kristendom och Ekmanssons Postillor samt Scrivers Själaskatt, Missionstidningar, Bibelvännen, Pietisten och Evangeliska Sällskapets Skrifter läsas af allmännheten.

§ 3.  Svordomar och anstötliga utlåtelser förekomma visserligen, dock sällan. De som sådant öfva anses allmänneligen för Guds ords föraktare och varnas alltid af Lärare och öfrige fromma Kristne. Edens vigt anses och aktas af alla.

§ 4.  Församlingens husförhörsrotar äro femton och hålles blott ett förhör om dagen i Juni månad. Klockan 9 f. m. är timmen för olika förhörs början, hvilka mangrannt bevistas äfven af Sockneskrifne der de bo. Deras antal har mycket aftagit. Roteförhören komma hädanefter att hållas om höstarne. Sacramenterna hållas i helgd. Kyrkogång förrättas i Kyrkan och den heliga döpelsen i Kyrkan och Prestgården omsyss. (utan avgift.) Nattvardsgästerna närvara då förhör hållas. Socknebud anmäles tidigt nog för den sjuke och tolf Nattvardsgångar hållas vanligen om året.

§ 5.  Barnens undervisning börjas vanligen med 7 á 8-de året. Nattvardsbarnen, hvilka undervisas af Pastor, börja vanligtvis i November och admitteras, confirmeras och begå den Heliga Nattvarden vid Pingsttiden. Föräldrarne låta mer och mindre gerna undervisa sina barn. Söndagsskola finnes ej.

§ 6.  Den husliga lefnaden är tillfredsställande, likaså förhållandet mellan äkta makar, föräldrar med barn, husbönder och tjenare. Ordning och laglydnad höra till det alldagliga lifvet.

§ 7.  Måttlighet i mat och dryck, oaktadt ej några absoluta Nykterhetsföreningar förefinnas, iakttagas likväl vid Husförhör, bröllop, barndop, begrafningar och andra Samqwäm.

§ 8.  Öfversigt af räkenskaperna företogs och befanns Kyrkokassan vid sistledna första Maj, verderad och erkänd, hafva i behållning 2861 Riksdaler, 4 öre Rmt, äfvenså Skolkassan 5295 Riksdaler, 6 öre, smt Bibel och Ljuskassan 555 Riksdaler Rmt.

§ 9.  Kyrkan är tillräcklig, byggd på egen jord. Orgelnisten tillser graföppningen på tre alnars djup, hvilka öppningar ej får ske Kyrkan närmare än sex alnar. Träd äro planterade omkring den gamla Kyrkogården. Ingen har blifvit dömd att i tysthet begrafvas, ej heller har någon för brott lidit dödsstraff.

§ 10.  Oordningar förefalla ej. Ehuru otuktslasten ej synnerligen kan sägas vara i aftagande sammanflytta dock icke fästehjonen före vigseln. Ungdomen samlas ej hvarken till lekstugor eller lekar. Vidskepelse bland folket finnes ej.

§ 11.  Tvänne ordinarie Sockenstämmor hållas årligen och extra vid behof. Pålysning, justering, underskrift, besvärshänvisningar verkställes i vederbörlig ordning. De fattade besluten ändras eller uppskjutas någon gång. Kungörelserna aflemnas till Presterskapet före Gudstjenstens början. Fredagen är embetsdag för ärenden hos Pastor.

§ 12.  Husbonde mottager ej tjenstehjon utan attest från annat Pastorat, då attesterne i laglig tid aflemnas till Pastor. Husbönderne anmäla vid förskrifningarne alla de på egorne boende. Utflyttande pålysas å Predikstolen. Obehörige personer vistas numera icke i Socknen. Sockenbibliothek är inrättadt, och Förlikningskommitté finnes fördelaktigt verksam. Hushållningssällskap och Sockenbeskrifning finnes ej.

§ 13.  Församlingen tillfrågades nu om den hade något särskildt att andraga vid detta tillfälle, hvartill svarades nej.

§ 14.  Slutligen framställdes fråga om församlingen hade något emot deras Lärare att med skäl anmärka och Lärarne om de hade något emot sina åhörare; hvilka frågor å ömse sidor besvarades med nej.

Slutligen nedkallades Guds välsignelse öfver Lärare och Åhörare och akten slutades med bön och sång.

                                                                                               Ut Supra

                                                                                          Jonas Janzon

                                                                                              Visitator

J. F. Närman, C. J. Kocken, C. J. Carlsson,

Gustaf Zakrisson, Notarie Nicolaus Nilsson.

Kyrkovärdar,  Församlingens ombud.

 

År 1859, den 18 September. Pag. 9 ff.

Protokoll vid extra ordinarie sockenstämma med Askeryds församlingen den 18 September 1859.

§ 1.  Företogs justering å hemmanen i Askeryds sockens Smålandsdel hvilka utgöra 57 5/6 och med utjordarne 10/16 förmedlade hemman, tillsammans 57 15/16. Hemmanen af församlingens Ydredel utgöra 23 ¾ och med utjordarne 7/12 eller tillsammans 24 1/3 förmedlade hemman.

§ 2.  Herr Öfverste Printzensköld på Tunarp insinnade ett anförande i hvilket de vid stämman fåtaligt närvarande röstegande instämde. Detta anförande var af följande lydelse:

Då uppå anmodan af Landshöfdingeembetet i Jönköpings Län, Socknestämma till denna dag blifvit utlyst med Askeryds Församling; Stämman och röstegare, för att genom frivillig öfverenskommelse så bereda, att kyrkoområdet må blifva en enhet tillhörande ett och samma Härad, få vi undertecknade egare af de hemman och lägenheter som tillhöra Askeryds Församling i Ydre Härad i Linköpings Län eller den s. k. Lägerbobygd, häröfver afgifva följande yttrande:

Vi önska och anse att denna Socknedel, som från urålders tider har hört till Ydre Härad och Linköpings Län af nedannämnde orsaker ej från detta Län och Härad lösryckes.

1-o. Den gräns, som nu åtskiljer båda länen är utstakad enligt naturens egen anvisning, och en någorlunda rät linea, genom den 1 ¼ mil långa sjön Vestra Lägeln. Om vår Sockendel skulle blifva öfverflyttad till Jönköpings Län, blef deremot den nya länsgränsen mellan Lägerbobygd och Vestra Ryd, Asby och Torpa Socknar högst oformlig med en myckenhet bugter och skarpa vinklar.

2-o. Till tingsstället Sund i Ydre är blott 1 mil från vår Gästgifvaregård Studstorp, numera utjämnad väg, till hvilket arbete vi nyligen lemnat våra bidrag, till tingsplatsen Hullaryd i Norra Vedbo är afståndet nära nog 4 backiga mil. Om vår Socknedel blef förflyttad till Jönköpings Län, skulle vi och en lång tidsföljd våra efterkommande, hafva 2 Landshöfdingeembeten och 2 Häradsrätter att tillta, de nya för alla pågående angelägenheter, de äldre för städse nödvändiga upplysningar och rättshandlingar rörande det förflutna, till förökade besvär och mångdubbel kostnad.

3-o. Den rustning och rotering, som af våra hemman nu utgöres tillhöra 1:a och 2:a Kongl. Lifgrenadier Regementena, båda förlagda i Östergötlands Län; förflyttade till Jönköpings Län, skulle det gifva anledning till ett invecklat förhållande i vårt rustnings och roteringsbestyr.

4-o. Med Östergötland och vårt nuvarande Härad öfverensstämmer vår jordmån, vårt folkspråk, våra seder, långt mer än med Smålands.

5-o. Att vår Socknedel, som innehåller 23 ¾ förmedlade och 31 ½ oförmedlade hemman, med en folkmängd år 1858 af 468 personer är afståndet från de mäst aflägsne hemman till Sockenkyrkan i Askeryd 2 ¼ mil, då deremot desse hafva ½ mil till Vestra Ryd. Alltså är det denna sistnämnda kyrka vi vanligtvis begagna, då icke nödvändigheten fordrar att färdas den långa och backiga vägen till Askeryd. Vår önskan är därföre att vår Sockendel måtte framdeles skiljas från nuvarande församling och förenas med V. Ryds Pastorat till hvilket, af nu anförde orsaker af laga naturliga beskaffenhet, seder och vanor, den rätteligen bör höra och i hvilken händelse alla nu befintliga olägenheter skulle fullkomligt afhjelpas, utan att, såsom förslaget till omflyttning till Jönköpings län,, blef en följd att tillskynda af flere och långt svårare.

På grund af nu anförda orsaker ämna vi innevånare och hemmansegare i Askeryds församlings Ydre-del i djupaste underdånighet hos Hans Majestät Konungen anhålla det ingen ändring i detta hänseende må vidtagas, förr än lägligt tillfälle yppas för vår Sockendels förflyttning till V. Ryds Pastorat.

Askeryd den 12 September 1859.

Carl Printzensköld

Egare af 7 7/8 oförmedlade hemman Tunarp Säteri med underlydande.

C. E. Fryberg

Egare af 9 7/8 förmedlade mantal Olstorp Säteri med underlydande eller 14½ oförmedlade hemman.

§ 3. Församlingens ledamöter af Norra Wedbo Härad och Jönköpings Län framställde sin önskan att i händelse rubbning Landsdelarne emellan hela församlingen skulle förläggas till Södra Wedbo af förenämnde Län.

Uppläst, justeradt och godkändt intyga Ut Supra in Fidem

P. J. Egnell

                           Pastor

Å. Församlingens vägnar

Carl Printzensköld,

C. J. Carlsson.

 

År 1859, den 24 November. Pag. 15 o. 16.

§ 7.  Hvad angår den gamla Vedboden beslöts att den skulle omskiftas och till Orgelnisten och Skolläraren aflemnas, hvilken vid afflyttning, är skyldig att densamma till församlingen återställa i laga skick. Medlen tages ur Skolkassan.

§ 8.  Att Kyrkovaktare Enkan Bild får behålla, under sin lifstid, den nuvarande bostaden, beviljades af församlingen.

§ 10.  Torparen Johan Nilsson från Hästholmen under Bordsjö ägor har till Socken Biblioteket skänkt 25 Rdr mot bestämda villkor. Församlingen yttrade för den ädle gifvaren, som visat sig rätt och vackert uppskatta denna inrättnings sanna värde, sin varma och hjärtliga tacksägelse.

 

År 1860, den 30 Maj. Pag. 23 ff.

§ 8.  Församlingen förklarade sig villig att lemna bidrag till borttagande af Örle-lid, för så vidt närgränsande församlingar, i ämnet hörde, ville ingå att i kostnaden deltaga.

§ 9.  Angående de å Kyrkovallen belägna gamla missprydande Stallen beslöts att de skulle borttagas och ett gemensamt uppföras, då Grefve Bonde godhetsfullt dertill vill upplåta plan.

Timret, hvilket varit afsedt till Kyrkans reparation består af 26 syllar och 8 fyrkanter, skall försäljas och medlen, 30 Rdr ingå till Kyrkokassan. Äfven beslöts att en byggnadskommitté skall bildas med Herr Notarien Printzensköld på Tunnarp till Ordförande och till ledamöter Herr Inspektor Carlsson på Askeryd, Lars Petter Johansson i V. Oroen och Johannes Pettersson i Skyttlingebäck och Kyrkovärden Närman.

§ 10.  För Skolbarnens både nytta och nöje har Herr Grefve Bonde ädelmodigt och godhetsfullt upplåtit ett stycke jord, utom sockenstugan belägen, till en trädgårdsanläggning, men om det afsedda ändamålet icke uppfylles återfaller planen till sin ägare.

§ 12.  Till ytterligare fyllning i Kyrkogården beslöts att erforderligt grus skulle tagas från backen vid Klocke-djupet och att lera, till berörde backes iståndsättande skulle få hämtas från ett ställe hvilket Herr Inspector Carlsson anvisar.

 

År 1860, den 3 December. Pag. 30.

§ 8.  Till s. k. Ko-foder beviljades Orgelnisten och Skolläraren Frieman 1 lispund hö och 1 dito halm per hemman; dock reserverade sig Herr Notarien Printzensköld på Tunarp mot denna afgift att från Lägerbobygden densamma endast skulle komma att utgå under den tid nuvarande församlings pastor tjensten innehar. Detta lönetillskott erlägges årligen vid den vanliga intägten, som inträffar i början af Januari Månad.

§ 9.  Till stugans uppförande i Bålviken i stället för den gamla,. som nedbrunnit, bestämdes, åt nuvarande Torparen Anders Jonsson, att timmer motsvarande värdet af 47 Rdr Rmt, hvilket timmer utsynes å Pastorsboställets skog, af Johannes Pettersson i Skyttlingebäck, som härvid biträdes af förre Sockenbyggmästaren L. P. Johansson i V. Oroen och Carl Pet. Johansson i Redeby Sörgård.

 

År 1860, den 23 December. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

Protokoll hållit vid Sockennämndens sammanträde den 23 Dec. 1860.

Anmälan skedde i dag af Sockenmannen Samuel Nilsson i Kunhult att Barnet Hedda Lovisa 7 veckor gammalt blifvit funnet död i sängen vid sin moder Hustrun Hilda Carlsdotter i Äsperyd under Kunhult.och som efter utsago af Sam. Nilsson, som i närvaro af Föräldrarne och Carl Samuelsson i Laggebo besigtigadt barnet, funnit detsamma i sin linda och efter afklädningen syntes det å kroppens venstra sida vara mycket rödt och merke efter fållarne å kläderne, hvadan Sam. Nilsson ansåg vara grof vårdslöshet, att modern troligen i sängen kommit att qväfva barnet till döds, hvilket ock modren lär ej förneka, hvadan hvidare undersökning bör hållas af vederbörande, häldst modren anses såsom ytterst vårdslös emot sina barn i dess skötstel och vård.

Utdrag af detta protokoll skulle afsändas till Herr Commissarie A. F. Wickbom med anmälan om förhållandet samt upplysning till händelsen med barnets död som skedde natten emellan förliden onsdag och Thorsdag den 19 och 20 dennes.

År och dag som ofvan.

C. J. Carlsson, J. F. Närman, Samuel Nilsson, Anders Nilsson, C. J. Johansson.

 

År 1861, den 10 Mars.Volym K I a 8 Pag. 32 o. 33.

§ 1.  Förslag till districts-indelning af Församlingen för undervisningen vid Småbarns-Skolorna komma framdeles att upprättas.

§ 2.  Lönen, för dem, hvilka bestrida undervisningen vid förberörde skolor, bestämdes till 50 Rdr Rmt per år hvardera; lärare komma att utväljas å en i nästkommande April Månad utlyst Sockenstämma.

§ 3.  Å det stället inom Sockne-Roten där undervisning meddelas, erhåller läraren fri mat; för de fattige barnen lemnas understöd ur Skolkassan.

§ 4.  Undervisningen utsträckes till 9 Månader årligen och på hvarje ställe högst en Månad.

§ 5.  De som anmält sig att undervisningen vilja bestrida komma af pastor att pröfvas, och derefter resultatet församlingen meddelas.

§ 6.  Den hittillsvarande Ambulatoriska Skolan inom församlingen kommer vid Småbarnsskolans inrättande vid hvilken undervisningen tager sin början den 1 nästkommande Maj, att upphöra.

Uppläst, justeradt och godkändt intyga å pastorsembetets vägnar

                                                                                               P. J. Egnell

Å församlingens vägnar.

C. J. Carlsson, P. A. Pettersson, J. F. Närman, G. Zackrisson.

 

År 1861, den 29 Maj. Pag. 39.

§ 10.  De å Kyrkovallen vanprydlige Stallbyggnaderna, blef å Stämman beslutat, skola inom den 1 Maj nästkommande år vara nedrifne.

 

År 1861, den 9 Juni. Pag. 41 ff.

Sockenstämman den 9 juni 1861 med Askeryds och Bredestads församlings Smålands-del, då Hemmansegarna inom Lägerbobygden ställde Underdånig ansökan om denna dels förläggande till V. Ryds Pastorat, inlemnades ett så lydande utlåtande af församlingens hemmansegare af Jönköpings Län:

 

Stormägstige Allernådigste Konung!

Då Askeryds Församlings Ydre-del afgifvit sin Ansökan att i Nåder blifva skiljd från Askeryds Sockens Smålands-del till hvilken sednare undertecknade höra, få vi i djupaste underdånighet inför Eders Kongl. Majestät bifoga det sockenstämmoprotokoll, som då ämnet först hämtades, i sednare tid väcktes, utvisar ett annat förhållande än som nu af Ydre-delens innevånare åberopas.

På den nu af Ydreboerne, eller sig så kallade Lägerbobygd till Eders Kongl. Majt. i Underdånighet inlemnade Ansökan, få vi i Underdånighet afgifva följande svar:

Att Ydredelen en följd af år tillhört Östergöthlands Län liksom Askeryds Sockens Smålands-del en följd af år tillhört Jönköpings Län då hela Askeryds Socken borde tillhöra Södra Vedbo Härad, då dess tingsstad blefve Eksjö. Härigenom vunnos en mera rätt indelning och isynnerhet som Eders Kongl. Majt. tillsätter Pastor i Askeryd men i den föreslagna V. Ryds församling tillsätta innevånarna sjelfva sin Pastor. Hvad den naturliga gränsen beträffar blifva linearna lika raka om Ydre-delen tillägges Småland, såsom den nu är i Östergötland.

Hvad jordmån, folkspråk, umgänge och seder beträffar är förhållandet alldeles lika, jordmånen omvexlar i godhet där som här, folkspråket är precist lika, i synnerhet som de flesta af Ydreboarne vilka undertecknat Ansökan till Eders Kongl. Majt. Äro födda och uppfostrade i Småland, då de öfrige förhållandena vederläggas af sig sjelft.

Till Tingsstället i Eksjö hafva Yderboarne ej längre än till Sund och till denna stad och tingsplats har nu mera blifvit en utjemnad väg, till hvilket arbete vi så väl som Staten lemnat stora bidrag.

Den fara för att om Ydre-delen tillägges Jönköpings Län behöfs tillika tvenne Landshöfdinge embeten och tvenne underrätter är lätt häfd genom de förhållande som detta tidehvarfs upplysning kan åstadkomma.

Att Ydre-delens Herrskaper sällan besöka sin nuvarande kyrka Askeryd, är visserligen sanning men Allmogen tyckes göra det och känna den genom alla Askeryds Sockens förhållanden. Huruvida V. Ryds kyrka besökes, tillhör oss ej derom yttra, blott hafva Nåden nämna att, som granne till Olstorp och Tunarp hafva Jordegendom inom V. Ryds Socken, så skola de naturligvis ega rätt till rum i Kyrkan derstädes om och när den af dem besökes.

Ydreboarne önska ej söndring förr än nästa ombyte af Kyrkoherde i Askeryd, och anse då pastoratet vara stort nog med den del, som blir qvar, då Ydre-delen ej vill tillräkna sig någon andel i Församlingens kassor.

Häremot invändes att Askeryds Pastorat skulle blifva mycket litet och underhållsskyldigheten af Pastors Boställe, Församlingens Kyrka, Fattigstuga med flera byggnader betydligt ökas på hvarje hemman, synnerligast som Askeryds Kyrka snart borde ombyggas eller repareras m. m.

Vi skulle förlora och Ydreboarne vinna. Att kassorna ej kunna delas är naturligt då de tillkommit genom kristelig gifmildhet. Om derföre Ydre-delen tillägges Jönköpings Län blir förhållandet i alla afseenden bättre än som nu är, hälst äfven af Ydredelen Askeryds Kyrka har i Vin- och Byggnads säd samt Pastors Vederlag utgörande tillsammans 13 Tunnor 26 5/9 kappar, som alltid af Kronofogden i Wedbo fögderi i dess Räkenskaper upptagas och redovisas tillika med den öfriga Kronotionden inom Ydre-delen af Askeryds Socken.

Skulle i något annat förhållande lösbrytning af Ydre-delen ske och förläggas till annan socken och bibehållas inom det Län den nu är, få vi i underdånighet detta på det högsta bestrida på de skäl vi i underdånighet hafva anfört.

Vid Sockenstämma i Askeryd den 9 juni 1861.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda Stormägtigste Aller Nådigste Konung Eders Kongl. Majts Underdånigste Tjenare och Undersåtar

Gustaf Trolle Bonde, genom C. J. Carlsson enligt fullmagt, J. F. Närman, Johannes Pettersson, Anders Jonsson, Sven Andersson, Anders Jacob Hansson,. Johannes Jacobsson, Anders Nilsson, Svante Bergvall, N. F. Åkerström genom C. J. Carlsson enligt fullmagt, Israel Andersson, Johan Andersson, Carl Jonsson, Johan Andersson, Gustaf Andersson, Johan Andersson. Petter Pettersson, Nils Johansson, Carl Jacob Carlsson, Jonas Carlsson, J. P. Sjöstedt, G. Lundmark genom Sjöstedt enligt fullmagt, C. J. Lindström, A. W. Andersson, C. Pettersson, Gustaf Isaksson.

Sven Svensson eger inom Ydre-delen utjorden Bergshemmet, utom ½ hemman Ramsvik af Jönköpings Län. Johannes Jacobsson.

Församlingen anförde vidare till protokollet att den af Ydre-delen önskade söndring från Askeryds Församling af Jönköpings Län, skulle medföra den sednare en ganska kännbar tunga och uppoffring, i hvad viss löneafgift till de Ecklesiastika tjensterna m.m. Komminister skall enligt Kongl Majts Nådiga förslag aflönas med minst 1000 Rdr Rmt, till hvilket belopp summan icke uppgått under nu varande förhållande och ännu mindre än den begärda söndringen af församlingens länsdelar skulle vinna Eders Kongl. Majts Nådiga Stadfästelse, enahanda blefve förhållandet med aflöning till församlingens Folkskolelärare och öfrige Kyrkobetjening. Den Vin- och Byggnads Säden, som från Ydredelen till sammans utgått och utgår med 7 Tunnor, Kyrkans nuvarande enda inkomst, dervid oförminskad måtte i Nåder blifva behållen; Pastors Vederlag, som af Kronofogden inom Ydre-delen upgifves, enligt å Kronofogde-Kontoret befintlig uppgift att utgå inom Askeryds Sockens Ydre-del med 11 Tunnor 31 7/9 kappar, anhåller Församlingen i djupaste underdånighet måtte oförminskad fortfarande få utgå. Att den ena socknedelen skulle komma att erhålla en betydlig vinst på den andras bekostnad våge vi i underdånighet hoppas det Eders Kongl. Majt. aldrig må tillåta.

Hvad Konungens Befallningshafvande inom Jönköpings Län med de öfrige derunder lydande tjenstemän komma i ärendet att yttra öfver förevarande söndring, anhålla vi, i djupaste underdånighet, måtte oss delgifvas.

Att den ene socknedelen, utan alldeles giltiga skäl, söker befrielse från den andre, med hvilken den i en lång följd af år så nära varit förenad, visar icke särdeles samdrägtighet, heldst utrymme för den andre brodern icke saknas hvarken i vår Kyrka eller Kyrkogård, hvilken redan för några få år tillbaka vunnit en ganska betydlig utvidgning.

Mot Socknestämmobeslutets 3 § af den 12 September 1859 då ämnet rörande Askeryds Socknedels söndring först förelades till öfverläggning, blef deremot ingen reservation gjord.

Pastor anförde: Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majts allraste Nådiga befallning om mitt yttrande öfver Hemmansegarnes i Lägerbobygden af Askeryds Socken gjorde underdåniga ansökan att vara förenad med Vestra Ryds och Svinhults församlingars Pastorat vågar undertecknad Kyrkoherde i förstnämnda pastorat afgifva ett undersåtligt uttalande.

Ehuru derom förvissad och öfvertygad att mina löneinkomster blifva oförändrade och oförminskade under min tjenstetid vid detta pastorat kan jag dock icke annat än i högsta måtto önska det Eders Kongl. Majt. i Nåder måtte afslå de resp. hemmansegarnes inom Lägerbobygden, ansökan.

I allt instämmande med Askeryds och Bredestads församlingar i Sockenstämman återgifna utlåtanden jemte der vid bifogade supplement, anser jag mig skyldig, för bevakande af efterträdares rätt, öppet yppa min tanka, att i händelse lösryckning länsdelarne emellan skulle komma att ega rum, en blifvande pastors, jemte komministers och skollärares löneinkomster blifva alltför små och otillräckliga för att med familj kunna erhålla en anständig bergning, helst om de derjemte, såsom vanligen är förhållandet, äro tryckta af åsamkade skulder.

Denna olägenhet bland de många bevisar obestridligen att den ena församlingens tjenstemän skulle vinna och den andra förlora, hvadan jag med mina församlingsboar, tillhörande Norra Vedbo Härad och Jönköpings Län, i djupaste underdånighet, anhåller det Kongl. Majt. i den af Lägerbobygdens Hemmans Innehafvare framställda ansökan icke ville fästa Nådigt afseende, helst densamma icke synes vara af något särdeles tryckande behof framkalladt, utan låta Sockne-delarne hädanefter som hittills ostyckade få vara förenade till ett Pastorat förlagde till södra Vedbo Härad och Jönköpings Län.

                                                                                     P. J. Egnell

                                                                            Kyrkoherde i Askeryd

 

 

Anförande till protokollet, som fördes vid allmän Sockenstämma med Askeryds Pastorat den 9 Juni 1861.

Aldenstund en del af Askeryds Pastorat, den s. k. Ydre-delen och Lägerbobygd af Linköpings Län och Östergöthland som begär ansluta sig till Vestra Ryd Pastorat, anhåller jag, i djupaste underdånighet, att under min tjenstetid som Comminister i  Askeryds Pastorat icke allenast blifva behållen vid de löneförmåner, som nu böra utgå från Lägerbobygd, utan ock komma i åtnjutande af den löneförhöjning, som motses, äfven af sistnämnde Pastorats-del emedan nu varande lön icke uppgår till minimi beloppet.

Bredestad den 9 Juni 1861.

                                                                                          C. J. Kocken

                                                                       Comminister i Askeryd och Bredestad

 

 

Orgelnist och Skollärarens anförande till Protokollet:

För att höras och afgifva yttrande öfver Hemmansegarnes i Askeryd Socken, Ydre Härad och Östergöthlands Län till Eders Kong. Majt. afgifna underdåniga Ansökan att med V. Ryd och Svinhult Pastorat varda förenade till ett Kyrkosamfund, vågar undertecknad Orgelnist, Klockare och Skollärare inom Askeryds församling underdånigst anföra:

Den lön som till mig är anslagen och nyligen såsom skollärare blifvit efter Eders Kongl. Majt:s Nådiga författning förhöjd till det belopp, som deri är bestämdt, skulle genom Ydre-delens skiljande förminskas och allenast för mig ringare, utan så mycket mera för en blifvande efterträdare såvida icke den återstående socknedelen skulle påläggas fylla den brist, som genom frånskiljandet af Ydre-delen blefve en följd; helst Kyrkobetjenters löner i allmänhet äro så ringa, att med den sparsammaste hushållning så väl jag som flera, hvilka hafva hustru och barn knappast kunna hafva sin bergning och sålunda snarare borde öka än genom styckning förminskas.

                                                                                     P. G. Frieman

                                                              Orgelnist, Klockare och Skollärare i Askeryd

 

                           

Uppläst, justeradt och godkändt intygas                                                                                             P. J. Egnell

               Pastor                                                                               

 

Å församlingens vägnar:

C. J. Carlsson, C. J. Kocken, Comminister,

J. F. Närman, Anders Jönsson, Johannes Pettersson, Anders Nilsson, Sven Svensson, Gustaf Andersson, Nils Johansson, C. J. Lindström, Carl Jaensson, Johannes Jacobsson.

Uppläst i Askeryds Kyrka den 30 Juni 1861

                                                                                     P. J. Egnell

 

År 1861, den 4 Augusti. Pag. 49.

§ 1.  Som den utökade delen af Kyrkogården nu kommer att begagnas, beslöt församlingen att en gång leds från gamla Kyrkogården i rät linea till muren och en tvärgång från öster till väster samt indelas i 4 qvarter; jemte gångar utmed ringmuren; efven bestämdes att gräfningen skulle taga sin början å nordvestra ändan.

§ 5.  Församlingen beslöt att till vård om den sinnesrubbade Johannes Johansson i Rödjestugan skulle utses de närmast kringboende i tur, en person för dagen.

 

År 1861, den 8 September. Pag. 51.

§ 1.  För att bevaka sinnessvaga Enkan Kristina Larsdotter i V. Oroen kommer en person sig å förenämnde ställe infinna sig under ingående vecka från Vära Rote klockan 7 hvarje afton.

 

År 1861, den 22 November. Pag. 52.

§ 2.  Anmälan gjordes att Hemmansegaren Gustaf Andersson i Sillvik genom sitt oskickliga uppförande störer husfriden och som oftast genom sin otidighet högeligen besvärar sina grannar, hvadan han af Ordföranden tillrättavisades för sitt obändiga lynne och varnades; att hädanefter med sin nästa lefva i stillhet och frid. I öfrigt var mot Sedligheten och den husliga sammanlefnaden inom församlingen intet att anmärka.

§ 6.  Beskattningen å Hundkreatur bestämdes för nästkommande år att utgå med 1 Rdr Rmt för Wallhundar och 2 d:o för alla andra. Medlen, hvilka erlägges med början af Januari, ingå till Kommunalkassan.

 

År 1861, den 29 December. Pag. 55.

Till ynglingen från Skafarp beviljade församlingen ett sammanskott som af Rotemästarne kommer att uppbäras. Desse frivilliga bidrag, derå listor med det snaraste skola utdelas, inlemnas i Sacristian för att sedermera från predikstolen uppläsas.

 

År 1862, den 30 Maj. Pag. 63 o. 64.

§ 6.  Rörande reparationer å församlingens byggnader beslöts, att nordöstra delen af kyrkotaket skulle omspånas, bakugnen i Pastorsbostället ommuras, 4 st. Stöttor anbringas å Klockstapeln, fattighusboden beläggas med tegeltak, bristfälligheterna omkring skorstenen å fattighuset afhjelpas, då medlen tages ur fattigkassan, kostnaden för kyrkotakets reparation bestrides af kyrkokassan; äfvenså beslöt församlingen att gamla fattigstugan skulle försäljas och köpeskillingen insättas i fattigkassan.

§ 7.  Stallbyggnaden uppföres på den plan som dertill blifvit utstakad, och fattar församlingen det beslut att enhvar som vid Kyrkan önskade spiltrum för sina hästar eger derom hos Johannes Pettersson i Skyttlingebäck göra anmälan 14 dagar efter detta protokolls uppläsande. Eftersom Kyrkoreparationerna tills vidare komma att uppskjutas, skall det qvarliggande timret försäljas och pengarne derföre ingå till Kyrkokassan.

 

År 1862, den 14 September. Pag. 68.

§ 1.  Församlingen tillfrågades huruvida Mans och Köredagsverken ville af densamma beviljas Orgelnisten och Skolläraren. Äfvensom för en källares uppförande, hvilken fråga jakande enhälligt besvarades.

Uppläst, justeradt och godkändt

                                                                                               P. J. Egnell

År 1862, den 21 September. Pag. 69

§ 2.  Å Kyrkoväktareval, som förenämnde dag förrättades, utföll rösterna sålunda att afskedade Lifgrenadieren Gratialisten Lindh från Torpa Socken erhöll 3 ¼ och afskedade Soldaten Idh från Gärdshemmet af denna församling 37 52/100 röster.

 

År 1862, den 16 November. Pag. 71.

Protokoll vid extra Sockenstämma med Askeryds församling den 16 november 1862.

§ 1.  Tro och Huldhetsed aflades af nyutvalde Kyrkväktaren Johan Petter Idh, hvilken vid tillfället undfick sin fullmakt å tjensten.

 

År 1863, den 18 Maj. Pag. 79.

§ 2.  Herr vice Kontraktsprosten, Kyrkoherden i Församlingen Herr P. J. Egnell personligen närvarande uppgaf presterskapets inkomster sålunda:

Af Kongl.Majt. och Kronan har Kyrkoherden:

Pastorsbostället i Askeryd, Assjö, 7/8 mantal, taxeradt till 18000 Rdr tillika med sågen Wällingbäcken, taxeradt till 500 Rdr.

För en husbehofsqvarn, som fordom tillhört bostället, men med Kongl. Majt:s Nådiga tillstånd blifvit raserad, har Pastor rättighet att å de Grefve Trolle Bonde tillhöriga qvarnar Assjö och Bordsjö, tullfritt förmala 100 kubikfot 8 kannor råg.

Härefter följer en diger uppräkning av naturaförmåner som kanske för en nutida läsare kan vara av ringa intresse.

§ 3.  Nu föredrogs till församlingen att föreslå aflöningsbeloppet till presterskapet och förklarade församlingen enhälligt att vilja gifva samma lön som hittills, men så förenklad att den hädanefter kommer att utgöras i spannmål, hälften råg och korn att utgå såsom hittills och de öfrige persedlarne i penningar.

Hvarefter framställdes till församlingens afgörande huru samma lön skall utgå och beslöt församlingen att lönen skall utgå efter den klassindelning hemmanen hittills haft så länge Ydredelen, som genom Kongl. Majt:s Nådiga beslut den 9 januari detta år, skall vid nästa kyrkoherdeombyte läggas till Westra Ryds församling i Östergöthlands Län, är med denna församling förenad, men efter en klassindelning hemmanen och utjordar emellan.

Som ofvan

                                                                                     G. E. Lundgren

                                                                                          Ordförande

 

År 1864, den 14 Augusti. Pag.89.

§ 1.  Att liken i den s. k. Krusenstjernska och Schmiterlöwska griften framdeles skulle nedsättas i Nya Kyrkogården bifölls af församlingen.

§ 2.  Herr Öfversten och Commendeuren Printzensköld erbjöd griften till församlingens disposition för så vida de öfvrig delägarne af griften medgifva detsamma. Häröfver begärde församlingen betänketid, huruvida den skall behållas eller raseras.

§ 3.  Herr Artisten Mandelgrens begäran att få till Staten hembjuda en i Askeryds Kyrka förvarad värja äfvensom ett antependium bifölls af församlingen mot lämplig ersättning, som Antiqvitets Academien eger att bestämma.

 

År 1864, den 29 December. Pag. 92.

§ 3.  Angående trä-gevärs anskaffande för Folkskolan stadnade församlingen vid det beslut, att å entreprenadauktion efter gifven modell bestämma af hvilka de skola förfärdigas. Antalet bestämdes till 20 stycken.

Några av dessa gevär hittades av oss skolbarn någon gång under sent 1920-tal på kyrk- stallsvinden och ”snickrades” om till primitiva armborst. Klåfingrighet och vandalisering i ungdomligt oförstånd!

 

År 1865, den 26 Maj. Pag. 94 o. 95.

§ 2.  Emot Gudstjenstens förrättande var ingen anmärkning att göra; hvad sedligheten vidkommer ogillade församlingen högeligen det oanständiga förhållandet, som äger rum i Rosenlund, att dervarande åbo Johannes Sandberg, sedan han nu varningsgrader inför Pastor undergått, bör med Hustru och Pigan Johanna Blixt inför Kyrkorådet inkallas.

§ 9.  Till Prest-Studeranden vid Eksjö Elem. Läroverk Carl Ydéhn beviljade församlingen en kollekt inan hans afresa till Linköping för att derstädes fortsätta sina studier.

 

År 1865, den 24 December. Pag. 97.

§ 3.  Församlingen beslöt att med 1866 lönen nu till Lärarinnorna vid Småskolorna årligen skulle komma att utgå med 150 Rdr Rmt hvardera.

§ 4.  Att dubbelfönster skulle insättas i Orgelnisten Friemans bostad beviljades af församlingen, äfvensom reparationer vid Pastorsbostället, och beslöts att alternativt Förslag derom skulle inlemnas af Byggnadskommittéen, hvilken skulle bestå af  Sockenbyggmästaren Carl Johansson i Konungsäng, Nils Johansson i Eldstorp och Nämndemannen Anders Nilsson i Skyttlingebäck, då erforderligt virke under vintern framföres. Hvad förstugukvisten angår bestämdes att den i vår skulle ombyggas. Äfvensom bör tillses hvad som bör åtgöras vid Brygghuset.

 

År 1866, den 25 Februari. Pag. 98.

§ 1.  Sedan Konungens Befalningshafvandes Resolution N-o 709 af den 24 januari 1866 efvensom åtskillige Torpares klagomål öfver kyrkovaktare Lönen inom Askeryd ljudeligen blifvit uppläsen och åtskilliga Torpare nemligen: Carl Johansson i Moen under Bordsjö, Anders Petter Andersson i Nystorp under Askeryd samt Johannes Danielsson i Sörviken under Assjö Prestegård ehuru kärleksfullt varnade icke kunde förmås återtaga sina klagoskrifter emot husbönderna gjorda skamliga beskyllningar må de derföre å vederbörande undfå laga näpst. I öfrigt förordnades Organisten Frieman i Askeryd att svaromålen uppsätta, som af de röstberättigade qvitteras.

Ljudeligen uppläst, justeradt och godkändt intygar å Pastors vägnar

                                                                                          C. J. Kocken

                                                                                            t. f. Pastor

 

År 1866, den 29 April. Pag. 99.

§ 1.  Församlingen ansåg det ändamålsenligt att Vattenledning anbringas till Sockenstugan med villkor att de kontanta medlen tages ur Skolkassan, timret ifrån Pastorsboställets skog; i öfrigt bekostas dagsverken af församlingen.

 

År 1866, den 28 Maj. Pag. 101.

§ 7.  Förklaringen i Torparnes besvär i kyrkovaktarelönen upplästes, godkändes och underskrefs och är i protokollet infört under Litt. A.

Litt A. Den 24 Januari 1866.

Till Kongl. Majt:s befallningshafvande i Jönköpings Län.

Emot Askeryds Församlings bilagde Kyrkostämmo Beslut af den 29 sistl.Dec., som enligt åtecknade bevis delgafs oss och öfrige Församlingsboar den 7 dennes nödgas vi jordtorpare anföra besvär och anhålla om dess upphäfvande enär beslutet att vi skulle deltaga med Bönder och Säteriegare efter matlag uti Kyrkoväktarens aflöning saknar stöd af lag och rimlighet

Bemälde onus förnekas af oss aldeles såsom tillkommande Hemmansegare ensamt, hvilka ändock nog veta att pålägga oss sådane utskylder och pålagor i våra torp, att vi med största svårighet måste i största fattigdom och försakelse, framdraga ett uselt lif.

Kunnande vi icke undgå att yrka ersättning af våra motparter för ändrings sökande med minst 5 Riksdaler till oss hvardera och befullmägtig innehafvare att desse besvär inlemna och fullgöra hos Kongl. Majt:s Befallningshafvande, samt än vidare ifall, mot förmodan af behof, hvarmed vi åtnöjas.

Askeryd i Januari 1866.

Johan Pettersson i Lillahemmet, Anders Samuelsson i Björnslätt, Per Daniel Johansson i Gölen, P. Andersson i Rosenberg, Enkan Anna i Qvarntorpet, A. P. Andersson i Nystorp, Carl Samuelsson i Prutan, J. A. Johansson i Bråten, G. Svensson i Backhemmet, C. J. Kaller i Orostorp, J. Isaksson i Nybygget, Johan Jaaensson i Råmärket, C. Adamsson i Esperyd, A. Kun i Kullen, G. Hansson i Brohemmet, C. Samuelsson i Laggebo, J. Isaksson i Stubberyd, C. Svensson i Brink, C. Andersson i Bäckhem, Joh. Johansson ibm, Carl Danielsson i Bygget, Isak Jonsson i Gröndal, P. Johansson i Elfverstorp, C. Andersson i Börnäs, C. F. Liljequist i Breviken, I. Johansson i Sörviken, J. H. Johansson i Gransnäs, Johannes Johansson i Björkholmen, J. Persson i Sandrödjan, A. Johansson i Bäck, C. Johansson i Mohemmet, J. Danielsson i Rödjestugan, A. Gustafsson i Möjefall, J. Jonsson i Furuskallen, C. Axelsson i Näset, Carl Johansson i Dumstorp, J. Jonsson i Häggeveden, Anders Larsson i Sörängen, A. Danielsson i Torrarp, A. Gustafsson i Mörkhult, J. Burman i Hagen, J. Johansson i Perstorp, Enkan Anna Karin i Ödarp, C. Johansson i Tällåsen, A: Johansson i Edhults Qvarn, J. Andersson i Enkebo. A. Svan i Bjursön, C. Johansson i Ekeberget.

Bevittnas af: Anders Johansson i Furuskallen o. C. Johansson i Backhemmet.

Till Kongl Majt:s Befallningshafvande öfver Jönköpings Län!

Vid Kyrkostämma den 25 sistl. Februari, blef en del Torpares ansökan till Konungens Befallningshafvande uppläst och beslut om förklaring beslutad enligt afskrift härnär bifogade Protokollsutdrag Litt. A. Församlingens röstberättigade medlemmar få nu alltså afgifva följande förklaring:

Den person som tillstyrt klagomålet rörande lön till kykovaktaren är ej numera torpare sedan han, från sitt innehafvande torp Möjefall under Bordsjö försålt all sin lösegendom och troligen ernar emigrera. Denne f. d. Torpare A. Gustafsson har anlitat en person att uppsätta klagoskriften utan att de derunder tecknade personer hvarken hört eller känna innehållet deraf, icke ens Vittnena som derunder äro tecknade, och som bevis derpå hafva tvenne personer hvilkas namn blifvit ditskrifna, begärt att de från att klaga i afseendet afstår, begärt att deras namn ur Klagoskriften måtte utstrykas nemligen Joh. Pettersson i Kråkefors, J. Nilsson i Hästholmen, J. Dahlgren i Larstorp.

Hvad sedan får upplysas är, att C. Andersson och J. Johansson i Bäckhemmet under Äsevad äro Egare af fastigheten Bäckhemmet, afsöndrad från Äsevad för i Taxeringsvärde upptagen till 3000 Riksdaler , deltager i Kommunalutskylder och eger rösträtt så i Kyrka som Kommunalstämma. A. Johansson i Elfverstorp under Lönhult har förpantningsrätt på detta ställe; samma förhållande med O. Johansson i Tällåsen under Västorp; Joh. Johansson i Björkholmen under Assjö Prestgård är backstugusittare och har aldrig som sådan fordrats något bidrag något år; äfvensom flere af de under klagoskriften tecknade personer. J. Andersson i Enkebo under Kettestorp tillhör icke Jönköpings Länsdel af Askeryds församling.

Efter dessa upplysningar får Församlingen afgå till hufvudsaken:

Att nuvarande Kyrkovaktaren antogs den 21 September 1862 med lika lön, som hittills af ålder utgått, sålunda hvarken ökning eller minskning och har detta förhållande hittills egt rum till dess förledet år A. Gustafsson frånsade sig att betala och uppmanade de fleste derifrån, då begärde Kyrkovaktaren att på utlyst kyrkostämma få veta huru lönen var och skulle utgå, hvarom detta öfverklagade Protokolls Utdrag upplyser: Att lönen till Kyrkovaktaren icke är någon ny beskattning eller pålaga för torparna kan bäst antydas af närlagda Litt B och skulle efter församlingens uppfattning vara högst orätt om icke Torparen såväl som Hemmansbrukaren gåfvo lön till en tjenande person som utgör samma tjenst för alla kyrkobesökande, har lika besvär för Torparen som Hemmansbrukaren vid barndop, begrafning och kyrkogång m. m. och finnas af de klagande torparne flertalet, som äro i bättre omständigheter att utgifva kyrkovaktarelönen än någon hemmansbrukare på sina små hemman, med många onera och mindre afkastning än något af de fleste torpen, synnerligast de under Grefve Bondeska fideikommisset varande torpare. Då Kongl. Majt. i Nåder nyligen för Askeryd församling fastställt det af Lönereglerings Nämnden uppgjorde förslag till Presterskapets aflöning och deri torparne som backstugusittare blifvit ålagda gifva lön, kan församlingen finna att ej Kyrkovaktarens lön ensamt skulle utgå af hemmanen inom socknen, hvilket skulle med den urgamla häfd som hittills utgått, öka beskattning för de nog endå beskattade hemmansinnehafvarne.

Af hvad sålunda anfört blifvit hoppas Askeryds församling, med stöd af Kyrkolagen och Kongl. Majt:s Nådiga Förordning om Kyrkostämma af den 21 Mars 1862 III § 55 2. Mom. det Konungens Befallningshafvande måtte ogilla klagomålet och Kyrkovaktarelönen måtte hädanefter som hittills lika utgå, hvarom ingen annan fråga är till ny beskattning. Den oförsynta begäran att fordra 255 Riksdaler i besvärskostnad bestrides och lemnas åt föraktet. Det bevisar författarnes kända vinningslystnad på ett mindre grannlaga sätt; i det ställe borde församlingen fordra ersättning för förklaringskostnaden, men afstår derifrån med hopp att de nu vilseledda torparne måtte genom Kongl. Majt:s Befallningshafvandes rättvisa utslag återgå till besinning och processlustan måtte upphöra.

 

År 1866, den 6 Maj. Pag. 99.

De närvarande röstberättigade ledamöterna beslutade att källan för vattenledningen skulle uppgräfvas under ledning af Sockenbyggmästaren af Sockendagsverken, och vattenledningen av nämnde Sockenbyggmästare med Sockendagsverken verkställas år 1867 genast efter Rågskörden, de contanta medlen tagas ur Skolkassan. Skulle ej tillräckligt vatten för ledningen erhållas gräfves brunn på tjenligt ställe.

 

År 1866, den 28 Maj. Pag. 100 o. 101.

§ 1.  Som Förtenaren Johannes Svensson i Rosenlund fördt en inom församlingen förargelseväckande lefnad, ansågs att han, med den liderliga Qvinsperson som han nu plägar ett oanständigt umgänge, måtte kallas inför Kyrkorådet, äfvensom Isak Johansson i Lönhults Norrgård för att varnas och tillrättavisas för sitt oskickliga beteende att å Kyrkogården företaga sina vidskepliga experimenter.

§ 4.  Hvad skolan angår så vitsordades att ingen Rote saknar undervisning men tjenlig lokal måste hyras; dock upplåter benäget Rusthållaren Petter Pettersson plan för ett Skolhus uppförande i Norra ändan i Socknen nemligen i Västorp, samt ett i Södra, platsen är ännu icke bestämd, men kommer att oförtöfvadt att utses. All körning och materialier tages å körtur, men byggnadernas uppförande kommer att upplåtas på entreprenadauction; till Södra ändan användes gamla fattighuset, och till uppbyggande af Skolhus å Norra uppköpes antingen materialier eller en för ändamålet tjenlig och passande byggnad. Bräder och plank hämtas ur Socknen.

§ 5.  Erforderliga reparationer vidtagas i Kyrkan äfvensom å Pastorsbostället uppföres ett staket, samt nya fensterramar äfvensom golfs omläggande, samt nödiga reparationer i Brygghuset och förstugukvist. Den gamla rödfärgskitteln i Kyrkan är obrukbar, och ny anskaffas.

§ 8.  Om Brandsprutors anskaffande af Koppar till pestgården beslöts och medlen tages ur Kyrkokassan.

                                                                                               P. J. Egnell

Edv. von Krusenstjerna, C. J. Carlsson, Nils Johansson, J. F. Närman.

 

År 1866, den 19 Augusti. Pag. 107.

§ 1.  Församlingen beslöt att kollekterna hädanefter skulle uppbäras efter Gudstjenstens slut.

§ 2.  Kollekt beviljades Studeranden Ydéhn innan hans afresa till Läroverket, och kommer densamma att uppbäras d. 2 nästkommande September.

§ 3.  Om Plantering och gångarnas iordningsställande å Kyrkogården beslöts att Trädgårdsmästaren Dahlgren eller någon annan derom vidtalas draga försorg mot betalning och dagsverken erhållas från församlingen.

                                                                        P. J. Egnell

Å församlingens vägnar:

Edv. von Krusenstjerna, Axel Printzensköld.

 

År  1866, den 30 Oktober. Pag. 108.

§ 3.  Församlingen stadnade vid det beslut, att brunnsgräfning vid Kyrkan skulle verkställas mellan porten och Fattigboden.

§ 4.  I Norra ändan af församlingen beslöts att Skolhus skulle uppbyggas å den plan Rusthållaren Petter Pettersson i Västorp skänkt för nämnda ändamål; virket framföres under vintern, och byggandet verkställes under sommaren nästa år. Skolsalen inom vägg bör vara 11 alnar bred, 10 alnar lång och 4½ alnar hög, hvarjemte förstuga och kammare. Hela huset 17 alnar långt, 11 alnar bredt och 5 alnar högt. Materialförslaget uppgöres af Byggmästaren Carl Johansson i Konungsäng, hvarefter materialierna ditforslas efter pålysning. Upptimringen verkställer Byggmästaren med sockendagsverken efter tur. Dörrar och fenster åtog sig Byggmästaren att under vintern färdiggöra och grundstryka för 52 Rdr Rmt.

§ 5.  Af Kyrkans tillhörigheter, nemligen ett antependium af broderadt och en ljuskrona af messing, hvilka anses förtjena att afsendas till Verldsexpositionen i Paris nästkommande år villfor församlingen, att enligt Hans Kongl. Höghet Prins Oscar, före den 15 nästkommande November öfversända till Nässjö och Göteborg, att där mottagas af Herr Neovius. Församlingen begär ersättning för de afsändne artiklar efter den medföljande räkningen.

 

År 1867, den 31 Maj. Pag. 111.

§ 5.  Som under discussionen angående Skolhusbyggnadernas uppförande tankarna voro delade beslöts ämnet tillsvidare att nedläggas.

 

År 1867, den 7 Oktober. Volym N I 1. Pag. 47-49.

År 1867 den 7 Oktober  hölls, enligt uppdrag af Biskopen och Kommendeuren af Kongl. Nordstjerne Orden Herr Doctor E. G. Bring, Special Visitation med Askeryds och Bredestads församlingar af Contactsprosten och Kyrkoherden i Säby m. m. Herr J. Janzon, dervid biträdd af Kyrkoherdarne Herr J. Wiström i Lommaryd och Bälaryd, Phil. Doctor Herr J. G. Sjöstrand och Komministern Herr A. W. Wimmerstedt i Säby.

Dessutom hade, efter vederbörlig kallelse infunnit sig församlingarnes Kyrkoherde Herr P. J. Egnell, Komminister C. J. Kocken samt Bredestads församlings Kyrko- och Skolstyrelse med flere af församlingens ledamöter.

§ 1.  Förrättningen började Klockan ½ till XI i Bredestad med examen i Folkskolan, som nu var besökt af 49 barn, hvilka med få undantag, aflade prof på försvarlig insigt i innanläsning och Christendomskunskap efter sin ålder och några uppviste vackra prof på läslig handstil. Efter examens slut framställde Visitator i ett varmt föredrag ändamålet med Folkskolan, nemligen att hjelpa hemmet att uppfostra lyckliga och nyttiga medborgare för samhället på jorden och saliga medborgare i Himmelen; att hemmet icke får kasta hela arbetet och ansvaret på Skolan, ty det heter: I fäder uppsöken edra barn i tukt och Herrans förmaning. Förhöret afslutades med sång och bön.

§ 2.  Derefter begaf man sig till Kyrkans Sacristia för att hålla den för Special Visitationen föreskrefne undersökningen och befanns Visitations Protokollet af den 23 Juni  1852 i historiskt, statistiskt, ekonomiskt och administrativt afseende fullständigt och med de närvarande förhållandena enligt med undantag af de förändringar, som till följe af sednare författningar blifvit vidtagne. Kyrkan efter reparationerna 1856-1857 i godt stånd.

Kyrkokassan uppgår enligt verderad och godkänd räkning till 6.279 Rdr, 47 öre Riksmynt. Orgelverket har undergått en reparation under förledet år för 2.000 Rdr Rmt.

Kyrkans skrud, silfver och öfriga egendom, enligt företedd Inventeringslängd, befanns väl vårdad och Archivet fullständigt och i ordnadt skick. Då ingen hade något vidare att anmäla afslöts Stämman med Välsignelsen.

§ 3. Samma dag på e. m. Klockan 4 hölls Examen i Askeryds Församlings Folkskola i närvaro af ofvanförskrefne Assistenter, församlingens Presterskap, samt Kyrko- och Skolstyrelse m. fl. Skolläraren, Orgelnisten och Klockaren Frieman ådagalade mycken Skicklighet i att undervisa. Barnen, som infunnit sig till ett antal af 50, hade gjort goda framsteg uti innanläsning, christendomskunskap, skrifning och räkning. Det upplystes att intet barn inom Pastoratet får antagas till Catechumen (konfirmationsundervisning) som icke inhämtat minimikursen enligt 1842 års skolstadga, om förståndets slöhet hos barnet icke deremot lägger ett oöfvervinnerligt hinder. Slutligen förmanades föräldrarne och barn att draga nytta af de stora uppoffringar, hvilka såväl Staten som Kommunen gör för att lemna det uppväxande slägtet det bästa af alla arf: En god uppfostran. Läraren uppmanades att icke tröttas i sitt lika mödosamma som ansvarsfulla Kall. Akten afslöts med bön och sång.

§ 4.  Företogs undersökning om Kyrkan och dess egendom, om Kyrkostyrelsen m. m. som förekommer under rubrik af ”Den yttre Kyrkovården”, och upplystes, att med undantag af de förändringar sednare Författningar föranledt, allt befanns lika med hvad i Visitations Protocollerna af den 9 Juni 1841 och den 23 Juni 1852 omständligt är upptagna.

Kyrkogården i Askeryd har blifvit utvidgad och invigdes till denna del den 8 September 1859 af undertecknad. Såsom minnesmärke från den Catholska tiden förvaras en Altartafla, som af konstkännare anses hafva värde. Denna Atiquitet finnes icke i föregående Protocoller anmäldt.

§ 5.  De under Pastors och Kyrkorådets vård stående Kassors räkenskaper granskades och utvisade följande behållningar:

Kyrkokassan en behållning af    1046  Rdr 98  öre Rmt

Skolkassan dito                          5099  Rdr   3  öre d:o

Bibel och Ljuskassan d:o               818  Rdr 45  öre d:o

Räkenskaperna voro ordentligt förde och behörigen verificerade. Kyrkans silfver, skrud och öfriga tillhörigheter, enligt Inventarii längden funnos i tillbörligt skick. Archivet var ordnadt och fullständigt.

Sedan ingenting var mer att föredraga afslöts förrättningen med bön och tillönskan af Guds Nåd och välsignelse.

                                                                                          Som ofvan

                                                                                          J. Janzon

C. J. Carlsson, Gustaf Zakrisson, Nils Johansson.

     Kyrkovärdar.      

A. W. Wimmerstedt

 

År 1867, den 8 Oktober. Volym N I 1. Pag. 50-53.

År 1867 den 8 Okt. anställdes, enligt anmodan af Stiftets Biskop, Kommendeuren af Kongl. Nordstjerne Orden, Herr Doctor E. G. Bring och efter föregående Kungörelse i Askeryds och Bredestads Kyrkor undertecknad Contractsprost och Pastor i Säby, General Visitation i ofvan nämnde församlingar, dervid biträdd af Kyrkoherdarne J. Wiström i Lommaryd och Phil. Doctor J. G. Sjöstrand i Adelöf, Pastors Vicarien Nyander i Linderås och såsom Notarie A. W. Wimmerstedt i Säby. För öfrigt voro närvarande församlingarnes Pastor Herr P. J. Egnell och Komminister Herr C. J. Kocken jemte Kyrko- och Skolråd, Ledamöter i Kommunal Nämnden och en talrik församling af Åhörare.

Efter slutad högtidlig Gudstjenst dervid Altartjensten förrättades af Komministrarne Wimmerstedt och Pastors Vicarien Nyander i Mässeskrud och predikan höllls af församlingens Kyrkoherde öfver Hesekiels 34:12, framträdde Visitator för Altaret och i ett allvarligt tal i anledning af Joh. 8:12 framställde till Åhörarnes behjertande salighetens grund, ordning och medel, hvarefter församlingarnes Nattvardsungdom förhördes af Visitator, samt de öfrige Åhörarne af Assistenterna och befanns Christendomskunskapen hos Nattvardsungdomen försvarlig och hos den öfriga delen af församlingen dels god, dels försvarlig. Efter förhörets slut tackade Visitator församlingens Lärare för sin osparda möda och höll till den församlade menigheten kraftiga och bevekande förmaningar att icke draga vår Guds Nåd till lösaktighet, icke låta sig omföras af allehande lärdoms väder, utan hålla sig till det ord, som visst är och lära kan den bättring som inför, och den tro som är till vår Herre Jesum Christum. Talet afslutades med Välsignelsen och afsjungandet af Psalmen 500, V. 5, 6 och 7.

§ 1.  Sedan qvinnor och ungdom lemnats frihet att lemna Templet framträdde på kallelse Ledamöterne i Kyrko- och Skolstyrelsen, Kommunalnämnden och öfrige röstberättigade i Choret och afgåfvo följande upplysningar, som bestyrktes af presterskapet.

1-o. Den allmänna Gudstjensten börjar året om Klockan 10 f. m. Åhörare och Lärare infinna sig i rättan tid, sällan lemnar någon Gudstjensten före Välsignelsen. Ottesång hålles Jul, Påsk och Pingst samt på de 4 allmänna Bönedagarna och Aftonsång hålles Långfredag; Passions Predikan under Fastlagen hålles på Söndagen Klockan 9 f. m. Vid Bredestad finnes vid Gudstjensten en tillsyningsman, hvilken tillser att Christelig ordning och skick iakttages. Tingspredikan förrättas i ordentlig tur.

2-o. Sabbatsbrott äro okända liksom Söndagsarbete. Få hem sakna Bibeln. De mest begagnade Andaktsböcker äro af Luther, Nohrborg, Arndt, Scriver m. fl.

3-o. De som ligga i svordomslasten varnas af Lärare och af fromma Christne. För öfrigt hålles Edens vigt i helgd.

4-o. I Askeryd äro Husförhörsrotarne 15 och i Bredestad 5. Pastor och Komminister hålla förhören i Juni månad, hvartannat år i Moderförsamlingen och i Annexan turvis, förhören bevistas allmänt och restförhör hålles med Kronans Manskap efter öfningsmötet, äfvensom med dem, som af en eller annan orsak varit förhindrade att sig vid sin läsrote infinna. Rotförhören hållas i höstetiden; Barndop och Kyrktagning förrättas merendels i Kyrkan. Nattvardsgångar hållas årligen 10 i hvardera församlingen. Nattvardsgästerna närvara, då förhör hållas. Socknebud anmäles så tidigt att den sjuke med besinning och sans kan draga nytta af Själasörjarens besök. I Bredestad finnes en Epilepticus, som ej kan begå Herrens Nattvard; utom honom finnes ingen, som vid fyllda 20 år icke begått Herrens Heliga Nattvard.

5-o. Skolbarnens undervisning tager sin början vid 7 á 8 års ålder. Föräldrarne låta mer och mindre väl undervisa sina barn. Det klagades öfver oordentlig skolgång. I Askeryd äro Nattvardsbarnens antal 30 á 40 och i Bredestad 8 á 10 årligen. I Askeryd fortgår undervisningen för Nattvardsbarnen från November till Pingst och i Bredestad från September till Palm Söndag, då barnen confirmeras.

6-o. Gröfre oordningar och lagöfverträdelser förefaller icke; förhållandet emellan äkta makar, föräldrar och barn, husfäder och tjenare är i allmänhet godt. Måttlighet i mat och dryck iakttages i allmänhet och vid gästabud och samquäm blifver vanligtvis ingen öfverlastad; Fästehjonen sammanflytta ej före vigseln; ungdomen samlas icke till lekstugor och lekar, men beklagligtvis är otuktslasten i tilltagande. Vidskepelsen har aftagit. Söndagsskolor och Nykterhetsföreningar finnes icke.

7-o. Kyrkorne äro tillräckliga för folkmängden äfvensom Kyrkogårdarne. Grafvarnes öppnande verkställes till ett tillbörligt djup, och icke närmare än 6 alnar från Kyrkomuren.

8-o.Trenne Ordinarie Kyrkostämmor hållas årligen. Pålysning, Justering, Underskrift och Besvärshänvisning sker i vederbörlig ordning. De fattade besluten ändras eller uppskjutes sällan. Fredagen är Embetsdag för ärenden hos Pastor.

9-o. Husbonde emottager icke tjenare utan Attest från annat Pastorat. Attesterna aflemnas i laglig tid till Pastor. Husbönderna anmäla ordentligt vid förskrifningarna de på ägorna boende. Utflyttade utlysas från Predikstolen, obehörige vistas numera icke inom församlingarne. Sockenbibliothek är inrättadt och en Förliknings komitté finnes fördelaktigt verksam. Hushållningssällskap och sockenbeskrifning finnes icke.

10-o. Några klagomål eller anmärkningar hade, på derom gjord tillfrågan, hvarken församlingarne att andraga mot sitt Presterskap, sine Skollärare eller Kyrkobetjening eller de sednare mot församlingen, utan förklarade de sig å ömse sidor nöjde och belåtne mot hvarandra.

Då ingen hade något vidare att föredraga afslutade acten med nedkallande af Guds Nåd och Välsignelse öfver lärare och åhörare, samt bön och sång.

                                                                                               Ut Supra

                                                              J. Janzon

                                                                                               P. J. Egnell

C. J. Carlsson, Gustaf Zakrisson, Nils Johansson.

                       Kyrkovärdar.

 

Härefter följer en ganska ointressant uppräkning av kyrkans inventarier. Som en liten kuriositet kan dock nämnas, att bland kopparsakerna fanns upptaget 1 st. brudkronefodral, omändrat till vattenkanna och invändigt förtent.Tala om småländsk uppfinningsrikedom!

 

År 1867, den 26 Oktober. Pag. 114.

§ 3.  Skolhusbyggnaden i Västorp beslöts att i vår nästkommande år skulle uppföras, och återstående materialier framköras under vintern.

§ 4.  Till ombud för Lägerbobygden att infinna sig i V. Ryd i morgon den 27-de för att utse plan för ny kyrkas uppförande valdes Kyrkovärden Gustaf Zakrisson i Kalfsved, som genom Utdrag af detta Protokoll befullmägtigas.

                                                                                               P. J. Egnell

 

År 1868, den 16 Augusti. Pag. 119.

§ 1.  Rörande Skolhus uppförande och examinerad eller oexaminerad lärares antagande inom den s. k. Ydredelen, hvilken förr eller sednare kommer att från församlingen skiljas och förläggas till V. Ryd Socken, ville befolkningen inom nämnde del dermed skulle uppskjutas tills ”förändring” kommer att inträffa.

§ 2.  Att plan för uppförandet af ett Skolhus i södra delen af församlingen skulle utses, derom fattades nu beslut; och hvad tiden angår för byggnadens verkställande kommer framdeles att bestämmas.

§ 3.  Någon förbindande öfverenskommelse emellan jordegare och dess underhafvande att hålla barnen till flitig skolgång ansåg församlingen icke lämplig eller behöflig, utan hoppades och förmodar man att föräldrar och målsmän, i detta hänseende, noggrant böra inse hvad deras pligt kräfver.

 

År 1868, den 15 November. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 4.  Barnet som tillhör Johanna från Grindstugan, åtoge sig Smeden Adel Blomqvist i Assjö, att hafva på ett år räknadt ifrån den 16 November detta år, till nästkommande år vid samma tid, och ärhåller derför 40 Rdr Riksmynt och skall nämnda barn födas och klädas och vårdas försvarligt under tiden. Samt beslutade Kommunalnämnden, att Johanna från Grindstugan skall komma åt fattighuset.

 

År 1868, den 30 December.Volym K I a 8. Pag. 120.

§ 3.  Församlingen underrättades att en tacksägelseskrifvelse var ankommen från H. K. Höghet Prins Oscar för de från Kyrkan lånta antiqviteterna, en messingsljuskrona och ett antependium, som varit afsenda till Pariser Expositionen sistlidne år.

§ 6.  Vid Kyrkan beslöts att 3-ne brandstegar skulle anskaffas.

Af det vid Nya Skolhuset i Västorp öfverblifvna timret beslöts, att ett vedskjul och afträdeshus skulle uppföras. Äfvenså ansåg församlingen att öfre Skolrummet derstädes skulle inredas, och ansågs åtgå 7 tolfter plank och 6 tolfter bräder. Materialierna hämtas å Bålviksmoen å Prestegårds egor.

 

År 1869, den 26 Januari. Pag 128 ff.

Till Konungens Höga Befallningshafvande i Jönköpings Län!

Emot bilagde oss alla Torpare inom Askeryds Församling rörande Kyrkostämmobeslut, nödgas vi anföra besvär och söka ändring; alldenstund Hemmansegarne inom Socknen icke visat att Torparnes klagan som skedde i början af år 1866, angående ett annat beslut om 2-ne kannor Råg eller spannmålsbidrag till kyrkoväktaren från hvarje Torpare, blifvit genom laga kraftvunnet beslut blifvit underkänd i sin helhet, eller till någon viss del, samt Torparne i allt fall icke anse sig skyldige till sagde onus; utan må hemmansegarne sjelfve betala så pass lön till sin Kyrkoväktare, som han med dem har kunnat öfverenskomma, allt nog, att vi i vår stora fattigdom med största möda och på uslaste kost af onaturliga födoämnen, nödgas hos våra husbönder utgöra dryga utskylder i dagsverken, för bibehållande af husvara till oss och nödställde familjer samt i alltför otillräkeliga livsuppehälle, om än den förskräckliga missväxten sistlidne år icke så mördande uppstått för oss och  vederlikar allravärst och rysligast kännbar.

Vi yrka slutligen ersättning för ändringskostnaden samt befullmäktiga innehafvaren att denna vår nödställda talan bevaka och utföra hos Kungens Höga Befhde och vid annan högre auctorik; Hvarmed vi åtnöjas.

Här under kommer en uppräkning av ett flertal namn, delvis som tidigare.

Litt. B.

Till Kongl. Majt:s Befallningshafvande öfver Jönköpings Län.

Vid kyrkostämma den 2 sistl. November blef en del af Torparnes ansökan till Konungens Befallningshafvande uppläst och beslutades att förklaring skulle afgifvas.

Församlingens röstberättigade medlemmar få nu afgifva följande:

Redan år 1866 den 28 Maj afgaf församlingen förklaring öfver en af Torparne till Konungens Befhde då ingifven ansökan, hvilken förklaring bifogades. Denna process hafva icke Torparne fullföljt, utan börjar nu en ny med påstående, att Hemmansegarne skulle vara skyldige visa, att ofvan nämnde process blifvit genom kraftvunnet beslut underkänd. Som församlingen ej ännu afhört något utslag i det år 1866 inför Konungens Befhde då af Torparne andragne ärende, kan församlingen icke afgifva annan förklaring än den som då afgafs och var tecknad Litt. A. den 24 Januari 1866 N-o 709 å Torparnes besvärsansökan. Det utdrag af protokollet vid ordinarie kyrkostämman den 3 December 1868 är en lindring för missväxtåret i torparnes afgift med 1 kanna till dess Konungens Befallningshafvandes Utslag i år 1866 anförde besvär hunnit falla. Alltså gjord lindring för de klagande, således icke ökande, som aldrig varit församlingens afsigt, utan tros att all rättvisa är det kyrkovaktaren som nu tjenar utfår sin rätt af Torparne såsom alltid under 60 år utgått. Vid denne kyrkovaktares afgång kunna andra förhållanden uppstå, men ej nu, då han blifvit antagen så, att samma lön skall utgå som af ålder varit. Med anledning af detta förhållande anhåller församlingen vördsamt att Konungens Befallningshafvande täcktes afgöra frågan. Som år 1866 anhängiggjordes i sammanhang med nu förestående på det kyrkovaktaren måtte få sin rätt och Torparne icke behandla sine husbönder som vore de underordnade under Torparne och Torparne gjorde hvad de behagade, då ingen ny utan urgammal häfd förestafvar rättvisan så länge denne kyrkovaktaren tjenar.

På ordinarie kyrkostämma den 23 Maj 1869.

                                                                                     J. Andersson

                                                                                          v. Pastor

 

År 1869, den 23 Juni. Pag. 123.

Föredrogs om Skolhusets i Västorp instängande och uppodlande, hvarvid församlingen beslutade, att då Hemmansegaren Petter Pettersson i Västorp så utmärkt välvilligt skänkt till församlingens nytta och evärderliga ego skolplanen, och församlingen uppfört ett ganska kostsamt skolhus, så skulle efter erbjudande Petter Pettersson skolplanen instänga, uppodla och aflemna i prydligt skick efter fem års förlopp till församlingens disposition, hvilket inträffar med 1874 års utgång.

 

År 1869, den 14 November. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Till att hafva flickan Hulda Sofia, åtoge sig ytterligare Enkan Maja Svensdotter i Röjstugan att hafva nämnda barn till hon fyllt femton år, och ärhåller per år 30 Rdr Riksmynt, och skall nämnda barn klädas och födas och kristeligen uppfostras.

 

År 1869, den 30 December.Volym K I a 8. Pag. 125.

§ 5.  Till brädfodring af kök och köksqvist, köksspiseln och logbyggnadens reparation i Prestgården, bestämdes att 1 Rdr per hemman af församlingen skulle lemnas; vidjor, halm och dagsverke för logbyggnaden bestås af byggnadsskyldige; och ville församlingen härmed hafva den önskan uttalad, att hädanefter sjelf få afgöra, hvilka reparationer af de hus, som henne åligger att underhålla, äro af behofvet påkallade eller icke.

 

År 1870, den 17 April. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Gamla pigan Maja Stina Johansdotter från Bolviken beslutades skulle komma åt fattighuset, och ärhåller full stat i månaden, samt uträknades de pänningar som nu funnos efter nämnde piga som utgjorde 100 Riksdaler Riksmynt, hvilka pänningar tillfaller fattigkassan den 1 Maj detta år.

 

År 1870, den 23 Maj.Volym K I a 8. Pag. 126 o. 127.

§ 4.  Församlingen beslöt att uti Skolhuset vid Västorp skulle Köksspisel med bakugn af Sockenbyggmästaren Carl Jaensson uppsättas för 1 Rdr 50 öres tillökning eller, hvad honom redan är beviljadt för Skolhusets byggande, jemte erforderliga dagsverken; väggarne diktas i neddragen och huset brandförsäkras för 500 Rdr samt uthyres från den 1 nästkommande Juli eller så snart reparationerna å detsamma kunna blifva fullgjorde till Anders Jönsson i Västorp mot en öfverenskommen årlig hyressumma af 5 Rdr Rmt, hvarjemte han eger disponera hela byggnaden den tid skola der icke hålles, men under skoltiden endast köket.

§ 5.  Sedan flere af församlingens ledamöter yttrat sig om behofvet af hvarjehanda tillrådde reparationer och förbättringar uti Kyrkobyggnadens inre utrustning, stannade församlingen efter någon stunds öfverläggning vid följande beslut, att predikstolstrappans steg skulle omläggas och göras kortare, ny handbok inköpas, ny hvit altarduk samt en större nummertafla anskaffas.

§ 7.  Dödgräfvarne skulle erindras om sin skyldighet att alltid vid gräfningen på kyrkogården begagna graflämmarne.

 

År 1870, den 5 Juni. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Till Jälp åt Wallen tins hustru åt Jöteborg beviljades skulle ut få 50 Rdr Riksmynt till deras resa åt Amerka, samt ett kördagsvarkestur af församlingen Till Nässjö.

Denna paragraf är exakt återgiven, även vad stavningen beträffar.

Motto: Hellre en illa stavad rad än ingen alls!

 

År 1871, den 2 April. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

Smeden Rydberg från Fjölastugan under Stora Lönhult som nu är hemkommen från sitt straffarbete, och under hans bortavaro är hans stuga ruinerad, då Ransakning härom fördes, men kunde ingen upplysning fås till den som har varit våldsverkaren. Af Kommunalnämnden beslutades att då ingen annan råd är skulle Rydberg intagas i fattighuset med det villkor att Rydberg förer en stilla och Christelig vandel.

 

År 1871, den 10 April.Volym K I a 8. Pag. 135 o. 136.

Till vikarierande lärarinna i Småskolan efter Matilda Andersdotter som vunnit befordran i Slaka församling antogs tillsvidare Augusta Spetz i Fredrikslund, som derest hon är villig att detta vikariat sig åtaga, genast vid nästa Termins början nästa Onsdag träder i tjenstgöring och erhåller så länge hon förestår denna sin befattning i ersättning 10 Rdr i månaden. Platsen skulle med allra första kungöras ledig att sökas inom 30 dagar.

 

År 1871, den 23 Maj. Pag. 137.

§ 4.  Sittbänkarne på Kyrkogården och Kyrkovallen anses dels böra repareras dels ersättas med nya der så erfordras, hvilket arbete öfverlemnas åt Sockenbyggmästaren att verkställa, som också har att reparera den gamla Fattigbössan hvilken i sitt nuvarande skick står till en missprydnad.

 

År 1871, den 30 Juli. Pag. 139.

§ 2.  Lönen till Kyrkvaktaren beslöts och fastställdes så, att hvarje egare af i mantal satt jord bidrager dertill med 1 öre per fyrk och hvarje Torpare med 12 (Tolf) öre Riksmynt årligen, och måste en blifvande Kyrkvaktare, efter Ydredelens skiljande från församlingen åtnöja sig med den lön, som på ofvanstående grunder sedermera kommer att af Askeryds i Jönköpings Län belägna andel utgå. Det hittillsvarande ystet bortfaller.

 

År 1871, den 3 September. Pag. 141.

§ 3.  Församlingen ansåg lämpligt att besluta det Kyrkostämmobeslutets 3 § af den 19 augusti 1866 skall på så sätt sättas i verkställighet, att Hemmansegaren Claes Hansson i Karstorp, som godhetsfullt lofvade att besväret sig åtaga, ombesörja Trädplantering och öfvervaka dess ändamålsenliga skötsel för framtiden, samt tillser det gångar ordentligen uptagas och iordningställes.

Församlingen beslöt att ålägga en blifvande Kyrkoväktare att sedan hålla dessa gångar fria från gräs genom att minst en gång i veckan rensa, skyffla och kratta dem.

 

År 1871, den 10 Oktober. Volym K III a 1. Opag.

§ 1.  Inkallades inhysesmannen Carl Danielsson från Lilla Gölen och hans fästeqvinna Johanna Idh, för hvilke 3-ne lysningar i laga ordning blifvit afkunnade, men sedan uppkommen oenighet gifvit anledning till förargelse inom församlingen på så sätt, att knappast var den 3-de lysningen afkunnad förrän mannen misstänkte och förebrådde sin fästeqvinna, som för öfrigt genom ett lättsinnigt och syndigt lefverne är mycket illa känd, att stå i otillbörligt förhållande till andra karlar och hon å sin sida med spotskhet, högmod och stolthet bemötte dessa föreställningar af Carl Danielsson, hvilken derigenom ännu mera uppretades. Och då Johanna Idh detta oaktadt fortfor att såsom gäster hos sig se dessa karlar och fortfor att om Carl Danielsson och det tilltänkta äktenskapet fälla allehanda otillbörliga yttranden, så uppstod uppträden, som ännu mera väckte förargelse. Då de båda såväl gemensamt som hvar för sig förgäfves blifvit varnade af Pastor; men ändå, trots de båda både med ord och handslag förlåtit hvarandra och lofvat lefva såsom fästefolk anstår, fortsatte samma förargelseväckande lefvnadssätt, så för att få ett slut härpå inkallades de för Kyrkorådet och erhöllo kärleksfulla förmaningar att lefva i enighet och frid, ärbart och tuktelikt hvilka föreställningar och förmaningar Johanna Idh till en början hånfullt och fräckt afhörde, men visade slutligen ett ångrande sätt. Förgäfves voro dock alla försök att förlika dem; ty allt strandade mot hennes ovilja och hat, utan framlemnade de en till Högvördiga Domkapitlet ställd anhållan om skiljsmessa. Kyrkorådets medlemmar, som väl kände de båda personerna, vitsordade att endast ett kärlekslöst och i alla afseenden olyckligt och eländigt äktenskap dem emellan var att förvänta, tillstyrkte detta steg. Och fingo de taga afträde.

Actum ut Supra

                                                                                 Å pastorsembetets vägnar

                                                                                          Axel Westin

 

År 1871, den 12 November. Volym K I a 8. Pag.145.

§ 3.  Beslöt församlingen att uppmana dem som hafva sina egor så belägen att deras på bete gående småkreatur kunna komma till Kyrkogården och då Kyrkoportarne på Söndagsförmiddagarne oftast lemnas öppna, komma in på Kyrkogården der de osnygga och åstadkomma skada, att de måtte under denna tid hålla dem instängda, men skulle någon brista deremot, så beslöts att mot dem använda Lagens hela Stränghet.

 

År 1871, den 27 December. Pag. 146.

§ 7.  Bänkrum i Kyrkan åt Skolläraren och Orgelnisten med familj betämdes i Norra delen af orgelläktaren.

 

År 1872, den den 26 Februari. Pag. 147.

Församlingen beslöt att bifalla en af Arrendatorn utaf Pastorsbostället gjord anhållan om att, till uppförande vid Pastorsbostället af en Badstuga i stället för den nedbrunna, få behöflig skog utsynt å Boställets skog. Dock gjordes härvid följande villkor:

1-o. Arrendatorn låter genast efter Badstugans uppbyggande brandförsäkra densamma i samma Bolag som Boställets öfriga hus äro brandföräkrade.

2-do. Att öfverenskomma med Sockenbyggmästaren Carl Jaaensson i Konungsäng att han öfvervakar Badstugans ordentliga uppförande och iordningsställande, samt sjelf aflönar nemnde Byggmästare.

 

År 1872, den 30 Maj. Pag. 149.

§ 3.  Församlingen beslöt att rasera den å skolgården befintliga brunnen och uppdrogs åt Byggmästaren att flytta och planera densamma.

§ 4. Förkastades enhälligt ett af Arrendatorn af Skyttlingebäck Johan Jonsson väckt förslag om att alla Husförhören skulle hållas i Sockenstugan, eller då den var upptagen af skola, i Kyrkan.

 

År 1872, den 8 November. Volym N I 1. Pag. 66-68.

Protokoll, hållet vid Inventering emellan afträdande Pastor och tillträdande Pastorsvicarie uti Askeryd den 8 November 1872.

Sedan Pastorsvicarien C. G. Wessén under den 11 sistlidne September blifvit af Högvördiga Domkapitlet i Linköping förordnad att från och med den 1 derpå följande Oktober förestå Kyrkoherdebeställningen i Askeryds och Bredestads församlingar, inställde sig undertecknad, Kontraktsprost, å ofvanskrifne dag för att förrätta Inventering af Kyrkans egendom och pastorsembetet tillhörande handlingar emellan Herr Kyrkoherde P. J. Egnell, afträdande, och förbemälte vice Pastor, tillträdande. Och infunno sig vid denna förrättning utom förestående Herrar af- och tillträdare, Kyrkovärdarne Nils Johansson i Eldstorp och Zacharias Jonsson i Sillvik, Kyrkorådsledamöterne Kamreraren C. J. Carlsson i Askeryd, Nämndemannen Claes Hansson i Karstorp och Byggmästaren Carl Jaensson i Konungsäng samt såsom sockneombud, behörigen utsedde, Fanjunkaren Svante Bergvall i Ägersryd och Arrendatorn Johan Jonsson i Skyttlingebäck.

Förrättningen tog sin början omkring Kl. 10 f. m. och fortgick i följande ordning.

§ 1.  Genomgicks förestående vid denna inventering upprättadt nytt inventarium öfver kyrkans tillhörigheter af silfver, skrud, koppar, glas, malm, tenn, messsing, jernbleck, jern- och träsaker m. m. äfvensom kyrkan tillhörande böcker, förordningar, embetsbref, kungörelser och handlingar, hvarvid anmärktes de brister som förefunnos, samt det skick hvaruti en eller annan artikel befann sig. Förberörde för denna inventering afsedda inventarium befanns grundadt på de äldre, här förrättade, inventeringarne den 13 Februari 1850 och den 22 Juni 1852, då sista inventeringen här hölls. Hvad som sedermera tillkommit, var infördt i det nya inventarium, hvilket, redigt uppsatt, må för framtiden tjena till efterrättelse.

§ 2.  Företeddes, i sockenbyggningen, kyrkans säkerhetshandlingar å dess utestående kapitaler, uppgående till ett sammanräknadt belopp af Trettontusen Sjuhundrasextioen (13761) Rdr, 29 öre Rmt. Dessa Skuldförbindelser, hvilka granskades med för vederbörande redogörare lemnadt öppet tillfälle att såväl emot låntagare som löftesmän göra de anmärkningar med afseende å säkerheten, hvartill de kunde finna sig befogade, befunnos alla i lagenlig form affattade, hvarjemte såväl lånebok som special och räkenskapsbok voro ordentligt och riktigt af dertill antagne bokföraren Orgelnisten P. G. Frieman förda.

Härvarande skolkassa, hvars utestående fordringar för närvarande utgöra 4411 Rdr, 87 öre Rmt., hvarå jemväl skuldebrefven nu framvisades och på enahanda sätt som vid kyrkokassans skuldsedlar är vordet anmärkt granskades jemväl härefter som befunnos fullt nöjaktiga.

§ 3.  För öfrigt anmodades vederbörande att låta inhäfta några från äldre tider förvarade oinbundna husförhörslängder. Nativitets- och moralitetstabellerna voro fullständiga och inbundna. Series pastorum fanns.

Sålunda inventeradt och befunnet intyga år och dag som ofvan

                                                                                              J. Janzon.

Uppläst, justeradt och godkändt betyga å Askeryds kyrkoråds vägnar

                                                                                                   C. G. Wessén

                                                                                              Tillträd. Vice Pastor

                                                                                                   P. J. Egnell

                                                                                                   Afträd. Pastor

C. J. Carlsson, Nils Johansson, Zacharias Jonsson,

                                 Kyrkovärdar

Claes Hansson, Carl Jonsson, Gustaf Zakrisson, Anders Nilsson, Svante Bergvall,

Joh. Jonsson.

 

År 1873, den 17, 18 och 19 Juni. Volym N I 1. Pag. 69-75.

Till den allmänna kyrkovisitation, som af Högvördigst Herr Doctorn och Biskopen m.m. E. G. Bring är utsatt att förrättas inom Askeryds och Bredestads församlingar den 17, 18 och 19 Juni 1873, får jag ödmjukast afgifva följande embetsberättelse.

A) Rörande den egentliga själavården.

a) Ottesång hålles jul, Påsk och Pingst, samt de 4 stora allmänna Böndagarne Klockan 9 f. m. med undantag af Juldagen, då Ottesången börjas Klockan 5 f. m. Högmässogudstjensten börjas omkring Klockan 10 f. m. Aftonsång förrättas Långfredagen straxt efter Högmässans slut. Passionspredikningar hållas under Fastlagstiden på Söndagarne Klockan 9. f. m. Jemte dessa hafva ock innevarande år under passionstiden hållits i Askeryds Kyrka veckopredikningar Klockan 10 f. m. öfver stycken ur Jesu Kristi lidandes historia. Tingspredikan förrättas i ordentlig tur. Predikoombyte sker en gång i hvarje månad. Kyrkogången är i allmänhet temligen god.

b) Dopet begäres, så fort ske kan, efter barnets födelse och förrättas liksom kyrkotagning mestadels i Kyrkan. Nattvardsgångar hållas årligen 8 á 10 i hvardera församlingen. Kommunionförhör och derefter uppskrifning till Skrift och Nattvardsgång hålles efter slutad Gudstjenst å Söndagen näst före Nattvardsgången. Tvenne personer inom Askeryds församling hafva en längre tid afhållit sig ifrån den Heliga Nattvardens begående.

c) Det Heliga Bibelordet brukas visserligen ehuru ej så flitigt som behöfligt och önskligt vore. Få hem saknar den Heliga Biblen. Dessutom finnes i flera hem Luthers Postillor, Scriwers Själaskatt och Tidskriften Pietisten. Äfven tidningar med religiöst innehåll äro spridda och lästa, såsom Stockholms Missionstidning och Smålands Missionstidning.

d) Inom Askeryds församling finnes en ambulatorisk Folkskola med examinerad ordinarie lärare samt tvenne Småskolor. Undervisningen i folkskolan meddelas på fyra stationer och fortgår 9 månader årligen sålunda: Tre månader uti kyrkoroten och två månader uti hvardera af de öfrige rotarna. Uti hvardera småskolan meddelas undervisningen på fem stationer med 2 månaders undervisning på hvarje station och fortgår alltså 10 månader årligen i hvardera småskolan. Bredestads församling eger en ambulatorisk folkskola med examinerad lärare, hvarest undervisningen meddelas på två stationer och fortgår åtta månader vintertiden vid Hult eller Målen. Antalet af i skolåldern varande barn är för närvarande inom Askeryds församling 287 och inom Bredestads församling 73. Skolorna besökas i synnerhet på sednare åren någorlunda ordentligt. De barn, som flitigt besöka skolan, göra temligen goda framsteg. Undervisningen fortgår i hvarje vecka 5 dagar i Askeryds skolor och 6 dagar i Bredestads skola med 6 läsetimmar om dagen. Repititionsförhör hållas i Bredestad vid kyrkan om lördagarne under den tid skolan arbetar vid Hult eller Målen. Dessutom må nämnas att Folkskoleinspektören, Prosten och Kyrkoherden m. m. W. Liedberg vid sista folkskoleinspektionen i Askeryd sistlidne Augusti månad erinrat Askeryds församling derom, att lärarekrafterna i dess folkskola är i behof af förstärkande. Med anledning häraf beslöt församlingen vid ordinarie kyrkostämma den 30 sistlidne December att för 1873 antaga en examinerad extra lärare i härvarande folkskola, men oaktadt skedd annonsering i Post- och Inrikes Tidningar om denna extralärarebefattnings ledighet har det ej ännu lyckats att erhålla någon examinerad extralärare i härvarande folkskola.

Slutligen torde här ock nämnas, att inom Bredestads församling finnes ett barnhem inrättadt af enskildta personer, hvarest barn från andra församlingar äro intagne.

e) Nattvardsbarnens beredelse och undervisning till att första gången begå H. H. Nattvard tager vanligen sin början i Askeryd uti November och i Bredestad uti September månader och fortgår med något uppehåll vid Julhelgen i Bredestad till Palm-Söndag och i Askeryd till Pingst utom i år, då undervisningen i Askeryd fortgår längre tid. Nattvardsbarnens antal är i Askeryd 25 á 40 och i Bredestad 8 á 16.

f) Askeryds församling är indelad i 15 husförhörsrotar och Bredestads uti 5. Pastor och Komminister hålla husförhören i Juni månad hvartannat år i Moderförsamlingen och i Annexan turvis. Roteförhör, som förut lära hafva hållits i Askeryd och Bredestad höstetiden, hafva under innevarande år hållits i Askeryd vid veckopredikningarna under passionstiden. Kommunionförhör föregå, enligt hvad förut nämndt är, utdelandet af H. H. Nattvard. Inom Askeryds församling finnas tvenne personer vid fyllda 20 år, hvilka icke begått H. H. Nattvard. Socknebud förekomma än flere, än färre. Bibelförklaringar och Missionsgudstjenster hafva hållits, vid hvilka kollekter upptagits för missionen. Äfven torde få nämnas, att inom församlingen finnas Missionsföreningar, hvilka medelst handarbeten och penningebidrag verka för missionen. De sammanträda en gång hvarje månad och äfven oftare, då bibelstunder hållas dels af undertecknad och dels af Kolportörer, hvilka här understundom uppträda och hålla andeliga föredrag. Måtte Herren välsigna dessa Missionsföreningars verksamhet och gifva Sin Heliga Andes nåd dertill, att många själar måtte vinnas för Guds rike, Herren till pris och ära!

g) Det inre, andliga tillståndet inom församlingarne samt hvad dermed står i sammanhang har jag till följd af den korta tid, under hvilken jag såsom vicarie förestått kyrkoherdebeställningen härstädes ej ännu hunnit att närmare lära känna, hvadan jag i denna embetsberättelse ej kan lemna någon närmare redogörelse för detsamma. Dock må här nämnas, att tvenne personer inom Askeryds församling oaktadt af kyrkorådet erhållna varningar för förargelseväckande lefnadssätt samt oaktadt af kyrkorådet erhållna förmaningar att ej bo tillsammans, likväl lefva tillsammans utan att vara genom äktenskapets heliga band med hvarandra förenade.

h) Otuktslasten kan ej sägas vara i aftagande; äfvenledes förekomma svordom och Guds Namns missbruk.

Enskild skrift, den der af Kyrkolagen föreskrifves, undergås villligt.

B) Rörande den yttre kyrkovården.

a) Askeryds kyrka, som är uppförd af sten och trä, och försedd med karta är mycket gammal. Den har tvenne tillbyggnader jemte vapenhus af trä och bildar en korskyrka, som saknar torn. Hela kyrkan är täckt med spån. I den beredvid kyrkan stående trästapeln hänga kyrkans tre ringklockor, af hvilka den större är omgjuten år 1838 och försedd med inskrifter. På norra sidan å östra kyrkan är Sacristian belägen med ingång från kyrkan. Kyrkan eger en mindre altartafla i trenne afdelningar och föreställande i midten: Kristi törnekröning, på sidorna: Kristi uppståndelse och himmelsfärd, hvilken är upsatt midt i kyrkan gent emot predikstolen. Kyrkan eger äfven Orgelverk om 10 stämmmor, förfärdigat 1760 af Wistenius, renoveradt 1814 af Lorin och 1839 af Ahlstrand. Dopfundt af sten finnes äfven. Hvad kyrkans inventarier och tillhörigheter för öfrigt beträffar, torde jag få hänvisa till inventarieförteckningen, upprättad till inventeringen i Askeryd den 8 Novemer 1872. Omkring kyrkan är den år 1859 utvidgade kyrkogården belägen, der graföppningarne verkställas till ett tillbörligt djup. På kyrkogården finnes en fristående, Krusenstjernska och Schmiterlöwska ätterna tillhörig grift i någorlunda försvarligt skick.

Bredestads kyrka, som är uppförd af gråsten, är mycket gammal, men efter undergången reparation nu mera i godt stånd samt försedd med ett spetsigt torn, uti hvilket kyrkans tvenne ringklockor hänga. Kyrkan tillika med dess torn är täckt med spån. På norra sidan är Sacristian belägen, hvilken är nybyggd år 1862. Altartafla finnes ej å altaret, utan allenast en Kristi bild å korset. Kyrkan eger orgelverk om 8 stämmor, byggdt af Sven Nordström från Flisby församling. Hvad kyrkans inventarier och tillhörigheter för öfrigt beträffar, torde äfven här få hänvisas till inventarieförteckningen, upprättad till inventeringen i Bredestad den 9 sistlidne November. Omkring kyrkan är kyrkogården belägen, hvarest graföppningarne verkställes till tillbörligt djup. Såväl Askeryds som Bredestads kyrka är brandförsäkrad i Länets allmänna brandstodsbolag. Kyrkornas inkomster äro utom intressemedel, kollektmedel, klocke-, bårklädes-, testaments och brudpennningar m. m. Vin och byggnadssäd: 7 tunnor till Askeryds och 4 tunnor till Bredestads kyrka. Hvad Askeryds kyrkas Vin- och byggnadssäd beträffar, så kommer den vid Ydredelens frånskiljande från Smålandsdelen att tillhöra Westra Ryds kyrka. De under kyrko- och skolråden stående kassors behållning utgjorde vid sistlidne räkenskapsårs utgång:

Askeryds Kyrkokassas behållning        14510 Rdr 46  öre

Skolkassans                                            4698   ”     8  öre

Bibel och Ljuskassans                           1032   ”   99  öre

Folkskolekassan har för närvarande ingen behållning.

Bredestads Kyrkokassas behållning       8147 Rdr  24  öre

Skolkassans                                             28   ”    83  öre

Med afseende på kyrkornas hushållning torde jag få hänvisa till de specifict och summariskt förda räkenskaperna.

b) Trenne ordinarie kyrkostämmor hållas årligen inom hvardera församlingen och en extra vid förefallande behof. I enlighet med författningen finnes Kyrko- och Skolråd inom hvardera församlingen, hvilka å ordförandens kallelse sammanträda.

c) Kyrkoherdebostället Assjö 7/8 mantal beläget i Moderförsamlingen 1/8 mil från dess kyrka, med åbyggnader i någorlunda godt skick, hvilka äro brandförsäkrade i Länets allmänna brandstodsbolag. Årligt utsäde 63 á 76 kft (kubikfot); skogstillgång tillräcklig. Å egorna 3-ne torp och 3-ne backstugor. Komministerbostället: Bredestad Södergård 1 till ½ förmedladt hemman, taxeradt till 7900 Riksdaler Riksmynt, är beläget i annexförsamlingen nära dess kyrka. Åbyggnader: Mangården i godt, de öfriga husen i försvarligt skick, likaledes brandförsäkrade i Länets brandstodsbolag. Årligt utsäde omkring 57 kft, betet klent, skog något.

Församlingarnes Klockare och Orgelnister hafva ej boställsjord utan bo i församlingarnes sockenstugor, hvilka tillika inrymma skollokal och äfven rum för folkskolläraren. Inom Askeryds församling finnes ett nybyggdt skolhus vid Wästorp.

d) Inom församlingarne finnas fattighus, der de mest fattige äro intagna att vårdas. För de öfrige fattige och obemedlade sjuke draga församlingarne försorg medelst tillskott, hvarmed kommunalnämnden eger bestyr.

e) Slutligen torde böra nämnas, att inom hvardera församlingen finnes Sockenbibliothek med särskildta tillsyningsmän. Äfven finnas inom församlingarne förlikningskommitéer. Hit torde ock böra hänföras, att inom Askeryds församling finnes en Bibel- och Ljuskassa, af hvars räntor bidrag lemnas till inköp af helbiblar åt nattvardsbarnen.

Måtte Herren förläna sin Nåd och Välsignelse åt denna verksamhet, att det spridda bibelordet må blifva begagnadt, Herren Jesus till pris och många själar till nytta och salighet.

Askeryd och Bredestad den 17 Juni 1873.

                                                                                               C. G. Wessén

                                                                                                   v. Pastor

 

År 1873, den 17, 18 och 19 Juni. Volym N I 1. Pag.76-85.

Protokoll vid af Biskopen Doktor Bring förrättad generalvisitation i Askeryds och Bredestads församlingar den 17, 18 och 19 Juni 1873.

Tisdagen den 17 Juni kl. 10 f. m.

Närvarande: Prosten Egnell, Vice Pastor Wessén, Komminister C. J. Kocken samt från Askeryd: Kyrkovärdarne Zachris Johnsson och Claes Hansson, Kyrko- och Skolrådsledamöterna Anders Nilsson, Karl Jonsson och Petter Pettersson samt Organisten och Skolläraren Frieman. Från Bredestad: Kyrkovärdarne Karl Eckerberg och Karl Jönsson, Kyrko- och Skolrådsledamöterna Oscar Sjöstedt, Gustaf Johansson, Gustaf Karlsson samt Skolläraren Rylander.

§ 1.  Sedan Herrans Välsignelse blifvit nedkallad, vitsordades förrättningens behöriga pålysning.

§ 2.  Sista allmänna biskopsvisitationen förrättades här den 17 September 1762 af Biskop Filenius. Specialvisitation hölls af Biskop Hedrén den 9 Juli 1841. Sista prostvisitationen förrättades den 7 och 8 oktober 1867 och sista inventeringen den 8 och 9 November 1872.

Med anledning af innehållet i hithörande protokoller skulle antecknas:

1-o. att håfgången verkställes under kungörelsernas uppläsande.

2-o. att Domkapitlets embetsbref i Bredestad ännu icke blifvit inbundna, emedan äldre inkompletta årgångar ansetts först böra kompletteras. Biskopen uppmanade att ofördröjligen låta inbinda årgångar, som äro kompletta.

§ 3.  Granskades ministerialböckerna och befunnos med full ordentlighet förda.

§ 4.  Vice Pastors embetsmemorial upplästes och vitsordades. I sammanhang dermed skulle antecknas:

1-o. att missionsböner hållits i hvardera kyrkan 2 á 3 gånger om året.

2-o. att den biträdande läraretjensten i Askeryds skola för andra gången blifvit ledig förklarad.

3-o. att roteförhören i Bredestad plägat hållas i September, men icke hölls sist förflutne år.

4-o. att orsaken, hvarför de omtalade olagligen sammanlefvande kontrahenterna icke ingå äktenskap, är den, att mannen var gift, när sammanlefnaden begynte. Biskopen uppmanade kyrkorådet att ytterligare beifra saken och, om dermed intet uträttas, anmäla ärendet till Domkapitlet.

5-o. att de 2 personer, som, ehuru öfver 20 år gamla, icke blifvit konfirmerade, båda äro mindre vetande.

6-o. att de missionsmedel, som inom missionsföreningarne blifvit insamlade, plägat öfversändas till Jönköpings Missionssällskap.

7-o. att husförhörens fördelning mellan presterskapet så försiggår, att dessa förhör inom Ydredelen af Askeryd förrättas af den, som för året har förhören i Bredestad.

§ 5.  Folkmängden i Askeryd utgör i Smålandsdelen 1442 och i Ydredelen 468. I Bredestad är folkmängden 474.

§ 6.  Inom Bredestads församling hålles vid kyrkan skola i sockenstugan, som är brandförsäkrad. Något annat skolhus finnes icke. Sockenstugan äfvensom skolhuset i Askeryd äro brandförsäkrade.

I Bredestad undervisas småskoleafdelningen 2 dagar och de öfriga 4 dagar i veckan.

Nya skolreglementen äro uppgjorda, men ännu icke af Domkapitlet stadfästade.

Skolträdgård finnes i båda församlingarne.

Skolinspektören besökte härvarande skolor förledet år. Till följd af hans erinringar hafva läseböcker, väggtafla och griffeltaflor blifvit anskaffade åt småskolorna i Askeryd. Tillsynen öfver barnens skolgång är emellan skolrådets ledamöter fördelad, hvarjemte serskilta tillsyningsmän äro tillsatta.

§ 7.  Kyrkorna hafva ingen jordegendom. (??) Begrafningsplatserna äro tillräckligt rymliga.

Inventarium Domesticum finnes ej vid pastorsbostället. Nya löneregleringen är ännu ej här tillämpad. Series pastorum finnes. Befintliga minnesmärken äro upptagna i de allmänna inventarieförteckningarne.

Samma dag kl. 3 e. m.

§ 8.  Biskopen öfversåg Askeryds kyrkas och skolas räkenskaper äfvensom Askeryds kyrkas arkiv. Men någon fullständig inventering ansågs icke nödig, då en sådan här nyligen blifvit hållen.

§ 9.  Anställdes förhör med Askeryds i skolåldern varande barn.

Dervid förkom att anmärka:

1-o. att såväl lärarinna som lärjungar från denna småskolan, dock till följd af lärarinnans sjukdom, från förhöret alldeles uteblifvit,

2-o. att de i hemmen undervisade barnen syntes i allmänhet vara serdeles underhaltiga, och

3-o att icke så få af sjelfva skolbarnen röjde osäkerhet i innanläsning. Deremot aflopp förhöret i biblisk historia och katekes med skolbarnen temligen nöjaktigt, ehuru anledningar icke saknades till varning för tanklöshet i utanläsning. Och de barn, som från den ena småskolan infunnit sig, gjorde i allmänhet väl reda för sig.

Förhöret börjades och slutades med bön och sång.

Onsdagen den 18 Juni Kl. ½ 10 f. m.

§ 10.  Öfversågos äfven Bredestads räkenskaper och arkiv.

§ 11.  Anställdes med Bredestads församling i skolåldern varande barn förhör, som ådagalade, att skolundervisningen skötes med skicklighet, men att detta oaktat skolgången ännu är oordentlig, hvarföre flera barn hafva osäker och otillräcklig kunskap.

§ 12.  Efter förrättad veckogudstjenst i Bredestads kyrka, och sedan Biskopen helsat församlingen med ett tal, anställdes kristendomsförhör, hvarefter församlingen äldre medlemmar visade en liflig uppmärksamhet och nattvardsbarnen dels en svag, dels en god eller försvarlig kunskap.

§ 13.  Vid derefter hållen visitationsstämma uppmanade Biskopen vederbörande på det allvarligaste att kraftigt befrämja ordentlighet i barnens skolgång.

§ 14.  Biskopen erinrade:

1-o. att dopfunt bör anskaffas åt kyrkan.

2-o. att kyrkan icke får öppnas för sammankomsters hållande utan presterskapets medgifvande.

3-o. att ledamöter i kyrko- och skolråd icke få vara låntagare i de kassor de förvalta.

§ 15.  Rörande de presterliga embetsförrättningarne intygade församlingen, hvad embetsberättelsen och gårdagens protokoll innehålla.

§ 16.  Då, på förfrågan, intet var att anmäla, afslutades förrättningen med nedkallandet af välsignelsen öfver församlingen och dess presterskap.

Torsdagen den 19 Juni Kl. 10 f. m.

§ 17.  Veckogudstjenst och förhör försiggingo i Askeryd likasom i Bredestad.. Äfven här visade församlingen en allmän upmärksamhet. Nattvardsbarnens kunskap befanns hos några få mycket svag, men hos de flesta god och försvarlig.

§ 18.  Vid Visitationsstämman med Askeryds församling framställde Biskopen samma föreskrifter beträffande kyrkans öppnande och ordentlighet i skolgången som i Bredestad.

Dessutom erinrades vederbörande:

1-o. om nödvändigheten af, att gudstjensten städse begynnes i bestämd tid.

2-o. om anställande af de föreskrifna förhören med alla skolpliktiga barn vid terminens början och om föräldrarnes skyldighet att inställa barnen till dessa förhör.

3-o. om vigten deraf, att ungdomen uppfödes i tukt och Herrans förmaning och dess seder allvarligt öfvervakas.

§ 19.  Liknande inyg afgåfvos rörande de presterliga embetsförrättningarne som i Bredestad.

§ 20.  Biskopen fästade församlingens uppmärksamhet på behofvet af kyrkans ombyggnad eller grundligare reparation. Församlingen svarade sig ämna företaga reparation och möjligen tornbyggnad, när Konungens beslut om Ydredelens frånskiljande kommer till verkställighet. Mindre reparationer skola föregtagas redan i år.

Derefter afslöts förrättningen här i samma ordning som i Bredestad.

                                                                                               S. G. Bring

Justeradt

Oscar Waldner, O. W. Redelius.

 

År 1873, den 27 Oktober. Pag. 162.

§ 5.  Arbetskarlen Carl Danielsson i Lilllahemmet under Askeryd åtog sig att tills vidare bestrida ringningen vid härvarande kyrka emot en ersättning af 24 (tjugofyra) Riksdaler Riksmynt per år, räknadt ifrån den 1 oktober 1873, samt Femtio (50) öre Rmt för hvarje likringning, utom för fattige inom församlingen, hvilkas likringning skall ske utan ersättning.

 

År 1873, den 22 December. Pag. 164 o. 165.

På begäran af Herr Kyrkoherde P. J. Egnell beslöto församlingens ledamöter, att följande reparationer skola under nästkommande år före midsommaren verkställas vid pastorsbostället Assjö, nemligen:

Påläggande af nytt sticktak å mangårdsbyggningen; hvilket tak sedan skall täckas med tegel, inläggande af nytt golf i köket och brädbeklädnad kring spiselhällen dersammastädes. Och skall Sockenbyggmästaren å församlingens vägnar ombesörja och ombestyra, att dessa reparationer blifva inom förenämnde tid ordentligen verkställda, och skall han tillika föra uppsigten öfver arbetet. Kostnaden för nämnda reparationer skall utdebiteras ur församlingen.

§ 8.  På grund af församlingens på ordinarie kyrkostämma den 30 Decmber 1872 fattade beslut om antagande för år 1873 af en examinerad extra-lärare i härvarande folkskola har denna extra-lärarebefattning blifvit i vederbörlig ordning kungjord ledig uti Post- och Inrikes Tidningar. Men oaktadt annonsering skett i berörda hänseende trenne särskilda gånger under innevarande år, har det ej ändå lyckats att erhålla någon sådan lärare. Med hänsyn härtill och med anledning af den utaf Folkskoleinspektören, Prosten och Kyrkoherden, Ordensledamoten m. m. Herr W. Liedberg vid sista inspektionen i Askeryds församlings skolor under Augusti månad 1872 gjorda erinringar om behofvet af lärarekrafternas förstärkande i härvarande folkskola, beslöto församlingens ledamöter enhälligt att för nästkommande år 1874 antaga en examinerad extra lärare i folkskolan härstädes, hvilken skall bestrida undervisningen i härvarande ambulatoriska folkskola under en tid af minst åtta månader af nästkommande år. Och beviljade församlingen åt nämnde extra-lärare att i ersättning härför full minimilön för året, nemligen Femhundra (500) Riksdaler Riksmynt jemte fritt husrum, vedbrand och kofoder. Och beslöt församlingen att denna extra-lärarebefattning skall uti Post- och Inrikes Tidningar annonseras ledig.

§ 10.  Beslöt församlingen, att priset för hvarje graföppning för de fattige inom församlingen, som aflida, skall förhöjas till en (1) Riksdaler Riksmynt emot villkor, att dödgräfvarne igenlägga grafven efter Gudstjenstens slut. Kostnaden för nämnde graföppningar bestrides af fattigkassan.

§ 11.  Begärdes, att det vid blifvande ordinarie kyrkostämma nästkommande Maj månad skall förekomma till afgörande om byggande af ett nytt skolhus inom församlingen, och om förhöjande af ljuspiporna i kyrkan.

 

År 1874, den 22 Mars. Volym nr 1 , lånad från Aneby kommun. Opag.

Smeden Johan August Holst i Assjöqvarn begärde att få försälja diverse sorters småhandel hvilket beviljades. Men inga Maltdrycker.

 

År 1874, den 26 April. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  H. M. Ljung i Gatstugan begärde om tillstånd att få försälja diverse sorters småhandel hvilket beviljades, men ingen öhlförsäljning.

 

År 1874, den 21 Maj.Volym K I a 8. Pag. 167.

I enlighet med skolrådsprotokollet, hållet vid skolrådets i Askeryd sammanträde den 26 sistlidne April, beviljade församlingens ledamöter afsked åt småskollärarinnan Augusta Spetz i Fredrikslund från hennes befattning såsom småskollärarinna i härvarande småskolor, från hvilken befattning hon sjelf begärt att blifva entledigad, emedan hon ernar begifva sig till Amerika. Och beslöt församlingens ledamöter att den efter nämnda Augusta Spetz ledigblifna småskollärarinnebefattningen i Askeryds församling skall i Post- och Inrikes Tidningar annonseras ledig att sökas med sextio dagars ansökningstid.

§ 4.  Beslöts att ljuspiporna i härvarande kyrka skola under innevarande års lopp före nästa julhelg förhöjas genom anskaffande och tillsättande af lämpliga svarfvade och hvitmålade trästycken, i hvars öfra ända ljuspiporna af jernplåt anbringas. Och åtog sig Kyrkobyggmästaren C. Jansson i Konungsäng att ombesörja anskaffandet af nämnda ljuspipor genom att göra en modell till desamma och sedan på entreprenadauktion till den minstbjudande utbjuda verkställandet af detta arbete efter nämnda modell.

§ 5.  Beslöto församlingens ledamöter i enlighet med kyrkostämmoprotokollen af den 28 Maj 1866 och den 16 Augusti 1868, att ett nytt skolhus skall under loppet af nästkommande år 1875 byggas och uppföras i södra ändan af församlingen på tjenlig plan, som framdeles kommer att utses och bestämmas.

 

År 1874, den 7 Juni. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

Protokoll, hållit vid förlikningskommitténs sammanträde den 7 juni 1874.

§ 3.  Instämda målet å Anders Petter Carlsson i Prutan, så erkände han stämningens innehåll och förband sig att betala den 24 nästkommande September det af Herr Öfverste Kammarjunkaren Grefve Bonde utsatt verde för åverkad skog med 50 Rdr, alla desse mål förliktes till alla delar och nedlades år och dag som ofvan på förlikningskommittéens vägnar.

Johan Magnus Nilsson.

 

År 1874, den 28 Oktober.Volym K I a 8. Pag. 172 o. 173.

§ 6.  Alldenstund den vid härvarande folkskola anställde, examinerade, ordinarie läraren Per Gustaf Frieman redan har i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort icke blott i fem år utan vida derutöfver, så beslöte församlingens ledamöter, att nämnde folkskollärare härstädes, Per Gustaf Frieman, skall från och med början af innevarande år 1874 och tills vidare i årlig lön åtnjuta sexhundra (600) Riksdaler Riksmynt och dessutom husrum, vedbrand och kofoder i full enlighet med Kongl. Majt:s Nådiga Kungörelse af den 28 Maj 1874 angående förändrad lydelse af 4 §, 1 mom. i Kongl. Stadgan angående folkskoleundervisningen i Riket den 18 Juni 1842.

§ 7.  Beslöto församlingens ledamöter, att lärarinnorna vid församlingens småskolor skola från och med början af nästkommande år 1875 och tills vidare i årlig lön åtnjuta hvardera Tvåhundra (200) Riksdaler Riksmynt och hvardera vara med undervisningen sysselsatta minst åtta månader af året och derutöfver, i enlighet med Kongl. Majt:s Nådiga Kungörelse af den 29 Maj 1874.

§ 8.  Beslöts, att lärarinnorna vid församlingens småskolor skola för innevarande år 1874 åtnjuta hvardera Etthundrafemtio (150) Riksdaler Riksmynt.

 

År 1875, den 25 April. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

Torparen Anders Petter Carlsson i Prutan begärde om tillstånd att få hafva till försäljning diverse sorters småhandel hvilket beviljades, men ingen öhlförsäljning.

 

År 1875, den 22 December.Volym K I a 8. Pag. 178 o. 179.

Företogs val för återbesättande af den ledigvarande småskolelärarinnebefattningen härstädes bland de enligt skolråds- och kyrkorådsprotokollen af den 29 oktober 1874 på förslaget till nämnda befattning uppförde småskolelärarinne-elever, och efter verkstäldt upprop afgåfvo de närvarande församlingsledamöterna allesammans sina röster på den i första förslagsrummet uppförda småskolelärarinneeleven Mathilda Wilhelmina Lindqvist från Eksjö stadsförsamling, hvadan alltså bemälda Mathilda Wilhelmina Lindqvist enhälligt valdes till småskolelärarinna härstädes.

§ 8.  Beslöt församlingen, att de efter kyrkovaktaren Anders Carlsson, hvilken med döden afgåttt, lediga kyrkovaktare- och orgeltrampare-tjensterna härstädes icke längre skola vara förenade, utan skola de nu åtskiljas och hvar för sig sökas och tillsättas. Och beslöt församlingen, att dessa tjenster nu genast skola uti Askeryds församlings kyrka kungöras lediga att inom nästkommande Januari månads utgång sökas hos Pastorsembetet härstädes. Lönen till blifvande kyrkovaktare beslöts och fastställdes sålunda, att hvarje egare af i mantal satt jord bidrager dertill med Ett (1) öre per fyrk, och hvarje Torpare med Tolf (12) öre Riksmynt årligen. Utaf detta penningebelopp skall den blifvande kyrkovaktaren utbetala till orgeltrampare, som af församlingen tillsättes, en årlig lön af Tolf (12) Riksdaler Riksmynt. Det förut vanliga ystet bortfaller. Och måste en blifvande kyrkovaktare, efter Ydredelens skiljande från församlingen, åtnöja sig med den lön, som på ofvanstående grunder sedermera kommer att af Askeryds i Jönköpings Län belägna andel utgå. Blifvande Kyrkovaktare åläggges att hålla gångarne på kyrkogården äfvensom kullarne omkring de på kyrkogården nyplanterade träden och syrénerna frie från ogräs.

År och dag som ofvan

                                                                                               C. G. Wessén

                                                                                             Stämmans ordförande

 

År 1875, den 16 Februari. Pag. 180 ff.

§ 2.  Företeddes och upplästes det af Pastor upprättade förslag till den efter aflidne Anders Carlsson ledigvarande kyrkovaktaretjensten härstädes, uti hvilket förslag trenne af de sökande till nämnde tjenst hade blifvit uppförde i följande ordning:

1-o. F. d. Husaren, Gratialisten Johan Peter Svärd i Sällstorp under Karstorp.

2-o. F. d. Torparen Carl Johansson i Moen under Bordsjö.

3-o. Arbetskarlen Sven Johan Zakrisson i Ingevaldstorp.

Och då församlingen gillade och godkände förenämnda förslag, så företogs val för återbesättandet af bemälda lediga kyrkovaktaretjenst  härstädes bland de sålunda föreslagne personer. Och efter verkställdt upprop afgåfvo de närvarande församlingsledamöterna allesammans sina röster för den i första förslagsrummet uppförde f. d. Husaren, Gratialisten Johan Peter Svärd i Sällstorp under Karstorp, hvadan alltså bemälde Johan Peter Svärd enhälligt valdes till Kyrkovaktare härstädes. Och beslöt församlingen att han, Johan Peter Svärd, skall på eget ansvar tillträda sysslan den 1.ste April innevarande år 1875 emot den lön, som af församlingen på ordinarie kyrkostämma den 22 December blifvit bestämd och fastställd.

§ 3.  Beslöts, att frågan om tillsättande af orgeltrampare härstädes skulle uppskjutas till en blifvande kyrkostämma framdeles.

§ 4.  Vid behandlingen af frågan om bestämmandet af tjenlig plan för det nya skolhus, som enligt kyrkostämmobeslutet af den 21 Maj 1874 skall under loppet af innevarande år byggas och uppföras i södra ändan af församlingen, tillkännagåfvo Skolrådsledamöterna Carl Jaensson i Konungsäng, Claes Hansson i Karstorp och Johan Jönsson i Redeby, hvilka af församlingen hade erhållit i uppdrag att till denna stämma inkomma med förslag om tjenlig plan för nämnda skolhus, att Hemmansegaren Isac Anders Jönsson i Stora Lönhults Norrgård emot en ersättning af 25 Kronor benäget upplåter och försäljer till församlingen för evärderlig ego en tjenlig plan af 300 qvadratfamnar för uppförande af det nya skolhuset i södra ändan af församlingen. Och beslöto församlingens ledamöter, att ifrågavarande nya skolhus i södra ändan af församlingen skall byggas och uppföras vid Stora Lönhult på den af Isac Anders Jönsson benäget upplåtna plan, hvilken plan skall af församlingen till evärderlig ego inköpas för den begärda penningesumman af 25 Kronor. Och beslöt församlingen att skolhuset vid Stora Lönhult skall byggas likadant som skolhuset vid Wästorp samt att uti skolrummet skall uppsättas en kakelspis med fem rör. Och beslöts vidare, att anmoda Ordföranden i kommunalstyrelsen att utlysa kommunalstämma för afgörande af frågan om att få använda det gamla fattighuset till skolhus vid Stora Lönhult. Byggnadsvirke i och för uppförandet af skolhuset vid Stora Lönhult framföres från de hemman, som resterar med sådant efter uppbyggandet af skolhuset vid Wästorp, och hvad som dessutom af timmer, bräder och plank erfordras skall tillsläppas gemensamt af församlingens smålandsdel. Och valde församlingen en byggnadskommitté, bestående af Hemmansegarne och skolrådsledamöterna Carl Jaensson i Konungsäng, Johan Jönsson i Redeby och Carl Gustaf Fritiof Johansson i Stora Lönhult, hvilken kommitté erhöll i uppdrag af församlingen att afsluta köpet samt upprätta köpekontrakt med Hemmansegaren Isac Anders Jönsson i Stora Lönhults Norrgård om den ifrågavarande planen för skolhuset derstädes, och att på en entreprenadauktion upplåta till den minstbjudande uppförandet af förenämnda skolhus vid Stora Lönhult samt att ombesörja och ombestyra, att bemälda skolhusbyggnad blifver ordentligen och väl uppförd och att tillika föra uppsigten öfver arbetet vid densamma.

§ 5.  Beslöts, att sedan köpekontrakt beträffande skolhusplanen vid stora Lönhult blifvit upprättadt, inteckning skall begäras vid Häradsrätten såväl å skolhusplanen vid Stora Lönhult som å den vid Wästorp.

 

År  1875, den 1 Mars. Pag. 184.

§ 3. Beslöts, att stenfoten till det nya skolhus, som enligt kyrkostämmobeslutet af den 16 Februari 1875 skall byggas och uppföras vid Stora Lönhult, skall uppsättas af församlingen och icke af den blifvande entreprenören, och uppdrog församlingen åt sockenbyggmästaren Carl Jaensson i Konungsäng att ombesörja uppsättandet af nämnde stenfot. Äfvenledes beslöts, att alla materialier och all körning som erfordras i och för uppförandet af bemälde skolhus skola bestridas af församlingens smålandsdel. Och beviljade församlingens ledamöter sextio dagsverken ur församlingen såsom biträde åt den blifvande skolhusbyggnads-entreprenören vid uppförandet af förenämnde skolhus vid Stora Lönhult, hvilka dagsverken skola i vanlig tur utgöras utan betalning af församlingens smålandsdel.

 

År 1875, den 31 Mars. Pag. 187 o. 188.

§ 4.  Angående uppförandet af det nya skolhuset vid Stora Lönhult beslöto församlingens ledamöter att ett gafvelrum ofvanpå i nämnde skolhus skall inredas och iordningsställas så, att detsamma kan bebos äfven vintertiden, och skola fördenskull väggarne till nämnde rum timras upp. Och skola skolhusets väggar på jemnan blifva en half aln högre än vid skolhuset uti Wästorp. Och beslöts vidare, att uti bemälde gafvelrum i skolhuset vid Stora Lönhult skall en kakelspis med fem rör uppsättas.

 

År 1875, den 26 April.Pag. 189 ff.

§ 2.  Då vid af byggnadskommittéen hållen entreprenadauktion det icke gått för sig att bortauktionera uppförandet af skolhuset vid Stora Lönhult, och det är högeligen af nöden, att bemälta skolhus så snart möjligt är varder uppbyggdt, så beslöts att till Sockenbyggmästaren Carl Jaensson i Konungsäng upplåta uppförandet af nämnda skolhus mot en penningesumma af 350 (trehundrafemtio) Kronor. Och åtog sig bemälte Carl Jaensson i Konungsäng att mot förenämda penningesumma såsom ersättning af församlingen så snart möjligt är uppföra nämnda skolhus vid Stora Lönhult på det sätt hvarom förut är beslutadt, och i enlighet med det förslag till byggnadskontrakt, som vid denna stämma blifvit företedt och gilladt, samt att derjemte tillsläppa 104 stycken ribb till ifrågavarande skolhusbyggnad.

§ 3.  I enlighet med skolrådets förut gjorda förslag beslöts, att församlingen skulle af Hemmansegaren Carl Gustaf  Fritiof Johansson i Stora Lönhult mot en öfverenskommen penningesumma af 60 kronor inköpa 32 stycken sylltimmer att användas till uppbyggandet af skolhuset vid Stora Lönhult, hvilken penningesumma skall ur församlingens skolkassa utbetalas. Och erbjöd sig benäget nämnde Carl Gustaf Fritiof Johansson i Stora Lönhult att utan någon ersättning lemna dubbstakar till bemälda skolhusbyggnad. Beslöts att bräder och plank i och för uppbyggandet af skolhuset vid Stora Lönhult skola tillsläppas af församlingens smålandsdel och lemnas antingen in natura eller inköpas af församlingen.

§ 4.  Beslöts att församlingen så snart ske kan under innevarande år uppodla skolplanen vid skolhuset i Stora Lönhult, hvarvid den å nämnde skolplan befintlig sten skall användas till stenfoten vid skolhuset, hvilken stenfot skall af församlingen uppsättas samtidig med skolplanens uppodlande. Och skola dagsverken ur församlingen i vanlig tur utgöras utan betalning vid uppodlandet af skolplanen och uppsättande af stenfoten.

 

År 1875, den 18 Maj. Pag. 192 ff.

§ 3.  Församlingen beslöt, att bräder och plank till skolhusets vid Stora Lönhult uppförande skola lemnas in natura, och skall af hvarje oförmedladt hemman inom församlingens smålandsdel utgå följande: 4 st. bräder, hvarje bräde utgörande 7 alnar i längden och 9 tum i bredden i lilländan och 1 st. plank, innehållande 10 alnar i längden och 10 tum i bredden i lilländan, allt torrt virke. De hemmansinnehafvare, som icke leverera bräder och plank in natura till skolhusets vid Stora Lönhult uppförande, skola till sockenbyggmästaren Carl Jaensson i Konungsäng i stället betala 1 Krona och 50 öre för hvarje planka och 75 öre för hvarje bräde. Förenämnda virke framföres till skolhuset vid Stora Lönhult efter pålysning av Sockenbyggmästaren.

§ 6.  Församlingen beslöt, att ett bårtäcke af groft kläde skall inköpas och uppdrogs åt församlingens kyrkvärdar att detsamma inköpa. Och beslöts tillika, att 16 öre i bårklädeslega skall utbetalas af den, som kommer att begagna detsamma.

§ 7.  Församlingen beslöt, att jordlanden å skolplanen vid Wästorps skola för innevarande år 1875 bortarrenderas till hyresgästen i nämnda skolhus, Carl Anders Jonsson mot en arrendesumma af 5 Kronor för året.

 

År 1875, den 29 Oktober. Pag. 199.

§ 7.  Som stora ringklockan tarfvar åtskillig reparation, så beslöts, att denna reparation skall verkställas under loppet af nästkommande vår och uppdrogs åt Sockenbyggmästaren Carl Jaensson i Konungsäng att ombesörja densamma.

§ 8.  Församlingen beslöt, att 6 st. likspadar och 6 st. gräfspadar till skoleträdgården skulle inköpas och uppdrogs äfvenledes åt Sockenbyggmästaren Carl Jaensson i Konungsäng att inköpa desamma.

§ 9.  På begäran af Herr Kyrkoherde P. J. Egnell beslöto församlingens ledamöter att så snart som möjligt är under innevarande höst skola innanfönster anskaffas i köket och i skafferiet uti mangårdsbyggningen vid pastorsbostället Assjö, och att skafferiet dersammastädes skall brädfordras. Och skall Sockenbyggmästaren å församlingens vägnar ombesörja och ombestyra, att detta arbete blifver inom förenämnde tid, ordenteligen verkställdt. Kostnaden för detta arbete skall utdebiteras ur församlingen.

§ 10.  Begärdes, att det vid en blifvande ordinarie kyrkostämma under nästkommande December månad skall förekomma till afgörande om uthyrande af köket uti och skolplanen vid skolhuset i Stora Lönhult.

§ 6.  Beslöts att församlingen skall spränga och bortskaffa all befintlig sten å skolplanen vid skolhuset i Stora Lönhult samt vidare att församlingen skall inköpa trinne, innehållande 29 fot i längden, och stafver, innehållande 7 fot i längden, till gärdesgård omkring nämnde skolhusplan. Och uppdrogs åt sockenbyggmästaren Carl Jaensson i Konungsäng att ombesörja såväl sprängningen och bortskaffandet af sten som inköp af nämnde virke till ifrågavarande gärdesgård. Och beslöt församlingen, att köket uti och skolplanen vid skolhuset i Stora Lönhult skall från och med den 14 nästkommande mars 1876 uthyras under tre års tid åt lämplig person på följande villkor:

En blifvande hyresgäst skall hägna ordentlig gärdesgård omkring skolhusplanen och gräfva diken rundtomkring nämnde plan, hvilka diken skola vara två och en half fot djupa och innehålla 5 fot i bredden, samt skall han vid hvarje års slut betala en kontant hyressumma af Fem (5) Kronor för hvarje år. Och uppdrogs åt byggnadskommittén att gå i författning om uppbyggandet af vedbod och afträdeshus vid skolhuset i Stora Lönhult. Beslöts att tegel till täckning af taket å skolhuset vid Stora Lönhult skall inköpas och så snart som möjligt är under innevarande vinter hemforslas och uppdrogs åt sockenbyggmästaren Cars Jaensson i Konungsäng att ombesörja detsamma.

 

År 1876, den 8 Februari. Pag. 205 o. 206.

§ 2. Med anledning deraf, att aflidne Kyrkoherden öfver Askeryds och Bredestads församlingar i Linköpings stift, Herr Per Johan Egnell, hvilken till följd af sina ringa inkomster under sin tjenstgöringstid i Stockholm måste ådraga sig stora skulder till sitt och sin familjs uppehälle, och under de år han vistats inom Askeryds pastorat måst afstå en betydlig del af sina inkomster såsom kyrkoherde till sina skulders betalande, och att alltså, såsom bouppteckningen närmare utvisar, hans efterlemnade enka, Clara Maria Egnell, född Almlöf, och hans trenne efterlemnade, oförsörjda döttrar Alida Carolina Egnell och Maria Emerentia Egnell samt Hulda Rosina Mathilda Egnell sakna tillräckliga medel till deras uppehälle, och med anledning deraf att de sakna erforderlig förmåga att sig sjelfva försörja, och omständigheterna således äro särdeles ömmande, fann stämman skäligt enhälligt tillstyrka bifall till den ansökan, som kommer att till Kongl. Majt. i underdånighet ingifvas, om två extra nådår vid detta pastorat, nemligen ett åt åt församlingarnes nyligen aflidne Kyrkoherde Per Johan Egnells efterlemnade enka Clara Maria Egnell, född Almlöf, och ett extra nådår åt hans trenne döttrar Alida Carolina Egnell och Maria Emerentia Egnell samt Hulda Rosina Mathilda Egnell, allt vid Askeryds och Bredestads församlingars pastorat vid Linköpings stift.

År och dag som ofvan

                                                                                     C. G. Wessén, vice pastor

                                                                                          Stämmans ordförande

 

År 1876, den 31 Oktober. Pag. 219 ff.

Församlingen beslöt, att under loppet af nästkommande vår skall nytt golf inläggas och en rörspis med fem rör uppsättas uti Orgelnisten och Folkskollärare P. G. Friemans yttre boningsrum, och skola dagsverken och körning utgöras af församlingen i vanlig tur efter pålysning. Och skall sockenbyggmästaren å församlingens vägnar ombestyra, att detta arbete blifver inom förenämnda tid ordenteligen och väl verkstäldt. Och beslöts, att halfva kostnaden för detta arbete skall bestridas af skolkassan.

§ 8.  Beslöts att inköpa fyra alnar mörkgrått kläde till en kapprock åt kyrkovaktaren, hvilken kapprock han får använda vid sin tjenstgöring, och uppdrogs åt kyrkovärdarne att ombesörja inköpet af förenämnde tyg.

§ 9.  Efter arbetskarlen Carl Danielsson från Lillahemmet under Askeryd, hvilken afsagt sig ringkarlstjensten härstädes, åtog sig arbetskarlen Carl Peter Johansson i Justorp under Redeby Mellangård att tills vidare bestrida ringningen med den stora klockan vid härvarande kyrka mot en ersättning af tolf (12) Kronor per år, räknadt från den 1-ste januari 1877. Och åtog sig Johannes Johanssson i Bygget under Assjö Prestgård och Anders Johansson i Fattigstugan att ännu tills vidare bestrida ringningen med kyrkans tvenne mindre klockor mot en ersättning tillsammans af tolf (12) kronor per år. Förenämnda ringkarlar erhålla i ersättning femtio öre för hvarje likringning, utom för aflidne fattige inom församlingen, hvilkas likringning skall ske utan ersättning. För hvarje likringning, som förrättas å söcknedagar, erhålla de tillsammans i ersättning 1 Krona och 50 öre, hvilken ersättning skall kunnas af dem, som begära sådan ringning.

 

År 1877, den 31 Maj. Pag. 323 o. 233.

I betraktande deraf, att kyrkovaktarens lön till följe af den s. k. Lägerbobygdens frånskiljande från Askeryds församling och förenande med Westra Ryds socken blifvit något förminskad, beslöt församlingen att bevilja åt tjenstgörande kyrkovaktaren Johan Peter Svärd i Sällstorp under Karstorp ett frivilligt, årligt yste ur församlingen, hvilket må af honom uppbäras på tid, som af honom genom pålysning bestämmes.

§ 9.  Församlingen beviljade för numera aflidna barnmorskan, fru Anna Sofia Ålanders från Näshult räkning en särskild, kostnadsfri grafplats å anvist ställe å församlingens kyrkogård.

 

År 1877, den 30 Oktober. Pag. 237 o. 238.

§ 6.  Föredrogs på begäran frågan om härvarande skollokalers öppnande för bibelstunders hållande af kolportörer; och beslöt stämman enhällligt, att alla skollokaler inom församlingen få på sådan tider af dagen, då skolundervisning derstädes icke pågår, öppnas för bibelföredrags hållande af sådana kolportörer och lekmannapredikanter, som lefva i tron på Jesus Christus, och som predika så som Guds ord lärer.

§ 7.  Beslöts, att ett nytt staket skall uppsättas vid skolträdgården utmed kyrkoplanen, och att gärdesgården skall omhägnas omkring den öfvrige delen af skolträdgården, om verkställandet hvaraf sockenbyggmästaren har att ombesörja. Dagsverken härtill skall af församlingen utgöras i tur efter pålysning.

§ 8.  Beslöts, att såväl skolhuset vid Wästorp som skolhuset vid Stora Lönhult skola under loppet af nästa sommar brädfordras. Och uppdrogs åt sockenbyggmästaren att ombesörja verkställandet deraf. Erforderliga dagsverken dertill skola af församlingen utgöras i tur efter pålysning.

 

År 1877, den 2 December. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

Anders Petter Carlefors i Västerängen som äfven var kallad, infann sig, och blef af Kommunalnemnden varnad och tillsagd, att hans barn skall gå i skolan, men han klagade att han inte hade till Lifsuppehälle, att hålla sina barn i skolan, alltså beviljades nemnda barn, 2-ne flickor att de skulle få maten, hvilket åtog sig Carl Johansson i Lönhult för 50 öre om dagen för nemnda 2-ne flickebarn så länge skolan varar i Stora Lönhult.

Beviljades Carolina Bild 14 Skålpund mjöl, ¼ kanna ärter och 25 öre i månaden.

 

År 1877, den 14 December.Volym K I a 8. Pag. 241.

§ 5.  I betraktande deraf att småskolelärarinnan härstädes, Gustafva Katharina Johansdotter Ek, under många år med utmärkt nit och skicklighet tjestgjort vid härvarande ambulatoriska småskolor och sålunda varit till stor nytta för församlingen, ansåg stämman, att hon, Gustafva Katharina Johansdotter Ek, är förtjent af pension vid hennes afskedstagande och beslöt, att denna fråga skall förekomma till afgörande vid en blifvande kyrkostämma nästkommande år.

 

År 1878, den 11 November. Pag. 253 o. 254.

§ 2.  Enär Askeryds socken betydligt minskats genom frånskiljning af den socknedel, som är belägen uti Ydre härad hade Askeryds församling å den ordinarie kyrkostämman den 28 sistl. Oktober begärt, att de prestgårdsbyggnadsskyldige inom Askeryds och Bredestads pastorat skulle till i dag sammankallas till gemensam kyrkostämma att besluta om en ny fördelning mellan församlingarne af de hus vid Assjö prestgård som åligger församlingarne att bygga och att i sammanhang dermed besluta om den gamla logebyggnadens ombyggnad och sammanbyggnad med ladugården.

Efter en stunds öfverläggning beslutades enhälligt att, sedan Askeryds församling ombyggt den gamla logebyggnaden, hvilken skulle sammanbyggas med ladugårdsbyggnaden, skulle Bredestads församling öfvertaga till framtida underhåll denna logebyggnad jemte ladugårdsbyggnaden samt att sedan Bredestads församling å visthusboden verkställt de reparationer, som vid sist hållna af- och tillträdessynen blifvit påsynta, Askeryds församling skulle mottaga nämnda bod till framtida underhåll jemte manbyggnaden, boden och brygghuset.

§ 3.  Enär undertecknad, stämmans ordförande och f. n. Arrendator af Assjö prestgård, förut åtagit sig att ombygga ladugården mot ersättning af 550 kronor af Bredestads församling enligt beslut vid af- och tillträdessynen, åtog sig undertecknad nu äfven att ombygga logebyggnaden mot ersättning af 300 kronor af Askeryds församling, hvaraf hälften eller 150 kronor skulle betalas den 1 nästkommande Maj och hälften eller 150 kronor när byggnaden blifvit färdig och af Bredestads församling afsynt och godkänd; och beslöts nu att den till ett hus sammanbyggda ladu- och logebyggnaden skulle vara 124 fot lång, 40 fot bred och 12 fot hög, samt att hvad nytt timmer, bräder och plank, som till denna byggnad åtgår, skulle tagas å boställets skog efter utsyning, som verkställes av byggmästarena Johan Johansson i Redeby, Karl Jansson i Sjöamålen och August Johansson i Målen, och medgafs boställsinnehafvaren att med förutnämnda byggnad sammanbygga den vagnbod och fårhus, som honom åligger att bygga och underhålla.

§ 4.  Att jemte stämmans ordförande justera detta protokoll å Bona gästgifvaregård nästa fredag den 15 dennes utsågos Nämndeman Oskar Sjöstedt i Hult och Kronofjerdingsmannen Johan Johansson i Karstorp.

År och dag som ofvan

                                                                                               A. Graneli.

                                                                                            Stämmans ordf.

 

År 1878, den 24 November. Pag. 255 och 256.

§ 2.  Ordinarie folkskoleläraren Per Gustaf Frieman hade inlemnat ansökan att den 31 nästkommande December med pension från sin tjenst afgå jemte dervid bifogat åldersbevis samt betyg öfver aflagd föreskrifven examen vid Linköpings folkskollärare-seminarium den 10 Juni 1848 äfvensom af skolrådets ordförande styrkt tjensteförteckning erkändes vara riktiga och då deraf framgår, att folkskoleläraren Per Gustaf Frieman upnått 56 års ålder och, utom 2-ne månaders tjenstgöring såsom extra ordinarie folkskolelärare i Yxnerums församling tjenstgjort i Askeryds församling 30 år den 6 sistl. Augusti såsom ordinarie folkskolelärare, och dervid ådagalagt trohet, nit och skicklighet, finner stämman skäligt att förorda honom till erhållande af hel pension, och skulle utdrag af detta protokoll insändas till Direktionen för folkskolelärarnas pensionsinrättning med begäran om dess beslut i fråga om sökandes pensionsrätt.

 

År 1878, den 30 December. Pag. 256 o. 257.

§ 5.  Angående reparationen å Assjö prestgård beslöts, att den skulle bortauktioneras på entreprenadauktion och uppdrogs verkställigheten häraf åt sockenbyggmästaren Johan Johansson i Redeby. Kostnaden härför äfvensom för logebyggnaden enligt kyrkostämmobeslut af den 11 sistlidne November uttaxeras af de prestgårdsbyggnadsskyldige hemmanen efter oförmedladt mantal. Till uppbördsman af dessa medel valdes Orgelnisten P. G. Frieman.

§ 8.  Företeddes och upplästes en skrifvelse till Skolrådet i Askeryd af den 17 dennes från Kongl. Direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning i Stockholm, uti hvilken skrifvelse Kongl. Direktionen förklarat folkskoleläraren Per Gustaf Frieman, som räknar mer än 55 lefnadsår och fulla 30 ordinarie tjensteår, berättigad att komma i åtnjutande af hel pension med 450 kronor att utgå från och med månaden efter den, hvarmed Frieman. efter erhållet afsked, frånträdt lönen, hvarjemte Kongl. Direktionen erinrar derom, att det, enligt 8 § i Nådiga Reglementet den 30 November 1866, åligger skoldistriktet att till följd af Friemans pensionerande för ifrågavarande tjenst erlägga extra pensionsafgift.

I följd häraf meddelas nu härmed folkskoleläraren Per Gustaf Frieman på egen begäran afsked från folkskollärarebefattningen i Askeryds församling med hel pension, utgörande 450 kronor, från folkskolelärarnes pensionsinrättning i Stockholm, och skulle frånträdandet af lönen ske med slutet af innevarande December månad; och åtog sig församlingen erläggandet af extra pensionsafgift enligt 8 § i Nådiga Reglementet för folkskolelärarnes pensionsinrättning den 30 November 1866

År och dag som ofvan

                                                                                               A. Graneli

                                                                                            Stämmans ordf.

 

År 1879, den 19 Januari. Pag. 258 o. 259.

§ 2.  Föredrogs den af Högvördiga Domkapitlet i Linköping genom protokollsutdrag af den 4 sistlidne December väckta frågan om inrättandet af ytterligare en folkskola. Efter en stunds öfverläggning stannade stämmans närvarande ledamöter uti följande beslut:

Då församlingen som f. n. saknar bostad för den folkskolelärare, som detta år kommer att tillsättas efter folkskoleläraren P. G. Frieman, som den 30 sistlidne December erhållit afsked och hvilken såsom fortfarande tjenstgörande organist och klockare måste innehafva sin förra bostad. Derjemte saknas tjenlig skollokal vid kyrkan, der skolan hittills varit inrymd i sockenstugan, och derför nödgas med snaraste bekosta en ny skolhusbyggnad, ansågo stämmans ledamöter, att inrättandet af ytterligare en folkskola och antagandet af ytterligare en folkskolelärare, för hvilken då äfven bostad skulle beredas, blefve förenad med allt för dryga utgifter för församlingen, men inseende och erkännande att, enligt reglementsförslaget af den 31 Maj 1877, enligt hvilket folkskolan skulle flytta mellan 3 rotar, folkskolans barn erhöllo för knapp undervisning, ansåg stämmans ledamöter, att denna olägenhet kunde afhjelpas genom inrättandet af en mindre skola inom Lönhults rote, till hvilken hörer endast ett mindre antal barn, då i följd deraf folkskolan komme att flytta endast mellan 2 rotar nemligen kyrkoroten och Wästorps rote. Alltså beslöto stämmans ledamöter, som på förutnämnda skäl f. n. ej ville åtaga sig inrättandet af ytterligare en folkskola, att med början af år  1880 skulle inrättas en mindre folkskola i Lönhults rote och antagas ytterligare en småskolelärarinna, hvilken skulle meddela undervisning under 4 månader på året i denna rotes mindre skola och likaledes 4 månader i samma rotes småskola.

§ 3.  Beslöts att skoldistriktet skulle fördelas i anseende till folkskolan i 2-ne rotar:

Kyrkeroten och Wästorps rote, i anseende till småskolan i 5 rotar, Wästorps och Eldstorps rotar med en lärarinna, Assjö och Ägersryds rotar med en lärarinna samt Lönhults rote med en lärarinna, som undervisar uti den minsta skolan samt småskolan uti denna rote.

I småskolan anses undervisningen lämpligast kunna meddelas från början af April till slutet af November och i folkskolan från början af Februari till slutet af November med 6 veckors ferier vid slåttertiden och 2 veckor vid tiden för potatisplockning. I både folkskolan, mindre skolan och småskolan undervisas 6 dagar i veckan. Skolåldern börjar vid fyllda 7 år.

§ 4.  Organist och klockaretjensten skulle efter dess nu innehafvares afgång förenas med skolelärarebefattningen.

§ 5.  Beslöts att vid förestående reparation å kyrkan äfven låta rappa trädkyrkan utvändigt.

År och dag som ofvan

                                                                                               A. Graneli

 

År 1879, den 16 Februari. Volym K III 1 a. Opag.

Med anledning af uppkommen och oaktadt förnyade varningar af pastor, fortsatt osämja mellan makarna Anders Johan Karlsson och hans hustru Kristina Sofia Adén i Hälla, hade nämnde makar blifvit kallade att ställa sig inför Kyrkoråd i dag. Ehuru kallelsen blifvit båda makarne delgifven den 8 ds hade dock hustrun Kristina Sofia Adén uteblifvit och endast mannen Anders Johan Karlsson inställt sig. I följd häraf, och då hustrun Kristina Sofia Adén utan styrkt laga förfall uteblifvit, förklarade Kyrkorådet henne Kristina Sofia Adén skyldig att jemlikt 29 § af Kongl. Förordningen af den 21 Mars 1862 böta för sitt uteblifvande En Krona till församlingens skolkassa, och ålade Kyrkorådet henne att vid vite af Fem Kronor inställa sig inför Kyrkorådet nästa söndag den 23 ds kl. 12 middagen uti Orgelnisten Friemans bostad vid Askeryds kyrka, och tillsades hennes man Anders Johan Karlsson att vid samma tillfälle inställa sig.

År och dag som ofvan

                                                                                               A. Graneli

                                                                                          Kyrkorådets ordf.

 

Claes Hansson, C. G. F. Johansson, Alfred Johansson, Carl Nilsson.

 

År 1879, den 23 Februari. Volym K III a 1. Opag.

I följd af uppkommen osämja mellan makarne Anders Johan Karlsson och hans hustru Kristina Sofia Adén i Hälla hade dessa makar, sedan pastors flera gånger förnyade varningar och förmaningar visat sig vara fruktlösa, nu blifvit på begäran af mannen, A. J. Karlsson, kallade inför Kyrkorådet, för att om möjligt vore, bringas till förlikning.

Upplystes att förutnämnde makar under 2-ne års tid lefvat åtskilda, under hvilken tid hustrun varit boende i Frinnaryds socken, der hon fortfarande vistas.

På tillfrågan om orsaken till den uppkomna oenigheten makarne emellan svarade han, att hans hustru hade ett så stridigt och elakt sinnelag, att ingen kunde lefva tillsammans med henne, och att hon flera gånger innan de flyttade åtskiljs, hade af hat och ovilja gått bort från hemmet utan att derom tillsäga honom, men att hon dock återkommit efter några dagars bortovaro. Till bevis på hvad A. J. Karlsson sålunda anförde mot sin hustru framlemnade han en af Anton Jonsson i Broby af Torpa socken underskriven skrift af den 8 Dec. 1877 uti hvilken nyssnämnde Jonsson säger, att han om hösten 1875 sent en Oktoberqväll hörde ett besynnerligt läte med enahanda omsägningar och osammanhängande ord utan någon reda och sans, men att han vid närmare undersökning funnit detta härröra från A. J. Karlsson hustru, som Jonsson funnit liggande i sina svärföräldrars förstuga och tycktes vara i ett tillstånd af vildt raseri, att hustrun oaktadt vänligt bemötande af sin man, visat spotskhet och sagt att hon aldrig följde med honom till hans bostad, att hon stötte honom, A. J. Karlsson, våldsamt ifrån sig, och att A. J. Karlssons hustru allmänt var känd för ett våldsamt sinnelag och mycket svår att vara tillsammans med.

Tvenne andra skrifter framlemnades af A. J. Karlsson, enligt hvilka hans hustru skulle i sitt hem hafva visat vårdslöshet och kallsinnighet mot sin man och i vittnens närvaro yttrat i häftiga ordalag, ”att hon ville hellre bo uti en ihålig skog under en gran, än att bo tillsammans med sin man” m. m.

På grund af hvad A. J. Karlsson sålunda anfört yrkade han på att blifva lagligen skiljd från sin hustru.

Hustrun Kristina Sofia Adén, tillfrågad om det så förhöll sig, som hennes man mot henne anfört, svarade, att hon visserligen erkände sig hafva någon gång gått från hemmet i följd af ledsnad vid utbrott af osämja, men erkände ej att hon af hat eller ovilja öfvergifvit sin man; ej heller erkände hon, att de framlemnade skriftliga anklagelserna mot henne voro i öfverensstämmelse med sanna förhållandet. Dessutom sade hon, att hon visserligen samtyckt dertill, att de skulle flytta från hvarandra och bo åtskiljs, men ej frivilligt, utan emedan hon ej ville göra sin man emot, och framställde hon såsom sin önskan, att de skulle förlikas, förlåta hvarandra och åter flytta tillsammans.

Sedan Kyrkorådet fästat makarnes uppmärksamhet på deras ömsesidiga pligter, vådan af att upplösa det heliga äktenskapsförbundet och framstält till dem bevekande förmaningar till försoning, kärlek och fördragsamhet; tillspordes de, om de ej, efter att nu en längre tid hafva lefvt åtskiljs, skulle vilja flytta åter tillsammans med allvarlig föresats att bemöda sig om försonlighet och enighet.

Härtill förklarar sig hustrun villig, men mannen som syntes vara utan allt hopp om någon varaktig enighet, önskade helst laglig skiljsmessa så fort som möjligt.

Makarne tillsades att för en kort stund afträda.

Efter öfverläggning, hvarvid upplystes, att ingen af Kyrkorådets ledamöter hade någon noggrannare kännedom om de omtvistade förhållandena makarne emellan, emedan dessa bodde så aflägset vid utkanten af socknen, beslöts, att till ofta nämnda makar framställa såsom Kyrkorådets gemensamma önskan och råd, att de skulle återflytta tillsammans med allvarligt bedömande att lefva i kärlek, endrägt och frid med hvarandra.

Makarne inkallades åter och meddelades dem Kyrkorådets nyssnämnda beslut med till hustrun Kristina Sofia Adén, framställd förmaning att allvarligt bemöda sig om trohet i uppfyllandet af sina ömma pligter mot sin man i förening med ett stilla saktmod och fridsamt sinnelag; samt till mannen, A. J. Karlssson, likaledes framställd förmaning, att ytterligare bemöda sig om fördragsamhet, helst som den häftighet och de öfverklagade utbrotten af vildsinthet hos hustrun torde, hvilket Kyrkorådet ansåg sannolikast, hafva sin egentliga grund uti en hysterisk natur.

Hustrun förklarade sig villig efterkomma Kyrkorådets ofvannämnda önskan, till hvilken mannen deremot ej utan tvekan gaf sitt bifall, betviflande att Herr Patron Geijer å Edhult, på hvars egor Karlsson f. n. vore boende, skulle tillåta honom att taga sin hustru till sig.

Kyrkorådet, som ej ansåg sig kunna tillstyrka någon skiljsmessa förrän makarne genom att åter flytta tillsammans gjort allvarligt bemödande att bilägga och öfvervinna uppkomna stridigheter och det dervid visat sig att hustrun fortfarande gör sig skyldig till de fel, hvilka mannen nu velat lägga henne till last, hoppades att hinder ej skulle möta för Karlsson att taga sin hustru till sig och ville då, efter att hafva tagit noggrannare kännedom om de omtvistade förhållandena, framdeles yttra sig angående Karlssons önskan att få lagligen skiljas från sin hustru, ifall den af honom fortfarande komme vidhållas.

Sammanträdet slutades med bön och nedkallande af Herrens Välsignelse.

Dag som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

Claes Hansson, Alfred Johansson, C. G. F. Johansson,

Carl Nilsson, Hans Jonsson.

 

Nedanstående dokument är skrivet av Kristina Sofia Adén, A. J. Carlssons första hustru. Ordagrannt återgivet även vad stavningen beträffar.

”Bästa Komunalstyrelse inom Askeryds socken!

Såsom sockenboarna hafva börjat att vilja lämpa något tillförne till det bästa, genom Kyrkorådet, när Anders Johan Karlsson i Hälla i nämnde församling och mig oss tillsammans till sämja, oaktadt hvarken välgörenhet af socknens, eller af mig har fattats. När jag sedan, som Kyrkorådet befallt, efterföljde jag dess begäran och kom till min man der han bodde, men jag blef af honom ånyo bortvisad ifrån honom och dess hus och som jag derifrån och tillförne af så många prof af mitt stora tålamod, sedan han mig gamla dermot han ung tog mig till maka hvarmed min medel jag hafvande fastighets penningar till en gård, köpte till oss fastighet tillsammans tillika med hans fattigdom hvarmed han icke egde mer än blott sina kläder, men efter förfluten kort tid ungefär ett par år, som han hade hunnit att skingra medlen genom sina många ut svävande känslor att vara böjd mera för medlen än för min person, blef hans förbindelse med mig sammanknuten, att om narrverk kunde skilja vårt äktenskap åt hvarmed det sägande sig, att lämna mig litet af denna min medel med oupplöslig vigtighet för vår skiljnad tillsammanlefvandet och att hvarken han gaf nog penningar eller till penningars uppbärande när han sålt gården hvilken var inköpt för mina penningar i våra namn med äfven mitt vetande /brydd för detta mitt öde/ att jag bara fick en liten stuga för 275 kronor, med ingen förbindelse på planen till den, utan kan vara i dag stående och i morgon nedrifven, och dessutom litet tilldelat mig af våra möbler från vårt boningshus hvaraf han ömsesidigt emellan oss parterade, utgör ingen laglig boskillnad emellan oss, utan jag är redo till när jag nu icke har annat än fattigdom och nöd i sådant fall tilllita Askeryds sockens komunal om de vilja lemna mig sådant som förnödenheten tarfvar nödigt fattigunderstöd för denna orsak när jag tillförne och nu så nära behöfver att bortsätta i pant till min föda och vedbranden endast bekommer medel af boet som allt är otillräckligt som var penningarne till stugan och dessutom det enda af möblerna som var till en liten del af vårt husgeråd. Och penningar af min man icke snart lemnas till mig

Så anmodar jag ödmjukast kommunalen att afstyra de onödiga kyrkoråden efter denna dag, utan har min man något lagligt att klaga så hörer det till vederbörlig domstol, hvarvid jag vill söka ut mera och äfven i kontanta penningar att komma mig till handa efter gårdsförsäljningsafhandlingen m. m. det hörer honom till att försörja mig ty han hafver en gång frivilligt lofvat det. Sedan jag på detta sätt blifvit bortdrifven ifrån min man har jag tjenat hos mina barn men jag är nu mycket svag så att jag ej personligen kan infinna mig utan min skrifvelst får nu intyga sanningen.

Hagstugan den 13 juni 1872.

Kristina Sofia Adén.

Att nämnde Kristina Sofia Adén är mycket svag intygar

kal joan peterson gustava josefson

källvik             pästop”.

Anders Johan Carlsson var född den 5/12 1843 och hustrun Krisina Sofia Adén den 2/9 1826, alltså en åldersskillnad på 17 år. Äktenskapet ingicks den 11/7 1869 och upplöstes den den 3/8 1881. Mannen var då 38 år och hustrun 55.

 

År 1879, den 12 Maj. Volym K 1 a 8. Pag. 260 o. 261.

§ 3. Då ingen anmält sig som sökande till den ledigförklarade skollärarebefattningen i församlingen före fatalietidens utgång, beslöts att nämnda befattning skulle åter författningsenligt förklaras ledig.

Seminarie-eleven vid Linköpings folkskollärare-seminarium Karl Fredrik Gustafsson från Lillaryd under Redeby Sörg., som anmält sig vilja vikariera i församlingens folkskola från början af instundande Juni månad, blef som vikarierande folkskollärare antagen att denna befattning tillträda efter terminens slut vid seminarium i början af nästkommande Juni månad.

§ 4.  Beslöts att ej någon ombyggnad af kyrkan för närvarande skulle företagas, utan den förut beslutade reparationen verkställas.

§ 5.  En skrifvelse till Skolrådet i Askeryds församling från den af Jönköpings läns landsting och Hushållnings-sällskap utsedda kommittéen för befrämjandet af slöjdundervisning upplästes och beslöts att för tillfället endast utse en kommitté, åt hvilken stämman ville uppdraga att förbereda detta ärende och att till slöjdundervisningens ordnande uppgöra en plan, då församlingen sedan skulle derom å kyrkostämma höras och besluta.

§ 6.  Till ledamöter i förutnämnda kommitté utsågos undertecknad, stämmans ordförande, Brukspatron B. G. Geijer på Edhult, Nämndeman Johan Lindström och Kyrkovärden Alfred Johansson i Karstorp, Hemmansegaren August Andersson i Sillvik och Fanjunkaren A. M. Carlsson i Södra Holma.

År och dag som ofvan

                                                                                               A. Graneli

                                                                                                   Pastor

 

År 1879, den 15 Juni. Volym K III a 1. Opag.

På begäran af snickaren Anders Johan Karlsson i Hälla, hvilken jämte hans hustru Kristina Sofia Adén, varit kallade inför Kyrkorådet den 23 sistliden Februari, hade ett Kyrkorådssammanträde blifvit utlyst och förutnämnde makar kallade att inför Kyrkorådet ånyo höras angående fortsatt osämja inom deras äktenskap.

Mannen Anders Johan Karlsson, som personligen inställt sig, framlemnade 2-ne skriftliga intyg, det ena från Patron B. G. Geijer på Edhult, det andra från Hemmansinnehafvare i Hälla by, att hustrun Kristina Sofia Adén var känd sådan, att de ej ville tillåta henne bosätta sig å deras egor och att enligt deras förmenande det skulle blifva Karlsson svårt om icke omöjligt att i grannskapet, der hans hustru var känd, få bostad åt henne. I följd häraf förklarade Karlsson sig ej kunna efterkomma Kyrkorådets vid deras sista sammanträde framstälda önskan att taga sin hustru till sig.

Hustrun Kristina Sofia Adén hade ej personligen inställt sig i dag, men inlemnat 2-ne skrifvelser, af hvilka den ena innehöll åtskilliga klagomål mot Karlsson såsom att han gifvit henne örfilar m. m., och den andra, stäld till Kommunalstyrelsen i Askeryd med anhållan att Kommunalen skulle ”afstyra de onödiga Kyrkoråden”, innehöll för öfrigt endast meningar så att Kyrkorådet förklarade sig ej kunna fatta dess innehåll.

Dessa skrifvelser ansåg Kyrkorådet vara ett ytterligare bevis på huru stort hat och bitterhet emellan ifrågavarande makar uppkommit, och förklarade Kyrkorådet, efter den noggranna kännedom det nu egde om förhålllandet nämnda makar emellan, att det ansåg, att alla ytterligare förmaningar till åstadkommande af sämja, enighet och kärlek skulle vara fruktlösa och att till förekommande af det uppkomna hatets och bitterhetens svårare följder skiljsmessa vore nödvändig.

Askeryds kyrkas sakristia som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                          Kyrkorådets ordförande

 

År 1879, den 6 Juli. Volym K I a 8. Pag. 262.

Med anledning af vid byggnadskommitténs sammanträde sistlidne söndag väckt fråga om Stenkyrkans rappning, hade denna stämma, som erkändes vara lagligen kungjord, blifvit utlyst att hållas i dag. Efter en stunds öfverläggning och öfverenskommelse med muraremästaren Nyqvist, beslöts enhälligt, att den gamla kyrkan eller stenkyrkan skulle rappas in och utvändigt, vapenhuset i Wester pinnas och rappas utvändigt samt den östra ingången omgöras, allt enligt muntlig öfverenskommelse med nämnde Nyqvist, hvilken åtog sig förutnämnda arbete mot en ersättning af 200 kronor och med villkor att handtlangare tillsläppas genom sockendagsverken; och åtog han, Muraremästare Nyqvist, sig ansvar under 5 år för att arbetet eger bestånd.

Att nästa söndag före Gudstjensten justera detta protokoll utsågos Kyrkovärdarne Klaes Hansson och Alfred Johansson i Karstorp.

År och dag som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                              Stämmans ordf.

 

År 1879, den 20 Juli. Pag. 262 o. 263.

Sedan nu fråga äfven blifvit väckt om reparation å Norra och Södra läktarena blef i dag föredragit och efter en stunds öfverläggning med Byggmästaren Olsson beslöts att förutnämnde läktare äfvensom läktaren mellan predikstolen och norra läktaren skulle omgöras med nya pelarebröst, nytt golf och nya stolar allt enligt muntlig öfverenskommelse med nämnde Olsson, som åtog sig detta arbete och att sjelf tillsläppa träd till pelarne å läktarenas bröst mot ersättning af 150 kronor och 6 sockendagsverken och att pelarne hemtades vid Sund.

 

År 1879, den 27 Juli. Pag. 263 o. 264.

§ 1.  Sedan den efter P. G. Frieman lediga folkskollärarebefattningen för andra gången blifvit i vederbörlig ordning förklarad ledig, hade såsom ende sökande sig anmält utexaminerade folkskoleläraren K. F. Lindstrand (f. d. Gustafsson), dock med villkor att vid kyrkan uppföres ett nytt, tidsenligt skolhus, som sednast blifver färdigt den 10 Okt. 1881, att slöjdskola införes och förenas med folkskolan under ofvannämnda  år, att fortsättningsskolan tager sin början 1881 och folkskollärarelönen blifver 700 kronor, om skolan skall flyttas på 2 stationer. I följd häraf hade skolstyrelsen och församlingen genom kungörelse, som i dag och sistlidne söndag blifvit uppläst, kallats till sammanträde och kyrkostämma för att höras, huruvida de gemensamt ville förklara sig åtnöjas med den ende sökande till folkskollärarebefattningen och honom på förutnämnda villkor antaga.

Med afseende på Herr Lindstrands i sin ansökan framställda villkor beslöts, att folkskollärarelönen skulle blifva sexhundra kronor, att fortsättningsskola skulle inrättas med början af 1881, att slöjdskola skulle förenas med folkskolan, så snart en sådan med understöd af landsting och hushållningssällskap samt staten kan blifva inrättad. Hvad skolhusbyggnad angår, så, ehuru församlingen i öfverensstämmelse med folkskoleinspektörens förut gjord hemställan, ansåg och förklarade, att ett nytt skolhus vore af behofvet påkallat, ville den dock ej nu derom fatta något beslut.

Då församlingen ej visste, om Herr Lindstrand ville för sin del gå in på hvad stämman nu beslutat angående lönevillkoren vid härvarande å 2-ne stationer flyttande folkskola, så uppsköts, för inhemtande af Herr Lindstrands bifall eller afslag, frågan om hans antagande till ordinarie folkskollärare till ny stämma som skulle hållas en månad efter denna dag eller i slutet av nästkommande Augusti.

§ 2.  Om Herr Lindstrand ej på förut uppgifna och beslutade villkor vill antaga folkskollärarebefattningen beslöts att den med tillkännagifvandet af nu beslutade lönevillkor skulle ånyo förklaras ledig.

§ 3.  Angående pågående kyrkoreparation beslöts enhälligt, att den i Norra kyrkan utskjutande stenmuren mellan predikstolen och läktaren skulle borttagas och beviljades jemte nödiga dagsverken derför 5 kr. till murare Nyqvist.

§ 4.  Efter muntlig öfverenskommelse med Fanjunkare. A. M. Carlsson i Södra Holma åtog han sig att sedan han med biträde af nödiga sockendagsverken rengjort fönstren låta grunda dem, innan glasinsättning, mot kontant ersättning af 10 kr.

 

År 1879, den 3 Augusti. Pag. 265.

Beslöts enhälligt att entreprenadauktion skulle hållas å målningen af bänkar, läktare, fönster, dörrar m. m. samt altaretaflan efter verkställd reparation i kyrkan samt att grundstrykningen borde ske detta år. Åt stämmans ordförande uppdrogs att härom låta införa annons i ”Hwad Nytt?”

Kyrkovärdarne utsågos att justera detta protokoll.

År och dag som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                                 Stämmans ordf.

 

År 1879, den 17 Augusti. Pag. 265.

Stämman, som erkändes vara lagligen kungjord, beslöt att fönstren å Norra och Södra gaflen till trädkyrkan skulle utvändigt göras högre genom anbringande af blindfönster enligt muntlig öfverenskommelse med byggmästaren Olsson.

Att justera detta protokoll utsågos församlingens kyrkovärdar.

Askeryds kyrka dag som ofvan

                                                                                               A.Graneli

                                                                                                   Ordf.

 

År 1879, den 14 September. Pag. 266 o. 267.

§ 2.  På det att med för handen varande lärarekrafter skolväsendet måtte blifva ordnadt på ett sådant sätt, att ändamålet med folkskolan må uppnås, hade frågan blifvit väckt om följande förändring af skolväsendet inom Askeryds församling, nemligen att med början af nästkommande år folkskolan blefve fast och hållas vid kyrkan 8 månader, att den indelas i 2 klasser, af hvilka den första omfattar lärokurser, beräknade för 2 års skolgång, och den andra omfattar lärokurser, beräknade endast för 1 års skolgång; att småskolorna vid Wästorp och Lönhult blifva likaledes fasta, och indelas i 2 klasser, af hvilka den första omfattar den egentliga småskolans lärokurs, beräknad för 2 års skolgång och den andra samma lärokurs, som tilllhör folkskolans första klass och som beräknas för 2 års skolgång, så att flyttningen ur dessa småskolor sker till andra klassen i folkskolan; samt att den tredje småskolan fortfarande flyttas på de ställen, som efter handen varande omständigheter pröfvas nödigt.

Sedan ordföranden framstäldt och närmare förklarat detta förslag blef det efter en stunds öfverläggning, enhälligt godkändt och antaget.

 

År 1879, den 21 September. Pag. 267.

§ 1.  Stämman erkändes vederbörligen kungjord, beslöt att en ny ljuskrona skulle anskaffas åt kyrkan och uppdrogs åt Kyrkovärdarne Klaes Hansson och Alfred Johansson i Karstorp samt byggmästaren Karl Jansson i Sjöamålen att nämnda ljuskrona anskaffa.

 

År 1879, den 27 Oktober. Pag. 268 ff.

§ 2.  Sedan folkskoleläraren K. F. Lindstrand förklarat sig villig antaga den numera fasta folkskolelärarebefattningen uti Askeryds församling på de villkor, hvarom församlingen sig förenat och beslutat å kyrkostämma den 27 sistlidne Juli, blef han, Karl Fredrik Lindstrand antagen till ordinarie folkskolelärare vid församlingens fasta folkskola, med hvilken befattning förenas efter nu tjenstgörande Orgelnisten och Klockaren P. G. Friemans afgång, orgelnist- och klockaretjensten; och enär förutnämnde Lindstrand ännu icke gjort sig kompetent till nemnda tjenst, åligger honom att, om han icke är kompetent att antagas till Orgelnist och Klockare, när denna tjenst inom församlingen blifver ledig, på egen bekostnad hålla kompetent vikarie till dess han, Lindstrand, gjort sig kompetent till mera nämnda tjenstebefattning, och skulle förutnämnde Lindstrand, som är född 1854 den 18 Juli i Askeryds församling och vid folkskolelärareseminariet i Linköping aflagt fullständig och godkänd skollärareexamen den 3 Juni 1879, genom protokollsutdrag befullmäktigas och förordnas till förutnämnda folkskollärarebefattning, så snart han afgifvit skriftlig förbindelse att fullgöra ofvanstående åliggande angående orgelnist- och klockarebeställningen inom församlingen och eger han, K. F. Lindstrand, som åtnjuter de löneförmåner som enligt Kyrkostämmobeslutet den 27 sistlidne Juli och gällande folkskolestadgar och allmän lag bestämmer, att ställa sig till efterrättelse församlingens folkskolereglemente, Kongl. Folkskolestadgan och hvad lag och författningar i ty fall föreskrifva.

§ 3.  Frågan om nya skolbänkar afslogs och beslöts att ritning på skolhusbyggnad skulle uppgöras och framläggas till församlingens bepröfvande på ordinarie Kyrkostämman i December detta år och uppdrogs åt Fanjunkare Svante Bergvall att anmoda Fanjunkaren von Porat i Eksjö uppgöra nämnda ritning och uppdrogs åt en särskildt byggnadskommitté, som skulle utgöras af alla kyrkobyggnadskommittéens ledmöter och dessutom af Fanjunkare Svante Bergvall i Ägersryd, Hemmanseg. Aug. Andersson i Sillvik, Karl Johan Karlsson i Högelid, Frans Svahn i Ägersryd, Hans Jonsson i Eldstorp och Fanjunkare A. M. Carlsson i Södra Holma, att handlägga alla de frågor som röra förutnämnda skolhusbyggnad och skulle förutnämnda byggnadskommitté sammanträda på kallelse som utfärdas af stämmans ordförande.

§ 4.  Kommitterade som å kyrkostämma den 12 sistlidne Maj blifvit utsedde att upprätta förslag till anordnandet af slöjdundervisning inom församlingen, framlemnade följande skrifvelse:

Undertecknade, utsedde å kyrkostämma den 12 sistlidne Maj att utarbeta förslag till ordnandet af slöjdundervisningen inom Askeryds församling, få, öfvertygade om nämnda undervisnings stora nytta, föreslå följande:

1-o. Att 2 slöjdskolor, en särskildt för gossar och en särskildt för flickor, inrättas, hvilka från och med nästa år träda i verksamhet, så snart anslag dertill kan erhållas af Jönköpings läns landsting och Hushållningssällskap.

2-o. Att undervisning i slöjd meddelas åt gossar i folkskolans högre afdelning och fortsättningsskolan samt åt flickor i folkskolans båda afdelningar och fortsättningsskolan.

3-o. Att undervisning meddelas åt gossar i folkskolans högre afdelning 6 timmar samt i fortsättningsskolan 12 timmar i hvarje vecka samt åt flickor 6 timmar uti hvardera folkskolans afdelningar och 12 timmar uti fortsättningsskolan i hvarje vecka eller att läsning och slöjd på så sätt omvexla med hvarandra att 2 timmar efter middag användes till slöjd.

4-o. Att endast arbeten till nytta, ej till befordran af lyx, få i skolan verkställas.

5-o. Att undervisning, som meddelas gossar, bör afse bibringandet, icke af färdighet i något visst yrke, utan af händighet och förmåga att bruka de vanligast förekommande verktyg, i första rummet snickareverktyg.

6-o. Att deltagande i undervisningen skall vara frivilligt, dock böra alla de barn, som engång anmält sig under den terminen, ordentligt besöka skolan

7-o Att skolan skall stå under uppsigt af en kommitté af 8 personer, deribland 4 qvinnor för uppsigten öfver flickornas slöjdskola, hvilken kommitté eger att antaga lärare, inköpa verktyg, ordna undervisningen, vaka öfver densamma samt i mån af tillgångar utdela smärre belöningar åt de, som gjort sig deraf förtjente m. m.

Askeryd den 19 oktober 1879.

A. Graneli, B. G. Geijer, Alfred Johansson.

 

Och blef detta förslag till ordnandet af slöjdundervisningen af stämmans ledamöter till alla delar godkändt och antaget, och beslöts att i enlighet med detsamma slöjdskola både för gossar och flickor skulle inrättas med början af nästkommande år 1880 och anmodades stämmans ordförande att å ort som vederbör ingifva ansökan om anslag till skolans befrämjande.

§ 5.  Till ledamöter uti kommittéen, åt hvilken uppsigten öfver slöjdskolan för gossar anförtroddes, utsågos Hemmanseg. Karl Johan Karlsson i Högelid, Frans Svahn i Ägersryd, Kyrkovärden Klaes Hansson i Karstorp och Aug. Andersson i Sillvik; och till ledamöter uti kommittéen åt hvilken uppsigten öfver slöjdskolan för flickor anförtros, utsågos Fru Hilma Graneli i Assjö prestgård, Kära mor Kristina Johansson i Stora Lönhult, Emma Johansson i Karstorp och Charlotta Nilsson i Bordsjö med biträde af Madam Lotta Dahlgren ibm och valdes stämmans ordförande att vid kommittérades sammanträden föra protokoll såsom kommittérades ordförande. Till lokal för slöjdskolan för gossar får användas ofvanrummet öfver sockenstugan och för flickor sockenstugan vid kyrkan samt skolsalarne i Wästorp och Lönhult.

§ 6.  Beslöts att Stearinljus skulle begagnas vid Julottan och att muttrar insättas uti stolskärmarne utmed gångarne, hvaruti ljusstakar af galvaniserad ståltråd inskrufvas, att triangelformiga ställningar förfärdigas att uppställas vid väggarne, å hvilka ställningar ljuspipor anbringas, att på läktarebrösten anbringas skrufmuttrar med bleckpipor för ljusens uppsättande. Verkställigheten häraf uppdrogs åt byggnadskommittéen.

§ 7.  Angående hyresersättning för bostad åt Orgelnisten Frieman voro meningarne delade, huruvida församlingen vore skyldig förskaffa bostad åt Orgelnisten, men det oaktadt beslöts enhälligt i betraktande af den tjenstvillighet, hvarmed Herr Frieman alltid bemött församlingen och att han såsom folkskolelärare så länge med trohet arbetat i församlingens tjenst och städse genom en hedrande vandel varit församlingen till godt föredöme, och att Herr Frieman under sin återstående tjenstetid som Orgelnist och Klockare i Askeryds församling skulle erhålla årligen i hyresersättning för bostad En krona af hvarje förmedladt helt hemman, 1 lispund hö per hemman skulle såsom hitintill betalas till Orgelnisten Frieman. Halmen deremot skulle indragas.

§ 9.  Den åt Skolläraren och Orgelnisten hittills gemensamt anslagna veden beslöt stämman skulle mellan Skolläraren och Orgelnisten fördelas så, att 10 famnar anslås åt Skolläraren och 9 famnar åt Ogelnisten af hvilka sistnämnda 9 famnar Askeryds församling betalar 6 famnar, börande de andre 3 famnarne utgå från Ydredelen, som förut tillhört Askeryds församling och derifrån Herr Frieman under sin tjenstetid åtnjutit sin lön såsom Orgelnist och Klockare oafkortad såsom då denna socknedel tillhörde Askeryd.

§ 12.  Att nästa söndag uti sakristian strax före Gudstjensten justera detta protokoll utsågos Kyrkovärdarne Klaes Hansson och Alfred Johansson i Karstorp.

Till sist anmäldes att svin varit och rotat å kyrkogården, hvilket oskick, om det förnyas, anmäles till kronobetjeningen att åtalas.

Askeryds sockenstuga som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                                        Pastor

 

År 1879, den 16 December. Pag. 273 ff.

§ 2.  I öfverensstämmelse med Arkitekten Hugo Hammarskölds i Tuna utlåtande angående predikstolen beslöts, att densamma skulle renoveras och vill församlingen anmoda fröken Ekvall att verkställa renoveringen. Frågan om altartaflans renovering uppsköts tills vidare. Stämman uttalade som sin önskan att i koret framför predikstolen användes lösa bänkar i stället för fasta.

§ 3.  Tvenne ritningar till nya skolhuset framlades till församlingens bepröfvande, men då kostnadsförslag till dem saknades, kunde församlingen nu ej besluta sig för någondera, utan uppdrogs åt Byggmästaren Karl Jansson i Sjöamålen, Lars Peter Johansson i Oroen och Snickaren J. Karlsson i Edhult att med biträde af Muraren Nyqvist i Bredestad uppgöra kostnadsförslagen före den 7 instundande Januari, då extra kyrkostämma skulle hållas, och då församlingen ville fatta sitt beslut angående förestående skolhusbyggnad.

 

År 1880, den 7 Januari. Pag. 275 o. 276.

§ 1.  På grund af beslut å kyrkostämma den 16 sistlidne December hade skolhusbyggnadskommitéens och församlingens öfvriga  vid kyrkostämma röstberättigade medlemmar blifvit kallade till extra ordinarie kyrkostämma, som erkändes vara lagligen kungjord, för att besluta angående förestående skolhusbyggnad.

§ 2.  Beslöts efter en stunds öfverläggning att nytt skolhus skulle byggas enligt ritningen nr 1 med 2 våningar och läggas på samma plats som det gamla är beläget och skulle skolhuset uppföras sednast 1883 och virket efter skolhusbyggnadskommittéens bestämmande lefvereras 1881 och 1882, dock ville församlingen förbehålla sig rättighet att härom ytterligare besluta, ifall den nu föreslagna skolhusbyggnaden, till hvilken virke lefvereras in natura och äfven körslor till transportering af materialier och dessutom tillsläppes ett dagsverke från hvarje matlag af hela socknen, ej skulle kunna uppföras för högst 5000 Kronor.

 

År 1880, den 15 Februari. Pag. 277 och 278.

§ 1.  På begäran af Herr Handlanden Hagström i Eksjö, som önskade i förening med församlingens skolhus- och sockenstugubyggnad få inrätta och hyra lokal för handelsbod hade denna stämma blifvit utlyst, och erkändes den på tillfrågan vara lagligen kungjord.

§ 2.  Sedan ordföranden redogjort för Handlanden Hagströms nu till församlingen framstälda önskan att uti församlingens nya skolhus och sockenstugubyggnad få hyra och inreda lokal till handelsbod, och hans erbjudande att tillsläppa 2000 kronor vid byggnadens uppförande med villkor att få hafva handelslokalen jemte 2 boningsrum och magasinsbod hyresfritt 10 á 12 år, öfverlade stämmans talrikt närvarande ledamöter en stund med hvarandra härom, hvarvid något olika meningar syntes hysas dels om lämpligheten af ifrågavarande handelslokal och dels, ifall handelsbod skulle tillåtas, om villkoren derför.

Efter en stunds betänkande tillspordes församlingen först, om den ville tillåta att på de villkor, som sedan närmare skulle bestämmas, handelsbod uti förutnämnda byggnad inrättas, hvilken fråga med öfvervägande ja besvarades, hvadan det blef stämmans beslut att handelsbod skulle få inrättas.

De villkor, hvarpå denna tillåtelse gifves, kunde ej nu bestämmas, utan skulle förslag till kontrakt med Handlanden Herr Hagström upprättas och för att blifva gällande på ny kyrkostämma framläggas och godkännas.

§ 3.  Att med Handlanden Hagström öfverenskomma om villkoren för berörda handelslokal och upprätta förslag till kontrakt utsågos undertecknad, stämmans ordförande, Fanjunkare C. M. Carlsson i Södra Holma, Brukspatron B. G. Geijer i Edhult, Kyrkovärdarne Klaes Hansson och Alfred Johansson och Nämndemannen Johan Lindström i Karstorp samt Arrendatorn Karl Nilsson i Bordsjö.

 

År 1880, den 22 Februari. Pag. 278 o. 279.

Uppdrogs åt sockenbyggmästaren Johan Johansson i Redeby att med dagsverke ur socknen låta rifva kölnan i Assjö prestgård samt att dels anmäla den gamla nedrifna logebyggnaden att utgå ur brandförsäkringen och dels anmäla den Norra Bodbyggnaden till att brandförsäkras.

 

År 1880, den 4 Maj. Pag. 281 ff.

§ 4.  I hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommittérades förslag samt med afseende på Handlanden Herr Hagströms i Eksjö begäran att få hafva handel uti förestående sockenstugubyggnad blef af stämman godkändt och antaget följande kontrakt mellan Askeryds församling och Handlanden Herr Hagström i Eksjö:

1-mo. Herr Hagström öfverlemnar till Askeryds församling under loppet af 1882 Två tusen (2000) kronor sålunda att hälften betalas 1882 då byggnadsföretaget börjas, och återstoden, då byggnaden är färdig.

2-o. Å dessa 2000 kronor betalas ingen ränta af Askeryds församling förrän från den dag Herr Hagström emottagit den handelslokal, som här nedan skall närmare betämmas samt då efter 6 procent pr 100 kronor, hvilken ränta tillsammans med 200 kronors amortering per år skall utgöra den hyresersättning, som Herr Hagström för handelslägenheten skall erlägga, hvadan Herr Hagström sålunda blifver både räntegifvaren och räntetagaren å ofvanstående 2000 kronor.

3-e. Askeryds församling förbinder sig deremot att i den nybyggnad, som vid Askeryds Kyrka å nuvarande sockenstugans byggnadsplan skall uppföras år 1882, upplåta ett rum 24 fot långt och 21 fot bredt, till handelsbod med särskild utgång i nedersta våningen och i öfra våningen 2-ne boningsrum samt derjemte upplåta församlingens s. k. materialbod till magasinsbod, hvilka lägenheter till Herr Hagström öfverlåtas, att till Handelsrörelse genom ombud användas under loppet  af tio (10) år, räknadt från den dag lägenheterna blifva färdiga och på följande villkor:

Såsom hyra betalas för det

1-sta året, ränta och amortering å det disponerade Kapitalet

                   Kr. 320

2-dra året              308

3-dje                     296

4-de                      284

5-te                       272

6-te                       260

7-de                      248

8-de                      236

9-de                      224

10-de                    212.

Efter hvilken tid Herr Hagström fått full valuta för sina deponerade 2000 kronor samt Handelslägenhetens hyrande i fortsättningen beroende af ny öfverenskommelse.

4-o. Detta kontrakt får ej, utan Askeryds församlings medgifvande till annan person öfverlåtas.

5-o. Skulle Herr Hagström finna sig föranlåten att upphöra med  handelsrörelsen i ifrågavarande lokal samt Askeryds församling härtill lemnar sitt medgifvande, eller af andra orsaker såsom dödsfall med mera blifva urståndsatt rörelsen för egen räkning bedrifva, så eger Askeryds församling om den så önskar lokalen återtaga, också att om någon sådan tilldragelse inträffar under loppet af de fem första åren, församlingens återbetalningsskyldighet af det deponerade Kapitalet bestämmes till Ett tusen (1000) kronor, samt ingen återbetalningsskyldighet ifrågakommer om fulla fem år äro tilländalupna från den tid lägenheten till Herr Hagström är öfverlemnad.

6-o. Lägenheten emottages efter syn samt skall vid afträdestiden lemnas i fullgodt skick.

7-o Herr Hagström eger att i förutnämnda handelslokal afskifta en särskild s. k. bodkammare, äfvenså under handelslokalen eller på något annat af församlingen anvisadt nära intill beläget ställe anlägga en källare, allt på egen bekostnad, och blifva nämnda bodkammare och källare, utan någon ersättning, församlingens tillhörighet vid afträdandet.

8-o. Hvad som är behöfligt i och för Handelsbodens inredning såsom disk, hyllor och lådfack etc. får Herr Hagström sjelf bekosta, hvilket vid afträdandet blir Herr Hagströms tillhörighet.

9-o. Herr Hagström förbinder sig att ej använda, såsom sina ombud för handelsrörelsens bedrifvande, andra än ordentliga och välfräjdade personer.

10-o. Försäljning af spritvaror, vin- och maltdrycker får under inga omständigheter ega rum, äfvensom ej heller varuförsäljning på Söndagar eller Helgdagar; förbrytelser häremot har till följd detta kontrakts upphäfvande samt ingen återbetalningsskyldighet för församlingen med afseende af det deponerade Kapitalet.

11-o. Herr Hagström förbinder sig att strängt tillhålla de personer, åt hvilka handelsrörelsen i Askeryd blifver anförtrodd, att iakttaga all försigtighet till förekommande af eldolycka och skulle genom vårdslöshet å deras sida ändå sådan uppstå, som gör att ingen brandstodsersättning utgår, så är Herr Hagström skyldig ersätta den förlust församlingen kan på detta sätt få vidkännas.

12-o. I händelse eldolycka, under en tid Herr Hagström innehar Handelslägenheten, skulle uppstå, så har församlingen ingen annan skyldighet än den genom nybyggnad uppföra hvad som sålunda gått förloradt, men dock hafva rättighet uppskjuta härmed till årstiden lämpar sig för materialiernas framskaffande med mera som kan fördyra arbetets företagande genast.

13-o. Herr Hagström eger ej rättighet att inom församlingen låta skattskrifva eller i den upplåtna lägenheten inhysa flere personer än som för rörelsens bedrifvande äro nödvändiga.

§ 5. Under förutsättning att vederbörande folkskoleinspektör godkänner den antagna ritningen till ifrågavarande sockenstugubyggnad, uti hvilken under ett tak inredes skolsal med afklädningsrum och slöjdsal samt sockenstuga med handelsbod jemte bostad åt skollärare m. m. ikläder församlingen sig att förestående kontrakt fulllgöra och beslöts att till mera nämnda byggnads uppförande skulle användas:

1:o, de i skolkassans kassa befintliga medel,

2:o, de 2000 kronor, som enligt ofvanstående kontrakt af Herr Hagström betalas.

Hvad som desssutom erfordras skulle anskaffas genom lån, och föreslog stämman att församlingen borde å vederbörlig ort söka tillåtelse att ur sin kyrkokassa upptaga ett räntefritt lån, stäldt på 10 års amortering.

§ 7.  Beslöts att nödiga bänkar skulle förfärdigas för orgelläktaren och ett s. k. fotbräde å läktarebrösten samt en ny bordsskifva åt sakristian och skulle den vestra kyrkodörren invändigt beklädas med en enkel plåt, och åtog sig Frans Svahn i Ägersryd och Karl Karlsson i Högelid att verkställa dessa arbeten.

§ 8.  Då skolbarnens antal är så stort att hvarje barn ej kan erhålla någon särskild säng uti skolträdgården att sätta och skörda, beslöts att de vid undervisningen i trädgårdsskötseln skulle arbeta gemensamt och skulle afkastningen för innevarande år tillfalla folkskolläraren, hvilken derför förklarade sig villig betala 5 kr., som skulle användas till inköp af premier åt skolbarnen.

 

År 1880, den 13 Juni. Pag. 284.

Sedan Fröken Emma Ekvall afsagt sig uppdraget att renovera predikstolen, beslöts, att undertecknad ordförande, skulle skrifva till artisten L. Frid i Stockholm.

 

År 1880, den 8 Augusti. Volym nr. 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

Såsom bidrag till resa å jernväg till Göteborg vid färd till Norra Amerika för Carl Barkmans hustru och barn beviljades tjugofem (25) kronor i kontant och dessutom skjuts med en häst till närmaste jernvägsstation.

 

År 1880, den 22 Augusti. Pag 285 ff.

§ 1.  Upplästes följande: ”Protokoll, hållet vid besigtning å reparation å Assjö prestgård, som Kyrkoherde A. Graneli enligt ackord verkställt nemligen

A). Å karaktärshuset voro alla påsynta reparationer fullgjorde och hade Kyrkoherde Graneli, på egen bekostnad derutöfver verkställt åtskilliga arbeten uppgående till minst 100 Kr., och befanns allt vara väl och omsorgsfullt utfördt.

B). Å Brygghuset och

C). Boden voro ej påsynte reparationer verkställde af uppgifvet skäl, att Kyrkoherde Graneli, i fall församlingen på blifvande kyrkostämma kommer att med Kyrkoherden enas derom, önskar sammanbygga desse med flere hus till ett, hvilken byggnad vi finna skäl tillstyrka.

Assjö den 11 Augusti 1880.

Svante Bergvall, A. M. Carlsson. F. A. Svahn, Johan Johansson.

Kommitterade.

I den händelse ofvannämnde sammanbyggnad ej skulle komma till stånd förbinder jag mig att före den 1 nästkommande Oktober hafva verkställt påsynta reparationer å Brygghus och Bod, försäkras.

Assjö prestgård den 11 Augusti 1880.

              A. Graneli”

 

Och enär ärendet, som enligt upplästa protokoll skulle å kyrkostämma föredragas blifvit vederbörligen pålyst, erkändes stämman vara i laga ordning kungjord.

§ 2.  Ordföranden meddelade församlingen sitt beslut att framdeles ombygga Drängstugubyggnaden vid Assjö prestgård och dervid utvidga den, så att en tjenligt rum erhölles för nattvardsskolan och framställde sin önskan att, enär brygghuset, som det åligger församlingen att bygga och underhålla, ligger till hinder för denna byggnads ändamålsenliga uppförande, erhålla församlingens tillåtelse att ombygga nämnda brygghus och förena det med förstnämnda byggnad under ett gemensamt tak och möjligen dervid äfven inreda en bod, så att bodbyggnaden åt söder på gården kunde undvaras, allt enligt företedd planritning, och framställdes i följd häraf följande 2-ne frågor till stämmans hörande och besvarande nemligen dels om församlingen godkänner och medgifver föreslagna sammanbyggnad och dels huruvida den, ifall sådant medgifvande lemnas, vill till någon del deltaga i kostnaden derför.

Ehuru församlingens ombud enligt förut upplästa besigtningsprotokoll tillstyrkt ifrågavarande byggnad blef denna fråga utan öfverläggning afslagen, med förklarande att sjelfva frågans framställande vore nästan att anse som en oförskämdhet och att Kyrkoherden, om han ej är nöjd, kan söka sig från församlingen.

Actum ut Supra

A. Graneli

Uppläst i Askeryds kyrka söndagen den 29 Augusti 1880.

 

År 1880, den 22 September. Volym K I a 8. Pag 287.

Att som församlingens ombud vara närvarande vid afsyningen af predikstolen och altaretaflan i Askeryds kyrka nästa onsdag den 22 ds kl. 11 f. m. utsågos Brukspatron B. G. Geijer i Edhult och Fanjunkare Svante Bergvall i Ägersryd.

 

År 1880, den 26 September. Pag. 288 o. 289.

§ 2.  Stämman beslöt att, sedan de vid afsyningen å restaurationsarbeten å predikstol och altaretafla sistliden onsdag påpekade små bristfälligheterna å predikstolen blifvit afhjelpta samt listerna omkring altaretaflorna sam ornamenterna å ramen omförgylda samt strålarne å solen å öfra delen å ramen blifvit återställda uti sin ursprungliga glansförgyllning, antagligen hvarannan stråle i glans och hvarannan i matt förgyllning, skulle ny afsyning hållas.

Med anledning deraf att Artisten Herr L. Frid, då han åtog sig renoveringen å altaretaflan, lofvade öfverkläda ramen ofvan altaretaflan med tyg, hvarå målningen sedan skulle utföras, hvilket då ansågs nödigt, enär stora springor funnos å trädramen, men detta ej blifvit verkställdt af uppgifvit skäl, att dessa springor nu blifvit så väl spacklade, att Herr Frid förklarat sig ansvara för att de ej mera skola blifva synliga förklarade sig stämman nöjd dermed med villkor att Herr Frid afgifver skriftlig förbindelse att i 5 år ansvara för att denna spackling eger bestånd och att han, ifall spacklingen ej dessa år eger bestånd, ikläder sig skyldigheten bekosta ramens öfverklädande enligt förut muntligen gifvet löfte.

§ 3. Att hålla ofvan omnämnda afsyning utsågos Fanjunkarna Svante Bergvall i Ägersryd och A. M. Carlsson i Holma samt Nämndemännen Johan Lindström i Karstorp och Karl Nilson i Bordsjö.

§ 4. Beslöts att 200 Kr. af betalningen för ofvannämnda restaurationsarbete skulle innestå till dess af förutnämnde afsyningsmän arbetet blifvit godkändt och omnämnda förbindelse afgifven.

 

År 1880, den 28 Oktober. Pag. 290.

§ 4.  Om en ny större ljuskrona till samma storlek, som den i fjol inköpta, kunde erhållas för 100 Kr., beslöt församlingen att en sådan skulle inköpas för kyrkans räkning.

Angående antependiets vid altaret öfverförande på ny duk beslöts, att förslag till detta arbete om dess utförbarhet och kostnad skulle af Fru Hilma Graneli uppgöras, då församlingen ville derom vidare besluta.

§ 6.  Som lösen för Orgelnisten Friemans andel i källaren söder om skolhuset medgafs 25 Kr.

 

År 1880, den 28 Oktober. Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Emedan de s. k. lekstugorna uti hvilka ungdomen samlas i synnerhet å lördags- och söndagsaftnar och det utan Herrens fruktan och med åsidosättandet af hvad som till sann gudaktighet hör, tillbringa en stor del af natten, och de derför ej kunna anses gagneliga, utan fastmer skadliga såsom befrämjande osedlighet och förhindrande sabbatens rätta helgande, ville Kyrkorådet härmed vänligen varna församlingens ungdom, som vilja af Guds anda bevaras uti tro och helgelse, att besöka dylika lekstugor, och uppmanas församlingens husbönder att ej låta sådana lekstugor hos sig eller sina underlydande anställas och skulle detta Kyrkorådets beslut 2-ne Söndagar från predikstolen uppläsas

År och dag som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

 

År 1880, den 6 December. Volym K I a 8. Pag. 291 o. 292.

§ 2.  Det vid i dag hållen entreprenadauktion å uppförandet af ett nytt skolhus gjorda lägsta anbudet, 5170 Kr. af Byggmästare Oskar Svensson från Tranås blef enhälligt antaget med godkännande af den inlemnade borgensförbindelsen.

§ 6.  Upplästes ett af Fru Hilma Graneli upprättadt kostnadsförslag för broderiets å Altare-antependium transporterande på ny duk, enligt hvilket materialierne beräknas kosta ungefär 100 Kr. Som Fruarne Hilma Graneli och Alice Carlsson samt Fröken Anna Gyllenschöld åtagit sig att utföra arbetet utan någon särskild ersättning derför, skulle kostnaden för broderiets transporterande endast blifva materialiernas inköpande och beslöt församlingen att antaga ofvannämnda fruntimmers välvilliga anbud att verkställa arbetet och skulle församlingen genom kyrkans medel bekosta materialierne.

§ 7.  Beslöts att för nästkommande år 1881 söka erhålla anslag för Slöjdskolans fortsättande, hvilken stämman ansåg borde ordnas så att undervisningen deri meddelas hvarje dag under någon kortare tid på året, helst under Mars och April månader.

§ 8.  Beslöts att med början af år 1881 för de lärjungar, som med goda vitsord genomgått lärokurserna i folkskolans föregående afdelningar, anordna en fortsättningsskola, uti hvilken undervisningstiden, som fortgår i en följd från medio af Januari till den 1 Mars, förlägges inom folkskolans undervisningstid, af åtta månader med 2 veckor och utom folkskolans undervisningstid af 8 månader med 4 veckor och med 30 timmars undervisning i veckan och förbinder sig församlingen att till lärarens aflöning tillskjuta 50 kronor.

 

År 1881, den 2 Januari. Pag. 293.

§ 1.  Stämman, som erkändes vara lagligen utlyst, beslöt, efter en kort stunds öfverläggning, att virket till förestående skolhusbyggnad sammanskjutes efter de grunder, som gälla för kommunalutskylders utgörande och utsågs Fanjunkare A. M. Carlsson i Södra Holma att uträkna, fördela och utdebitera virket.

 

År 1881, den 16 Januari. Pag. 294.

Till stämman, som erkändes vara lagligen utlyst, hänsköts den af Byggmästaren O. Svensson i Tranås väckta frågan att allt virket till fönster och dörrar af prima vara af honom tillsläppes till förestående skolhusbyggnad mot ersättning af 250 Kr. samt boiseringsbräder till den i nämnda byggnad föreskrifna boiseringen mot ersättning af 20 Kr. kontant samt 5 skjutsar från Aneby till Askeryd för honom och hans folk under tiden för arbetet med skolhusets uppförande och beslöts att virke till dörrar och fönster, vilket redan blifvit utdebiteradt, tillsläppes af församlingen, men Byggmästare O. Svenssons förslag att tillsläppa bräder till boiseringen antages mot ofvannämnde ersättning.

Protokollet uppläst och justeradt som ofvan.

                                                                                                   A. Graneli

Aug. Andersson, Claes Hansson.

 

År 1881, den 20 Mars. Pag. 296.

Enär Högvälborne Herr Grefve Trolle Bonde erhållit sådana uppgifter angående beslut, som blifvit fattade å kyrkostämmor sistlidet år om tillåtelse att uti beslutade skol- och sockenstugubyggnad åt Handlanden Hagström i Eksjö uthyra ett rum till handelsbod och 2 rum till bostad, att allmogen blifvit af Kyrkoherden förledd att ingå på ett sådant förslag, hade församlingen blifvit inkallad i dag till extra kyrkostämma att deröfver yttra sig. På tillfrågan afgafs den förklaring, att Kyrkoherden Graneli, som ej väckt frågan om handelslokals inrymmande i förutnämnda byggnad, utan endast på begäran föredragit denna fråga till församlingens hörande, ej vid ärendets behandling eller eljest gjort sig i något hänseende skyldig till beskyllningen att hafva förledt någon till ifrågavarande beslut, hvarföre stämman härmed vill förklara att förutnämnda uppgift är falsk och lögnaktig.

Protokollet genast uppläst, justeradt och godkändt betygas å kyrkostämmans vägnar.

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                                 Stämmans ordf.

C. L. Carlsson, A. M. Carlsson, A. G. Hellström, Aug. Andersson.

Uppläst i Askeryds kyrka den 27 Mars 1881 af A. Graneli.

 

År 1881, den 20 Mars. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  För utrustande af Tilda Engdahls tvenne äldsta barn för färd till Amerika beviljades 25 Kronor, som få af Tilda Engdahl emottagas då biljetten för barnens resa ankommit.

§ 2.  Uppdrogs åt Sockenbyggmästaren F. A. Svahn att besigtiga Backstugan Åttingen och derefter afgifva förslag till stugans försättande i beboeligt skick samt kostnaden härför.

 

År 1881, den 30 Maj. Volym K I a 8. Pag. 297 o. 298.

§ 3.  Den af Grefve Trolle Bonde genom Jägmästare Segerdahl väckta frågan om ett nytt förslag till förestående skolhus- och sockenstugubyggnad, enligt hvilket nämnde byggnad skulle blifva ett en- i stället för tvåvåningshus, uti hvilken ingen handelslokal då skulle inrymmas, hänsköts till byggnadskommittéen, åt hvilken uppdrogs att taga förslaget uti närmare bepröfvande och att derefter till kyrkostämman inkomma med utlåtande i ärendet, då församlingen sedan å ny kyrkostämma derom ville fatta sitt beslut.

§ 4.  Angående skolväsendets ordnande för nästkommande år i anseende till att skolhuset då kommer att nedtagas ville församlingen framdeles derom yttra sig.

I fråga om den mindre skolan vid Wästorp och Lönhult beslöts att den från och med år 1883 skulle förvandlas till en flyttande folkskola och skulle undervisningen deri, enär Småskollärarinnan Ida Jonathansdotter, som ernar taga fullständig folkskollärarexamen, förklarat sig villig att, när hon dertill blifver kompetent, söka lärarebefattningen i denna skola, tills vidare uppehållas genom vikarius.

§ 5.  Angående skolträdgården beslöts att barnen skulle hafva sina särskilda trädgårdsland att så och skörda.

 

År 1881, den 26 Juni. Volym K III a 1. Opag.

§ 1.  Enär Småskollärarinnan Ida Jonathansson i Lönhults Rote anmält sig vilja lemna lärarinnebefattningen för att söka inträde vid Seminariet i Skara beslöts att undervisningen efter hennes afgång skulle till årets slut bestridas af en vikarierande lärarinna och blef dertill föreslagen Eva Ljung i Gatstugan.

§ 2.  Sedan nu upplyst blifvit att församlingen icke eger någon dispositionsrätt öfver den af Grefve Trolle Bonde till skolträdgård upplåtna jorden, så ville Skolrådet föreslå stämman att jemlikt Kongl. Förordningen d. 14 April 1866 om jords eller lägenhets af- stående för allmänt behof söka få afsöndra antingen hela eller åtminstone så stor del af skolträdgården som till byggnadsplan för det nya skolhuset erfordras och dessutom den jord, å hvilken kyrkostallarne äro belägna.

Ut Supra

                                                                                                        A. Graneli

 

År 1881, den 17 Juli. Pag. 298 o. 299.

Enär den af Grefve Trolle Bonde genom hans ombud framstälda och föreslagna förändring af förut beslutad skolhus- och sockenstugubyggnad till en- i stället för tvåvåningshus dels ej är ändamålsenlig, emedan den föreslagna bygnaden blefve för församlingens behof otillräcklig och dels, ehuru Byggmästare Svensson lofvat nedsätta entreprenadsumman med 1.100 Kr., denna prisskillnad dock icke motsvarar skillnaden mellan de tvenne byggnadernas olika värde, och dessutom upphäfvandet af beslutet den 7 Januari 1880 enligt då antagen ritning skulle medföra åtskilliga obehag och svårigheter, enär detta beslut i flera delar redan trädt i verkställighet; förklarade stämman sig vilja vidblifva beslutet af den 7 Januari 1880 att enligt då antagen ritning bygga den omförmälda byggnaden. Några förändringar i mindre detaljer som påpekades, uppdrog stämman åt byggnadskommittéen att ombesörja genom öfverenskommelse med Byggmästare O. Svensson.

Ifrågasatt upphäfvande af besluten den 15 Februari och den 4 Maj 1880 angående uthyrande af ett rum till handelslokal i förutnämnda byggnad medgaf församlingen, om, såsom man förmodar, Handlanden Hagström i Eksjö utan någon ersättning afstår från det på grund af kyrkostämmans beslut den 4 Maj sistlidne år med honom upprättade kontrakt.

Jemlikt Skolrådets hemställan till Kyrkostämman beslöts att församlingen skulle hos Kongl. Majestät söka tillåtelse att få jord afsöndrad från Askeryds säteri dels till utvidgad byggnadsplan för nya skolhusbyggnaden enligt å kyrkostämma den 7 Januari 1880 antagen ritning och dels för kyrkostall norr om kyrkovallen.

 

År 1881, den 14 Augusti. Pag. 300.

§ 2.  Uppdrogs åt undertecknad stämmans ordförande att skrifva till Öfverste Kammarjunkaren Högvälborne Herr Grefve Trolle Bonde på Säfstaholm att å församlingens vägnar anhålla om hans skriftliga medgifvande åt församlingen af fri dispositionsrätt öfver den jord, som nu är upptagen till byggnadsplan för skolhusbyggnaden, kyrkostallarne norr om kyrkoplanen och skolträdgården och beslöt stämman att, om sådant medgifvande kunde erhållas, inställa alla vidare åtgärder för jordafsöndring för ofvannämnda ändamål, helst om blifvande fideikommissarie, Högvälborne Herr Grefve Fredrik Bonde, äfven för sin del dertill gåfve sitt bifall.

Skulle ett sådant medgifvande icke kunna erhållas, beslöt församlingen att, enär det jemlikt folkskolestadgans 4 §, 3 mom. jemförd med Kongl. Cirkuläret den 5 December 1862 åligger Skoldistriktet att anskaffa ett lämpligt jordland för skolträdgård, hos Kongl. Majt. söka tillåtelse om jords afsöndring ej allenast till byggnadsplan för skolhus- och sockenstugubyggnad samt kyrkostallarne norr om kyrkovallen utan jemväl för jordland för skolträdgård enligt Skolrådets förslag.

 

År 1881, den 25 September. Pag. 301 o. 302.

Sedan stämman erkänts vara lagligen kungjord, tilkännagafs att Herr Grefve Trolle Bonde ej ville aflemna det enligt kyrkostämmobeslut den 14 sistlidne Augusti  begärda skriftliga intyget om fri dispositionsrätt öfver skolplanen förrän frågan om handelslokals inrymmande i skolhuset blifvit afgjord, men att han, då församlingen önskar hafva handelslokal, vore villig upplåta behöflig tomtplats till handelslägenhet mot en årlig afgift af Ett öre per qvadratfot, hvarigenom upplystes att Herr Handlanden Hagström betalar ytterligare 500 Kr., om han erhåller handelslägenhet skild från skolhusbyggnaden, och att Byggmästare Svensson förklarat sig kunna uppföra byggnaden till handelslägenhet för 1570 Kr., om församlingen tillsläpper virke och körslor, såsom till skolhuset, och tillspordes församlingen, om den ville bygga skolhuset med en i stället för två våningar, då både skolhuset och handelslägenheten skulle kunna byggas med det redan uttaxerade virket och utan någon nämnvärd höjning af entreprenadsumman för den större skolhusbyggnaden. Vid öfverläggning härom syntes alla vara eniga derom att, då Grefve Trolle Bonde välvilligt upplåter tomtplats för handelslägenhet, frågan om handelslokals inrymmande i skolhusbyggnaden härmed skulle anses vara förfallen, då frågan om handelslägenhet ej längre hörer under Kyrkostämman, utan skulle församlingen vidare derom höras och besluta å Kommunalstämma i dag. Under förutsättning att Kommunalstämman medgifver att handelslokal bygges på den plats Herr Grefve Trolle Bonde upplåter, uttrycktes såsom församlingens enhällig önskan, att den gamla sockenstugubyggnaden flyttades och användes till handelslägenhet, då hyran för densamma nu och i all framtid skulle tillfalla skolkassan. I fråga om förändring af den antagna ritningen af skolhusbyggnaden voro meningarne delade och ville församlingen ej nu i dessa frågor fatta något beslut, utan uppdrog den åt byggnadskommittéen att i förening med Byggmästare Svensson taga detta ärende i närmare betraktande och uppgöra förslag till ifrågasatta byggnader, då församlingen sedan ville å kyrkostämma samt å kommunalstämma derom vidare besluta.

 

År 1881, den 31 Oktober. Pag. 303 ff.

§ 3.  Då Grefve Trolle Bonde medgifvit församlingen att på en särskild plan i närheten af Fattigstugan uppbygga en särskild byggnad till handelslokal åt Handlanden Herr Hagström i Eksjö, då nämnde Hagström lofvat afstå från sitt kontrakt om lokal i skolhuset, beslöts att skolhusbyggnaden skulle blifva ett envåningshus med skolsal för folkskola och småskola med afklädningsrum, sockenstuga, 2 boningsrum åt folkskolläraren, med kök, 1 kommunalrum och förstuga på nedra botten samt 2 eller 3 boningsrum med ett mindre kök på vinden. Till denna byggnad skulle ny ritning uppgöras och för dess uppförande ett nytt kontrakt uppgöras enligt förut gjordt aftal med Byggmästare O. Svensson. Med villkor att hyresersättningen för förut nämnda handelslokal komme att tillfalla Askeryds församlings skolkassa beslöts, att gamla skolhusbyggnaden skulle användas till den förutnämnda handelslokalen, samt dessutom så mycket af det till skolhusbyggnaden föreslagna nya virket, som i följd af husets förvandling till envåningshus möjligen ej till nya skolhuset åtgår, dock att allt detta virke, som ursprungligen varit afsedt till skolhus, men nu användes till handelslokalen, värderas, och hela summan hvartil det uppgår, användes till nya skolhusbyggnaden.

§ 4.  Upplästes Öfverste Kammarjunkaren Herr Grefve Gustaf Trolle Bondes kontrakt af den 28 dennes angående handelslokal, hvilket till alla delar godkändes, och skulle den i § 3 omnämnda lösningssumman nemligen så stor del af densamma, som belöper sig på Grefve Trolle Bondes inom kommunen belägna egendomar utdebiteras af hans arrendatorer efter det fyrkantal, hvarefter virket till skolhusbyggnaden blifvit utdebiteradt. Kontraktet, som å församlingens vägnar skulle underskrifvas af dertill utseda ombud, var af följande lydelse:

”Af förekommen anledning vill jag härmed till Askeryds församling, å Assjö Södergårds egor i närheten af korsvägarne söder om kyrkan, i och för uppförande af en handelslokal med dertill hörande uthus, upplåta en jordrymd af 69 fot i längd och 58 fot i bredd, eller 4002 qvadratfot, med följande villkor:

1-o. Denna byggnadstomt, som skall vara belägen utom brandhåll från församlingens vid nämnda korsvägar uppförda fattigstuga, förlägges å den plats jag eller mitt ombud utvisar.

2-o. I tomtöre härför skall församlingen genom dess kommunalnämnd till jordegaren årligen förskottsvis den 1 oktober erlägga Tjugu (20) Kronor 1 öre, beräknade efter ett halft (½) öre per qvadratfot.

3-o. Till uppförande af de till denna lägenhet behöfliga byggnader, får väl användas virket i nuvarande gamla skolhuset, samt så mycket nytt af det till blifvande skolhuset afsedda, som nödvändigtvis fordras, dock så att allt detta af ogäfviga gode män värderas, hvarefter lösningssumman utdelas per fyrk å församlingen, de jag, men ej mina arrendatorer eger att uppbära hvad som i detta fall kan belöpa sig på mina inom kommunen belägna egendomar.

4-o. Skulle, sedan alla omkostnaderna för denna lägenhets bebyggande blifvit bestridda, något öfverskott af de dertill utaf Handlanden Hagström i Eksjö anslagna 2500 Kr. uppstå, skall detta användas till uppförandet af nya skolhuset.

5-o. Den upplåtna platsen skall på alla sidor inhägnas.

6-o. Då denna handelslägenhet blir en församlingens tilllhörighet, skall densamma strängt vaka deröfver, att inga obehöriga personer der intagas, att ej någon slags försäljning eller afyttring der får ega rum af vin, sprit- eller maltdrycker, samt att god ordning på allt sätt skall öfvervakas.

7-o. Skulle församlingen förr eller senare vilja upplåta denna lägenhet till annat än nu afsedt ändamål, skall anmälan derom göras till jordegaren, som då eger sådant förslag endera antaga eller förkasta, i hvilket senare fall denna öfverenskommelse upphäfves och der uppförda byggnader skola inom af honom föreskrifven tid från platsen borttagas.

Särskildt vill jag ock härmed förklara att den plats jag lemnar till byggnadstomt för det nu tillemnade nya skolhuset, får af församlingen innehafvas utan afgäld.

Säfstaholm den 28 Oktober 1881.

     Gust. Trolle Bonde”

§ 5.  Beslöts enhälligt att studeranden Huldin från Hulu skulle få, mot säkerhet af lifsassurans, ett lån á 500 Kronor ur församlingens kyrkokassa.

§ 7.  Med anledning af anförde besvär öfver kyrkostämmobesluten den 15 februari 1880 hade församlingens röstberättigade, icke klagande medlemmar till denna stämma blifvit kallade, och hvilka nu ville öfver de anförda besvären, som nu upplästes, gifva följande förklaring:

Till Kongl. Majt:s Befallningshafvande i Jönköpings län.

Hvad först angår Kyrkostämmans beslut den 15 Februari  1880, få vi fästa Kongl. Majt:s Befallningshafvandes uppmärksamhet derpå, att besvären äro jemlikt Kongliga Förordningen om Kyrkostämma den 21 Mars 1862, § 41, för sent väckta, då på grund af sagda § beslutet mer än ett år innan besvären anfördes, gått i verkställighet.

Hvad åter angår kyrkostämmans beslut den 17 sistlidne Juli få vi nämna, att pröfningen om jord skall begagnas till ifrågasatt ändamål, tillhör Konungen, enligt gällande Kongl. Förordningar om jords och lägenheters afstående för allmänna behof; att oafsedt det nuvarande innehafvaren af fideikommissegendomen Askeryds säteri upplåter jord till här ifrågavarande ändamål, expropriation ej kan sägas vara obehöflig, då sagde egendom är af fideikommissegenskap; att huru orimligt och opassande beslutet om handelslokals inrymmande uti skolhus och sockenstugubyggnaden än må vara, det dock ej står i strid mot allmän lag och för att då klagandena, af hvilka de fleste varit närvarande vid nyssnämnda besluts fattande, hvarken genom reservation till protokollet eller inom laga tid anförda besvär ogilladt beslutet, dess klagomål i detta stycke nu måste anses obefogadt och rättsvidrigt.

Hvad slutligen den omständigheten angår, att den ene af justeringsmännen, Nämndemannen Karl Nilsson i Bordsjö, en af de klagande, ej behagat infinna sig vid protokollets justering, synes detta ej vara något skäl för stämmobeslutets upphäfvande, helst då klaganden ej kunnat visa, att det första protokollet innehåller något annat än hvad vid stämman beslöts, och då det i alla fall tillhört en af stämman utsedd justeringsman att vid protokollets justerande infinna sig, och, om han ogillat btslutet, emot detsamma afgifva reservation.

Af det anförda inses att beslutet om handelslokals inrymmande i merberörda byggnad ej kan utan frivillig upgörelse och öfverenskommelse undanrödjas. Sådan är nu ock gjord, så att enligt förut och sednast i dag fattat beslut hvarken handelslokals inrymmande i ofta nämnda byggnad kommer att ske ej heller expropriation f. n. företagas; ett mål, som flere än de klagande önskat nå, fastän på den, såsom oss synes, enda möjliga vägen: frivillig uppgörelse och öfverenskommelse.

Förestående förklaring är således gifven endast till förekommande af för lagstiftning och lagskipning skadliga prejudikat.

 

År 1881, den 27 November. Pag. 308.

Af 2-ne förslag till ritning till skolhusbyggnad, blef den sist uppjorda till frontespisbyggnad antaget, och utsågos Kyrkovärdarne att detta protokoll justera.

Askeryds sockenstuga som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

 

År 1881, den 16 December. Pag. 309.

§ 5.  Den af Byggmästare Svensson uppgjorda prisskillnaden mellan uppförandet af skolhusbyggnaden enlig ritning, antagen den 27 sistlidne November, och den äldre ritningen antogs, dock lemnades frågan om taket tillsvidare oafgjord, och uppdrogs åt byggnadskommittéen att uppgöra nytt kontrakt med byggmästaren och skulle sedan frågan om papp- eller tegeltak underställas stämmans bepröfvande.

 

År 1881, den 29 December. Pag. 309 o. 310.

§ 1.  Med afseende på skolväsendets ordnande för nästkommande år beslöts att i anseende till skolhusets byggande folkskolan skulle för år 1882 ordnas sålunda, att den hålles vid kyrkan under Mars samt Augusti och September månader, i Wästorp under April, Maj och halfva Juni månad samt i Lönhult under Oktober och November månader.

Ingen mindre skola hålles då för året i sistnämnda rotar utan endast för dessa rotar gemensam småskola med 4 månaders undervisning i hvardera roten.

 

År 1882, den 8 Januari. Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Upplästes följande den 31 sistlidne December inkomna skrifvelse:

”Till Herr Ordföranden för Askeryds församlings Skolråd!

I den händelse undertecknad, som på grund af Kyrkostämmobeslutet i Oktober  månad 1879 (Sjuttionio) blifvit af Askeryds församling till folkskollärare vid fasta folkskolan härstädes antagen, lagligen åläggas kan att utan särskild öfverenskommen ersättning hålla ambulerande skola, anhåller han vördsammast härmed om afsked från ofvannämnda befattning från och med innevarande 1881 (Åttioett) års utgång.

Askeryd (Jönköpings län) den 30 (Trettionde) December 1881 (Åttioett).

K. F. Lindstrand”

Bevittnas:

P. G. Frieman,

Ernst Frieman.

Och resolverades att Skolrådet finner ifrågavarande ansökning icke vara af beskaffenhet att till någon dess åtgärd föranleda.

 

År 1882, den 22 Januari.Volym K I a 8. Pag. 310.

§ 2.  Enär i anseende till förestående skolhusbyggnad folkskolan blifver för innevarande år flyttande och bostad enligt folkskolestadgan ej kan erhållas åt folkskolläraren, då gamla skolhusbyggnaden nedtages, beslöts att folkskolläraren för den tid han innevarande år är i saknad af laglig bostad skall hafva i hyresersättning femtio (50) Kronor.

 

År 1882, den 5 Februari. Volym  K III a 1. Opag.

§ 3.  Som folkskolläraren Lindstrand vore betänkt på att innevarande år taga Klockare- och Organistexamen, begärde han att under den tid han för omnämnda ändamål behöfde vara borta få upprätthålla skolläraretjensten genom stud. Svensson från Eksjö, som vikarie, hvartill Skolrådet gaf sitt bifall.

År och dag som ofvan

A. Graneli

                                                                                                             Ordf.

 

År 1882, den 20 Mars.Volym K I a 8. Pag. 312.

§ 4.  Frågan om stora portens till kyrkogården flyttning uppskjutes till skolhuset blir färdigt.

§ 5. Med afseende på sockendagsverken till pågående skolhusbyggnad beslöts att jordegaren eller jordinnehafvaren skulle ansvara för att de på hans egor boende skulle ordentligt på utsatt dag fullgöra sina dagsverke och erlägges 1 Kr. 50 öre för hvarje dagsverke som försummas att på utsatt dag fullgöras, hvilken afgift erlägges af jordinnehafvaren med rättighet för honom att uttaga denna afgift af den försumlige, och skulle orkeslösa och utfattige personer befrias från dagsverken.

§ 6.  Att justera detta protokoll i sakristian före gudstjensten nästa söndag utsågos Kyrkovärdarne Klas Hansson och Alfred Johansson i Karstorp.

Som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                                 Stämmans ordf.

 

År 1882, den 1 Maj. Volym K II a 1.Opag.

§ 3.  Beslöts att den del af skolträdgården vid Askeryd, som ej upptages för pågående skolhusbyggnad, skulle för innevarande år upplåtas åt folkskollärare Lindstrand.

Af skolträdgården vid Lönhult uppläts halfva åt småskollärarinnan Ida (Jonathansdotter) för eget behof, och halfva åt skolbarn för öfning i trädgårdsskötsel.

§ 4.  Uppdrogs åt Byggmästare Frans Svahn i Ägersryd och Klas Hansson i Karstorp att hafva tillsyn öfver byggnadsarbetet å handelsboden och skolhuset.

§ 5.  Enär det ofta inträffar, att personer om sön- och helgedagar under högmessogudstjensten stanna utanför kyrkan å kyrkogården eller kyrkovallen, hvarvid till och med stölder, som sistlidne Långfredag, utöfvats, uttrycktes allmänt den önskan, att kyrkoväktaren skulle då och då under pågående gudstjenst göra en rund å kyrkogården och kyrkovallen och till kyrkorådet anmäla dem, som under pågående gudstjenst stanna utanför kyrkan, på det att kyrkorådet må, sin pligt likmätigt, kunna vidtaga lagliga åtgärder till afskaffandet af sådant oskick

 

År 1882, den 2 Juli. Volym K II a 1 Opag.

Hänsköts till församlingens bepröfvande och godkändes i fråga om skolhusbygget den föreslagna afvikelse från ritningen, så att på gaflen blifver ett i stället för 2 rum och på nedra botten flyttas småskolesalen till sydöstra ändan och uppsättes i den ena rummet, på nedra bottnen den kakelugn, som skulle vara på öfra botten och skulle väggarne timras 2-ne hvarf högre, hvarför Byggmästaren Svensson begärde 50 Kr., som beviljades honom.

 

År 1882, den 6 Augusti. Volym K II a 1. Opag.

§ 2-  Enär de till skolhusbygnaden lefvererade bräderna ej räcka till, hade Byggmästaren O. Svensson framställt följande förslag, nemligen at till panel i båda skolsalarne, sockenstugan, båda förstugorna och köken samt afklädningsrummet, hvilka rum innehålla 2,607 qvfot takyta, skulle kunna användas boiseringsbräder, hvilka med frakt till Aneby skulle kosta ungefär 182 Kr. 49 öre och hvarigenom besparas 38 tolfter bräder till längd af 16 fot och bredd af 9 tum. Från ofvannämnda 182 Kr. 49 öre afgå 78 Kr. 21 öre, som Byggmästare Svensson betalar för besparadt arbete och skulle således återstå ungefär 104 Kr. 28 öre för församlingen att betala. Detta förslag blef af stämman godkändt.

§ 3.  Frågan om jernspisel i skollärarens kök skulle å blifvande oktoberstämma föredragas.

§ 4.  Enhälligt uttryckte stämman som sin önskan att en dörr skulle göras mellan småskolesalen och lärarinnans rum.

§ 5.  Beslöts att folkskolan i Lönhults skolhus skulle börja den 21 ds och fortgå derstädes 2 månader, under hvilken tid repetitionsförhör hålles med folkskolans barn i kyrkan en dag i veckan.

Askeryds kyrkas sakristia som ofvan

                                                                                                        A. Granelli

                                                                                                     Stämmans ordf.

 

År 1882, den 20 Augusti. Volym K II a 1 Opag.

§ 1.  Beslöts att låta boisera hela väggarne i skolsalen i ställe för förhydning och tapitsering, hvilket Byggmästare Svensson lofvat göra för 30 Kr.

§ 2.  Beslöts att låta rödfärga den gamla till fattighuset flyttade och för handel afsedda sockenstugubyggnaden hvilket Målaremästare Andersson lofvat göra för 18 Kr.

 

År 1882, den 17 September. Volym K II a 1. Opag

§ 2.  Beslöts att det nya skolhuset med sockenstuga skulle brandförsäkras till ett värde af 8000 Kronor.

§ 3.  Beslöts att i hvardera af skolsalarne skulle uppsättas ett väggfast skåp eller kontor för att deri förvara skolmateriel samt att i folkskollärarens bostad skulle inrättas 2-ne kontor, hvilket allt uppdrogs åt Byggmästare Svensson att verkställa.

 

År 1882, den 26 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 5.  Föredrogs studeranden A. E. Huldins i Hulu anhållan att mot hypothek af lifförsäkringsbref som säkerhet i stället för borgensmän erhålla som lån ur församlingens kyrkokassa 250 Kr., hvilket af stämman enhälligt beviljades.

§ 6.  Beslöts att bänkar skulle anskaffas att ställa vid väggarne i skolsalarne och sockenstugan, hvilka i de förra skulle vara lösa och i den sednare fast vid väggarne. Verkställigheten häraf uppdrogs åt Kyrkovärden Klas Hansson och Byggmästare F. Svahn.

 

År 1882, den 19 November. Volym K II a 1. Opag.

Hänsköts till stämmans hörande Byggmästaren O. Svenssons förslag att hemma hos sig i Tranås förfärdiga skolbänkarne och tillsläppa bräder till desamma, hvilket förslag stämman förklarade sig villigt antaga, men då dels ej något förslag på bräder, som skulle åtgå, och dels ej något pris på dem var uppgifvet, kunde ej något beslut derom nu fattas, utan skulle frågans afgörande uppskjutas till blifvande kyrkostämma i December.

År och dag som ofvan

                                                                                                        A. Graneli

                                                                                                     Stämmans ordf.

 

År 1882, den 11 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  För virke till skolbänkarne begärde Byggmästare O.Svensson 50 Kr., som beviljades, och åtog sig församlingen att hemta dem i Aneby. Byggmästaren O. Svensson åtog sig att förfärdiga en tjenlig plattform eller förhöjning för skollärarens bord.

 

År 1883, den 30 Mars. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Enär folkskolans afklädningsrum är otillräckligt till samlingsrum för fruntimren på söndagar, beslöts att skolsalen skulle för detta ändamål upplåtas.

§ 4.  För att bereda döfstumme gossen Karl August, son af sockneskrifna Lovisa Pettersdotter, tillfälle att få undervisning, beslöts att plats skulle sökas för honom att såsom elev vid läroanstalten i Wadstena för öfveråriga döfstumma vinna inträde.

§ 5.  Beslöts att ett staket mellan skolhusbyggnaden och kyrkogården mellan vägen och kyrkobacken skulle uppsättas. Virke härtill skulle tagas ur timmer, som finnes å kyrkovallen. Verkställigheten häraf uppdrogs åt sockenbyggmästaren och Skolrådet.

 

År 1883, den 1 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Föredrogs frågan om tillbyggnad vid endera skolhusen vid Wästorp och Lönhult, och då meningarne i denna fråga syntes vara mycket delade dels om lämpligheten att tillbygga skolhuset i Lönhult, dels om platsen för skolhuset och dels om försäljning af skolhuset i Lönhult, kunde ej något beslut i frågan nu fattas. För frågans vidare utredande utsågs en kommitté, nemligen Fanjunkare. A. M. Carlsson ordförande, Byggmästare Frans Svahn i Ägersryd, Arr. Gustaf Zakrisson i Spelhester, Hemmanseg. Karl Johansson i Lönhult, Anton Svenson i Hesterslid samt Drott i Borgen och uppdrogs åt denna kommitté dels att noga utreda och uppgöra förslag om hvilka hemman och lägenheter som skulle höra till den skolrote, för hvilken ifrågakomna skolhus skulle byggas och den lämpligaste, och så vad möjligt är, centrala platsen uti denna skolrote, och dels taga kännedom om till hvad pris det gamla skolhuset vid Lönhult skulle kunna försäljas samt hvad mera står i sammanhang med och kan tjena till fullkomlig utredning och lösning af berörda skolfråga.

§ 5.  För att bereda tillgång till friskt och godt dricksvatten vid skolhuset skulle en öster ut från skolhuset belägen källa upprensas och stensättas, hvilket arbete uppdrogs åt Byggmästare Frans Svahn att verkställa med biträde af sockendagsverke.

§ 6.  Östra kyrkogårdsportens flyttning till ett lämpligare ställe å ringmuren beslöts enhällligt, och uppdrogs åt undertecknad stämmans ordförande, Kyrkov. Klas Hansson och Kapten C. L. Carlsson att i samråd med Länsträdgårdsmästaren, som i slutet af nästa månad kommer till socknen, bestämma platsen dit porten skulle flyttas m. m. Sjelfva flyttningen verkställes genom Byggm. Svahn med biträde af sockendagsverke.

 

År 1883, den 1 Maj. Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Beslöts att skolsalen skulle, på de tider då ingen skola hålles, få upplåtas åt kolportörer för. s. k. bönestunder, dock att Skolrådet pröfvar och lemnar sitt särskilda medgifvande dertill hvilka skola der få uppträda.

Askeryds sockenstuga som ofvan

                                                                                               A. Graneli

                                                                                      Skolrådets ordförande

 

År 1883, den 9 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Angående skolhusbyggnad i Lönhults skolrote och skolväsendets ordnande derstädes inlemnades nu följande, för stämmans ledamöter upplästa Protokoll, hållet vid sammanträde med kommittén för afgifvande af förslag till skolans ordnande i södra delen af Askeryds församling den 14 September 1883.

1. För Lönhults skola bjöd Isak Jansson 400 Kr.

2. Kommittéens ordförande och ledamöter, med undantag af Karl Johansson i Lönhult, som ville hafva skolhusets läge och skolan i nu varande skick med tillbyggnad af Lönhults skolhus, föreslå att Lönhults nuvarande skolhus flyttas till Kulan och nytt skolhus uppföres vid eller omkring Sandrödjan, om plats dertill kan erhållas; och skolan ordnas så att läraren vidtalas läsa på 3 ställen 3 månader på hvarje, nemligen i Wästorp och de båda södra skolhusen. Småskolan står 2/3 af läsåret vid kyrkan och 1/3 i skolhuset vid Sandrödjan, den andra småskolan hålles 9 månader deraf 3 i Wästorp, 3 vid Oroen och 3 månader i skolhuset vid Kulan.

Holma som ofvan

A. M. Carlsson, C. G. F. Johansson, Anton Svensson. O. W. Drott, F. A. Svahn.

 

Oafsedt det mer eller mindre fördelaktiga uti sjelfva skolans ordnande enligt kommitterades förslag syntes dess antagande och utförande blifva förenadt med allt för stora kostnader för församlingen och då kommittéens förslag ej för församlingen kungjorts före stämman och kungörelsen om dagens stämma endast upptager frågan om skolhusbyggnad i Lönhults skolrote, ansåg stämman sig ej nu kunna besluta om kommitterades förslag, utan beslöts att frågans slutliga afgörande skulle uppskjutas till den ordinarie kyrkostämman i nästkommande December månad.

Då frågans afgörande angående sjelfva skolhusbyggnaden kan delvis blifva beroende af hvad som kan erhållas för nu befintliga skolhusbyggnad i Lönhult uttalades äfven den önskan att vid blifvande stämma i December skulle hållas auktion å nämnda byggnad med rätt för kyrkostämman att antaga eller förkasta gjorda anbud.

§ 4.  Karl August Karlsson från Asby hade funnit en vattenåder intill vägen öster om skolhuset och beslöts att med vederbörandes medgifvande derstädes skulle för skolans räkning upptagas en brunn, hvilkens gräfvande med biträde af sockendagsverken uppdrogs åt förutnämnde Karlsson och uppdrogs åt Byggmästare Svahn att derom närmare ackordera med honom.

 

År 1883, den 18 November. Volym K III a 1. Opag.

§ 1.  Folkskolläraren K. F. Lindstrand hade begärt Skolrådets yttrande angående hans lämplighet att deltaga uti någon af de undervisningskurser, som under nästa år kommer att anordnas vid Slöjdlärare Seminarium å Nääs egendom i Elfsborgs län, i följd hvaraf Skolrådet härmed vitsordade förutnämnde Lindstrands begärda lämplighet, och detta desto mera som Lindstrand förut öfvat sig uti till snickeri hörande arbeten.

§ 2.  Beslöts att småskolesalen skulle upplåtas om söndagar och helgdagar till samlingsrum jemte sockenstugan för de kyrkobesökande.

 

År 1883, den 21 Oktober. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 4.  Johannas i Fattighuset dotter åtog sig Gustaf Carlsson i Bordsjö att kläda, föda och vårda ett år från den 1 November detta år för 30 Kronor.

Uppläst och godkändt å Kommunalnämndens vägnar

                   A. M. Carlsson,

Alfred Johansson.

 

År 1883, den 2 December  Volym K III a 1. Opag.

Protokoll, hållet vid Skolrådets sammanträde den 2 December 1883.

Sedan småskollärarinnan Ida Kristina Jonathansdotter erhållit och antagit Svenska Kyrkans Missionsstyrelses kallelse att träda i missionens tjenst och småskollärarinnan Johanna Karlsdotter till skolrådet inlemnat sin afskedsansökan så lydande:

”Till Skolrådet i Askeryd. Jag får i och med detta läsårets slut begära afsked från den småskolelärarinnebefattning som jag inom Askeryds församling innehar. Askeryd den 25 /11 1883. Johanna Karlsson”,

hade båda småskolelärarinnebefattningarne inom Askeryds församling blifvit lediga och beslöts att desamma skulle efter den 14 ds annonseras lediga uti tidningarna ”Hwad Nytt”, Jönköpingsposten och Östgöta Correspondenten.

Askeryd som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                           Skolrådets ordförande

 

År 1883, den 14 December. Volym K III a 1. Opag.

Angående skolväsendets ordnande i södra delen af församlingen beslöts att detsama skulle, i hvad det rör folkskolan, förblifva oförändradt, men angående småskolan framstäldes flera förslag gående derpå ut att få småskolan så ordnad, att barnen ej finge allt för lång skolväg, dock kunde ej nu församlingen ena sig om något gemensamt beslut i denna fråga.

Angående skolhusbyggnad beslöts att för södra delen af församlingen skulle vara ett gemensamt skolhus, som skulle vara beläget vid Stora Lönhult. Efter en stunds öfverläggning, hvarvid tvenne förslag gjordes, nemligen dels att det gamla skolhuset vid Lönhult skulle bibehållas och efter nödig reparation användas till bostad för folkskollärare samt vid norra ändan af den gamla byggnaden tillbyggas en ny skolsal med ett boningsum och förstuga; och dels att det gamla skolhuset skulle rifvas och i stället nytt skolhus med bostadsrum och skolsal byggas. Det förstnämnda förslaget blef församlingens beslut och utsågs Byggmästaren Frans Svahn i Ägersryd, Hemmanseg. Karl Johansson i Lönhult, Karl Johan Karlsson i Högelid och Otto Drott i Borgen att före den 15 instundande Januari uppgöra ritning och kostnadsförslag till den nya tillbyggnaden och skulle i kostnadsförslaget äfven beräknas reparationen å gamla huset, hvarefter församlingen ville på ny kyrkostämma besluta om tiden för och medels anskaffande till berörda skolhusbyggnad.

§ 3.  Upplästes ett af Byggmästare F. Svahn uppgjordt förslag till ordnandet af slöjdskolelokal enligt hvilket ifrågakomne lokal skulle vara 9 alnar bred, 12 alnar lång, 5½ aln hög och till hvilken beräknas åtgå 3 tolfter timmer af 12 och 9 alnars längd samt 2½ tolft plank och dessutom 4 tolfter bräder á 3 Kr. 50 öre, 4 tolfter tegelribb á 1 Kr. 50 öre, tillsammans 20 Kr. 4½ tolfter sticklatter, 6 Kr. 75 öre, 700 tak- och 500 murtegel för 70 Kr., kalk jemte murareaflöning 42 Kr., spik, gångjern och beslag 22 Kr., glas för 6 Kr. och beräknas uppförandet så att det blifver färdigt till 159 Kr. och skulle sålunda den kontanta kostnaden uppgå till 325 Kr. 75 öre och åtog sig Svahn att, då församlingen framkör alla materialier och tillsläpper 15 dagsverken för nämnda summa uppföra byggnaden. Detta förslag blef af stämman godkändt och medgaf stämman att dertil skulle få af vid kyrkan tillgängligt virke användas förutnämnde 3 tolfter timmer och 2½ tolft plank samt de ofvannämnde kontanta medlen ur de dertill besparade medlen i slöjdskolekassan och beslöts att körslor för materialiers framskaffande skulle utgöras af församlingen jemte 15 mansdagsverke.

§ 5.  Angående verkställigheten af hvad vid sist hållna ekonomiska besigtningen blifvit åsynt vid Assjö prestgård beslöts att enligt Byggmästare Frans Svahns förslag brygghuset skulle ombyggas och sammanbyggas med drängstugubygnaden, hvilken blifvit synt till ombyggnad och åtog sig undertecknad boställsinnehafvare, att sålunda ombygga brygghuset jemte verkställandet af alla de vid förutnämnda ekonomiska besigtning påsynte reparationerna enligt besigtningsinstrumentet på det villkor att berörda ombyggnad och reparationer utföras under loppet af 3 år, så att allt samman är färdigt till afsyning före den 1 Oktober  1886 och att de prestgårdsbyggnadsskyldige härför erlägga 5 Kronor för hvarje oförmedladt hemman under hvart och ett af de 3 åren uppbäras och lefvereras i September eller Oktober  månader vid samma tid som de s. k. holavedspenningarne utdelas. Dessa villkor godkändes och antogos af stämman och utsågs Byggmästare Frans Svahn och Karl Johan Karlsson i Högelid att i samråd med boställsinnehafvaren uppgöra ritning till förutnämnda brygghus.

§ 6.  Torparen Gustaf Johansson i Gransnäs utsågs att hädanefter verkställa öppnandet af grafvar å kyrkogården och erlägges för fattiggrafvar såsom hittills 1 Krona.

 

År 1884, den 4 Februari. Volym  K III a 1. Opag.

Till församlingens 2-ne ledigförklarade småskolor hade 13 sökande sig anmält, deraf dock blott 6, nemligen Anna Tolén från Gårdeby, Emilia Sandell från Ödesmål, Hulda Holmberg från Bottnaryd, Hedvig Hedberg från Tjärstad, Alma Hedlund från Linköping och Eva Ljung från Askeryd, hvilka genomgått af staten föreskrifven lärokurs uti något för detta bildadt och af staten godkändt seminarium, och lemnades de andra ansökningarna utan afseende. Då 2-ne af dessa 6 lärarinnor sakna betyg uti sång, och undervisning i sång ingår uti småskolans undervisningskurs, återstodo blott 4, som skulle kallas att aflägga prof, hvaraf dock lärarinnan Emilia Anna Theresia Sandell i dag för detta ändamål sig inställt och skulle de andra, nemligen Anna Tollén, Hulda Holmberg och Hedvig Hedberg kallas att i skolhuset vid Askeryds kyrka aflägga undervisningsprof tisdagen den 19 ds kl. 9 f. m.

Medgafs f. d. småskolelärarinnan Johanna Karlsdotter att bebo rummet i skolhuset tills ny lärarinna hitkommer, dock att hon sjelf tillsläpper veden till dess uppvärmning.

                                                                                                   A. Graneli

 

År 1884, den 19 Februari. Volym K III a 1. Opag.

§ 1.  För att aflägga undervisningsprof uti de till småskolan hörande lärokurser hade kallats enligt skolrådets beslut den 4 ds småskolelärarinnorna Anna Tollén från Gårdeby, Hulda Holmberg från Bottnaryd och Hedvig Hedberg från Tjärstad, att till detta ändamål inställa sig i dag kl. 9 f. m. i Askeryds skolhus vid kyrkan. Hulda Holmberg och Hedvig Hedberg hade anmält sig vara förhindrade att för nämnda ändamål denna dag tillstädeskomma. Anna Tollén deremot hade för berörda ändamål inställt sig och aflade nu undervisningsprof uti de till småskolan hörande läroämnen.

§ 2.  Antogs till småskolelärarinna vid flyttande småskolan vid Askeryds kyrka och Ägersryd (?) småskolelärarinnan Anna Erika Matilda Tollén från Lund af Gårdeby församling, hvilken är född den 27 September 1864,aflagt godkänd examen vid det af Östergötlands läns landsting i Linköping upprättade seminarium för bildande af lärarinnor vid småskolor och blef hon, Anna E. M. Tollén, till småskolelärarinna antagen med ömsesidig rätt till uppsägning på 6 månader och med åtnjutande af årlig lön af 300 kronor, ett för allt.

§ 3.  Antogs till småskolelärarinna vid flyttande småskolan vid Lönhult och Wästorp småskolelärarinnan Hedvig Elisabeth Augusta Hedberg från Tjärstads församling, hvilken född den 24 Oktober 1863, aflagt godkänd examen vid det af Östergötlands läns landsting i Linköping upprättade seminarium för bildande af lärarinnor vid småskolor och blef hon, Hedvig E. A. Hedberg, till småskolelärarinna antagen med ömsesidig rätt till uppsägning på 6 månader och med åtnjutande af årlig lön af 300 kronor, ett för allt.

§ 4.  Bestämdes den årliga hyresersättningen för ett rum med tillgång till kök jemte ved i skolhuset vid kyrkan till 25 kronor och i skolhuset vid Lönhult och Wästorp till 15 kronor.

 

År 1884, den 14 April. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2. I  fråga om Wiktor Lindberg med hustru och barn, som äro mantals- och skatteskrifna inom Eksjö landsförsamling, men oaktadt utan tillåtelse vistats i Brokafallsstugan under Brokafall, och hafva flere åtgärder vidtagits till att förmå dem att flytta derifrån, men allt utan framgång, och som inhysare och fattighjonen Johan Svensson med hustru i nämnda stuga äro mycket fattiga och till större delen underhålles af fattigvården, och som nämnde Lindberg med hustru och barn varit och äro dem till tynge och Johan Svensson med hustru flere gånger beklagadt sig samt bedt om hjelp att förmå Lindbergs att flytta derifrån.

Äfven fruktade kommunalnämnden ifall förutnämnde Lindberg med hustru och barn kommo att vistas inom kommunen att då nämnde familj kan blifva Askeryds fattigvård till tynge, emedan Lindberg redan begärt uppfostringshjelp till sitt barn.

På grund häraf beslutade kommunalnämnden, att fattighjonen Johan Svensson med hustru skulle Onsdagen den 23 dennes öfverflyttas till fattighuset der de får bättre bostad och vård isynnerhet emedan Johan Svensson är krympling och oförmögen att kunna reda sig sjelf, och har på grund häraf förr varit fråga om att flytta dem till fattighuset.

Men fruktan uppstod hos kommunalnämnden att Lindberg med familj ändå icke kommer att flytta ifrån förutnämnde stuga, derföre tillfrågades egaren om nämnda stuga ej kunde få nedrifvas och borttagas, och som den är mycket gammal och nästan obrukbar så medgaf han att församlingen får nedrifva förutnämnda stuga

Uppläst, justeradt och godkändt på Askeryds kommunalnämnds vägnar.

                                           Alfred Johansson

Hans Jonsson, C. Joh. Karlsson.

 

År 1884, den 20 April. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Upplästes häradsrättens i Norra Vedbo resolution angående bevakningen af Maja Stina Jönsdotters i Ägersryd testamente och beslöts att låta genom kyrkostämmans ordförande tillställa en bestyrkt afskrift af nämnda testamente Maja Stina Jönsdotters närmaste arfvingar.

§ 2.  Beslöts att Hemansegarne Frans August Svahn och Jan August Niklasson i Ägersryd, som bevittnat Maja Stina Jönsdotters testamente, skulle jemlikt Rättegångsbalken 17 kap. 22 § höras för dödsfalls skull och uppdrogs åt undertecknad, stämmans ordförande, att å församlingens vägnar ombestyra förutnämnda vittnens hörande.

Som ofvan

                                                                                                        A. Graneli

 

År 1884, den 30 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Angående skolhusbyggnaden i Lönhult beslöts, att gamla skolhuset skulle efter en grundligare reparation behållas till bostadsrum och ny skolsal med förstuga eller afklädningsrum jemte ett skafferi samt vindsrum uppföras derintill, och uppdrogs åt byggmästare Svahn att till denna byggnad uppgöra ny ritning, hvarefter stämman härom ville vidare besluta.

§ 4. Angående de s. k. husförhörskalasen syntes meningarne vara något delade, men enade sig stämman slutligen uti följande uttalande, nemligen att det må anses önskligt att desamma afskaffas, att öfverenskommelse härom bäst kan träffas af hemmansinnehafvarne inom de särskilda husförhörsrotarne, och att, der de bibehållas, det må anses önskligt att måttlighet iakttages med sorgfälligt undvikande af öfverflöd i mat och dryck.

För att bereda tillgångar dertill att helbiblar hädanefter måtte gratis utdelas åt alla nattvardsbarn medgafs, att de vid husförhören gjorda insamlingarne skulle, sedan deraf användts det nödiga beloppet till stamböckerna, få användas till Ljus- och Bibelkassans stärkande.

§ 5.  Anmäldes att orgelläktarens norra sida, som är upplåten åt fruntimmer, äfven begagnas af karlar, som framtränga längst bort i nordvestra vrån bakom och inpå orgeln, som deraf påtränges och skadas. I följd häraf skulle den erinran göras, att norra sidan af orgelläktaren fortfarande må behållas åt fruntimmer, och, enär södra kyrkan med dess läktare alltid lemnar godt utrymme, skulle de karlar, som ej få utrymme på orgelläktarens södra sida vänligen anmodas intaga plats i södra kyrkan, när öfriga platser i kyrkan äro upptagna.

 

År 1884, den 15 Juni. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Beslöt stämman att delgifva Ydre Kyrkostalls egare:

Utdrag af Promemorian rörande Småländska Egendomens angelägenheter år 1883.

Bifalles Askeryds församlings begäran, att å den plats, der Ydre Kyrkostall nu ligger, och vilket skall borttagas, få uppföra ett brygghus för de hushåll, som bebo Sockenstugan.

Stockholm den 7 December 1883.

          G. Trolle Bonde

Rätt utdraget intygas; A. L. Pettersson, med förständigande att borttaga nämnda stall före 10 Juli 1884, under den påföljd, att i annat fall församlingen sjelf borttager detsamma.

 

År 1884, den 13 Juli. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Af förekommen anledning beslöts att slöjdskolesalen skulle byggas strax bakom stora kyrkostallet intill skolträdgården och skulle härmed upphäfvas församlingens beslut å kyrkostämma den 15 sistl. Juli med förständigande för Ydrekyrkostallets egare att borttaga Ydre kyrkostall.

§ 4.  Mot förekommande af svampning i kyrkan beslöts att den skulle hållas öppen flera dagar under veckan för ventilation, hvilket Skollärare Lindstrand åtog sig f. n. att verkställa.

 

År 1884, den 20 Juli. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Företogs val af folkskollärare till flyttande folkskolan uti Lönhults och Wästorps rotar, hvilket utföll så att röster för 1215 fyrkar afgåfvos för utexaminerade seminarieeleven Sven Gustaf Åström från Gällaryd och röster för 36 fyrkar afgåfvos för vikarierande folkskolläraren Gustaf Adolf Fredriksson från Linköping, och i följe häraf förklarades Sven Gustaf Åström, som är född den 4 December 1857 och utexaminerats vid Wexiö folkskollärareseminarium den 27 sistlidne Maj, vara antagen till folkskollärare i församlingens flyttande folkskola..

§ 3.  Då ordinarie folkskolläraren K. F. Lindstrand i denna egenskap fem år oförvitligen tjenstgjordt i denna församlings folkskola, beslöts enhälligt att hans kontanta aflöning för 1885 höjes till 700 Kronor, under förutsättning att staten bidrager med 2/3 af hela denna lönesumma.

§ 6.  Uppdrogs åt Hemmansegaren Johan Jonson i Eldstorp att vidtala brunnsgräfvaren Karlsson från Asby och af honom inhemta upplysning om de mått och steg, som äro att iakttaga, på det att den uppgräfda brunnen vid skolhuset måtte lemna tillräckligt med vatten.

§ 7.  Arrendatorn Gustaf Jonsson i Svenstorp begärde, att för sina redan aflidna föräldrar och tvenne sina syskon, som f. n. ej tillhöra församlingen, få köpa till evärderlig besittning plan å Askeryds kyrkogård till 4 grafvar emot en viss afgift, och beviljades denna begäran, men afgiftens belopp skulle betämmas å ordinarie kyrkostämma i December detta år.

§ 8.  Enhälligt bifölls Kyrkovärdarne Klas Hansson och Alfred Johanssons i Karstorp önskan att åt sig uttaga grafplan, beräknad för 4 grafvar, mot en stadgad afgift af 1 Kr. för hvarje graf.

 

År 1884, den 10 Augusti. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 4.  Beslöts att, genom Carl Nilsson i Bordsjö, läkare skulle rådfrågas om skäl förefinnes att bereda flickan Anna i Grindstugan inträde å Idiothemmet vid Nannylund.

 

År 1884, den 14 September. Volym K III a 1. Opag.

§ 6.  Jemlikt gällande skolreglemente § 2 anmältes att gossen Axel Wilhelm från Skogsholmen förnyade gånger i och utom skolan ådagalagt ett vanartigt och dåligt uppförande af mycket svår beskaffenhet; och beslöts att icke allenast förutnämnde gosse utan äfven dess föräldrar Karl Jansson och Sofia Adolfsdotter skulle af Skolrådets ordförande enskildt varnas med allvarliga förmaningar till bättring.

                                                                                                        A. Graneli

 

År 1884, den 22 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 10.  Beslöts att ugnar för kyrkans uppvärmning skulle nästa sommar inköpas och updrogs verkställigheten häraf Kyrkovärdarne och Byggmästare Svahn.

 

År 1885, den 13 Januari. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  För skolhusbyggnaden i Lönhult upplästes följande kontrakt:

1-o Det nya huset uppföres på lika hög stenfot som det gamla, men der det behöfs bortskottas jorden så djupt, att stenfoten blifver en fot på det lägsta stället och skall han vara lagd af kilad granit, sättas väl och fogarne väl hoppassas samt rappas. Till stenfoten användes den sten, som finnes på platsen. Hela skolsalen, till väggar och tak, samt väggarne i afklädningsrummet 4 fot högt från golfvet boiseras med boiseringsbräder hvilka oljebestrykas och taket i afklädningsrummet oljebestrykes. I skolsalen insättes en tjenlig luftventil, en kateder enligt särskild uppgift, en flat ny kakelugn af Norrköpings N-o 3, i boningsrummet en rund dito samt i afklädningsrummet en rörspisel.

2-o. På östra gaflen anbringas ett gafvelrum, som ritningen ej utvisar, och skall detta rum till ytinnehållet vara så stort som sig låter göra och skall deri uppföras en flat kakelugn af Norrköpings N-o 3.

3-o. Alla förutnämnda rum skola förhydas med papp af af Munksjö fabrik N-o 2 samt tapetseras med 30 öres tapeter, räknadt efter rulle, och förbehåller församlingen sig rätt att bestämma sorten; väggfallen diktas väl med linfrömjöl samt hvad dertill fordras och skall detta vara af godt slag. Öfver och under rummen anbringas trossbottnar samt öfver skolsalen telde öfver trossbottnen. Taket lägges af stickor och tegel och uti takbrotten underlägges plåt, struken med dertill tjenlig materiel.

4-o. Å alla fönster skola vara tillräckliga och starka beslag samt gångjern med tillbehör för öppning å ett fönster i hvarje fönsterluft. Dörrarne skola vara försedda med tillräckliga och starka beslag, låsar á 1 Kr. af tjenlig sort, men till yttre dörren användes ett större lås á 2 Kr. Innanfönster i alla boningsrummen insättas äfven af entreprenören.

5-o. Såväl nya som gamla huset brädfodras utvändigt med hyflade bräder och förses med nödiga dropplister.

Å gamla huset verkställes följande reparation:

1-o. Stenfoten rappas, nytt telde i gamla skolsalen inlägges. Nya fönster insättes enligt ritningens storlek och innanfönster härå anbringas och får af de gamla fönstren användas ett på hvarje gafvel å det nya huset. Den gamla spiseln borttages och insättes en ny tegelkakelugn med nödiga beslag såsom spjell och luckor. Dörrarne lagas och omses och nya låsar anbringas. Uti köket flyttas fönstren på vestra sidan och en dörr insättes der fönstret är, trädet i spishvalfvet borttages och tjenligt köksspisjern insättes jemte nya dörrluckor för ugnen.

2-o. I förstugan insättes en ny trapp, der den gamla nu är, sådan som ritningen utvisar, väggarne boiseras med boiseringsbräder, under trappan infordras till ett trappkontor, förstugudörren lagas och nytt lås anbringas och förstugubron förbättras.

3-o. Förstuguvinden infodras med bräder i taket på så sätt, att det får följa takstolarne, två liggande fönster insättas, ett på östra och ett på vestra sidan och till den storlek som bäst passar. På norra gafveln borttages fönstret och två dörrar insättas och vid trappan uppföres ett staket.

4-o. Vinden öfver gamla skolsalen förbättras, teldet drifves och spontas, väggarne spännas med förhydningspapp och tapetseras och taket spännes. Likaledes i gamla skolsalen, men i köket endast tapetseras, och får det vara af samma sort som i det nya huset är föreskrifvet. Trossbottnarne lagas, om så behöfs.

5-o. All målning af fönster och dörrar m. m. som erfordras i både gamla och nya huset verkställes af entreprenören.

6-o. Allt trävirke tillsläppes af församlingen, men alla andra materialier tillsläpper entreprenören, men all körning häraf bestrides af församlingen, men ej för längre väglängd än som från Aneby eller Eksjö.

7-o. Såsom förskottspenningar erlägges 1/3-del af entreprenadsumman en månad efter kontraktets påskrifvande och godkännande, 1/3-del deraf då huset är uppbygdt och täckt, och återstoden när huset är afsynadt och godkändt, och skall huset vara färdigt till afsyning den 1 November innevarande år. Detta af Byggmästare Svahn upprättade förslag blef sålunda antaget och godkändt.

 

År 1885, den 8 Februari. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Efter en kort redogörelse för förloppet af auktionen å skolhusbyggnaden i Lönhult sistlidne tisdag blef, i anseende till den större öfning Otto Wilhelm Drott i Borgen anses hafva uti snickeriarbete, hans lägst gjorda anbud af 1675 Kr. antaget och skulle till kontraktet, som är intaget uti kyrkostämmoprotokollet af den 13 sistlidne Januari angående berörda skolhusbyggnad, tilläggas, nu vid stämman upplästa och godkända följande punkter:

1-o. Att entreprenören åligger att iakttaga att grundens läggande till stenfoten och murningen verkställes till ett sådant djup, att tjälen ej dit nedtränger och fast botten ernås.

2-o. Att 2´ luftventiler insättas, likadana som de i skolsalen vid kyrkan.

3-o. Att broarne af träd skulle blifva enligt ritningen.

4-o. Att fönster och dörrar m. m., som skall målas, först grundas, spacklas och slipas och sedan oljestrykas 3 gånger och förbehåller sig skolstyrelsen att bestämma, i hvilken slags färg målningen skall utföras.

5-o. Att boiseringsbräderna inköpas af församlingen färdiga.

6-o. Att skolsalens höjd invändigt skall vara 12 fot och de två andra rummens höjd 8 fot invändigt i nya byggnaden.

7-o. Att af entreprenören gräfves och lägges under nya byggnaden en källare 6 fot hög och 8 fot i fyrkant.

8-o. Att takrännor af träd, upphängda på jernkrokar, uppsättas omkring hela huset och strykas.

9-o. Att entreprenadsumman för förestående skolhusbyggnad vid Lönhult bestämmes till 1675 Kr.

10-o Att den af vederbörande folkskoleinspektör godkända ritningen, hvilken entreprenören vid arbetets utförande, med iakttagande af hvad detta kontrakt föreskrifver, skall noggrant efterföljas till fullkomlig öfverensstämmelse, af entreprenören förvaras och aktas och tillhandahållas vederbörande skolrådsledamot eller uppsyningsman.

§ 3.  Väcktes förslag om uppförande af en skolsal vid Wästorps skolhus, hvilken skolsal O. W. Drott i Borgen åtog sig uppföra för 375 Kr. enligt följande närmare bestämningar hvilka föreslogos att tilläggas det mellan församlingen och O. W. Drott upprättade kontraktet angående skolhuset vid Wästorp så lydande:

Att till detsamma uppföres en skolsal af samma storlek som skolsalen vid Lönhult,och hvilken sättes intill gamla skolhusets norra vägg med takresning med stickor och tegel enligt närmare genom Byggmästare Svahn lemnad muntlig föreskrift:

Att till denna skolsal lägges af entreprenören stenfot på samma sätt som vid nya byggnaden i Lönhult;

Att i skolsalen uppsättes en kakelugn af Norrköpings fabrik N-o 3 af den storlek som erfordras;

Att i stället för fönstret på gamla skolsalens norra sida upptages och insättes en lämplig dörr med beslag och lås;

Att vid denna skolsals uppförande för öfvrigt i tillämpliga delar iakttages hvad som angående skolsalen i Lönhult är föreskrifvet, såsom fönster med innanfönster, ventiler, boisering m. m.;

Att entreprenadsumman bestämmes för denna skolsal till 375 Kr., då likväl församlingen tillsläpper taktegel.

§ 4.  Att nästa söndag justera detta protokoll utsågos Nämndeman Lindström i Karstorp och Hemmansegaren Johansson i Lönhult.

Askeryds skolsal som ofvan

                                                                                                        A. Graneli

                                                                                                     Stämmans ordf.

Johan Lindström, C. F. G. Johansson.

Uppläst i Askeryds kyrka 15 Febr. 1885.

                   J. Johansson.

 

År 1885, den 2 Mars. Volym K II a 1.

§ 4.  Med ändring af hvad som förut blifvit beslutadt angående skolhusbyggnaden vid Lönhult beslöts, efter en stunds öfverläggning enhälligt att i stället för tillbyggnad och reparation af det gamla skolhuset skulle ett nytt uppföras enligt företedd ritning, hvilket O. W. Drott åtog sig bygga i öfverenstämmelse med de grunder som i kontrakt af den 8 sistlidne Februari mellan honom och församlingen omnämnas och mot ersättning af 2000 Kr.

För att utse tjenlig plats för skolhuset vid Lönhult och besluta om det gamla skolhuset, om dess försäljande eller rifvande, samt att å församlingens vägnar upprätta kontrakt med O. W. Drott i Borgen utsågs en kommitté, som skulle utgöras af Maskinisten Johansson i Nybro, Anton i Hesterslid, Gustaf Zakrisson i Spelhester, Alfred Johansson i Karstorp, Frans Svahn i Ägersryd, Fanjunkare Carlsson i Holma och Karl Johansson i Lönhult.

§ 5.  Det å kyrkostämma den 8 sistlidne Februari väckta förslaget om skolsals byggande vid Wästorps skolhus blef af stämman antaget och godkändt.

 

År 1885, den 4 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Då på extra kyrkostämma den 2 sistlidne Mars beslutats dels att i södra delen af församlingen vid Lönhults by uppföra ett nytt skolhus enligt af vederbörande folkskoleinspektör godkänd ritning, och dels att tillbygga vid norra skolhuset i Wästorp en ny skolsal, beslöts att nu ingå till Kongl. Majt. med underdånig ansökan att till bestridande af kostnaden för nämnda byggnader få upptaga och använda tre års räntor af församlingens kyrkokassa, hvilken för närvarande utgöres af 19.685 Kr. o. 13 öre, och såsom skäl för denna sin ansökan skulle i underdånighet anföras: dels att kyrkan, som undergått reparation år 1879, befinner sig i utmärkt gott skick och att församlingen vid nämnda reparation tillsläppt materialier och utgjort dagsverken och körslor, hvilka lågt taxerade torde kunna uppskattas till 1.500 Kr., dels att församlingen åren 1882 och 1883 uppfört ett nytt skolhus, hvars brandförsäkringsvärde är 8.000 Kronor och att församlingens till denna byggnad använda skolkassa utgjordes af 3.000 Kronor, samt dels att församlingen som år 1882 utvidgat sitt skolväsende med tillsättande af en ny folkskollärare och f. n. har att underhålla två folkskolor, en fortsättningsskola och två småskolor, måste, utom ofvannämnda utgifter för byggnader, årligen vidkännas ganska dryga utskylder för sitt skolväsende.

§ 5.  Framställdes till stämman Maja Stina Jönsdotters i Ägersryd sterbhusdelägares förslag om öfverlemnande af de till församlingen af henne skänkta 2.000 Kr. att af församlingen mottagas den 31 ds, då testamentet vunnit laga kraft, hvilket förslag i hvad det rör kyrkostämman godkändes och vill församlingen till Sven Johan Johansson i Lutarp och genom honom äfven till de öfriga Maja Stina Jönsdotters sterbhusdelegare framföra sin tacksamhet för den ädelsinnade Maja Stina Jönsdotters gåfva.

§ 8.  Beviljades Anders Anderssons i Lönhult begäran af 40 Kronor såsom köpesumma för den af hans egor uppmätta byggnadstomten för skolhusbyggnaden i Lönhult och förklarade sig Karl Johansson i Lönhult Lillgård vilja skänka församlingen den af hans egor för samma ändamål uppmätta byggnadstomten, för hvilken frikostighet stämman å församlingens vägnar betygade Karl Johansson sin särskilda högaktning och tacksamhet.

§ 9.  Åt byggmästare Svahn uppdrogs anskaffande och uppsättande af 10 tums breda granplank till sittplatser å kyrkovallen och kyrkogården samt åt kyrkovärdarne inköpandet och uppsättandet af en rullgardin uti södra fönstret i östra kyrkan.

§ 10.  Väcktes fråga om att uppskjuta med inköp af varmugnar och uppdrogs åt kyrkovärdarne att taga kännedom om kostnaden derför, då sedan ärendet skulle föredragas.

 

År 1885, den 24 Juni. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  I saknad af timmer beslöts att uppförandet af skolsal i Wästorp skulle uppskjutas till nästa vår, en förändring hvartill byggmästare Drott äfven gaf sitt bifall.

 

År 1885, den 14 Juli. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Enär det till skolhusbyggnaden i Lönhult lefvererade timret visat sig ej vara tillräckligt, beslöts att från Wästorp anskaffa hvad som åtgår för fullbordandet af byggnaden i Lönhult.

 

År 1885, den 9 Augusti. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  För stämman, som erkändes vara lagligen kungjord, framlades ett af Herr A. L. Lennartsson i Stockholm meddeladt förslag till Askeryds kyrkas uppvärmning med 2 genuina Gurney ugnar, nemligen en C ugn och en D N-o 1 hvilka fritt lefvererade vid Aneby tillsammans kosta 271:50, hvartill komma erforderliga rör m. m., som kosta ungefär 190:00 eller tillsammans 461 Kr. 50 öre, och blef detta förslag antaget och beslöts att ugnarne skulle genast reqvireras för att i slutet af denna månad uppsättas, men vid reqvisitionen ville församlingen betinga sig kredit med betalningen till den 1 Mars 1886. Den af förslagsställaren föreslagna uppsättaren antogs enligt förslaget.

 

År 1885, den 4 Oktober. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Bestämdes ersättningen till Britta i Templet att utgå med 30 skålpund råg, 1 kanna ärter och 6 Kr. per månad samt en half kanna söt mjölk hvarannan dag och en kanna skummad mjölk hvarannan dag; för skötsel och vård af Klaras i Sandrödjan båda gossar.

 

År 1885, den 20 Oktober. Volym  K II a 1. Opag.

§ 3.  Uppdrogs åt Byggmästare Drott att uträkna huru mycket virke som ytterligare åtgår till skolhusbyggnaderna i Lönhult och Wästorp jemte nödiga uthus vid Lönhult samt staket och skulle uppgift derå lemnas Fanjunkare A. M. Carlsson för utdebitering att utgår efter fyrk efter förut på dylikt virke åsatt värde med 20 % förhöjning, hvarvid det skulle vara fritt för dem, som önska lösa virket med penningar, för hvilka då annat uppköpes. Åt Karl Johansson i Lönhult och byggmästare Drott i Borgen uppdrogs att i samråd med folkskollärare Åström bestämma närmare om förutnämnda uthus vid Lönhults skolhus.

§ 4.  Beslöts att skolplanen vid skolhuset i Lönhult skulle rödjas och odlas. Stenkörning verkställes genom körslor enligt köretur.Stensprängning och stenbrytning skulle bortlemnas på ackord, hvartill Gustaf Zakrisson i Spelhester välvilligt lofvade tillsläppa 10 Kr. Verkställandet af detta arbete uppdrogs åt Karl Johansson i Lönhult och Gustaf Zakrisson i Spelhester att ombesörja och öfvervaka.

§ 5.  Kyrkans uppvärmning skulle ske med coaks eller björkved, hvilketdera som synes vara ändamålsenligast och billigast och uppdrogs verkställandet häraf åt kyrkovärdarne. Åt sockenbyggmästare Svahn uppdrogs att tillse att luckan i hvalfvet å orgelläktaren samt panelet uti trädkyrkorna tätas. Uppdrogs åt Gustaf i Gransnäs att mot skälig ersättning biträda kyrkoväktaren Svärd vid kyrkans uppvärmning.

 

År 1885, den 12 December. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Beslöts att Claras i Sandrödjan barn skulle å auktion utackorderas.

 

År 1886, den 10 Januari. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Beslöts att kommunalnämnden skulle tillstyrka bifall till Gustaf Zakrissons i Spelhester ansökan att få utlägga å Spelhesters och Skyttllingebäcks egor, förgiftadt lockbete för räf.

 

År 1886, den 18 Januari. Volym nr 2 ,lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Utackorderades aflidna Claras i Sandrödjan ena gosse till Brita i Templet på ett år, derför skall hon hafva 30 skålpund råg och 50 tum (?) ärter i månaden samt (?) Kr. kontant för året. (Otydligt angivet i protokollet!)

§ 2.  Utackorderades nämnda Claras andra gosse till Anders Petersson i Djupedahl mot 50 Kr. för ett år.

 

År 1886, den 7 Februari.Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Föredrogs byggmästaren Drotts i Borgen fråga om tillskott för skolhusbyggnaden i Lönhult och framlemnades af honom uppgjordt nytt kostnadsförslag, enligt hvilket det af honom äskade tillskottet utöfver den genom kontrakt bestämda entreprenadsumman 2.100 Kr. skulle belöpa sig till något mer än 300 Kr. Ehuru stämmans ledamöter rättvisligen uttalade sitt missnöje öfver att frågan om tillskott nu åter skulle förekomma, då ett sådant redan lemnats vid kontraktets underskrifvande, medgafs dock å andra sidan, att byggmästare Drott af ovana vid större byggnadsföretag för lågt upptagit åtskilliga arbeten och material och att han ej torde utan kännbar förlust kunna utföra arbetet, hvadan stämman ur billighetsskäl ville medgifva ett ytterligare tillskott. Efter en stunds öfverläggning föreslogs, att entreprenadsumman för uppförande, enligt ritningar och kontrakter och dels förut och dels nu ytterligare gjorda muntliga öfverenskommelser, af

1-o Lönhults skolhus,

2-o skolsal vid Wästorps skolhus och

3-o af förut beslutade uthus och staket vid Lönhults skolhus skulle bestämmas till 3000 Kr. för alla dessa byggnader tillsammans, då i stället för kakelugnar i skolsalarne skulle uppsättas ugnar af tegel eller s. k. rörspislar, När byggmästare Drott förklarat sig villig att antaga detta förslag, blef det af stämman godkändt och antaget, dock med villkor, att förskott af entreprenadsumman ej finge utbetalas utan att derföre lemnades antaglig borgen, och att arbetet,, utan fråga om ytterligare tillskott, omsorgsfullt och väl utföres, så att byggnaderna vid afsyningen kunna godkännas, och finge sista afbetalningen icke erläggas, utan att Drott lemnade fullt vederhäftig borgen för förskotterade medlens återgäldande tills byggnaderna voro afsynade och godkända.

 

År 1886, den 31 Mars. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Framställdes frågan om betalning till byggmästaren Drott för skolhusbyggnaden i Lönhult och Wästorp utan aflemnad borgensförbindelse, hvilken fråga bifölls, dock ej utom till inköp af materialier och till dagaflöningar åt arbetare vid skolhusbyggnaden i mån af arbetets fortgång. Åt hemmansegaren Karl Johansson i Lönhult uppdrogs att verkställa utbetalningar åt arbetare vid Lönhults skolhus och uppdrogs äfven åt honom att tillsammans med sockenbyggmästare Karlsson i Högelid hafva uppsigt öfver arbetets utförande vid Lönhults skolhus.

 

År 1886, den 24 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Angående bostadsrummen i skolhuset vid kyrkan beslöts, att kakelugnen uti yttre rummet skulle omsättas, väggarne i boningsrummen diktas väl med tjenligt material, golfven drifvas och trossningen förbättras, dörrar och fönster omses, så att de blifva fullkomligt täta. Den gamla pappen skulle varsamt nedtagas och åter användas till väggarnes förhydning efter spacklingen, men nya tapeter anskaffas. En springa å rörspiseln i sockenstugan skulle äfven lagas. Genom sockenbyggmästarens försorg skulle förutnämnda arbete bortackorderas.

§ 4.  Angående slöjdsalen beslöts, att skorstensmuren skulle rappas, väggarne diktas väl och brädfordras invändigt, golfvet drifvas och sågspån inläggas under detsamma, så att salen blir fullkomligt tät och fri från drag. Äfven detta arbete, som bekostas med slöjdkassans medel, bortackorderas på sockenbyggmästarens föranstaltande.

 

År 1886, den 25 Juli. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  För att förekomma svampning i kyrkan, beslöts att under golfvet skulle göras öppning på eller under muren i östra och vestra kyrkan och golf och bolsterstockar, som vore skadadt af svampning, bättras.

För att kunna upplägga sågspån öfver panelen i södra och norra kyrkorna beslöts att trossa ofvan panelen. Verkställigheten uppdrogs åt sockenbyggmästaren och skulle arbetet utföras på kyrkokassans bekostnad. Körslor för transport af virke och sågspån verkställes af församlingen.

§ 3.  För att afsyna skolhusbyggnaden i Lönhult den 16 nästkommande augusti utsågos hemmansegaren Karl Johansson i Lönhult, Frans Svahn i Ägersryd, Gustaf Zakrisson i Spelhester, Karl Karlsson i Högelid, maskinisten Johansson i Nybro och undertecknad, stämmans ordförande.

Askeryds kyrka som ofvan

                                                                                                        A. Graneli

 

År 1886, den 15 Augusti. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Efter en stunds öfverläggning och sedan byggmästare Drott i Borgen förklarat sig villig att afstå från fullbordandet af byggnadsarbetet å Lönhults skolhus, uppdrogs åt de å kyrkostämman den 25 sistlidne Juli utsedde afsyningsmännen att föranstalta att arbetet utföres enligt med Drott upprättadt kontrakt. Skulle de innestående medlen icke räcka till arbetets utförande, kommer församlingen att framdeles besluta om något ytterligare påöke skulle medgifvas.

§ 2.  Att afsyna brygghus och veranda i Assjö prestgård utsågos hemmanseg. Frans Svahn i Ägersryd och Karl Karlsson i Högelid.

§ 3.  Beslöts att låta laga bälgen till orgelverket samt dess renovering och stämning mot ersättning af 50 Kr., då nytt skinn till bälgens lagning tillsläppes af orgelbyggaren, men denne erhåller fri kost under arbetets utförande.

 

År 1886, den 29 Augusti. Volym K II a 1. Opag.

Stämman beslöt att skolhuset i Lönhult skulle enligt framstäldt förslag brandförsäkras för 4000 Kr., uthusbyggnaden till 250 Kr. och lösöre till 50 Kr., brygghuset i Assjö prestgård till 360 Kr., mansbyggnaden derstädes till 3000 Kr., hvardera af bodbyggnaderna 400 Kr., och skulle den gamla logbyggnaden, som för flere år sedan ombyggd och nu tillhörande Bredestads församling, en brandstodsanmälan härifrån utgå. Hemmansegarne Karl Johansson i Lönhult och Karl Karlsson i Högelid justera detta protokoll.

Askeryds sockenstuga som ofvan

                                                                                                        A. Graneli

 

År 1886, den 13 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 5.  Bifölls Drotts begäran att få afstå från utförandet af byggnadsarbetet vid Wästorps skolhus, dock med skyldighet för honom att återlemna det med honom upprättade kontraktet. Hvad angår arbetets öfverlåtande åt någon annan uppsköts denna frågans afgörande till den ordinarie decemberstämman detta år, och uppdrogs åt hemmanseg. Karl Joh. Karlsson i Högelid, Anders Karlsson och Mathias Sevén i Wästorp, Arr. Adolf Johansson i Smugefall och Gustaf Karlsson i Bordsjö att tillsammans med byggmästaren Joh. Gustafsson uppgöra förslag i berörda byggnadsfråga före instundande December månad.

 

År 1886, den 27 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Kyrkovärden Alfred Johansson i Karstorp begärde, i anseende till sin vacklande helsa, entledigande från sin tjenst såsom kyrkovärd och blef denna begäran på anförda skäl beviljad och hembars honom en hjertlig tacksägelse för det utmärkta sätt, hvarpå han skött sin tjenstebefattning.

Till kyrkovärdar valdes förre kyrkovärden Klas Hansson i Karstorp och i stället för förutnämnde Alfred Johansson hemmansegaren Gustaf Zakrisson i Spelhester.

§ 10.  Äfven företrädde Murare Nyqvist från Bredestad och begärde församlingens biträde att utbekomma af Drott i Borgen för verkstäldt murarearbete vid Lönhults skolhus. Efter en stunds öfverläggning framställde stämmans ordförande ett förmedlingsförslag nemligen att då Drott erkände sig vara skyldig betala Nyqvists framställda fordran, men saknade tillgångar, församlingen skulle lemna Drott lån ur kyrkokassan till bestridande af hans resterande skulder för arbete vid Lönhults skolhus och skulle detta lån lemnas utan borgen; detta förslag antog byggmästare Drott och förklarade sig villig utgifva revers å berörda lån hvilket af stämmans samtliga närvarande ledamöter tillstyrktes lemnas honom utan borgen och skulle frågan härom till besluts fattande föredragas på näst härefter hållna kyrkostämma.

 

År 1887, den 30 Mars. Volym K II a 1.Opag.

§ 1.  Det å decemberstämman väckta förslaget att bevilja Drott lån ur kyrkokassan blef nu afslaget.

§ 3.  För upphemtning af vatten i brunnen vid Lönhults skolhus beslöts att en vef skulle anskaffas och uppdrogs verkställigheten häraf åt sockenbyggmästaren K. J. Karlsson i Högelid.

 

År 1887, den 14 Augusti. Volym K II a 1. Opag.

Kandidat A. E. Huldins begäran att få särskild grafplats upplåten åt hans föräldrar bifölls och skulle detta protokoll af kyrkovärdarne justeras nästa söndag.

                                                                                                             A. Graneli.

 

År 1887, den 25 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Beslöts att 200 Kr. skulle utdebiteras till betalande af Drotts skulder till murare Nyqvist m. fl. i och för skolhusbyggnaden i Lönhult, dock med villkor, att Drott förut lemnar ifrån sig kontraktet å berörda byggnad samt uppgift å de materialier af virke, tegel m. m. som levererats eller inköpts för sagda byggnad och som icke till byggnaden användes, och vilka härmed skola tillhöra församlingen; samt att Drott lemnar qvitto enligt kontraktet.

 

År 1887, den 30 November. Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Arrendatorns K. J. Johanssons å Askeryds Säteri begäran att skolsalen måtte upplåtas för baptistpredikanter blef enhälligt afslagen.

Askeryds sakristia som ofvan

                                                                                                             A. Graneli

 

År 1887, den 4 December. Volym K II a 1. Opag.

Hänsköts till församlingens hörande en af folkskollärare Åström framstäld begäran att få för sin aflidna hustru upplåten en särskild grafplats med utrymme för 2-ne lik och blef denna begäran mot en särskild, billig afgift beviljad enhälligt.

Askeryds kyrkas sakristia som ofvan

                                                                                                        A. Graneli

Claes Hansson, G. V. Zakrisson.

 

År 1888, den 22 April. Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Enär Johannes Gustaf Johanssons i Kråkefors gosse Frans Gustaf Emil (sedermera Forsberg) och Skräddare Anders Peter Karlstens i Sevestorps dotter Selma Olivia icke inställt sig i skolan, beslöts att dessa barns föräldrar skulle vid den påföljd som i 51 § af gällande skolstadga föreskrifves ytterligare uppmanas att sist inom denna vecka låta sina förutnämnda barn inställa sig i vederbörande skola.

 

År 1888, den 22 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  Antogs det af byggmästaren Gustafsson gjorda anbudet att enligt nu upläst kontrakt uppföra skolsalen vid Wästorps skolhus.

 

År 1888, den 6 Maj.Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Jemlikt Skolrådets beslut af den 22 Sistlidne April hade Johannes Gustaf Johansson i Kråkefors och Anders Peter Karlsten i Svenstorp kallats att inställa sig inför Kyrkorådet, enär de, oaktat påminnelser, uraktlåtit att låta sina barn inställa sig vid inträdesexamen i folkskolan och hade de hörsammat kallelsen och voro nu tillstädes.

Anders Peter Karlsten hade under sistliden gårdag med sin dotter Selma Olivia, född den 1 Mars 1872, inställt sig hos Skolrådets ordförande som dervid anställt med henne förhör och dervid funnit henne mycket underhaltig uti de till skolan hörande läroämnen. Men enär hon, såsom fadern derom nu upplyste, lider af en svårartad skrofler-sjukdom, pröfvade Kyrkorådet skäligt befria henne från skolgång denna termin och uppmanades fadern att bättre vaka öfver sitt barns undervisning. Undertecknad ordförande, erbjöd sig att under instundande sommar undervisa henne uti kristendom, och lofvade fadern att låta henne deraf begagna sig.

Derefter tillspordes J. G. Johansson i Kråkefors hvarföre han ej låter sin gosse Frans Gustaf Emil, född den 1/1 1874, bevista skolan denna termin och enär Johansson ej kunde anföra något giltigt skäl för den försummelse, hvartill han gjort sig skyldig, förmanades han att ställa sig gällande skolstadga till efterrättelse och lofvade han att låta förutnämnde gosse inställa sig i folkskolan i Wästorp från och med nästa måndag den 7 ds och sedan låta honom ordentligt bevista skolan hela terminen.

§ 3.  Att tillsammans med ordföranden justera detta protokoll utsågos kyrkovärdarne.

Som ofvan

A.Graneli

G. V. Zakrisson, C. J. Karlsson.

 

År 1888, den 18 November. Volym K III a 1.

§ 1.  Enär det kommit till Kyrkorådets kännedom, att somliga af församlingens i synnerhet yngre medlemmar gör sig skyldiga till det oskick och oordning, att under pågående gudstjenst uppehålla sig uti sockenstugan och dermed visa förakt för Guds heliga ord och den allmänna gudstjensten, beslöts, att de personer, som efter vederbörlig enskild varning fortfara att på detta sätt försumma och förakta den allmänna gudstjensten och gifva sådana onda föredömen, som äfven äro andra till förförelse, skola kallas inför Kyrkorådet för det ändamål, som i 28 § af Kongliga förordningen om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd omnämnes. Detta beslut skulle från predikstolen kungöras med tillagd vänlig uppmaning till hvarje rättsinnig församlingsmedlem att hvad på honom beror medverka till sabbatens helgd och befrämjande af vördnad för och kärlek till gudstjensten, så att ändamålet med sabbaten, att vi med församlingen skola söka vår uppbyggelse i Guds ord, må vinnas.

Askeryds kyrkas sakristia som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                               Kyrkorådets ordf.

 

År 1888, den 2 December. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Bestämdes att Johan Jonsson i Eldstorp skulle lemna 5 famnar ved till Sipora i Rosenberg nu i vinter för ett pris af 2 Kr. per famn, som Jonsson gick in på.

 

År 1889, den 6 januari. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Föredrogs en af undertecknad, stämmans ordförande, gjord ansökning att till bekostande af mossodlingar å Assjö prestgård erhålla lån ur församlingens Bibelkassa, nemligen i år 500 Kronor och nästkommande år 500 Kronor mot säkerhet af lifförsäkran på lifstiden å detta belopp och mot borgen för inbetalningen af det för lifförsäkran bestämda årliga premiebeloppet inom föreskrifven tid, hvilken ansökning af stämman beviljades med tillägg att ett bevis om brefvets öfverlåtande skulle från bolaget Skandia anskaffas.

 

År 1889, den 20 Januari. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 4.  På begäran af Sipora från Rosenberg om hjelp till lintyg och kängor beviljades hon till detsamma med 10 Kr. För Stens ögon beviljade sammanträdet honom hjelp till Droppar för ögonens vårdande hvilket Ordföranden ansåg vara skäligt.

§ 5.  För att ombesörja att Jontes och Dummens kläder blifver försålda på auktion uppdrogs åt Ordföranden.

 

År 1889, den 10 Mars. Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Anmäldes att Arrendatorn Karl Johan Johansson i Svenstorp ej låtit sin son Emil bevista folkskolan, ehuru han derom blifvit påmindt af Skolrådsledamoten Klas Johansson i Hulu. I följd häraf beslöts att, enär bemälte gosse är i behof af undervisning, ytterligare tillsäga fadern att låta gossen inställa sig i skolan och i fall bemälde Johansson, hvilken äfven af Skolrådets ordförande blifvit tillsagd att låta sin son, förutnämnde Emil, bevista skolan, tredskar efter förnyad påminnelse, att låta honom undergå varning.

 

År 1889, den 17 Mars. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  För att vårda och kläda Siporas flickor från Rosenberg åtog sig Johannes i Nybygget för ett pris per år 40 Kr.

 

År 1889, den 20 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Det af Lars Peter Johansson i Westra Oroen lemnade skriftliga öfverlåtandet af arrendesumman, 50 Kr., för färgeriet i Westra Oroen till årlig ränta och amortering af hans lån 200 Kr. i kyrkokassan antogs af stämman. Dock att Färgare J. G. Bille äfven skulle godkänna öfverlåtandet och förbinda sig att årligen till kyrkokassan erlägga berörde arrende tills lånet blifvit till fullo guldet.

 

År 1889, den 11 Juni. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Med anledning af att Kongl. Majt:s Befallningshafvande i Jönköpings län infordrat kyrkostämmans utlåtande rörande boställsinnehafvaren A. Granelis ansökning af den 26 sistlidne Mars, hvilken upplästes jemte jägmästare P. Ohlins och F. Witts yttrande deröfver, ville stämman afgifva följande underdåniga utlåtande: Witsordande kyrkoherdens i sin underdåniga ansökning lemnade uppgifter vill stämman tillstyrka densamma och anser sig stämman böra utom de, af sökanden sjelf anförda skäl, ytterligare anföra följande:

1-o. Att sedan kyrkoherde Graneli år 1879 tillträdt bostället, har han nedlagt dels å byggnader, hvaraf alla, som det åligger pastor sjelf att bygga, äro nybyggda och dels å odlingar och förbättringar af den gamla åkerjorden betydliga kostnader.

2-o. Att år 1878 skiljdes 24 hemman från Askeryds församling, hvarigenom pastors i Askeryd löneinkomster minskades med minst 900 Kronor, så att den löneförbättring, som kunde vinnas genom fullbordandet af ifrågakomna sanka marker är af behofvet påkalladt.

3-o. Att berörda mossars odling utom den afkastning de komme att lemna äfven i det hänseendet vore gagnelig, att frostländigheten minskas å fastmarker, som ligga i mossarnes närhet.

Ett intyg af Landtbruksingeniören skulle bifogas detta utlåtande.

§ 3.  Uppdrogs år kyrkovärdarne Gustaf Zakrisson och Karl Johan Karlsson att justera detta protokoll nästa söndag.

Askeryds kyrkas sakristia som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                                 Stämmans ordf.

 

År 1889, den 6 Oktober. Volym nr 1, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Tilldelades på grund af sjukdom och i saknad af nödtorftig föda extra understöd till Pigan Johanna Idh i Norrhemmet med 5 Kr. och uppdrogs åt ledamoten Clas Johansson i Hulu att föranstalta att förutom att nämnda piga finge inflytta i Gatstugan då hon skulle af församlingen erhålla fattigunderstöd som vidare kommer att bestämmas, äfvenledes beslutades att Ordföranden jemte biträde af Clas Johansson i Hulu skulle gå i författning med Herr Ljung att uttaga barnuppfostringshjelp till ett af Johanna Idhs barn, som Herr Ljung skall vara fader till.

Förmodligen rör det sig här om Alexis Idh, sedermera boende i Rosenberg, Årtalen stämmer ganska väl.

 

År 1889, den 28 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Då ordinarie folkskolläraren S. G. Åström i denna egenskap fem år oförvitligen tjenstgjort i denna församlings flyttande folkskola beslöts enhälligt att hans kontanta aflöning för år 1890 skulle höjas till 700 Kr.

§ 5.  Beslöts att rörspiseln i sakristian skulle nedtagas och i stället uppsättas jernkamin.

 

År 1889, den 18 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 6.  Uppdrogs åt folkskolläraren Åström och Karl Johansson i Lönhult att ombesörja nödig trädplantering vid skolhuset i Lönhult.

Åt kyrkovärdarne Gustaf Zakrisson och Karl Johan Karlsson uppdrogs att ombesörja kyrkogårdens försköning och dess fredande för höns.

 

År 1890, den 2 Januari. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Med öfverlemnande af skogsindelningshandlingar för kyrkoherdebostället i Askeryds socken hade kronolänsman A. W. Wickbom hos undertecknad, stämmans ordförande, infordrat Askeryds församlings å behörigen utlyst kyrkostämma afgifna till Kongl. Domänstyrelsen stälda yttrande i fråga om den andel af blifvande behållna skogsafkastningen vid Askeryds sockens kyrkoherdeboställe, som kan anses böra tillerkännas boställets innehafvare och hade i följd däraf denna kyrkostämma blifvit i vederbörlig ordning utlyst.

Ofvanberörda skogsdelningshandlingar framlades och föredrogs frågan om den andel af blifvande behållna skogsafkastningar vid förut nämnda boställe, som kan anses böra tillerkännas boställets innehafvare, och förklarade stämman sig vilja tillstyrka, att boställets innehafvare måtte tillerkännas halfva eller möjligast högsta andelen däri och detta så mycket mera som pastors lön ej uppgår till det belopp 3.190 Kronor, hvartill den blifvit reglerad.

Hvad angår skogen å de till odling föreslagna afdelningarne ville kyrkostämman hos Kongl. Domänstyrelsen anhålla det Kongl. Styrelsen ville hos Kongl Majestät föreslå, att afkastningen finge användas till berörda mossars odling, och beslöts att vederbörande Landtbruksingeniörs yttrande i frågan skulle härmed bifogas till Kongl. Domänstyrelsen.

 

År 1890, den 27 Oktober. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Kyrkovärden Gustaf W. Zakrisson i Spelhester åtog sig för ett år från den 1 November 1890 till samma dag 1891, att vårda, kläda och föda väl och försvarligt, Hulda Johansdotter från Socknen, utan ersättning.

 

År 1890, den 16 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Kyrko- och skolrådsledamöterna Karl Johansson i Lönhult och Johan Jonsson i Eldstorp, Anders Petter Karlsson i Wästorp, Fanjunkare A. M. Carlsson i S. Holma och kyrkovärden Gustaf  Zakrisson i Spelhester, som voro i tur att afgå, återvaldes. Enär Anders Petter Karlsson kommer att nästa Mars  flytta till Ägersryd, invaldes äfven Jonas Ceder i Wästorp till kyrko- och skolrådsledamot

§ 4.  Till revisorer valdes arr. K. J. Johansson i Askeryd och handl. A. J. Blixt i Bodaskog.

§ 6.  En billig kamin skulle anskaffas till skolsalen vid kyrkan.

 

År 1891, den 14 Juni. Volym K III a 1. Opag.

”Hos Askeryds församlinge Kyrko- och skolråd anhålles vördsamligen att undertecknad får löfte att i likhet med åtskilliga andra församlingens medlemmar öppna och använda skolsalen för evangeliska föredrags hållande på tider då icke skola hålles. På grund af att det flera gånger varit otillräckligt utrymme för de personer som bevistat sammankomster, såväl i Askeryd, Redeby med flera ställen i närheten af Kyrkan, hemställes till Kyrko- och Skolrådets pröfning huruvida icke min anhållan anses billig, och rättvist få tillåtelse att vid påkommande behof få gå i skolsalen.

Askeryd den 28 Maj 1891.

K. J. Johansson”

§ 1.  Halfva antalet af Skolrådets och Kyrkorådets medlemmar voro närvarande.

§ 2.  Med anledning af Arrendatorn  K. J. Johansson i Askeryd anhållan, ”att få löfte att i likhet med andra församlingens medlemmar öppna och använda skolsalen för evangeliska föredrags hållande, på tider då icke skola hålles” bifölls sålunda att föredrag eller predikan må därstädes hållas på tider, då skola ej hålles, af predikanter af Evangeliskt-Luthersk trosbekännelse.

Skulle däremot meningen vara, att skolsalen skulle användas för sådana predikanter, som låtit sig omdöpas eller gilla omdöpning, hvilket enligt Kyrko- och Skolrådets öfvertygelse är stridande mot Guds heliga ord och befrämjar söndringen mellan kyrkans troende medlemmar, tvärtemot Guds ords förmaningar, varder förutnämnda anhållan afslagen.

                                                                                                        A. Graneli

Uppläst och justeradt betygar

C. J. Karlsson, S. J. Jonsson, Clas Johansson.

 

År 1891, den 19 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

Beslöts att nytt tak skulle läggas på kyrkan, där det gamla ej fullkomligt skyddar för regn. Åt kyrkovärdarne K. J. Karlsson i Högelid, G. Zakrisson i Spelhester. arrendatorn K. J. Johansson i Askeryd och hemmansegaren K. Andersson i Skyttlingebäck uppdrogs att till kyrkostämman i December detta år inkomma med förslag till denna taktäckning, och utsågs Karlsson i Högelid till kommittéens ordförande.

 

År 1891, den 19 Oktober. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 4.  Om resa skulle blifva af till Amerika för Carl Johan Johansson från fattigstugan, så beslöt fattigvården att K. J. Johansson i Askeryd skulle medfölja honom till Göteborg för att vara Johansson behjelplig vid påstigningen på fartyget mot ersättning af 10 Kr. för resan, hvilket Johansson i Askeryd åtog sig godvilligt.

 

År 1891, den 8 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Kyrkovärden Gustaf Zakrisson begärde att blifva befriad från sin tjenst såsom kyrkovärd, och hvilken begäran på af honom framförda skäl af stämman bifölls, och valdes till kyrkovärd i hans ställe från och med början af år 1892 hemmansegaren Karl Johansson i Stora Lönhults Lillgård. Till kyrkovärden Gustaf Zakrisson frambar stämmans ordförande sin och församlingens tacksamhet för den plikttrohet och det i allo utmärkta sätt, hvarpå han städse skött sin tjenst såsom kyrkovärd. Gustaf Zakrisson lofvade dock qvarstå såsom kyrko- och skolrådsledamot.

§ 5.  Beslöts att kyrkotaket, hvaraf trefjärdedelar anses vara odugligt, skulle omtäckas med spån och skulle ansökan hos vederbörande myndighet göras om utsyning af virke å prästgårdens skog till takstickor.

 

År 1892, den 29 Februari. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 5.  Frans Norberg afsade sig vård om aflidna Johanna Idhs gosse Alexis på grund af att han ärnar resa till Amerika. Ärbjöd sig att taga gossen med men begärde mer än kommunalnämnden ansåg skäligt vara, hvarför beslut fattades att gossen skall utackorderas till någon annan.

Askeryd som ofvan

K. J. Johansson.

 

År 1892, den 1 Maj. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Enkan Gustafva i Redeby som haft Siporas yngsta barn hade afsagt sig vården af det samma den 1 Maj då hon haft det i 1 års tid. Hennes syster Karin i Redeby hade erbjudit sig taga flickan och väl fostra, kläda och föda det ett års tid för 50 Kr. Detta ansågs vara dyrt, men då barnet blir väl vårdat och ingen annan velat taga det billigare antogs anbudet.

§ 5.  Fattigstatlistan granskades; Sipora i fattighuset och Lena i Åstugan, ansågs böra reda sig utan fattigdel under sommarmånaderna.

Askeryd som ofvan

K. J. Johansson.

 

År 1892, den 29 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Beslöts följande reparation å skolsalen vid kyrkan:

Boiseringen å ytterväggarna nedtages, väggarne diktas och påsättes förhydningspapp och därefter boiseras åter.

§ 3.  Af stämmans ordförande anmäldes att Patron Hjalmar von Krusenstjerna den 17 dennes öfverlemnat till Askeryds kyrka ett antikt skåp, som hans broder, framlidne Kaptenen Carl von Krusenstjerna skänkt enligt följande förordnande:

”På min födelsedag i dag har jag beslutat, att detta Karl den XI-s kyrkoskåp skall tillfalla Askeryds kyrka och församling, enär det är i Askeryds socken jag är född och har bott större delen af mitt lif. Skåpet skall ovillkorligen hänga i Askeryds kyrka å väggen till sakristieingången; i annat fall tillfaller skåpet äldsta manliga släkting till mig i Krusenstjernska familjen. Detta papper får ej borttagas vid samma påföljd. En lika lydande afskrift af detta gåfvobref förvaras hos äldsta manliga medlemmen af Krusenstjernska släkten.

Edhult den 17 Mars 1887.

Carl von Krusenstjerna

Löjtnant vid Kongl. Skånska Infanteri Regementet”.

Denna skänk förklarade församlingen sig vilja med tacksamhet på föreskrifna villkor mottaga och förvara till kärt minne af gifvaren, som under sin vistelse på Edhult i denna församling igenom vänlighet och hjälpsamhet spridt glädje och trefnad och därföre kommer att länge lefva i tacksamt minne.

Donators villkor beträffande placeringen av skåpet har  i c k e  respekterats, utan skåpet hänger numera väl gömt och undanstoppat bakom altaret!

Varför inte låta  skåpet återgå till släkten Krusenstjerna enligt donators vilja?

 

År 1892, den 17 juli. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Frågan om fönstrens i skolsalen vid kyrkan upphuggning afslogs, men beslöts att taket i skolsalen skulle kritmålas och väggarne målas i ljusgrå färg, och uppdrogs åt byggmästare Karlsson i Högelid och arr. K. J. Johansson i Askeryd att ombesörja den beslutade reparationen i skolsalen och omse kakelugnarne.

 

År 1892, den 11 September. Volym K II a 1. Opag.

Protokoll hållet vid extra kyrkostämma med Askeryds församling i skolsalen den 11 September 1892.

§ 1.  Då boaseringen i skolsalen nedtagits, har det visat sig att hål midt för ett blindfönster å skolsalens östra vägg kan upptagas för insättande af fönster utan att reviteringen skadas, hvarföre stämman beslöt att så skulle ske.

Som ofvan

                                                                                                             A. Graneli

 

År 1892, den 27 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  I öfverensstämmelse med Kongl. Majestäts Nådiga Kungörelse den 11 September 1877 beslöts att för år 1893 anordna en fortsättningsskola vid fasta folkskolan vid kyrkan för de lärjungar, som med goda vitsord genomgått lärokurserna i folkskolans föregående afdelningar, att undervisningen i denna skola skall fortgå i en följd af sex veckor af året med 30 timmars undervisning i veckan, och att nämnda skola skall förläggas utom folkskolans undervisningstid af 8 månader. Till lärarens aflöning i berörda skola förbinder sig församlingen tillskjuta 75 kronor.

§ 3.  Den i föregående § omnämnda afgiften 75 kronor till lärarens aflöning erlägges dels af skolkassans medel med 50 kronor och dels af de barnens föräldrar, som af skolan vilja sig begagna, med 25 kronor, hvilken sistnämnda afgift till folkskoleläraren erlägges och af honom kvitteras, hvarförutan beslutet i föregående § ej må gå i verkställighet.

 

År 1892, den 14 December. Volym K II a 1 Opag.

§ 5.  Taktäckningen af kyrkan uppsköts tills vidare och uppdrogs åt sockenbyggmästaren att noga tillse och anmäla, när omtäckningen oundvikligen blifver af behofvet påkallad.

 

År 1892, den 14 December. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Beslutades att inköpa ett slaktadt svin vägande cirka 100 kg. och en säck 100 kg toppat rågmjöl och låta baka, hvilket alltsammans jemte räntan på Maja Stina Jönsdottersfonden skall utdelas till de fattige före jul. Gustaf Carlsson i Bordsjö fick i uppdrag att inköpa fläsk.

§ 3.  Undertecknad fick i uppdrag inköpa kilo-vigter, litermått och en vågskål.

§ 4.  Pigan Ebba Bjerström bortackorderades för 30 kr. på ett års tid till C. A. Carlsson i Oroen med villkor att bestå henne nödiga kläder och i öfvrigt god vård.

§ 5.  På samma villkor bortackorderades pigan Hulda Johansdotter till undertecknad för 20 kr. på ett års tid.

Beslutades dela aflidna Majastina Huls (?) i Gatstugan kläder och tillhörigheter till de mest behöfvande i Fattighuset.

Askeryd som ofvan

K. J. Johansson.

 

År 1893, den 15 januari. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Upplästes Friherrinnan Sophie Palmstjernas i Jönköping skrifvelse jämte N-o 75 af lista för teckning till bidrag för anskaffande af flaggor till länets folkskolor och efter öfverläggning beslöts att genom skolrådet göra framställning hos folkskoleinspektör J. A. Franzén om 3 flaggors af den mindre dimensionen utlemnande till församlingens skolhus och uppdrogs åt skolrådet att anskaffa och bekosta flaggstång och lina till flaggorna, hvilka af skolrådet skola för framtiden  vårdas och underhållas såsom annan skolmateriel och ville församlingen dessutom bidraga med 10 kr. till hvardera af dessa flaggor och skulle förutnämnda lista framläggas uti handelsboden Bodaskog för anteckning af frivilliga bidrag till det afsedda ändamålet.

 

År 1893, den 15 Januari. Volym K III a 1. Opag.

Till lärare i slöjdskolan för gossar antogs Herr Pastor J. Johansson i Bredestad och skulle denna slöjdskola hållas i Lönhult under minst 36 dagar och börja den 5 nästkommande februari.

 

År 1893, den 28 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  Den af folkskoleläraren Lindstrand äskade afstängningen af trappuppgången i skolhuset beviljades och uppdrogs åt kyrkovärden Karlsson i Högelid att låta verkställa densamma.

Enär staketet mellan skolhuset och kyrkostallet är odugligt, väcktes fråga om

uppsättande af nytt staket, hvilket stämman ansåg skolrådet böra föranstalta.

 

År 1893, den 30 Juli. Volym K III a 1. Opag.

§ 3.  Arrendatorn K. J. Johansson å Askeryds säteri hade begärt att nästa söndag få begagna skolsalen vid kyrkan för firande af söndagsskolefest på eftermiddagen och ville skolrådet för denna gång dertill lemna sitt bifall.

 

År 1893, den 27 Augusti. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Karolina Bild som vårdade sinnesjuka Emili Carlsdotter den tid hon var i fattighuset och dervid fick ena armen afbruten tillerkändes 10 kr. som ersättning.

§ 5.  Enär ingen för närvarande är anställd som Sköterska i fattighuset och det visat sig att hjonen i vanliga fall kan reda sig sjelfva genom att hjelpa hvarandra, gifves dock undantag då sjukdom inträffar och att de dels icke har eller kunna laga någon mat. Då har Fru Blixt alltid varit god emot dem och gifvit dem mat och skött om allt till det bästa, derför beslöt kommunalnämnden uttala sin tacksamhet till Herr och Fru Blixt, samt bedja dem fortfarande göra på samma vis mot ersättning ur fattigkassan.

Askeryd som ofvan

                                                                                               K. J. Johansson

 

År 1893, den 17 September. Volym K II a 1. Opag.

Beviljades väckt förslag om afstängning af förstugan i stället för afstängning endast af trappuppgången i skolhuset vid kyrkan.

 

År 1893, den 17 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Sedan skolrådet sistliden söndag uppfört på förslag till folkskoleläraretjänsten i Lönhult och Wästorp folkskolelärarena Johan Alfred Bodin i Hjälmseryd, Noak Lambert Hultgren i Barum och G. Löfgren i Nässjö, företogs nu val af folkskolelärare förutnämnda tjänst, hvarvid 1622 röster tillföllo J. A. Bodin och 499 röster af 2 röstande (?) tillföllo N. L. Hultgren, i följd hvaraf folkskoleläraren J. A. Bodin i Hjälmseryd förklarades vara vald till förutnämnde folkskoleläraretjänst, hvilken förut varit vederbörligen ledig förklarad i Post- och Inrikestidningar.

 

År 1894, den 7 Januari. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  I anseende därtill att kyrkan undergått en större reparation, hvarigenom både själfva kyrkobyggnaden och dess lösegendom skulle anmälas till högre brandförsäkringsvärde, men enär klockstapeln i följd af ålder kan anses hafva lägre värde beslöts att dess försäkringsvärde borde nedsättas, så att kyrkan skulle brandförsäkras till 24.000 kronor och klockstapeln till 1.000 kronor samt lösegendomen till 5.000 kronor.

§ 2.  Åt kyrkovärdarna uppdrogs att med snaraste låta vederbörligen anmäla kyrkan, klockstapeln och dess lösegendom till förändring i förut gifven försäkring enligt nu bestämda grunder.

§ 4.  Anmodades kyrkorådet att anskaffa en större och en mindre slangspruta till kyrkan.

 

År 1894, den 7 Januari. Volym K III a 1. Opag.

§ 3  Slöjdskolan vid kyrkan skulle fortgå såsom hitintills på de tider och dagar på hvilka ingen folkskola därstädes hålles. Slöjdskolan i flyttande folkskolan skulle i år förläggas till Wästorps skolrote och börja nästkommande vecka och utsågs till slöjdlärare i densamma Pastor J. Johansson i Bredestad till dess folkskollärare J. A. Bodin tillträdt tjänsten.

§ 4.  Angående läroämnen i folkskolan beslöts att den minsta möjliga tid skulle anslås åt teckning.

 

År 1894, den 28 Januari. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  För afledning af vatten från skolplanen beslöts att ett mindre dike skulle upptagas vid östra ringmuren och dessutom beslöts att grus skulle påköras i försänkningen å skolplanen och uppdrogs åt sockenbyggmästaren att föranstalta om verkställigheten häraf.

§ 2.  Enhälligt beslöts att med sockneskjuts vid närmaste järnvägsstation hemta skollärare J. A. Bodin med familj och flyttsaker.

 

År 1894, den 11 Februari. Volym K II a 1 Opag.

Protokoll vid Kyrkorådets i Askeryd sammanträde i Sakristian den 11 februari 1894.

Enär oenighet uppstått mellan makarne Anders Gustaf Jonsson och hans hustru Lena Karin Karlsdotter i Lilla Bålviken under Assjö prästgård, och densamma en längre tid fortgått, oaktadt af pastor dem meddelade förmaningar och varningar, beslöt Kyrkorådet, för hvilket förhållandet nu anmäldes, att förutnämnda personer skulle kallas att höras inför Kyrkoråd söndagen den 25 ds strax efter gudstjenstens slut.

                                                                                                   A. Graneli

 

År 1894. Den 25 Februari. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  I följd af uppkommen oenighet mellan makarne Gustaf Jonsson och hans hustru Karin Karlsdotter i Lilla Bålviken under Assjö prästgård hade nämnda personer efter erhållen varning af pastor, nu blifvit kallade att inför Kyrkorådet höras.

Båda makarne hade inställt sig. På tillfråga om anledningen till deras oenighet svarade Gustaf Jonsson att han ej hade något annat att anmärka mot sin hustru än att hon, enligt hans förmenande, vore honom otrogen och höll sig till andra män. Då han särskildt beskyllde henne för att hålla sig till Torparen Gustaf Johansson i Gransnäs, blef han, som var tillstädes, inkallad och tillfrågad derom. Men hvarken han eller hustru Karin erkände de mot dem gjorda beskyllningarne. Ej heller kunde Gustaf Jonsson därför gifva något skäl. Då Kyrkorådet ej heller annart hört eller förnummit något som kunde gifva stöd åt Gustaf Jonssons misstankar mot sin hustru uttalade Kyrkorådet som sin öfvertygelse att nämnda Jonsson ej hade skäl för sin uttalade misstanke, som, enligt Kyrkorådets förmenande, föranleddes af svartsjuka. Makarne förmanades därföre allvarligen till enighet och sämja, att förlåta och fördraga hvarandra o. s. v.

Slutligen förklarade ifrågavarande makar sig benägne att förlåta hvarandra och försonas och räckte hvarandra handen till vänskap.

 

År 1894, den 26 Mars. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Beslöts att kyrkovaktarelönen skulle förblifva såsom hittills 75 kr. och i ställe för ostmjölk beviljades 5 kr. Äfven beslöts att eldningen i kyrkan skulle verkställas af kyrkoväktaren och skulle han härför åtnjuta årligen i ersättning 15 kr. och alltså tillsammans 95 kr. då kyrkoväktaren äfven såsom hittills ansvarar för orgeltrampningen.

 

År 1894, den 29 April. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Till återbesättande af kyrkovaktaretjänsten hade jämlikt Kungligt Cirkulär Bref den 13 Aug. 1823 undertecknad kyrkoherde af 4 sökande nämligen Arb. Karl Svärd i Sällstorp, Torparen Gustaf Johansson i Gransnäs, Arb. Gustaf Stoltz i Strömsberg och Soldat J. F. Larm i Perstorp uppfört på förslag nämligen å första förslagsrummet Torparen Gustaf Johansson i Gransnäs, å andra Soldat J. F. Larm i Perstorp och å tredje Arb. Karl Svärd i Sällstorp och företogs nu val, hvilket utföll så, att 948 röster tillföllo Soldat J. F. Larm i Perstorp, 755 röster Gustaf Johansson i Gransnäs och 589 röster Karl Svärd i Sällstorp, i följd hvaraf Soldat J. F. Larm förklarades vald till kyrkovaktare från och med nästkommande 1 Maj.

 

År 1894, den 22 Juli. Volym  K III a 1. Opag.

§ 2.  Anmäldes att hos skollärare Bodin i Stora Lönhult insjuknat han näst äldsta barn i nervfeber, och hade Herr Doktor Nyström i Eksjö förklarat att stor fara vore för handen att sjukdomen skulle spridas, om folkskolan skulle fortgå. I följd häraf beslöts att folkskolan i Lönhult skulle inställas för 14 dagar eller till den 6 nästkommande Augusti. Söndagen den 5 nämnda månad skulle skolrådet åter sammanträda före gudstjensten för att då vidare besluta, om skolan skulle för längre tid hvila.

Som ofvan

                                                                                                          A. Graneli

                                                                                                   Skolrådets ordförande

 

År 1894, den 5 Augusti. Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Enligt läkarens tillstyrkan beslöts att folkskolan i Lönhult skulle uppskjutas till måndagen den 13 ds.

 

År 1894, den 25 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 7.  Jämlikt lagen om kungörelsers uppläsande i kyrka af den 1 sistlidne Juni medgaf församlingen att enskildas tillkännagifvanden må, där sådant äskas, i kyrkan kungöras.

§ 8.  Belöts att ny dörr skulle anskaffas vid ingången från vapenhuset och uppsättas inanför den stora gamla dörren och uppdrogs åt kyrkovärden Karlsson i Högelid och handlanden Blixt i Bodaskog att på bästa sätt uppsätta berörda dörr.

§ 10.  Väcktes fråga om huruvida småskolans barn skulle kunna samlas under den kalla årstiden i själfva skolsalen och där äfven ha sina matkorgar och spisning, och beslöts att därom göra hemställan hos lärarinnan Linderoth.

 

År 1894, den 22 December. Volym nr 2, lånad f rån Aneby kommun. Opag.

§ 1.  På grund af anhållan från A. Carlson i Äsperödjan att Fattigvårdsstyrelsen skulle taga vård om hans sinnessjuka syster Clara Carlsdotter från Hälla och som hennes andel i boet efter hennes i November aflidne fader blir cirka 50 kronor är klart att Kommunen i närmaste framtid måste draga försorg om ombemälte Clara, beslutades söka plats för henne på Wadstena hospital, och lofvade A. Carlsson skjutsa Clara till läkare för erhållande af läkareintyg m. fl. intyg som skola åtfölja ansökan.

 

År 1895, den 31 Mars. Volym K II a 1. Opag.

Med anledning af skolläraren K. F. Lindstrands framställning att å kyrkans jord erhålla byggnadsplan uppdrogs år Nämndeman Frans Svahn i Ägersryd, Handl. A. J. Blixt i Bodaskog, Hemmansägaren Karl Andersson i Skyttlingebäck och K. J. Karlsson i Högelid att före ordinarie kyrkostämma i Maj i ärendet afgifva yttrande och förslag, då därefter frågan skulle å nämnda stämma föredragas.

 

År 1895, den 31 Mars. Volym K III a 1. Opag.

§ 2.  Enär Korporal S. L. Idén i Bäck utan att därom göra amälan vid skolans öppnande uraktlåtit att låta sin skolpliktiga dotter inställa sig i skolan, beslöt skolrådet att, ehuru ej i laglig ordning anmälan därom gjorts befria henne från skolgång för denna termin, dock med åläggande för hennes föräldrar att under tiden bibringa henne den kunskap i folkskolans läroämnen, som eljest skulle inhemtas i folkskolan, hvarförutan hvarken flyttning till högre klass eller vidare befrielse från skolgång beviljas.

 

År 1895, den 21 April. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Enär skolläraren K. F. Lindstrand låg i underhandling om inköpande af en byggnad för hvilken han å kyrkostämma den 31 nästlidne Mars anhållit om byggnadstomt och säljaren af berörda byggnad med snaraste ville hafva besked, hade på begäran detta ärende blifvit utlyst att föredragas denna dag.

Sedan kommitterades utlåtande i ärendet meddelats företogs frågan till stämmans öfverläggning, hvarvid dels yrkades afslag på frågan om byggnadstomts upplåtande å kyrkans jord och dels bifall, hvarvid dock yttrades olika meningar om tiden och öfriga villkor för tomtens upplåtande, hvarom icke heller kommitterade voro eniga. Efter slutad öfverläggning afslogs yrkandet af rent afslag, hvadan stämman beviljade på vissa villkor ifrågavarande byggnadstomts upplåtande på vissa år åt skolläraren K. F. Lindstrand. Då fråga om tiden och öfvriga villkor för nämnda tomts upplåtande enighet ej kunde nu vinnas, beslöts att åt kommitterade jämte kyrkovärden Alfred Johansson i Brokafall uppdraga att uppsätta förslag till kontrakt, hvilket därefter skulle underställas kyrkostämmans bepröfvande och godkännande.

 

År 1895, den 26 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3. Då kommitterade ej uppgjort fullständigt förslag till kontrakt med folkskoleläraren K. F. Lindstrand angående byggnadstomt å kyrkans jord blef detta ärende uppskjutit och beslöts att det skulle å kyrkostämma föredragas så snart fullständigt förslag till ifrågavarande kontrakt till kyrkostämmans ordförande inlemnats. Till ordförande i berörda kommitté utsågs nämndeman  F. Svahn i Ägersryd.

 

År 1895, den 1 September. Volym K II a 1. Opag.

Uppdrogs år kyrkovärden K. J. Karlsson i Högelid att vidtala någon murare att, om det finnes vara ändamålsenligt, uppsätta murad rörledning till varmugnarne i kyrkan från den punkt, där rören uppgår genom kyrkans tak.

 

§ 6.  År 1895, den 8 September. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

Pigan Sofia Johansdotter från Snällebo under Edhult som födt ett oäkta barn begärde fattigunderstöd för deras försörjning. Som hon också har sin gamla moder att försörja beviljades henne 25 kg. råg, 3 kannor ärter och 2 kr. i hvarje utdelning.

Sofia Johansdotter uppgaf sonen Johan Käll såsom varande fader till hennes barn. Som Käll nekar derför fick undertecknad i uppdrag att söka personligen samtala med honom derom och söka förmå honom erkänna och bidraga till barnets försörjning; vill han det ej godvilligt skulle han, om någon bevisning finnes, stämmas till tingsstället Hullaryd.

§ 7.  Johannes Isaksson i Nybygget begärde förhöjning från kr. 39:50 till 45 kr. för fosterflickan Anna, Siporas dotter, och beviljades honom 45 kr. per år.

Askeryd som ofvan

                                                                                               K. J. Johansson

 

År 1895, den 16 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 6.  Den till stämman framställda frågan, om församlingen vore villig att å kyrkogården resa en lämplig grafvård å församlingens förre kyrkoherde, framlidne prosten Per Johan Egnells graf, svarades enhälligt, att stämman ville i tacksam hågkomst resa en sådan grafvård och uppdrogs åt kyrkovärden Alfred Johansson i Brokafall och Gustaf Zakrisson i Spelhester att till en förestående kyrkostämma nästa år föreslå en sådan grafvård med uppgift på priset.

 

År 1896, den 5 Januari. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Stämman var denna och sistliden söndag kungjord och utlyst på begäran af Organisten Herr P. G. Frieman, som i afseende till sin höga ålder och klena syn ansåg sig vara i behof af biträde vid utöfvande af sin tjänstebefattning såsom klockare och organist och därföre vidtalat skollärare Herr K. F. Lindstrand att biträda honom från och med detta års början mot ett årligt arfvode af 200 kr. Men då den nu ifrån Askeryds församling utgående lönen åt klockare och organist ej fullt uppgår till detta belopp, ville Herr Frieman till församlingen göra en hemställan, om den  ville besluta, att den å kyrkostämma den 20 Oktober 1885 reglerade och beslutade klockare- och organistlönen hädanefter finge utgå med 250 kr. enligt de grunder, som i Kongl. Majestäts Nådiga Förordning den 2 November bestämmas.

Efter en stunds öfverläggning, hvarvid olika meningar uttalades, enades slutligen stämmans ledamöter att bifalla ofvan framställda Herr Friemans hemställan då skollärare Lindstrand såsom vikarie under tiden sköter klockare- och organisttjänsten mot ofvannämnda arfvode, som af stämman erkändes vara rättvist och billigt.

 

År 1896, den 14 Januari. Volym K III a 1. Opag.

§ 4.  Då korpral S. L. Idéns flicka Hilma Josefina i Bäck ej inställt sig vid det förhör, som jämlikt 38 § i skolstadgan hölls den 19 December sistlidet år med de barn, som undervisats i hemmen, beslöts på grund af nämnda § att skolgång skulle ålägggas henne under innevarande år och att, om föräldrarna tredskas att efterkomma denna föreskrift, skulle med dem förfaras enligt § 51 uti skolstadgan.

Denna paragraf i protokollet föregicks af följande skrivelse från kyrkoherde Graneli till korpral Idén i Bäck:

Till Samuel Ludvig Idén och hans hustru Anna Charlotta Samuelsdotter i Bäck.

Då eder dotter Hilma Josefina ej inställt sig till skolgång vid innevarande termins öppnande enligt skolrådet eder meddelade beslut och I fortfarande, oaktadt meddelade varningar, tredskens att efterkomma skolrådets föreskrifter, varden I härmed på grund af skolrådets beslut den 14 nästlidne januari jämlikt 51 § uti gällande nådiga stadga angående folkundervisningen i riket kallade att inställa eder inför Kyrkorådet i Skolsalen vid kyrkan nästa söndag den 1 Mars strax efter gudstjenstens slut eller Kl. ½ 1 e. m.. Kallelsen åtlydes vid den påföljd, som i 29 § af förordningen om Kyrkostämma samt Kyrko- och Skolråd stadgas.

Askeryd den 25 februari 1896

Å Kyrko- och Skolrådets vägnar

                                                                                                        A. Graneli

                                                                                                        Ordförande

 

År 1896, den 2 Februari. Volym K III a 1. Opag.

§ 5.  Beslöts att flaggstång skulle uppsättas å skolplanen midt emellan trappan till skolhuset och porten till kyrkogården samt uppsättas så att den kan nedfällas. Åt kyrkovärden i Högelid uppdrogs verkställigheten häraf.

 

År 1896, den 9 Februari. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Enär oenighet uppkommit mellan Torparen Johan Alfred Johansson och hans hustru Anna Charlotta Lindberg i Bålviken under Assjö prästgård och denna oenighet, oaktad enskild varning och förmaning af pastor, fortgår, beslöts att nämnde makar skulle kallas till inställelse inför Kyrkorådet Söndagen den 16 strax efter gudstjenstens slut eller Kl. ½ 1 i kyrkans sakristia.

§ 3.  Beslöts att till inställelse inför Kyrkorådet den 16 dennes Kl. ½ 1 e. m. i Askeryds kyrkas sakristia kalla pigan Kristina Wilhelmina Johansdotter i Fattigstugan för att höras angående den uppkomna oenigheten mellan makarne J. A. Johansson och hans hustru Anna Charlotta i Bålviken.

Askeryds kyrkas sakristia som ofvan

                                                                                               A. Graneli

 

År 1896, den 16 Februari. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Befullmäktigades Arrendatorn K. J. Johansson å Askeryds säteri att å församlingens vägnar underskrifva brandstodskommittéens protokoll med anledning af brandskada å församlingens skolhus vid kyrkan.

§ 2.  I följd af uppkommen oenighet mellan makarne Johan Alfred Johansson och hans hustru Anna Charlotta Lindberg i Stora Bålviken under Assjö prästgård hade nämnda personer, efter erhållen varning af pastor, nu blifvit kallade att inför Kyrkorådet höras. Äfven pigan Kristina Wilhelmina Johansdotter i Fattigstugan hade på kallelse infunnit sig.

Hustrun Anna Charlotta framställde hufvudsakligast följande klagomål mot sin man nämligen att han vore henne otrogen, inlät sig i allt för mycken och förtrolig vänskap och gemenskap med pigan Kristina Wilhelmina Johansdotter i Fattigstugan, hvilken af hustrun ansågs egga honom till oenighet, samt att han var försumlig i sin plikt att bidraga till familjens underhåll.

Mannen, som ej vill erkänna hvad hustrun lägger honom till last, anförer såsom sitt hufvudsakliga klagomål mot hustrun, att hon ej håller sig hemma utan såsom orden föllo ”springer i stugorna”. Då både mannen och pigan Kristina Wilhelmina Johansdotter neka till beskyllningen att hafva mer förtroligt umgänge med hvarandra, än som kunde anstå dem, som ej vilja gifva anstöt, upplästes ett bref, som ofvannämnda piga skrifvit till ofvannämnde man om en julklapp och slutar brefvet med: ”din Mina Johansdotter”.

Efter många af Kyrkorådets ledamöter till makarne framställda allvarliga förmaningar att lära sig att fördraga och förlåta hvarandra, lofvade de slutligen att därom vinnlägga sig och räcka hvarandra handen till försoning och vänskap.

§ 3.  Sedan makarne J. A. Johansson och hans hustru Anna Charlotta afträdt, anställdes särskildt förhör med pigan Kristina Wilhelmina Johansdotter, om hon fortfarande ville fasthålla sitt påstående att ej hafva skrifvit det förut omnämnda brefvet. Slutligen erkände hon brefvet såsom sitt. Enär hon på mångahanda sätt ådagalagt ett lättsinnigt lefnadssätt, förmanades hon att i allmänhet taga sig till vara för all förargelse och särskildt att ej gifva anledning till oenighet mellan äkta makar. Slutligen beslöts att, om hon ej bättrade sig, hon skulle anmälas till Kommunalnämnden, under hvars husbondevälde hon står.

Som ofvan

                                                                                          A. Graneli

 

År 1896, den 1 Mars. Volym K III a 1. Opag.

§ 3.  Då korpral Idéns flicka Hilma Josefina i Bäck ej inställt sig i skolan vid folkskolans öppnande, och föräldrarne, efter erhållen varning, förklarat sig ej f. n. vilja skicka flickan i fråga till folkskolan, hade nämnda flickas föräldrar, korpral S. L. Idén och hans hustru Anna Charlotta, jämlikt § 51 uti gällande folkskolestadga, blifvit vederbörligen kallade att i dag inställa sig inför kyrkorådet, men hade ingen af nämnda föräldrar hörsammat kallelsen.

Då det nu af skolläraren upplystes att föräldrarne Idén, efter erhållen kallelse till inställelse inför kyrkorådet, låtit deras förut nämnda flicka sistlidne onsdag och fredag bevista skolan, ville kyrko- och skolrådet låta det dervid bero, under förutsättning att berörda flicka ordentligt fortsätter sin skolgång, hvarförutan föräldrarne förklaras skyldiga böta 1 krona hvardera till församlingens skolkassa, då de utan anmält laga förfall uteblifvit i dag, och skola vid vite af 5 kronor hvardera ånyo kallas till inställelse inför kyrkoråd.

Som ofvan.

                                                                                          A. Graneli

                                                                                          Ordförande

 

År 1896, den 25 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Angående kyrkoväktare Larms anhållan om ersättning för begrafning å söckendag, ansågs det vara rättvist, att de som besvära honom med begrafning söckendagar erlägga till honom minst en krona.

§ 4.  Af kommitterade förevisades ritning å 2-ne grafvårdar, af hvilka den ena kostade 60 och den andra 100 kr. utom inskription, och hvilka föreslogos såsom lämpliga grafvårdar att resa å prosten P. J. Egnells graf. Detta ärende äfvensom väckt fråga om reparation å rören till varmugnarne i kyrkan och å kyrkotaket beslöts skola föredragas å extra kyrkostämma söndagen den 7 nästkommande Juni.

 

År 1896, den 7 Juni. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Af de tvenne föreslagna grafvårdarne till framlidne prosten Egnells graf beslöts att den mindre, som kostar 60 kr. skulle inköpas och beslöts att den skulle ha följande inskription:

Prosten P. J Egnell. 1806 - 1875. Askeryds församling reste vården.

Grafvårdens aftäckande skulle ske midsommardagen den 24 ds.

 

År 1896, den 24 Juni. Volym K II a 1.Opag.

§ 1.  Enär Kyrkorådet en längre tid med smärta förnummit, att somlige af församlingens yngre medlemmar förgätet Jesu ord: Sanne tillbedjare skola tillbedja Fadren i anda och sanning, hvilket ådagalägges därigenom att de utan tillbörlig uppmärksamhet och andakt bevista den sköna Herrans Gudstjenst och dels därigenom att de stanna kvar i vapenhuset och utanför kyrkan, hvarigenom ådagalägges förakt för Guds ords predikan och den store Gudens tillbedjan, tog Kyrkorådet detta sorgliga förhållande i öfvervägande och beslöts att Kyrkorådet skulle under pågående gudstjenst uppmärksamma dem, som ej iakttager god ordning och skulle kyrkoväktaren anmodas att då ingångspsalm sjungits stänga yttre dörren till vapenhuset, hvilken sedan ej öppnas förrän utgångspsalmen sjunges och skulle han, då han före predikan går ut att stänga Sockenstugan tillika uppmärksamma och anteckna dem, som möjligen uppehålla sig utanför kyrkan och anmäla dem till Kyrkorådet.

Detta protokoll skulle tvänne gånger uppläsas från predikstolen.

§ 2.  Handlanden A. J. Blixt och Kyrkovärden C. G. F. Johansson utsågos att justera dagens protokoll.

Som ofvan

                                                                                               A. Graneli

 

År 1896, den 19 Juli. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Beviljades åt handlanden A. J. Blixt särskild grafplan å kyrkogården med erläggande af vanliga planpenningar.

 

År 1896. Den 6 September. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  På anmodan af Högvördiga Domkapitlet i Linköping att yttra sig öfver i Domkapitlets ämbetsbref N-o 7 detta år meddelade inom Kongl. Ecklesiastikdepartementet utarbetade förslag till stadga angående offentliga arkiv ville kyrkostämman afgifva följande underdåniga yttrande.

Förslaget ifråga synes kyrkostämman vara ofullständigt i flera punkter:

1). Angående arkivets omfattning; t. ex. kyrkan, skolan eller kommunalnämnden tillhörande böcker och handlingar, eller till äfventyrs blott de i kyrkolagens 26 kap. § 6 omnämnda. Ej heller kommer man till klarhet uti denna stadgas förhållande till nyssnämnda kapitels §§ 6. 7 o. 8 jämförda med Kongl. Förordningen den 29 November 1867 §§ 10 o. 11.

2). Angående arkivens vårdare saknas bestämning om en sådans anskaffande och aflöning.

3). Angående arkivlokal saknas bestämning om dess anskaffande och underhåll och kostnaden därtill.

4). Tiden, då arkivet skall hållas tillgängligt är ej bestämd.

5). Hvilken skulle blifva påföljden, om lån enligt § 6 ej återställes?

6). Tiden för stadgans trädande i kraft synes vara för kort, äfven om statsbidrag redan vore därtill anslagna.

§ 2.  Uti ofvanstående underdåniga yttrande instämma Askeryds församlings vid kyrkostämman närvarande kyrko- och skolrådsledamöter.

§ 3.  Protokollet genast uppläst, justeradt och godkändt.

Som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                                 Stämmans ordf.

 

År 1896, den 27 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 6.  Beslöts att ny brandspruta skulle anskaffas åt kyrkan, för ungefär 200 kr. och uppdrogs åt kyrkovärdarne och arrendatorn K. J. Johansson i Askeryd att föranstalta om dess anskaffande. I sammanhang härmed beslöts att den gamla sprutan vid kyrkan skulle flyttas till Assjö prästgård och boställsinnehafvaren hålla assuransspruta.

§ 8.  Anskaffande af tafla för serie pastorum uppdrogs åt undertecknad, stämmans ordförande, och kyrkovärdarne.

 

År 1896, den 27 Oktober. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 5.  Alfrids hustru i Larödjan på Prästgårdens ägor som delvis förskjutits af sin man i det att han icke lemnar henne någonting af sin arbetsförtjenst till sina barns uppehälle, och som stugan är så förfallen att den ej kan uppvärmas så att den skyddar mot vinterkylan, samt att hustrun är i det tillståndet att snart föda barn, ansåg sig fattigvårdsstsyrelsen nödsakad taga vård om henne och barnen, hvarför undertecknad fick i uppdrag att, såvida hennes man ej återkommer och drager försorg om de sina, söka på kommunens bekostnad inackordera dem i något hem för erhållande af den vård de för tillfället behöfver, samt tillse om stugan kan ombonas så att de kan bebo den, eller anskaffa annan tjenlig bostad.

§ 6.  Som det är af stort behof att få en fattigsköterska till de gamle i Fattigstugan, och det upplystes att ogifta Stafva i Ruggemålen möjligen är villig åtaga sig nämnda syssla, beslutades söka träffa öfverenskommelse med henne derom.

Askeryd den 27 Oktober 1896.

                                                                                               K. J. Johansson.

 

År 1896, den 17 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 6.  Beslöts att nytt tak skulle nästa år läggas på kyrkan och utsågs en kommitté af 5 personer, hvilka skulle inkomma till kyrkostämman med förslag till berörda takläggning och valdes till ledamöter i denna kommitté arrendatorn K. J. Johansson  i Askeryd, kyrkovärden K. J. Karlsson i Högelid, hemmansägare Gustaf Zakrisson i Spelhester, nämndeman Frans Svahn i Ägersryd och handlanden A. J. Blixt i Bodaskog och utsågs till ordförande i denna kommitté  K. J. Johansson i Askeryd.

 

År 1896, den 22 December. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 6.  Som Sara i Gatstugan på grund af sjukdom ej kan skura och städa Sockenstugan, träffades öfverenskommelse med Lotta i Gatstugan att hon skall utföra ofvannämnda städning och derför erhålla 4 kr. per år.

§ 9.  Som det ej varit möjligt att få någon sköterska i fattigstugan, hade undertecknad vidtalat Handlanden Blixt att låta sin piga stå de gamle till tjenst vid påkommande behof till dess Fattigsköterska kan fås, hvilket Blixt godhetsfullt lofvat.

Askeryd som ofvan

                                                                                               K. J. Johansson

 

År 1897, den 4 Januari. Volym K III a 1. Opag.

§ 7.  För att ha tillsyn öfver och ordna undervisningen i flickslöjden vid kyrkan utsågos fru Karin Johansson i Askeryd och Lovisa Hellström i Assjö och vid Wästorp Lotten Dahlgren i Larstorp, hvilka hafva att tillse att undervisning meddelas i föreskrifna ämnen: Stickning, stoppning, lappning, linne- och klädsömnad.

§ 8.  Förefintliga flickslöjdsaker skulle utdelas åt fattige barn till premier. Barnen skulle själfva hålla sig med material, utom fattiga, åt hvilka material inköpes af föreståndarinnorna för flickslöjden

Som ofvan

                                                                                                   A. Graneli

                                                                                            Skolrådets ordförande

 

År 1897, den 17 Januari. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Sedan ordföranden i kommittéen för kyrkans omtäckning redogjort för kommittéens beslut vid dess sammanträde den 4 ds, enligt hvilket den ville förorda kyrkans omtäckning med järnplåt, framställdes denna fråga till stämmans öfverläggning. Därunder framkom hufvudakligast 3-ne förslag:

a)      kyrkans omtäckning med plåt,

b)      reparation af gamla taket med spån och

c)      omtäckning af taket med stickor.

Vid därefter framställd proposition afslogs förslaget om kyrkans omtäckning med plåt och blef af de 2-ne sistnämnda förslagen, det sista, att kyrkan skulle omtäckas med stickor enhälligt antaget.

§ 2.  Stämman beslöt att arbetet med kyrkans nu beslutade omtäckning skulle öfverlåtas på entreprenadauktion åt den minstbjudande och uppdrogs åt kyrkovärdarne att därom föranstalta och öfvervaka arbetets ordentliga utförande.

 

År 1897, den 14 Mars. Volym K II a 1. Opag.

Vid sistlidne torsdag hållen entrerenadauktion å kyrkotakets omtäckning med stickor var lägsta gjorda anbudet 500 kronor, till hvilket anbuds pröfning samt antagande eller förkastande denna stämma utlysts. Efter en kort stunds öfverläggning beslöts enhälligt att ej antaga förutnämnda anbud, och beslöts i sammanhang härmed att tills vidare uppskjuta ifrågavarande takomtäckning och uppdrogs åt kyrkovärden K. J. Karlsson i Högelid att verkställa nödig reparation till förekommande af vattens rinnande genom taket.

 

År 1897, den 24 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Då kyrkotaket nu befinner sig i ett sådant skick att snar omläggning vore alldeles nödvändig men då församlingen sedan flera år tillbaka i anseende till klockstapelns bristfälliga och vanprydande beskaffenhet varit betänkt på att företaga tornbyggnad, ansågs ändamålsenligt och nödigt att dessa företag sattes i samband med hvarandra, synnerligast som någon förändring af taket kunde blifva nödvändig, då torn anbringas.

Med anledning häraf beslöt stämman uppdraga åt en kommitté att träda i förbindelse med lämplig arkitekt och af honom infordra ritning och kostnadsförslag till kyrkans yttre restaurering, tornbyggnad inberäknad, och borde kommittén så skyndsamt ombesörja detta, att frågan kunde upptagas till behandling å årets oktoberstämma. Till ledamöter i kommittén utsågos kyrkovärdarna samt undertecknad ordförande.

§ 4.  Ehuru en genomgående förbättring af kyrkans värmeinrättningar vore af nöden, ansågs dock att dermed borde tillsvidare anstå för att sätta äfven denna sak i samband med ofvan beslutade företag; och fick kyrkobyggmästaren i uppdrag att låta vidtaga de behöfliga reparationer och förändringar, som kunde finnas vara nödvändiga.

 

År 1897, den 6 Augusti. Volym K II a 1.Opag.

§ 2.  Föredrogs för stämman ett af Arkitekten G. Pettersson afgifvet utlåtande rörande tornets förläggande:

”Tornet förlagdt vid östra ändan af kyrkan medför felaktig orientering och för många, som icke känna platsen, falsk föreställning om väderstrecken. Det är tydligt, att sådant icke bör göras utan bestämd fördel i den praktiska anordningen af kyrkans inre. Här kan man säga att i sådant fall tornets utrymme skulle blifva af minsta nytta, så vida icke koret på samma gång förlägges i öster. Det torde dock icke föreligga tillräckliga skäl för ett sådant omkastande af den vanliga ordningen.

Skall torntillbyggnaden ske med största möjliga besparing af utgifter och af nuvarande utrymmet, kan icke tornet förläggas på annat ställe än i vester. Den öfriga delen af kyrkan kan då i mångt och mycket förblifva oförändrad äfven naturligtvis i afseende på den tillbyggda träkyrkan, hvilken dock af många skäl, hvilka här icke torde behöfva nämnas, helst borde totalt bortskaffas.

Tornets placerande vid södra sidan kan utan tvifvel medföra den bästa lösningen med tillräckligt många platser för åhörare, ståtligaste utseende af tornet, särskildt med hänsyn till kyrkans omgifningar, präktigt utseende i kyrkans inre med en fullt harmonisk utveckling af kyrkan i dess helhet. Detta skall vinnas genom träkyrkans nedrifning /båda armarne/; igenmurning af öppningen på gamla kyrkans norra mur der nu är ingång till norra delen af träkyrkan; genombrytande af gamla kyrkans södra vägg, vester om öppningen till södra delen af träkyrkan; tillbyggande af tvänne qvadrater af sten och tornet på gamla kyrkans södra sida. Skeppet skall då utgöras af fyra qvadrater med yttermur af sten och fyra hvalf, uppburna i mitten af en fristående kolonn. Gamla kyrkans östra qvadrat skall då, som ursprungligen varit fallet, ändras till ett kor med altare etc. Orgeln skulle istället en trappa upp i tornet med öppning äfven mot koret framför spelstolen och sakristian kunde erhålla ett fullt tillfredsställande tak, då byggnaden blifver fri på tre sidor. Ingången skulle tagas in från söder på vestligaste tillbyggda qvadraten och möjligen en å tornet mot öster. Kyrkan blifver på detta sätt mycket prydlig och fullständig och synes mig goda skäl föreligga att taga steget fullt ut och göra kyrkan i ordning på detta sätt. Det blir ej så dyrt, som man förut kunde tro; derigenom att tillbyggnaden blifver sammanhängande blifver yttermurarnes sammanlagda längd ej synnerligen stor”.

Stämman tog de framlagda förslagen uti noggrant öfvervägande. Hvad det förslaget angår att förlägga tornet i öster, så enades man strax derom, att detta af lokala skäl ej kunde låta sig göras. För tornets förläggande uti vester yttrade sig många. Om man beslöte sig derför, kunde man i en snar framtid företaga sig tornets byggande, då genom denna anordning den öfriga kyrkan blefve i det närmaste oförändrad. Arkitektens 3-je förslag fann stämman i mångt och mycket tilltalande, då man derigenom kunde få kyrkan komplett i ordning samt prydlig både till sitt yttre och inre. Men mot detsammas förverkligande talade följande skäl:

1-o. Från många platser i kyrkan skulle man ej kunna se altaret; för åtskilliga skulle äfven predikstolen blifva skymd genom midtpelaren.

2-o. Platserna i tornet skulle blifva utan användning.

3-o. Anordningen af yttertaket skulle blifva svår.

4-o. Ingången genom tornet skulle få ett ofördelaktigt utseende gent emot skolhuset, enär den kommer att ligga allt för mycket åt sidan.

5-o. Måste kostnaderna blifva allt för dryga, enär mycket af inredningen måste förändras; hela taket göras nytt förutom det att en ansenlig yttermur måste byggas ny.

Efter en längre öfverläggning enade sig stämman om följande förslag, som skulle underställas Arkitektens granskning:

Södra nykyrkan nedrefves och i dess ställe uppfördes en qvadrat af sten ungefär lika bred som stenkyrkans bredd. Vid denna nybyggda arm anbringas tornet, då kyrkan kommer att hafva samma form som nu och föga förändringar behöfde göras i dess inre. Denna anordning blefve tillfredsställande och betydligt billigare än den föreslagna. Stämman beslöt vidare att anmoda Arkitekten att lemna en ungefärlig uppgift på huru mycket dyrare en sådan tillbyggnad med torn skulle blifva än byggande af torn i vester enligt Arkitektens förslag samt vidare en ungefärlig uppgift å kostnaden för tornets anbringande i vester utan all förändring af kyrkan i öfrigt.

§ 3.  Beslöts att före slutet af September låta i östra ändan af kyrkan uppsätta tvenne värmeugnar af Norra Hammars tillverkning. Till verkställande häraf utsågs en kommitté bestående af kyrkovärdarne, handlanden Blixt samt undertecknad ordförande

Som ofvan

                                                                                               Karl Qvarnström

                                                                                                   Ordförande

 

År 1897, den 3 September. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Föredrog ordföranden det utlåtande, som enligt föregående protokoll § 2 blifvit ifrån Arkitekten infordradt, deri denne bestämt afstyrkte den af församlingen föreslagna anordningen af kyrkan och tornet. Deremot framlägger han ett nytt omarbetat förslag för tornets placerande å södra sidan. Enligt detta skulle hela södra långväggen af gamla kyrkan rifvas med undantag af hvalfpelarne och tornet förläggas i den vinkel, som nu bildas mot vester af södra nykyrkan och gamla kyrkan. Genom denna anordning skulle man enligt hans mening få en ändamålsenlig och vacker samt jämförelsevis billig kyrka. Stämman fann den föreslagna anordningen i och för sig mycket god och skulle den, om den förfogat öfver erforderliga medel gerna antagit densamma. Men om den skulle antagas, måste dess verkställande uppskjutas ännu i många år, ty stämman ville under inga villkor betunga församlingens skattdragade medlemmar genom uttaxeringar i och för byggnad åt kyrkan.  Under sådana omständigheter fann man det mindre välbetänkt att nu låta uppgöra ritning till ett byggnadsföretag, som först uti en obestämd framtid skulle kunna förverkligas. Häruti voro samtliga vid stämman eniga. Men på samma gång framhölls af flera af stämmans ledamöter, att någonting i en snar framtid både kunde och borde göras och detta vore att bygga torn utan att vidtaga någon slags förändring af kyrkan i öfrigt, enär denna med mindre reparationer kunde ega bestånd i ännu många år. En sådan tornbyggnad ansågs af flera talare kunna ske inom cirka 5 år. Det stode sedan framtiden fritt att göra de förändringar å eller ombyggnad af sjelfva kyrkan, som då kunde finnas behöfliga och ändamålsenliga. Å andra sidan framhölls att intet nu borde göras, utan att vänta till dess kyrkkassa hunnit växa till den storlek att man med användande af den kunde vidtaga en ombyggnad af kyrkan.

§ 3.  Innan frågan upptogs till slutligt afgörande företogs en profringning för att få utrönt om stapeln var af den beskaffenhet, att man utan någon fara kunde använda densamma. Resultatet af denna undersökning blef, att man ansåg stapeln ännu vara fullt användbar.

§ 4.  Sedan stämmans ledamöter ånyo samlats företogs saken till slutligt afgörande och beslöt stämman, att ingen förändring af sjelfva kyrkan skall vidtagas men att torn skall byggas vid vestra ändan af kyrkan och att anmoda arkitekten att uppgöra ritning och kostnadsförslag till ett sådant. Och skulle byggnaden begynna så snart kyrkkassan nått den storlek att man sedan byggnaden blifvit verkställd hade så mycket öfver att det räntan räckte till bestridande af de löpande utgifterna samt till någon kassans förökning. Af de närvarande röstade 12 för detta beslut och 7 emot. Ordföranden uttalade den förhoppningen att då det vigtiga beslutet nu var fattadt, alla skulle vara eniga vid dess utförande.

 

År 1897, den 22 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 1.  Sedan stämman öppnats med bön, vitsordades dess lagliga kungörande.

§ 2.  Förestogs besigtning af de i kyrkan uppsatta värmeugnarne och vitsordade stämman, att kommitterade fullgjort sitt uppdrag till församlingens fulla belåtenhet, samt anmodade kyrkans kassaförvaltare att utbetala till Norrahammars bruk det betingade priset 550 kronor, så snart som penningar härtill kunna inflyta.

§ 3.  Beslöt stämman att under instundande sommar låta täcka kyrktaket med prima svartplåt, sedan nödvändiga förändringar och förbättringar å kyrkans takstolar och brädtak blifvit verkställda, och bestämdes, att arbetet skulle vara färdigt till afsyning senast den 15 nästa Juli. Till verkställande af stämmans beslut i detta afseende utsågs en kommitté bestående af handlanden Blixt, Kyrkovärden K. J. Karlsson i Högelid samt undertecknad Kyrkoherde med Nämndemannen F. A. Svahn och Herr K. J. Johansson i Askeryd såsom suppleanter, hvilken kommitté har att af hugade spekulanter infordra anbud å arbetet och afsluta kontrakt med blifvande entreprenör samt i öfrigt tillse, att arbetet, för så vidt det på dem ankommer, blifver verkställdt så ändamålsenligt som ske kan.

§ 4.  Som stämman fann det mindre lämpligt att kyrkväktaren skulle jemte sin egentliga tjenst äfven vara orgeltrampare, då han måste hålla biträde för fullgörande af sina skyldigheter som orgeltrampare, så beslöts i öfverensstämmelse med kyrkorådets förslag att skilja de båda tjensterna från hvarandra; och bestämdes, att kyrkväktaren i egenskap af kyrkväktare, eldare och förrättare af förstagångs- och helgmålsringningen skall uppbära i årlig lön 100 kr. samt orgeltramparen årligen 20 kr. och skulle dessa förändringar träda i verkställighet med nästa års början.

§ 5.  Delgafs stämman protokollet öfver den laga till- och afträdessyn, som den 31 sistllidne Augusti hölls å församlingens kyrkoherdeboställe. Undertecknad kyrkoherde begärde att sjelf få låta verkställa de reparationer som påsynats förstugan, köksförstugan och skafferiet mot uppbärande af den summa, hvartill dessa brister blifvit värderade, samt att församlingen ville tillsätta en kontrollant, som hade att tillse, att dessa arbeteten blefvo fullt ändamålsenligt utförda, hvilken begäran stämman beviljade, och utsågs till kontrollant Kyrkvärden K. J. Karlsson i Högelid. Öfriga å församlingens hus påsynta brister skulle afhjelpas genom församlingens försorg; och uppdrogs åt en kommitté bestående af Kyrkovärden K. J. Karlsson i Högelid, ordförande, samt Nämndemannen F. A. Svahn och Herr K. J. Johansson i Askeryd att på det för församlingen ändamålsenligaste och bästa sätt låta verkställa dessa arbeten. Dock gjordes den bestämmelsen rörande verandan att, som den saknade stenfot, skulle en sådan sättas på sidorna af kilad sten och på framsidan af  huggen sten, hvarjemte trappstegen skulle göras af huggen sten.

§ 11. Då det upplystes, att Wästorps skola saknade flaggstång, tillkännagaf Patron J. Samuelsson å Edhult att han skulle skänka en sådan till skolan, för hvilken välvilja Ordföranden å församlingens vägnar till gifvaren frambar ett hjertligt tack.

 

År 1898, den 27 Januari. Volym K III a 2. Opag.

§ 6.  Som upplyst blef att barnen från Larödjan ofta saknade mat då de kommo till skolan och som deras skolgång, delvis på grund af fattigdomen i hemmet, var mycket oregelbunden, beslöts att barnen, då de besökte skolan skulle få middag hos handlanden Blixt och skola utgifterna härför bestridas af fattigkassan.

Som ofvan

                                                                                               Karl Qvarnström

                                                                                                   Ordförande

Justeradt

A. J. Blixt, C. F. G. Johansson.

                  

 

År 1898, den 25 Oktober. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Beslöt kyrkorådet hos kyrkostämman anhålla att den måtte gå i författning om att Maja Stina Jönsdotters graf måtte försättas uti ett prydligt skick samt att kyrkostämman måtte uppdraga åt en kommitté att inkomma med förslag om kyrkogårdens ordnande.

§ 4.  Beslutades utbyta ärter mot korngryn vid utdelningarna i fattigboden, enär gryn är en mera hälsosam spis för gamla än ärter.

 

År 1899, den 26 Oktober. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Som den gamla familjegriften å kyrkogården befann sig uti ett förfallet och vanprydligt skick beslöt Kyrkorådet att tillstyrka stämman att vidtaga åtgärder för dess borttagande.

 

År 1899, den 19 November. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Alfrid Johanssons hustru Anna i Larödjan inställde sig hos undertecknad sistlidne gårdag och anförde klagomål mot sin man, att han dels är hård och ovänlig mot henne och barnen och dels, att de lida brist på nödtorftigt uppehälle samt anhöll om tillåtelse få flytta åt fattigstugan för sig och sina 3 barn och ville som gengäld derför bidraga med arbete och renhållning i fattighuset, samt hjelpa de mest behöfvande med vård och matlagning.

§ 2.  På tillsägelse var ofvanskrifna hustrun Anna närvarande, hon förnyade sin i föregående § omskrifna anhållan, hvarefter sedan, hennes begäran af Kommunalnämnden tagits i öfvervägande, beviljades henne löfte att flytta åt fattighuset, jemte uppdrogs åt undertecknad, att lemna henne säd ur Fattigboden och andra nödvändiga lifsförnödenheter.

§ 3.  Vidare beslöts, att undertecknad i sällskap med J. A. Johansson i Hagrida skulle gå med henne hem, dels för att se om fattigdomen på lifsförnödenheter var så stor som hon sagt, och dels tala med Alfrid om ifrågavarande förhållande.

Ditkomna funno vi, att deras matförråd bestod af tre kakor bröd och en bit fläsk, fläsket hade hon dagen förut fått vid Håkansgården. Alfrid ville ej erkänna att bristen varit så stor som hon påstod, och att hon fått så mycket att det borde räckt till om hon hushållat bättre. På vår begäran att han skulle uppgifva hvad han inköpt och lemnat henne till föda åt sig och barn under de två sistlidna månader som han varit borta på arbete, funno vi att det de hade fått varit otillräckligt, och att han borde kunnat gifvit dem mera då han hade haft god arbetsförtjenst. Sedan vi vänligt och allvarligt förehållit dem deras fel gentemot hvarandra förelade vi Alfrid att ombesörja, att hans hustru och barn finge hvad de till sitt uppehälle behöfde, och om han uraklät detta fingo de, sedan det af barnen som låg sjuk i messlingen så tillfrisknat att det utan fara kunde flyttas till fattigstugan, hvarefter kommunalnämnden kommer att af honom utkräfva ersättning för lemnad fattigvård.

                                                                                                    K. J. Johansson

 

År 1899, den 19 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 6.  Då pastorsexpeditionen i prestgården dels genom saknad af trossbotten vore under vintertiden synnerligen kall och dels genom sin belägenhet öfver en gammal obegagnad källare, från hvilken ej funnes någon lufttrumma i stenfoten, osundt, beslöt stämman att lemna i uppdrag åt den kommitté, som haft att ombesörja de öfriga reparationerna å prestgården, att vidtaga de åtgärder, som den kunde finna nödiga för att aflägsna de angifna olägenheterna.

§ 8.  I anledning af yttrande från Folkskoleinspektören beslöts att bygga ett afträde vid skolan vid kyrkan.

 

År 1899, den 6 Augusti. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Företeddes de af Arkitekten G. Pettersson uppgjorda ritningarne till torn och fann stämman tornets utseende synnerligen tilltalande. Det upprättade kostnadsförslaget, som stannade vid en summa af 17.000 Kr., upplästes, hvarjemte Arkitektens räkning å 725 Kr. delgafs stämman. Som stämman fann det ifrågavarande arvodet högt, uppdrog den åt kyrkokassans förvaltare att hos Arkitekten göra vänlig framställning om afdrag å detsamma.

§ 3.  Hos pastor hade ringkarlarne gjort framställning att stöttorna å klockstapeln måtte på lämpligt sätt kilas nedtill, enär de ansågo det vådligt att ringa såsom stapeln nu sig befinner (sig). Vid föredragning häraf vitsordades förhållandet, och uppdrog stämman åt kyrkbyggmästaren att verkställa det begärda.

 

År 1899, den 26 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  På förslag af kyrkorådet beslöt stämman, att den å kyrkogården befintliga gamla förfallna familjegriften skulle med iakttagande af laga former borttagas. De i densamma befintliga likkistorna skulle varsamt nedsättas i graf å sådan plats å kyrkogården, som vore upplåten till köpegrafvar. Stämmans ordförande fick i uppdrag att vidtaga de åtgärder, som vore af nöden för att erhålla tillstånd till griftens borttagande.

§ 3.  Beslöt stämman i anledning af Kyrkorådets förslag att fastställa följande pris å köpgrafvar å församlingens kyrkogård att gälla från den 1 Januari 1900:

För grafplats, som bör vara 6 alnar lång och 3 alnar bred, betalas 50 Kr. för everderlig ego och 15 Kr. för 50 års besittningssrätt å den delen af kyrkogården, som kommer att upplåtas till köpgrafvar. Desssutom får grafplats med 50 års besittningsrätt förvärfvas å den öfriga kyrkogården, men i så fall endast utmed gångarne och fastställdes priset å sådan grafplats till 5 Kr. Å detta pris skall för personer utom församlingen beräknas 50 % förhöjning.

Lösen för grafplatser skall efter afdrag af klockarens provision ingå i kyrkokassan. Öfver köpgrafvarne skall af klockaren särskild längd föras, och skall han derjemte anvisa grafplatser och kostnadsfritt till grafegaren utfärda grafbref. För sitt besvär skall klockaren ega att af graflösen tillgodogöra sig en Krona för hvarje försåld köpgraf. I sammanhang härmed beslöt stämman likaledes på kyrkorådets förslag att uppdraga åt en kommitté, bestående af Kyrkoherden, v. Klockaren samt kyrkovärdarne att till Decemberstämman inkomma med förslag rörande hvilken del af kyrkogården, som bör upplåtas till köpegrafvar samt förslag till stadga för församlingens griftegård.

§ 5.  Företogs till behandling frågan om reparation af nedre köket i skolhuset vid kyrkan. Vid behandlingen af denna fråga påpekades olämpligheten af att skolpersonalen måste begagna det midt i byggnaden belägna köket till brygghus, hvarigenom hela skolhuset toge skada. Åtskilliga förslag framställdes, men då stämman fann, att frågan tarfvade en grundligare utredning, beslöts att en kommitté skulle tillsättas, som fick i uppdrag att till nästa Oktoberstämma inkomma med utredning och förslag i frågan och borde denna kommitté särskildt taga under ompröfning frågan om byggande af särskildt brygghus i samband med slöjdstugan. Till ledamöter i denna kommitté utsågos utom stämmans ordförande Herrar K. J. Johansson i Askeryd, G. Zakrisson i Spelhester och A. G. Hellström i Assjö.

§ 6.  Beslöt stämman att bostaden för läraren i folkskolan vid kyrkan skulle utgöras af i öfra våningen befintliga 2 rum och kök samt del i köket å undre våningen hvarjemte nuvarande skolläraren skulle under sin tjenstetid få begagna det s. k. södra rummet. Men som detta rum nu tarfvade reparation, beslöt stämman att låta verkställa nödig sådan och uppdrog stämman verkställigheten häraf åt en kommitté bestående af Handlanden A. J. Blixt, Kyrkobyggmästaren samt Skolläraren K. F. Lindstrand, och kunde reparationen ske om möjligt under innevarande höst..

 

År 1899, den 19 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  På förslag af den förra stämmans tillsatta kommitté beslöts att det qvarter af kyrkogården som ligger till höger om stora porten, omfattande en del af den gamla och en del af den nya kyrkogården, skulle upplåtas till köpgrafvar. Med fastställande af ordningsregler för begrafningsplatsen skulle till majstämman anstå.

§ 4.  Som golfvet å prestgårdsbyggnadens vind vore mindre ändamålsenligt, beslöt stämman att under instundande år låta nylägga detsamma och för att spara församlingen kostnaden för timrets utstämpling, erbjöd boställsinnehafvaren församlingen att på honom tilldelade skift få uttaga nödigt virke, hvilket skulle genom Kyrkobyggmästarens försorg under vintern uttagas och till sågen framskaffas för att på lämplig tid upparbetas och till sitt ändamål användas.

§ 5.  Som flere af församlingens hus vore för lågt brandförsäkrade, beslöts följande höjning:

Prestgårdsbyggningen försäkras för 4000 Kr., bodarne vid prestgården till 500 Kr. hvardera, handelslokalen Bodaskog till 3500 Kr., bodlängan derstädes till 500 Kr.

Kyrkbyggmästaren fick i uppdrag att tillse att nödiga stegar funnes vid församlingens hus.

 

År 1900, den 21 Januari. Volym nr 2 lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1. Undertecknad uppläste en från Otto Carlsson i Hultet den 12 dennes daterad så lydande skrifvelse. (Stavningen helt autentisk.)

”Till Herr Orförande i Askeryd Johansson:

Jag får härmed underrätta Orförare om att icke Carl i Lilla Lönhult låter pruta ned på Arändet på stugan utan stridigt framhåller om 60 kronor om året vilket jag anser oricktigt i förhållande på en sådan stuga i jag tog platts at bebo detta ställe Hultet var 4 fönsterrutor utslagna på en sida i gafveln var halfva fönstret däntaget så jag var nödsakad att taga mina egna fönster att använda på detta sätte å ännu har han inte dittskav varken rutor eller fönsterrammar så jag framhåller att jag icke kan nöja mig på sådana förhålanden för både fönster och dörrar i boningsplats är kontant obrukbara så jag framhåller jag får kosta arbete att hoga ved och skova hem så jag hinner inte fösörja min familj om jag skule ineha en sådan plats fast jag får ved bran vid gården så kostar det Arbete att huga å min arbetstid är dyr och jag behöfver att arbeta så jag kan försörja både mig å familj skulle jag kosta arbete på ved som jag jort här är dett best jag upplemnar min familj å Anstälten i kommenalen å jag reser min väg än jag lider nöd tag saken i betraktandes om förhållandet är möjlitt att en skall försörja 5 parsoner å all den stund församlingen jelper sådana personer som sitter i sådana omständigheter å är ägare till sina egna kreatur dett faller sig oricktigt i förhållande med kommunallagen jag får härmed stridit framhålla om jag upplemnar min familj ått anstaltad kommenall så kommer dett att kosta församlingen omkring 20 kronor i varje månad men vill församlingen kasta upp mitt boningshus ratthem å anlägga hanlingar å en jordplan på min lifstid så skall jag spara församlingen så långt som mölet är så jag framhåller min talan att orföranden verkställer hanlingen öfver jordplanen der byggningen kommer att stå. Jag tror nog om kommenalen hänvände sig till hemmansägaren i målatorpet så upplemnar han nog jordplan mot skälig villkor å närmaste transport med virket. Jag får lemna upplysning hurru stugans längd 16 allnar bred 7 allnar hög 4½ aln på jemvägg dessa behöfligheter som undervarfv skall församlingen tillsläpa mott afbetalning af mig om jag kan dett kommer inte så stora kostnader på en hel församling detta blir församlingen billigareän kosta utt 60 kronor om året hörsamma mig vad här säges svar ombedes vänligen. Jag ombeder både Orförande å församlingen på vänliga förhållanden angående stugans uppförane å Orföraren skall jenas stäma öfver uppförande af nämda stuga jag fodra icke att församlingen verställer stugan annorlunda än vad hon  vad i stugan refs vad orförande framhålde vid stäman att jag skulle göra utbyte med västerängen dett kan jag icke ingå på några vilkor öfver så dana förslager för dett första behöfver ved bran dett finns icke sedan blir en stor kosnad att underhålla barn som skall inträda i Skolan å gå en så lång väg så jag afvägrat denna saken å för öfritt är det så svårt att bebo så dana trakter som är långt från Staden som jag får afhämta mina varor så jag kommer nog inte att antaga några utbyte med församlingen utan värkställ handlingen öfver jordplanen på min lifstid å stugans uppförande å virkett skall afhämtas från stället så fort möjlit står till så stugan blir fult i orning senas i juni månad då skall jag Skyda församlingen så långt jag kann nu vidhåller jag på Arendotarn i Lilla Lönhult genom den försumelse att han icke har skafvatt ditt fönster det blir en motträkning som kommer att afgöras när jag får upp stugan å kommer härifrån jag har begannat mina egne fönster sedan åberopar vittne hurudan stugan stod i förhållande 4 uttslanna rutor halfva fönster både ramar å ruter var där å så begär han med stridiga påstående om 5 kroner i hvarje månad villket jag icke kan anförse denna platts som ett boningshus utan som ett uterhuss för i boningshus brukar man att beganna fönster men jelper icke församlingen mig utan visar sig trilskande emot mig då Låfvar jag församlingen att dett kommer att blifva en Stor kosnad som kommer att afgöras mellan församlingen å mig för di ska tro jag är bestämd i min talan som sagt är men är församlingen på min sida å vill jälpa mig så får jag taka på detta Ödmukas jag har härmed framhållit min talan med vänliga föredrag öfver saken. Hultet under Lilla Lönhult den 12 januari. Otto Carlsson.”

§ 2.  Kommunalnämnden tog ofvanstående skrifvelse under ompröfning och enhälligt uttalade den meningen att, dels är Otto Carlsson jemlikt § 1 i Kongl. Majt:s nådiga förordning angående fattigvård då såväl han som hans hustru äro unga friska och arbetsföra personer, böra de kunna försörja sina tre barn, och dels är det otänkbart att någon inom församlingen upplåter byggnadsplan till honom emedan han gjort sig känd för att vara bråkig och svår att träffa öfverenskommelse med. Likväl beslöts, att erbjuda honom bebo öfra våningen i backstugan Västerängen under Östra Oroen, hvilken stuga är församlingens tillhörighet och står obebodd, samt om några mindre reparationer äro behöfliga skall på kommunens bekostnad rummen göras i fullt beboeligt skick. Otto Carlsson komme derigenom i tillfälle, att om han ville, kunde han få en jemn och väl aflönad arbetsförtjenst vid Oroens ångsåg, samt derifrån erhålla affallsved till billigt pris.

                                                                                                   K. J. Johansson

 

År 1900, den 26 Mars. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Från Otto Carlsson i Hagstugan hade undertecknad erhållit skrifvelse återigen, deri han förklarar sig icke vilja antaga det i föregående protokoll omnämnda erbjudandet att flytta till Västerängen, och anhåller om hjelp att anskaffa byggnadsplats och uppbygga sin nedrifna stuga, samt säger att för honom är det omöjligt få byggnadsplats. Utan att frångå den i protokollet af den 21 sistlidne Januari uttalade mening, att han icke är berättigad fattigvård beslöts, att undertecknad tillsammans med kyrkovärden C. G. F. Johansson i Lönhult skulle söka anskaffa byggnadsplats på Lönhults eller närgränsande egor, så att han om möjligt finge upp sin stuga igen, hvilket är hans önskan.

                                                                                                   K. J. Johansson

 

År 1900, den 28 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 5.  Å kyrkostämma den 26 sistlildne Oktober  hade beslut fattats om borttagande af den gamla förfallna familjegriften å kyrkogården. Med anledning deraf hade stämmans ordförande satt sig i förbindelse med den Schmiterlöwska familjen, som numera vore ensam egare till denna grift, och hade hufvudmannen för sagda familj, Majoren m. m. Christer Schmiterlöw i Kristianstad öfversändt till stämmans ordförande en af samtliga nu lefvande manliga medlemmar af Schmiterlöwska familjen undertecknad handling genom hvilken bemälde grift öfverlåtes till församlingen på det villkor att församlingen låter i graf å kyrkogården nedsätta de i griften befintliga kistorna samt för everderligt öfverlåta denna grafplats till Schmiterlöwska familjen. Sedan stämman tagit del af omskrifna handling, beslöts att antaga de deri stadgade villkoren och uppdrogs åt stämmans ordförande att låta verkställa grafsättning. Dessutom anmodades stämmans ordförande och Herr K. J. Johansson i Askeryd att vara närvarande vid likens flyttning och tillse att flyttningen skedde med nödig varsamhet.

§ 6.  Antog och fastställde stämman följande ordningsregler för Askeryds kyrkogård:

1. De dödas vilostad skall hållas prydlig och fredas för allt ohägn.

2. Det qvarter af kyrkogården, som är beläget till höger om stora ingångsporten, upplåtes till köpgrafvar, alla de öfriga qvarteren användes till allmänna grafvar.

3. I de delar af kyrkogården, som äro upplåtna till allmänna grafvar, eger hvar och en till församlingen hörande person rätt till fri grafplats i den ordning som grafvarne i linien gräfvas. För utsocknes person betalas 1 krona.

4. I den för köpgrafvar afsedda delen af kyrkogården kunna grafplatser om 60 qvadratfot per plats förvärfvas dels med everderlig besittningsrätt, dels på 50 år.

5. För grafplats med everderlig besittningsrätt betalas 30 kronor och om 2 platser på en gång af samma person lösas 25 kronor för hvardera. För grafplats med 50-årig besittningsrätt betalas 10 kronor och om 2 platser på en gång af samma person lösas 7 kronor och 50 öre för hvardera. Dessutom må grafplats med 50-årig besittningsrätt kunna få lösas å den öfriga kyrkogården, men i så fall endast utmed gångarne, mot ett pris af 4 kronor. Å detta pris beräknas 50 % förhöjning för person som ej tillhör församlingen.

6. Köpare af grafplats eger vid erläggande af lösen kostnadsfritt utbekomma grafbref.

7. Ingen köpgraf får gräfvas förrän klockaren dertill anvisat plats. Åtnöjes ej köparen med anvisad plats, vände han sig till kyrkoherden, som i ty fall bestämmer platsens läge.

8. I graf med 50-årig besittningsrätt får ej mera än ett lik begrafvas, såvida det ej sker samtidigt vid dess första öppnande.

9. Alla grafvar skola af grafegarne hållas uti prydligt skick. Å grafvar i linierna må kulle uppläggas, blommor planteras samt kors eller minnesvård resas. Då minnesvård af trä blifvit förfallen skall den borttagas. Vårdas ej graf i linierna skall den jämnas och med gräsfrö besås. Kring köpt graf, belägen å den till köpgrafvar upplåtna delen af kyrkogården får dessutom planteras en låg häck, innanför hvilken lämplig sittplats får anbringas. Skulle köpgraf ej hållas i vårdat skick skall den jämnas och med gräsfrö besås, sedan platsen på lämpligt sätt blifvit utmärkt.

10. Å köpgraf med everderlig besittning, å hvilken minnesvård af sten eller annat varaktigt material ej blifvit rest, äro grafegarne skyldiga att på egen bekostnad låta anbringa fyra huggna stenar, som böra vara minst 3 decimeter höga ofvan jord, till grafplatsens markerande. Underlåtes detta, svarar ej församlingen för besittningsrättens framtida bestånd.

11. Klockaren är skyldig föra graflängd och utfärda grafbref samt utvisa plats till köpgrafvar. I ersättning härför eger han för hvarje försåld grafplats tillgodogöra sig en krona.

§ 7.  Då de s. k. husförhörskalasen af gammalt varit en sed inom församlingen, som mången ännu ansåge sig nödsakad att följa antingen han hade tillgångar och lust dertill eller icke, så hade pastor, som af flera församlingsbor förnummit, att missnöje rådde med denna sed, velat gifva stämman tillfälle att derom yttra sig. Pastor erinrade derom, att hvar och en egde full frihet att i denna sak handla efter godtfinnande och ingen hade befogad rätt att derom reglementera. Dock ville pastor för sin del uttrycka den önskan, att husförhörskalasen afskaffades såsom varande både olämpliga och kostsamma. Ville likväl värdfolket bjuda de i husförhöret deltagande någon traktering, hvilket dock under inga villkor borde anses såsom någon nödvändighet, så borde trakteringen vara af enkel beskaffenhet. I så fall vore smörgås med 2 á 3 slags sofvel jemte mjölk, kaffe eller dricka fullkomligt tillräckligt. Stämman beslöt att upptaga pastors förslag såsom sitt beslut i frågan.

§ 8.  Att söndagen den 10 Juni i sakristian före gudstjenstens början justera detta protokoll utsågos kyrkovärdarne.

Som ofvan

                                                                                                   Karl Qvarnström

                                                                                                Stämmans ordförande

Justeradt:

C. G. F. Johansson, C. A. Andersson.

Uppläst i Askeryds kyrka Söndagen den 10 Juni  1900 af

Karl Qvarnström.

 

År 1900, den 30 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Företogs till behandling frågan om uppförande af ekonomibyggnad för lärarepersonalen i skolan vid kyrkan. Sedan utsedde kommitterades utredning och förslag blifvit stämman delgifvet och sedan stämman tagit del af det af på kyrkobyggmästaren upprättade kostnadsförslaget, slutande på en summa af 420 kr. 40 öre och sedan slutligen skolrådets yttrande i frågan blifvit inhemtad, fattade stämman efter noggrant öfvervägande följande beslut:

Under instundande sommar skall vid östra gafvelen af kyrkstallarne göras en tillbyggnad om 8 alnar i längd och samma höjd och bredd som kyrkstallarne. Om berg ej hindrar, skall vid grundläggandet anbringas en mindre källare. Sjelfva byggnaden uppföres med under- och öfverslag samt af spåntad plank samt täckes med tegel. Den norra halfvan af byggnaden apteras till brygghus, der golfvet göres af cement, samt förses med en inmurningspanna om 42 kannor af jern. Södra halfvan delas i tvenne rum, den ena 5 alnar bredt och den andra 3 afsedda till visthusbodar. Uppförandet af byggnaden bör utbjudas åt den minstbjudande. Virke till byggnaden skall af de skattskyldige lemnas in natura.

Stämman uppdrog åt en kommitté, bestående af Lantbrukaren K. J. Johansson å Askeryd, Folkskolläraren K. F. Lindstrand samt stämmans ordförande, att tillse att arbetet blifver ordentligt gjordt och bestämdes att byggnaden skall vara färdig till afsyning den 15 nästkommande Juli.

 

År 1901, den 3 Februari. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Med anledning af att Arrendatorn Carl Pettersson i Lilla Lönhult fordrar hyresersättning af Kommunen för Otto Carlsson i Hultet, beslöts meddela Carl Pettersson att han icke vidare får någon hyresersättning af Kommunen, utan får på laglig väg söka blifva af med sin hyresgäst derest han icke sjelf vill betala för sig. Kyrkovärden C. G. F. Johansson i Lönhult lofvade tillsäga Carl Pettersson om detta beslut.

Askeryd som ofvan

                                                                                                   K. J. Johansson

 

År 1901, den 28 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  Beslöt stämman för sin del bereda församlingens folkskolebarn tillfälle att en dag om året öfva sig i skogssådd och skogsplantering under respektive lärares samt någon i skogsvård kunnig persons ledning, dock utan att någon utgift förorsakas församlingen.

 

År 1901, den 21 Juli. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Som Kristinebergs bryggeri, beläget vid Wexiö, från ett i Eksjö beläget tappningslager låtit i Askeryds församling kringföra och till salu utbjuda s. k. lageröl, hvilken försäljning hufvudsakligen bedrifvits vid Assjö Ångsåg, der en ganska stor, till större delen lös arbetareskara har anställning och som genom denna försäljning flera svåra oordningar bland arbetarna  förekommit, så finner Kommunalnämnden skäligt att till förebyggande af vidare oordningar jemlikt Kongl. Förordningen den 16 juli 1897 för alltid förbjuda Kristinebergs bryggeri att till afsalu låta inom Askeryds församling kringföra öl eller andra maltdrycker. Och uppdrog Kommunalnämnden åt sin ordförande att inom åtta dagar låta underställa detta beslut Kongl. Majt:s Befallningshafvandes pröfning.

Askeryd som ofvan

                                                                                               K. J. Johansson

 

År 1901, den 16 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Då den beslutade tornbyggnaden måste ännu några år af af ekonomiska skäl uppskjutas, men som kyrkans gamla orgel befunne sig uti ett så skröpligt skick att den näppeligen kunde utan men för gudstjenstens nödiga firande längre begagnas och då stämman fann det mindre välbetänkt att i kyrkan insätta ny orgel före tornbyggnaden, emedan i ty fall den samma skulle vid tornbyggnaden taga svår skada, så beslöts enhälligt under förutsättning att vederbörande myndighet dertill gifver sitt bifall att inköpa ett orgelharmonium af lämplig storlek och anmodade stämman ordföranden att hos vederbörande myndighet begära medgifvande till den ifrågavarande anordningen samt uppdrog åt en kommitté, bestående af ordföranden samt tjenstgörande organisten att till en blifvande stämma framlägga förslag å lämpliga orglar dels ock träda i underhandling med eventuella köpare af den gamla orgeln.

§ 5.  Som sockenbyggmästaren Johannes Karlsson i Laggebo begärt entledigande från sin befattning, så valdes i hans ställe för en tid af 4 år Hemmansegaren Alfred Andersson i Äsevad.

 

År 1901, den 23 December. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Med anledning af förut fattat beslut, att anskaffa annan och mera lämplig plats för gossen Carl Oskar som är utackorderad till Carl August Carlsson i Sjöamålen, men då nämnde Carlsson på inga villkor vill lemna gossen, eller han vill flytta derifrån, och då Carl i Björnslätt som hade lofvat taga honom icke ansåg sig kunna infria detta löftet sedan han fått kännedom om förutnämnda förhållande, samt att, det icke lyckats få någon annan lämplig plats för gossen, beslöts, att då Carl August Carlsson lofvat att hädanefter icke låta gossen medfölja till staden eller komma i beröring med druckna personer eller fordra någon ersättning af Kommunen, skall han så länge han håller detta sitt löfte, och väl kläder, föder och fostrar gossen, få hafva honom kvar.

                                                                                                   K. J. Johansson

 

 

År 1902, den 1 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§3. Som  församlingen till sistlidne julhögtid fick genom Välborna Fru Ebba Drake, född Printzensköld, mottaga en dyrbar gåfva till församlingens kyrka bestående af en synnerligen vacker antik ljuskrona af kristallglas enligt följande öfverlåtelsehandling:

”Till Askeryds församlings kyrka får jag härmed i enlighet med en af aflidna Fröken Anna Magdalena von Krusenstjerna i lifstiden uttalade önskan öfverlemna en ljuskrona af glas och messing att i bemälda kyrka upphängas och begagnas, och får efter min uppfattning af meningen med gåfvan densama ej föryttras eller till något annat användas.

Stockholm den 20 Oktober 1901.

              Ebba Drake

          född Printzensköld”

Så beslöt stämman enhälligt att på de angifna villkoren mottaga den dyrbara gåfvan, hvilken fått sin plats i kyrkans kor, och får den sålunda aldrig under någon som helst förevändning kyrkan afhändas, hvarjemte stämman ville till Välborna Fru Ebba Drake hafva uttalat sin och församlingens varma och vördnadsfulla tacksägelse för den lika prydliga som dyrbara gåfvan, hvilket genom protokollsutdrag Välborna Fru Ebba Drake meddelas skulle.

Stulen vid inbrott i kyrkan någon gång under 1990-talet.

§ 5.  Jämlikt vid stämma den 16 December 1901 fattadt beslut upptogs frågan om orgeln till förnyad behandling. Sedan ordföranden uppläst ofvannämnda beslut samt redogjort för de åtgärder, som af den enligt samma beslut tillsatta kommittén vidtagits, enligt hvilken kommitterade af Orgelfabrikören K. A. Andersson i Stockholm fått ställd till församlingens disposition ett enligt uppgift fullt effektivt orgelharmonium till ett pris af 1600 Kr. ehuru salupriset å detsamma ursprungligen satts till 2000 Kr., stannade stämman efter en längre öfverläggning vid följande beslut:

Då stämman befarar att ett orgelharmonium ej skulle medföra en emot priset svarande nytta och då den i syfte att ej nödgas uppskjuta tornbyggnaden allt för länge ville af ekonomiska skäl begagna den gamla orgeln så länge som görligt vore, beslöts att tillkalla fullt kompetent fackman för att af honom erhålla utlåtande om och till hvad pris den gamla orgeln kunde så upphjelpas att den kunde begagnas ytterligare 10 á 15 år. Sedan ett sådant utlåtande blifvit anskaffadt ville stämman i frågan ytterligare besluta. Till att å församlingens vägnar kalla och underhandla med en sådan fackman, utsågs Kyrkoherden, vikarierande Orgelnisten samt handlanden A. J. Blixt och Godsegaren Johannes Samuelsson. På framställning af ordföranden bemyndigade stämman kommitterade att kalla Orgelbyggaren Setterquist i Örebro.

§ 6.  Då misstankar yppats, att altartaflan skulle vara mindre säkert fästad, beslöt stämman att uppdraga åt kyrkvärdarna och kyrkobyggmästaren att ofördröjligen vidtaga åtgärder till taflans fästande vid muren på ett fullt betryggande sätt.

 

År 1902, den 23 Juni. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Alexander Andersson i Börnäs hade till undertecknad anmält, att han och hans hustru hädanefter äro tillfölje af deras höga ålder och medellöshet oförmögna att vårda och försörja sina fyra sinnesslöa barn samt anhöll att kommunen måtte taga vård om dem. På grund häraf var fattigvårdsstyrelsen sammankallad, jemte det, att kommunalstämma också var utlyst dit ärendet äfven borde komma under behandling. Kommunalnämnden som väl kände till förhållandet, att de gamle i Börnäs gjort så mycket som i deras förmåga står, ansåg det vara nödvändigt att fattigvårdsstyrelsen öfvertager vården om bemälte barn, och tillsattes en kommitté bestående af undertecknad ordförande, C. A. Andersson i Skyttlingebäck och Johan Pettersson i Börnäs som skola förbereda och inkomma med förslag till på hvad sätt de skola vårdas och försörjas.

Askeryd som ofvan.

                                                                                                   K. J. Johansson

 

År 1902, Den 3 Juli. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Då det af flera skäl vore en fördel för såväl kommunen som för barnen, att de finge bo kvar vid Börnäs der de är födda och vana att bo, sökte kommitterade på det enträgnaste förmå Johan Pettersson att åtaga sig vården om dem, hvilket han slutligen lofvade på följande villkor:

1. Skulle enligt kommitténs förut fattade beslut, ett för detta ändamål lämpligt boningshus byggas och detta hus skulle kommunen bygga.

2. I kontant ersättning skulle kommunen betala dels 500 kronor, och derjemte 100 kronor afsedt till ved samt 100 kronor som Grefve Bonde lemnar till deras underhåll, således tillsammans 700 kronor årligen.

Och skulle Johan Pettersson då förbinda sig att på dessa villkor försörja dem i 10 års tid. Byggnadsplan utsågs och skulle förslaget framläggas för Kommunalnämndens och stämmans pröfning för att antagas eller förkastas.

Börnäs som ofvan

                                                                                               K. J. Johansson

 

År 1902, den 20 juli. Volym K II a 1. Opag.

§ 1. Församlingens å kyrkostämma röstberättigade ledamöter hade enligt Högvördiga Domkapitlets anmodan i embetsbrefvet N-o 6 innevarande år blifvit kallade att afgifva yttrande beträffande prestlöneregleringskommitténs förslag rörande den kyrkliga indelningen och organisationen i hvad Askeryds pastorat deraf beröres.

Sedan stämman fått sig delgifvet sagda kommittés förslag beträffande Askeryds pastorat, enligt hvilket förslag komministraturen skulle vid nuvarande löneregleringsperiods utgång indragas, beslöt den talrikt församlade stämman enhälligt att afgifva följande yttrande:

Då stämman efter noggrann pröfning ej kan finna den föreslagna anordningen i något hänseende för församlingen gagnelig, men deremot i flera hänseenden skadlig, kan ej stämman annat än för sin del på det lifligaste afstyrka densamma; och torde såsom skäl för detta afstyrkande få anföra följande:

1-o. Genom för föreslagna anordningen skulle så mycket arbete komma att läggas på den ensamme presten, att han skulle blifva urståndsatt att på ett mera verksamt sätt handhafva den egentliga själavården inom församlingen.

2-o. Då genom komministraturens indragning duplikationsinförande skulle blifva nödvändigt och sålunda de hittills af ålder vanliga gudstjensttiderna skola blifva rubbade, skulle detta på ett högst skadligt sätt inverka på kyrkobesöken. Då afståndet mellan kyrkorna är 11 kilometer och vägen mycket besvärlig och under vissa tider nästan ofarbar skulle man under den mörkare tiden af året nödgas hålla åtminstone en del af gudstjensten vid ljus, hvilket utom betydande kostnader skulle medföra många obehag och aldeles omöjliggöra kyrkobesöken för särskildt de aflägset boende.

3-o Då nattvardsgång åtminstone måste hållas 15 gånger årligen i pastoratet, skulle presten vid dessa tillfällen nödgas predika 3-ne gånger på en dag, hvilket tillsammans med andra förrättningar samt en lång och besvärlig resa måste anses vara för mycket och i längden blifva till skada både för prest och åhörare.

4-o. Sedan urminnes tider har församlingen fått fira julotta. Genom den föreslagna anordningen skulle detta ej årligen kunna ske, något som skulle framkalla mycken misstämning inom församlingen och i sin mån bidraga till folkets aflägsnande ifrån kyrkan.

5-o. Stämman kan ej fatta, huru de så vigtiga passionsgudstjensterna skulle kunna i bägge församlingarna hållas, om den föreslagna anordningen skulle blifva satt i verket.

Stämman vågar derföre hoppas, att Högvördiga Domkapitlet med fästadt afseende på de svåra skador som genom den föreslagna anordningen hotar det kyrkliga lifvet inom församlingen täcktes afstyrka kommitterades förslag i hvad det rör Askeryds pastorat. Stämman är visserligen medveten om pastoratets oförmåga att ensamt anständigt aflöna tvenne prester, men den hyser den förhoppningen att Kongl Maj:t skall finna lämplig utväg i detta hänseende.

Som ofvan

                                                                                     Karl Qvarnström

                                                                                Stämmans ordförande.

 

År 1902, den 10 Augusti. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Anna Stina i Westerängen beviljades 8 Kr. till begrafningskostnad för sin aflidne make.

 

År 1902, den 21 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Företogs till behandling frågan om kyrkans orgel. Efter en längre öfverläggning under hvilken hufvudsakligen två olika meningar gjorde sig gällande, dels yrkandet att en ny orgel skulle byggas dels att låta verkställa sådana reparationer å den gamla orgeln, att den blefve för sitt ändamål fullt användbar, stannade stämman vid det beslut att låta sakkunnig person undersöka den gamla orgeln för att få utrönt, om det kunde befinnas ändamålsenligt och med församlingens sannskyldiga fördel förenligt att låta den undergå en sådan reparation att den blefve fullt användbar. Skulle den sakkunnige förklara en sådan reparation oändamålsenlig och olämplig, uttalades den meningen att man måste gå i författning om en ny orgels anskaffande. Till sakkunnig utsåg stämman enhälligt Orgelbyggaren E. Nordström i Eksjö, och uppdrogs åt stämmans ordförande att anmoda bemälte Direktör att verkställa sagda besigtning samt afgifva önskadt utlåtande.

§ 4.  Delgafs stämman protokollet öfver den ekonomiska besigtning, som den 5 sistlidne September hölls å församlingens hus å kyrkoherdebostället, enligt hvilket hade blifvit påsynt ett belopp af 204 kronor och 10 öre, och beslöt stämman att fortsätta verkställandet af reparationerna efter samma plan som hittills.

Under instundande sommar skall karaktärsbyggnaden förses med ny stenfot af kilad sten, den gamla brädfordringen ersättas af perlade bräder, hvilka boställsinnehafvaren lofvat att å egen bekostnad låta hyfla och spånta, låta å vestra sidan uppföra en ny ändamålsenlig vindskupa i den gamla vanprydligas ställe, samt i öfrigt verkställa de yttre reparationerna å sagda byggnad, som befunnes vara af nöd. Till bestridande af kostnaderna ställdes till kommitterades förfogande en summa af 500 kronor.

 

År 1902, den 21 Oktober. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Med arrendatorn Johan Pettersson träffades öfverenskommelse, att han skulle öfvertaga vården om sina svärföräldrars 4 vanlottade barn, Anna, Kristina, Carl och Johan i Börnäs och på eget ansvar försvarligt vårda, kläda och föda dem, mot ett kontant bidrag af 150 Kr. för styck och år räknat, samt för innevarande år 100 kronor till hjelp att förbättra deras bostad med. Och skulle kommunalnämndens ordförande utbetala detta belopp kvartalsvis fyra gånger om året, en fjerdedel hvarje gång, nemligen 150 kronor, räknat från den 1 oktober detta år.

 

År 1902, den 8 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  Företogs till fortsatt behandling frågan om orgeln. Ordföranden redogjorde först för det vid förra stämman fattade beslutet samt meddelade att Direktör E. Nordström i Eksjö, som då utsågs till sakkunnig undersökare af orgeln hade på grund af ålderdom och skröplighet afsagt sig förtroendet. Sedan stämman tagit frågan under ytterligare grundlig ompröfning stannade den slutligen vid följande enhälligt fattade beslut: Senast sommaren 1906 skulle ett nytt orgelverk i kyrkan uppsättas och skall den gamla orgeln instundande vår stämmas och rengöras, hvilket senare tjenstgörande organist fick i uppdrag att låta af lämplig person verkställas. Tillsättande af byggnadskommitté skulle anstå till en följande stämma.

 

År 1903, den 13 Mars. Volym K III a 2. Opag.

§ 5.  Uppdrogs åt ledamoten C. A. Andersson att anskaffa vattenkärl med skopa till småskolan vid kyrkan.

§ 6.  Uttalade skolrådet sitt beklagande af att sockenbiblioteket så föga användes och sin önskan att föräldrar och husbönder måtte uppmana barn och tjenare att tillgodogöra sig bibliotekets värdefulla innehåll. Äfven framhölls önskvärdheten af att biblioteket blefve kompletteradt med arbeten i Sveriges historia och framhölls särskildt Starbäcks arbeten. I öfrigt ansåg skolrådet att utlåningen skulle ske afgiftsfritt.

§ 7.  Upptog Askeryds och Bredestads skolråd till gemensam behandling frågan om hvad som vore att göra för att höja församlingarnes ungdom i intellektuellt och sedligt afseende. Härunder betonades att allt för litet gjordes för ungdomen, sedan den blifvit konfirmerad att under den kritiska perioden mellan 15 och 20 år, då individernas lifsriktning i vanliga fall bestämdes, allt för mycket lemnades åt sig sjelf. Alla voro ense derom att något borde göras för att stödja och hjelpa ungdomen i de många faror för hvilka den var utsatt. Man förordade aftonskolor och anordnande af föreläsningar öfver fosterländska och allmännyttiga ämnen. Efter ett längre meningsutbyte stannade man vid det enhälliga beslutet att till en början söka anordna i bägge församlingarne föreläsningar. Då man emellertid ej kunde hoppas att få medel till anskaffande af mera framstående föreläsare, skulle presterskapet och lärarkåren söka fylla det närmaste behofvet i detta hänseende. För att gifva en fast organisation åt företaget konstituerade sig bägge skolråden till en föreläsningsförening gemensam för bägge församlingarne; och beslöts att utfärda inbjudningar till församlingarnes intresserade medlemmar att såsom ledamöter ingå i föreningen, och skulle hvarje medlem erlägga en årsafgift af 1 krona, obetaget för dem, som hade vilja och förmåga, att lemna ett högre belopp. Vidare beslöts att, så fort medel dertill kunde anskaffas, inköpa ett sciopticon med lämpliga bilder. Allmän var den önskan att det lilla som på denna väg kunde åstadkommas måtte af Herren välsignas till ungdomens bästa.

Flere närvarande personer, som ej tillhörde skolråden, läto genast anteckna sig såsom ledamöter i föreningen.

 

År 1903, den 22 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Från kommunalstämman hade hänskjutits en fråga om inköpande af ett brandfritt kassaskåp för förvaring af församlingens och kommunens värdehandlingar. Förslagsställaren, K. J. Johansson i Askeryd, som var hindrad att personligen inställa sig, ingaf genom ordföranden ett skriftligt yttrande i frågan, hvari han med tagen hänsyn till det jemförelsevis brandsäkra skick hvari kyrkans sakristia sig befunne frångick det ursprungliga förslaget och yrkade blott, att ett billigare skåp eller skrin skulle inköpas. Stämman uttalade som sin mening, att om församlingen och kommunens värdehandlingar förvarades uti den mot eld ganska väl förvarande sakristian och lånelängder och räkenskapsböcker i respektive kassaförvaltares hem, är risken för förluster genom eldsvåda ej synnerligen stor. Stämman ansåg det derföre lämpligt,att kommunen anskaffar ett lämpligt skrin för förvarande af kommunens värdehandlingar, hvilket skrin sedan kunde förvaras i kyrkokistan. För att ytterligare skydda sakristian för möjlig eldfara, beslöt stämman att vid lämpligt tillfälle låta borttaga trägolfvet vid ingången till sakristian och ersätta detta med cement.

§ 5.  Beslöt stämman att under sommaren låta renovera jerngrindarne jemte stolparna vid stora ingången till kyrkogården, och uppdrog stämman åt sockenbyggmästaren att låta verkställa sagda arbete. Derjemte gaf stämman i uppdrag åt kyrkovärdarna att anmoda dödgräfvaren att från kyrkogårdsmuren bortskaffa der upplagda förruttnade trägrafvårdar, dels äfven från grafvarne borttaga sådana, som voro förfallna och vanprydande. Vidare anmodade stämman kyrkovärdarne att träffa aftal med Trädgårdsmästaren Dahlgren om vårdande af följande grafvar nämligen:

Prosten Hedborns, Prosten Egnells, Maja Stina Jönsdotters, Jaen Niklassons samt Krister Svenssons.

§ 6.  Då den till skolan vid kyrkan hörande brunnen ej håller vatten och, då sådant funnes, det vore af dålig beskaffenhet, hade skolrådet vid sammanträde den 13 sistlidne Mars uppdragit åt en kommitté bestående af ledamöterna K. F. Lindstrand, Gustaf Zakrisson och A. J. Blixt att inkomma till denna stämma med utredning och förslag i frågan. Sagda kommitté hade ock genom en tillfälligtvis här uppehållande källsökare fått anvisning på tre platser, der brunn kunde gräfvas med utsigt att finna vatten och tog stämmans ledamöter de anvisade platserna i skärskådande och fann stämman den straxt nordost om trädgården belägna såsom liggande närmast och beqvämast. Men då stämman ej ville riskera att nedlägga kostnader å en brunnsgräfning utan att ega visshet om att godt och tillräckligt vatten stode att få, uppdrog stämman åt kommitterade att tillkalla en fullt pålitlig källsökare för att få tillförlitlig anvisning, hvar godt och tillräckligt vatten funnes att tillgå.

 

År 1903, den 12 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

Kommitterade för brunnsgräfningen vid kyrkan meddelade, att de jemlikt vid senaste majstämma erhållet uppdrag hade genom den förnämste källsökare som finnes att tillgå, låtit undersöka trakten närmast skolan och hade han dervid anvisat flera platser så inom som utom skolans område, der enligt hans försäkran brunnsgräfning med godt resultat kunde verkställas. Då stämman ansåg det lämpligast att brunnen blefve förlagd inom skolans område, dels emedan det blefve närmare och dels emedan man derigenom undginge konflikt med framtida egare eller innehafvare af Askeryds säteri, då brunnen vore afsedd att för all framtid begagnas, så beslöt stämman att brunnen skulle gräfvas på anvisad plats midt för köksfönstret i skolträdgården och uppdrogs åt kommitterade, förstärkt genom en ny ledamot, arrendatorn A. G. Hellström i Assjö, att träffa aftal med lämplig brunnsgräfvare om arbetets verkställande, anseende stämman det vara lämpligast att i aftalet bestämdes visst pris per aln, med nödig skillnad för jord och berg eller större sten. Allt arbete verkställes af brunnsgräfvaren, men all körning af församlingen. Nödiga penningar för arbetets utförande beslöt stämman ställa till kassaförvaltarens förfogande. Närmare beslut rörande sagda brunn skall fattas på oktoberstämman.

 

År 1903, den 29 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Likaledes beslöt stämman att under 1904 låta verkställa följande arbeten vid skolan vid kyrkan:

Kakelugnen i lärarens inre rum omsättes, rörspiseln i afklädningsrummet nertages och i dess ställe uppsättes en kamin till ett pris af 20 á 25 kronor. Som kontoret innanför lärarens kök anses eldfarligt skall enkel panelning der anbringas, hvarjemte diktning af ett blindfönster skulle verkställas.

§ 5.  Med upphäfvande i vissa delar af det vid kyrkostämman den 12 dennes fattade beslutet rörande brunnsgräfningen vid folkskolan vid kyrkan fattade stämman följande beslut: Brunnen gräfves på anvisad plats i Rotekulla gärde, där de lokala förhållandena äro synnerligen lämpliga, hvadan den endast behöfver ringa djup. I denna brunn nedlägges 1 tums rör, som ledes till lämplig plats i trädgården, där en pump med lämpliga anordningar anbringas och uppdrogs åt kommitterade, till hvars ordförande utsågs Arrendatorn A. G. Hellström, att låta verkställa arbetet på det sätt de kände för församlingen finna vara ändamålsenligaste och billigast. Sedan den nya brunnen blifvit färdig skall den gamla igenfyllas.

§ 6.  Till stämman hade från Skolläraren J. A. Bodin inkommit en så lydande skrifvelse:

”Som det för hvar och en inom församlingen är noggrant bekant, att jag måste två gånger om året på gamla dåliga vägar förflytta mitt husgeråd, så torde äfven för hvar och en vara klart, att detta medför, utom arbete och besvär, icke så ringa förluster i fördärfvade och sönderslagna husgerådssaker. Därför vågar jag härmed göra en vänlig anhållan till stämman, att den måtte bevilja mig en årlig flyttningsersättning af 25 kronor.

Stora Lönhult den 28 Oktober  1903.

                   J. A. Bodin”.

 

Sedan stämman tagit frågan under ompröfning, beslöt den med särskild hänsyn till de dåliga vägar, som vore emellan skolorna, att från och med nästa år och tills vidare tilldela skollärare J. A. Bodin en årlig flyttningsersättning å 15 kr. samt till småskolelärarinnan Lydia Bondesson 5 kr.

 

År 1903, den 29 Oktober. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Anders Andersson i Andersbo under Sjöamålen hade ödmjukast anhållit om hjelp att komma i tillfälle få inkomma till Lunds Lasarett för att genomgå operation å sitt ena öga, enär hans förut opererade öga så försvagats att han är så nära blind; hans begäran om 20 kronor beviljades enhälligt.

 

År 1903, den 23 December. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Som omkostnaderna vid Lunds Lasarett för Anders Andersson i Andersbo blefvo större än hvad man på förhand hade beräknat, och han derför måst genom lån anskaffa 15 kronor dertill, beslöts att då Andersson oaktat hans höga ålder och svaga synförmåga kunnat utan kommunens hjelp försörja sig sjelf skulle han befrias från sin här ofvan nämnda skuld genom erhållande af 15 kronor ur kommunalkassan.

 

År 1904, den 20 April. Volym K III a 2. Opag.

§ 6.  Redogjordes för föreläsningsföreningens verksamhet för dess första verksamhetsår. Enligt denna redogörelse hade i Askeryd och Bredestad hållits tillsammans 24 föreläsningar, som varit bevistade af tillsammans 2225 personer. Inkomsterna hade belöpt sig till 537 Kr. 46 öre och utgifterna till 419 Kr. 28 öre, hvadan en behållning á 118 Kr. 18 öre fanns i kassan, hvilka till skolrådets ordförande öfverlemnades af föreläsningsföreningens hittlillsvarande kassör och ledare, Herr Disponenten G. Hieronymus, och beslöts att dessa medel skulle reserveras för nästinstundande föreläsningsårs behof.

Vidare upplästes ett så lydande gåfvobref:

”Till Askeryds Föreläsningsförening öfverlemnar jag härmed såsom gåfva ett sciopticon Nr 8 af Numa Peterssons i Stockholm tillverkning. Jemte det att denna gåfva är afsedd att framskynda den nybildade föreläsningsföreningens verksamhet, som jag hoppas må blifva till både nytta och nöje för sockenborna och att dessa vilja visa sitt intresse genom att mangrant inskrifva sig i föreningen, skulle gåfvan äfven utgöra ett litet minne från den jemförelsevis korta period af ’lif och verksamhet’ inom socknen, som Askeryds Ångsåg, dess chef, föreståndare och arbetare gjort sitt till att åstadkomma.

Tillönskande föreningen all framgång i sin verksamhet, vill jag dock tillägga, att, därest föreningen möjligen i framtiden skulle komma att upphöra eller upplösas, bör detta sciopticon jemte öfriga tillbehör, hvilka till större delen äro skänkta af Askeryds Ångsåg och arbetare, tillfalla Askeryds sockens folkskola såsom egendom.

Likaså hoppas jag, att där alltid inom socknen må finnas någon eller några personer, som af intresse för denna verksamhet vilja offra tid och omtanke för föreningens förkofran och dess ömtåliga inventariers noggranna vård.

Askeryds Ångsåg den 10 Oktober  1903.

                   G. Hieronymus.”

Ordföranden hembar till Herr Disponent Hieronymus sin och församlingens hjertliga tacksägelse ej blott för den frikostiga gåfvan utan ock för det myckna arbete han nedlagt för föreläsningsföreningen. Utsåg skolrådet en styrelse bestående af ordföranden samt Sergeanten Z. Blixt och K. J. Johansson i Askeryds Säteri, som har att på sätt ordföranden finner lämpligt anordna föreläsningar i Askeryd och vid lägliga tillfällen äfven i Bredestad.

Som ofvan

                                                                                          Karl Qvarnström

                                                                                               Ordförande

 

År 1904, den 3 Juli. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 5.  Lotta och Emma i Björkelund begärde påökning i fattigunderstöd hvilken begäran afslogs emedan Kommunalnämnden ansåg att Lottas son, C. A. Pihl i Djupadal, är i sådana omständigheter att han kan bidraga i understöd till sin moder hvadan nämnden beslöt att uppmana Pihl till detta hvilket han enligt lag är skyldig till.

 

År 1904, den 27 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Föredrogs en så lydande skrifvelse från Skolläraren Bodin i Lönhult:

”Som visthusbod ännu saknas till lärarebostaden vid Lönhult får undertecknad härmed vänligen anhålla att församlingen ville låta uppföra en sådan och i sammanhang därmed äfven brygghus.”

Sedan stämman tagit denna sak under ompröfning och derjemte tagit del af skolrådets utlåtande i frågan, helst stämman, som fann det begärda vara af behofvet påkalladt, att senast 1906 låta vid Lönhults skolhus uppföra visthusbod och brygghus och uppdrog stämman åt en kommitté bestående af Sockenbyggmästaren, Skolläraren Bodin samt Kyrkovärden C. G. F. Johansson att senast till nästa oktoberstämma inkomma med fullständigt kostnadsförslag till sagda byggnad.

§ 4.  Då församlingens åldrige Klockare och Organist P. G. Frieman vore från församlingen afflyttad och då vikarierande Klockaren och Organisten, Skolläraren K. F. Lindstrand förklarat sig ej längre än till den 1 instundande Januari kunna fortsätta med vikariatet på hittills gällande villkor, föreslog ordföranden att församlingen å ena sidan som en gärd af rättvisa och å andra sidan såsom ett uttryck af erkänsla för mångårig trogen tjenst ville besluta att till vikarien utbetala hela den reglerade klockare- och organistlönen eller 250 kr., och åt Kantor Frieman under hans återstående lifstid det belopp, som hittills utgått till honom eller 87 kronor årligen, hvilket skulle medföra en förökad utgift för församlingen per år af 50 kr.

Detta förslag föranledde en ganska lång öfverläggning. Alla voro derom ense, att ingen kunde eller ville förmena Kantor Frieman att vid Klockare- och Organisttjensten qvarstå, så länge han hölle af vederbörande godkänd vikarie, likasom man ock var enig om att ingen borde eller kunde förtänka skolläraren Lindstrand om han, som vid början af sin tjenstgöring såsom skollärare härstädes, måst med betydande kostnader göra sig kompetent för organistbefattningen, nu efter 25 års väntan ville komma i åtnjutande af hela lönen. Men man fann det betänkligt att, då inga särledes ömmande omständigheter förelåge, pålägga församlingen en förökad utgift, synnerligast som stämman var mindre talrikt besökt, än önskligt varit. Då emellertid ärendet vore af den beskaffenhet att det ej tålde tidsutdrägt och sålunda ej kunde uppskjutas till en följande stämma, enades man slutligen om följande beslut:

Om Kantor Frieman, för att slippa all omsorg om Klockar- och Organistbefattningens skötande, skulle finna till sin fördel förenligt att från Klockare- och Organisttjensten afgå, förbinder sig församlingen att årligen utbetala till Kantor Frieman under hans återtående lifstid en premie å 60 kronor.

§ 6.  Upplästes protokollet öfver beslutet att 1906 bygga ny orgel. För att fullgöra detta beslut vore af nöden att utse byggnadskommitté. Då flera röster höjdes för att ytterligare uppskjuta byggandet och i öfrigt betänkligheter yppade sig att vid den fåtaligt besökta stämman välja kommitté uppsköts ärendet till nästa gång.

 

År 1904, den 15 December. Volym K II a 1. Opg.

§ 3.  Delgafs stämman Kantor P. G. Friemans anhållan att från och med den 1 instundande Maj varda enledigad från sin befattning såsom Klockare och Organist i Askeryds församling. På samma gång stämman beviljade denna begäran och faststälde, att Kantor Frieman skulle under sin återstående lifstid årligen från och med den dag tjensterna afträdes i pension från församlingen utbekomma 60 (sextio) kronor hvilka till honom skola utbetalas i Mars månad hvarje löpande ecklesiastikår, ville stämman därjämte till protokollet hafva anfördt ett betygande af Askeryds församlings varma tacksägelse till Kantor Frieman för hans långa, nitiska och pligttrogna verksamhet inom församlingen och en hjertlig tillönskan af Guds nåd och välsignelse jämväl för de återstående lefnadsdagarne, hvilket allt Kantor P. G. Frieman genom protokollsutdrag meddelas skulle.

§ 4.  Som Orgelbyggaren Setterquist i Örebro jämlikt förut fattadt beslut blifvit tillkallad för att gifva utlåtande rörande den gamla orgeln samt omgöra och stämma densamma, beslöt stämman att begära hans utlåtande hvar, om ny orgel bygges, denna bör placeras samt i öfrigt gifva de råd och upplysningar, som i denna angelägenhet kan vara af nöden, hvadan tillsättandet af orgelbyggnadskommitté uppsköts till dess stämman fått del af detta utlåtande.

§ 8.  Tillkännagaf ordföranden att församlingens dödgräfvare och ringkarl, Torparen Anders Gustaf Johansson i Gransnäs med döden afgått. Såsom ett uttryck för församlingens erkänsla för hans långa och pligttrogna tjenstgöring beslöt församlingen att bekosta kista och svepning åt den gamle trotjenaren. Till dödgräfvare i den aflidnes ställe utsågos kyrkoväktaren J. F. Larm och ringkarlen Karl Johansson i Larödjan. Stämman uppdrog åt kyrkorådet att anskaffa ringkarl så snart sig göra läte.

 

År 1904, den 4 December. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Beslöts att hämta timret efter Otto Carlssons stuga under Rota och köra det till Lilla Åmarp.

 

År 1905, den 2 Mars. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Ordföranden redogjorde för anledningen till stämmans utlysande samt refererade till de beslut, som i orgelfrågan blifvit fattade den 16 Dec. 1901 § 3, den 1 Maj 1902 § 5, den 21 Okt. 1902 § 3, den 8 Dec. 1902 § 4, den 27 Okt. 1904 § 6 och den 15 Dec. 1904 § 4, hvarefter Direktör Setterquists ”Besigtningsinstrument” upplästes, hvilket var af följande lydelse:

”På anmodan af vederbörande inställde sig undertecknad uti Askeryds kyrka måndagen den 16 sistlidne Jan. för att besigtiga dervarande orgel och får med anledning deraf afgifva följande:

Orgeln, från begynnelsen gjord af en mindre välkänd mästare, har under tiden som den tjenstgjordt så förfallit att hvarje del af densamma är totalt utsliten och fungerar därföre icke; och anser jag således onödigt ingå i detalj af dess vidare beskaffenhet, utan får härmed förklara att en reparation eller tillbyggnad af densamma vore gagnlös och bortkastade pengar för församlingen, enär den endast blefve ett lappverk, som hvarken stode vid lag, ej heller komme att någorlunda motsvara nutidens fordringar på ett godt orgelverk, oaktadt den blefve mycket dyr.

På begäran har jag derföre utarbetat kostnadsförslag till en ny, fullt tidsenlig och för kyrkans storlek passande orgel hvilken dock icke kan uppsättas å den nuvarande gamla orgelns plats, dels derföre att det icke finnes utrymme på djupet och äfven af den orsak att det är för lågt till taket, hvars hvalf sänker sig bakåt, så att piporna icke gå upp der. Den enda och mycket lämpliga platsen för den nya orgeln blifver derföre den af Herr Arkitekten Pettersson föreslagna uti den s. k. nykyrkan, der den ej allenast kommer att presentera sig väl, utan äfven ljuda vackert derigenom att tonen får plats att fritt utsväfva och icke blifver qväfd af ett lågt öfver liggande tak; och ikläder jag mig fullt ansvar för att densamma ej tager ringaste skada af fukt på denna plats under en blifvande tornbyggnad, om en tillfällig tät brädvägg uppsättes mellan kyrkan och tornet vid arbetets utförande. På derom gjord anhållan får jag äfven meddela, att den gamla orgeln egentligen icke har större värde än blyvärdet i de gamla piporna, som torde belöpa sig till 40 á 50 kronor.

Örebro den 1 Februari 1905.

E. A. Setterquist & Son

 Exam. Orgelbyggare.

 

Sedan vidare utförligt kostnadsförslag, upprättadt af samme Direktör Setterquist och omfattande en orgel om 12 stämmor i två manualer och pedalverk samt slutande på en summa af 6500 kr., blifvit uppläst, tog stämman ärendet under ompröfning. Efter noggrant öfvervägande af skälen för och emot och med särskild hänsyn tagen till de af Direktör Setterquist framhållna fakta beslöt stämman enhälligt i öfverensstämmelse med beslutet af den 8 December 1902 att under 1906 låta i församlingens kyrka uppsätta ny orgel om 12 stämmor i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Direktör Setterquist framlagda förslaget och till ett pris af högst 6500 kr. kontant; och utsåg stämman en byggnadskommitté betående af Kyrkoherde K. Qvarnström, Kantor K. F. Lindstrand, Kyrkovärdarne C. G. F. Johansson och C. A. Andersson samt Arrendator A. G. Hellström, hvilken kommitté befullmäktigades att å församlingens vägnar vidtaga alla de åtgärder, som äro af nöden för beslutets realiserande samt på det sätt som den kunde finna efter bästa förstånd vara för församlingen bäst och förmånligast. Ordföranden uttalade sin stora tillfredsställelse öfver det för församlingen så vigtiga beslutet hade under sådan frid och endrägt blifvit fattadt samt sin vissa förhoppning att dess realiserande skulle utfalla till församlingens fulla belåtenhet.

§ 3.  Medgaf stämman aflidne Arrendatorn Karl Fredrik Petterssons i Redeby sterbhusdelegare rätt att inköpa för everderlig ego tvenne vid vestra ringmuren befintliga grafplatser.

 

År 1905, den 18 April. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  Beslöt stämman af nödig omtanke på framtiden att göra följande ändringar och tillägg i å stämman den 28 Maj 1900 antagna ordningsregler för Askeryds kyrkogård:

Paragraf 4 i sagda ordningsregler skall hädanefter hafva följande lydelse:

I den för köpgrafvar afsedda delen af kyrkogården kunna grafplatser om 60 qvadratfot per plats förvärfvas dels för en tid af 100 år, dels på 50 år, med rätt i det senare fallet för efterlefvande anhöriga att förnya köpet för ytterligare 50 år.

I paragraf 5 göres följande ändring: För grafplats med hundraårig besittningsrätt betalas 30 kr. och om 2 platser på en gång af samma person lösas, 25 kr. för hvardera. För grafplats med 50-årig besittningsrätt betalas 15 kr. och om 2 platser på en gång af samma person lösas, 12 kr. och 50 öre för hvardera. Å detta pris beräknas 50 %  förhöjning för person som ej tillhör församlingen. Det öfriga af samma paragraf upphäfves. I paragraf 10 ändras ordet everderlig till hundaårig, Genom dessa förändringar komma hädanefter ej grafplatser att säljas på everderlig tid, ej heller grafplats på 50 år i linierna utmed gångarne.

 

År 1905, den 17 Juli. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 1.  Som Otto Carlsson i Hultet dog å Eksjö Lasarett anmodades Fattigvårdsstyrelsen att genast taga emot enkan och hennes 5 barn samt anskaffa bostad och underhåll till dessa sex personer. Och beslöt för den skull kommunalnämnden att flytta enkan Hulda Karlsdotter med sina fem barn från Hultet till Lilla Åmarp samt lemna henne tills vidare 15 kronor i månaden i underhåll. Därjemte uppdrogs åt kommunalnämndens ordförande att låta verkställa de reparationer på stugan i Lilla Åmarp som ansågs nödvändigt.

§ 2.  Kommunalnämnden beslöt att låta Handlanden Alexander Johansson i Redeby få arrendera jorden och betet i Lilla Åmarp under 1 år omsänder mot ett årligt arrende af 50 kronor, samt dessutom att Alexander Johansson underhåller och tillsläpper det trinne och stafrer som tillkommer församlingens gärdesgård vid torpet.

Dessutom förbehåller sig församlingen fri dispositionsrätt till byggnadsplaner hvar som hälst å torpets egor som anses lämpligt. Arrendet skall betalas den 24 Oktober  årligen till kommunalnämndens ordförande under den tid torpet är bortarrenderat.

§ 3.  Som kommunalnämnden fått i uppdrag att betala det af församlingen inköpta stället Lilla Åmarp, summa Kr 1200, beslöts att ur kommunalkassans amorteringar likvidera nämnda belopp.

  Askeryd som ofvan

                                                                                                         A. J. Blixt

 

År 1905, den 6 September.Volym K II. a 1.Opag.

Till Skolrådet i Askeryd.

Vid nyligen företagen inspektion af skolorna i Askeryd har jag funnit mig böra göra följande erinringar:

1) att litt. E borde införas i stället för litt. C i folkskolan vid kyrkan;

2) att, om litt. C. bibehålles, läsningen skall pågå 6 dagar i veckan minst 5 timmar om dagen, dock att en läsdag i månaden blir fridag för skollokalens skurning och rengöring;

3) att  mellan Lönhult och Västorp flyttande folkskolan borde göras fast vid Lönhult;

4) att mellan Lönhult och Västorp flyttande småskolan också borde göras fast vid Lönhult, då öfra våningen i skollokalen torde kunna inredas till småskolelokaler;

5) att vid Västorp borde tills vidare anordnas fast folkskola litt. F;

6) att så länge flyttande folk- och småskolorna bibehållas och enär inga roteförhör förekomma, läsningen i öfverensstämmelse med gällande normalplan, bör pågå i folkskolan 6 dagar i veckan 5 timmar om dagen och i småskolan 5 dagar i veckan 5 timmar om dagen och 3 timmar på lördagarna, dock att i såväl folk- som småskolan en lördag i månaden blir fridag för skollokalernas skurning och rengöring.

7) att fönstren framme i folkskolesalen vid kyrkan helst bör sättas igen eller täckas med mörk rullgardin;

8) att skåp för material fattas i småskolesalen vid kyrkan;

9) att de i småskolan vid kyrkan varande folkskolebänkarna borde ersättas med mindre;

10) att golfvet i afklädningsrummet till folkskolan vid kyrkan behöfver omläggas och taket i folkskolesalen strykas;

11) att taket i lärarens vid kyrkan sängkammare samt väggar och tak i köket behöfva uppsnyggas;

12) att såväl vid Lönhult som Västorp finnas endast ett enda för lärare, gossar och flickor gemensamt afträdeshus;

13) att afklädningsrum fattas vid Västorp;

14) att vid Västorp städas endast 2 gånger i veckan;

15) att följande materiel bör anskaffas:

till folkskolan vid kyrkan: 35 st. nya Läseböcker, ny karta över Europa samt Väggkarta öfver Bibelns land och folk;

till småskolan vid kyrkan: Planscher öfver årstiderna;

till flyttande folkskolan: Väggkarta öfver Bibelns land och folk, Planscher öfver djurriket samt Vallis planscher för nykterhetsundervisningen;

till flyttande småskolan: Planscher öfver årstiderna.

Linköping den 6 September 1905

  J. A. Söderlund

Folkskoleinspektör.

 

År 1905, den 17 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Hade folkskoleinspektören J. A. Söderlund i skrifvelse till skolrådet den 6 sistlidne September framställt yrkande på att såväl den flyttande folkskolan som den flyttande småskolan skulle göras fasta vid Lönhult och att i Wästorp borde upprättas en fast folkskola, kombinerad med småskola. Sedan skolrådets utlåtande i ärendet delgifvits och sedan stämman för egen del tagit frågan under noggrann ompröfning stannade den vid följande enhälliga beslut:

Enär den föreslagna förändringen af skolväsendet skulle föranleda ej blott betydligt högre lönebidrag från församlingen utan äfven ganska betydande kostnader i och för de bägge skolhusens tillbyggande, hvilket skulle för församlingen blifva så mycket mera betungande som den för närvarande hade att bära ganska tyngande kommunalskatter, kan ej stämman under förhandenvarande förhållanden låta yrkandet till någon dess åtgärd föranleda.

§ 3.  Hade Folkskoleinspektören i omförmälda skrifvelse jämväl påyrkat det olämpliga förhållandet, att vid skolhusen i Lönhult och Wästorp ej funnos mera än ett afträdeshus gemensamt för gossar och flickor samt lärarepersonal.

Skolrådet hade i sitt utlåtande öfver denna punkt kraftigt förordat, att åtgärder måtte snarast möjligt vidtagas för att denna ogynsamma anordning måtte blifva ändrad; och beslöt stämman med anledning häraf att, om ske kan, under ingående år men under alla förhållanden senast 1907, låta anordna afträden vid de bägge skolhusen, så att gossar och flickor samt lärarepersonalen få särskilda rum, och skulle hvad Lönhult angår denna anordning ske i samband med ekonomihusets byggande.

 

År 1905, den 18 December. Volym K II a 1. Opag.

Som kommunalstämman den 17 sistlidne Oktober  åt skolrådet öfverlemnade eganderätten till åbyggnaderna å lägenheten Johannesberg under Lönhult, beslöt stämman att dessa byggnader skulle nedtagas och under vintern öfverföras till Lönhults skola meddelst sockenskjuts, samt att virket skulle användas till uppförandet af ekonomihus enligt af kommitterade företedd ritning samt ett afträde i 2-ne afdelningar. De hittillsvarande kommitterade fingo i uppdrag att medelst entreprenad bortsläppa anbudets verkställande, hvilket borde vara fullbordadt senast den 1 instundande Oktober, samt vaka öfver dess noggranna utförande.

§ 4.  Beslöt stämman att under instundande sommar låta genom Trädgårdsmästaren F. Dahlgren ordna de östra qvarteren af gamla kyrkogården. De grafegare, som önska få sina grafvar bevarade och ordnade, böra före den 1 instundande April därom göra anmälan till Kantor Lindstrand; alla andra grafvar komma att jämnas och med gräsfrö besås. De grafegare som anmält sin önskan att få graf bevarad och ordnad, äro skyldiga att efter anmodan medelst pålysning å angifven dag infinna sig å kyrkogården för utvisande af grafvens läge samt att tillsläppa ett mansdagsverke. De grafvar, som blifvit på så sätt ordnade, böra sedan af grafegarne hållas i prydligt skick vid äfventyr att de annars framdeles blifva jämnade.

 

År 1906, den 11 Mars. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Undertecknad föredrog en Kongl.Majt:s Befallningshafvandes Resolution af den sistlidne Februari, hvarigenom Askeryds sockens fattigvårdsstyrelse förelägges, att afgifva förklaring öfver en af  P. A. Nyrén, Äsevad, Askeryds socken den 22 sistlidne Februari  till Kongl. Majt:s Befallningshafvande inlemnad skrifvelse under ompröfning beslöts enhälligt härmed vördsamt afgifva följande förklaring:

Fattigvårdsstyrelsen har ingalunda undanhållit skomakaren P. A. Nyrén den hjälp, hvaraf fattigvårdsstyrelsen funnit honom vara i behof. Så bekostades hans vistelse vid Sundhults brunn och badinrättning sistliden sommar och lemnade samtidigt åt familjen full försörjning. Vid återkomsten från brunnskuren var visserligen bemälte Nyrén ej fullt återställd från sin sjukdom (reumatism i benen) men dock arbetsför i sitt yrke såsom skomakare. Då mannen har god arbetsförtjänst och hustrun är fullt frisk och arbetsför, har fattigvårdsstyrelsen ansett att familjen borde utan fattigunderstöd kunna reda sig sjelf, synnerligast som de ej ha mer än 3-ne barn i hemmet. Det oaktadt har fattigvårdsstyrelsen äfven efter mannens återkomst från Sundhults brunn bistått dem, och fattigvårdsstyrelsen anhåller få konstatera, att Nyrén i detta fall lemnat vilseledande uppgifter, ty till Jul tilldelade fattigvårdsstyrelsen Nyrén understöd såväl i penningar som i natura persedlar och den 11 sistlidne Februari, således 11 dagar innan bemälte Nyrén uppsatt sin inlaga till Konungens Befallningshafvande, erhöll han 25 kg. rågmjöl.

Att Nyrén under den närmaste tiden skulle blifva vräkt från sin nu innehafvande bostad har kommit till fattigvårdsstyrelsens kännedom och den har för denna eventualitet träffat förberedande åtgärd i och för familjens härbärgerande ehuru den ej ansett det lämpligt att ännu derom underrätta bemälte Nyrén, som genom sitt pockande och ohöfliga uppträdande icke blott mot fattigvårdsstyrelsen utan äfven mot sin hyresvärd nödgat denne senare att vidtaga åtgärder för Nyréns afhysande. Iakttoge Nyrén och hans hustru ett annat uppträdande skulle de med mycken lätthet kunna på egen hand skaffa sig bostad.

Då sålunda Nyrén och hans familj bevisligen hvarken lidit eller lider nöd och då fattigvårdsstyrelsen, när familjen däraf är i behof, kommer att tillhandahålla såväl bostad som det understöd, som kan finnas vara af nöden, så anhåller fattigvårdsstyrelsen vördsamt att ombemälte Nyréns inlaga icke måtte till någon Konungens Befallningshafvandes åtgärd föranleda.

Som ofvan

                                                                                                         A. J. Blixt

 

År 1906, den 4 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  Beslöt stämman enhälligt att Askeryds församlings sockenbibliotek hädanefter skall stå under skolrådets vård och förvaltning och utsågos skolrådets ordförande, Kantor Lindstrand och Nämndemannen C. A. Andersson att verkställa inventering i biblioteket samt upprätta förteckning öfver nu befintliga böcker.

 

§ 4.  Till sockenbyggmästare i stället för Hemmansegaren Alfred Andersson i Äsevad, som bestämdt undanbett sig omval, utsågs för en tid af 4 år Mjölnaren Albin Hellström i Asssjö qvarn.

§ 8.  Rörande den brudkrona, som den 30 sistlidne September till kyrkan såsom gåfva öfverlemnades af förre Nämndemannen Johan Johansson i Karstorp, beslöt stämman att fastställa följande bestämmelser:

1-o. Brudkronan förvaras hos kyrkoherden.

2-o. Kronan får endast af kyrkobrudar begagnas och endast vid bröllop, där vigsel enligt Sv. Kyrkans föreskrift eger rum. Ingen eger mot kyrkoherdens bestridande densamma begagna. Skulle det oaktadt något brudfolk hafva begagnat kronan som sedermera visat sig därtill ej hafva varit berättigad, böte till kyrkan 15 (femton) Kr.

3-o. Vid kronans utlemnande och återlemnande skall hon noggrant besigtigas. Utsocknes låntagare vore skyldig ställa antaglig borgen för hennes återställande i oskadadt skick. Låntagare är skyldig gälda all den skada som kan kronan tillfogas under lånetiden.

4-o. Kronan får ej med blotta händerna beröras, utan böra de, som hantera henne, hafva händerna försedda med vantar eller handskar.

5-o. I brudkronelega erlägges af utsocknes 3 Kronor, af insocknes efter godtfinnande. Alla afgifter insättas å sparbank och redovisas i en brudkronekassa, som användes till kronans reparation och renovering. Därjämte beslöt stämman att till den frikostige gifvaren hembära församlingens hjertliga tacksägelse för den vackra gåfvan, hvilken på samma gång den skulle bereda mången glädje, skall äfven hos kommande slägter bevara gifvarens namn i kärt minne; hvilket gifvaren genom protokollsutdrag meddelas skulle.

§ 9.  Beslöt stämman att under instundande sommar låta nödtorftigt reparera klockstapeln genom att ersätta af röta förstörda sträfvor och plankbeklädnad med nya samt rödfärga dem.

§ 10.  Beslöt stämman att i stället för genom orgeln borttaget utrymme i norra kyrkan åt qvinnorna upplåta östra delen af södra nykyrkan samt gamla orgelläktaren.

 

År 1906, den 4 Juni. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Hade till skolrådets hörande blifvit utställd en af Fil. Doktorn R. Norrby å Olstorp gjord ansökan om tillstånd att framdraga en elektrisk högspänningsledning från Olstorp i W. Ryd till Eksjö, hvilken ledning skulle komma att gå i närheten af församlingens skola i Lönhult.

Under den förutsättning att sagda högspänningsledning kommer att dragas på i lag föreskrifvet afstånd från skolans byggnader samt att vederbörande tillförbindes att ersätta all den förlust och skada, som möjligen genom sagda ledning bevisligen kan förorsakas, fann skolrådet ej anledning att mot sagda ansökans beviljande göra någon erinran.

 

År 1906, den 26 December. Volym K I a 1. Opag.

Protokoll vid pastoratsstämma med Askeryds och Bredestads församlingar i Askeryds sockenstuga den 26 December 1906.

§ 1.  Stämman erkändes lagligen utlyst.

§ 2.  Församlingarnes å kyrkostämma röstberättigade medlemmar hade blifvit kallade till pastoratstämma för att höras, huruvida några hinder å deras sida förefunnos vid, att kyrkoherdetjänsten härstädes upprätthölls medelst vikarie under tiden 1 juni 1907 - 30 April 1908. Något sådant hinder framstäldes icke utan ville stämman för sin del gärna medgifva Herr Kyrkoherden K. Qvarnström frihet att afflytta redan den 1 nästkommande Juni, såvida han skulle finna detta vara med sin fördel förenligt.

Genast uppläst, justeradt och godkändt

Å församlingens vägnar                                               Å stämmans vägnar

C. A. Andersson,                                                                 Som ofvan

C. G. F. Johansson.                                                             J. Johansson

Uppläst i Askeryds kyrka söndagen den 30 Dec. 1906 af

Karl Qvarnström.

 

År 1907, den 19 Mars. Volym K II a 1.

§ 2.  Hade Kyrkovärden C. G. F. Johansson i Lönhult jämte 9 andra församlingens hemmansinnehafvare, under förmälan att de saknade stallrum vid kyrkan, till stämman inkommit med begäran, att församlingen, då ej någon plats å kyrkans mark funnes tillgänglig för uppförande af ännu ett kyrkostall, ville till innehafvaren af Bondeska fideikommisset Herr Grefve Fredrik Bonde ingå med vördsam anhållan, att han täcktes tillåta dem att, då nu fideikommissets arrendatorer med benägen tillåtelse ämnade uppföra nytt kyrkostall i det gamla nu nedtagnas ställe och på samma plats, få i samma länga och i samma stil uppföra en byggnad, afsedd att rymma omkring 10 hästar. Sedan stämman vitsordade behofvet i ifrågavarande hänseende, beslöt den enhälligt att genom sin ordförande ingå till Herr Grefve Bonde med ödmjuk och vördsam anhållan i här ofvan angifvet syfte.

 

År 1907, den 3 Maj. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  Framställdes Kantor Lindstrands förfrågan om, till hvilket pris stämman skulle vilja sätta den gamla orgeln. De närvarande ansågo att man svårligen skulle kunna få mera än cirka 250 Kr. Dock skulle intet köp afslutas förrän stämman fått tillfälle sig härom yttra.

§ 7.  Som porten å södra sidan af ringmuren vore mycket förfallen, hade fråga väckts, att en ny port af järn jämte stolpar af huggen sten skulle anskaffas. Äfven hade ifrågasatts att anbringa några trappsteg af huggen sten närmast utanför porten.

Som frågan tarfvade utredning uppdrog stämman åt en kommmitté bestående af Kantor Lindstrand, Kyrkovärdarne samt Sockenbyggmästaren, att till oktoberstämman inkomma med utredning och förslag i ifrågavarande ärende. Dessutom uppdrog stämman åt sockenbyggmästaren att låta verkställa nödtorftig reparation å sagda port och stolpar.

§ 10.  Att söndagen den 5 Maj före gudstjenstens början justera detta protokoll utsågos Kyrkovärdarne.

Till sist hembar ordföranden till stämman och den församling den representerade sitt varma och hjertliga tack för synnerligen angenämt samarbete under de gångna 10 åren och för det förtroende och den aldrig svikande vänlighet, hvarmed han städse blifvit omfattad, och tillönskade församlingen i dess helhet och hvarje dess medlem Herrens rika nåd och välsignelse.

Nämndemannen C. A. Andersson frambar till den afgående ordföranden i synnerligen vänliga ordalag stämmans tack jämte tillönskan af Guds välsignelse i arbetet på det nya verksamhetsfältet.

Som ofvan

                                                                                          Karl Qvarnström

                                                                                      Stämmans ordförande

Justeradt:

C. A. Andersson, C. G. F. Johansson.

 

År 1907, den 22 September. Volym K II a 1. Opag.

§ 3.  Beslöts att med upphäfvande af förut fattade beslut att införa 6-dagars läsning med 5 timmars daglig undervisningstid i folkskolan vid kyrkan samt flyttande folk- och småskolan vid Lönhult och Västorp återgå till reglementets föreskrift om 5 dagars läsning i veckan med 6 timmars daglig undervisningstid för sagda skolor.

§ 5.  Vid Aneby station på stambanan, hvilken station ligger inom annexförsamlingen, är efter allt att döma och såsom förhållandena nu gestalta sig, ett industrisamhälle under uppväxt. Genom den föreslagna åtgärden skulle alla för expeditionsärendens utsättande nödgas begifva sig till Askeryd, hvilken för sagda samhälle kommer att förorsaka en ökning i väglängden till pastorsexpeditionen af 11 kilometer därjämte kommer genom kommitterades förslag den själavårdande verksamheten inom samhället att lida.

Stämman vill därför med särskildt afseende fästadt vid de svåra skador, som genom den föreslagna anordningens genomförande komma att hota det kyrkliga lifvet inom församlingen, i underdånighet afstyrka prestlöneregleringskommitténs betänkande och förslag i hvad det rörer Askeryds pastorat. Väl är stämman medveten om pastoratets oförmåga att ensamt anständigt aflöna tvänne präster och vågar eller kan inte ikläda sig några ytterligare utgifter utöfver hvad församlingen redan har att vidkännas för prästerskapets aflöning, men stämman hyser dock den förhoppningen att Kongl. Majt. skall finna lämplig utväg i detta hänseende.

Som ofvan

                                                                                     Anton O. Eriksson

                                                                                       Stämmans ordf.

 

År 1907, den 13 Oktober. Volym K II a 1

§ 1.  Som församlingen från framlidne Generaldirektören, Wälborne Herr Julius

Edvard von Krusenstjernas sterbhus genom Löjtnanten, Wälborne Herr H. E. F. von Krusenstjerna fått mottaga en dyrbar gåfva bestående af en å ett sammetshyende hvilande lagerkrans af silfver jämte åtföljande inscription, så beslöt stämman enhälligt att med tacksamhet mottaga den dyrbara gåfvan, hvilken enligt gifvarnes uttalade önskan kommer att omsorgsfullt förvarad få sin plats å sakristians kyrkvägg under därstädes befintliga kyrkoskåpet, hvarjämte stämman vill hafva till Herr Generaldirektören J. E. von Krusenstjernas sterbhus uttalat sin och församlingens varma tacksägelse för den lika prydliga och dyrbara gåfvan. Hvilket skulle genom protokollsutdrag meddelas.

§ 2.  Uppdrogs åt Kyrkovärdarne att låta insätta förenämnda lagerkrans jämte sammetshyende och inscription inom glas och ram.

 

År 1907, den 20 Oktober. Volym K II a 1. Opag.

§ 4.  Med afgörandet af det från ordinarie Maj-stämman hvilande förslaget att å södra sidan af ringmuren anbringa en ny port af järn med tillhörande stolpar af huggen sten beslöt stämman tills vidare uppskjuta.

 

År 1907, den  21 Oktober. Volym K III a 2. Opag.

Protokoll vid Kyrko- och skolrådets sammanträde den 21 Oktober 1907.

§ 5.  Som Kantor Lindstrand påpekade, att den del af kyrkan, där orgeln finnes, vore mycket kall vintertiden, temperaturerna uppgingo där till + 1 á 2 grader, hvilket naturligtvis vållade obehag för den som hade att sköta orgelspelningen vid den söndagliga gudstjensten, så beslöts, att kyrkan skulle genom kyrkoväktarnas försorg eldas redan på lördags e. m. hvarpå eldningen fortsättes söndag morgon i ordentlig tid, så att normal temperatur kan uppnås till gudstjenstens början. Och uppdrogs åt kyrkokassans förvaltare att öfverenskomma med kyrkoväktarna om skälig ersättning för eldningen om lördag e. m. samt utanordna beloppet.

 

År 1907, den 27 December. Volym K II a 1. Opag.

§ 9.  Beviljades Kyrkoväktaren J. F. Larm på hans däröfver gjorda hemställan om löneförhöjning med 30 kronor, så att hans lön från och med den 1 januari 1908 i ett för allt kommer att uppgå till 150 kronor. Däremot förband sig Larm att utom hvad honom redan såsom kyrkoväktare åligger dessutom för denna lön uppelda kyrkan under den kallare årstiden redan på lördagarne, så att temperaturen i kyrkan redan på lördagskvällen om möjligt kunde gå upp till + 8 grader, hvarefter eldningen i vanlig ordning fortsättes på söndagsmorgonen.

§ 11.  Befullmäktigades Herrar Kantor K. F. Lindstrand och Handlanden A. J. Blixt, Bodaskog, att utan stämmans vidare hörande till den högstbjudande och i öfrigt på för församlingen förmånliga och tillfredsställande villkor afyttra den gamla kyrkoorgeln.

Dess bättre fullföljdes ej detta, utan den gamla fina Wisteniusorgeln finnes kvar i perfekt skick efter restaureringen åren 1962-1963 av en orgelbyggare Th. Frobenius i Köpenhamn.

 

År 1908, den 13 februari. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Anmodad att afgifva underdånigt yttrande öfver väckt förslag att skilja Bredestads församling från Askeryd och sammanslå Bredestad med Marbäcks församling att bilda ett pastorat med ensam kyrkoherde i Marbäck, ville stämman, med hänvisning till sitt, handlingarne bilagda, föregående yttrande af den 22 September 1907 öfver Prestlöneregleringskommitténs betänkande och förslag i hvad det rörer Askeryds pastorat, uttala såsom sin samstämmiga mening:

Att om komministertjänsten i Bredestad skall mot församlingarnes önskan indragas och Prestlöneregleringskommitténs förslag härutinnan vinner Kongl. Majt:s bifall, Askeryds församling icke har något att erinra mot, att Bredestads församling för sådant fall skiljes från Askeryd och i stället sammanslås med Marbäck att bilda ett pastorat med kyrkoherde i Marbäck, för så vidt Askeryds församling hålles fullkomligt skadelös och icke betungas med några som helst nya utgifter i och för den omreglering vare sig i fråga om byggnads- eller underhållsskyldighet af boställshusen vid Askeryds prestgård eller annars i fråga om presterskapets aflöning.

§ 3.  Till ringkarlar valdes: Efter Anders Gustaf Johansson i Gransnäs, Karl Gustaf Svärd i Sällstorp mot en årlig lön af Tjugufem kronor och med enahanda skyldigheter som företrädaren, samt efter Karl Gustaf Johansson i Larödjan, Gustaf Ludvig Svensson i Gransnäs mot en årlig lön af Tjugu kronor och med likaledes enahanda skyldigheter som företrädaren.

 

År 1908, den 5 April. Volym K II a 1. Opag.

§ 2.  Beslöts på hemställan af utnämnde kyrkoherden i pastoratet, J. Johansson att en del mindre reparationer i prestgårdens mangårdsbyggnad skulle snarast verkställas och utsågos följande personer att å församlingens vägnar ombesörja dessa arbetens utförande, nämligen Herr K. J. Johansson, Askeryds Gård, Kyrkovärden C. G. F. Johansson i St. Lönhult samt Sockenbyggmästaren Albin Hellström i Assjö.

 

År 1908, den 3 Maj. Volym K III a 2. Opag.

§ 2.  Beslöts att, såvidt intet hinder från vederbörande myndigheters sida möter, låta göra en afbalkning i skolsalens vid kyrkan sydöstra hörn för postens mottagning och utlämnande. Då utrymmet i skolsalen i förhållande till barnantalet vore mycket stort och dagern härigenom icke skulle utestängas, ansågs en sådan afbalkning utan någon olägenhet kunna ske. Emellertid erhöll ordföranden i uppdrag att, innan något gjordes för beslutets verkställighet, underrätta folkskoleinspektören härom och inhämta hans yttrande i saken.

 Som ofvan

                                                                                                   J. Johansson

 

År 1908, den 2 Augusti. Volym K II a 2. Opag.

§ 2  Beslöts följande reparationer:

1-o. Nödig strykning af taket å sakristian samt lagning af dito å vapenhuset och västra kyrkogafveln.

2-o. Nödig reparation å klockstapeln.

§ 3.  Skulle ett skåp af boiseringsbräder för arkivet uppsättas utmed väggen öster om den nya orgeln till den höjd, som ordföranden ansåge nödvändig.

§ 7.  Frågan om nya åtgärder för den nya orgelns skyddande för damm uppsköts tills vidare. Man ansåg, det effektivaste skyddet bestod i ofta förnyad skurning och golfvets indränkning med vatten före hvarje sopning.

§ 9.  Anhöll stämman vänligen, att nämndemannen C. A. Andersson skulle godhetsfullt förskottera penningar till betalning af reparationerna denna sommar å mangårdsbyggnaden i prästgården, tills församlingen hunne upptaga ett amorteringslån, om ej förr till nästa nyår. Han skulle naturligtvis äga uppbära gällande ränta å alla förskotterade medel.

 

År 1908, den 29 Oktober. Volym K II a 2. Opag.

§ 3.  Afslogs skolläraren J. A. Bodins anhållan, att församlingen skulle som hans särskilda egendom tillförsäkra honom den öfverblifna veden vid Lönhult och Västorps skola m. m.

§ 5.  Skulle sockenbyggmästaren erinras att dra försorg om., att utsyning af virke sker under denna vinters lopp för reparation af klockstapeln.

 

År 1909, den 7 Februari. Volym K II a 2. Opag.

Beslöts att hela taket å mangårdsbyggnaden i prästgården skulle täckas med nytt tegel; och skulle sockenbyggmästaren A. Hellström draga försorg om arbetets verkställande, likasom att det blefve fullbordadt under förra hälften af nästkommande sommar.

 

År 1909, den 7 Mars. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Anseende skolläraren K. F. Lindstrand vara högeligen förtjänt af att erhålla det Letterstedtska premiet beslöt skolrådet enhälligt uttala sig om hans tjänstgöring sålunda:

Folkskolläraren Karl Fredrik Lindstrand, som varit anställd såsom ordinarie folkskollärare vid fasta folkskolan vid kyrkan inom Askeryds skoldistrikt af Jönköpings län och Linköpings stift alltsedan den 27 okt. 1879 och således räknar en tjänstetid af 29 år, 4 månader och 11 dagar, tilldelar skolrådet med nöje följande vitsord:

För skicklighet och nit: Berömlig.

För uppförande: Mycket godt.

 

År 1909, den 2 Maj. Volym K III a 2. Opag.

Protokoll vid samanträde med kyrkorådet i Askeryd i dess sakristia den 2 Maj. 1909.

Närvarande utom undertecknad ordförande voro C. A. Andersson, C. G. F. Johansson, A. J. Blixt, K. F. Lindstrand, J. Johansson, C. Johansson och G. Zakrisson.

§ 1.  Hustrun Mathilda Johansson i Åmarp hade begärt att jämte sin man August Johanssson blifva kallade inför kyrkorådet, sedan de förmaningar, som undertecknad i juli månad 1908 gifvit makarne Johansson att lefva i enighet och sämja, visat sig vara fruktlösa. På grund häraf hade makarne Johansson blifvit kallade att infinna sig i kyrkans sakristia ofvannämnda dag och hade äfven hörsammat denna kallelse.

Hustrun, som först erhöll ordet, anförde i hufvudsak följande klagomål mot sin man, att han låg öfver henne med den kränkande beskyllningen, att hon stode i brottsligt förhållande till sina söner och på grund däraf misstänkte och bevakade henne, ja, till och med kunde inlåsa henne och hyste farhågor för, att hon förgiftade maten för honom. Äfven hade han fällt yttranden, som visade, att hon icke vore fullt säker för sitt lif. Hon hade icke mindre än fyra gånger lämnat hemmet på kortare tid för att pröfva, om han så kunde lugna sig, men den gamla missämjan hade alltid begynt på nytt efter hennes återkomst. Å andra sidan hade mannen alltid varit arbetsam och omsorgsfullt skött sitt landtbruk.

Mannen, August Johansson, ville icke bestrida, att han fällt de af hustrun anförda beskyllningarne, men det hade skett under den sjukdom, som han för ett år sedan varit angripen af, men hyste numera inga misstankar i den vägen, beklagade att hustrun flera gånger lämnat honom ensam att sköta huset och yrkade på att hennes sinnesbeskaffenhet skulle undersökas af läkare, men ville ingenting hellre än i sämja fortsätta äktenskapet.

Sedan ett par af kyrkorådets ledamöter intygat, att det vore tämligen säkert, att August Johansson ej ännu vore fri från de merbemälda misstankarne i fråga om sin hustrus trohet, förehöll ordföranden å det bevekligaste att försöka med Guds hjelp få det brutna kärleksförhållandet återstäldt, att, om som maken medgifvit, mannen vore sjuk, det vore hennes plikt att icke så mycket fästa sig vid hans misstankar eller beskyllningar och för att intet borde komma henne att öfverge mannen utom fruktan för, att han skulle förgripa sig på hennes lif.

§ 2.  Till att justera protokollet valdes kyrkovärdarne.

Som ofvan

                                                                                                  J. Johansson

Justeradt och godkändt:

C. G. F. Johansson, C. A. Andersson.

Uppläst i Askeryds kyrka den 9 Maj 1909.

J. Johansson.

 

År 1909, den 18 Juli. Volym K II a 2. Opag.

Beviljades Herr J. A. Bodin 20 kronor såsom ersättning för den ved, som han kunde anses ha insparat under sista året af sin lästid här. Hans begäran om ersättning för åtskillig kostnad, nedlagd å skolträdgården i Lönhult, blef däremot enhälligt afslagen.

 

År 1909, den 12 September. Volym K II a 2. Opag.

§ 2.  I fråga om det gamla takteglet i prästgården förklarade sig ordföranden önska få öfvertaga det helfärdiga mot ett pris af 17 kr. och 50 öre per tusen. Detta blef af stämman beviljadt.

 

År 1909, den 12 September. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  I fråga om det s. k. potatislofvet i församlingens folkskolor beslöts, att lofvet i folkskolan vid kyrkan skulle begynna den 22 dennes och räcka i 3 veckor; men lofvet i Lönhults folkskola skulle taga sin begynnelse först i och med den 4 nästa oktober och fortgå blott i en vecka.

 

År 1909, den 3 Oktober. Volym K II a 2. Opag.

§ 2.  Beträffande planteringen å kyrkogården beslöts, att det östra kvarteret skulle göras i ordning till våren, hvarför redan i höst ett tillräckligt antal ligustrumplantor och lönnar eller eventuellt lindar skulle rekvireras för att vara färdiga till användning nästa vår.

§ 3.  För att i förening med trädgårdsmästare Hansson ombesörja denna rekvisition af träd och buskar utsågos herrar Lindstrand, Dahlgren och Andersson i Skyttlingebäck.

§ 4.  Öfverlämnade ordföranden till församlingen en af trädgårdsmästare Hansson uppgjord karta öfver kyrkogården.

 

År 1908, den 26 Oktober. Volym K II a 2

§ 3.  Beslöts, att nytt plåttak skulle nästa sommar påläggas vapenhuset i sammanhang med kyrkotakets oljebestrykning. Samtidigt därmed skulle äfven griften reparareras så till vida, att den icke kunde anses vanpryda sin plats, Att draga försorg om detta arbetes verkställande i behörig tid och på ändamålsenligaste sätt uppdrogs åt sockenbyggmästaren A. Hellström, kyrkoherde J. Johansson och skollärare K. F. Lindstrand.

§ 4.  Vidare skulle klockstapeln till våren rödfärgas och tjäras och skulle sockenbyggmästaren jämte herrar A. J. Blixt och K. J. Johanssson i Askeryd ombesörja detta arbetes utförande.

§ 5.  Beviljades för detta år 2 famnar barrved in natura till skollärare K. Lindqvist utom det ordinarie arfvodet.

 

År 1909, den 28 December. Volym K II a 2. Opag.

§ 5.  Afslogs skollärare Lindqvists begäran om högre anslag af ved för år 1909.

§ 6.  Beslöts att nästa sommar företaga en reparation af slöjdstugan vid kyrkan, bestående däri, att väggen mellan slöjdrummet och förstugan skulle nedtagas, en ny rörspis uppsättas, rummet boiseras, innanfönster anskaffas och en förstugukvist af bräder uppföras. Till att ombesörja verkställigheten af detta arbete utsågos A. Hellström och K. F. Lindstrand. Medlen för arbetets utförande lofvade vederbörande kassör att förskottera.

 

År 1910, den 16 Mars. Volym K III a 2. Opag.

§ 5.  Änkan Ståhls i Gölen gosse skulle genom C. Johansson i Hulu förständigas att besöka folkskolan.

 

År 1910, den 22 Maj. Volym K II a 2. Opag.

§ 3.  Beslöts ånyo, att kyrkotaket skulle denna sommar oljestrykas, vapenhuset täckas med plåt och griften med papp. Den senare skulle därjämte cementeras i botten.

§ 4.  En trappa af trä skulle med första genom A. Hellströms försorg uppsättas framför ringmuren till söderkyrkan.

§ 5.  Uppdrogs åt kyrkovaktmästare Larm att slå och sköta planteringarne samt gångarne å kyrkogården. För det nya arbetet skulle han äga uppbära en timpennng af 25 öre för innevarande år.

§ 6.  Beslöts att klämtningen skulle upphöra i och med detta år.

 

År 1910, den 12 Juni. Volym K III a 2. Opag.

Lärarinnan Hedvig Hedberg hade anmält, att tvenne barn från Norrhem utan vidare lämnat småskolan den 2 dennes utan att sedermera låta höra af sig. Med anledning däraf uppdrog skolrådet åt handlanden A. J. Blixt att oförtöfadt besöka nämnda hem och allvarligen tillhålla föräldrarne att genast sända sina barn tillbaka till skolan igen.

 

År 1910, den 17 Oktober. Volym K II a 2. Opag.

§ 9.  Beslöt stämman bifalla Norra Smålands fornminnesförenings begäran att som deposita få mottaga tvenne antependier: Ett med Christer Bondes och Elsa Cruus´ vapen (initialerna C. B.  E. C.), Ett dito med årtalet 1668 samt bokstäfverna G. M. B. S., sammanbundna under friherrelig krona. Frakten skulle bekostas af föreningen.

 

År 1910, den 19 December. Volym K II a 2. Opag.

§ 6.  Till ringkarl valdes tills vidare F. Svensson i Bäckhem med en årlig lön af 25 kr.

 

År 1911, den 5 Mars. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Från pensionerade folkskolläraren Per Gustaf Frieman från Tranås hade till skolrådet i föreskrifven tid inkommit en till Konungen ställd underdånig ansökan om understöd enligt Nådiga Kungliga Kungörelsen af den 18 Juni 1910. Med bifogande af utdrag ut kyrkostämmans protokoll af den 24 november 1878 ville skolrådet, vitsordande Friemans i allo utmärkta tjänstgöring som skollärare inom distriktet, på det varmaste förorda hans ansökan, då han utom sin lilla pension icke äger några medel till sitt uppehälle, oförmögen, som han nu är, på grund af sin höga ålder och sin nästan totala blindhet, att kunna utföra något som helst arbete. Handlingarne skulle i vederbörlig ordning till Högv. Domkapitlet insändas.

 

År 1911, den 12 Augusti. Volym K III a 2

§ 1.  Från Herr Doktorn och Folkskoleinspektören m.m. A. R. Alvin hade följande skifvelse ingått.

Till Skolrådet i Askeryds församling.

Med anledning af min inspektion af samtliga distriktets skolor den 31 maj och 1 juni 1911 får jag i likhet med föregående folkskoleinspektör yrka på, att den flyttande folkskolan och den flyttande småskolan Lönhult och Västorp, hvilkas lokaler ligga så långt från hvarandra, att några nöjaktiga repititionsförhör icke gärna kunna hållas, nu förvandlas till två fasta folkskolor Litt. F., hvilket mycket väl utan synnerligen stora omkostnader kan ske, då vid Lönhult redan finnes laglig bostad för folkskollärare och vid Västorp en sådan lätteligen kan åstadkommas genom en tillbyggnad å skolhusets baksida, hvarigenom äfven ett afklädningsrum kan vinnas.

Äfven nödgas jag yrka på, att den 6-dagarsläsning, som 1906 infördes  vid skolorna och sedan utan något vederbörligt tillstånd afskaffats, genast från och med nu instundande hösttermin återinföres, ty förändringen till 5 dagars läsning är en väsentlig försämring af skolväsendet, hvilket jag icke kan godkänna.

I skolsalen vid kyrkan har år 1908 gjorts en afbalkning till postrum. Detta hade dåvarande folkskoleinspektören medgifvit tills vidare, säkerligen emedan han ej vetat af, att såväl postluckan som ingången är från skolsalen, som alltså nu är det egentliga postrummet för postbesökande, hvilket är i flera afseenden högst olämpligt.

En afbalkning med nuvarande anordning kan jag icke medgifva, utan yrkar på, att såväl ingången till postrummet som postluckan anbringas icke å afbalkningsväggen mot skolsalen utan å annan vägg, som icke berör nuvarande skolsal eller också att hela afbalkningen, såsom skämmande skolsalen, borttages.

Till sist vill jag erinra om, att huvudbok skall finnas och ordentligt föras vid hvarje folkskola.

Hägerstad den 20/7 1911

 Vördsamt

A. R. Alvin

Folksk. Insp.

 

Efter att ha tagit noggrann kännedom om Herr Doktorns och Inspektörens promemoria godkände skolrådet i hvudsak samtliga däri förekommande yrkanden och förslag.

1-o uttalade sig skolrådet för, att den flyttande folk- och småskolan förändras till 2 fasta folkskolor Litt. F., och att denna förändring genomföres så fort, att den om möjligt kan taga sin början från och med nästa år.

2-o ville skolrådet förorda en tillbyggnad till Västorps skolhus, hvarigenom ett bonings- och ett afklädningsrum skulle vinnas.

3-o ansåg skolrådet, att 6 dagars läsningen borde införas i distriktets alla skolor redan från och med innevarande termin.

4-o . Som det icke fanns någon möjlighet att anbringa luckan till postrummet i skolsalen å något annat ställe och man omöjligen med detsamma kunde anskaffa en annan lämplig lokal för nämnda postrum, såg sig skolrådet sig nödsakadt hemställa till vederbörande myndigheter, att den nuvarande anordningen finge äga bestånd, till dess församlingen hunnit ordna denna angelägenhet på ett mer tillfredsställande sätt.

 

År 1911, den 13 Augusti.Volym K II a 2. Opag.

§ 7.  I fråga om postrummet i skolsalen beslöt man bifalla skolrådets förslag, hvarigenom man ville hemställa till vederbörande, att den nuvarande anordningen finge äga bestånd till dess församlingen hunnit tillfredsställande ordna denna angelägenhet.

§ 7.  Uppdrogs åt skollärare Lindstrand och A. Hellström i Assjö att innevarande sommar låta djupgräfva skolbrunnen vid kyrkan.

 

År 1911, den 1 Oktober. Volym K II a 2. Opag.

§ 3.  Då Jönköpings läns brandstodsbolag, hvari församlingens kyrka är försäkrad, fortfarande yrkade på, att åskledare skulle uppsättas å densamma, så uppdrog stämman åt nämndeman Andersson i Skyttlingebäck att taga reda på priset för uppsättningen af en sådan, åt kantor Lindstrand att konferera med brandstodsbolaget och höra efter, om det erfordrades mer än en ledare och, om så ej vore fallet, huruvida den skulle anbringas å kyrkan eller klockstapeln, samt åt stämmans ordförande att skaffa upplysning om storleken af premierna i åtskilliga andra bolag.

 

År 1911, den 16 Oktober. Volym K II a 2. Opag.

§ 5.  I fråga om afgifterna till brudkronan ansåg stämman det vara själfvfallet, att församlingsmedlemmarna skulle få använda den gratis, då den blifvit skänkt till församlingen, hvaremot utsocknes borde erlägga en afgift af 2 kronor för hvarje lån.

§ 6.  Då olika tolkningar af föreskriften om ersättning för anvisning af grafplats och grafbrefs utfärdande gjort sig gällande, beslöt stämman, att endast 1 kr. skulle erläggas en gång för alla till den, som anvisade grafplatsen och utfärdade grafbrefvet, vare sig platsen vore afsedd för ett eller flera lik. Ordet grafplats är således här liktydigt med hvad annars kallas familjegraf.

 

År 1912, den 21 April. Volym K II a 2. Opag.

§ 3.  Af åtskilliga församlingsbor hade begärts stämma för att taga i öfvervägande, huruvida icke lägenheten Bodaskog skulle kunna betinga högre arrende, och få utrönt, på hvilka villkor församlingen utarrenderat lägenheten till nuvarande innehafvaren, handlanden A. J. Blixt.

Sedan ordföranden uppläst bland annat en skrifvelse af den 23 Oktober 1881 (31 Oktober 1881?) hvarigenom Grefve Gust. Trolle Bonde på vissa villkor öfverlämnat planen för handelslägenheten till församlingen, samt Herr Blixts kontrakt, hvaraf framgår, att Herr Blixt iklädt sig underhållsskyldighet för församlingens hus vid Bodaskog, vidtogs någon tids diskussioner, hvarunder bland annat af ett par af stämmans ledamöter gjordes gällande, att Herr Blixts kontrakt blott vore ett förslag till kontrakt då det icke blifvit understäldt församlingens pröfning. Slutligen enades man sig om att tillsätta en kommitté för att närmare förbereda ärendet till en blifvande stämma, och invaldes i denna kommitté herrar C. A. Andersson i Skyttlingebäck, C. Johansson i Björkholmen, A. Svensson i Lutarp, C. Classon i Hulu, E. Johansson i Eldstorp och J. A. Holst i Assjö. Och skulle dessa kommitterade senast om tvenne månader inkomma med en så fullständig utredning som möjligt, i hvilken skulle ingå om möjligt äfven af nuvarande fideikommissarie verkställd bekräftelse af församlingens förut erhållna rätt till tomten, om sådant skulle visa sig behöfligt, jämte förslag till nytt hyreskontrakt.

 

År 1912, den 22 Maj. Volym K III a 2. Opag.

§ 5.  Klagomål framställdes öfver att mötena i skolsalen vid kyrkan droges ut allt för långt på kvällarna och störde hvilan för lärarepersonalen därstädes, hvarjämte yrkades, att all tobaksrökning skulle förbjudas inom skolhuset och allt oväsen förhindras. Hvad dessa sistnämnda yrkanden angår, ville skolrådet allvarligen tillhålla alla att iakttaga sådant uppförande, att klagomål härutinnan icke vidare behöfde förekomma. Angående tiden för mötenas afslutning bestämdes, att de icke skulle få räcka längre än till Kl. 10 e. m.

Ehuru fullt erkännande det berättigade i detta beslut från en synpunkt, kunde dock ordföranden från en annan synpunkt icke annat än beklaga, att man nödgats fastställa ett bestämt klockslag för hvarje mötes afslutande.

 

År 1912, den 6 Oktober. Volym K III a 2. Opag.

§ 2.  Under marknaden härstädes nästa torsdag skulle ingen läsning i skolorna vid kyrkan äga rum.

 

År 1912, den 20 Oktober. Volym K II a 2. Opag.

§ 10.  I hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades förslag blefvo följande bestämmelser fastslagna rörande contraktet mellan församlingen och Handlanden A. J. Blixt beträffande lägenheten Bodaskog.

1-o. Hyrestiden skall utgöra fem år, räknadt från den 1 April 1913. Beslutadt med 185 röster, under det 107 röster afgåfvos för en hyrestrid af 10 år.

2-o. Herr Blixt skall erlägga tomthyran, 50 kr. årligen, samt betala alla skatter och onera för lägenheten till stat och kommun, af hvad namn och beskaffenhet de vara eller blifva må.

3-o. Herr Blixt bekostar all husröta och lämnar lägenheten i fullgodt skick enligt laga syn med rättighet att taga emot den efter likadan syn.

4-o. Årliga hyran skall utgöra tvåhundrafemtio (250) Kr.

5-o. Församlingen förbehåller sig östra vindsrummet jämte halfva därtill hörande vinden.

6-o. Det skall stå Herr A. J. Blixt fritt att få sin son J. Z. Blixts namn upptaget i kontraktet.

§ 11.  Till att med herrarne Blixt uppgöra och underskrifva kontraktet utsågos C. A. Andersson i Skyttlingebäck och C. Johansson i Hulu.

 

År 1912, den 23 December. Volym K II a 2. Opag.

§ 5.  Till byggnadskommitterade för Västorps skolhus utsågos Johanssson i Björkholmen, Karlsson i Betel, Dahlgren i Larstorp, Karlsson i Smugefall och Eckerberg i Västorp, hvilka inför församlingen skulle solidariskt svara för de omhänderhafda medlen.

§ 6.  Utom den förut vid årets oktoberstämma beslutade ombyggnaden af Västorps skolhus godkändes ett af undertecknad väckt förslag att bygga på jämnväggarne så mycket, att en fullständig öfvervåning kunde vid behof inredas.

 

År 1913, den 4 Maj. Volym K II a 2.

§ 7  Att låta utvidga dörren i södra kyrkan och hafva detta arbete färdigt till den 1 nästkommande oktober valdes kyrkovärden Johansson i Redeby och handlanden A. J. Blixt.

 

År 1913, den 22 Maj. Volym K III a 2. Opag.

§ 6.  Ordföranden hemställde till lärarepersonalen, att gifva tillkänna, om den hade något särskildt att andraga utom hvad förut blifvit antecknadt. Skollärare Lindstrand bad då få framställa en fråga: Huru få lättjefulla men annars tämligen begåfvade barn att lära sina läxor?

I diskussionen, som inleddes af herr Lindstrand, deltogo skollärare Rylander, handlanden Karlström, inspektör Pettersson och undertecknad. Man tycktes vara enig om, att det berodde till väsentlig del på hemmen, om barnen kunde sina läxor eller ej, hvarför Lindstrand yrkade på, att man borde föranstalta s. k. föräldramöten. Herr Karlström ansåg, att föga kunde vinnas genom sådana möten, då de, som bäst borde vara tillstädes, säkert skulle uteblifva. Mer skulle då vinnas genom att läraren talade enskildt vid de försumliga barnens föräldrar. Herr Pettersson framhöll, att skolrådet icke finge försumma sin plikt att i kritiska fall ingripa.

Den förda diskussionen skulle utgöra svar på frågan.

§ 7.  På förekommen anledning tillfrågade ordföranden skolrådet, om det för sin del tillät de respektive föreningarna att vid sina möten i skolsalen få använda skolans ved. Härtill gaf skolrådet sitt medgifvande.

                                                                                      J. Johansson

                                                                                         

År 1913, den 19 Oktober. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Herr Svanbergs från Oskarshamn begäran att under nästa november månad få i kyrkan en afton förevisa rörliga bilder enligt ordföranden förevisadt program beviljades mot villkor att kyrkan på hans bekostnad blefve rengjord och möjligen någon liten afgift erlagd.

§ 2.  Kyrkorådet ville för sin del tillstyrka det af kyrkovärden C. G. F. Johansson projekterade förslaget att mot en summa af 160 Kr. låta uppföra en trappa af huggen sten, både hvad steg och sidor beträffar, i stället för trätrappan å södra ringmuren.

§ 4. Fru Hilda Blixts begäran att få öfvertaga arrendet af Bodaskog på samma villkor som herrarna Blixt nu innehafva det, blef med 4 röster mot 3 afslaget.

 

År 1913, den 26 Oktober. Volym K II a 2. Opag.

Från Fru Hilda Blixt hade inkommit begäran att få öfvertaga handelslägenheten Bodaskog på samma villkor, som herrarna Blixt nu innehade. Bland flera yrkanden, som hufvudsakligen voro för att bevilja den framställda begäran, förekom också ett om ärendets uppskjutande, till konkursen blifvit utredd eller större klarhet vunnits rörande frågans innebörd. Detta blef också godkändt.

 

År 1913, den 12 November. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Från folkskoleinspektören Herr Doktor A. R. Allvin hade inkommit följande promemoria:

Till Skolrådet i Askeryds församling.

Med anledning af min inspektion af Distriktets samtliga skolhus den 23 – 24 sept. 1913 nödgas jag anhålla, att skolsalen vid kyrkan oljemålas och därjämte påpeka nödvändigheten af, att dubbelfönstren i rätt tid årligen uttagas, fönstren tvättas och skolsalen hålles snygg. Barnen behöfver sol och frisk luft, och det är oförsvarligt att icke vårda om detta.

Då jag väntar, att Västorps skola enligt redan fattade beslut sättes i författningsenligt skick, vill jag vidare endast göra framställning om, att lämplig väg till skolan i Lönhult beredes för de barn, som på sumpig och nästan ogångbar väg kommer till skolan söderifrån. Tills detta sker, vore önskeligt, att några par skor och strumpor anskaffades för barnen att använda, medan deras egna hunne att torka.

Hägerstad den 9 oktober 1913.

 Vördsamt

A. R. Alvin

Folksk. Insp.

 

Med anledning af denna skrifvelse beslöts först, att herrar Lindstrand och Johansson i Hulu skulle under stundande julferier låta tvätta folkskolesalen vid kyrkan. Visade det sig då, att salen också behöfde oljemålas, ville man äfven sedan besluta därom.

Att draga försorg om innanfönstrens uttagning och insättning i rätt tid uppdrogs åt A. Hellström. Tvättning af fönstren ålåge städerskan.

Beträffande Västorps skola hade å kyrkostämma den 26 sistlidne oktober beslutats, att densamma skulle ombyggas för en summa af 3000 Kr. och vara färdig den 1 september 1914.

Rörande den sumpiga vägen till Lönhults skolhus från vissa hem i södra socknen ansåg man sig icke för närvarande kunna göra något yrkande om förbättring, då stämman så nyligen afslagit ett sådant. Emellertid updrogs åt herrar Florén och Dahlgren att till ett följande år inköpa ett tillräckligt antal strumpor och tofflor för de mindre bemedlade barnen att byta om med, och skulle detta inköp icke blott gälla Lönhults skola utan äfven Västorps.

 

År 1913, den 16 November. Volym K II a 2. Opag.

§ 3.  Till församlingens ombud att bevaka dess fordran i herrarne A. J. Blixts och J. Z. Blixts konkurs valdes nämndemannen C. A. Andersson i Skyttlingebäck och till hans suppleant arrendatorn C. Johansson i Hulu.

 

År 1914, den 19 Januari. Volym K III a 2. Opag.

§ 2.  För upprättande af nytt reglemente för distriktets samtliga skolor beslöt skolrådet att för kyrkostämman framlägga följande förslag.

a. Beträffande själfva skolorna och deras form skulle den på sista tiden införda anordningen bibehållas, nämligen en fast småskola vid kyrkan Litt. C., en fast folkskola därsammastädes Litt. C, två fasta dito vid Lönhult och Västorp Litt. F. Därjämte skulle tre fortsättningsskolor hållas, en vid hvardera folkskolan, hvilkas undervisningstid förlägges helt utom folkskolans.

b. Den hittills gällande indelningen i rotar skulle ock bibehållas oförändrad.

c. Angående lärotiderna skulle samtliga fortsättningsskolorna begynna den 8 januari och fortgå 6 veckor till den 20 februari med 5 dagars undervisning i veckan och 6 timmars dito om dagen, nämligen mellan kl. 9-12 f. m. och 1-4 e. m.. I småskolan såväl som i samtliga folkskolorna skulle vårterminen börja den 21 februari och fortgå 17 ¼ veckor till den 23 juni. Höstterminen skulle likaledes börja samtidigt i alla skolorna den 1 augusti och fortgå till den 10 december, 18 ¼ veckor med en veckas potatislof 1-7 oktober. Läsningen skulle hvarje dag ske mellan kl. 9-12 f. m. och 1-3 e. m., utom att i småskolan hvarje lördag blott skulle läsas mellan kl. 9-12 f. m. Mellan hvarje timme skulle i folkskolorna hållas 10 minuters rast och i småskolan 15 minuters dito.

d. Rörande intagning i skolan skulle barn anmälas till skolgång det år, under hvilket det fyller 7 år, samt inskrifning äga rum en gång om året, nämligen vid vårterminens början.

e. I fråga om klassindelning och lärokurser beslöts vidare, att småskolan skulle omfatta två klasser, folkskolorna fyra och fortsättningsskolan en dito, såsom hittills varit fallet. Lärokurserna skulle vara lika med de i normalplanen för hvarje ofvannämnda skolform bestämda.

f. Lärare och lärarinna skulle äga bevilja barn ledighet från skolgång för 8 dagar å rad och tillhopa för 14 dagar under läsåret.

g. Vid höstterminens slut anställes offentlig examen vid hvarje skola under ledning af skolrådets ordförande eller annan dess ledamot. Samma förhållande äger äfven rum vid fortsättningsskolornas slut.

h. Undervisning i slöjd skulle meddelas åt såväl gossar som flickor i den utsträckning som det kunde ske, hvarje skola omfattande 138 timmar, fördelade på minst 36 veckor, med 4 till 6 timmar i veckan och högst 3 timmar om dagen samt efter hittills använda metoder.

i. Skolrådet skulle fortfarande bestå af 12 ledamöter, och att särskildt ha tillsyn öfver skolgången uppdrogs åt J. A. Johansson i Hagrida för skolorna vid kyrkan, K. A. Florén i Brokafall för Lönhults skola och K. E. Karlsson i Smugefall för Västorp.

§ 3.  Yrkanden på särskilda lofdagar för skurning afslogs

§ 4.  Åt ordföranden uppdrogs att för hvarje skola inköpa en mindre inventariebok.

 

År 1914, den 15 Mars. Volym K III a 2. Opag.

§ 2.  Som hustrun Fredriksson i Lilla Åmarp sannolikt lede af höggradig lungsot, ansåg man det vara bäst, att barnen därifrån tills vidare icke bevistade skolan.

 

År 1914, den 19 Mars. Volym K II a 2.

§ 3.  Förslaget till kontrakt rörande handelslägenheten Bodaskog emellan församlingen och handlanden Larsson i Eksjö, som var lika lydande i hufvudsak med det sista mellan församlingen och herrarne Blixt med undantag af att församlingen förbehöll sig hela öfre våningen i handelslägenheten med del i in- och uppgången genom stora dörren, blef godkändt. Dock skulle herr Larsson få disponera sydvästra garderoben å vinden med skyldighet för honom att densamma på egen bekostnad iordningställa och underhålla.

§ 4.  Till att å församlingens vägnar inköpa herr Blixts kakelugn och spis i öfre våningen af handelslägenheten samt alla innanfönstren till densamma, om det kunde ske med fördel för församlingen, utsågos C. A. Andersson och K. Johansson i Hulu.

§ 5.  Den vid sista synen uppkomna husrötan, belöpande sig till Kr. 207, skulle hos församlingen innestå till afträdet, då den till herr Larsson utbetalas i samma mon, som bristerna blifvit afhulpna.

 

År 1914, den 19 Mars. Volym K III a 2.

§ 1.  Till pröfning förelåg förslag till kontrakt rörande handelslägenheten Bodaskog emellan församlingen och handlanden Larsson i Eksjö. Detta kontrakt var i hufvudsak i likhet med det senaste emellan församlingen och herrarne Blixt med undantag af att församlingen förbehöll sig hela öfre våningen i handelslägenheten med del i in- och uppgången genom stora dörren. Herr Larsson hade efter kontraktets uppsättande inkommit med begäran att få disponera södra  gafvelrummet och halfva vinden. Men skolrådet ville blott medgifva herr Larsson detta, så länge församlingen icke för sin del hade någon användning för hela våningen. I öfrigt godkändes kontraktet.

 

År 1914, den 22 Mars. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Från folkskollärare Lindstrand hade inkommit ansökan om tjänstledighet för återstående delen av vårterminen. Som denna ansökan var åtföljd af vederbörligt läkarebetyg, blef den utan vidare beviljad.

§ 2.  Att tjänstgöra som sjukvikarie för herr Lindstrand tills man hunnit erhålla någon annan, erbjöd sig kandidaten Valdemar Lindstrand, hvilket erbjudande skolrådet med tacksamhet mottog, på det att man skulle slippa göra något afbrott i skolan.

 

År 1914, den 10 Maj. Volym K III a 2. Opag.

Ordinarie folkskolläraren Karl Fredrik Lindstrand hade till skolrådet inkommit med ansökan att den 30 nästa juni få afgå från sin tjänst som folkskollärare med hel pension. Vid denna ansökan voro fogade åldersbevis, betyg öfver aflagd föreskrifven examen och af skolrådets ordförande styrkt tjänsteförteckning. Dessa handlingar, som framlades till skolrådets granskning, erkändes vara riktiga, och då af dem framgingo, att nämnde K. F. Lindstrand vore nära 60 år gammal och oafbrutet tjänstgjort som ordinarie folkskollärare i Askeryd öfver 34 år samt därvid ådagalagt trohet, nit och skicklighet, fann skolrådet skäligt att förorda honom till erhållande af full pension, och skulle utdrag af detta protokoll med bilagor till Kungl. Direktionen för folkskollärarnes pensionsinrättning insändas med begäran om dess beslut ifråga om sökandens rätt till pension.

 

År 1914, den 24 Maj. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Från aflidne folkskolläraren K. F. Lindstrands sterbhus hade begäran inkommit att slippa svara för orgelnist- och klockarebefattningen längre än till denna månads slut. Detta bifölls.

§ 2.  Att under nästkommande juni förestå orgelnist- och klockarebefattningen uppdrogs åt fru Anna Johansson i Prästgården.

 

År 1914, den 28 December. Volym K II a 2. Opag.

§ 11.  Barnen skulle vid alla skolorna befrias från vedhuggning, och veden till lärarepersonalen skulle sönderhuggas på församlingens bekostnad med villkor, att respektive lärare och lärarinnor ombesörjde eldningen i skollokalerna.

 

År 1914, den 28 December. Volym K III a 2. Opag.

§ 2.  Tills någon orgelnist och klockare kunde erhållas, uppdrogs åt fru Johansson i prästgården att sköta denna befattning.

 

År 1915, den 10 Januari. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Vid ansökningstidens utgång den 31 sistlidne december till förenade folkskollärare, organist och klockaretjänsterna hade endast en sökande anmält sig, nämligen folkskolläraren David Natanael Rosén från Frinnaryd. Beträffande folkskollärarebefattningen voro herr Roséns kompetenshandlingar fullständiga och godkändes. Men angående organistbefattningen fanns endast en förbindelse, att herr Rosén vore villlig, att så snart församlingen fordrade det, aflägga organistexamen. Då emellertid herr Rosén under den tid han förra året vikarierade som organist, visade sig äga icke blott god sångförmåga utan äfven stor färdighet i orgelspelning, ansåg man sig med fullt fog kunna föreslå stämman att nöja sig med ende sökanden, herr D. N. Rosén. Något prof kunde naturligtvis icke komma ifråga, då sökanden nyligen innehaft vikariat som folkskollärare, organist och klockare inom församlingen.

 

År 1915, den 17 Januari. Volym K II a 2. Opag.

§ 3.  På begäran af arrendatorn af Askeryds kyrkoherdeboställe, herr Otto Karlsson, voro församlingarnas å kyrkostämma röstberättigade medlemmar kallade att höras, huruvida de ville tillstyrka en af honom tilltänkt begäran att från bostället innevarande år försälja 1500 kilogram råghalm med villkor, att för försäljningssumman inköpa gödningsämnen till bostället. Häremot hade ingen något att invända, utan ville man enhälligt tillstyrka en sådan begäran.

 

År 1915, den 17 Januari. Volym K II a 2. Opag.

§ 3.  Då vid den förnyade ansökningstidens utgång den 31 sistlidne December till de förenade folkskollärare-, organist- och klockaretjänsterna härstädes endast en sökande anmält sig, nämligen folkskolläraren David Natanael Rosén från Frinnaryd, hade kyrko- och skolrådet vid sammanträde den 10 dennes förklarat herr Rosén kompetent till alla de sökta tjänsterna, ehuru han icke aflagt organistexamen, och tillstyrkte stämman att förklara sig nöjd med honom, Herr David Natanael Rosén, som är född den 8 juni 1893 och aflagt examen vid folkskollärareseminariet i Linköping den 8 Juni 1914, blef äfven enhälligt antagen till ordinarie folkskollärare, organist och klockare med lön enligt lag som folkskollärare och för organist- och klockaretjänsterna i ett och för allt en årlig lön af Trehundra (300) kronor, nämligen Etthundrafemtio (150) kronor för hvardera. Dock skulle herr Rosén förpliktigas att aflägga organistexamen så fort som möjligt samt i öfrigt ställa sig till efterrättelse församlingens skolreglemente och gällande skolstadga samt hvad lag i öfrigt föreskrifver.

 

År 1915, den 2 Maj. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Från folkskolläraren och orgelnisten m. m. herr D. N. Rosén hade inkommit ansökan om 2 månaders tjänstledighet, räknadt från den 1 nästa juli, för att tillfälle skulle beredas honom att aflägga orgelnistexamen. Denna ansökan blef enhälligt beviljad.

 

År 1915, den 8 Juni. Volym K III a 2. Opag.

§ 4.  Ett utmärkt föredrag: Hemmets förhållande till skolan, blef af lärarinnan Hedberg med synnerlig precision framsagdt. Bland annat framhölls, att inga besök vore för läraren så välkomna, som barnens föräldrar i skolan.

När nya barn mottoges, vore det för läraren af oskattbart värde att föräldrarne kommo och talade lite rörande sina barns förhållanden, egenheter och anlag. Så skulle förbundet mellan skolan och hemmet blifva verkligt.

 

År 1916 den 7 Maj. Volym K II a 2. Opag.

§ 8.  Som hemmansägaren Karl Gustaf Fritjof Johansson i Redeby Norrgård alltsedan början af år 1892 varit kyrkovärd samt vidare under större delen av denna tid varit vice ordförande i skolrådet och kyrkostämman samt uppbördsman af prästerskapets aflöning m. fl. kommunala uppdrag och utan ersättning alltid skött dessa befattningar på det mest utmärkta sätt, ansåg man, att han af vederbörande vore högst förtjänt af en utmärkelse, hvartill stämman också på detta sätt enhälligt ville rekommendera honom.

 

År 1916, den 19 November. Volym K II a 2. Opag.

§ 2.  Den 7 sistlidne Maj hade stämman föreslagit kyrkovärden C. G. F. Johansson från Redeby på grund af långvarig och trogen tjänst till erhållande af en utmärkelse. Skulle Kungl. Sällskapet Pro Patria anse sig kunna meddela nämnde Johansson dess guldmedalj, så förband sig församlingen att lösa denna medalj med Kr. åttiotvå (82).

§ 3.  Herr Öfversten E. von Krusenstjerna, Stockholm, hade begärt församlingens hörande, om den vore villig att på grund af åtskilliga gåfvor från vissa medlemmar af släkten von Krusenstjerna till kyrkans prydnad eller event. för någon viss penningsumma en gång för all framtid åtaga sig ansvaret för den von Krusenstjernska familjegrafvens å härvarande griftegård vård.

Man kände sig högst tacksam för de gåfvor, som kyrkan erhållit från nämnda håll, men då dessa gåfvor ej inbragte någon ränta, ansåg man sig af formella skäl vara förhindrad att afgifva något löfte i förevarande fråga. De ifrågavarande grafvarnes vård ansågs för närvarande kunna betinga en kostnad af cirka 10 Kr. årligen.

Snålt!

§ 4.  Förre soldaten Johan Felix Larm från Nordlunda, som alltsedan den 1 Maj 1894 tjänstgjort som kyrkovaktmästare härstädes och alltid på det mest plikttrogna sätt fullgjort detta sitt uppdrag, ville församlingen på det varmaste hos Kungl Sällskapet Pro Patria rekommendera till erhållande af största möjliga penninggåfva, då han föredroge en sådan framför medalj.

 

År 1916, den 19 November. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Fadern till flickan Anna Martina Karlsson från Andersbo hade begärt, att hon skulle blifva befriad från skolgång under återstående delen af innevarande termin. Hon hade nämligen fått anställning som barnjungfru i V. Ryd. På grund af ömmande ekonomiska skäl blef denna begäran bifallen.

 

År 1916, den 26 December. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Uppfordradt att yttra sig ifråga om det vid senaste auktion den 4 december 1916 för utarrendering under 19 år, räknadt från den 14 mars 1917, af lönebostället 7/8 mantal Assjö prästgård Nr 1 i Askeryds socken afgifna högsta anbudet å 1000 Kr. årligen af Johan Ejnar i Slummarp, ville kyrkorådet lifligt och enhälligt tillstyrka godkännandet af detta anbud, då utsikten att få högre anbud under förhandenvarande omständigheter kan anses utesluten.

 

År 1916, den 28 December. Volym K II a 2. Opag.

§ 3.  Från Arkivarien Herr C. M. Kjellberg i Vadstena hade inkommit protokoll med anledning af inspektion af kyrkoarkivet den 25 sistlidne Augusti, däri han dels påpekade nödvändigheten af antingen ett kassahvalf vid prästgården för alla arkivalierna eller ett kassaskåp därstädes för expeditionsböckerna och de arkivalier, som voro äldre än från år 1860, dels yrkade, att de äldre husförsböckerna, som voro mycket skadade, skulle insändas till Landsarkivet i Vadstena.

I fråga om anskaffandet af kassahvalf eller kassaskåp, ville man ej fatta något beslut, förrän den kyrkliga indelningen blifvit definitift fastställd. Men ifråga om kyrkoböckerna och öfriga kyrkoarkivalier skulle så mycket insändas till nämnda arkiv, som icke vore absolut nödvändigt för pastorsexpeditionen.

§ 13.  Till kyrkovaktmästare efter Larm i Nordlunda, som begärt att få afgå, utsågs torparen Gustaf Svensson i Gransnäs, med samma skyldigheter och samma aflöning, nämligen 200 Kr. årligen, som Larm senast haft.

 

År 1916, den 28 December. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Från Folkskoleinspektören G. E. Aldén hade inkommit 2 promemorior. Den ena lydde så:

Till Skolrådet i Askeryd. P. M. angående skolväsendets organisation.

Den 13-14 sistlidne september besökte jag skolorna inom Askeryds skoldistrikt och får med anledning därav avgiva:

Folkskolan vid Västorp har i strid mot skolans reglemente anordnats som mindre folkskola, Klart är att ett dylikt åsidosättande av gällande skolreglemente ej kan få fortgå, varför jag på det bestämdaste påyrkar, att skolan vid Västorp redan fr. o. m. instundande vårtermin anordnas såsom folkskola. I denna skola har enligt senaste undervisningsstatistik under läsåret 1915-1916 meddelats undervisning åt 48 barn. Med hänsyn till resultatet av undervisningen äro barnen uti denna skola verkligen att beklaga, och dock syntes mig lärarinnan söka göra sitt bästa.

På grund av dels det stora barnantalet i skolan och dels att barnen böra erhålla så lång undervisningstid, som i gällande skolförfattningar avses, anser jag mig pliktig såsom yrkande framställa, att folkskolan vid Västorp fr. o. m. höstterminen 1917 anordnas enligt skolformen Litt. E. med underlag av särskild småskola enligt Litt. C. med för dessa skolreformers i gällande normalplan föreslagna lärokurser. För en ringa kostnad kan såväl småskolesal som bostad åt småskollärarinna inredas i övre våningen på sätt, som jag vid mitt inspektionsbesök även framhöll för vederbörande skolrådsledamot.

Sedan folkskolan vid Västorp anordnats på nämnda sätt, torde ej heller besvärligheter komma att möta att erhålla kompetenta lärarkrafter till de ifrågavarande tjänsterna. Genom införande av s. k. samlad läsdag kan skolarbetet, därest det såsom hittills börjar kl. 9 f. m., vara avslutat i folkskolan kl. 2 e. m. och i småskolan kl. 1 e. m. Skulle ett och annat barn här hava en onaturligt lång skolväg, må detta eller dessa av skolrådet, på sätt i gällande ordningsstadga kan komma att föreskrivas, kunna permitteras under 2 dagar per vecka. Respektive läsordningar uppgöras och stadfästas med hänsyn därtill.

Ehuru jag ingalunda kan vitsorda att övriga skolor inom församlingen äro på ett tillfredsställande sätt organiserade eller att resultatet av undervisningen uti desamma vore för barnen tillfyllest, anser jag med hänsyn till rådande dyrtid mig f. n. ej böra framställa några yrkanden med avseende på dessas omorganisation.

Skriftlig underrättelse om de åtgärder, till vilka detta meddelande föranlett, emotses inom tid, som i Kungl. Cirkulär den 5 jan 1915, infört i Domkapitlets ämbetsbrev n:r 3/1915, finnes angiven.

Linköping den 6 december 1916.

          G. E. Aldén

     Folkskoleinspektör.

 

Efter uppläsandet af denna promemoria skred man till behandling af densamma. I fråga om den anmärkningen först, att folkskolan vid Västorp skulle i strid mot gällande regler, anordnats som mindre folkskola, ville skolrådet blott upplysa om, att det oafbrutet annonserats efter folkskollärare till denna plats utan att erhålla någon sökande.

Oaktadt vidare församlingen på grund af sina få bevillningskronor med dryg kostnad knappt hunnit få skolhuset i Västorp färdigt enligt föregående folkskoleinspektörs anvisning, ville skolrådet för sin del på det lifligaste föreslå stämman att låta vidtagande af herr folkskoleinspektör Aldén påyrkade anordningarne med småskolesal och lärarinnebostad i skolhusets öfvre våning att vara färdiga den 1 juli 1917, på det att här kunna från den tiden anställas såväl folkskollärare som småskollärarinna.

Däremot kunde man icke förorda yrkandet om hvardagsläsning och i följd däraf ej heller det om samlad läsdag då ett stort antal barn hade så lång och besvärlig skolväg, att man hade att befara öfveransträngning för dem af en sådan anordning, ehuru ju det barnantal, som kommer på de respektive skolorna, ej är större, än att det med fördel kunde undervisas samtidigt.

§ 2.  Promemoria nummer 2 hade följande lydelse:

Till Skolrådet i Askeryd. P. M. angående smärre reparationer av skollokaler m. m.

Skollokalen vid kyrkan:

Nytt golv i folkskolesalen bör inläggas, helst ovanpå det gamla för att förhindra golvdrag;

Plattform över salens bredd vid lärarbordet bör anordnas;

Det främre fönstret i lärosalen bör flyttas till salens långsida, så att mera ljus intränger från barnens vänstersida;

Nya avträden böra uppföras å plats, som av mig anvisades för vederbörande lärare;

tillses måste, att friskt och rent dricksvatten finnes att tillgå för barn och lärarpersonal;

Kakelugnen i lärarinnebostaden föreföll mindre brukbar och bostaden golvkall, varför nödiga reparationer torde vidtagas.

Folkskolan vid Västorp:

Cementerad veranda, försedd med tak, bör här anordnas på husets framsida.

Linköping den 5 december 1916.

              G. E. Aldén

          Folkskoleinspektör.

 

Alla de i denna promemoria påyrkade nybyggnader, reparationer och anordningar rörande folkskolan vid kyrkan ville skolrådet godkänna med undantag af insättande af ett nytt fönster å skollokalens nordsida. Man ansåg nämligen, att mera ljus skulle ernås genom att utbyta de nuvarande gardinerna mot ljusare, mera genomskinliga.

Beträffande småskollärarinnans bostad skulle anmärkas, att kakelugnen redan blifvit omsatt. För att förhindra möjligt golfdrag skulle golfvet teldas med 1-tumsbräder ofvanpå det gamla.

Rörande yrkandet på ny veranda vid Västorps skolhus ansåg man sig för närvarande ej kunna förorda detta. Man ansåg nämligen att den nyligen uppförda förstugubron till någon del först borde förbrukas.

De mest trängande behofven borde afhjälpas så fort som möjligt, de öfriga, så snart medel därför hunnit uttaxeras.

Lägg märke till den moderniserade stavningen i de båda promemoriorna från inspektören Aldén!

 

År 1917, den 14 Januari. Volym K III a 2. Opag.

Sedan Kungl. Folkskoleöfverstyrelsens cirkulär af sistlidne december ifråga om beredande af ökad trygghet åt ensamboende folk- och småskollärarinnor i ensamt liggande skolhus blifvit skolrådet delgifvet, beslöt man i ärendet följande:

Fru Lindstrand i Lönhult, som hade sin sängkammare i andra våningen af skolhuset, hade begärt att få järngaller till fönstren till kontoren å ömse sidor om sängkammaren samt en järnbom innanför dörren till vinden. Man godkände villigt hennes begäran och skulle för stämman framställa yrkande om dess skyndsamma förverkligande.

Ifråga om Västorps skola hade beslut fattats, att man där skulle från och med den 1 nästa juli anställa två lärarekrafter. Skulle under nuvarande termin en lärarinna komma att sköta undervisningen därstädes, ville man hyra bostad åt henne i Västorps södergård, i närheten af skolhuset.

Beträffande skolhuset vid kyrkan ansåg man, att, då där äfven bodde lärare, inga särskilda skyddsåtgärder därstädes vore af nöden för den därstädes bosatta lärarinnan.

 

År 1917, den 4 Februari. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Till orgeltrampare tills vidare efter Drott, som aflidit utsågs Erik Karlsson i Rotekulla med samma årliga lön, som Drott senast uppburit.

 

År 1917, den 27 April. Volym K III a 2. Opag.

Närvarande jämte herr folkskoleinspektör G. E. Aldén och lärarepersonalens representant, D. N. Rosén, voro Johansson i Redeby, Karlsson i Ägersryd, Johansson i Hulu, Karlsson i Smugefall, Gustafsson i Ägersryd, Florén i Brokafall, Karlsson i Lönhult, Karlsson i Högelid, Johansson i Hagrida och undertecknad ordförande.

§ 1.  Skolrådet hade på särskild uppmaning af herr inspektören blifvit kalladt att med honom öfverlägga angående omorganisationen af folkskolan i Västorp.

Herr inspektören förklarade, att han måste vidhålla sitt förra yrkande på hvardagsläsning i folkskolan men med samlad läsdag och tillåtelse för de barn, som hade öfver 4 kilometer till skolan att vara fria från skolgång 2 dagar i veckan. Kunde man ej gå med härpå, måste han yrka på, att folkskolan skulle fortgå i 5 år med 9 månaders årlig undervisning.

Beträffande det första förslaget kunde skolrådet nu lika litet som förut godtaga det på grund af de långa och mestadels dåliga vägar genom skogar och kärrmarker, som en stor del af barnen hade att gå. Redan under den tiden, då det var hvardagsläsning i den flyttande skolan med blott 4 månaders årlig skolgång, var det ett allmänt missnöje med hvardagsläsningen och klagan öfver barnens öfveransträngning.

Angående förslaget om 5 årig folkskola med 9 månaders årlig undervisning ansåg man, att 5-årig skola med 8 månaders årlig skolgång vore att föredraga framför 4-årig skola med hvardagsläsning, men icke, om den årliga läsningen skulle räcka 9 månader.

Slutligen frågade herr inspektören, hur rådet ställde sig till en obligatorisk 2-årig fortsättningsskola. Därpå svarade man, att då en stor del af barnen under 2-dra året säkerligen redan hade tagit tjänst, skulle det nog möta stora svårigheter med ett andra års fortsättningsskola. Men en ettårig sådan skola trodde man skulle omfattas med synnerlig välvilja, om ämnena blefvo företrädesvis jordbrukslära och medborgarkunskap, allt under förutsättningen, att den nuvarande hvarannandagsundervisningen får bibehållas.

 Som ofvan.

                                                                                                   J. Johansson

 

År 1917, den 13 Maj. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Å senaste husesyn å Assjö löneboställe hade beslutits uppförandet af två byggnader, den ena innehållande drängstuga, visthusbod och sädesmagasin, den andra med brygghus, svinhus och hemlighus. En ritning å en byggnad, innehållande samtliga nämnda hus företeddes och blef af kyrkorådet förordat såsom den mest praktiska och prydliga anordning.

 

År 1917, den 28 Maj. Volym K III a 2. Opag.

§ 1.  Skolrådet hade att yttra sig öfver herr folkskoleinspektören G. E. Aldéns till Högv. Domkapitlet gjorda hemställan af den 12 sistlidne maj rörande omorganisationen af Västorps skola.

Rådet hade inga skäl att frångå sina förra beslut i denna fråga. Af den undersökning angående väglängder, som af skolrådets ordförande tillsammans med skolrådsledamoten C. Karlsson i Smugefall och lärarinnan I. Kristoffersson blifvit verkställd, framgår, att nära 2/3 af barnen, förutsatt, att det vore lika många från hvarje hushåll, hafva öfver 4 kilometers skolväg.

Skulle dessa barn få befrias från skolgång 2 dagar i veckan, blefve det ju ett mindretal som finge hvardagsläsning. Att för tillfället, då just från de mest aflägsna ställena inga eller få barn bevista skolan, förhållandet ställer sig litet annorlunda, kan man ju ej fästa sig vid. Då minst hälften af barnen i vanliga fall har cirka ½ mil till skolan, kan rådet icke tillstyrka hvardagsläsning vare sig i folkskolan eller småskolan. Det är nämligen icke nog med, att vägarne äro längre, utan de äro också, där det finns s. k. vägar, dåliga byvägar eller stigar, under vintern ofta obanade, på hvilka barnen riskera att blifva genomblöta om fötterna. Därtill kommer att de flesta barnens föräldrar befinna sig som torpare och backstugusittare i ytterst torftiga ekonomiska omständigheter, som ibland ej ha råd att hålla barnen med 1 par skor, ännu mindre med 2 par, något som  vid ofvan relaterade förhållande kan vara af nöden.

Beträffande samlad läsdag kunde man väl sätta ifråga, om det vore hygieniskt, att de barm som måste intaga sin frukost kl. 7 f. m., ej kunde få någon ordentlig middag förrän vid hemkomsten kl. 4 e. m.

Som förut blifvit anmärkt, hade det varit en allmän klagan öfver barnens öfveransträngning under en tid, skolan varit flyttande, då det var hvardagsläsning blott 4 månader af året. Följden af  hvardagsläsning under 8 månader af året skulle säkerligen bli en högst ojämn skolgång och resultatet af barnens undervisning icke bli mer tillfredsställande än det närvarande.

Till sist ville man uttala sin öfverraskning öfver, att herr inspektören ånyo yrkat på hvardagsläsning, äfven i småskolan, då han vid sitt besök härstädes den 27 sistlidne april förutsatte hvardagsläsning endast i folkskolan.

 

År 1917, den 2 September. Volym K III a 3. Opag.

Skolrådet hade att afgifva underdånig förklaring angående de besvär, som K. Karlsson och A. Johansson anfört hos Kung. Maj:t öfver Linköpings Domkapitels utslag af den 11 juli 1917 rörande organisationen af Västorps folk- och småskola.

Vidhållande sitt uttalande af den 28 sistlidne maj, ville samtliga rådets ledamöter på det lifligaste instämma i de anförda besvären och önskar nådigt bifall till desamma, då det syntes dem, att på grund af de långa vägar, som minst hälften af barnen hade till skolan, dessa barns hälsa äfventyrades genom hvardagsläsningen, då man kunde befara ojämn skolgång, om sådan infördes, icke skulle medföra bättre resultat än hvarannandagsläsningen.

 

År 1917, den 30 September. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Af ordföranden öfverlämnades till kyrkorådet Ettusen (1000) kronor, som under namn af Kyrkoherde Johannes Johanssons fond skola af detsamma förvaltas så, att den årliga räntan skall som jul- eller nyårsgåfva utdelas till behöfvande, dock icke understödstagare, inom församlingen, och att enhvar erhåller minst 10 kronor för gången, men med den inskränkningen, att räntan hvart 5-te år lägges till det ursprungliga kapitalet..

Kyrkorådet förklarade sig villigt mottaga denna gåfva och ställa sig donators föreskrift till efterrättelse.

 

År 1917, den 7 Oktober. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Rådet beslöt, att lärarpersonalen i Västorps folk- och småskola skall ställa sig de af vederbörande folkskoleinspektör uppgjorda och föreslagna läsordningarna för dessa skolor till efterrättelse.

§ 3.  Rörande af vederbörande inspektör infordradt yttrande angående förekomsten och behofvet af barnbespisning i distriktets skolor hade man att meddela, att någon sådan ej förekomme. Man kunde naturligtvis ej bestrida, att det vore en högst behjärtansvärd sak, om de fattigare barnen kunde erhålla någon varm rätt till middag i skolan. Men på samma gång kunde man ej förstå, huru man under nuvarande förhållanden kunde med rimlig kostnad föranstalta en verksamhet i nämnda syfte. Då församlingen hade så ringa ekonomisk bärkraft, finge det lof att bli en statens uteslutande angelägenhet. Emellertid tänkte man sig möjlighetet af, att församlingen vore villig, att för de fattigaste barnen inköpa thermosflaskor och fritt tillhandahålla söt mjölk, något, som i viss mån kunde ersätta lagad varm mat.

Som ofvan

                                                                                                   J. Johansson

 

År 1917, den 27 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 5.  Man beslöt att för stämman framlägga förslag till tillsättande af särskild barnavårdsnämnd, och herrar Rosén, Florén, Karlsson i Smugefall och Johansson i Hulu nämndes såsom lämpliga ledamöter i denna nämnd.

§ 10.  Till lärarinna tills vidare med 4 månaders ömsesidig uppsägning för småskolan i Västorp utsåg skolrådet fröken Ida Kristoffersson med lön enligt lag.

 

År 1918, den 17 februari. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Anmälan hade gjorts att Thorén i Skyttakvarn ej behagat sända sin son till skolan vid innevarande termins början. Till att föreställa honom det lagstridiga härutinnan utsågos Johansson i Hulu och Karlsson i Högelid.

 

År 1918, den 17 Mars. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Åtskilliga föräldrar till barnen i Västorp hade infunnit sig för att protestera mot hvardagsläsningen. Rådet kunde ingenting annat göra än att allvarligt förmana dem att ställa sig gällande skolreglemente till efterrättelse.

 

År 1918. Den 16 Juni. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Gossen Bertil Johansson från Askeryds gård, född den 12 december 1903, ansågs böra erhålla afgångsbetyg enligt § 48 F. S.

 

År 1918, den 14 Juli. Volym K III a 3. Opag.

§ 2. På förslag af läraren Rosén skulle gossen Olof Thorn erhålla afgångsbetyg från skolan enligt § 48 F. S.

 

År 1919, den 6 April. Volym K III a 3. Opag.

§ 1. Kantorn och folkskolläraren D. N. Rosén hade begärt tjänstledighet under tiden 11-14 innevarande April för att resa och aflägga prof i Svärta församling Södermanlands län. Denna begäran beviljades..

 

År 1919, den 11 Maj. Volym K III a 3. Opag.

§ 1. I fråga om trädgårdslanden vid Bodaskog beslöt man, att desamma för  detta år finge användas för ålderdomshemmets räkning.

§ 2.  Skolträdgården vid kyrkan skulle för detta år få utnyttjas af lärarinnan Hedberg.

§ 3.  Beträffande skolträdgården i Västorp ansåg man, att herr Wendel skulle äga lika rätt att göra sig den till godo som herr Lindberg.

 

År 1919, den 25 Maj. Volym K III a 3. Opag.

§ 3.  Folkskollärare Assar Lindberg, som blifvit vald till ordinarie lärare vid Diö folkskola i Stenbrohults församling hade begärt att få frånträda sin befattning som folkskollärare vid Västorps skola härstädes den 30 nästa juni. Denna begäran blev enhälligt bifallen.

 

År 1919, den 1 Juni. Volym K III a 3. Opag.

§ 3.  Som orgelnist- och klockaretjänsten genom herr Roséns transport till Svärta församling vore ledig fr. o. m. den 1 nästa juli hade man att besluta om, dels huruvida dessa tjänster fortfarande skulle vara förenade med ordinarie folkskolläraretjänsten vid kyrkskolan, dels årslönen för de resp. befattningarna. Man beslöt att förelägga stämman, att ingen förändring skulle ske utom i fråga om årslönerna så till vida, att orgelnistlönen skulle höjas till 350 kronor. Då klockaren härstädes har så godt som ingenting att uträtta, ansåg man, att ingen förhöjning af hans lön borde äga rum.

§ 4.  Den tomlåda, hvari läseböckerna för folkskolorna ankommit, skulle af herr Rosén få öfvertagas mot en afgift af 1 kr.

 

År 1919, den 29 Juni. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Ifall folkskolläraren Lindberg i Västorp skulle få tillåtelse att tillträda ordinarie tjänst i Stenbrohult den 1 nästa juli eller erhålla tjänstledighet för nästa hösttermin, utsågs till vikarie för senare delen af detta år folkskolläraren E. E. Wendel..

§ 2.  Vid ansökningstidens utgång till lediga småskollärarinnetjänsten i Västorp, hade 3 sökande anmält sig, nämligen småskollärarinnorna Ida Kristoffersson i Västorp, Naemi Sundberg i Skogaby och Gunhild Jönsson i Ägersgöl. Vid granskning af deras ansökningshandlingar godkändes de båda förstnämnda, hvaremot Gunhild Jönssons icke kunde godkännas, då hon ej insändt vederbörligt läkareintyg.

 Som ofvan

                                                                                                   J. Johansson

 

År 1919, den 14 September. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Vid ansökningstidens utgång till ordinarie folkskollärare- organist och klockaretjänsten hade blott en sökande anmält sig, nämligen vakansvikarien Johannes Malakias Johansson. Ehuru herr Johansson icke aflagt organistexamen, förklarade sig kyrko- och skolrådet för sin del nöjdt med nämnde Johansson.

 

År 1919, den 21 September. Volym K II a 3. Opag.

§ 1.  Som småskollärarinnan, fröken Ida Alvina Kristoffersson i Västorp tjänstgjort oafbrutet inom församlingen från mars 1914, ville skolrådet för sin del, om ej gällande författning lade hinder i vägen, förklara nämnda Kristoffersson för ordinarie småskollärarinna, såsom om hon den 1 januari 1919 tjänstgjort tills vidare under 2 år.

 

År 1919, den 23 November. Volym K III a 3. Opag.

§ 4.  Som herrar Johansson (sedermera Brunström) och Wendel hade att fullgöra sin värnplikt under nästa år, beslöt man föreslå stämman att vårterminen finge begynnas 7 á 8 januari 1919.

§ 6.  Ehuru sent begärde lärarepersonalen dyrtidstillägg för innevarande år. Oaktadt församlingen hade rätt så stora utskylder, ville man förorda ett dyrtidstillägg af 100 kronor tilll hvardera af Wendel, Kristoffersson och Hedberg samt 50 kronor till Johansson och Sjöberg (?). Till Johansson ville man äfven lämna 50 kronor i dyrtidstillägg som orgelnist och klockare.

 

År 1919, den 29 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 9.  Vedhuggningen vid kyrkskolan bör utan ersättning ombesörjas af  K. A. Sundqvist.

§ 11.  Herr Florén begärde få afgå som tillsynsman öfver Lönhults skola. Man föreslog i hans ställe H. Zakrisson i Spelhester.

 

År 1920, den 21 Mars. Volym K III a 3. Opag.

Som man icke lyckats få någon vikarie vid småskolan vid kyrkan, ville man föreslå stämman att besluta om duplicering för kantor Johansson, som lofvat att åtaga sig detta uppdrag tills vidare, så att nämnde Johansson skulle begynna att läsa med småskolans barn kl. 8 f. m. och med folkskolans barn kl. strax efter 1 e. m., och att denna anordning toge sin början redan den 22 dennes.

 

År 1920, den 2 Maj. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Till vikarie för kantor Johansson under den tid han fullgör sin värnplikt utsågs fru Anna Johansson, Prästgården

 

År 1920, den 26 Maj. Volym K III a 3. Opag.

§ 4.  Rörande förslaget att införa elektriskt ljus i kyrkskolan och Bodaskog ansåg man att tillräcklig utredning saknades.

 

År 1920, den 22 Augusti. Volym nr 2, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 2.  Beslutades att ingå till Kongl. Majt:s Befallningshafvande i Jönköpings län med vördsam anhållan att motbok angående tilldelning af spritdrycker ej tilldelas person under 25 år, samt att högsta kvantum blir 2 liter per motbok och kalendermånad. Herr Albert Hansson i Eldstorp begärde att få sitt inför stämman gjorda yrkande till protokollet antecknadt att 4 liter per motbok och kalendermånad bibehålles, samt att motbok ej tilldelas person som tillhör nykterhetsförening.

 

År 1920, den 29 Augusti. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  För att täcka kostnaderna för årets reparationer vid skolorna beslöt man förorda, att ett lån på 7000 kronor blefve upptaget antingen hos enskilda eller i bank genom skolkassörens och kyrkovärdarnas försorg.

 

År 1920. Den 21 Oktober. Volym K III a 3. Opag.

§ 4.  Kyrkobetjänte hade för detta år begärt dyrtidstillägg, och kyrkorådet ville förorda: Åt vaktmästaren 40 kr., åt de båda ringkarlarna 25 kr. hvardera samt åt orgeltramparen likaledes 25 kr.

§ 7.  I fråga om konfirmandernas undervisningslokal uppplyste ordföranden i Missionsföreningen att han trodde, att föreningen kostnadsfritt uppläte lilla salen i Missionshuset. För fjolårets eldning och städning anslog man 10 kr. och för innevarande år 15 kr. För denna senare summa förklarade sig Otto Karlsson villig att både elda och städa.

 

År 1921, den 27 Februari. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Erik Karlsson i Rotekulla åtog sig städning och skurning i skolorna vid kyrkan för ett pris af 18:75 kr. per läsmånad. Uppdraget skulle gälla tills vidare.

 

År 1921, den 24 April. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  För en ersättning af kr. 18:75 per läsmånad åtog sig fru Augusta Karlsson i Gatstugan att tills vidare ombesörja städning och skurning i skolorna vid kyrkan.

 

År 1921, den 29 Maj. Volym nr 3, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  En till kommunalstämmoordföranden i Askeryds socken, från postverket inkommen skrifvelse, angående uppsägningen af postlokalen m. m.:

Med anledning af skrifvelsen den 29 sistlidne Mars till postmästaren i Tranås ifråga om ersättning för postlokalen i Askeryds kyrkby meddelas, att det tillkommer poststationsföreståndaren att själf gälda dylika omkostnader. I den ersättning som tillerkännes poststationsföreståndaren inbegripes alltid kostnaden för hyra, värme, ljus o. d.

Postverken har därför icke heller med kommunen träffat något som hels aftal eller någon öfverenskommelse ifråga om lokalen. De förmåner kommunen lämnadt poststationsföreståndaren i Askeryds kyrkby delgafs därför den 19/4 poststationsföreståndaren för att denne skulle blifva i tillfälle att anskaffa sig ny lokal eller med kommunen träffa öfverenskommelse.

Linköping den 8 April 1921.

          D. Boberg.

 

År 1921, den 14 Augusti. Volym K III a 3. Opag

§ 1.  Herr Petrus Karlsson i Ödarp hade begärt att hans son Bengt, född den 2 september 1914, skulle få anstånd med sin skolplikt till nästa år. Då emellertid nämnde gosse hade jämförelsevis kort skolväg och vore kraftigt byggd, ansåg sig skolrådet förhindradt att bevilja den framställda begäran. Vidare uttalades den åsikten, att det enda skolpliktiga barn i Västorps rote, som kunde beviljas uppskof med skolgången, vore Karstenssons i Kråkefors son Karl.

 

År 1921, den 6 November. Volym 3, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 4.  Stämman beslutade ingå till Kungl. Majt:s Befallningshafvande i Jönköpings län, med vördsam anhållan, att de af Eksjö stad begärda rättigheter för försäljning af spritdrycker, i vad som angår både tid, och de olika försäljningsställen, måtte under nuvarande tider reduceras till det minsta möjliga.

 

År 1922, den 29 Januari. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Genom lärare Wendel hade ingått underrättelse om, att arrendator Petrus Larsson (Karlsson ?) i Ödarp ännu ej sänt sin skolpliktiga dotter Agnes Elisabet till fortsättningsskolan. Då ingen af de närvarande kunde framlägga något skäl, hvarför nämnda flicka kunde befrias från skolgång, ansåg rådet sig förpliktigadt att hänvända sig till vederbörande myndighet för rättelses vinnande.

 

År 1922, den 26 Mars. Volym nr 3, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 7.  Till fjärdingsman för åren 1922 – 1924 valdes sergeant Aug. Bülow, Backhemmet. Lönen bestämdes till 200 kronor per år.

 

År 1921, den 16  Maj. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Man hade att yttra sig öfver reparation af vattenledningen i kyrkskolan, tvättning af stora salen därstädes samt införande af elektriskt ljus, samt dess förseende med gardiner, inköp af 25 ex. geografiska läseböcker och förändring af reglementet för köpgrafvarna å kyrkogården. I intet af dessa ärenden gjordes något uttalande.

 

År 1922, den 13 Augusti. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Herr N. J. Klasson i Klinten, hade anhållit att hans son, Alvar Malte Wilhelm, född den 28 november 1915, skulle få uppskjuta sin skolgång till nästa läsår. Då det från sakkunnigt håll blef upplyst om att inga ömmande omständigheter vore för handen, blev herr Klassons begäran afslagen.

 

År 1922, den 10 September. Volym K III a 3. Opag.

Som orgelnist- och klockaretjänsten genom herr Brunströms (f. d. Johansson) transport till Täby församling från och med den 1 januari 1923 vore lediga, hade man att yttra sig, huruvida dessa tjänster fortfarande borde vara förenade med folkskolläraretjänsten vid kyrkskolan samt föreslå årslön för dessa befattningar. Den allmänna meningen var att ingen ändring skulle ske i nuvarande förhållande, utan att de nämnda tjänsterna fortfarande borde vara förenade och att orgelnistlönen årligen skulle utgå med 150 kr.

 

År 1922, den 27 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  K. Sundqvist hade begärt ersättning för sågning och huggning af veden till kyrkskolan. Denna begäran afslogs, men en gratifikation af 25 kronor skulle tilldelas honom för år 1923, om stämman godkände detta beslut.

K. Sundqvist var en något mentalt handikappad person, som var boende på ålderdomshemmet efter en kortare vistelse i USA, där han enligt uppgift blivit skadad av solsting.

 

År 1923, den 14 Januari. Volym K III a 3. Opag.

§ 4.  Herr A. Karlsson i Hulu hade begärt, att hans dotter Allis skulle erhålla uppskof med bevistandet af fortsättningsskolan i år, då både han och hans hustru ledo af en svårartad sjukdom. Denna begäran bifölls.

 

År 1923, den 2 September. Volym nr 4, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 3.  Kommunalstämman, talrikt besökt, beslöt enhälligt, att ansluta sig till Lommaryds beslut att ingå till Kungl. Järnvägsstyrelsen med yrkande om att Kungl. Järnvägsstyrelsen snarast måtte vidtaga åtgärder för åstadkommande af vägkorsningen vid Aneby station genom tunnel under järnvägsspåren och norr om stationen möjligast nära landsvägsbron öfver Svartån.

På grund af de stora köbildningar och tidsutdräkt då nuvarande järnvägsöfvergång är afstängd, samt de stora olyckor som vår tids senaste händelser visat på grund af den ständigt växande biltrafik som råder vid nämnda vägkorsning.

 

År 1923, den 9 September. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  På därom af henne själf framställd begäran beviljades småskollärarinnan Hedvig Elisabet Augusta Hedberg, född den 24 oktober 1863, afsked från sin befattning som småskollärarinna från och med utgången af detta kalenderår eller den 1 januari 1924, sedan statens anstalt för pensionering af folkskollärare m. fl. förklarat henne berättigad, att vid afgång från tjänsten tidigast den 24 oktober 1923 komma i åtnjutande af hel tjänstepension.

Hon hade då 39 tjänsteår.

 

År 1923, den 14 Oktober. Volym nr 4, lånad från Aneby kommun.Opag.

§ 1.  Att inställa sig vid sammanträde med öfriga kommuners representanter, efter kallelse af Borås Ulricehamns Järnvägsaktiebolag för nämnda järnvägs framdragning från Jönköping öfver Huskvarna, Lekeryd, Järsnäs, Bälaryd och Sunds Kyrkobyar, med korsning af Södra stambanan vid Aneby, samt möjligen fortsättning öfver Askeryd med flera socknar fram till Norra Wi, valdes undertecknad, stämmans ordförande, Karl Florén i Brokafall och Emil Hellström i Assjö, och till dess suppleanter, Gideon Wall, Askeryds gård, Oskar Gustafsson i Wära och August Bülow i Backhemmet.

Stämmans uttalande var, att nämnda järnväg borde framdragas igenom Askeryd från Aneby i sydostlig riktning för att komma församlingen till största användning.

§ 2.  Till att justera protokollet valdes Herrar Emil Hellström, Assjö, och August Bülow i Backhemmet.

Som ofvan

                                                                                          J. A. Gustafsson

 

År 1923, den 10 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Efter fröken Artberg aflade fröken Hildur Olsson från Eksjö prof för i § 1 nämnda befattning hvartill hon ock kallats. Hennes ämne var ock Jesu födelse. Den religiösa glöden i föredraget var högst medryckande och de tillämpningar fröken Olsson gjorde af sitt ämne i kvalitetshänseende voro på alla sätt träffande och tilltalande.

 

År 1923, den 16 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Till vikarierande orgelnist och klockare samt dito folkskollärare vid kyrkskolan för första halfåret 1924 utsågs folkskolläraren Hilding Johansson från Råggård.

 

År 1924, den 1 Januari. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Gossen Hubert Johansson från Askeryds gård hade anhållit att få uppskof till nästa år med andra årets fortsättningsskola på grund af att han innehade lagstadgad tjänst som ladugårdskarl. Denna anhållan beviljades.

 

År 1924, den 20 Januari. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  För småskollärarinnan Hildur Olsson utfärdades fullmakt att vara ordinarie lärarinna vid kyrkskolan. Som valet först den 15 dennes vunnit laga kraft, ansågo ordföranden och Karlsson i Smugefall, att fröken Olssons fullmakt borde gälla från och med den 1 juli 1924. De öfriga skolrådsledamöterna menade, att nämnda Olsson skulle räknas som ordinarie från och med den 1 januari detta år, hvillket således blef skolrådets beslut.

 

År 1924, den 27 Oktober. Volym nr 4, lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 5.  Stämman beslutade enhälligt att ingå till Kungliga Postdirektionen i Östra distriktet med anhålllan om, att få tiden ändrad med poststationens öppethållande i Askeryds kyrkby från Kl. 12:30 till Kl. 3:30 samt emellan Kl. 6 och 7 eftermiddagen, på grund af, att post ej erhålles mer än tre dagar i veckan, särskildt vid södra ringlinjen, där posten ej framkommer förr än dagen efter postens ankomst från Aneby, och för de flesta så sent, att skrifvelse ej kan besvaras medan poststationen är öppen efter nu varande tid, för att kunna medfölja postbudet till Aneby följande dag.

 

År 1925, den 4 Oktober. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Rådet hade att yttra sig angående arrendatorn af lönebostället Assjö prästgård Johan Ejnars begäran att få öfverlåta sitt arrende af nämnda boställe för tiden 14/3 1926-14/3 1936 på arrendatorn Gustaf Holmström från Hultåkra i Flisby församling. Som bemälte Holmström vore känd för att vara en högst redbar man och en energisk jordbrukare, beslöt man tillstyrka den framställda begäran.

 

År 1925, den 11 Oktober. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Rådet hade att yttra sig angående byggmästaren Karl Johanssons i Björkholmen begäran att få öfverlåta sitt arrende af torpet Björkholmen jämte sågen Vällingebäck under lönebostället Assjö prästgård på drängen K. G. Gustafsson i Assjö prästgård för tiden 14/3 1926-14/3 1936. Som bemälde Gustafsson gjort sig känd som en redbar och duktig person, blef herr Johansson begäran tillstyrkt.

 

År 1925, den 29 November. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  På samma gång folkskollärarinnan fru M. C. Karlsson i Lönhult på grund af sjukdom beviljades tjänstledighet under återstående delen af detta år, utsågs till hennes vikarie folkskollärare K. J. Karlsson därsammastädes.

 

År 1925, den 27 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Till sjukvikarie i Lönhults folkskola för vårterminen 1926, utsågs folkskolläraren herr Einar Svensson från Jordanstorp i Flisby församling.

 

År 1926, den 6 Januari. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Herr kantor Johansson hade anmält, att åtskilliga skolpliktiga barn i fortsättningsskolan i kyrkroten hade uteblifvit från nu begynta skola. På grund däraf uppdrogs åt rådets ledamöter F. Karlsson och E. Hellström att omedelbart besöka nämnda barns föräldrar och tillhålla dem att ofördröjligen sända sina barn i skolan.

 

År 1926, den 24 Januari. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Till att biträda fjärdingsman Bülow vid hans besök i morgon i Askeryds gård och Åmarp för att om ej annat hjälper skilja de strejkande fortsättningsskolepliktiga barnen Ivar Karlsson och Märta Andersson från de respektive hemmen, utsågos Herrar Karlsson i Högelid och E. Johansson i Redeby.

 

År 1926, den 2 Maj. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Som folkskollärarinnan fru Maria Charlotta Karlsson, född Lindén, från Lönhult, född den 5 oktober 1861, blifvit från och med den 1 juli 1926 beviljad full pension, blef hon på grund däraf och då hon detta år fyller 65 år beviljad afsked från sin befattning som folkskollärarinna från och med nämnda juli 1926.

 

År 1926, den 24 Oktober. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Pastoratets kyrkoråd hade att yttra sig rörande arrendatorn af lönebostället Assjö prästgård i Askeryds församling, Gustaf Holmströms begäran att få från nämnda boställe försälja 15000 kg. halm. Denna begäran blef tillstyrkt med villkor, att gödningsämnen motsvarande försäljningssumman inköpas.

 

År 1926, den 28 December. Volym K III a  3. Opag.

§ 12.  Magister Karlsson i Ägersryd framförde å sin frus, Maria Karlssons vägnar, ett varmt tack till skolrådet för det förtroende och den tillgifvenhet, som hon af rådet under sin verksamhet som folkskollärarinna härstädes alltid åtnjutit.

Med anledning häraf bad skolrådet genom sin ordförande att få till fru Karlsson hembära sin djupt kända tacksamhet för hennes plikttrogna och framgångsrika läraregärning, hvilken skulle bevaras i godt minne.

 Som ofvan

                                                                                                   J. Johansson

 

År 1927, den 16 Januari. Volym K III a 3.  Opag.

§ 3.  Folkskollärare Svensson i Lönhult hade anmält, att 4 flickor, som varit skyldiga att infinna sig i fortsättningsskolan uteblifvit därifrån, nämligen Ally och Ella Franzén från Rota, Märta Andersson från Åmarp och Sigrid Pettersson från Redeby. Rådet uppdrog åt herrar Zakrisson i Spelhester och Florén i Brokafall att besöka Rota, åt herr Karlsson i Smugefall att besöka Bordsjö, där Märta Andersson lär vistas och herr Johansson i Redeby att besöka Redeby Östergård, för att förmå de nämnda barnen att fullgöra sin skolplikt.

 

År 1927, den 19 Juni. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Då det blifvit upplyst, att flickan Rut Hilda Ingeborg Johansson från Björnslätt, född den 9 januari 1917, vore oförmögen att kunna följa undervisningen i folkskolan, uppdrogs åt kantor Johansson och kyrkovärden Karlsson i Högelid, att närmare undersöka förhållandet och inkomma med förslag till åtgärders vidtagande.

 

År 1927, den 20 Oktober. Volym K III a 3. Opag.

§ 7.  Beträffande det anbud, som Grefve Bonde gifvit församlingen, att för en summa af 2000 kronor få inköpa det område, hvarpå Bodaskog och ålderdomshemmet äro belägna, ansåg man att halfva den begärda lösen kunde vara nog. Och utsågs nämndeman Johansson att med denna förutsättning träda i underhandling med jordägaren.

 

År 1927, den 28 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 9.  Från Grefve Bonde hade inkommit erbjudande till församlingen att för ett pris af 1000 kronor få inköpa den tomt hvarå Bodaskog är beläget. Man ville tillstyrka stämman att godtaga detta erbjudande.

 

År 1927, den 28 December. Volym 4 , lånad från Aneby kommun. Opag.

§ 18.  Från Greve Carl Bonde, Hörningsholm, Järna, har inkommit en skrivelse med löfte att han till Askeryds kommun utan ersättning överlåter den tomt varå Ålderdomshemmet är uppfört. Stämman uppdrog åt ordföranden i fattigvårdsstyrelsen, Nämndemannen Emil Johansson i Redeby, att till Greve Carl Bonde frambära församlingens vördsamma tack för gåvan, samt vidtaga de åtgärder som erfordras för avsöndring av tomten och fastställelse å lagfart.

Här följer en uppräkning av ordförandena i den borgerliga kommunen i Askeryd, åren 1850 till 1951:

1850 24/3 - 1866 25/11     Kamrer C. J. Carlsson, Askeryds säteri

1867 3/2 - 1870 27/11      Johan Lindström, Karstorp

1871 5/2 - 1880 25/4        Johan Magnus Nilsson

1880 1/8 - 1887 15/12      Fanjunkare A. M. Carlsson, Södra Holma

1888 29/1 - 1891 22/12     C. A. Andersson, Skyttlingebäck

1892 29/2 - 1903 23/1       K. J. Johansson, Askeryds säteri

1904 24/1 - 1907 17/12     Handlanden A. J. Blixt, Bodaskog

1908 5/1 - 1921 20/5         Clas Johansson Hulu

1922 16/10 - 1924 27/12   J. A. Gustafsson

1925 29/3 - 1927 28/12      C. Alb. Hansson, Eldstorp

1928 23/3 - 1936 28/10      Gideon Wall, Askeryds säteri

1937 - 1951                       Karl Andersson, Karstorp, sedermera Ägersryd.

 

År 1928, den 8 Januari. Volym K III a 3. Opag.

§ 1.  Från folkskollärare Ejnar Svensson i St. Lönhult hade inkommit anmälan, att tvenne skolpliktiga barn ej infunnit sig i fortsättningsskolan, nämligen Bertil Andersson från Åmarp, och Ella Franzén från Rota. Till att allvarligen tillhålla de nämnda barnens föräldrar att rätta sig efter lag och författning i detta hänseende uppdrogs åt Karl Florén i Brokafall och Helmer Zakrisson i Spelhester.

 

År 1928, den 15 Januari. Volym K III a 3. Opag.

§ 1. Herr Karlsson i Västorps Norrgård hade begärt uppskof med fortsättningsskolan för en hos honom i tjänst varande skolpliktig flicka Eva Blid, född den 28 januari 1912. Då några skäl för denna begäran ej anförts, afslogs den.

§ 2. Det hade upplysts, att en skolpliktig gosse från Rödjestugan, Alvar Johansson, ej infunnit sig i fortsättningsskolan. På grund häraf uppdrogs åt kyrkovärd Karlsson i Smugefall att allvarligen tillhålla gossens föräldrar att sända honom till skolan.

 

År 1928, den 26 Februari. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Som det virke, hvilket redan erhållits ur prästgårdens skog för klockstapelns reparation visat sig vara otillräckligt, beslöt man föreslå stämman att ingå till Kungl. Domänstyrelsen med vördsam begäran att från nämnda skog erhålla alla ytterliga 150 kubikfot moget furuvirke för ifrågavarande ändmål.

 

År 1928, den 25 Mars. Volym K III a 3. Opag.

§ 3.  Ehuru Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län erbjudit sig gratis tillhandahålla barrträdsfrö för plantering, utförd af skolbarnen, beslöt man att ej rekvirera något sådant frö, då lärarna afböjt att leda planteringen

 

År 1928, den 29 April. Volym K III a 3. Opag.

Kantor Johansson hade erbjudit sig att binda kyrkans Messebok m. m. i 5 starka skinnband till ett pris af 6:50 per band. Detta erbjudande antogs.År 1928, den 1 Juli. § 1. Från småskollärarinnan Hildur Olsson hade inkommit ansökan om ett års tjänstledighet för tiden 1 juli 1928-30 juni 1929 för enskilda angelägenheter. Denna ansökan beviljades med det villkoret, att fröken Olsson afsade sig alla anspråk på lön, såväl penningelönen som naturaförmånerna af bostad och vedbrand m. m. Fröken Olsson, som var närvarande, gick med på detta villkor och godkände det till alla delar.

§ 2.  Till vikarie vid småskolan vid kyrkan under lärarinnan Hildur Olssons tjänstledighet utsågs småskollärarinnan Elsa Johansson från Möckelåkra i Hults församling.

Se vidare tidningsnotisen på sid. 190 i ”Vad Nytt från Askeryd”.

 

År 1928, den 2 September. Volym K III a 3. Opag.

§ 2.  Man hade att yttra sig rörande ersättning till fru Karlsson i Betelkapellet för den undervisning hon lämnat en af Johanssons i Björnslätt flickor. Man enade sig om att föreslå stämman att för nämnda undervisning bevilja fru Karlsson ett arfvode af 65 kronor.

 

År 1928, den 9 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 5.  Erbjudande af 200 kronor till församlingen mot skyldighet att vårda framlidne prosten S. J. Hedborns graf. Detta blef enhälligt tillstyrkt.

 

År 1928, den 27 December. Volym K III a 3. Opag.

§ 8.  Lärarinnan Hildur Olssons begäran, att från och med den 1 juli 1929 blifva förflyttad till Lönhults rote tillstyrktes med 4 röster mot 3, som voro afstyrkande.

§ 9.  Rörande utarrenderingen af handelslägenheten Bodaskog, som  skulle ske för 5 år, räknadt från den 1 april 1929, beslöt man uppställa samma villkor som voro stipulerade i det sista kontraktet med handlanden Larsson i Eksjö. Dock skulle en blifvande hyresgäst äga att i stället för det nuvarande fotogenhuset få disponera hela uthuslängan med undantag af svinhuset samt disponera öfver hela den nu till handelslägenheten hörande trädgården med skyldighet att underhålla stängsel däromkring.

 

Pärm K IV:1. Skolrådsprotokoll för Askeryds församling 1933-1943.

År 1936, den 30 September.

§ 6.  En räkning från V. Ryds skoldistrikt för 2 barns från Askeryd undervisning i Lägerns skola förelades skolrådet. Räkningen löd å kronor 50:-, alltså 25:-  kronor per barn. Skolrådet ansåg denna summa vara för hög. Flera barn från Askeryd undervisas i Anderstorps skola, Bredestads församling mot en avgift av 10:- kronor per år, inberäknat fri skolmateriel. Skolrådet är därför villigt att erlägga samma summa per barn till V. Ryd för barn som undervisas i Lägerns skola.

 

År 1938, den 31 Augusti.

§ 2.  Folkskollärare Svensson, Lönhult, hade anmält att tre barn från Kålshester i Eksjö landsförsamling börjat skolan i Lönhult, två i småskolan och ett i folkskolan. Lärare och lärarinna hade intet att erinra häremot. Skolrådet ville för sin del tillstyrka att ovannämnda barn fortsatte sin skolgång i Lönhults skola, dock skulle till Askeryds skolkassa erläggas en avgift av 10:- kronor per barn och år.

                                                                                               Som ovan

                                                                                              Axel Sköld

                                                                                                   Ordf.

 

År 1939, den 5 April.

§ 2.  Upptogs till behandling frågan om reparation i fastigheten Bodaskog.

Skolrådet beslöt föreslå kyrkostämman reparation av bostadslägenheten enligt ingivet förslag. Kostnadsberäknat till 1.100:- kronor, samt tapetsering och målning.

Beträffande indragande av värme, vatten och slask och iordningställande av ovanrummet beslöts att underhandla med Konsum och föreståndare Fridell. Till kommittérade valdes, jämte ordföranden, herrar Emil och Albin Hellström

                                                                                     Askeryd som ovan

                                                                                       Bertil Lundgren

 

År 1939, den 18 April.

§ 4.  Skolrådet föreslår kyrkostämman att inreda ovanrummet i Bodaskog för uthyrning mot en hyra av 30:- kronor pr år

Beträffande värme, vatten och slask beslöts föreslå förnyad utredning.

                                                                       Askeryd den 18 April 1939

                                                                                 Bertil Lundgren

 

År 1939, den 27 Juni.

§ 5. Redogjordes för gjord utredning med vattens framdragande till Bodaskog och Kyrkbyn.

Förslaget innebär att lämplig brunn bygges med pumphus. Därifrån drages huvudledningar.

Kostnader: Brunnsgrävning okänd kostnad.

                   Pumpaggregat,  kr. 550:-

                   125 m rör, 1½”  kr  250:- 

                   Grävning,          kr.  95:-

                   Elledningar okänd kostnad.

Därtill komma servisledningar för 1:40/m samt inmontering med 50:- á 75:- kr. pr kök. Slaskledning kr. 170:-

Skolrådet beslöt föreslå stämman fortsatt utredning av saken.

§ 6.  Redogjordes för gjord utredning med vattens framdragande till Kyrkskolan.

Från lämplig brunn eller källa framdrages vatten med hydroforanläggning i Församlingshemmet. Kyrkogårdsvatten tages från nuvarande pumpen.

Kostnad c:a 800:- kr. vartill kommer förhöjning om längre huvudledning måste framdragas.

                                                                                          Askeryd som ovan

                                                                                            Bertil Lundgren

 

År 1939, den 15 December.

§ 4. Ordföranden redogjorde för kommittérades utredning angående kyrkbyns vattenfråga.

Sedan en rörledningsentrepenör meddelat ett preliminärt kostnadsförslag, som visade att möjligheter funnos att utbygga vatten- och avloppsledningsnät för rimlig kostnad, gällde det att fastställa, var vatten skulle tagas. För den skull sökte kommittérade kontakt med Allmänna Ingenjörsbyrån, och fackman härifrån besökte Askeryd. Denne fastslog, att enda lämpliga stället för vatten skulle vara grustaget bakom ålderdomshemmet. Enligt ingenjörens förslag borde vattentillgången här undersökas genom provpumpning. Finns inte här tillräckligt med vatten på lagom djup, borrning underkändes, är utsikten till gemensamt vattenverk ringa.

Kommittérade har hela tiden haft kontakt med de intresserade inom samhället.

Hos Hushållningssällskapet har undersökts möjligheten att få bidrag, med nekande svar. Skolrådet godkände kommittérades åtgärder och anslog kr.50:- till gjort utlägg för fackmans hörande.

Ärendet  överlämnades så till den blivande skolstyrelsens fortsatta behandling.

 

År 1940, den 16 Januari.

§ 6.  Beträffande skolornas inom socknen upplåtande till möten och sammankomster av olika slag, beslöts, att sådana inte böra få hållas i skolorna, men kunna dock ordföranden, skolans tillsyningsman och lärare i samråd besluta om skolans upplåtande. Under alla förhållanden skall skolans städerska svara för städningen, för vilken särskild ersättning skall utgå att utbetalas av den, som anordnar sammankomsten.

§ 8.  Redogjordes för skolrådets åtgärder för lösning av kyrkbyns vattenfråga. Intet beslut.

                                                                                               Askeryd som ovan

                                                                                                 Bertil Lundgren

                                                                                                         Ordf.

 

År 1940, den 14 Februari.

§ 3.  För att lindra skolgången för de avlägset boende barnen i småskolan, under nuvarande bistra vinterförhållanden beslöts, då skolskjuts ej går att ordna, rätt för vederbörande lärare att giva partiellt lov med ytterligare två läsdagar i veckan. Beslöts anmoda hemmen att själva i gemenskap ordna med skolskjuts.

§ 4.  Finlands barn äro välkomna till skolundervisningen efter samråd med vederbörande lärare.

                                                                                          Askeryd som ovan

                                                                                            Bertil Lundgren

 

Därmed avslutas min redovisning av stämmoprotokollen från Askeryd. Efter Bertil Lundgren fungerade komministern Osrik Aartelo som skolstyrelsens ordförande och tillika protokollförare. Eftersom Aartelo hade en svårläst handstil som bitvis för mig icke var fullt tydbar gick det inte att få något vettigt sammanhang i innehållet varför jag  avstått från att försöka dechiffrera hans protokoll!

 

 

FÖRTECKNING  ÖVER  KYRKOHERDAR,  KOMMINISTRAR, VICE KOMMINISTRAR  OCH  ADJUNKTER  I  ASKERYD  OCH  BREDESTAD  FRAM  TILL  ÅR  1931.

 

Ur Linköpings Stifts Herdaminne af Joh. Is. Håhl m. fl. källor:

 

KYRKOHERDAR  I  ASKERYDS  FÖRSAMLING.

 

 

1. FOLKO PETRI. Sockneprest och Curatus i Askerydom 1388. Undersatte på sitt sigill, som visade en kalk med omskrift: ”s. folkonis ps.” Död 1409.

 

2. NICOLAUS (NIGHILZ) ERICI; Kirkioherre 1464. Bortbytte 1468 med församlingens bifall kyrkans jord uti Ingevallstorp mot Assjö.

 

3. NICOLAUS. Curatus här 1524.

 

4. GOTTFRIDUS ANDREE, lefde 1556.

 

5. JONAS LAURENTI. Kyrkoherde 1573. Underskref Uppsala möte 1593. Död 1600. Sonen Laurentius Kyrkoherde här.

 

6. LAURENTIUS JONAE, Kyrkoherde här efter fadern 1602. Död 1623.

 

7. HAQUINIUS NICOLAI, Kyrkoherde här. Död 1650. Anklagades enligt Cons-Prot den 1 October 1638 ”att han hade tre konor intagit i kyrkan förr än the laga dom bekommit hafva; sin otukt hafva de bedrifvit i prästegården och på hans torp. Item hafver Hr Håkan husat om en trulpacka, och henne födt till mången förargelse. Res. skall skriffes till Praeposito at han medh någre af bröderne håller ther om noga ransakning”. Hr Haquinius anklagades ytterligare enl D. C. Prot. D. 25 Nov. 1641 att han vanhäfdade bostället och besvärade församlingen med bettlande, att han lefver i osämja med Cappelanen och träter på predikstolen, att han är illa ansedd hos politicos och kallas allmänt Håkan Ljugare, att han tracterar sina gäster med kyrkans vin, så att vin fattas för them som skulle gå till Sakramentet. Häremot hade Hr Haquinus föga att invända utan föll tilll bönen, och låfvade bättring och obliquade sig djupt vilja träda från gället. Och blef Håkan för denna gången uppå böndernas bön condonuat. Hr Håkan fick en alfvarsam föreställning från D. C. emedan han upsagt sin Comminister Olaus från capelanstjensten. D. C. Prot. D. 3 Maj 1643. Anklagad för försummelse i tjensten och prestgårdens vanvård, och fick alfvarlig tillsägelse att removeras om han ej rättade sig. D. C. Prot. 10 Juli 1648.

 

8. JONAS HEMMINGI. Prestvigd 1626. Comminister i Bredestad 1631. Comminister i Vadstena S:t Pehr och Strå 1633. Kyrkoherde här och död den 30 Januari 1648.

Gift med Anna Thorbjörnsdotter, som åtnjöt de vanliga nådåren.

 

9. PETRUS SVENONIS LUTH. Skall enligt uppgift vara född i Lutarp, Askeryds församling. Student i Dorpat. I Åbo 1643. Magister ibm 1647. Kallas Compastor här 1653. Kyrkoherde här 1657. Död 1661. Med promotor M. Wexonius i anledning af promotionsverserna i häftig tvist, bilagd först 1650, 20/3.

T. S. Exercitationes Uranologicae Pr. Schomero Dorpati 1635. De natura accidentis Pr Nycopensis Ab 1647.

 

10. PETRUS SVENONIS WADSTENIUS. Född 1627 i Vadstena. Student i Uppsala 1649. Prestvigd 1652. Huspredikant hos Hr Lars Kagg. Comminister vid Domkyrkan i Linköping 1655. Kyrkoherde här 1662. Rikdagsman 1682. Omkom vådligen genom fallet från en ”yr häst” i Januari 1689, vid Krogsmålen i V. Ryd, där även en minnessten är rest.

Gift 1654 med Catharina Juringia, dotter till Prosten i Jönköping Nic. Juringius. Deras son Sveno kallade sig Juringius och blef Comminister i Melby, samt genom sina 4 söner stamfader för Juring. slägten. De andra barnen bibehöllo fadrens namn. Nathan och Nils reste utrikes. Agneta gift med en ryttarecorporal. Sara gift med Handl. Joel i Eksjö. Catharina gift med en Mantalscommissarie i Ekebyborna. Beata ogift.

 

11.MAGNUS OLAVI  REUSELIUS. Född den 1 November 1634. Fadern bonde i Rysslinge i Ö. Skrukeby socken. Student i Uppsala 1667. Coll. Scholae i Linköping 1668. Prestvigd samma år. Kyrkoherde här 1690. Död i Martii 1703.

Gift med Catharina Sundin, enka efter Coll. Scholae i Linköping Benedictus Petri Litgenius. Sonen Johannes blev Kyrkoherde i Nykil. Benedictus Kyrkoherde i Westerlösa. Samuel Kyrkoherde i Lofta.

 

12. PETRUS PETRI WIGIUS. Född 1665 i Westervik. Fadren Pehr Nilsson skomakare, född i S. Wi år 1615, halfbroder till Kyrkoherden i Tryserum Olof Wigius och Kyrkoherden i Drothem Daniel Wigius. Student i Uppsala 1687. Prestvigd 1694. Regements Prest vid Smålands Infanteri 1695. Kyrkoherde här 1704. Död den 17 Julii 1712.

Gift 1698 med Catharina Lithmang, dotter af prosten i Horn Johan Lithmang. Barn: Johannes, comminister i Tirserum, Petrus S. M. adjunct, Samuel gardeskarl i Stockholm, Anna Maria gift med kyrkoherden Wichman i Malexander.

 

13. JOHANNES BENEDICTUS HJORT, född 1675. Fadern kyrkoherde i Hjorted. Student i Uppsala 1698, i Greifswald 1707. Magister ibm 1709. Efter hemkomsten prestvigd och adjunct i Tryserum. Kyrkoherde här 1713. Död 1 Advent Söndagen 1719. Gift 1713 med företrädarens P. Wigii enka.

T. S. De moralite juramentorum. Pr. N. Grubb Gryph. 1709.

 

14. JOHANNIS PETRI KJERSELL. Född 1677 i Tjerstad. Fadern fogde. Student i Uppsala 1701. Rector Scholae i Wimmerby 1712. Prestvigd 1718. Kyrkoherde här 1721. Resp. Prestmötet 1726. Död den 25 September 1741. Gift med Christina Edman.

 

15. JOHANNES OLAI MEURLING. Född 1703. Fadern kyrkoherde i Kristdala. Student i Uppsala 1724. Cand. ibm 1730. Prestvigd 1731. E. U. Esqu. predikant vid Småländska Cavalleriet 1731. Kyrkoherde i Askeryd 1742. Offic. på Prestmötet 1745. Prost 1753. Kyrkoherde i Åby och Ödeshög 1763. Kontraktsprost 1768. Död den 16 December 1778.

”En lärd och angenäm man.”

Gift 1:o med Maria Juliana Malmström, dotter af Juris Professor Malmström i Uppsala. Barn: Fyra söner och åtta döttrar. Johan Christer, jägmästare, gift med Anna Maria Livin, Carl Gustaf, cornett vid Bohusläns dragoner, Magdalena, gift med kyrkoherden Bruzelius i Sund, Margareta, gift med kyrkoherde Fornander på Öland, Juliana, gift med borgmästare Cöster i Wexiö. Kyrkoherde Meurlings äldsta dotter, Maria, drunknade i Assjön den 29 November 1746 och ”begrofs med Christeliga Ceremonier den 14 December på sitt 12 år, 6 mån. och 3 veckor”. (I kyrkan).

Gift 2:o 1754 med friherrinnan Elisabeth Wrangel från Gransbo, Säby socken. Barn: Jöns Adolf, protocollsekreterare.

ST. S. De Tranqvillitate conscientiae Pr. Törner Ups. 1729.

 

16. CHRISTIANUS JULIUS BOHNSACH. Född den 7 Maj 1730 i Westerås. Fadern trädgårdsmästare vid Kungsträdgården ibm. Student i Uppsala 1743. Åter gymnasist i Westerås till år 1747 då han återkom till Uppsala Academie. Magister ibm 1752. Prestvigd samma år. Adjunct i Kungsåra. Huspredikant hos presidenten grefve Carl Piper 1754. E. o. predikant ibm 1756. E. o. Kongl. Hofpredikant samma år. Theol. doctor i Greifswald 1758. Regementspastor vid Westmanlands regemente 1760. Kyrkoherde här 1764. Död den 28 September 1774.

På microfilm IJ 1490 läses följande: Dödde Kongl. Hofpredikanten vid Askeryds och Bredestads församlingar Herr Doctor Christian Julius Bohnsach utaf slag under pågående gudstjänst och begrofs den 14 October med anständig heder uti Askeryds kyrka, 44½ år.

Enligt Westerås Stifts Herdaminne dog kyrkoherde Bohnsach ”i fattiga wilkor”.

Gift 1762 med Maria Elisabeth Näsman Vigelia, kyrkoherdedotter från Elfdalen.

 

17. MAGNUS CONSTANS PONTIN.  Född 1726. Fadern kyrkoherde i Törnevalla. Student i Uppsala 1744, i Åbo 1748. Magister ibm 1751. Prestvigd 1754. Esqu. Pred. vid Smålands Cavalleri samma år, regementspastor ibm 1761. Vice pastor i Kristdala 1766. Kyrkoherde i Askeryd 1775. Riksdagsman 1778. Prost samma år. Kyrkoherde i Torpa 1783. Död den 2 Mars 1797.

Gift med Maria Magdalena Meurling, kyrkoherdedotter från Kristdala. Barn: Petrus, kyrkoherde i Torpa, Rebecka Christina, gift med kyrkoherden Holmberger i Norra Wi, Johanna Elisabeth, gift med kyrkoherden Reuselius i Gärdserum, Hedda Charlotta, gift med bruksdirect. Löfström i Åtvid, Ulrica, gift med prosten Engstrand i Gladhammar, Anna Magdalena, gift med capit. Segersten, Greta Maria, gift med öfverste liuetenant Dandenelle, Clara Gustava, gift med comminister Neuvijk i Tirserum, Catharina, gift med kyrkoherden Lundvall i Mörlunda och sonen Magnus Mårten, medicinalråd och livmedicus, adlad af Pontin.

T. S. De utilitate calulo nator et denator. Pr C. F. Mennander Ab 1749. An testamenta fint juris naturalis. Pr H. Hassel ib. Predikningar. Braad OL.

 

18. DANIEL CNATTINGIUS. Född den 18 Augusti 1747. Fadern Kyrkoherde i W. Ny. Student i Upppsla 1767. Magister ibm 1776. Prestvigd 1777. Huspredikant hos R. R. Rudensköld. Hofpredikant hos Hertigen af Södermanland 1779. E. o. Theol. Adjunct i Uppsala 1782. Kyrkoherde här 1784. Prost 1787. Död den 28 Juli 1809. T. S. Historiola poetar Svecanor. Pr J. H. Lidén, Uppsala 1772.Vindiciae Philosophie Socratice. Pr. J. P. Steincour ibm 1776. Gift 1784 med Anna Charl. Edman, dotter af direct. och boktryckaren i Uppsala Johan Edman och Chatarina Elisabeth Broocman. 5 barn: Johanna Maria, Anders Jacob, kyrkoherde i Flisby, Carolina Gustava, gift med comminister Kraft i Gryt, Daniel Reinhold, handlande, Carolina, gift med handlanden Elgerus i Norrköping.

 

19. GUSTAFVUS WULFF. Född den 3 Oct. 1773. Fadern kyrkoherde i Skultuna. Student i Uppsala 1793. Magister ibm 1800. Prestvigd samma år. E. o. Esqudr. Predikant vid Lätta Lifdragonerna 1802. Bat. pred. vid Lifgardet till häst 1809. Kyrkoherde här 1810. Fältprost 1811.

Död den 7 April 1816.

Gustaf Wulff avled ”af slag, efter 8 dagars häftig sjukdom”. Han var då endast 42 år. Hans änka, Anna Maria (Sophia) Ahlström, kryddkrämaredotter från Stockolm, avled i lungsot den 22/7 1818 och var då ännu bosatt i Askeryd. Makarna efterlämnade två döttrar, Beata och Augusta.

Gustaf Wulff lämnade en synnerligen ofullständig kyrkobokföring efter sig, som vice komministern Nils Henrik Gottfriedz fick reda upp. Se f.ö. protokollet, daterat den 16 maj 1816.

Änkeprostinnan Wulff var vid sitt tragiska frånfälle endast 26 år. Förmodligen fick hon ett par nådår. Hon var född år 1792 och endast 17 år vid äktenskapets ingående. De båda döttrarna var födda före bosättningen i Askeryd.

 

20. PER DANIEL LUTHANDER. Född den 25 Dec. 1766 i Hogstad. Fadern Organist. Student i Uppsala 1790. Prestvigd 1794. Huspredikant hos Generalmajor Schönström, hos Hofjägmästare Hammarsköld 1795. Bat. Pred. vid Calmar Regemente 1800. Regementspastor ibm 1804. V. Pastor i Ö. Tollstad 1816. Kyrkoherde här 1817. Gift med Henriette Eleonora Gyllenram.

Död den 24 December 1819 ”af Tvinsot”  I dödboken för 1819 står följande noterat: ”Varit som redlig prästman oskyldigt hatad af flere sine Sokneboar.” Barn: Elise, född 1814, Hilda Wilhelmina, född 1816, Per Wilhelm, född 1818 29/9, major, chef för straffängelset i Karlskrona. Död där 1886 16/6.

 

21. SAMUEL JOHAN HEDBORN. Född i Heda den 14 Oct. 1783. Fadern, lif. grenad. Jöns Kolberg och Ingeborg Johansdotter. Död 26/12 1849.

Hedborns morföräldrar, Johan Nilsson och Ingeborg Pehrsdotter var torpare i Djupadal, Askeryds församling. Hedborns moder, Ingeborg Johansdotter var född tvilling 1745 15/10. Tvillingsystern döptes till Sara och systrarna döptes den 20 oktober samma år. Faddrar var ryttmästarna Svante Carlheim-Gyllenskiöld på Askeryds säteri och Thomas Hagendorn på Eldstorp. Övriga faddrar var Pehr i Sjöhester och Annica i Vära. Den förstföddda, Sara, bars till dopet av Sara Helena Carlheim-Gyllenskiöld och Ingeborg bars till dopet av Hedvig Carlheim-Gyllenskiöld, båda döttrar till ryttmästare Carlheim-Gyllenskiöld. Detta år var prosten Jöns Meurling präst i Askeryd och bör rimligtvis ha förrättat dopet.

Det förhållandet vad beträffar moderns födelseort, där Hedborn sedermera skulle bli kyrkoherde, har mig veterligt aldrig officiellt omnämnts av Hedborn. Varför? Morföräldrarna lämnade sedermera Askeryd och flyttade till för mig okänd ort.

”Student i Uppsala 1806. Prestvigd den 19 April 1809 till adjunct i Normlösa, i Hult 1810. Lärare vid. K. Svea Lif Gardes Fattigskola i Stockholm 1813, Kongl. Hof Predikant 1815. Började att predika i tur och ordning med K. Maj:ts öfrige Hof Predikanter den 4 Aug. samma år. Kyrkoherde här 1820. Parenterade vid Prestmötet 1825 öfver Contracts Prosten O. J. Nordvall. Erhållit Lundbladska Priset i Svenska Academien. Prost 1838. Hållit tal vid Linköpings Stifts Bibel Sällskaps sammankomst under Prestmötet 1843.

T. S. Ett eller två häften Psalmer och i Sv. Psalmboken Nr 3 och 69 m. fl. Minne och Poesi med författarens Porträtt, Link. 1835. Flera Poemer i Phosphoros, en årgång Predikningar jemte åtskilliga andra arbeten.

Gft med Henriette Eleonora Gyllenram, företrädarens Enka”.

Här slutar Joh. Is. Håhls uppgifter om kyrkoherdarna i Askeryd. Som synes stämmer inte uppgifterna helt med de i Askerydsboken angivna.

K. D. Andersson har måhända gått noggrannare till väga i sina efterforskningar?

 

22. PER JOHAN EGNELL. Född i V. Tollstad den 24 Aug. 1806. Föräldrar: Kgl. Hofpred., Prosten och Kyrkoherden derstädes Johan Henrik Egnell och Charlotta Runberg. Student i Uppsala h. t. 1824, prestvigd i Linköping den 24 April 1831 till pastorsadjunkt i V. Tollstad, i Kristdala 1833, komministeradjunkt i Katarina förs. i Stockholm 1835, vid kateket (skola för religionsundervisning) vid Storkyrkoförsaml. derstädes samma år, vice kollega vid Katarina förs. apol.-skola derstädes samma år, undergått past. ex. 1836, förestod själavården vid korrektionsinrättningen å Långholmen 1837, predikant vid norra korrektionsinrättningen och Smedjegårdshäktet i Stockholm den 25 Aug. 1838, kyrkoherde i Askeryd och Bredestad den 28 Sept. 1850, tillträdde 1852, v. kontraktsprost i Norra Vedbo kontrakt under ordinaries frånvaro såsom riksdagsman 1860-62 och 1865. Ledamot af  L. B. och M. S. (Linköpings Bibel och Biträdes Missionssällskap.

Död 19/11 1875.

Gift 1837 med Klara Wilhelmina Almlöf, dotter af Kgl. Kammartjenaren Nils Almlöf och Lovisa Herpelin.

Barn: Alida Karolina, född 1838,  Per Gottlieb, född 1840 8/7, telegrafkommissarie, Maria Emerentia, född 1842 5/1, Hulda Rosina, född 1845, Richard Amadeus, född 1849, 26/12,  stationsinspektor vid Statens Järnvägar.

Källa: Linköpings stifts Ecklesiastiks- och Läroverksmatrikel år 1874.

 

23. ANDERS GRANELI. Född i Västra Broby af Lunds stift 1835 29/4.

Föräldrar: Nils Graneli, hemmansägare och Anna Andreasdotter. Efter studier i Helsingborg student i Lund ht. 1859, i Uppsala af Västm. Dala nat. Vt. 1863; teor. teol. ex. 1864 22/2; prakt. teol. ex. samma år 20/5; infödingsrätt i Linköpings stift s.å. 1/7; prästvigd s.å. 6/9; v. pastor i Kärna 1866; past.-ex. 1872 13/1; komminister i Loftahammar 1873 24/11, tillträdde 1874. Kyrkoherde i Askeryd och Bredestad 1876 4/11, tillträdde 1879. Kyrkoherde i Risinge 1895 28/9, tillträdde 1897.

Död 1903 4/1.

Gift 1867 med Hilma Amalia Charlotta Wilhelmina Carlheim-Gyllensköld, född 1846 21/10. Dotter av Wilhelm Reinhold Carlheim-Gyllensköld, kapten vid Jönköpings regemente, och Abela Maria Elisabeth Carlheim-Gyllensköld.

Barn: Elisabeth, född 1868 21/8, död i Göteborg 1916 8/12, gift 1898 med Gustaf Torsten Hilding, landtbrukare, handlande och bryggare i Maspelösa, Flistads socken, sedermera direktör i Göteborg. Anna, född 1870 28/7, änka 1904 15/6, gift 1900 2/10 med Karl Wilhelm Cedervall, lagerchef i Norrköping. Cecilia, född 1872 29/8, utexaminerad folkskollärarinna, gift 1900 2/10 med Otto Nilsson, bruksförvaltare på Stafsjö i Södermanland. Wilhelm, född 1879 14/4, civilingenjör, försäkringsinspektör i Jönköping och direktör i Jönköping-Gripenbergs järnväg. Frida, född 1885 14/9, försäkringstjänsteman å Allmänna Brands hufvudkontor i Jönköping.

Anders Granelis lefnadsteckning förekommer i Budbäraren, nr 4, 1903.

Källa: Westerlund och Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne del 3.

 

24. KARL JOHAN QVARNSTRÖM. Född i Kila, Strängnäs stift 1850 23 11. Föräldrar: Erik Qvarnström, målare och Anna Maria Gullin. Efter studier i Norrköping student i Uppsala, Östgöta nation,  ht. 1875, teor. teolog. ex. 1879 31/5, prakt. teol. ex. 1880 29/5, prästvigd samma år 25/6 till past. adj. i Ringarum, v. pastor därstädes 1882 22/1 – 1884 1/5 och tillika v. komminister därstädes större delen av samma tid, komminister i Åsbo 1883 22/6, tillträdde 1884, v. pastor i Rök två månader 1887-88, komminister i Kärna och Kaga 1887 5/3, v. komminister 1888, tillträdde 1889; tillika v. pastor i Kaga 1889- 1897, kyrkoherde i Askeryd och Bredestad (4-de provpredikant) 1896 9/10, tillträdde 1897, kyrkoherde i Ingatorp och Bellö 1906 8/9,

Död 1919.

Gift 1888 12/6 med Amalia (Amy) Augusta Lovisa Petersson, född i Östra Husby 1860 28/12, dotter till Hjalmar Leonard Petersson, kronofogde i Gullbergs fögderi, och Klara Augusta Charlotta Petersson.

Barn: Karl Elis Hjalmar, född 1889 16/4, död samma år 30/10. Karl Gustaf Allan, född 1890 9/10, kyrkoherde i Västervik. Erik Tore Hjalmar, trädgårdsarbetare. Axel Josef Einar, född 1894 22/12, överste vid Trängtrupperna. (Chef för T 1 i Linköping). Krister Bernhard Emanuel, född 1899 10/7, provinsialläkare i Ödeshög. Ernst Helge Engelbrecht, född 1901 18/6, advokat i Västervik. Evy Maria Augusta, född 1906 30/9.

 

25. JOHANNES JOHANSSON. Född i Säby 1857 25/6. Föräldrar: Johan Adolfsson, lantbrukare och Eva Sofia Jonsdotter. Jönköpings läroverk, student i Uppsala, Smålands nation, 1879 6/9. Prästvigd till Linköpings stift 1883. Komminister i Askeryd 1888, kyrkoherde där 1907-1931.

 Död i Marbäck 1935 3/6.

Gift i Nässjö 1891 22/1 med Anna Sofia Petersson, född i Värnamo 1865 29/1, död i Askeryd 1924 20/3, dotter till lantbrukaren Alfred Petersson och Anna Sofia Granlund. Äktenskapet var barnlöst.

Källa: P. Wilstadius, Smålands nation i Uppsala 1845-1950.

 

 

KOMMINISTRAR.

 

1. LAURENTIUS. Underskref Uppsala möte 1593.

 

2. JONAS HEMMINGI. Komminister i Bredestad 1631.

 

3. OLAVUS JOHANNIS TILLIANDER. Prestvigd 1630. Comminister här 1633. Död 1638. Priverades för misstanka till lägersmål å angifvelse af Comminister Olaus i Linderås. Cons. Prot. 3 Juli 1639. Restituerad en månad derefter, sedan tinget förklarat hela saken ”vara idell sqvaller och lappri”, hvilken en käringh utspridt hade. Cons. Pr. D. 14 Aug. 1639.

 

4. SVENO ERICI REGNERUS. Född i Regna socken 1611. Prestvigd 1643. Collega Scholae i Wimmerby samma år. Comminister här 1649. Comminister i Pelarne samma år. Kyrkoherde i Björsäter och Yxnerum 1699.

 

5. JOHANNES CHRISTOPHORI ALINUS. Född i Alorp, Sjögestad socken 1624. Student i Uppsala 1647. Prestvigd 1650. Comminister i Bredestad samma år. Kyrkoherde i Björkeberg och Ledberg 1670. Flere gånger suspenderad. Afsatt 1673. Restituerad 1674. Död 1696. Anklagad för obillig likstol, för försummad tjenstgöring i kyrkan flere helgdagar, för slagsmål och bannor, för ohöflighet ibland qvinnfolk, enligt Domcap. Prot. D. 16 Julii 1673, hvartill kom att han från predikstolen uppläste origtiga böner, bland annat en, som en viss Koskull skrifvit, samt att han på oordentligt sätt begrafvit lik.

Res. Alinus måste skiljas ifrån församlingen.

 

6. MAGNUS JOHANNIS QVERCIVILLIUS. Prestvigd 1663. Adjunct i Ekebyborna och huspredikant hos fru Mechtild Ribbing. Comminister här 1670. Af sjuklighet och ålder oförmögen att tjenstgöra, nödgades han hålla vicarius och afstod halfva lönen 1713. Lefde ännu i beklagligt tillstånd 1715.

Gift. Barnen kallade sig Ekman. Carl, inspector på Ryningsnäs, Salomon, mönsterskrifvare, Petrus, student i Uppsala.

 

7. DANIEL PETRI HOLMERUS. Född i Söderköping 1677 30/3. Fadern komminister. Prästvigd 1708. Skvadronspredikant vid Östgöta Cav. reg. Död i Skeda 1719 26/1.

Uppgifterna hämtade ur Östgötars Minne, Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900 af K. G. Odén. Några uppgifter om tjänstgöringstiden som komminister i Askeryd och Bredestad fanns icke.

 

8. JOHANNES BORAEUS. Född 1686 i Norrköping. Fadern klockare i S.t Johannis, Student i Lund 1711. Prestvigd 1712. Comminister här samma år. Död 1726 21/1.

Gift med Anna, dotter till kyrkoherden Lars Kraft i Frinnaryd. Sedan gift med efterträdaren här. Barn: Jacob, kyrkoherde i Wadstena, Lars, kyrkoherde i Sund.

 

9. ZACHARIAS LIDBERGIUS. Född 1695 i Buerum, Svinhults socken. Fadern snickare. Student i Lund 1720. Prestvigd 1725. Adjunct i Rumskulla, i Bredestad 1726. Comminister ibm 1727. Kyrkoherde i Frinnaryd 1736. Opponens vid Prestmötet 1739.

Död 1755 5/3.

Gift med företrädarens i Bredestad Johannes Boraei enka Anna Larsdotter Kraft. Kyrkoherdedotter från Frinnaryd.

 

10. PETRUS JONAE ENGSTRAND. Född 1701 8/1 i Skyttetorpet, Torpa socken. Fadern torpare. Student i Uppsala 1726. Prestvigd 1730. Adjunct i Wadstena, i Lofta 1731,  i Frinnaryd 1734. Comminister i Bredestad 1736. Kyrkoherde i Marbäck 1753. Död 1786 24/7.

Gift 1736 med Helena Törner, kyrkoherdedotter från Frinnaryd. 5 söner och 5 döttrar, af hvilka 2 söner och 4 döttrar öfverlefde fadern. Daniel, kyrkoherde i Hagebyhöga, Johan, kyrkoherde i Gladhammar, Christina, gift med comminister Lundvall i Bredestad.

 

11. LAURENTIUS JOHANNIS BORAEUS. Född 1723 27/2.i Askeryd, fadern comminister. Student i Lund 1745. Magister ibm 1751. Prestvigd 1750. Adjunct i Frinnaryd. Comminister i Bredestad 1753. Kyrkoherde i Sund 1772. Prost 1784. Död 1792 27/5.

Gift 1754 med Sara Margareta Juringia, kyrkoherdedotter från V. Eneby. Barn: Anna, gift med Fändrich Ridderborg, Lars Johan, Collega Scholae i Linköping, Zacharias, student i Uppsala, Sara Catharina, gift med G. Hammarqvist.

 

12. JOHANNES ANDREAE LUNDVALL. Född 1726 i Kärna. Fadern Ryttaren Anders Roos. Student i Uppsala 1747. Prestvigd 1753. Adjunct i Askeryd, i Nykil 1756. E. o. Esqu. Pred. Vid Östg. Cavall. 1757, och följde Arméen till Pommern. Adjunct i Lommaryd 1759, i Asby 1760, i Frinnaryd 1766, i Säby 1767, i Marbäck 1768, här 1772. Comminister här 1773. V. Pastor 1799.

Död 1802 19/11.

Gift 1759 med Christina Engstrand, dotter af Kyrkoherden i Marbäck Petrus Engstrand och Helena Törner. 2 söner och 4 döttrar.

 

13. NICOLAUS PETRUS MAGNI WISTRAND. Född 1760 26/4. Fadern organist i Horn. Student i Uppsala 1779. Prestvigd 1786. Adjunct i Linderås, i Flisby 1789, i Marbäck 1792, i Normlösa 1795, i Frinnaryd samma år. Comminister i Asby 1800, Comminister i Askeryd 1803. Kyrkoherde i Ukna 1811.

Död den 11 November  1822.

Gift 1794 med Lovisa Adamina Mörtling, kyrkoherdedotter från Linderås. Åtta barn, två söner och sex döttrar.

 

14. HENRIC HELSING. Född 1777 25/3. Fadern torpare i V. Eneby. Student i Uppsala 1800. Prestvigd 1802. Adjunct i Tuna, V. Pastor ibm 1812. Comminister här 1813. Död den 7 April 1819.

Gift med Brita Catharina Schött.

 

15. ANDERS FABERZ. Född 1783 24/4 i S:t Lars. Fadern smed. Student i Uppsala 1802, i Lund 1807. Prestvigd 1808. Adjunct i Weta, i Asby samma år, i Molilja (Målilla) 1809, i Lommaryd 1815. Comminister i Bredestad 1819, i Linderås 1825. Kyrkoherde i Ulrika 1837.

Död i Linderås, 1840 30/3, före tillträdet.

Gift med Lona Hult, kyrkoherdedotter från Molilja. (Målilla) Sonen Otto Baltzar, vice Rektor i Skeninge.

 

16. ANDERS GUSTAF LINDGREN. Född 1790 19/2. Fadern Comminister i Järstad. Student i Uppsala 1813. Prestvigd 1814. Adjunct i Wallerstad 1819, i Hallingeberg 1817, åter i Wallerstad 1819, i Herrberga 1821, i Skeninge 1823, i Säby samma år. Comminister i Bredestad 1826.

Gift med Beata Kernell.

Död 1833 8/2.

 

17. CARL JOHAN KOCKEN. Född i Norra Wi 1795 13/7. Fadern, fendriken vid Kongl. Östgöta regemente Carl Fredrik Kocken, och Anna Charlotta Boursie. Student i Uppsala 1815. Prestvigd 1820 7/5. Adjunct i Winnerstad. V. comminister ibm 1822. Adjunct i Askeryd 1824. V. Pastor i Frinnaryd 1826. Adjunct i Kettilstad 1830. V. Comminister här 1833. Comminister här samma år.

Död 1884 10/3.

Gift med Johanna Asklund, Hofrätts-Commissariedotter från Kind.

Källa: Linköpings stifts herdaminne av Joh. Is. Håhl.

 

18. JOHANNES JOHANSSON. Se uppgiften om kyrkoherdar i Askeryd.

 

 

VICE  KOMMINISTRAR  OCH  ADJUNKTER  1650-1907:

 

Den uppgjorda förteckningen gör ej anspråk på att vara helt fullständig, eftersom de prästmän, som ej slutligen uppnått minst komministers tjänsteställning, icke alltid äro upptagna i de av mig tillgängliga och använda källorna.

De underlag som i huvudsak använts är följande:

1. Sockenstämmoprotokoll från Askeryds församling.

2. Linköpings stifts herdaminne av Joh. Is. Håhl. Tryckt år 1846.

3. Den senare upplagan av Linköpings stifts herdaminne, utkommen under tidigt 1900-   tal, i vilken utgåva tyvärr Norra och Södra Vedbo kontrakt saknas.

4. Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland, af    Leonhard Fr. Rääf, del IV, tryckt år 1865.

5. Eksjö-ortens Kyrkor i bild och text, utgiven af Eksjö-Tidningens redaktion år 1893.

6. Våra Kyrkor och Griftegårdar i ord och bild, utgiven av Eksjö, Nässjö och Sävsjö-  Tidningen år 1930 med anledning av dess 40-åriga tillvaro.

7. Östgötars Minne, av K. G. Odén.

8. Östgöta Nation i Lund, av Ax. Setterdahl.

9. Smålands Nation i Lund 1668-1921, av Carl Sjöström.

 

JOHANNES CHRISTOPHORI ALINUS, född 1624 i Sjögestad, prv (prästvigd) 1650, komminister i Askeryd och Bredestad 1650. Kyrkoherde i Björkeberg och Ledberg 1670. Suspenderad flera gånger, avsatt 1673, restituerad 1674, död 1696. Anklagades för åtskilliga ämbetsfel, för slagsmål och ohöviskhet bland kvinnfolk m.m.

 

SVEN JURINGIUS, född 1656 i Askeryd.  Fader, kyrkoherde Petrus Svenonis Wadstenius. Prv 1682, adjunkt i Askeryd 1682,  komminister i Höreda och Mellby 1692.

 

MATTHIAS DIETRICI BAUMAN, född 1666 i Västervik. Prv. 1695, adjunkt i Askeryd 1695, komminister i Nykil 1696.

 

SAMUEL HAQVINI HIERSTADIUS, född 1661 i Åby. Prv. 1700, adjunkt i Askeryd 1700, kyrkoherde i V. Tollstad 1704.

 

ERICUS GEORGII STRAND, född 1687 i Södra Vi. Prv. 1712, adjunkt i Askeryd 1712, kyrkoherde i Malexander 1729.

 

MAGNUS EKSTRAND, född 1691 12/1 i Tidersrum. Prv. 1719, vice pastor i Askeryd 1720-1721, kyrkoherde i Sund 1733.

LAURENTIUS LAURENTII KRAFT, född 1700 24/9 i Frinnaryd. Prv. 1722, vice komminister i Askeryd och Bredestad 1726, kyrkoherde i Rumskulla och Hässleby 1741.

 

ANDREAS SJÖSTRÖM, född 1700 25/3 i Marbäck. Prv. 1730, adjunkt i Askeryd 1730-1737, kyrkoherde i Västra Ryd 1753.

 

JOHANNES MAGNI LINDSTEDT, född 1703 i Linköping. Prv. 1739, adjunkt i Askeryd 1739, kyrkoherde i Västerlösa 1756.

 

JOHANNES LUNDVALL, född 1726 26/2 i Kärna. Prv. 1753, adjunkt i Askeryd 1753-1756, åter i Askeryd 1772, komminister i Bredestad 1773. Död 1802 19/11.

 

GEORG MEURLING, född 1730 23/6 i Lekaryd. Prv. 1757, adjunkt i Askeryd 1757, åter i Askeryd 1763, komminister i Rumskulla och Hässleby 1767. Död 1771 30/5.

 

ANDERS LIDBERG, förut Lidstrand, född 1724 i Rumskulla. Prv. 1757, adjunkt i Askeryd 1762-1766, kyrkoherde i Gärdserum 1779. Död 1790 27/3.

 

JOHAN WAENERBERG, född 1712 3/3 i Söderköping. Prv. 1741, vice pastor i Askeryd 1763. Död i Stockholm 1770 8/1.

Fil. dr. 1741. Fick av Rikets ständer för ett av honom utgivet arbete, ”Botemedel för fallandesjuka”, en årlig pension av 300 daler smt., samt rekommendation till pastorat, vars ernående han dock aldrig fick uppleva. Var efterlåten i arbetet och oskicklig i uppförandet.

Måtte haft dåliga affärer redan som student, ty 1738 18/3 gick Östgöta Nation i borgen för en hans skuld, 97 daler, som han hade till handlanden Bondeus Hacksson i Malmö, som hade föranstaltat en utmätning.

 

DANIEL ENGSTRAND, född 1744 i Marbäck (Bredestad?) Prv. 1768, adjunkt i Askeryd 1770-1773, kyrkoherde i Hagebyhöga och Fivelstad 1794. Död 1807 7/12.

 

SVEN KINBERG, född 1716 19/4 i Virserum. Prv. 1746, adjunkt i Askeryd 1773, komminister i Hult och Edshult 1778. Död 1795 29/5.

 

JOHAN GUSTAF HELLBOM, född 1744 i Linköping. Prv. 1771, adjunkt i Askeryd 1775, komminister i Rystad 1784. Död 1802 7/12.

 

JOHAN ARNDT ENELIUS, född 1755 i Dalhem. Prv. 1779, adjunkt i Askeryd 1779, åter i Askeryd 1803, komminister i Östra Stenby 1805. Död 1818 16/2.

 

CARL HENRIK STIGELL, född 1758 7/3 i Eksjö. Prv. 1782, adjunkt i Askeryd 1782-1786, komminister i Kettilstad och Tjärstad 1800. Död 1800 1/7.

 

ANDERS SVANBERG, född i Eksjö socken 1750. Prv. 1775, adjunkt i Askeryd 1783, kyrkoherde i Örberga och Nässja 1804. Död, före tillträdet, 1805 17/12.

 

OLOF LIEDHOLM, född 1759 29/7 i Södra Vi. Prv. 1782, adjunkt i Askeryd 1784, kyrkoherde i Östra Stenby 1805. Död 1812 8/7.

 

PETRUS BENJAMIN THARSELL, född 1759 12/1 i Vimmerby. Prv. 1784, adjunkt i Askeryd 1784-1786, komminister i Höreda och Mellby 1797. Död 1808 2/2.

 

JOHAN APPELBERGER, född 1760 I Kimstad. Prv.1785, adjunkt i Askeryd 1788-1790, tillika huspredikant hos änkemajorskan Tigerschiöld på Edhult 1790, kyrkoherde i Gårdeby 1811 och i Ingatorp och Bellö 1817. Död 1845.

 

JOHAN HOLMENBERG, född 1759 18/12 i Linköping. Prv. 1786. Adjunkt, bl. a. i Askeryd för andra gången 1792. Slutligen anställd i V. Tollstad 1794. E. o. skvadronspredikant vid Smålands kavalleriregemente 1788. Död 1795 8/12 i Västra Tollstad.

 

HENRIK KJELLROTH, född 1750 24/12 i Simonstorp. Prv. 1783, adjunkt i Askeryd 1793, komminister i Gladhammar och Västerrum 1802. Död 1809 2/6.

 

ERIK ULLVIN, född 1768 25/8 i Örberga. Prv. 1793, Adj. Pastor i Askeryd 1794, kyrkoherde i Drothem 1822. Död 1846 25/6.

 

JOHAN ADOLPH MEURNANDER, född 1770 i Linköping. Prv. 1795, adjunkt i Askeryd 1795, kyrkoherde i Marbäck 1809. Död 1818 10/12.

 

JOHAN PETTER LUND, född 1757 24/1 i Vimmerby. Prv 1779, adjunkt i Askeryd 1799-1800, komminister i Höreda och Mellby 1808. Död 1822 16/1.

 

PEHR LEONARD SCHERINI, född 1772 i Södra Vi. Prv. 1797, vice komminister i Askeryd 1802, kyrkoherde i Kullerstad 1829. Död 1848 1/12.

 

DANIEL CHRISTIAN GREVILLIUS, född 1775 i Skänninge. Prv. 1800, adjunkt i Askeryd 1809, komminister i Styrestad 1810. Död 1826 28/7.

 

NILS WALLENQVIST, född 1775 17/3 i Älvestad. Prv. 1803, adjunkt i Askeryd 1810, komminister i Hult och Edshult 1811. Död 1840 21/1.

 

NILS HENRIK GOTTFRIEDZ, född 1785 28/3 i Askeryd. Fader: inspektor Gottfried Maak. Prv. 1810, vice komminister i Askeryd 1814, adjunkt i Flisby 1815, åter i Askeryd samma år, komminister i Nykil 1818, komminister i Västra Harg 1827. Död 1855 23/6.

 

JOHAN LORENTZ LODÉN, född 1792 i Norra Vi. Prv. 1815, adjunkt i Askeryd 1815, komminister i Asby 1823. Död 1838 29/3.

 

NILS FREDRIK GLADHEIM, född 1787 19/9 i Vånga. Prv. 1814, adjunkt i Askeryd 1818, kyrkoherde i Marbäck 1819. Död 1855 12/11.

 

SVEN GUSTAF STENBORG, född 1799 4/6 i Ekeby. Prv. 1814, vice komminister i Askeryd 1819, kyrkoherde i  Å 1843. Död 1864 12/5.

 

ANDERS PETTER BERGSTEDT, född 1791 i Linköping. Prv. 1814, adjunkt i Askeryd 1819, komminister i Vinnerstad och Motala 1828. Död 1831 3/12.

 

PEHR GABRIEL BRATTLÖF, född 1789 i Vadstena. Prv. 1814, adjunkt i Askeryd 1820, komminister i Rök och Heda 1840. Död 1841 13/1 före tillträdandet.

 

CARL CHRISTOPHER LEJMAN, född 1799 10/12 i Mörlunda. Prv. 1804, adjunkt i Askeryd 1820, komminister i Flisby och Solberga 1823. Död 1837 16/12.

 

JONAS JANZON, född 1798 23/1 i Björkö. Prv. 1821, adjunkt i Askeryd 1822, kyrkoherde i Säby 1861. Död 1885 24/3.

 

CARL FREDRIK JOHAN KOCKEN, född 1795 13/7 i Norra Vi. Prv. 1820, adjunkt i Askeryd 1824-1826, komminister i Bredestad 1833. Död 1884 10/3.

 

JOHAN ADOLPH LÖFSTRÖM, född 1795 i Åtvid. Prv. 1826, adjunkt i Askeryd 1826, komminister i Vist 1833. Död 1864 20/11.

 

SVEN ANDERS CNATTINGIUS, född 1795 13/12 i Örtomta. Prv. 1820, adjunkt i Askeryd 1827-1828, slutligen anställd i Varv. För fylleri suspenderad sex månader 1833. Död genom drunkning 1838 2/5.

 

CARL ERIK EKMANSSON, född 1794 6/7 i Veta. Prv. 1817, adjunkt i Askeryd 1828-1829, komminister i Åby 1830. Död 1834 5/3.

 

SAMUEL HERMAN CALÉN, född 1800 18/5 i Västra Eneby. Prv. 1824, adjunkt i Askeryd 1829, slutligen anställd i Ekeby 1831. Tjänstledig för sinnessjukdom 1835. Död 1854 28/12 på Vadstena hospital.

 

JONAS PETTER HÖGSTRÖM, född 1802 26/2 i Målilla. Prv. 1830, adjunkt i Askeryd 1831 (1832?), komminister i Rök och Heda 1850. Avsatt från prästämbetet 1859. Död 1870 5/5 i Heda fattighus.

Högström, som i många år fört ett oordentligt och mindre nyktert levnadssätt, avsattes slutligen ”För fylleri under ämbetsutövning”.

 

MATTIAS WEILERTZ, (Vrångström) född 1805 16/2 i Drothem. Prv. 1828, adjunkt i Askeryd 1832, slutligen anställd i Vena 1854. Tjänstefri 1855. Död 1870 25/9 i Mörlunda.

Weilertz, som flera gånger under sin tjänstetid var utan missiv, läste under senare åren privat med åtskilliga unga män, särdeles latin, vari han lär ha varit ganska skicklig.

 

JONAS RYLÉN, född 1797 12/3 i Östra Ryd. Prv. 1721, vice komminister i Askeryd 1833, komminister i Herrestad och Kullstad 1840. Död 1854 16/7.

 

DANIEL GUSTAF BERGMAN, född 1799 14/9 i Skärstad. Prv. 1828, adjunkt i Askeryd 1835, slutligen anställd i Ingatorp 1854. Avsatt från prästämbetet 1858 med anledning av fylleri i tjänsten. Död 1861 13/5 i Ingatorp.

 

LARS RUNELL, född 1807 15/10 i Rök. Prv. 1835, Adjunkt i Askeryd 1840. E. o. bataljonspredikant vid Kalmar regemente 1844-1846, komminister i Rinna 1851, i Rök och Heda 1860, kyrkoherde i Odensvi 1863. Död 1901 20/5.

Gift 1844 15/10 med Rose Angelique Florentine Hedborn, dotter till Samuel Johan Hedborn. (d.ä.)

Ända in i sin höga ålder åtnjöt Runell god kroppslig och andlig hälsa; vid 86 års ålder föll han ned i en vak på isen, men hjälpte sig upp själv och erfor ingen nämnvärd olägenhet av detta missöde. Prästerskapets senior i stiftet 1892 och i hela riket 1900.

 

CARL JOHAN SVENERZ, född 1819 10/5 i Svenstorp, Askeryd. Prv. 1843, adjunkt i Askeryd 1843, slutligen anställd i Konungssund 1858. Död 1860 9/6 i Konungssund.

Gift 1853 28/10 med Helga Valborg Katharina Hedborn, dotter till prosten Samuel Johan Hedborn.

 

FILIP KINDMARK. Född 1819 20/8 i Yxnerum. Prv.1842, adjunkt (vice pastor) i Askeryd 1849-1850, komminister i Gladhammar och Västerum 1850, i Björkeberg och Ledberg 1862 och i Hov och Appuna 1873. Död 1877 16/5.

 

JOHAN ANDERSSON, född 1837 i Gärdserum. Prv. 1868, adjunkt i Askeryd 1869, komminister i Björsäter 1873. Död 1917 9/1.

Gift 1873 11/6 med Ottilia Margareta Carlsson, dotter till Carl Johan Carlsson, organist och klockare, kamrer och arrendator av Askeryds säteri, och Kristina Elisabeth (Betty) Wickbom.

 

CARL AXEL WESTIN, född 1838 20/12 i Västra Stenby. Prv. 1871, adjunkt i Askeryd 1871, komminister i Säby 1873, kyrkoherde i Hult och Edshult 1881. Dödsår okänt.

Av Albert Engström omskriven som den försupne prästen i Hult.

 

CARL GUSTAF WESSÉN, född 1846 24/9 i Örtomta. Prv. 1870, adjunkt i Askeryd 1872, komminister i Ukna 1878, kyrkoherde i Högby 1891. Död 1920 6/5.

 

KONRAD LEONARD ASPROTH, född 1848 5/12 i Hestra, Växjö stift. Prv. 1874, vice komminister i Askeryd och Bredestad 1874, kyrkoherde i Jonsberg 1889. Död 1914 4/3.

 

NILS ERIK LUNDBORG, född 1846 i Lönneberga. Prv. 1876, vice komminister i Askeryd 1876, komminister i Ekeby 1918-1925. Död 1931 14/12.

Bland söner, kaptenen vid Flygvapnet Einar Lundborg, känd som general Umberto Nobiles räddare med flygplan från isflaket i Norra Ishavet vid Italiakatastrofen 1928. Omkom vid haveri under provflygning på Malmslätt 1931 27/1.

 

KARL GOTTFRID WIKLANDER, född 1848 24/10 i Linköping. Prv. 1878, adjunkt i Askeryd 1878, slutligen anställd i Herrestad 1883. Tjänstledig för sjukdom 1883. Död 1889 12/10 i Stockholm.

 

GUSTAF EMIL SANDELL, född 1857 i Augerum, Lunds stift. Prv.1884, adjunkt i Askeryd 1884, komminister i Gladhammar 1887. Dödsår okänt.

 

ANTON OSKAR ERIKSSON, född 1876 13/2 i Sala. Prv. 1902, adjunkt i Askeryd 1907, komminister i Lofta 1911. Dödsår okänt.

              

             

              STUDENTER  OCH  LIKSTÄLLDA  FRÅN  ASKERYD.

 

En sammanställning över personer, födda i Askeryd med en teoretisk underbyggnad motsvarande student- eller mogenhetsexamen och med avsikt att ägna sig år den akademiska banan eller militäryrket. Inom den senare kategorin inbegripes även de som gått den s. k. ”långa vägen” d. v. s. genom skicklighet i tjänsten arbetat sig upp till officers eller vederlikes tjänsteställning utan att behöva genomgå ovan nämnda teoretiska grundutbildning.

Redovisningen kan tyvärr ej garanteras vara absolut fullständig, något namn kan ha förbisetts och källmaterialet kan även i vissa fall vara tvivelaktigt. Vid motkontroller har det också visat sig att två var för sig till synes vederhäftiga uppgiftslämnare har helt olika uppgifter att presentera. Ett sådant förhållande får man tyvärr acceptera, ytterligare forskningar kan måhända bringa full klarhet i tvetydiga fall.

Det kanske kan betraktas som något av en utmaning att med nutida sociala värderingar koncentrera en utredning på just denna kategori av medborgare. Man bör emellertid då ej glömma bort, att många av dessa personer kom från ytterst små förhållanden, men detta till trots så kom åtskilliga att med tiden intaga mycket hedrande positioner i dåtidens svenska samhälle.

För att bli inskriven som student vid ett universitet krävdes en tentamen som bevis på inhämtade förkunskaper. Mest vanligt var att vederbörande genomgick någon så kallad trivialskola eller gymnasium, alternativt fått motsvarande kunskapsmått inhämtat av ortens prästerskap eller genom undervisning av informatorer, något som var brukligt inom adels- eller andra högreståndsfamiljer.

Som framgår av förteckningen var några studenter inskrivna vid två universitet, ett förhållande som förr var vanligt emedan det ansågs meriterande att ha bedrivit studier vid mer än en akademi.

För den obemedlade studenten var den lärda banan förmodligen ingen dans på rosor. Många fick flera gånger temporärt avbryta studierna för att som informatorer förtjäna en slant för att bekosta fortsatta studier. Somliga hade kanske sedan livslånga studieskulder att gälda.

Valet av nationstillhörighet vid ett universitet bestämdes företrädesvis av den geografiska eller ecklesiastika tillhörigheten. För Askeryds söner, döttrarna kom ju som bekant senare i tiden in i bilden, var Östgöta nation vid Uppsala eller Lund det naturligaste, eftersom Askeryds pastorat tillhörde Linköpings stift. Men som utredningen visar fanns det undantag från regeln. Smålands nationer vid resp. universitet frekventerades även i någon mån av askerydsstudenterna.

De ynglingar som valde den militära banan gjorde det åtminstone ekonomiskt lättare för sig eftersom utbildningen här var kostnadsfri. För att bli antagen till officersutbildning spelade nog goda förbindelser med aktuell regementschef en viss roll, de teoretiska förkunskaperna kanske understundom var av något mindre betydelse. Det framgår också tydligt av redogörelsen att just denna kategori nästan uteslutande rekryterades från socknens adliga familjer, där överhuvudet oftast själv var officer.

För den som är intresserad av denna personhistoriska redovisning, kan kanske lite statistik vara på sin plats. De redovisade personerna fördelar sig på olika yrkesgrenar  enligt följande:

Militärer                                           32                                                                  

Präster                                              16

Jurister                                             14

Övriga i offentlig tjänst                   10

Dito i enskild tjänst                         3        

Lärare                                              2

Läkare                                              2

Civilingenjör                                    1

Totalt                                                80

 

 

FÖRKORTNINGAR   FÖR  ORDENSBETECKNINGAR.   

 

R.o.K. av K. M:ts O,  Riddare och Kommendör av Serafimerorden.

Kmstk SO,  Kommendör med stora korset av Svärdsorden.

KSO 1 kl.,  Kommendör av Svärdsorden första klass.

RSO,  Riddare av Svärdsorden.

Kmstk NO,  Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden.

LNO, Ledamot av andliga ståndet av Nordstjärneorden.

    (Endast präster).

RNO,  Riddare av Nordstjärneorden.

LVO, Ledamot av andliga ståndet av Vasaorden.

     (Endast präster).

RVO,  Riddare av Vasaorden.

 

 

KÄLLFÖRTECKNING.

 

K. G. Odén:

Östgötars Minne, biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-

1900.

 

Axel Setterdahl:

Östgöta Nation i Lund 1668-1913.

 

Carl Sjöström och Vilhelm Ljungfors:

Smålands Nation i Lund 1668-1921.

 

P. G. Wistrand och P. Wilstadius:

Smålands nation i Uppsala 1637-1950.

 

G. G. Molin och P. Wilstadius:

Smolandi Upsalienses 1593-1744.

 

Uppsala Universitets matrikel.

 

Lunds Universitets matrikel.

 

Svenska Teknologföreningens matrikel.

 

Vilh. Lagus:

Åbo Akademis matrikel.

 

Gabriel Anrep:

Svenska Adelns Ättartaflor. Tidigare versionen.

 

Gustaf Elgenstjerna:

Svenska Adelns Ättartavlor. Senare versionen.

 

Svenska Släktkalendern, skilda årgångar.

 

Sveriges Adels Kalender, skilda årgångar.

 

Sveriges Statskalender, skilda årgångar.

 

Svenska försvarsväsendets rullor, skilda årgångar.

 

Joh. Is. Håhl:

Linköpings stifts herdaminne, äldre upplagan, tryckt 1846-47.

 

J. A. Westerlund,  J. A. Setterdahl, E. Meurling:

Linköpings stifts herdaminne, senare upplagan, tryckt 1915-38, i vilken tyvärr uppgifter saknas om Norra och Södra Vedbo kontrakt.

 

Lunds stifts herdaminne.

 

Westerås stifts herdaminne.

 

Uppsala ärkestifts herdaminne.

 

Lunds stifts julbok 1927.

 

L. F. Rääf:

Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre Härad i Östergöthland.

 

Malin Mattsson:

I Ydre på 1800-talet.

 

Adam Lewenhaupt:

Carl XII officerare.

 

Eksjö-Tidningens redaktion:

Eksjöortens kyrkor.

 

Eksjö- Nässjö- och Sävsjötidningen:

Våra Kyrkor och Griftegårdar i ord och bild.

 

K. D. Andersson och Jean Silfving:

Askeryd, en gammal smålandssocken.

 

Constans Falk:

Östgöta Nations Historia.

 

Jean Silfving:

Eksjö, socken och stad under medeltiden, del I-II.

 

Jean Silfving:

Från Norra Smålands medeltid.

 

Jean Silfving:

Bondefideikommissen Askeryd och Bordsjö.

Särtryck ur Genealogisk tidskrift 1950.

 

Erik Åkerhielm:

Småländska Fideikommiss.

 

Albert Sjöstrand:

Eksjö stad 500 år.

 

Torsten Fogelqvist:

Samuel Hedborn. En lyrikers livsöde.

 

Sixten A-son Sparre:

Västmanlands regementes historia.

 

Folke Rudelius:

Kalmar regementes officerare.

 

Egna och andras tidningsurklipp.

 

Mikrofilmade kyrkoarkivalier från Askeryds församling.

 

Forskningar på Kungl. Biblioteket, Riks- och Krigsarkiven samt inlånade dokument från Göta Hovrätt, Vadstena Landsarkiv. (VaLA.) och Aneby kommun.

 

 

 

ÖSTGÖTA  NATION  I  UPPSALA.

Förteckning över studerande, födda i Askeryd och tillhörande Östgöta nation i Uppsala, upptecknade i K. G. Odéns biografiska verk ”Östgötars Minne”, utgivet år 1902. Verket innehåller uppgifter om studerande östgötar åren 1595-1900. Siffrorna framför namnen anger studentnumret i kalendern och är identiska med de i källan angivna. Denna princip har konsekvent följts även i förteckningen över studenterna tillhörande Östgöta nation i Lund. De inom parentes noterade SWED- och IJ-nr. hänvisar till uppgifter på resp. microfilmer.

 Nationstillhörigheten vid resp. universitet bestämdes, som ovan nämnts, i första hand av den kyrkliga tillhörigheten. Norra och Södra Vedbo kontrakt, geografiskt belägna i Småland, tillhör Linköpings stift.

 

År 1647.

502. Paulus Jacobi Ehrenbjelke, adlad 1695 31/9, förut Aschling, född i Askeryd 1630 9/9.

Föräldrar: Jacob Bengtsson, landbofogde på Olstorp, bodde sedan på Kunhult i Askeryds socken, och Elin Paulsdotter.

Bokhållare, först hos landshövdingen Jesper Cruus, därefter hos presidenten Christer Bonde och sedan hos dennes änka Elsa Bonde, född Cruus.

Auskultant i Göta Hovrätt, vice advokatsfiskal i Kammarkollegium 1674 15/12, advokatsfiskal därstädes 1678 12/1, assessor i nämnda hovrätt 1684 14/4. Ägare av Kunhult.

Död 1700 18/4 och begravd i Eksjö kyrka, där hans vapen uppsattes. Han slöt själv sin ätt på svärdssidan.

Gift 1670 med Magdalena Svinfot, död 1716 på Kunhult och begravd i Askeryds kyrka, dotter till kyrkoherden i Färila pastorat av Uppsala ärkestift, Martin Svinfot och Malin Bengtsdotter.

 

År 1674.

952. Sveno Petri Juringius, född i Askeryd 1656.

Föräldrar: Petrus Svenonis Wadstenius, kyrkoherde, och Annika Rebecka Nilsdotter Juringius, dotter till Nicolaus Juringius, kyrkoherde i Jönköping och Agneta Gudmundsdotter.

Student i Åbo 1676, prästvigd 1682 till adjunkt i Askeryd, komminister i Höreda och Mellby 1692. Död 1706 8/4.

Gift 1689 med Sara Höök, dotter till Sven Höök, kyrkoherde i Adelöv och Christina Torpadia.

Nämnes I Åbo universitets protokoll 1677 ”för gäld och slagsmål”.

Fadern, kyrkoherde Wadstenius, avled i januari månad 1689 genom olyckshändelse i närheten av Kroksmålen i nuvarande Västra Ryds socken, ”föll från en yr häst”.  

En minnessten är rest på platsen för händelsen.

Modern, Annika Juringius, var inblandad i en något pikant kärleksaffär enligt en artikel i Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund årgång 1970 av teol. dr. Henrik Elmgren.

Läsvärt för den som är intresserad av lite familjeskandaler!

 

År 1698.

1462. Jacobus Isaci (Johannes) Walldorff, född i Askeryd 1676. IJ 1490, pag. 83.

Föräldrar: Isac Jacobsson, bonde i Ingevaldstorp och Maria Andersdotter.

Efter studier i Linköping student i Uppsala 1698 14/10, filosofie doktor 1710 7/6, konsistorienotarie i Linköping 1712, prästvigd 1718 28/5, lektor i grekiska och kyrkoherde i Slaka 1721, andre teologie lektor 1722, förste teologie lektor 1724. Död 1728 5/8.

Gift 1714 med Rebecka Collin, döpt 1694 15/4, död 1766 15/5, kyrkoherdedotter från Söderköping.

Rebecka Collin blev sedermera omgift med N. Ekerman, kyrkoherde i Flisby.

 

År 1700.

1508. Laurentius Johannis Aschlin, född på Kunhult, Askeryd, 1680.

Ej införd i födelselängden för år 1680.

Fader: Johannes Henrici Aschlinus, rektor i Eksjö 1676-1687.

Auskultant vid Stockholms Rådhusrätt, tjänsteförrättande auditör vid ett regemente till häst 3/4. år, sekreterare vid Fältkommissariatet 2 år, fältkassör 2 år, tjänsteman i Rikets Ständers kontor och räntmästare där.

Död i januari 1753.

 

År 1702.

1561. Anders Arngren, född i Askeryd 1684. IJ 1490, pag. 93.

Fader: Henrik, bonde i Telackebo i nuvarande Västra Ryd.

Fältsekreterare, registrator i Göta Hovrätt.

 

År 1724.

2036. Nils Isacsson, född i Askeryd.

Födelseår ej känt eller infört i födelselängden. Fadern bonde.

Lantbruksinspektor på Fiskmansbo, Uppsala län. Död 1746.

 

År 1724.

2047. Jacob Walldorff, född i Askeryd 1701 29/12. IJ 1490, pag. 125.

Fader: Johan, bonde i Ingevaldstorp.

Auskultant i Göta Hovrätt 1728, vice häradshövding, ombudsman vid tullverket i Norrköping 1742, packhusinspektor där 1744.

Död i Norrköping 1753, begravd 22/3.

”Var en av de tolv landsmän som deltog i slagsmålet på Vaksalagatan i december 1724 och därefter insattes i proban, som dock icke var strängare bevakad än att Walldorff en morgon gick ut och tog sig en sup”. (C. Falk, sid. 76).

Kan han vara släkt med 1462 ?

 

År 1725.

2052. Johan Lithmang Vigius, född i Askeryd 1705 5/5. IJ 1490, pag. 137.

Föräldrar: Petrus Vigius, kyrkoherde, och Catharina Lithmang.

Prästvigd 1732 155, komminister i Norra Vi och Tidersrum 1737. Död 1751 8/2.

Gift 1:o 1737 15/9 med Anna Christina Wenelius, född 1713 7/2, död 1744 27/5, dotter till J. Wenelius, kontraktsprost i Asby.

Gift 2:o 1744 11/12 med Kristina Widbom, född 1726 1/9, dotter till P. Widbom, kyrkoherde i Vårdsnäs och Elisabeth Maria Göthe.

 

År 1728.

2139. Isak Vallius, född i Askeryd 1705 24/5. IJ 1490, pag. 135. Fader: Pär, bonde i Råmärket.

Prästvigd 1733, sedermera adjunkt, slutligen anställd som vice pastor i Näsby, Växjö stift, 1742. Var föreslagen till Näsby pastorat, men undanbad sig för sjuklighets skull och begärde att få dricka brunn; erhöll då 50 daler ur cassa emeritorum.

Tog livet av sig genom hängning i Åsmestads by i Slaka år 1742.

 

År 1730.

2230. Sven Askeroth, född i Askeryd 1709 21/6. IJ 1490, pag. 145.

Fader: Jacob, bonde i Ängen i nuvarande Västra Ryd.

Landskanslist i Uppsala län 1734, kronofogde där 1737, titel hovkamrer, sedan hovauditör.

Död 1775.

 

År 1732.

2303. Samuel Vigert (Vigius), född i Askeryd 1710 17/4. (Ej införd i födelselängden för år 1710.)

Föräldrar: Petrus Vigius, kyrkoherde, och Catharina Lithmang.

Gardeskarl, slutligen rustmästare vid Livgardet.

Död i Stockholm i mars 1740.

”Juvenis elegantis ingenii, sed paupertate noverca musarum pressus”.  En hurtig yngling, lät värva sig till soldat vid gardet, begick någon dårskap och blev straffad. ”Var snäll violinist”.

Trots efterforskningar på Krigsarkivet har jag ej kunnat finna Samuel Vigius i Svea Livgardes straffregister för den aktuella tiden.

Kanske var hans förseelse av ringa omfattning?

 

År 1759.

3091. Erik Collnér, född i Askeryd 1738 5/3. IJ 1490, pag. 408.

Fader: Eric Börjesson, bonde i Skavarp i nuvarande Västra Ryd.

Auskultant i Svea Hovrätt 1764, e. o. notarie 1767, kanslist 1773, kanslist i Rikets Ständers ekonomiska deputation 1769. E. o. kanslist i Riddarhuskansliet 1769. Borgmästare i Sigtuna 1771.

Död 1779 23/4.

 

År 1762.

3160. Johan Christer Meurling, född i Askeryd 1744 29/4. IJ 1490, pag. 572.

Föräldrar: Jöns Meurling, prost, och Maria Juliana Malmström.

Student i Lund 1765. Hejderidare (kronojägare) i Dals härad 1773, lantjägare på Omberg 1775. Avsked och därefter lantbrukare.

Död 1820.

Gift 1776 med Anna Maria Livin.

En syster till J. Ch. Meurling, Maria, född 1734, drunknade i Assjön 1746 29/11 och begrovs 14/12 s.å. i Askeryds kyrka. IJ 1490, pag. 388.

Se även förteckningen över studenter i Lund.

 

År 1770.

3354. Carl Gustaf Meurling, född i Askeryd 1749 27/5. IJ 1490, pag. 608.

Föräldrar: Jöns Meurling, prost, och Maria Juliana Malmström.

Furir vid Kronobergs regemente 1774 22/2, kornett vid Bohusläns dragoner 1775, löjtnant, afsked med titeln kapten 1780.

Död på Ulriksdals invalidinrättning, Stockholms län, 1824 16/7.

Meurling lär ha rest till Ryssland 1785 och efter återkomsten därifrån blivit kapten vid Ölands lantvärn.

 

År 1776.

3485. Jöns Adolf Meurling, född i Askeryd 1757 14/9. IJ 1490, pag. 666.

Föräldrar: Jöns Meurling, prost, och Elisabeth Wrangel. Student i Lund 1778. Auskultant i Svea Hovrätt 1780, kanslist i Justitierevisionsexpeditionen 1795, titeln protokollsekreterare och avsked 1795. Arrendator av Visingsborgs Kungsgård 1797-1805, Godsägare på Aranäs vid Gränna 1806.

Död där 1838 19/12.

Halvbroder med nr 3160 och 3354.Jöns Adolf Meurling var under studietiden i Uppsala Linnés lärjunge och sändes 1778 på hans förslag till Köpenhamn för att ordna botaniska trädgården där.

Under sin arrendetid fick han, oaktat lagenligt kontrakt, befallning att avträda Kungsgården men uttog stämning till häradsrätten på Konung Gustaf IV Adolf samt reste upp till Stockholm och delgav själv konungen stämningen, vilket hade den påföljden att befallningen om avträdelsen återkallades.

Se även förteckningen över studenter i Lund.

 

År 1788.

3815. Anders Strömmersten, född i Askeryd 1764 23/4. IJ 1490, pag. 839.

Föräldrar: Hans Luthström, ryttare, Uvåsen under Lutarp, och Maja Andersdotter.

Prästvigd 1789 18/11, kyrkoherde i Ulrika 1794 12/3, tillträdde 1795.

Död 1806 4/2.

Gift 1793 med Lovisa Christina Runberg, född 1773 10/2, död 1823 4/11, dotter till J. Runberg, kyrkoherde i Ulrika.

Ur Domkapitlets protokoll 1793 25/9: ”Företeddes Kongl. Majst:s nådiga bref och utslag af d. 30 aug. uppå Ulricae Eleonora församling And. Strömmersten, som ej ännu fyllt 30 år tillåtas att undergå pastoralexamen och erhålla ett rum på pastorsförslaget i merberörde församling, af innehåll, att Kongl. Majst:t i så mått dertill lemnar nådigt bifall, att Consistorium må med Strömmersten pastoral examen anställa samt vid förslagets uppsättande äga att församlingens gjorda anhållan till pröfning upptaga”.

 

År 1798.

Magnus Martin (Mårten) Constans af Pontin, adlad 1817, född i Askeryd 1781 20/1. IJ 1490, pag. 89.

Föräldrar: Magnus Constans Pontin, prost, och Maria Magdalena Meurling, brorsdotter till kyrkoherde Jöns Meurling.

Med. fil.-examen 1800. Med. kand. 1804, med. lic. 1805, kir. mag. 1806. Adjunkt vid Med.-skolan, sedan Karolinska Med.-Kirurgiska institutet i Stockholm 1807. Assessor i Sundhetskollegium 1813, titeln medicinalråd 1835, medicinalråd 1841, avsked 1852. Hovmedicus 1807, livmedicus 1809, förste livmedicus 1825.

Död i Stockholm 1858 30/1.

Framstående vetenskapsman och läkare, ehuru man förebrått honom att han ej vågade trotsa faran av smitta, odlade af Pontin även litteraturens fält både på vers och prosa och det var om honom man en gång hade det bekanta infallet ”han är en läkare bland litteratörerna och en litteratör bland läkarna”.

På det skönlitterära området lyckades han bäst i översättningar och har för övrigt efterlämnat åtskilliga minnestal och biografier, de flesta införda i Vetenskapsakademiens handlingar. Sitt varaktigaste minne torde han ha förvärvat som stiftare av Svenska Trädgårdsföreningen 1832 och genom sin nitiska verksamhet under ett par årtionden för trädgårdskonstens höjande i Sverige”. K. G. Odén.

 

År 1799.

4101. Zackarias Björkners (Johansson), född i Askeryd 1779 14/5. IJ 1490, pag. 81.

Föräldrar: Johan Zackrisson, bonde i Vännebjörke i nuvarande Västra Ryd, och Lovisa Castensdotter.

Gick i Linköpings skola och gymnasium. Vid jultiden 1799 kallad till informator hos överste N. A. Edenman på Sålla gård vid Linköping. Student i Lund 1801 23/4, prästexamen i Linköping och prästvigd där 1804 28/11. Kallad till huspredikant hos friherrinnan Ramel på Övedskloster, nådårspredikant i Öveds pastorat 1806 4/12. Utnämnd till kyrkoherde där 1808 men avled ogift, 29 år gammal 1809 8/3 innan han hunnit tillträda.

Se även förteckningen över studenter i Lund.

 

År 1807.

4324. Nils Henrik Gottfriedz (Maak), född i Askeryd 1785 28/3. IJ 1490, pag.110.

Föräldrar: Gottfried Maak, inspektor i Bordsjö, och Maria Björkelund.

Prästvigd 1810 17/6, adjunkt i Askeryd 1815, komminister i Nykil 1818 ¼, tillträdde samma år, komminister i Västra Harg 1827.

Död 1855 23/6.

Gift 1818 1/11 med Sara Elisabeth Eriksson, född 1788 20/3, död 1867 21/4, dotter till Erik Eriksson, hemmansbrukare i Godegård och Sara Johansdotter.

Söner: Henrik August, född 1819 29/7, död 1854 29/10, mönsterskrivare. Karl Agaton, född 1821, sergeant. Frans Evald, född 1826 19/2, död 1880 14/1, provisor.

 

År 1810.

4424. Anders Jacob Cnattingius, född i Askeryd 1792 13/2. IJ 1490, pag. 152.

Föräldrar: Daniel Cnattingius, prost, och Anna Charlotta Edman.

Prästvigd 1816 20/10, komministeradjunkt i Hedvig Eleonora församling i Stockholm 1817, lärare vid Norrmalms allmänna barnskola 1820 19/10, sekreterare i direktionen för Sällskapet för växelundervisningens befrämjande 1822-1833, amanuens vid Stockholms stads konsistorium 1823.  På HKH  Kronprinsens befallning organiserat en normalskola i Kristiania 1825, medarbetare i kommittén för överseende av rikets allmänna undervisningsverk samma år, pastoralexamen 1826, hovpredikant 1828, kyrkoherde i Flisby och Solberga 1832 27/1, tillträdde 1833, prost 1841, kyrkoherde i Kettilstad och Tjärstad 1851 17/6, tillträdde 1851, kontraktsprost 1852-1862. Riksdagsman 1847-1848, 1850-1851 och 1853-1854. Teologie doktor 1860. LNO 1853.

Död 1864 13/5.

Gift 1834 1/9 med Ulrika Matilda Sofia Cnattingius, född 1812 16/10, död 1894 19/1, dotter till J. Cnattingius, prost i Normlösa.

Cnattingius arbetade nitiskt för folkundervisningens befrämjande och utarabetade en mängd läse- och läroböcker för folkskolan, vilka tillvunnit sig ett välförtjänt anseende. Som riksdagsman följde han alltid med livlig uppmärksamhet frågorna om folkundervisningen och verkade ivrigt att få till stånd en förbättrad kyrkolag. I sina yngre år sysselsatte han sig även med översättningar av fornnordisk litteratur. Han deltog i stiftandet av Manhemsförbundet.

Fadern, prosten Daniel Cnattingius, bodde under sina sista levnadsår på Bordsjö sedan prästgården brunnit ner och Cnattingius med nöd räddades men förlorade sitt dyrbara bibliotek samt all annan lösegendom.

Han avled på Bordsjö 1809 28/7.

 

År 1813.

4565. Gabriel Daniel Bergström, född i Askeryd 1790 24/12. IJ 1490. Pag.143.

Fadern handlande i Bjursberg i nuvarande Västra Ryd.

Hovrättsexamen 1821. Kanslist i Krigskollegium 1821, titeln vice advokatsfiskal 1824, vice advokatsfiskal 1827. Avsked 1829.

Dödsår och övriga data okänt.

 

År 1815.

4617. Alexander Gottfriedz (Maak), född i Askeryd 1794 10/7. Föräldrar Gottfried Maak, inspektor och Maria Björklund. Avslutade tydligen sina akademiska studier på ett tidigt stadium och slutade med en militär karriär som underofficer vid Smålands husarregemente.

 

År 1829.

5198. Adolf Johansson, född i Askeryd 1806 18/11. IJ 1490, pag. 63.

Föräldrar: Johannes Jonsson, torpare i Bråten, och Katarina Elisabeth Svensdotter.

Prästvigd 1831 24/4, lärare vid Gustavianska barnhusskolan i Norrköping 1843 och tillika predikant vid Norrköpings stads arbets- och fattiginrättning 1845 18/1, lärare vid Ebersteinska växelundervisningsskolan i Norrköping 1845 19/3, kyrkoherde i Ukna 1863 2/2, tillträdde samma år. Kyrkoherde i Gammalkil 1872, tillträdde 1873.

Död 1873 25/9.

Gift 1842 22/10 med Maria Charlotta Åhmansson, född 1818 18/12, död 1901 23/8, dotter till Jon Åhmansson, lantbrukare, och Karolina Charlotta Olofsson.

 

År 1842.

5597. Carl Johan Svenerz, född i Askeryd 1819 10/5. IJ 1490, opag.

Föräldrar: Jonas Pettersson, arrendator i Svenstorp, och Maja Stina Hultbom.

Dim.-examen 1842, prästvigd 1843. Adjunkt i Askeryd 1843. Slutligen anställd i Konungssund 1858.

Död där 1860 9/6.

Gift 1853 28/10 med Helga Valborg Katarina Hedborn, född 1825 14/3, död på Bordsjö 1883 16/4, dotter till prosten S. J. Hedborn och Henriette Eleonora Gyllenram.

 

År 1851.

5790. Samuel Johan Hedborn, född i Askeryd 1828. IJ 1490, opag.

Föräldrar: Samuel Johan Hedborn, prost, och Henriette Eleonora Gyllenram.

Kameralexamen 1853, häradsskrivare i Kinda och Ydre 1864. Bosatt i Aska, Hägerstad. Student i Lund 1851.

Död i Linköping 1893 15/4.

Gift 1856 med Katarina Fredrika Lindeberg, född 1829.

Barn: Anna Henriette, född 1856. Samuel Johan, född i Hägerstad 1858 10/4, mogenhetsexamen 1879, jur. prel.-examen 1883. Student i Lund 1884. E. o. landskontorist i Östergötlands län 1886.

Död i Aska, Hägerstad 1889 18/5. Ogift.

Ämnade träda i sin faders fotspår och var t. f. häradsskrivare 1888.. Var mycket musikalisk, redbar, vänfast och värderad.

Med  S. J. Hedborn III avslutades släkten Hedborn på manssidan.

Se även förteckningen över studenter i Lund.

 

År 1851.

5849. Frans Albert Andersson, född i Askeryd 1831 16/11. IJ 1490, opag.

Föräldrar: Per Daniel Andersson, lantbrukare och organist, Selevik, och Mariana Åkerström.

Kameralexamen 1855, kammarskrivare i Fångvårdsstyrelsen 1864, avsked 1870. T. f. kammarskrivare i Kammarkollegium 1864, ordinarie 1868. Ordinarie kamrer 1870, kammarråd 1873, expeditionschef i Finansdepartementet 1874 12/6-16/10. Generaldirektör och chef för Statskontoret 1885. Riksdagsman i Första kammaren för Jönköpings län 1877-1886, för Västernorrlands län från 1886. Vice ordförande och ledamot i Allmänna Hypoteksbankens styrelse från 1881. Fullmäktig i Riksgäldskontoret 1879, vice ordförande 1888, ordförande från 1892. Inspektor för Riksdagens bibliotek 1899. RNO 1873, KNO 1 kl. 1882, Kmstk NO 1890. Gift 1860 med Agnes Eugenie Eneberg.

Död i Stockholm 1923 23/3.

 

År 1854.

5926. Axel Sebastian Philip Printzensköld, född i Askeryd 1836 23/6. IJ 1490, pag. 330.

Föräldrar: Carl Fredrik Printzensköld, överste, Tunnarp i nuvarande Västra Ryd, och Gustava Wilhelmina von Krusenstjerna.

Kadett på Karlberg 1849-1850. Kansliexamen 1858, e. o. kanslist i Lantförsvarsdepartementet m. fl. ämbetsverk 1859-1866. Kammarjunkare 1866. Lantbrukare på Tunnarp 1866-1879. E. o. amanuens i Kammarkollegium 1879, i Domänstyrelsen 1883, amanuens i Civildepartementet hos Försäkringsinspektören 1886 tillika försäljningsman vid Stämpelpapperskontoret i Stockholm 1892. Kamrer vid Riksdagens statsutskott från 1885. Kanslibiträde vid Riksdagens statsutskott från 1885, kanslibiträde vid Statsrevisionen 1884-1889 och 1891-1901. RVO 1893. Ogift.

Död i Stockholm 1908 4/1.

 

 

År 1858.

6036. Julius Edvard von Krusenstjerna, född i Askeryd 1841 26/9. IJ 1490, pag. 69.

Föräldrar: Edvard Wilhelm von Krusenstjerna, major, Edhult, och Julia Wilhelmina Lovisa Lagerheim.

Jur. fil.-examen 1860, jur. kand. 1864. Notarie hos Ridderskapet och Adeln 1856-1866, i Första kammaren 1867, 1869 och 1870. Förste notarie där 1872 och 1873. Vice häradshövding 1869, sekreterare 1875-1877 och ledamot i Nya lagberedningen 1877-1883. Expeditionschef i Civildepartementet 1879-1883. Statsråd och chef för Civildepartementet 1883. Generalpostdirektör samt ordförande i Postsparbanksstyrelsen 1889. Åter statsråd och chef för Civildepartementet 1896. Riksdagsman i Första kammaren för Värmlands län 1884-1893, i Andra kammaren för Stockholms stad 1894-1907. Riddare och Kommendör av Serafimerorden 1898 1/12.

Han var 1905 9/4 erbjuden att bli statsminister med avböjde. Har från trycket utgivit ”Släkten von Krusenstjerna”.

Död i Narvik 1907 1/9 under tjänsteresa och begravd på Solna kyrkogård.

Gift 1879 28/1 med Rosa Fredrika Vult von Steyern, född 1851 20/11, död 1922 9/12, dotter av disponenten Henrik Vult von Steyern och Emma Charlotta Tisell.

 

År 1869.

6409. Karl August Ydén, född i Askeryd 1843 6/2. IJ 1490, pag. 79.

Föräldrar: Karl Johan Karlssson, arrendator, Västorp, och Charlotta Kristina Jacobsdotter.

Teoretisk och praktisk teologisk examen 1871 31/1, prästvigd 1872 12/1, komminister i Söderköping 1875 4/10, tillträdde 1877, past.-ex. 1878 23/10, brunns och lasarettspredikant i Söderköping 1876-1889. Kyrkoherde i Målilla med Gårdveda 1887 17/9, tillträdde 1889. LVO 1920, emeritus 1920 1/5.

Död 1924 3/3.

Gift 1874 14/6 med med Selma Ottilia Katarina Kocken, född 1849 24/5, död 1909 176, dotter till Carl Johan Kocken, komminister i Askeryd och Bredestad, och Johanna Asklund.

 

År 1881.

6816. Alexander Edvard Huldin, född i Askeryd 1859 10/5. IJ 1490. Pag. 309.

Föräldrar: Lars Magnus Johansson, arrendator, Hulu, och Sara Lena Larsdotter.

Fil. kand. 1884. Läroverksadjunkt i Strängnäs 1885.

Död där 1891 3/5.

”Duglig lärare, ivrig nykterhetskämpe, nitisk befrämjare av stenografiens utbredning, en sympatisk man.”

 

År 1920.

Helge Qvarnström, född i Askeryd 1901 18/6.

Föräldrar: Karl Qvarnström, kyrkoherde, och Amy Petersson.

Jur. kand 1925. Ledamot av Sveriges Advokatsamfund 1929. Egen advokatverksamhet i Västervik 1942.

Död 1981 18/7.

Gift 1927 med Annie Lundqvist, född 1900, dotter till skorstensfejaremästare Carl Fredrik Lundqvist och Therése Rylander.

 

 

ÖSTGÖTA  NATION  I  LUND.

Förteckning över studerande, födda i Askeryd och tillhörande Östgöta nation i Lund, upptecknade i Axel Setterdahls biografiska verk Östgöta nation i Lund 1668-1913. Siffrorna framför namnen anger studentnumret i kalendern och är identiska med de i källan angivna.

 

År 1687.

95. Nicolaus Johannis Lägerbom, född i Askeryd. Födelselängd finnes ej för aktuell tid. Förmodligen född c:a 1665-1670.

Fader: Johan, bonde i Lägernäs i nuvarande Västra Ryd. Kollega och apologist (räknelärare) i Västervik 1698. Prästvigd 1699 2/8, komminister i Roxlösa och Väversunda 1699, regementspastor vid Östgöta kavalleri 1701. Kyrkoherde i Vena 1707.

Död 1712 18/5.

Gift 1699 med Maria Flinth, död 1747 2/8, dotter till Lars Flinth, inspektor i Lommaryd och Anna Johansdotter.

 

År 1690.

107. Jonas Meliander, född i Askeryd 1657. Födelselängd finnes ej för 1657.

Fadern bonde.

Klockare i Västra Hoby och Håstad, Lunds stift 1690-?

Död 1723.

Gift. Son: Jöns, född 1698, klockare i Västra Hoby och Håstad.

 

År 1704.

183. Johan Arngren, född i Askeryd 1682. IJ 1490, pag. 91.

Fader: Henrik, bonde i Telackebo (”Killakeboo”) i nuvarande Västra Ryd.

Rådman i Lund 1711, stadsnotarie i Karlshamn 1713. Nationens notarie 1798-1710, 1711 och 1712. Dess kurator 1710-1711.

Levde ännu 1730.

Gift 1-o med Elsa Margareta Holmelius, 2-o med Edela Hedvig Adamsson.

Son: Peter Andreas, student i Blekinge nation i Lund 1729. E. o. prästman. Död 1771.

 

År 1725.

346. Johan Adolf Cassel, född i Askeryd 1713 14/4. Ej införd i födelselängden.

Föräldrar: Johan Cassel, handlande i Olstorp i nuvarande Västra Ryd, och Margareta Ekeroth.

Auskultant i Göta hovrätt, kommissarienotarie 1750, avsked med advokatsfiskals titel 1753.

Död 1791 21/8 i Vetlanda.

 

År 1732.

426. Petrus Vigius, född i Askeryd 1707 6/10. IJ 1490, pag. 142.

Föräldrar: Petrus Vigius, kyrkoherde och Catharina Lithmang.

Prästvigd 1748. Övriga uppgifter om befordran m.m. saknas.

Död 1777 8/11 i Linköping.

 

År 1765.

643. Johan Christer Meurling, född i Askeryd 1744 29/4. IJ 1490, pag. 572.

Föräldrar: Jöns Meurling, prost, och Maria Juliana Malmström.

Student i Uppsala 1762. Halvbroder till nr 762.

Se även förteckningen över studenter i Uppsala.

 

År 1778.

762. Jöns Adolf Meurling, född i Askeryd 1757 14/9. IJ 1490, pag. 666.

Föräldrar: Jöns Meurling, prost, och Elisabeth Wrangel.

Student i Uppsala 1776. Halvbroder till 643.

Se även förteckningen över studenter i Uppsala.

 

År 1801.

906. Zackarias Björkners (Johansson), född i Askeryd 1779 14/5. IJ 1490, pag. 81.

Föräldrar: Johan Zackrisson, bonde i Vännebjörke i nuvarande Västra Ryd. Och Lovisa Castensdotter.

Student i Uppsala 1799.

Se även förteckningen över studenter i Uppsala.

 

År 1851.

1191. Samuel Johan Hedborn, född i Askeryd 1828 3/6. IJ 1490, opaginerad..

Föräldrar. Samuel Johan Hedborn, prost, och Henriette Eleonora Gyllenram..

Student i Uppsala 1851.

Se även förteckningen över studenter i Uppsala.

 

År 1859.

1213. Gustaf Henrik Wetterhall, född i Askeryd 1835 18/5. IJ 1491, pag. 30.

Föräldrar: Carl Agaton Wetterhall, sergeant, Redeby Södergård, och Christina Johansdotter.

Kameralexamen 1861. Kronolänsman på Visingsö 1862, i Vista härad 1880-1905, stadsfiskal i Gränna 1886, sparbankskassör där 1898. Nationens notarie 1860-1861.

Gift 1869 med Helena Carolina Kollberg, född 1844.

Bland söner: Carl Fredrik, född 1874 19/10, överstelöjtnant i förutvarande Jönköpings regementes reserv 1928 1/11. RSO.

Död 1938 12/8 vid 103 års ålder.

 

År 1884.

1310. Carl August Holmer, född i Askeryd 1863 10/5. SWED 00006-87, pag. 66.

Föräldrar: Carl Danielsson, lantbrukare i Norra Holma, och Gustava Johansdotter.

Prel.-ex. 1885, hovrättsexamen 1888. Stadsnotarie i Linköping 1898. Rådman och Notarius Publicus 1900.

Dödsår okänt.

Gift 1899 med Ada Elisabeth Forselius, född 1879.

 

År 1909.

1457. Karl Axel Valdemar Lindstrand, född i Askeryd 1889 2/7.

Föräldrar: Karl Fredrik Lindstrand, kantor och folkskollärare, och Augusta Mathilda Petersdotter.

Fil. kand. 1918, fil. mag 1920. Läroverksadjunkt i Eksjö 1930 30/12,  i Malmö 1938. Död 1949.

 

 

ÅBO  AKADEMI.

År 1643.

Luth. Petr. (Svenonis) Og. (Ostrogensis, östgöte) p. 20. Student i Dorpat, i Åbo 1643. Stipendiat 1646, 1647 Respondens 1647 27/4 u. Nycopensis. Magister 1647 4/5. Med promotor M. Vexonius i anledning av promotionsverserna i häftig tvist, bilagd först 1650 2/3. Kyrkoherde i Askeryd 1657. Enligt uppgift född i Lutarp i Askeryds socken. Död 1661.

Källa: Åbo Akademis matrikel av Vilh. Lagus.

 

År 1747.

Åkerman, Nicol. (Nils) Smol. 561 1747 22/6, i nationen 1/7. Född i Askeryds socken i Småland 1725 5/10. Genomgick Linköpings gymnasium. Informator hos majorskan Sprengtporten i Nyland, med sina disciplar till Sverige 1749.

Ur skrifter utgivna av Personhistoriska samfundet, Smålands Nation i Åbo 1640-1798, jämte övriga studerande smålänningar vid Åbo akademi fram till år 1807. Biografiska anteckningar av Paul Wilstadius, H II 1677-1798, utgivna av Sten Carlsson:

Nicolaus Åkerman, född i Askeryd 1725 5/10. Son till friherre Christer Bondes frälseinspektor på Bordsjö, Nils Åkerman och Christina Rivelia. Skola i Linköping 1737 21/3, gymnasium 1743, avgick 1747 i juni. Informator 1749 på Repola nära Borgå hos änkefriherrinnan Ulfsparre och hade bland sina disciplar den den sedermera så beryktade Göran Sprengtporten. Återvände till Sverige med honom 1751. Tillhörde Smålands kavalleri i 4 år. Sergeant vid greve Cronhielms regemente 1755. Avsked och fänrik 1756. Inspektor på Bordsjö 1757, efterträdde fadern 1760. Bodde på Selevik i Askeryds socken, vilken gård fadern erhållit i testamente av friherre Christer Bonde. Tog avsked 1790 8/9. Död 1791 12/4. Begravd 7-de dag påsk med likpredikan av prosten D. Cnattingius. Testamenterade 166 daler 32 skilling till barnundervisning.

Gift 1764 4/4 med Catharina Margareta Bergenstråhle, född 1724 17/9, död 1804 29/3, dotter till kapten Lorenz Bergenstråhle och Margareta Bonge.

Fadern, Nils Åkerman d. ä., var utomäktenskaplig son till friherre Christer Bonde, vilken var född 1655 15/11, död 1712 2/10 och gift med Elsa Cruus af Edeby. Enligt adelskalendern var detta äktenskap officiellt barnlöst.

 

 

VÄSTMANLANDS  NATION  I  UPPSALA.

År 1789.

Casten Julius Bohnsach. Född i Askeryd 1767 7/11. IJ 1490, pag. 14.

Föräldrar: Christian Julius Bohnsach, kyrkoherde, och Maria Elisabeth Näsman.

Skolkollega i Arboga och Köping. Komminister i Kungsåra, Västerås stift.

Död 1809 13/5.

Gift 1794 9/1 med Sophia Elisabeth Rokus, född 1765, död 1814 i Arboga.

Barn: Sophia Juliana, född 1794, gift 1830 med domkyrkosyssloman C. Berglund i Strängnäs. Adolf Julius, född 1796, källarmästare på ”Svea”, död i Stockholm 1845, ogift. Carl Otto, född 1799, källarmästare på ”Göta kanal” i Salvie gränd, av vådlig händelse död i Stockholm 1831, ogift. Charlotta Ulrica, född 1801 4/10, ogift och bosatt i Sancta Clara församling i Stockholm.

Enligt uppgift i Kungl. Västmanlands regementes historia av Sixten A-son Sparre, avled fadern, kyrkoherden Christian Julius Bohnsach, 1774 28/9 av slag under pågående gudstjänst. På mikrofilm IJ 1490 läses följande: ”Dödde Kongl. Hofpredikanten wid Askeryds och Bredestads Församlingar Herr Doctor Christian Julius Bohnsach utaf slag och begrofs d. 14 October med anständig heder uti Askeryds kyrka, 44½ år”.

Enligt Westerås Stifts Herdaminne av Joh. Fredr. Muncktell dog kyrkoherde Bohnsach ”i fattiga willkor”.

Enligt samma källa kan följande läsas om Casten Julius Bohnsach: ”Student 1789. Reste derpå utrikes och besökte en äldre broder i Lissabon, hwarest han ock fick condition som informator hos swenske handelsagenten Kantzau. Hade derstädes flera äfwentyr. Ibland dem, efter egen uppgift, att han i ett främmande hus, af räddhåga för en förtörnad man, måste flux kasta sig ut genom fenstret af öfre wåningen och föll på en person som skadades, men kom sjelf undan. War nog oordentlig i lefnaden.

Död i fältfebern, som soldaterne hemförde, 13 maj 1809”.

 

År 1792.

Lars Eric Bohnsach. Född i Askeryd 1771 20/5. IJ 1490, pag. 35.

Föräldrar: Christian Julius Bohnsach, kyrkoherde, och Maria Elisabeth Näsman.

Skolmästare i Särna, Kopparabergs län, komminister i Malma och Torsång, Västerå stift 1828 15/9.

Död på Flyinge, Malma 1828 3/12 före tillträdandet.

”Af reslig statur med fromt utseende och sinnelag”. Genom moderns återflyttning till fäderneorten kom han att studera i Västerås.

Gift 1-o med Inga Charlotta Saebenius, död 1820. Barn: Bernhard Jacob, född 1816, lantbrukare och garvare i Bollnäs. Sofia Regina, född 1819, ogift och boende i Västerås.

Gift 2-o med Eva Elisabeth Dillman, död 1844 i Västerås. Barn: Eva Gustava, född 1824, ogift och boende i Göteborg. Lars Efraim, född 1826, sjöman, död i Stockholm 1854 i kolera. Frans Iwar, född 1828 4/2, bataljonsläkare vid Första Livgrenadjärregementet 1853, skeppsläkare på af Chapman 1856, Stadsläkare i Motala 1861. Död i Stockholm 1887.

Kyrkoherde Bohnsach hade en tredje son, Adolf Ulric Bohnsach, född i Stockholm 1765 26/6, samma år som fadern blev kyrkoherde i Askeryd. Adolf Ulric blev kyrkoherde och kontraktsprost i Bollnäs. Död 1825 7/7.

 

 

LUNDS  UNIVERSITET,  EJ  NATIONSINSKRIVEN.

År 1809.

Axel Fredrik Schmiterlöw. Född i Askeryd 1791 6/7. IJ 1490, pag 147.

Föräldrar: Georg Fredrik Schmiterlöw, stabskapten, Askeryds säteri och Ulrica Christina Magdalena Silfversparre.

Inskriven i Växjö skola 1806 10/3, juridisk examen 1810, auskultant i Göta Hovrätt samma år. Vice häradshövding och tillförordnad domhavande inom Västergötland.

Död i Tidevads socken 1825 21/7, ”försåtligen mördad medelst knivhugg, ett vid ena tinningen, ett i veka livet av en för mindre vetande avsatt präst, filosofie magistern Peter Knös, då de tillsammans skulle ro över älven Tidan vid Tidevads by, där han arrenderade och bebodde en egendom och för det han förut allvarligen avstyrt ett våldsamt anfall emot en annan person; mördaren störtade sig strax därpå i älven, då han såg sig upptäckt av en hop slåtterfolk”.

Gift 1821 6/12 med Emma Charlotta de Maré, född 1801 3/4, död 1876 7/1, dotter till majoren Charles de Maré och Ester Elisabeth Cederschiöld.

 

 

SMÅLANDS  NATION  I  LUND.

År 1881.

Carl Erik Drake af Hagelsrum. Född i Askeryd 1861 30/9, Swed 00006-87, opaginerad.

Föräldrar: Fredrik Amadeus Drake af  Hagelsrum, kapten, Tunnarp (Dagstorp) i nuvarande Västra Ryd och Ebba Printzensköld.

Dimitterad från Växjö, juridisk examen 1885. Advokat i Umeå 1892.

Död där 1902 15/4.

Gift 1897 med Maria Charlotta Hedberg, född 1872 24/10,  död 1934.

Son: Fredrik Carl-Erik, överstelöjtnant i pansartrupperna, fältflygare. Född 1898 17/12.

 

 

KUNGLIGA  TEKNISKA  HÖGSKOLAN.

År 1898.

Wilhelm Graneli. Född i Askeryd 1879 14/4.

Föräldrar: Anders Graneli, kyrkoherde, och Hilma Amalia Charlotta Wilhelmina Carlheim-Gyllensköld.

Mogenhetsexamen i Linköping 1898. Civilingenjörsexamen 1902. Försäkringsinspektör i Jönköping. Verkställande direktör för Jönköpings-Gripenbergs järnväg. RVO 1924. Död 1934 1/12.

 

 

KAROLINSKA  INSTITUTET.

År 1919.

Krister Bernhard Emanuel Qvarnström. Född i Askeryd 1899 10/7.

Föräldrar: Karl Qvarnström, kyrkoherde, och Amy Petersson.

Medicine licentiat 1929. Provinsialläkare i Lövånger 1939, i Ödeshög 1953.

 

 

STOCKHOLMS  HÖGSKOLA.

År 1917.

Karl David Andersson. Född i Askeryd 1886.

Föräldrar: Carl A. Andersson, lantbrukare i Skyttlingebäck, och Johanna Pettersdotter.

Studentexamen vid Lunds Privata Elementarskola 1908. Förste byråsekreterare och chef för pensionsavdelningen vid Kungl. Generalpoststyrelsen. Jur. kand. 1929.

Död 1971 16/11.

 

 

ÖVRIGA,  ICKE  AKADEMIKER.

Carl Gustaf Strömfelt. Född i Olstorp, Askeryd, nuvarande Västra Ryd 1680. IJ 1490. Pag. 89.

Föräldrar: Harald Strömfelt, assessor och vice landshövding i Kronobergs län, sedermera landshövding i Skaraborgs län,  och Maria Mörner af Morlanda.

Överstelöjtnant vid Smålands Tremänningsinfanteriregemente 1712 i augusti. Död 1713 8/1 i Jönköping och begravd samma år 13/1 i Vrigstad. Ogift.

 

Johan Carl Rosenquist af Åkershult. Född i Askeryd 1684. IJ 1490. Pag. 93

Föräldrar: Joen Rosenquist af Åkershult, major och regementskvartermästare, Edhult, och Catharina Maria Canterstierna. Uppges ha varit fänrik vid Livgardet.

Stupade vid Poltava 1709 28/6.

Fadern, Joen Rosenquist af Åkershult, begick självmord 1684, samma år som sonen föddes, men begrovs ändå i kyrkan. ”Sköt sig själv”. IJ 1490, pag. 93.

 

Hans Georg Mörner af Morlanda. Född i Askeryd 1686 11/8. IJ 1490, pag. 95.

Föräldrar: Carl Gustaf Mörner af Morlanda, general och sedermera fältmarskalk, Olstorp, i nuvarande Västra Ryd, och Catharina Margareta Bonde.

Rytttmästare vid Livregementet tilll häst 1708 8/12, överstelöjtnant vid garnisionsregementet i Stralsund 1723 15/1, tillika kommendant där. Överste och chef för Skaraborgs regemente 1737 13/9. Deltog bland annat i slaget vid Poltava, blev fången vid Perevolotjna 1709 1/7, men rymde. Fången 1710 1/7 vid Rigas belägring, bevistade 1718 års fälttåg i Norge och därunder Fredrikshalds belägring.

Död i Stockholm 1738 och begravd i Ringkarleby kyrka.

Gift 1725 7/9 med grevinnan Eva Charlotta Sparre af Söfdeborg, född 1711 30/1, död 1779 6/7, dotter till riksrådet, överamiralen och presidenten, friherre Claes Sparre, greve Sparre af Söfdeborg, och Sofia Lovisa Soop.

 

Christian Joakim Klingspor. Född i Askeryd 1714 3/5. IJ 1490 pag. 169.

Föräldrar: Staffan Klingspor, överstelöjtnant, Askeryds säteri, och Ursula Christina von Stegling.

Inskriven som student i Lund i september 1727, men har tydligen ej bedrivit några studier där. Volontär vid Livregementet till häst 1727 och vid Livgardet 1732. Ryttmästare vid Livregementet till häst 1747 8/5, överstelöjtnant i hessisk tjänst 1748 18/9. RSO samma år 7/11. Major vid sistnämnda regemente 1750 13/2, överstelöjtnant 1756 4/10. Överstes tur och generalmajors avsked 1762 4/6. Han bevistade finska kriget 1741, och blev vid Taschenberg under pommerska kriget illa blesserad och fången. Död på Mauritzberg 1778 1/6.

Gift 1752 8/10 på Nävekvarn med Helena Christina de Besche, född i Linköping 1730. Död på Mauritzberg 1765 7/12.

 

Carl Henrik Klingspor. Född i Askeryd 1715 25/4. IJ 1490, pag. 170.

Föräldrar: Staffan Klingspor, överstelöjtnant, Askeryds säteri, och Ursula Christina von Stegling.

Till skillnad från Elgenstierna uppger Setterdahl att båda bröderna vara födda i Locknevi. Askeryd är nog den rätta födelseorten.

Var i likhet med föregående broder inskriven som student i Lund i september 1827 utan att heller ha bedrivit några studier.

 RSO 1748 7/11. Major vid Fersens regemente i Frankrike, brigadjär i fransk tjänst. Överstes karaktär i Sverige 1764 2/5.

Död på Vinkeltomta i Vimmerby 1774. ”Sköt av svårmodighet ihjäl sig”.

Gift på Danbyholm i Björkviks socken 1758 28/12 med sin broders svägerska, Ulrika Juliana de Besche.

 

Alexander Mauritz von Hagendorn. Troligen född på Olstorp i nuvarande Västra Ryd, döpt i Askeryd 1739 23/3. IJ 1490, pag. 414.

Föräldrar: Thomas von Hagendorn, ryttmästare, Eldstorp, född 1686, död på Eldstorp 1766 2/12, och Anna Margareta Roupé, född 1719 3/6, död 1754 20/4.

Ryttmästare i Smålands kavalleriregemente 1773 12/8, avsked 1777 19/2.

Död i Bjälbo 1799 20/9.

Gift 1768 1/11 på Askeryds säteri med Sofia Charlotta Carlheim-Gyllensköld, dotter till majoren Svante Carlheim-Gyllensköld och hans 2:a fru, Eva Charlotta Rosenström.

Dotter: Charlotta Margareta von Hagendorn, född 1769 19/7. Död i Eksjö 1852 13/3, ogift, och den sista av namnet och slöt ätten på spinnsidan.

 

Nils Georg von Hagendorn. Född i Askeryd 1749 11/11. IJ 1490, pag. 611.

Föräldrar: Thomas von Hagendorn, ryttmästare, Olstorp i nuvarande Västra Ryd och Anna Margareta Roupé.

Förmodligen hade Thomas von Hagendorn flyttat över till Olstorp vid tiden för sönernas födelse.

Volontär vid Kalmar regemente 1762 3/4, rustmästare därstädes 1763 15/9, förare 1765 9/6, kommenderad till tjänstgöring vid garnisonen i Kalmar 1767 1/5. Löjtnant vid Upplands regemente 1778 19/9, löjtnant vid Kalmar regemente 1781 20/8, stabskapten därstädes 1782 25/6, kapten samma år 24/10. RSO 1788 24/10. Avsked samma år 24/10. Död på Gårdveda 1807 22/3. Föll från en sågkvarn ned i en ström, varifrån han hjälptes upp, men dog därav och slöt ätten på svärdssidan.

Gift 1789 på Ruda i Högsby socken med Eleonora Sofia Harmens, född 1745 25/9, död 1828, dotter till professorn Gustaf Harmens och Margareta Liboria Hegardt.

 

Lorenz Leopold von Johnstone. Född i Askeryd 1757 21/7. IJ 1490, pag. 665.

Föräldrar: Alexander von Johnstone, fänrik vid Jönköpings regemente, Södra Holma, och. Anna Christina Bergenstråhle.

Löjtnant vid Jönköpings regemente.

Död på Örjestorp i Lommaryd 1809 1/4.

Gift 1793 1/11 med Ebba Eleonora Drake af Hagelsrum, dotter till ryttmästaren Carl Leonard Drake af Hagelsrum, och Anna Eleonora Braun.

 

Svante Reinhold Gyllenspetz. Född i Askeryd 1754 12/3. IJ 1490, pag. 648.

Föräldrar: Carl Gustaf Gyllenspetz, ryttmästare, Spelhester, och Sara Helena Carlheim-Gyllensköld.

Korpral vid adelsfanan 1763 13/2, page vid Kungl. Hovet 1764, kammarpage 1779 30/3, fänrik vid Upplands regemente 1773 13/1, livdrabant samma år 17/5, kornett vid Östgöta kavalleriregemente 1774 20/12, kornetts indelning 1777 19/8, löjtnant 1780 1/3. Ryttmästare 1784 9/10, avsked med tillstånd att såsom major kvarstå i armén samma år 18/10, överstelöjtnant i armén 1789 28/4, kommendant på Ny Älvsborgs fästning 1799-1800 13/1. Avsked ur krigstjänsten 1810 27/3.

Död på Danviken i Stockholm 1818 17/6.

Gift: 1:o 1783 28/8 med Anna Catharina Wallén, född 1751, död 1786. 2:o 1787 27/2 med Hedvig Charlotta Crusebjörn, född 1757 4/10, död i Stockholm 1810 29/11.

 

Carl Gustaf Gyllenspetz. Född i Askeryd 1759 10/3. IJ 1490, pag. 726.

Föräldrar: Carl Gustaf Gyllenspetz, ryttmästare, Spelhester, och Sara Helena Carlheim-Gyllensköld.

Volontär vid Västgöta-Dals regemente 1766, page vid Kungl. Hovet 1771 1/7 och hos Konungen 1776 1/7. Fänrik vid Flemings värvade infanteriregemente 1779 19/10, löjtnant vid samma, då Stackelbergska regementet, 1793 15/2, kapten vid Tavastehus regemente 1799 18/12. Avsked 1801 26/10.

Död på Holma, Torpa socken 1818 1/2.

Gift 1-o med Henrika Eleonora Castelius, 2-o 1796 i Lovisa, Finland, med Brita Elisabeth Göhle, född 1765 1/1, död där 1838 5/6, dotter till regementsfältskären vid Karelska dragonregementet Israel Göhle och Anna Maria Tesche.

 

Eskil Gyllenspets. Född i Askeryd 1762 18/10. IJ 1490, pag. 827.

Föräldrar: Carl Gustaf Gyllenspetz, ryttmästare, Spelhester, och Sara Helena Carlheim-Gyllensköld.

Volontär vid Livgardet 1775, furir därstädes 1776 2/3, adjutant vid Flemings värvade infanteriregemente 1778 21/1, löjtnant därstädes 1785 27/9, transporterad till Östgöta infanteriregemente 1787.

Död i Lovisa i Finland 1789 25/7. Ogift.

 

Carl Henrik Carlheim-Gyllensköld. Född i Askeryd 1745 26/2. IJ 1490, pag. 570.

Föräldrar: Svante Carlheim, sedermera adlad Carlheim-Gyllensköld, ryttmästare, Askeryds säteri, och Eva Charlotta Rosenström.

Kapten vid Amiralitetet 1774 21/9. Transporterad till arméns flotta 1777 19/2, major 1779 18/10, avsked 1790 4/3.

Död på Forssa, Hjortsberga socken 1791 10/10.

Gift 1-o 1772 24/7 med Sofia Kullenberg, född 1728, död 1777. 2-o med Emerentia Elisabeth Schröder, född 1762, död 1808 22/8, dotter till assessorn och brukspatronen Gottschalk Danielsson Schröder och Maria Elisabeth Ancarfjell.

 

Svante Mauritz Carlheim-Gyllensköld. Född i Askeryd 1753 5/4.  IJ 1490, pag. 638.

Föräldrar: Svante Carlheim, sedermera adlad Carlheim-Gyllensköld, ryttmästare, Askeryds säteri, och Eva Charlotta Rosenström.

Page hos Hertig Fredrik av Östergötland 1770. Ryttmästare vid Östgöta kavalleriregemente 1781 21/6. Major 1787 28/5, överstelöjtnant i armén 1794 18/4. RSO 1797 1/11. Död på Nobynäs, Lommaryds socken, 1810 8/11.

Gift 1787 17/8 med Maria Lovisa Barnekow, född 1770 3/2, dotter till ryttmästaren Christian Adolf Barnekow och Anna Maria von Hartmansdorff.

 

Johan Leonard Christoffer Douglies. Född i Askeryd 1774 24/2. IJ 1490, pag. 46.

Föräldrar: Johan Douglies, kapten. Södra Holma, och Charlotta Eleonora Tillman.

Antagen i krigstjänst 1789 9/2, konstituerad fänrik samma år 9/2, fänrik vid Närkes och Värmlands regemente 1792 8/7, fänrik vid Jönköpings regemente 1793, löjtnant i armén 1800 9/6, löjtnant vid adelsfanan 1801 31/1, kompanichef vid Jönköpings 3-dje lantvärnsbataljon 1808 13/6, bevistade fälttåget i Finland 1790. Död ogift 1811 14/10 på bostället Lutarp i Eksjö landsförsamling, och var troligen den siste på svärdssidan av adliga ätten Douglies nr 821.

Fadern avled 1798 2/3 på Aronsnäs vid Eksjö.

Modern var född 1743 2/4 på Kvänsås och avled 1831 på Slättna, båda platserna i Eksjö socken.

 

Henning Svante Schmiterlöw. Född i Askeryd 1794 16/9. IJ 1490, pag.173.

Föräldrar: Georg Fredrik Schmiterlöw, stabskapten, Askeryds säteri, och Ulrika Christina Magdalena Silfversparre.

Inskriven i Växjö läroverk 1806 10/3. Fänrik vid Jönköpings regemente 1812 13/3, kapten 1826 21/9, avsked 1827 18/6. Bevistade kampanjerna i Tyskland och Norge 1813 och 1814.

Död 1853 16/4.

Gift i Eksjö 1824 6/2 med Anna Carolina Ädelberg, född 1792 15/11, död 1858 18/1, dotter till löjtnanten Johan Göran Ädelberg och Anna Maria Papke.

 

Johan Carl Schmiterlöw. Född i Askeryd 1798. IJ 1490, pag.202.

Föräldrar: Georg Fredrik Schmiterlöw, stabskapten, Askeryds säteri, och Ulrika Christina Magdalena Silfversparre.

Kadett vid Karlberg 1811 19/7, officersexamen 1816 16/6, löjtnant vid Jönköpings regemente. Avsked 1827 19/6.

Reste 1832 till Brasilien och avhördes ej vidare.

Genom Göta Hovrätts utslag 1856 19/10 förklarad död.

 

Carl Johan Fredrik Schmiterlöw. Född i Askeryd 1805 2/8. IJ 1490, pag. 52.

Föräldrar: Henning Christian Schmiterlöw, överstelöjtnant och titulärlandshövding, Olstorp i nuvarande Västra Ryd, och Mathilda Palbitzki.

Major i armén 1860 17/1, överstelöjtnants avsked samma år 28/2.

Död 1866 1/5 på sin egendom Rödjenäs i Björkö socken.

Gift 1835 18/9 med Henrietta Emilie Cederbaum, född 1816 14/6, död 1855 24/6, dotter till bruksägaren Per Fredrik Christoffer Cederbaum och Christina Helena Maria Granschoug.

 

Carl Mauritz von Krusenstjerna. Född i Askeryd 1791 3/11. IJ 1490, pag. 150.

Föräldrar: Mauritz Salomon von Krusenstjerna, överste, Tunnarp i nuvarande Västra Ryd, och Anna Magdalena Grubbe.

Ryttmästare vid Smålands husarregemente 1823 22/4. RSO 1829 31/8, major 1831 19/2. Avsked 1850 25/1.

Han deltog i kriget i Tyskland 1813-1814 och bevistade slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig.

Död i Kalmar 1862 30/10.

Gift 1818 2/9 på Rustov i Pommern med Louise Amalia Charlotta von Bäerenfels-Warnow, född 1792 23/2, död 1870 14/10.

 

Gustaf  Philip von Krusenstjerna. Född i Askeryd 1797 15/8. IJ 1490, pag. 194.

Föräldrar: Mauritz Salomon von Krusenstjerna, överste, Tunnarp, i nuvarande Västra Ryd, och Anna Magdalena Grubbe.

Löjtnant vid Örlogsflottan 1820 20/12, kompaniofficer vid Karlberg 1825-1829, kapten 1834 20/5. RSO 1837 20/9. Tygmästare i Karlskrona 1837 16/5.

Död i Karlskrona 1849 genom olyckshändelse.

Gift 1835 27/11 i Karlskrona med Fredrika Vilhelmina Danielsson, född 1813 27/11, död 1847 17/9, dotter till handelsmannen och kommerserrådet Zackarias Danielsson och Petronella Dorotea Lind.

 

Edvard Vilhelm von Krusenstjerna. Född i Askeryd 1800 27/9. IJ 1490, pag. 7.

Föräldrar: Mauritz Salomon von Krusenstjerna, överste, Tunnarp, i nuvarande Västra Ryd, och Anna Magdalena Grubbe.

Kapten vid Andra Livgrenadjärregementet 1841 18/10, kompanichef 1850 9/7. RSO 1851 10/11, major i armén 1855 17/1, avsked från regementet samma dag, avsked ur krigstjänsten 1861 24/1.

Död på Edhult 1868 30/7.

Gift 1840 6/8 med Julie Vilhelmina Lovisa Lagerheim, född i Solna 1816 16/8, död i Uppsala 1899 14/2 och begravd där. Dotter till hovmarskalken Erik Julius Lagerheim och Beata Charlotta af Segerström.

 

Mauritz Adolf von Krusenstjerna. Född i Askeryd 1819 2/6. IJ 1490, opaginerad.

Föräldrar. Carl Mauritz von Krusenstjerna, major, Tunnarp, i nuvarande Västra Ryd, och Louise Amalia Charlotta von Bäerenfels-Warnow.

Underlöjtnant vid Kronobergs regemente 1837 17/11, kapten i armén och generalstaben 1854 30/6. RSO 1862 28/1. Överstelöjtnant i armén 1873 12/5, avsked från regementet 1878 29/4.

Död i Växjö 1878 19/11 och begravd där. Ogift.

 

Carl Sebastian von Krusenstjerna. Född i Askeryd 1820 11/12. IJ 1490, opaginerad.

Föräldrar: Carl Mauritz von Krusenstjerna, major, Tunnarp, i nuvarande Västra Ryd, och Louise Amalia Charlotta von Bäerenfels-Warnow.

Kaptenlöjtnant i Kungl. Flottan 1856 26/8, chef för Bohus 1:a båtsmanskompani 1858 2/11. RSO 1863 28/1, överflyttad till flottans nya reservstat 1866.

Död på Nedre Bräcke i Bäve socken 1883 24/9 och begravd på Uddevalla kyrkogård.

Gift 1859 14/10 med Selma Amanda Margareta Berggren, född 1840 29/3, död 1926 20/12, dotter till bruksägaren Daniel Berggren och Brita Ulrika Brogren.

Son: Henning Vilhelm Mauritz, född 1862 19/2, kommendörkapten av 1:a graden 1909 22/1, statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet 1910-1911, amiral i flottans reserv 1927 11/2. Deltog i Vanadis världsomsegling 1883-1885. RSO 1902 1/12, RNO 1905 6/11, Kmstk SO 1923 6/6.

Död 1933.

 

Per Wilhelm Luthander. Född i Askeryd 1818 29/9. IJ 1490, opaginerad.

Föräldrar: Peter Daniel Luthander, kyrkoherde, och Henriette Eleonora Gyllenram.

Officersfullmakt vid Kalmar regemente 1849 27/6, major 1874. RVO 1869 29/7. Direktör för straffängelset i Karlskrona 1866 1/9.

Död i Karlskrona 1886 16/6.

Gift 1846 9/7 i Stenberga med Sofia Margareta Påhlman, född 1812, död 1886. Dotter till kapten Jon Påhlman och friherrinnan Ulrika Fredrika Albertina Sparre, Salshult Säteri.

I Stockholms Dagblad 1886 20/6 skrives om honom: ”Såsom enskild person var major Luthander mycket omtyckt och värderad. Han var en human och angenäm människa, inesserade sig bland annat även för skön konst. Särskilt hade han musikalisk begåfning”.

 Luthander befordrades 1849 27/6, utan ytterligare militär utbildning, direkt från underofficer (fanjunkare) till officer (underlöjtnant) på grund av duglighet och personliga egenskaper.

År 1856 startade han ett bryggeri i Vimmerby.  I en broschyr från Åbro Bryggeri, tryckt 2006 med anledning av bryggeriets 150-årsjubileum, omtalas att kapten P. W. Luthander köpte ett gammalt färgeri i utkanten av Vimmerby. Luthander lade snabbt ner färgeriverksamheten och startade i stället ett Bayerskt bryggeri.

Året var 1856 som ovan nämnts och det storföretag som i dag benämnes Åbro Bryggeri hade grundats av kyrkoherdesonen från Askeryd.

 

Vilhelm Ernst von Krusenstjerna. Född i Askeryd 1846 4/6. IJ 1490, pag. 104.

Föräldrar: Edvard Vilhelm von Krusenstjerna, major, Edhult, och Julie Vilhelmina Lagerheim.

Kadett vid Karlberg 1861 4/11, kammarpage hos Konungen 1864, officersexamen 1866 30/1, kapten vid Kalmar regemente 1886 18/8, adjutant hos Konungen 1895 1/7. Åtföljde Konung Oscar II till Norge i egenskap av föredragande för svenska armén 1895 i oktober och 1898 i februari. Major 1896 7/8, överstelöjtnant vid Gotlands infanteriregemente 1898 15/11, överadjutant hos Konungen 1902 4/1. Överste och chef  för Hälsinge regemente samma dag. KSO 1 kl. 1907 1/12.

Död 1931.

Gift 1884 15/1 med grevinnan Eva Sofia Hamilton, född 1859 30/8.

Dotter: Agnes Julie Fredrika, född 1894 9/10, författarinna.

 

Fritz Ruben Ferdinand Johansson. Född i Askeryd 1888 3/4.

Föräldrar: Karl Johan Johansson, arrendator, Askeryds säteri, och Karin Larsson.

Avgångsexamen från Tekniska elementarskolan i Norrköping. Försäljningschef vid AB Lindholmen i Motala (Motala Verkstad) 1926. Bilinspektör vid Statens Bilinspektion 1947. RVO 1947. 1.ste bilinspektör 1949.

Död i Norrköping 1949 19/2.

Gift med Hanna Karlsson, född 1889 2/6 i Motala.

 

              SLÄKTEN  ÅKERMAN,  EN  INFLYTELSERIK  FAMILJ  I  ASKERYD.

 

Ur Finsk Biografisk handbok, andra bandet av Tor Carpelan, läses följande:

”Åkerman. Släkten härstammar från Askeryds socken i Småland, där dess stamfar Nils Nilsson föddes 1684. Han upptogs som ung af sedermera lagmannen friherre Christer Bonde till Bordsjö, hvars naturliga son han påstås varit, och fick namnet Åkerman. Han blef sedan frälseinspektor i Bordsjö och dog 1760. Hans i giftet med Sara Hörling födde son Christer Gustaf kom 1743 öfver till Finland och dog som kommissionslandtmätare 1790 i Kuortane.”

Huruvida Christer Åkerman bedrev sina lantmäteristudier i Sverige eller Finland har jag inte kunnat utreda. Han utexaminerades emellertid år 1742 efter studier i Linköping och Lund och anställdes som lantmäteriauskultant samma år. Jag har ej heller kunnat finna om han varit  nationsinskriven vid Lunds Universitet.

Uppgifter genom Svenska Landtmätare 1628-1900 av Viktor Ekstrand.

Nils Åkerman fick av Christer Bonde genom testamente sätesgården Selevik vilket väl kan anses som en bekräftelse på det nära släktskapet med friherre Christer Bonde.

I Släktbok II av Atle Wilskman kan man läsa: ”Anno 1723 uti Junii månad hafver Äreborne och Wälbetrodde Herr Inspector Åkerman på egen bekostnad gjordt gång utur Sacristian upp till predikstolen efter dess goda lofven på prästetinget den 21 Juni 1722 och som detta är skedt af en Christelig nijt och kiärlek till Gud och hans äras befrämjande, så skall ock bemälte herr Inspector till ett evärderligt beröm här stå antecknadt. Kyrkans föreståndare från 1743. Död på Sillevik mars 1760, begraven i kyrkan i en grav, som han tidigare åt sig inköpt. Vid en 1880 företagen pietetslös restauration av densamma blev hans stoft rubbat. Synes åtnjutit ett gott anseende i församlingen och fick vid sin död det vitsord att han fört en stilla och gudelig vandel.

Gift 1:o på Holma militieboställe i Askeryd 28 febr. 1716 med Sara Hörling. Änka efter en löjtnant, med vilken hon gift sig på Bordsjö 1712, död på Sillevik 20 nov. 1719.

Gift 2:o i Askeryd med Christina Eva Rivelius, död på Sillevik 24 sept. 1787”.

I sitt första äktenskap hade Nils Åkerman även sonen Mårten, som var född 1718. Denne omkom i Askeryd 1764 14/7 genom en ”skenolycka på kyrkvägen”.

I det andra äktenskapet föddes sonen Nils den 5 oktober 1725. Gick i Linköpings gymnasium. Student vid Åbo akademi 22 juni 1747. Informator på Gammelbacka i Borgå socken 1747 för den sedan beryktade Göran Magnus Sprengtporten. Överflyttade till Sverige 1749 och ingick i krigstjänst. Blev befordrad till fänrik och bosatte sig på Selevik. Död där 12 april 1790. Gift på Sköldseryd den 4 april 1764 med Katarina Margareta Bergenstråhle, född på Öjestorp i Lommaryds socken av Jönköpings län 17 september 1724, död på Gränseryd vid Gränna den 29 mars 1804, dotter till kaptenen Lorenz Bergenstråhle och Margareta Bonge. Dessa uppgifter ur Wilskmans släktbok.

Fänrik Nils Åkerman var som tidigare nämnts född på Selevik den 5 oktober 1725 och avled där den 12 april 1791. Av sockenstämmoprotokoll framgår, att han ej begrovs i Seleviksgraven inne i kyrkan utan ute på kyrkogården, sedan det omkring 1790, förmodligen av sanitära skäl, blev förbud mot begravningar inne i kyrkorna. Protokollet nämner även att en familjegrav med ett monument ute på kyrkogården planerades för den åkermanska familjen. Detta fullföljdes förmodligen icke.

I den Memorial, daterad 29 maj 1756, som jag funnit i Riksarkivet, nämner han sina bokliga meriter, som omfattar såväl gymnasie- som universitetsstudier. Då jag inte kunde finna hans namn vare sig i Lunds eller Uppsala universitetsmatriklar, blev jag en aning fundersam. Men av en ren slump hittade jag honom i den av Lagus framställda matrikeln över Åbo Akademi, där hans namn dock ej var upptaget i registret.

Av nämnda matrikel framgår följande: ”Åkerman, Nicol. Smol. P. 415. Sm 561. 1747 22/6, i nat. 1/7. Född i Askeryd s:n i Småland 1725 5/10. Genomgick Linköpings Gymn. Informator hos Majorskan Sprengtport i Nyland. Med sina disciplar till Sverige 1749”.

Nils Åkerman avlade tydligen ej någon akademisk examen i Åbo, och man kan finna det en aning egendomligt, att han med sina bokliga meriter vid 28 års ålder tog värvning som volontär vid Smålands kavalleriregemente, varifrån han transporterades till det så kallade Bergsregementet.

I sin mycket ödmjuka anhållan till Chefen för regementet, översten och greven Johan Cronhielm ber han om avsked och befordran till ”Fendericks caracter”. Eftersom de flesta av Askeryds honoratiores på den tiden hade någon slags militär titel av någorlunda valör så ville väl Nils Åkerman inte vara sämre. Regementet lade tydligen inga hinder i vägen för hans avgång, ansökan om avsked daterades den 29 maj 1756 och redan den 1 juni samma år blev den beviljad och bekräftad. Därmed slöts cirkeln och Nils Åkerman blev som officer återbördad till hemsocknen.

Vid närmare studier av sockenstämmoprotokollen framgår, att Nils Åkerman d. y. gjorde stora insatser för Askeryd och innehade flera förtroendeposter samt visade socknen stor generositet vad beträffar penninggåvor m.m.

Under senare år har två medlemmar av den åkermanska släkten återvänt från Finland till Sverige, nämligen syskonen Erik Eugen Åkerman, 10 05 18 9434 och Edith Isabella (Isabel) Blair, född Åkerman, 16 10 03 9081. Den förre var född i Helsingfors och bodde till sin död i Åkersberga.  Han var student från Nya svenska samskolan den 31 maj 1931. Fil. mag. Begravd på Askeryds kyrkogård.

Systern, Isabel, är även född i Helsingfors och fil. mag.

Erik Eugen Åkerman var sonsons sonsons sonson till friherre Christer Bonde till Bordsjö.

Om jag har räknat rätt!

SLÄKTEN GOTTFRIEDZ-MAAK. YTTERLIGARE  EN    BETYDELSEFULL         FAMILJ  I  ASKERYD.

 

Ätten Bondes frälsefogde Gottfried Maak var född 1749 i Vittskövle församling i Skåne och inflyttade till Askeryd från det Bondeska stamgodset Björnö i Frötuna socken i närheten av Norrtälje. Han kom till Bordsjö år 1774 och två år senare gifte han sig med Maria Björklund från Bjursberg i nuvarande Västra Ryd, som ju intill 1877 tillhörde Askeryd.

Maria Björklund var född samma år som sin make och om släkten Björklund står följande att läsa i Svenska Släktkalendern, årgång 1913:

”Äldste med visshet kände stamfader, handlanden och rusthållaren i Bjursberg i Askeryds socken i Småland, Oluf Björklund, född 1712, död 1760, var sannolikt son till rusthållaren därstädes Oluf Larsson, död 1728 och Anna Jonsdotter, född 1684, död 1760. I sitt 1744 ingångna gifte med Anna Catarina Åkerman, född 1722 och dotter till frälseinspektoren Nils Åkerman hade Oluf Björklund elva barn”. Ett av dessa elva barn var Maria Björklund-Maak, och eftersom Nils Åkerman var son till friherre Christer Bonde var alltså Maria Björklund-Maak barnbarns barn till Christer Bonde. Gottfried Maak deltog med stort intresse i de kyrkliga och kommunala angelägenheterna, vilket tydligt framgår av sockestämmoprotokollen.

Gottfried och Maria Maak lämnade Askeryd år 1817 och flyttade tillsammans med yngste sonen Alexander till Fåglarp i Eksjö socken. Gottfried Maak avled omkring 1830, varefter hans änka Maria, enligt husförhörslängden blind, flyttade till sonen Johan Olof Gottfriedz, som då arrenderade Assjö Södergård. Maria Maak avled i Assjö södergård 1836 7/11. Samtliga makarna Maaks barn antogo efternamnet Gottfriedz.

Som en liten parentes kan i sammanhanget nämnas, att efter Gottfried Maaks bortgång köptes Fåglarp av en Johannes Holmström från Ägersryds norrgård. Holmström blev inte så gammal på Fåglarp, han avled efter relativt kort tid, varefter hans änka, Christina Askeroth, född i Marbäck 1787, återflyttade till Ägersryd, där hon 1851 16/3 begick självmord genom att kasta sig i en brunn. Gumman ångrade sig emellertid och tog sig upp självmant, men avled efter några timmar av sina skador. Hon begrovs ”i tysthet” den 28 i samma månad.

Sonen Johan Olof Gottfriedz, född 1779 9/7, död 1859, arrenderade som ovan nämnts Assjö södergård. Han var gift med Anna Sophia Christina Bäckstrand, född i Torpa 1786 20/6. Enligt uppgift i husförslängden bodde Johan Olof en tid i Torpa men återflyttade till Askeryd. Makarna hade fem barn, fyra döttrar och en son.

Dottern Christina Eleonora, född 1827 28/12, död 1881 12/6, blev gift med pistolsmeden Håkan Martin Ljung, född i Nävelsjö socken 1825. I husförslängden 1861-1865 är noterat: ”dömd af Norra Wedbo Häradsrätt för enfaldt hor” vilket i klartext betyder att den ena parten var gift, i detta fallet tydligen Ljung. Någon uppgift om den andra parten var ej noterad. Efter första hustruns bortgång 1881 gifte Ljung om sig 1886 30/12 med Anna Charlotta Lager, född 1836 9/8 i Eksjö.

Efter en förmodligen ej helt lyckad period som lantbrukare i Assjö, flyttade Ljung med sin första maka, Christina Eleonora Gottfriedz till Gatstugan, det bondeska fattighuset. Detta hände omkring 1871, då arrendet av Assjö södergård övertogs av kamrer C. J. Carlsson på Askeryds säteri.

Det kändes nog ganska bittert för Christina Eleonora Gottfriedz-Ljung, att som medlem av släkten Maak-Gottfriedz och tillika en sentida ättling till friherre Christer Bonde till Bordsjö, slutligen hamna på ätten Bondes fattighus!

Pistolsmeden Ljungs kompetens som vapentillverkare är jag icke rätt man att bedöma. Ett av honom tillverkat gevär lär finnas i Askeryds hembygdsförenings ägo.

En annan av Gottfried Maaks söner var frälsekamreren Carl Gustaf Gottfriedz, född 1788 26/5, död 1859 29/10. Han var gift med Brita Ekwall, född 1792 i Gränna. De flyttade efter arrendets upphörande från Askeryds säteri till Fridhem i samma socken

Sonen Nils Henrik Gottfriedz var född 1785 28/3, död 1855, 23/6. Han blev präst och tjänstgjorde i Askeryd som vice komminister år 1814. Han hade här en stor uppgift att fylla genom att bland annat reda ut kyrkoherden och fältprosten Gustaf Wulffs trassliga kyrkobokföring. Nils Henrik Gottfrieds var en skicklig skrivkarl med en synnerligen vacker handstil. Han slutade sin prästerliga bana som komminister i Västra Harg.

Han var sedan 1818 gift med en Sara Elisabeth Ericsson.

Yngste sonen, Alexander Gottfriedz, född 1795 10/7, dödsår okänt, inskrevs först som student i Uppsala år 1815, samtidigt med sedermera komministern C. J. Kocken i Bredestad. Han avbröt av någon anledning de akademiska studierna och tog värvning som volontär vid Smålands dragoner och slutade sin militära karriär som underofficer vid Smålands husarer.

I familjen Maak fanns även en dotter, Johanna Christina, född 1782. Om henne har jag inga ytterligare uppgifter. Gissningsvis kan det vara den Johanna Christina Åkerman, som var gift med fiskalen Jonas Ekegren på Selevik. Här stämmer dock inte vare sig födelseår eller födelseort. Denna Johanna Christina Åkerman var född i Strömstad år 1778. Fel  k a n  ha begåtts i kyrkobokföringen vilket tyvärr  hände ganska ofta och även adelns ättartavlor har visat sig ha stora brister i tillförlitlighet.

Ett objekt för släktforskare.

 

         

             

              DIVERSE  AVSKRIFTER  UR  VOLYM  J1,  INNEHÅLLANDE  SKRIVELSER

              FRÅN  MYNDIGHETER  SAMT  INKOMNA  HANDLINGAR  SPRIDDA  ÅR.

              VOLYMEN  LÅNAD  FRÅN  LANDSARKIVET  I  VADSTENA.                 

 

 

Dokument nr 19.

Utdrag ur protokollet hållit wid  Sockenstämma d. 5 Maji 1771 med Askeryds Församling.

§ 5. Förestältes Församlingen, att sluteligen yttra sig, angående Frälsebefallningsmannens Lindstedts lån i Kyrkan, hvaraf nu resterar 38 daler 24 Sk. Smt, till hwilkens betalande hos bemälte Lindstedt ingen tillgång finnes; Detta togs i ömsint öfverwägande och kan Församlingen icke utan största skyldighet erkänna den ömsinta omwårdnad och goda hushållning, som Herr Probsten Meurling under dess tid städse wisade, så mot Kyrkan som Församlingen; Men finner ock derjemte att dess lilla Kyrko-Cassa ej kan tola, att denna skuld med 22 års ränta aldeles afskrifwes; För den skull stannade Församlingen i det beslut, att Herr Probsten Meurling, med då warande kyrkowärdar, böra denna skuld 38 Daler, 24 Sk. Smt betala, då all räntan eftergifwes.

Actum ut Supra

                                                                                               Daniel Engstrand

                                                                                              S. Minist. Adjunctus

 

På detta svarade Jöns Meurling, då bosatt i Åby, följande:

Till tydeligt swar å thet mig benäget öfwersände Protocolls utdrag rörande Frälse Befallningsmanen Lindstedts skuld uti Askeryds Kyrka, länder följande:

1-o ärkjännes med tacksägelse, så then hedrande utlåtelse öfwer mitt upförande af  hushållning med Kyrkjans Cassa, som eftergiften af räntan, then må wara skjedd antingen i behjertande af bemälte Lindstedt uti råkade oförmögenhet, eller i anseende till min och då warande Kyrkorådets oskuld.

2-o åtager jag mig hälften emot Kyrkowärdarne af hufwudstolen, som är 38 Daler Smt, och belöper på min dehl nitton daler Smt the i höst wid tillfälle skall betalas, andra hälften böra då waran kyrkwärdar skjäligen widkännas, så mycket mera, som de uti orten stadde jämte flere wederbörande i rättan tid bordt detta bewaka, de detta makligen kunnat indrifwas, om flijt warit anordnad, och jag samt de undgådt slika slängar.

Åby Prestegård den 26 augusti 1771.

              Jöns Meurling

 

Nr 51.

Som en gammal Hustru, Fattighjonet i Bredestad Annica Andersdotter från Mantorp, gift med orgeltramparen Nils Skoglund, blifwit, d. 20 dennes funnen död ute på ett gjärde wid gården Måhlen; så har jag trodt mig böra inberätta hwad jag om denna Hustru wet, och, om det jag, efter kundskapen om hennes död undersökt.

Hon war född 1717, D. 21 December och sålunda på sitt 79 år gammal, och har, i många år, warit nästan blind, och för sin oförmögenhet att arbeta haft fattigdel. Plågad af Rosen har hon haft swårt wid att gå; men det oaktadt har nöden twingat hänne att gå ut och söka allmosor. Förleden wecka har hon gått från Bredestad upp till Askeryd Sochn, och om thorsdagen d. 18. hade hon, på hemwägen med en påse fylld med Säd, kommit till Torpet Öfra Sörwiken näst intill Måhlen, Kl. 3. e.m. Därifrån har hon samma eftermiddag begifwit sig, att gå hem i det starka yrwädret, som då war, och då, de i sådant wäder, bordt följa dhenna blinda och swaga till Måhlen. När hon nu war så länge borta, så har hännes Man börjat efterfrågan, och wid efterletandet utaf dem som bodde i Måhlens gård, funno de hänne, ett stycke från rätta wägen ligga ihjälfrusen på Måhlens gjärde; men funno ej hänne förr än Lördagsafton, så att man efter upgiften om dess wistande i Sörwiken, kan döma, att hon legat på gjärdet twå dagar, utan att någon wetat därom, tänkandes de i Sörwiken, att hon, som alltid gått ensam, letat sig fram till Måhlens gård.

Denna berättelse om dödssättet och ordsaken upgafs i går för mig wid den af mig i Sochnestugan anstälda efterfrågan i Bredestads Församling närwaro. Och, som denna fattiga, gamla och sjuka Hustrun ingalunda haft det upsåtet att taga lifwet af sig sjelf, utan war alltid intagen af ett nögdt Sinne, och ingen annan wållat detta dödssätt; så tyckes wäl mig att es Casus är sådan, som fordrar Extra Ting; man till desto större säkerhet för Presterskapet till den på Nästa söndag begärda begrafningen, täcktes Högädle Herr Häradshöfdingen gunstligt meddela, om Extra Ting och Begrafning Skrifteligit Yttrande, till wår efterrättelse!

                                                                                          Ex Officio

                                                                                    Daniel Cnattingius

                                                                          Pr & p. In Askeryd och Bredestad

  Askeryds Prestegård, d. 22 februari 1796.

 

Nr 73.

N-o 18. Kongl. Majestäts och Rikets Kammar Collegii Utslag uppå de Beswär som Askeryds Inwånare deröfwer anfört,att Landshöfdinga Embetet i Jönköpings län, genom Resolution af den 10-de Julii sidstledit år förklarat, at som Jöns Larsson med Hustru och Barn under år 1797 ifrån Bälaryds till Askeryd Sochn inflyttat för at derstädes å Spelhesters Hemmans ägor upodla ett Torp, och at sedermera utan bestridande, i sidstnämnda församling bodt och sine Salighets medel nyttjat, wid hwilket förhållande Jöns Larsson wore at anse såsom medlem i Församlingen; Så kunde Landshöfdinga Embetets icke bifalla Askeryds Socken Innewånares påstående om Jöns Larssons afhysning derutur, Askeryds Sochn dock öppet lämnadt, at i händelse Jöns Larsson med Hustru och Barn framdeles skulle falla Sochnen till last, då hålla sig i sådant afseende till Handlanden Collin, som Jöns å sina ägor intagit; uti hwilket beslut Askeryds Sochen Innewånare, enligt ärhållen hänwisning, genom anförde underdåniga Beswär, hos Kongl. Majestät sökt ändring och rättelse, men hwilka beswär Kongl. Majestät, uti nådig remiss af den 17-de sidstledne februari till Kongl. Kammar Collegii uptagande och pröfning i nåder förwisat, hwarefter såwäl Bälaryds Församlings Inwånare, som Jöns Larsson blifwit hörde och sig förklarat, den sedermera genom en med Collins namn, såsom Författare undertecknad skrift, samt Landshöfdinga Embetet uti Jönköping med utlåtande inkommit.

Gifwit Stockholm den 17-de augusti 1803.

                   S. af Ugglas.

 

 

              VEM  BODDE  NÄR  OCH  VAR  I  ASKERYD?

 

Detta är ett slumpmässigt urval.

År 1766.

På Eldstorp residerade ryttmästaren Thomas von Hagendorn, död 1766 2/12, och dottern fröken Ester Margareta von Hagendorn, född 1736.

På Kunhult Hovrättssekreteraren Hagers änka, fru Magdalena Ehrenhielm samt överstelöjtnantskan Brita Juliana Schildt.

På Ramsvik inspektorskan Eva Christina Åkerman, född 1687, änka efter inspektoren Nils Åkerman d.ä.

 

År 1777.

På Karstorps Södergård bodde detta år sjökaptenen Jonas Fineld, född 1731, gift med änkan Margareta Maekel, tidigare gift med ”ostindiefararen” Petter Axbom. Enligt en notering i räkenskapsböckerna skänkte Axbom 2 riksdaler till kyrkan med motiveringen, att han ”nu 3-dje gång kommit frå Ostindien gift (givit) till tacksamhets tack af åtnjuten Guds nåd”.

Jonas Fineld var född i Kaga, student i Uppsala 1747, styrman och löjtnant i engelsk tjänst. Sjökapten i Gävle. Lantbrukare i Karstorps Södergård. Död där 1778 1/11 ”af wattusot och begrofs den 20-de, 47 år gammal”. Petter Axbom var kvartermästare vid Ostindiska Kompaniet och ”afled af Fråsse, 43 år gammal” år 1767 23/4.

På Eldstorp bodde handelsmannen Samuel Björkelund (Björklund), gift med ryttmästaren Thomas von Hagendorns dotter Anna Christina, född 1732. Där bodde också systern Ester Margareta von Hagendorn.

 

År 1779.

På Bjursberg bodde Jonas Ericsson, gift med Johanna Catharina Åkerman, förmodligen änka efter Oluf Björklund. Där bodde även handelsmannen Amund Bergström, gift med Christina Margareta Björklund.

Här finner man sambandet emellan släkterna Björklund-Åkerman-Bergström.

På Bordsjö, ”Fendrichen Wälädle Herr Nils Åkerman”, född 1725, Frelse Befallningsmannen Gottried Maak med hustrun Madame Maria Björklund från Bjursberg, född 1749.

På Selevik, ”Fendrichskan Wälborna Fru Catharina Margaretha Bergenstråhle”, maka till Nils Åkerman d. y. på Bordsjö, född 1724, samt Jungfru Sophia Biörkelund, född 1759.

På Eldstorp bodde fortfarande Samuel Björklund med maka född von Hagendorn.

På Assjö Södergård ryttmästaren Gustaf Carlheim-Gyllenschiöld, född 1725, med döttrarna Hedvig och Fredrika.

På Edhult Lieutenanten Wälädle Herr Blackert Flodman, född 1728 och husjungfrun Eva Biörkelund, född 1754.

På Askeryds säteri Wälborne Herr Öfversteliutenanten och Riddaren Axel Otto Drake, född 1732 och hustrun Eleonora Hammarskiöld, född 1748.

I Lilla Lönhult bodde fältväbeln Petter Wetterhall, född 1742 och hustrun Anna Maria Grubbe, född 1740. Petter Wetterhall stupade 1788 i Finska kriget.

 

År 1780.

På Karstorps Södergård bodde Fru Kaptenskan Margareta Maekel med döttrarna Catharina Susanna Axbom, född 1767 och Maja Greta Fineld, född 1771 och Anna Lisa Fineld, född 1774.

I Stubberyd bodde kyrkovaktaren Samuel Stubbe, född 1732 och i Stubbarpshemmet soldaten Sven Stubbe, född 1736.

På Spelhester Aud. herr Sven Niclas Collin, född 1737, då förmodligen ogift. Han var systerson till Carl von Linné.

 

År 1784.

På Ramsvik bodde ägaren Jonas Ericsson, född i Bredestad 1738 och hustrun Anna Catharina Åkerman, född 1722. Båda flyttade till Asby socken år 1789.

På Askeryds säteri bodde fortfarande Axel Otto Drake med familj.

På Kunhult änkecornettskan fru Charlotta Hammar.

På Redeby Norrgård fru Margaretha Maekel med döttrarna Maria Greta och Anna Lisa.

 

År 1791.

På Bordsjö bodde Gottfried Maak, född 1749 i Widtsköfle i Skåne med hustrun Maria Björklund.

På Edhult enkefru hofrättsrådinnan Marta Morath, född Tigerschöld.

På Eldstorp Herr Camereraren Daniel Hörberg, född 1743 i Höreda, samt hans morbroder Jonas Hörberg, även han född i Höreda år 1720, tillsammans med hustrun Petronella Stenström, född 1730 i Skåne.

På Askeryds säteri kaptenen Georg Schmiterlöw, född 1761 med hustrun Magdalena Silfversparre, född 1764. På gården fanns talrikt med tjänare, bl.a. rättare, trädgårdsdräng, stalldräng, kammarpiga, barnpiga, kökspiga, brygghuspiga, ladugårdspiga m.fl.

På Bjursberg handelsmannen Amund Bergström, född 1749 i Säby och hans hustru Christina Margareta Björklund.

På Spelhester bodde hälftenbrukaren Nils Vestberg, född 1724 med hustrun Catharina Persdotter, född 1736, båda förmodligen födda i Askeryd. Desssutom den andre hälftenbrukaren Peter Pehrsson, född 1764 i Västra Ryd och hustrun Anna Jansdotter, född 1762 i Säby.

Collin ägde förmodligen fortfarande Spelhester men var tydligen icke bosatt där. Jungfrun Anna Lisa Fineld var också bosatt på Spelhester detta år.

I Assjö prästgård bodde kyrkoherden Daniel Cnattingius med familj, samt hushållerskan jungfru Helena Rebecca Vigelia, som förmodligen var släkt med kyrkoherden Bohnsachs hustru, som var född Näsman-Vigelia. Även här fanns gott om tjänare, som t.ex. gårdsdräng, stalldräng, kammarpiga, kokpiga, brygghuspiga och ladugårdspiga.

På Kunhult bodde enkefru Margaretha Bergenstråhle, född 1724 i Lommaryd, änka efter fänriken Nils Åkerman d.y.

 

År 1801.

På Bordsjö fortfarande inspektoren Gottfried Maak med familj.

På Selevik fiskalen Jonas Ekegren, född i Vrigstad 1756 med hustrun Johanna Christina Åkerman, född i Strömstad 1788. Där bodde även fru Hedvig Olivia Åkerman, född 1752 i ”Cimbrishamn”. Den senare var moder till den förra.

På Spelhester Sven Johan Collin.

 

År 1802.

På Eldstorp fortfarande handelsmannen Sam. Björklund med hustru Anna Christina von Hagendorn samt döttrarna Brita Charlotta född 1774, Ulrica Sophia född 1777, Maria Eleonora född 1785, Anna Christina född 1770 och ”dess dotter” Anna Maria Apollonia född 1797, alla i Askeryd.

I husförhörslängden från år 1802 finns en mycket intressant notering. I uppräkningen av de i Askeryds prästgård boende finns en gymnasist vid namn Hedenvall. Detta är sedermera kyrkoherden i Askeryd, Samuel Johan Hedborn, som från början hette Kolberg, men vid tiden för inträdet i Linköpings lärdomsskola år 1799 bytte till namnet Hedenvall. Han var ju född 1783, men blev student först år 1806, och bytte då namn ännu en gång och då till Hedborn. Det är alltså Hedborn som ung gymnasist, som en tid vistades i Askeryds prästgård. Kanske denna tillfälliga vistelse hade samband med det faktum, att hans mor var född i Djupadal i Askeryds socken? Om detta nämner Hedborn icke något i sina skrifter. Varför?

På Ramsvik bodde fortfarande bonden Jonas Ericsson. Hans maka Anna Catharina Åkerman avled den 19/10 1802.

I Dumstorp bodde med sina föräldrar ”eremiten” Christer Svenssons broder Lars, som i marginalen på husförslängden av år 1801 har noteringen Lector. Detta var benämningen på en person som vid gudstjänsten föreläser ur bibeln.

Samtidigt nämnes att Christer var dräng i Ramsvik.

 

År 1804.

På Eldstorp bodde nämndemannen Anders Jacobsson, född i Askeryd 1744, med sin blinda och döva hustru Elin Amundsdotter, född i Asby 1721.

På Spelhester Sven Johan Collin med hustrun Sara Greta Liedgren, född 1784 i Västra Ryd. Dottern Anna Lovisa död späd.

I Brokafall bl.a. skräddaregesällen Fredric Nehrman, född 1771.

På Ramsvik sergeanten H. Törne, född 1778 och hustrun Anna Maria född 1777, båda i Säby. Flyttade sedan till Södra Holma.

På Selevik Joh. Fr. Åkerman, född i Strömstad 1781 med hustrun Maria Christina Nährman, född i Bälaryd 1782 samt barnen Fredrika Charlotta och Carl Julius. Båda födda i Askeryd 1808 resp. 1810.

I Ingevallstorp var det fortfarande gästgiveri.

På bostället Lönhult bodde fältväbeln Carl Jacob Beckman, född i Säby 1776.

På Södra Holma bodde fanjunkaren H. Törne, tydligen nybefordrad och nyinflyttad från Ramsvik.

På Assjö ladugård prästen J. A. Meurnander med hustrun född Lindblad med barn. Kyrkoherde i Marbäck 1809.

På Askeryd inspektoren Erik Nordström, född 1774 med hustrun Christina Catharina Berglind, båda inflyttade från Västra Vingåker 1808 resp. 1810.

 

År 1811.

På Selevik Jonas Ekegren, död 1812 26/6. Änkan Joh. Christina Åkerman flyttade till Äsevad.

I Ingevallstorp bodde nu fanjunkaren Törne med hustru och två barn.

På Eldstorp nämndemannen Hans Johnsson, född 1786 samt sonen Anders Jacob, född 1812, båda i födda i Askeryd.

I Spelhester familjen Collin och fanjunkare Törne med familj. Gården arrenderades tydligen av en Sven Nilsson, född i Eksjö 1766.

I Assjö norrgård, (prästgården) bl.a. adjunkten Nils Henrik Gottfriedz, inflyttad från Flisby 1815, samt kyrkoherden Gustaf Wulff med hustrun Sophia Ahlström, inflyttade från Stockholm.

I Christersberg, Christer Svensson, ”sjuklig, svag till sinnes”.

På Assjö ladugård frälseinspektoren Johan Olof Gottfriedz med hustrun Anna Sophia Bäckstrand. Båda  inflyttade från Torpa.

På Askeryd inspektoren Carl Gustaf Gottfriedz med hustrun Brita H. Ekwall, samt föräldrarna, f.d. inspektoren Gottfried Maak med hustrun Maria Björklund samt sonen Alexander Gottfriedz, då antecknad som student i Uppsala. Han blev ju sedermera underofficer vid Smålands kavalleri.

 

År 1816.

På Bordsjö bl.a. trädgårdsmästaren Olof Dahlgren, född 1784 med hustrun Ingrid Ericsdotter, född 1788, båda makarna födda i Östra Vingåker samt dottern Ulrica Josephina

född 1815. Familjen flyttade hit från Östra Vingåker 1815.

 

År 1817.

Från Spelhester flyttade år 1817 familjen Collin till Eksjö och efterträddes av Joen Jonsson med hustrun Maja Jonsdotter.

På Kunhult f.d. kammartjänaren Eric Lundqvist, född 1776 i Västra Vingåker med hustru och tre barn.

På Bordsjö trädgårdsmästaren Dahlgren, nu med förnamnet Adolph, med hustrun samt barnen Ulrica Josefina, född i Östra Vingåker 1815, Erik Johan, född i Askeryd 1817, Johanna Maria, född i Askeryd 1821, Gustava Fredrica född i Askeryd 1824 och Carl Magnus född i Askeryd 1826.

I backstugan Brohemmet bodde torparen Hans Hansson, född i Askeryd 1780. Fästningsfånge i Landskrona 1835 28/5.

I Svenstorp arrendatorn och f.d. nämndemannen Jonas Petersson med hustrun Maria, född Hultbom och bl.a. sonen Carl Johan, född 1819 och nämnes som studerande i Eksjö. Sedermera präst med namnet Svenerz, och gift med en av Hedborns döttrar.

På Selevik Gustafva Sophia och Carolina Åkerman, födda 1814 resp. 1816. Som 3/8 ägare till gården uppges Nils Rehnqvist, född i Askeryd 1796 och hustrun Anna H. Zachrisdotter, född i Askeryd 1800.

I Lilla Lönhult fanjunkaren Gust. L. Wetterhall, född 1785 i Linderås och hustrun Christina Andersdotter, född i Säby 1795 samt fyra döttrar.

På Södra Holma bodde fanjunkaren Johan Gabr. Forsmark med hustrun Maria Lovisa Hesselgren, dotter till organisten Hesselgren i Bredestad.

På Redeby mellangård sergeanten Carl Agaton Wetterhall, född i Säby 1801.

I Backhemmet f.d. fästningsfången Hans Hansson.

I Gatstugan sockenskräddaren och kyrkvaktaren Daniel Bild, född i Askeryd 1789 med hustrun Sara Nilsdotter, född i Askeryd 1795, samt barnen Johanna Catharina, född 1819, Gustaf Fredrik född 1823, Carolina Sophia född 1826 och Sara Stina, född 1829. Sonen Gustaf Fredrik omnämnes i protokollen i samband med den stora silverstölden i Askeryds kyrka 1850.

Han hade antagit namnet Bildsten.

 

År 1838.

På Bordsjö inspektoren Johan Engdahl.

På Edhult residerade löjtnanten Edvard Wilhelm von Krusenstjerna med familj. Även en demoiselle Regina Gottfriedz vistades här.

Selevik ägdes till hälften av Nils Rehnqvist och hustrun Anna H. Zachrisdotter samt sex barn. Den andra hälften ägdes av organisten Anderssons änka Mariana Åkerström, samt sönerna Frans Albert, som då studerade i Eksjö, sedermera generaldirektör och chef för Statskontoret, samt brodern August Wilhelm.

Eldstorps säteri ägdes och beboddes av nämndemannen Jonas Adolph Hansson, född i Askeryd 1812 och hustrun Maria Christina Svensdotter, som även var född i Askeryd 1813, samt barnen Johanna Mathilda Olivia, född 1835, Clara Sophia Charlotta, född 1836, Carolina Augusta Josephina född 1839 och sonen Hans Johan August, född 1842, samtliga födda i Askeryd.

På Fridhem frälsekamreren Carl Gustaf Gottfriedz med hustrun Brita Christina Ekwall, ditflyttade från Askeryds säteri.

På Askeryds säteri bodde sedan 1838 arrendatorn och orgelnisten Carl Johan Carlsson, född i Bredestad 1813 med hustrun Betty Wickbom, född i Gränna 1819. Hon var fosterdotter till Carl Gustaf Gotttfriedz på Fridhem. Familjen Carlsson hade följande barn, samtliga födda i Askeryd: Christina Mathilda, (Karin?), Carl Ludvig, Carl Oskar och dottern Ottilia Margaretha.

Carl Ludvig blev sjökapten, men bytte sedermera yrke och blev bonde och arrendator på Askeryds säteri efter sin fader. Som lantbrukare lyckades han inte och blev av greve Bonde uppsagd och temporärt placerad på Fridhem för att slutligen emigrera till USA, där han kort tid därefter avled.

K. J. Johansson efterträdde Carl Ludvig Carlsson som arrendator på Askeryds säteri.

I Hesterslid bodde brukaren Johannes Jonsson Borg, född i Flisby 1797 och hustrun Maja Greta Pettersdotter, född i Västra Ryd 1791. I marginalen på husförhörslängden står antecknat ”oenighet mellan makarne, barnen olydiga, sonen Anders Peter desperat, velat åtkomma föräldrarne med en lie. Vittne: Drängen Peter Bjur i Bubbarp”. Sonen Anders Peter var född i Askeryd 1828.

På socknen: Carl Edv. Hultgren, född i Eksjö, ”afskedad dragon. Ställd på framtiden för stöldmisstanke å säd under bar himmel, af brist på frejd tilläts ej edgång”.

 

År 1846.

På Bordsjö ”Tyska familjen”, överjägmästaren Julius Christ. Hans Ebert, född i Tyskland 1780, inflyttade till Sverige 1840, samt hans hustru Christina Sophia Berold, född i Rothenburg i Tyskland 1787 samt fyra döttrar. Två av döttrarna återvände till Tyskland 1846.

På Assjö ladugård vistades den då pensionerade Johan Olof Gottfriedz, och här bodde även svärsonen, pistolsmeden Håkan Martin Ljung med hustrun Christina Eleonora Charlotta Gottfriedz. Hon var yngsta dottern i familjen.

Kunhult arrenderades av Johan Hydbom, född 1789 i Edebo på Väddö i Roslagen och hustrun Greta Pettersdotter, född i Edebo, dottern Sophia, född 1825 i Estuna vid Norrtälje, dottern Mathilda Carolina, född 1829 i Marbäck samt sonen Ludvig August, född 1824 i Marbäck och studerande i Eksjö.

I Lillahemmet smeden Adolph Fredric Blomqvist, född 1815 i Säby med hustrun Ulrica Josephina Dahlgren, född 1815 i Östra Vingåker samt barnen Carl Gustaf, född 1848 och Hedda Ulrica född 1850, sedermera gift med smeden A. J. Holst i Assjö.

I torpet Rosenberg bodde torparen Peter Anders Andersson med familj. Bland barnen må nämnas dottern Sipora Augusta, född 1848 och en med tiden känd person i Askeryd.

I Gärdshemmet bodde soldaten Johan Peter Idh, född i Askeryd 1804 med hustrun Anna Stina. Sonen Johan August kallade sig sedermera Idén. Övriga barn: Johanna Augusta, född 1836 i Bredestad, Carolina Mathilda, född 1840, Carl Fredric född 1842 samt Samuel Ludvig, född 1846. De två sistnämnda i Askeryd. Om Johan August står noterat: ”1850 7/1 fått bevis för att söka skolläraresyssla.”

 

År 1851.

På Bordsjö bodde enkefru prostinnan Henriette Eleonora Hedborn, född Gyllenram. Född i Rök 1786 16/3. Här vistades även döttrarna Elise Ant. Luthander, född 1814 och Hilda Wilhelmina Luthander, född 1816, båda födda i Åbo, samt Helga Valborg Svenerz, änka efter prästen C. J. Svenerz och dotter till prosten S. J. Hedborn.

Lönhults Broddgård ägdes av överstelöjtnanten Printzensköld på Tunnarp

Brokafall ägdes och beboddes av kyrkovärden Joh. Fredrik Närman och hans hustru Ingrid Lena Jönsdotter.

 

År 1858.

På Bordsjö boende noteras Luthanders båda döttrar samt änkefru Helga Svenerz, född Hedborn och hennes son Christer Johan Svenerz, född 1854.

Det fanns gott om Dahlgrenar på Bordsjö: Skogvaktaren Karl Larsson, gift med Johanna M. Dahlgren, född 1821 i Askeryd, trädgårdsdrängen Adolph Dahlgren, född  1784 i Östra Vingåker, Erik Johan Dahlgren, född 1817 i Askeryd och Alexander Dahlgren, född 1836 i Askeryd.

Selevik ägdes till hälften av August Wilhelm Andersson och den andra hälften av Gustav Andersson i Kalvsved, född 1810 i Säby. Här bodde även undantagsmannen Nils Rehnqvist och hustrun Anna Stina Zachrisdotter.

Ramsvik ägdes och beboddes av Sven M. Svensson, född 1809 i Höreda och hustrun Maria Elisabeth Nilsdotter. Sonen Sven Johan Alfred var född i Hult år 1839.

I Södra Holma, sergeanten Anders Bergström, född 1804 i Höreda och hustrun Lena Catharina Silvander. Där vistades även sergeanten Svante Gabriel Bergvall, född 1820 i Halmstad och inflyttade 1861 från Burseryd. Även f.d. sergeanten Adolf Lundwall bodde i Södra Holma.

Redeby Håkansgård ägdes av greve Bonde och brukades av Carl Johansson, född 1794 i Askeryd och hustrun Johanna Persdotter, född 1802 i Bredestad. Barn: Susanna Sofia, född 1830 i Askeryd, Gustaf Fredrik, född dito 1832. Den sistnämnde blev fader till välkände Oskar Gustafsson i Håkansgården.

I Assjö ladugård bodde fortfarande pistolsmeden Håkan Martin Ljung med hustru och barn, alla födda i Askeryd: Axel Henric, född 1851, August Wilhelm, född 1852, Sophia Mathilda, född 1856, Carl Martin Theodard, född 1858 och Filip Bernhard född 1860.

 

                   

              UTDRAG  UR  MANTALSLÄNGDERNA  FÖR  ASKERYDS  SOCKEN  1889-1909.                            

f.=född. h.f.=hustrun född. Detta är också ett högst personligt urval och en fortsättning av föregående avsnitt. Vissa av de i utdraget nämnda personerna har jag  personligt minne av. De först nämnda förnamnen är icke konsekvent det mest använda tilltalsnamnet utan vederbörande skrivare har noterat första namnet av flera.

 

År 1889.

Rosenberg: Torparen Carl Johan Andersson f. 1846, h. f. 1850 och barnen Carl, f 1880, Hulda, f. 1882, Amanda, f. 1888. Inhyses pigan Augusta Sipora Petersdotter, f. 1848 med barnen Carl, f. 1869, Anders, f. 1873 och Anna, f. 1885.

Norrhemmet: Inhyses, pigan Johanna Idh, f. 1836 och barnen August, f. 1871 och Gustaf Alexis, f. 1883. Inhyses Gratialisten Klas August Hill, f. 1820.

Gatstugan: Pistolsmeden Håkan Ljung,  f. 1825. h. f. 1836 och dottern Sofia, f. 1867. Änkorna Maja Stina Olofsdotter, f. 1809, Anna Burman, f. 1799 och Sofia Bäckman, f. 1829.

 

År 1890.

Lillahemmet: Folkskolläraren och organisten Per Gustaf Frieman, f. 1822, h. f. 1829 samt barnen Augusta, f. 1865 och Axel, f. 1875. Pigan Augusta, f. 1871, drängen Klas Ludvig Svärd, f. 1862.

Åtskilliga år senare skulle Klas Ludvig Svärds son, Johan Henning, arbeta här som dräng  och sedermera överta Lillahemmet på arrende efter min fostermor Fanny Johansson, (1868-1947), änka efter K. J. Johansson, (1848-1930), tidigare arrendator och bosatt på Askeryds säteri.

Assjö prästgård: Kyrkoherde Anders Graneli, f. 1835, h. f. 1846 samt barnen Elisabeth, f. 1868, Anna, f. 1870, Cecilila, f. 1872, Wilhelm, f. 1879 och Frida, f. 1885. Inneboende, änkefru Abela Mariana Carlheim Gyllenschiöld, f. 1814, moder till fru Graneli.

Abela Mariana Carlheim Gyllenschiöld, född Hammarberg, var sonsons dotter till Henrik Hammarberg på Wiredaholm, ”Stenbocks kurir”. Fru Granelis fader, kaptenen vid Jönköpings regemente, Wilhelm Reinhold Carlheim-Gyllenschiöld, var sonsons son till Svante Carlheim-Gyllenschiöld, tidigare ägare av Askeryds säteri.

Lönhults skola: Skolläraren Sven Gustaf Åström, f. 1858. Hustrun Greta Eklund, f. 1855. Pigan Augusta, f. 1873.

Totala folkmängden i Askeryd år 1890 var 1448 personer.

 

År 1891.

Fridhem: Änkefru Betty Kristina Carlsson, f. 1819, änka efter C. J. Carlsson på Askeryds säteri. Arrendator: Sonen, förre sjökaptenen Carl Ludvig Carlsson med familj.

Hagrida: Ägare förre kronolänsmannen J.P. Gustafsson i Sköljarp, Edshults socken. Arrendator Johan August Johansson, f. 1852, h. f. 1863 samt dottern Emmy, f. 1888.

Södra Holma: Ägare Statsverket, arrendator förre fanjunkaren A. M. Carlsson, f. 1834, h. f. 1842 samt barnen Maria, f. 1870, Ester, f. 1872, Gustaf, f. 1874, Edit, f. 1876 Ture, f. 1880 och Ernst Josef Magnus, f. 1864.

Spelhester: Gustaf Viktor Zakrisson, f. 1845, h. f. 1857 samt barnen Anders Helmer, f. 1884, Sofia, f. 1886, Johanna, f. 1888 och Anna, f. 1890. Drängen Oskar Emil Larm, f. 1866. Inhyses pigan Kristina Johansdotter, f. 1866 med dottern Elsa, f. 1889.

 

År 1892.

Askeryds säteri: K. J. Johansson, f. 1848 med familj, samt pigan Maria Naemi, sedermera gift Florén i Brokafall, biologisk dotter till K. J. Johansson. Rättaren Frans Gustafsson, f. 1863, sedermera arrendator i Kunhult, hustrun Rebecka, f. 1853 samt sönerna Frans, f. 1889 och Ernst, f. 1890. Pigan Karolina, f. 1863. (Lina Ahlin i Gärdshemmet.)

Bordsjö: Mamsell Elise Luthander, f. 1814 ”utfattig” samt systersonen fil. lic. Christer Svenerz. Skogvaktaren Anders Boström, f. 1849, h. f. 1858 samt barnen Carl, f. 1883, John, f. 1887 och Sigrid, f. 1889.

Kunhult: Arrendator Ole Huseby, (norrman,) f. 1846, h. f. 1857, samt barnen Jenny, f. 1878, Amund, f. 1880, Ole, f. 1883, Albin, f. 1885, Märta, f. 1887 och Greta, f. 1890. Detta år övertogs arrendet av Kunhult av rättaren på Askeryds säteri, Frans Gustafsson.

 

År 1893.

Assjö prästgård: Kyrkoherde Anders Graneli med familj samt svärfadern major F. W. Carlheim Gyllenschiöld. Graneli brukade tydligen gården själv.

Skyttlingebäck ½: Carl August Andersson med familj.

Skyttlingebäck ½: förre organisten och skolläraren Carl Johan Weber, f. 1848, h. f. 1840 samt sonen Carl, f.  1884 och förre skolläraren Gustaf Frans Gustafsson, f. 1833, h. f. 1837 med döttrarna Selma, f. 1867 och Hanna. f. 1870.

 

År 1895.

Assjö, manufaktursmedjan: Smeden Johan August Holst, f. 1848 h. f. 1850 samt barnen Anna, f. 1877. Hulda, f. 1879, Simon, f. 1881, Augusta, f. 1883, Julia, f. 1885, Ida, f. 1887 och Josef,  f. 1890.

Hagalund: Inhyses, snickaren Carl Alfred Johansson, (”Göken”), f. 1850, h. f. 1846.

 ”Utfattig, insatt i fängelse”.

 

År 1896.

Askeryds säteri: K. J. Johansson med stor familj. Rättaren Sven Johan Ahlstedt, f. 1843, h. f. 1875, med barnen Johan August (Bülow) f. 1875, Oskar, f. 1878, Sven, f. 1882, Anna, f. 1885, Carl, f. 1889 samt Hulda, f. 1872, sedermera gift med handlanden J. A. Blixt. Drängen Carl Johan Emil Ahlin. (Carl Ahlin i Gärdshemmet.)

Norrhemmet: Inhyses Gustaf Alexis Idh. Torparen Reinhold Johansson, f. 1848, hustrun Johanna, f. 1854 samt barnen Edla, f. 1881, Hilma, f. 1883, Seth Henning, f. 1886, Elsa, f. 1889, Josef, f. 1891 och Jon Gunnar, f. 1895.

Gärdshemmet: Soldaten Gustaf Ahlin, f. 1843, h. f. 1839 samt sönerna Gustaf, f. 1876 och rekryten Carl Johan Emil Ahlin, f. 1869. (Se ovan under Askeryds säteri)

Lönhult, skolhuset: Skolläraren Johannes Alfred Bodin, f. 1856. Småskollärarinnan Hedvig Hedberg, f. 1863.

Bodaskog: Handlanden A. J. Blixt, f. 1847, hustrun Josefina, f. 1835 samt barnen Johan Zakeus, f. 1875 och Hanna Elisabeth, f. 1878. Sedermera gift med Albin Hellström i Assjö.

 

År 1898.

Askeryds säteri: K. J. Johansson, f. 1848, h. f. 1849 samt barnen Hilda, f. 1877, Carl Isac, f. 1878, Hanna, f. 1880,. Hjalmar, f. 1882, Lydia, f. 1884, Eva, f. 1886, Fritz, f. 1888, Jon Ture, f. 1890, Rut Margareta, f. 1892 samt ”pigan”, biologiska dottern Maria Naemi, f. 1873.

Bordsjö: Mamsell Elise Luthander, f. 1814, pigan Augusta, f. 1851. Anm. ”båda utfattiga, befriade från skatt”.

Folkmängd år 1898 1256 personer. Inga döda detta år men födda 2 st.

 

År 1899.

Börenäs: Inhyses C. J. Johansson, f. 1848, h. f. 1832 samt 4 barn, 2 flickor och 2 gossar. ”Barnen idioter, utfattiga”.

 

År 1900.

Askeryds säteri. K. J. Johansson med familj. Hyresgäst, brodern, handlanden Alexander Johansson, f. 1859, sedermera ägare till Redeby södergård.

Assjö qvarn: Mjölnaren Anders Hellström, sonen Karl Albin Hellström, f. 1877, dottern Elsa, f.1898 och hustrun Elisabet född Blixt, f. 1878 samt pigan Edla f. 1881.

Förmodligen Edla Aronsson från Norrhemmet.

Gatstugan: Pistolsmeden Håkan Martin Ljung, f. 1825, avled troligen år 1900, och hustrun Anna Ljung, f. 1836.

Här bodde inalles 6 personer.

Bodaskog: Handlanden Anders Johan Blixt, f. 1847, sonen volontären Johan Zakeus f. 1875 samt pigorna Johanna, f. 1873 och Edit, f. 1878 och drängen Karl Johan Ross.

 

1901.

Södra Holma köptes detta år från staten av fabrikör C. E. Scheutz i Tranås.

Askeryds ångsåg sysselsatte detta år 25 personer.

Askeryds säteri: K. J. Johansson med hustru och barn. Hyresgäster brodern Alexander Johansson och baptistpredikanten Karl Herman Lagerkrans.

Backhemmet: Poliskonstapeln Oskar Hjalmar Ahlstedt, f. 1878. Avflyttad till Stockholm, Tjärhofsgatan 11, den 21 januari 1902.

 

År 1902.

Assjö prästgård: Arrendatorn August Petersson, f. 1869, h. f. 1873, sönerna August, f. 1895, Carl f. 1897 och Axel, f. 1900. Drängen Karl Gustaf David Gustafsson, f. 1876 30/12.

Assjö ångsåg i drift med många anställda.

 

År 1903.

Lillahemmet: Torparen och organisten Per Gustaf  Frieman med hustru.

Dala: Änkan Maria Helena Karlsdotter, f. 1832 med sonen Johan, f. 1853, ”Blind-Johan”, borstbindare.

Eldstorp 1: Hans Johan August Jonsson, f. 1842, h. f. 1847.

Eldstorp.2: Johan August Jonasson, f. 1834, h. f. 1839, sonen, folkskolläraren Karl Ernst Nestor Nylén, f. 1876.

 

År 1905.

Askeryds säteri: K. J. Johansson med familj. Hustrun Karin, f. 1849, avled detta år. Boende: baptistpredikanten Sven August Bengtsson, f. 1861.

Assjö ångsåg: Disponent Johannes Hieronymus, f. 1869, hushållerskan Bernhardina Andersson, f. 1860, sågmästaren Gustaf Ohlsson, f. 1858. Maskinist Karl Anders Leonard Granfeldt, f. 1877, h. f. 1876 samt 7 arbetare, några med familjer.

Sockenstugan, nuvarande gamla skolan: Folkskolläraren och kantorn Karl Fredrik Lindstrand, f. 1854, h. f. 1861 samt barnen Hildur, f. 1885, Verner, f. 1886, Ester, f. 1888, Karl Valdemar, f. 1889, posteleven Karl Konrad Emanuel, f. 1884 samt fostersonen Axel, f. 1893. Lärarinnan Hedvig Hedberg, f. 1863 samt hennes båda systrar Hulda, f. 1872 och Hildegard, f. 1867. Inhyses lärarinnan Ida Jonathansson.

 

År 1906.

Lillahemmet: Ingen notering om boende där.

Assjö prästgård: Kyrkoherde Karl Qvarnström, f. 1850, h. f. 1860, sönerna Allan, f. 1890, Tore, f. 1892, Bernhard, f. 1899 och Helge, f. 1901. Lärarinnan Anna Westling, f. 1863.

Assjö ångsåg noteras nu som riven. Ägare fabrikör Wiggo A. Klein i Köpenhamn.

Brokafall: Alexander Alfred Johansson, f. 1845, h. f. 1836 samt sönerna, seminarieeleven Klas Gustaf Närman, f. 1882 och f .d. distinktionskorpralen Karl Alfred Johansson-Florén med familj.

 

År 1908.

I Sjöeryd: Anders Gustaf Hellström, f. 1852, h. f. 1863 och dottern Ida, f. 1884.

Rivna torp: Brokafallsstugan och Johannesberg.

 

År 1909.

Säldefall: Detta år köpte skräddaren Karl Oskar Rydell, f. 1872, sin tomt för 820 kronor.

Följande torpställen noteras som rivna: Grönskog, Nybro, Nydala, Lunden, Fjölastugan, Duveryd (?),  Nyamålen, Fredrikslund och Marielund.

Hagalund: Här bodde Johan Ulrik Sundqvist, f. 1844, h. f. 1844 samt sonen Karl Alfred Sundqvist, f. 1878.

Den senare vistades sedermera på ålderdomshemmet och sysselsatte sig med vedhuggning vid kyrkskolan.

 

 

              NÅGRA  AXPLOCK  UR  KYRKBÖCKERNA,  1711-1798,   SOM   KANSKE   KAN

              VARA  AV  INTRESSE.                         

 

 

År 1711. Den 2 Julii christnades Johan Nilsson i Ägersjö.

Detta var prosten  S. J. Hedborns morfar.

 

År 1735. Dödde 30 Martii En gammal Kiäring i Lutarp.

 

År 1736. Den 19 September Dödde 2-ne Utgambla inhyses gummor, den ena från Modala den andra från Norra Holma.

 

År 1741. Den 25 September afsomnade Kyrkoherden här wid Askeryds och Bredestads lofliga Församblingar i lifstiden Ehrewördige och Högwällärde Herr Johan Kiersell sedan Han warit dessa Församblingars mycket berömlige och werksamme Pastor i 20 åhr. 64 åhr gammal.

 

År 1743. Den 3 Januari dog Cornetten Hans Friedrick Broman på Tunnarp, och den 6 samma månad hans moder Eva Mörner. Båda begrofs i Wästra Ryds kyrka.

 

År 1744. Den 20 November avled Landshövdingen Erland Broman på Tunnarp och begrofs i Askeryds kyrka, 71 år gammal.

Den 14 November wigdes Handelsman Herr Oluf Biörkelund ifrån Biursberg med Jungfru Anna Catharina Åkerman uti Sillewijk. Morgongåfwa utfestades Etthundrade Ducater.

 

År 1746. Den 29 November drunknade Pastoris äldsta dotter Jungfru Maria Meurling i Assjön och begrofs med Christeliga Ceremonier den 14 December  på sitt 12 år, 6 mån. och 3 weckor.

Begrovs i Askeryds kyrka.

 

År 1748. Den 24 Maji begrofs gamla fattiga wandringsmannen Peter Sandberg, som på hemmanet Ödarp afled den 21 mycket bräcklig. Af dess qwarlåtenskap, som war 3 daler 15 skilling Smt kiöptes likkista och annat till begrafningen. Nödiga kläder hade han inga dugeliga. War ungefär 60 åhr gammal.

 

År 1749. 7 Januari afled och den 5 Februari begrofs Herr Inspector Åkermans lillla dotter Jungfru Johanna Åkerman från Sillewijk af invärtes slag efter 10 dagars sjukdom, på sitt 14-de åhr.

Den 8 Martii dödde och den 21 begrofs med wanliga Ceremonier och Lijkpredikan Wälborna Fröken Catharina Rosenqvist från Edhult af Stenpassion (njursten) och tillslagen Feber på sitt 61. Ålders åhr. Texten Phil. 1:21.

Den 8 October begrofwos ock 3-ne Syskon, i lifstiden hörande till Jon. Michelsson Nedre Sörewijken ansatta af Rödsoten. Then älsta het Anna war 9 åhr, den andre en Son wid namn Måns war 6 åhr, then tredje en dotter Maria war 2½ åhr. The 2-ne första dödde den 1 October på en dag och 1 timma. Then yngste afled then 29, altså alla 3 inom 4 dygn. Den 15 October begrofwos äfwenledes 3-ne Syskon hörande till Torparen Nils i Öfra Sörewijken, näst intill thet förra torpet. Then första het Anna. War 8 åhr, sjuknade den 1 October, dödde den 6. Then andra sonen Christer, war 6 åhr, sjuknade den 1 October, dödde den 5. Then tredje, ock en son wid namn Anders war 4 åhr, sjuknade den 2 och dödde den 9. Likaledes i Rödsoten.

Den 14 October dödde och den 22 begrofs Torparens Johans Barn i Djupedahl wid namn Jöns, som wardt den 12 Skållad af en matgryta, då Han war 1 åhr på 10 dagar när.

 Detta var en liten morbroder till Hedborn

 

År 1750. Den 4 December föddes Torparens Johan Nilssons och Hustru Ingeborg Pehrsdotters barn i Djupedahl. Christnad den 9 ejusdem. Kallad Cahtrina.

En liten moster till Hedborn.

Den 23 September dödde och den 9 October begrofs Pastoris Herr Jöns Meurlings Kjärälskeliga Maka Hustru Maria Juliana Malmström, som klockan 4 om morgonen sedan Hon en dotter till werlden födt på sitt 40-de åhr saligen afled. Herren Jesus tröste qwarlåtne mannen och de sju små barnen.

Den 1 Februari föddes Quinnspersonens Ingeborg Östensdotters oägta dotter, som hon beskyller en resande officerare på Berga Krog warit fader till. Christnad den 4 ejusdem.     Kallad Kierstin.

Tyvärr har de tre notiserna hamnat i omvänd kronologisk ordning!

 

År 1751. Den 25 Oct. Dödde och den 3 Novbr. Begrofs gamla änkan Hustru Kierstin Andersdotter frå Giöla af ålderdomsswaghet emedan Hon war 100 åhr gammal. Född i Wästmanland och Irstad Sochn 1651. Bodth 30 åhr i Stockholm. Hushållerska i Bordsjö på Hans Exell Gref Bondes Sätesgård 21 åhr. Sedan warit här i Sochn till sin död.

 

År 1752. Den 15 Januari wigdes Wählädle Mårthen Åkerman från Stockholm med Fru Hedvig Susanna Hager i Kunhult.

Den 5 Juni wigdes Smeden wid Olstorp Mäster Johan Segerström med dottern i Biursberg Maria Olufsdotter Biörklund. I morgongåfwa utlofwades 80 lod Silfwer.

Kan han vara befryndad med Krigsrådet Johan af Segerström, eller kunde man på den tiden ta sig ett namn lite hur som helst?

Den 15 September wigdes Wälborne Herr Lieutenanten Carl Gustaf Gyllenspetz med fröken Wälborna Sara Helena Carlheim-Gyllenschiöld på Askeryd, sedan den förre, som war änkjeman, ingifwit bewittnad afrättning (reglering) till sin Fröken dotter med förra giftet. Morgongåfwa är utsatt 200 Daler Smt säger Twåhundrade Daler Smt.

Detta är en ganska märklig historia. Dottern Sophia Barabara, som föddes 2 dagar före äktenskapets ingående är icke i kyrkboken noterad som oäkta och döptes samma dag som föräldrarna vigdes.

Förmodligen var det inte något kyrkbröllop!

 

År 1754. Den 20 April dödde Wälborne Herr Ryttmästaren Thomas von Hagendorns Kärälskeliga Hustru i Eldstorp then Wälborna Frun Anna Margaretha Roupé af långsam lungesot och begrofs i Askeryds kyrkia på Christeligit wijs den 25 Aprilis 35 åhr gammal.

Den 25 Juni föddes Torparens Johan Nilssons och Hustru Ingeborg Phersdotters barn i Djupedahl. Christnad den 30 ejusdem. Kallad Stina.

Återigen en liten moster till Hedborn. Egendomligt nog har Hedborn aldrig mig veterligt med ett ord i sina efterlämnade anteckningar eller skrifter berört att han på mödernet härstammade från Askeryd.

 

År 1755. Den 28 Aprilis dödde och den 8 Maji begrofs gamla borgareänkjan Hustru Helena Askling på Ägersiö Söregård, död af ålderdomskrämpor 86 åhr gammal.

Den 28 Septbr. Dödde och den 5 Octbr. Begrofs allmosehjonet Pigan Elisabet Larsdotter från Sjöamålen. Död af wattusot 22 åhr gammal.

 

År 1756. Den 28 Febr. om aftonen drunknade uti sjön Wästra Lägaren kallad, Bonden Hans Hansson från Klockarp och Swinhults försambling då han skulle flytta hit till församblingen samt dess lilla Son Nils Brodeny Hansson och then förres broder Nils Hansson från Lutarp. Then förste 33 åhr, then andre 3½ åhr then tredje 19 åhr gammal. Begr. den 4 Martii.

Den 29 Septbr. Dödde och den 5 Octbr. Begrofs lilla Fröken Gyllenspetz ifrån Spelhester af okjend barnasjuka 1½ åhr gammal.

 

År 1758. Den 10 mars dödde och den 17 begrofs i lijfstiden Herr Corporalen af Kongl. Drabante Corps och Riddaren af Kongl. Swärdsorden Wälborne Svante Carlheim Gyllenschiöld. Död af Hetique (tvinsot) uppå dess 62 års ålder.

 

År 1760. Den 30 Julii, inkommit från Wälborne Herr Ryttmästaren Thomas von Hagendorn en friwillig gåfwa för Han fått bygga graf i Kyrkjan. 7 Riksdaler.

 

År 1761. Den 13 Februari dödde och den 22 begrofs Sochnemannen Anders Jacobsson från Oroa, till döds slagen af en stor gran, som i fallet bröts af en stor tall eller fur, som han Sjelf nedhögg, hwilken Honom för bröstet så hårdt slog at Han genast efter at kunna tala, dödde. 46 åhr gammal.

 

År 1762. Den 29 Augusti dödde gamle Kyrkowächtaren Daniel Pehrsson Stubbe i Stubbery af  Kräfwetan, 64 åhr gammal.

Den 21 October dödde cornettskan Fru Margaretha Rummel i Äsewad af slag. 82 åhr gammal.

 

År 1764. Den 14 julii Herr Camereraren Martin (Mårten) Åkerman körde sig till döds på Kyrkowägen.

 

År 1765. Den 25 Febr. föddes Wälborne Herr Lieutenanten Tigerschiölds och qwinnfolcket Kerstin Nilsdotters oägta Barn i Stora Lönhult. Christnad den 1 Martii. Faddrar: Herr Magister Waenerberg, Måns Pehrsson i Lönhult, Fru Merta Charlotta Morath, Hustru Maja Pehrsdotter i Lönhult. Kallades Pehr Christoffer.

Det rör sig i detta fallet om Hans Christoffer Tigerschiöld på Edhult, född 1739 15/4 på Dalby i Torpa socken och son till Johan Jacob Tigerschiöld på Edhult. Hans Christoffer blev volontär vid Smålands kavalleriregemente 1754, korpral därstädes 1756, kornett vid samma regemente 1758, löjtnant vid Adelsfaneregementet 1764, livdrabant 1770. Död ogift samma år 3/5.

Det är synnerligen unikt att en för den tiden så pikant historia öppet erkännes och noteras i kyrkböckerna. Detta länder faktiskt löjtnanten till stor heder.

 

År  1766. Dec. 2 dödde Ryttmästaren Wälborne Herr Thomas von Hagendorn på Eldstorps Säteri, af fatique och ålderdom, 79½ år gammal. Hade god hälsa till 1½ år före sin död. Denne Sal. Döde war född Adelsman ifrån Gjöbergs Säteri i Wästra Härad. Dess Fader, afledne Öfwersten Herr Alexander von Hagendorn. Begynte tjena 1700, war som ryttare med i slaget wid Clissow 1702, wid Pinschow, wid Riga m.m. Blef Qvartermästare 1705. I actionen wid Warchow. Adjutant 1707. Cornett 1708. I slaget wid Pultava fången 1709, intill 1721, då Han utwäxlad hemkom, fick Ryttmästarefullmagt 1733, fick Lieutenants och strax derpå Capitän-Lieutenants indelning wid K. Smålands Cavalleri. War sedan med i Finska Kriget emot ryssarna 1741. Marscherade 1743 mot de Danska till Norrska gräntsen. Begärte och fick Nådigt afskied 1747.

 

År 1769. Den 14 Maji dödde Jungfru Beata Catharina Åkerman i Sillewik af Epilepsis, 40 år och 10 dagar gammal.

 

År 1770. Den 7 Januari dödde Wälborna Fru Secretererskan Magdalena Ehrenbielke på Kunhult af Ålderdom och något invärtes slag. Hon var född på Säterien Kunhult år 1674, gift år 1702 med Secreteraren i Kongl. Giötha Hofrätt Wälbördig Herr Acatius Jeremias Hager. Änckia år 1706,  96 år gammal.

Den 25 Junii dödde fattighjonet Änck. Maja Månsdotter i Rotekulla, tycktes blifwit qwafd af warmen i en badstuga i  Lillahemmet.

 

År 1771. Den 10 Augusti befanns änkan Hustru Elisabeth Andersdotter i Bygget liggande död på wägen emellan Bygget och Ramswik; efter gjord ransakning blef hon den 21 ejusdem i stillhet begrafwen. Hon war 63 år gammal.

 

År 1776. Den 27 Juli drunknade unga pilten Måns Hindricsson ifrån Karstorp, då Han skulle sänkja ned stenen, som skulle hålla ökan medan de skulle meta, utan att Fadern, Hindric Samuelsson som war närwarande kunde hielpa Honom up, och begrofs den 4 augusti. 11 år, 1 månad och 6 dagar gammal.

 

År 1778. Den 29 Maji dödde gamla änkan Hustru Beata Reuselia uti Backhemmet, war Kyrkoherdedotter ifrån Askeryd, begrofs 17 Maji, war sjuk 3 weckor och 3 dagar utaf ålderedom. 84 åhr gammal.

 Beata Reuselia var gift med Abraham Jönsson, född 1683, som var brukare i Assjö Södergård.

I detta sammanhang kan även nämnas, att ännu en kyrkoherdedotter från Askeryd, ”Corporalskan” Agneta Wadstenia, dotter till kyrkoherden Wadstenius, var år 1722 bosatt i Äsevad, samtidigt med cornettskan Greta Rummel.

 

År 1785. Den 20 Junii dödde Torparen Lars Nilssons, på torpet Larstorp, hustru Caisa Jonsdotter. Hon angafs wara omkommen i eld wid en fällas brännande. Besigtigades d. 29 junii. Begrofs efter skedd förfrågan hos Landshöfdinge Embetet i Jönköping d. 6 Juli.

 

År 1787. Den 24 September. Afled Saligen Enke Inspectorskan Christina Eva Åkerman, född Rivelius på Sillewik, där hon gift med Sal. Inspector Nils Åkerman bodt i 39 åhr och som Enka 27 åhr. Under nuwarande Pastors tjenstetid från 1784 har Hon utmärkt sig för sitt hjärtas uphöjande till Gud och ofta med mycken wördnad gådt nattwardsgång. Begrafningen skedde wid Sammanringningen den 7 October och på kyrkogården. Hennes födelseåhr war uppgifwit till 1693 i Martii Månad. Af ålderdom och slutelig Inflammation i högra benet. 94½ åhr gammal.

 

År 1789. ? Oct. Dödde och den 11 begrofs efter skedt jordfästning i Kyrkan, på kyrkogården nära Altaret Mademoiselle Magdalena Charlotta Cnattingius efter en weckas sjukdom af upkastning, 9 weckor och 18 timmar gammal.

Ligger begravd bredvid sin fader i hörnet utanför sakristian.

 

År 1791. Den 12 April dödde på Sillewik Kongl. Majt:s Trotjenare och FändrichChristian i Lifstiden Wälädle Herr Nils Åkerman, efter längre och i synnerhet 8 månaders sjuklighet, och begrofs wid sin Moders och Broders Begrafningsplats på Kyrkogården med all heder Annandag påsk eller den 25 April, och hölls öfwer Honom Likpredikan, omnemdes Han en bland Församlingens största Wälgärningsmän, som bland annat lemnat nu warande Pastor däraf bewis för ewärderliga tider! 65½ åhr och 7 dagar. Af en componerad Sjukdom af obstruktion (förstoppning.)

Dec. 10 dödde i Smugefall Församlingens Klåckare, Sochnemannen Ärlige och Wälförståndige Pehr Samuelsson och begrofs d. 18 derpå följande wid sammanringningen. Han har warit wid 25 års ålder då Han först började vicariera för Sal. Johan Svensson som dog 1754 då Pehr Samuelsson blef antagen. Har warit ordinarie klåckare i 37 åhr och 4 åhr vicarius, så att Han har gjordt tjensten i 41 åhr, Har tjent med beröm under 4 Pastorer och 3 vicarier. I 7 åhr och 2 månader under nu warande Pastor. War en mycket förståndig man, med ärligt hjerta och afled saligt, 68 åhr, af Hemoröjdier.

 

År 1798. Den 9 April begrofs Församlingens Klåckares och Organists Wälbetrodde Anders Hesselgren i lifstiden älskade maka Sophia Björklund, som war här i Församlingen född 1759 d. 11 Maji. Enka efter Batallions Fältskären Waenerberg, blef Hon gift med Hesselgren d. 9 October 1791. Utom en dotter med Waenerberg har Hon efterlemnat 3 döttrar, den yngsta wid moderns död den 31 Martii, 6 weckor. Hon blef död Kl. 1 om morgonen nämnde dag. 38 år 10½ månad gammal.               

 

 

              CARL  GUSTAF  GYLLENSPETZ  PÅ  SPELHESTER. EN  TRAGEDI  I  ASKERYD 

             

              PÅ  1700-TALET.

 

 

I husförhörslängden från år 1776, förd av kyrkoherden och hovpredikanten Doktor Christian Julius Bohnsach, kan man på pag. 158 läsa följande något otydligt skrivna notering:

”Den 6 Majii 1766 genom fallen Kongl. Majt:s nådiga dom för ohyggeligt brott (detest Coitus cum propiis filiis Juliana et Sophia) dömd till Bohus fästning. Denna dess hustru var ifrån honom skiljd efter meddelat skiljobref ifrån Linköpings Consistorie Embete den 14 Januarii 1766”.

I noteringen på nämnda sida i längden är upptagna tio personer, mannen, löjtnanten Carl Gustaf Gyllenspetz, hustrun Sara Helena Gyllenspetz, född Carlheim-Gyllensköld från Askeryds säteri, samt åtta hemmavarande barn. Samtliga namn utom hustruns är överstrukna i längden. Vidare finns anmärkt att dottern Juliana år 1767 flyttade till Åsbo och Sophia år 1768 till Stockholm.

Det var min vän och forskarkompis Bertil Zakrisson som ringde upp mig och talade om att hade upptäckt en liten notering i husförhörslängden, som tydde på att något speciellt hade hänt i Spelhester, vilket kanske kunde vara av intresse att närmare utreda.

För att bilda mig en uppfattning om vad som verkligen dolde sig bakom den lilla noteringen lånade jag via Riksarkivet upp Göta Hovrätts rättegångsprotokoll för åren 1765-1766 samt samma hovrätts dombok för 1766. Det ur dessa dokument relaterade är en direkt avskrivning av rättshandlingarna, dock med en diskret språklig modernisering i akt och mening att göra innehållet lätt föreståeligt för läsaren. T. ex. har dubbelt w bytts ut mot enkelt v. I originaltexten förekommer även en del del språkliga grumligheter och juridiska formuleringar, som i dag ter sig ovanliga och ålderdomliga. Vissa gamla uttryck och talesätt har jag fått förklarade genom på Riksarkivet tillgängliga ordböcker över äldre svenskt språkbruk. Vid några enstaka tillfällen har sekreteraren även glömt ett och annat ord, som jag med hjälp av fantasi och eget bedömande fått fylla i.

Carl Gustaf Gyllenspets var född 1718 i mars och började sin militära bana som volontär vid Livgardet 1736, som ett mellanspel löjtnant i hessisk tjänst, livdrabant 1758 och avsked med ryttmästares titel. Han gifte sig första gången 1745 31/3 med Eva Juliana von Gertten, född 1726 på Berga i Högsby, död 1748 10/5 på Solberga i Döderhults socken.

Redan 9 dagar efter äktenskapets ingående föddes sonen Bengt Johan, som dock avled redan den 1/6 samma år.

Därefter föddes dottern Juliana Lovisa 1746 28/9. Dessa två barn föddes i Högsby församling i Kalmar län.

Det andra äktenskapet, med Sara Helena Carlheim-Gyllensköld, ingicks 1752 15/9 på Askeryds säteri. Två dagar före giftermålet begåvades familjen med dottern Sophia Barbara. Därefter kom de sju övriga barnen i rask följd. Det yngsta barnet, dottern Anna Magdalena föddes 1764 12/11.

Som officer gjorde Gyllenspetz ingen märklig karriär. Tre skrivelser i Riksarkivet, daterade åren 1745, 1747 och 1751 gäller ansökningar om befordran till högre tjänster. Av dessa ansökningar tyder åtminstone den från 1747 6/8 på en viss desperation, eftersom han i sin anhållan om befordran till och med åberopar sin fattigdom. Förmodligen löstes hans ekonomiska problem, åtminstone tillfälligt, genom giftermålet med Sara Helena Carlheim-Gyllensköld på Askeryds säteri. Enligt mantalslängden för år 1759 ägde han då Spelhester tillsammans med hustrun och hade troligen arrendator på gården.

Gyllenspetz dömdes för incest eller blodskam, som termen löd på den tiden, med sina båda döttrar Juliana Lovisa, född i Högsby 1746 28/9 och Sophia Barbara, född på Spelhester 1752 13/9. Dessa båda döttrar var, som framgår av föregående notering, födda i olika äktenskap. Gyllenspetz erkände aldrig sitt brott under rättegången utan nekade envist.

I Justitiekanslersämbetets fånglistor för Bohus fästning för januari och februari månader 1768 står antecknat att Gyllenspetz inkom till fängelset den 19 juni 1766 enligt Kungl. Majt:s ”nådigste utslag af den 6-tte Maj 1766. Saken utstäld til framtiden och skall här tils widare i häckte hållas”.

När jag läste i den äldre upplagan av Svenska Adelns Ättartaflor, utgiven av Anrep, fanns följande handskrivna notering att läsa:

”C. G. Gyllenspetz, K. M:ts Utslag (Just. Rev.) rör. dom d. 6. Maj 1766 o. Göta Hofrätts dom d. 18 Mars s. å. Har ställts und. framtiden, död i fängelset.

Juliana Lovisa och Sophia Barbara Gyllenspetz anhöllo 1772 att H. M:t vid sin kröning vill af nåd befria dem gjord tillvitelse af begången blodskam med sin fader, att återkomma i riket. Se Just. Rev:s Register den 27 Nov. 1772. Bifölls. C. G. Gyllenspetz erkände på sin dödsbädd förbrytelserna o. därefter äfven Sophia Barbara, hvarefter hon, på grund af mildrande omständigheter, sin stora ungdom och faderns tyranniska tvång, hon var blott 9-13 år under den tid vanlefvnaden med fadern ägde rum, gör K. M:ts utslag den 22 Nov. 1776,”

Ur Kungl. Majt:s Just. Revisions Registratur för år 1772, den 27 November, pagina 1079:

”Sophia Barbara Gyllenspetz underdåniga ansökning att som hon blifvit angifven att med bemälte sin fader i lifstiden bedrifvit blodskam, och sålunda af fruktan för ett skamligt fängelse tagit flykten ur riket men hon sedermera i kraft af bevis, icke kunnat till denna missgerning bindas och hennes fader nu aflidit. Det alltså Kongl. Maj:t i anseende till sin Kröning i nåder täcktes tillåta sökandena att fria från tilltal uti fört brott få under allmän säkerhet återkomma i Riket.

Gifvet Stockholms Slott den 27 November 1772. Hegardt.

Kongl. Maj:t har i nåder låtit sig föredraga denna underdåniga ansökning, och finner väl ofvannämnda mot sökandena angifna brott vara af den beskaffenhet, att det genom Kongl. Maj:ts nådigt utfärdade Pardon Placat från all nåd och förskoning blifvit undantagit.

Som samma brott är lämnat till framtiden, att det skall vara uppenbart att Kongl. Maj:t under den 6 Maj 1766 innan hennes fader aflidit, i nåder förordnat, att sökanden finge ställas på fri fot. Altså äger bemälte sökande att under den säkerhet som högstberörde befallning gifver, återkomma uti Riket. Det varder etc.”

Av ordalydelsen framgår ej helt klart om nådeansökan gällde båda eller endast den ena av döttrarna.

Gissningsvis tog Sophia Barabara sin tillflykt till Finland. Någon uppgift om detta har jag inte hittat, ej heller om det i detta fallet gällde båda döttrarna.

I ett brev till Konungen, daterat den 7 april 1768, från kommendanten på Bohus fästning rapporteras: ”Den å rullan för Bohus fästning uppförde Lieutenanten Carl Gyllenspetz enligt därom till mig inkommen berättelse den 4 innevarande månad  Kl. 5 om morgonen med Döden afliden”.

Här sattes punkt för ett tragiskt liv. Huruvida Gyllenspetz begick självmord  framgår inte i några av mig lästa handlingar, men gissningsvis  k a n  så vara fallet.

 

RÄTTEGÅNGEN.

Den 5 oktober 1765.

Kongl Hofrätten lät sig förekomma den av Lieutnanten, Välborne Carl Gyllenspetz författade och genom Kongl. Befallningshafvanden här i länet, den 24 sistlidne September till Kongl. Hofrätten insända skrift, däruti han av anförda skäl undandragit sig huvudsakligt förklaringsangivande över Advocat Fiscals Embetets härstädes den 28 sistlidne Augusti ingivna och vid Norra Vedbo Härad Tingsrätt ransakade samt därifrån till Kongl. Hofrättens eget avdömande, hänskjutna brottmål, att hava med sina döttrar Juliana Lovisa och Sophia Barabara Gyllenspetz blodskam förövat, varöver Extra Fiscalen, Välbetrodde J. H. Kugelberg med sitt utlåtande inkommit, som rannsakningen och handlingarna vidare utvisa.

 

UTSLAG.

I stället för att förklara sig över Advocat Fiscals Embetets den 28 sistlidne Augusti ingivna ovannämnda Anmärknings Memorial vilket blivit Lieutnant Gyllenspetz genom Kongl. Befallningshavande här i länet behörigen comunicerat att vid femtio daler silvermynts vite inom trenne veckor från inhändigandet sin förklaring däröver avgiva, har bemälte Lieutnant uti en den 24 sistlidne september från Kongl. Befallningshavanden insänd skrift, icke allenast förringat det skriftliga påstående, som han den 25 sistlidne maj hos Kongl. Hofrätten skall ha gjort, att måtte Kronolänsmannen Petter Wetterhall i häkte inmanas, samt Cornetten Välborne Alexander Magnus von Hagendorn och Kongl. Lif- drabanten Adolph Otto Carlheim-Gyllenschiöld, jämte besagde länsman, under laga ransakning ställas, för att de osanfärdigt skola angivit Lieutnant Gyllenspetz för berörda grova brott och honom under fängsligt förvar tagit, utan ock påstått att alla förenämnde personer måtte under bevakning ställas och att sedan slikt föregått, de alla å ömse sidor måtte förete sina skäl, varefter Leutenanten över alla de uti rannsakningen inlupna omständigheter sig ville utlåta.

I anledning härav har Extra Fiscalen Kugelberg uti sin däröver till Kongl. Hofrätten ingivna Embets Memorial av anförda skäl påstått, att ovannämnde Lieutnant Gyllenspetz gjorda insändning måtte såsom obefogad och olaglig ogillas, och han ytterligare förelägges, att inom viss kort tid över Anmärkningsmemorialet huvudsaklig förklaring avlämna, vilket Kongl. Hofrätten behörigen övervägt, och sedan Kongl. Hofrätten anser nödigt att först erhålla Lieutnant Gyllenspetz förklaring över Advocats Fiscals Embetets ovanberörda Memorial innan Kongl. Hofrätten över den av bemälte Lieutnant så väl förut som nu gjorda insändning sig behörigen kan utlåta, alltså bliver Lieutnant Gyllenspetz härmed förelagd, att inom åtta dagar ifrån erhållen del av detta Kongl. Hofrättens utslag vid etthundra daler silvermynts vite över merberörde, emot honom den 28 sistlidne Augusti ingiven Anmärkningsmemorial sig huvudsakligen förklara, varefter Kongl. Hofrätten vill, både över det ena och det andra i laglig ordning sig utlåta, kommandes detta utslag till Konungens Befallningshavande här i länet uti brev att översändas med anmodan att låta detsamma, jämte Advocat Fiscals Embetes Memorial, Lieutnant Gyllenspetz ofördröjligen tillställas, emot bevis, som genast införväntas.

 

DEN 14 NOVEMBER 1765.

Uppå Extra Fiscalens anmälan, att Kongl. Hofrätten genom brev av den 28 sistlidne Augusti väl anmodat Konungens Befallningshavande här i länet taga anstalt att vederbörande Prästerskap flitigt skulle besöka den för blodskam med sina tvenne döttrar anklagade och i Slottsfängelset i förvar insatte Lieutnant, Välborne Carl Gyllenspetz samt genom tjänliga och bevekeliga föreställningar söka förmå honom till en ren och sann bekännelse uti detta emot honom angivna brott, men att därom ännu icke något svar från Konungens Befallningshavande ankommit, beslutade Kongl. Hofrätten att ånyo brev skulle avgå till Konungens Befallningshavande med ytterligare anmodan att ofördröjligen till Kongl. Hofrätten inkomma med berättelse huru vida denna Kongl. Hofrättens begäran blifvit verkställd och i sådan händelse vad verkan den kunnat medföra.

 

DEN 25 NOVEMBER 1765.

Det slutliga Memorial varmed Extra Fiscalen Kugelberg den 22 i denna månad inkommit, såväl emot Lieutnanten, Välborne Carl Gyllenspetz uti det av dessa mot den förre angivna blodskambrott och uti vilket Memorial Extra Fiscalen av anförda skäl påstått att sedan, i anledning av XVII Cap., 33 § måtte i anseende till dem eller denne blivit lämnat till framtiden då den kan uppenbar varda, samt Kongl. Hofrätten på Extra Fiscalens föredragande skäligt att låta översända anmodan att emot bevis, som genast inväntas, infordra Lieutnanten Gyllenspetz förklaring av samma, jämte det Communicerade Memorialet ofördröjligen till Kongl. Hofrätten insända. I övrigt, och som Välborna Juliana Lovisa och Sophia Barbara Gyllenspetz i detta mål och till besvarande framdeles hava nödigt någon Curator ad litem (förmyndare) som deras rätt härvid iakttager, så vill Kongl. Hofrätten ock förorda vice häradshövdingen Samsiö, kommandes förordningsbrev för honom därtill av Secreteraren att uppsättas.

 

DEN 3 DECEMBER 1765.

Uppå Extra Fiscalen Kugelbergs anmälan av den 22 sistlidne November till Kongl. Hofrätten, att deras av den 22 sistlidne November till Kongl. Hofrätten ingiven Memorial uti brottmålet rörande Lieutnanten Gyllenspetz skulle lämnat till vice häradshövdingen, välbetrodde Nils Samsiö såsom Curator ad litem för omyndiga Juliana Lovisa och Sophia Barbara Gyllenspetz att med sitt utlåtande här ovan jämte detta Memorial skyndsammeligen till Kongl. Hofrätten inkomma.

Ut Supra in fidem protocolli

 ULRIC HUMBLA

 

DEN 16 DECEMBER 1765.

Herrar    Hofrättsråden A. LUNDEBERG, P. G. BILDENSKIÖLD, P. O. SANDERSKIÖLD, Herrar Assessorer E. JUNBECK, A. von BÖHNEN, S. G. QUECKFELDT,   E.  G.  HÖIJER.

Sedan handlingarna uti Gyllenspetzka brottmålet den 13 sistlidne innevarande December månad till en del lästa, företogo sig nu åter Kongl. Hofrättens Herrar Ledamöter detta Brottmåls vidare skärskådande, och utlästes handlingarna, varefter Advocatsfiscalen, Välborne Alexander Peresvetoff-Morath* å Embetets vägnar, till Kongl. Hofrätten gjorde följande munteliga framställning:

Att han för sin del, sedan han hört handlingarna uppläsas, ej kan annat finna, än att mer än halva bevis i Protocollet finnes, som kan gravera Lieutnant Gyllenspetz uti det mot honom angivna och rannsakade blodskamsbrott, i anledning varav, och som XVII Cap., 37 § Rättegångs Balken tydeligen tillåter och utsätter, att personer, som till så grova brott medelst halva skäl bindas, men genom egen bekännelse därom ej kunna övertygas, må försäkras genom hårdare Arrest, huvuvida de kunna förmås att bekänna sakens rätta beskaffenhet, Han till Kongliga Hofrättens beprövande hemställer, om icke Lieutnant Gyllenspetz, som tyckes av nog bindande skäl vara förvunnen hava brottet begått, må enligt åberopade Lagens rum i strängare fängelse hållas, för att man därigenom må erfara att brottet kommer i dagsljuset genom dess egen bekännelse. För övrigt hemställer ock Herr Advocat Fiscalen om icke den anstalt må tagas, att i fall Kongl. Hofrätten bifaller dess gjorda framställning om strängare Arrest, bemälte Lieutnants vård och uppsikt må anförtros och uppdragas sådana personer, som för Gudsfruktan och stilla levnad kände äro, och i synnerhet Prästmän, så att man dymedelst kan vara säker att Gyllenspetz ej tillvitas genom fritt umgänge med misstänkte och för god levnadsart ej kände personer samt genom dryckenskap att förhärda samvetet uti ett beständigt förnekande av det mot honom angivna faseliga brott vilket svårligen annars står till att upptäcka.

Sist yttrade sig Advocat Fiscalen att han av handlingarna inhämtat, huruledes Lieutnant Gyllenspetz Fru anhållit om äktenskapsskillnad och att hon även varit sinnad att nu något därom anföra, helst hon tycker för sin del att förtjäna en öm Consideration (bevekelsegrund, undseende) att ej tillåta äktenskapets fortsättande, då sådana omständigheter med hans egna döttrar sig yppat; men om Kongl. Hofrätten nu skulle finna rättvist att hans nu här förut gjorda hemställning bifalles, bliver därmed framdeles tid nog, då man får se vad verkan den föreslagna svårare Arresten kan medföra.

Varefter beslöt Kongl. Hofrättens Herrar Ledamöter att till vinnande om upplysning om Gyllenspetz levnadssätt under Arresten här i staden (Jönköping) till i morgon låta uppkalla Hofrättsvaktmästaren här i staden att därom lämna behörig underrättelse, varom genom en Hofrättspost sker behörig anstalt.

*Alexander Peresvetoff-Morath innehade Edhult genom gifte med Märta Charlotta Tigerschiöld.

 

DEN 17 DECEMBER 1765.

Sedan Kongl. Hofrätten förliden gårdag beslutat till upplysnings vinnande, angående Lieutnant Gyllenspetz levnadssätt under arresttiden, att till i dag uppkalla Slottsvaktmästaren här i staden att härom lämna underrättelse, så blev bemälte vaktmästare efter behörig anmälan nu inkallad och tillfrågad.

1. Om någon annan arrestant är i samma rum som Lieutnant Gyllenspetz?

Svar, att ingen mer än en volontär vid namn Beckman vistas ihop med honom.

2. Om någon av vakten alltid följer Gyllenspetz då han går från fängelset ut i staden?

Svar, att alltid en vaktkarl medföljer och ibland vaktmästaren själv.

3. Om vaktmästaren under den tid Gyllenspetz varit under deras vård förvarad, ej förmärkt hos honom någon benägenhet till starka drycker?

Svar, aldrig för mycket av honom kunnat märkas.

4. Om han blivit varse och har sig bekant, om Gyllenspetz någonsin besökt några krogställen här i staden, eller låtit hämta brännevin till sig i arresten?

Svar, att han endast var middag går till Rådmannen Linbom för att därstädes äta, och att han därifrån hämtar ibland endast litet svagdricka, och att vaktmästaren ej sig veterligt har, att Gyllenspetz vistas på andra ställen eller har någon annan vilning än hos bemälte Rådman.

Mera var ej att efterfråga, utan han avträdde, varefter handlingarna lämnades till Assessor Höijer.

 

DEN 6 FEBRUARI 1766. RANNSAKNINGEN.

Denna dag hölls rannsakningen med Gyllenspetz. Ordalydelsen i denna överensstämmer till väsentlig del med innehållet i domen den 18Mars 1766 och ger inget nytt i sak. Dock kan ytterligare en del av innehållet i protokollet över rannsakningen vara av intresse att återge.

Över allt detta, och sedan Gyllenspetz därav del erhållit har han så vid Tingsrätten som här vid Kongl. Hofrätten under enständigt förnekande av blodskamsbrotten, att angivelsen därav mera skall innefatta en grundlös sammanläggning och stämpling emot honom än liknelse till brott och hans döttrar skola dels vara tvingade, dels förledda att ingå uti den av dem gjorda bekännelse, samt att vad vittnen berättat skall blott stödja sig uppå de förras utsagor, utom att vittnen själva icke sett Lieutnanten uti syndens utövande eller hört honom densamma bekänna, även som det uti rannsakningen befintlige bevis, att Juliana och Sophia verkeligen blifvit häfdade (fullbordat samlag) icke skall angå honom helst han i sådant fall ej skall kunna mer än sådant beklaga, så att det enda han av hela rannsakningen skall kunna erkänna är den mellan honom och sin fru förelupna osämja, och att han med någon hårdhet henne bemött, samt stundom av starka drycket varit överlastad, men alldenstund Lieutnanten Gyllenspetz med minsta sannolikt skäl icke gitat styrka sitt föregivande, som skulle angivandet hava sitt ursprung från någon av honom nämnd stämpling och icke minsta spår eller anledning därtill finnas, att hans döttrar av någon antingen blivit lockade eller tvingade bekänna ett brott, som likaså nära rörer deras egen, som faderns liv och timeliga välfärd, utan fastmer även rannsakningen nog tydeligen, att de sådant både före och under rannsakningen, samt Juliana sedermera frivilligt gjort, och då hon även varit sjuk samt anammat Herrens Högvördiga Nattvard och således uti deras bekännelser, under visad mycken ånger, beständigt förblivit och ehuru vittnet icke själva sett Lieutnanten Gyllenspetz uti gärningens utövande, som sällan uti slik casu (fall) sker, så styrka de likväl så mycket med denna av döttrarna gjorda bekännelse, som de båda i anseende till tid och omständigheter sammanstämma och en del jämväl vid handen giva sådana händelser, som på ett nog utmärkt sätt leda till bevis om hans sammanlevnad med sina döttrar, ävensom vittnen därutinnan sammanstämma, att han haft döttrarna hos sig om nätterna uti en särskild Byggning, och ej velat tillstädja (tillåta) dem, varöver de för vittnen tid efter annan klagat, att ligga hos sin moder, utom att ena vittnet, som bäddat Gyllenspetz säng funnit därstädes och på Julianas lakan blodfläckar, som instämmer med barnens berättelser om hans hårda medfart, vartill kommer att Juliana Lovisa och Sophia Barabara vid anställd undersökning därom befunnits, fastän icke havande, likväl häfdade.

Slutligen angående den skillnad i äktenskapet som fru Sara Helena Gyllenschiöld hos Kongl. Hofrätten sökt, så ehuru Hennes man, Lieutnant Gyllenspetz ej kunnat av brott av blodskam fällas, likväl som han med så många skäl och omständigheter blivit besvärad att målet av mig vordet ställt till framtiden, då lagen fordrar mer än halva bevis, så gäller jury före en betänklighet att tillåta honom någon vidare sammanlevnad med sin maka och barn, utan som av Hans Kongl. Maj:ts nådiga brev till Consistorium i Stockholm under den 3 Januari 1724 är att inhämta, att Hans Kongl. Maj:t i nåder tillåtit äktenskapsskillnad för den oskyldiga modern då den andre för angivet dubbelt hor blivit ställd under Guds dom eller till framtiden, vill juryn för sin del hava till Hans Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt, om icke henne vid så bestyrkande omständigheter må skillnad i äktenskapet tillåtas och barnen vara från honom skilda, helst han dessutom, som varit enligt rannsakningen ständigt begiven på dryckenskap, henne allt som oftast illa hanterat och slagit, samt mot hustru och barn sig oanständigt uppfört och dem med elaka exempel föregått.

 

DEN 28 FEBRUARI 1766.

Uppå Vice Advokat Fiscalen Falks anmälan beslöts, att Fru Sara Helena Gyllenschiölds ingivna skrift, om tillstånd, att på hennes arv tillfallna fjärdings hemman Spelhester, till sina barns uppehälle och flere oundgängliga behov, få göra ett lån av sexhundra daler silvermynt, kommer uti brev till Konungens Befallningshavande här i länet, att översändas, med anmodan, att däröver infordra Lieutnant Gyllenspetz förklaring inom åtta dagar från insändandet, och samma sedan jämte denna skrift till Kongl. Hofrätten återsända.

 

DEN 17 MARS 1766.

Utav Aktuarien Arnel, som förrättar Secreterare Sysslan, erindrades, att domen emellan Advocat Fiscals Embetet och Lieutnant Gyllenspetz var färdig och nerskriven, varför Kongl. Hofrätten beslöt att domen bör i dag anslås till avsägande i morgon,samt att igenom Extra Fiscalen Kugelberg låta anmoda Konungens Befallningshavande här i staden taga den anstalt, att Lieutnanten Gyllenspetz och hans dotter Juliana Lovisa måtte utur arresten inställas hos Kongl Hofrätten i morgon, till klockan 11 förmiddagen, att höra deras dom, och emedan Auskultanten Toll var frånvarande såsom av Kongl. Hofrätten först tillförordnad Curator för Gyllenspetz döttrar; alltså blev Notarien Georg Arsenius förordnad och avhöra domen för bemälte Lieutnant Gyllenspetz tvenne döttrar, varom Kugelberg och Arsenius närvarande tillsades.

 

DEN 18 MARS 1766. DOMEN.

Kongl. Maj:ts och Riksens Götha Hofrätts dom uti det vid Norra Wedbo häradsrätt ransakade och igenom utslag den 26 juni nästlidet år till följe 8 Cap. 2 § Rättegångsbalken till Kongl. Hofrättens omedelbara avdömande hänskjutna mål rörande den emot Lieutnanten välborne Carl Gyllenspetz gjorda angivande, som skulle han med tvenne sina döttrar, Juliana Lovisa och Sophia Barbara Gyllenspetz hava blodskam bedrivit, därutinnan Advocat Fiscals Embetets anmärkningsmemorial ingivits, varöver Lieutnant Gyllenspetz sig förklarat; varandes Lieutnant Gyllenspetz med påstående inkommer om reconvention (obefogat åtal) emot Cornetten, Välborne A. von Hagendorn* och Kongl. Lifdrabanten, Välborne Adolph Carlheim-Gyllenschiöld,* för det den förre skall honom ohemult angivit och med den senare vid Gyllenspetz häktande plundrat hans egendom samt emot Crono Länsmannen Petter Wetterhall för det han skall honom oförskyllt i häkte inmanat därutinnan, som ock angående Lieutnant Gyllenspetz hustrus, Välborna Sara Helena f. Gyllenschiölds gjorda anhållan om äktenskaps- och boskillnad, Advocat Fiscals Embetet blivit hört och över alltsammans hans slutpåstående avlämnat, över vilket Lieutnant Gyllenspetz och hans döttrar Juliana Lovisas och Sophia Barbaras under rättegången tillförordnade Curator ad litem av Auskultanten i denna Kongl. Hofrätt, Välborne J. C. Toll sig förklarat, avsagd i Jönköping den 18 Mars 1766.

* Dessa båda herrar voro svågrar till Gyllenspetz.

Av rannsakningen inhämtas, att sedan den yngre dottern Sophia Barbara under sin vistelse någon tid hos Prosten Hertzman i Ekesjö sistlidet år före påsk, då på 13-de året gammal, för bemälte prosts dotter, Fru Fahnehjelm, uppenbarat att hennes fader, Lieutnant Gyllenspetz med henne skall ha begått blodskam, samt omtalt, att hon ville detta för Sophias moder, fru Sara Helena Gyllenschiöld berätta, har Fru Fahnehjelm det fullgjort, varföre modern, Fru Gyllenschiöld, då Sophia Barbara den 7 Maj därpå följande blivit från Ekesjö hämtad till sina föräldrar, tagit henne uti enskilt förhör och som hon däruti sanna bekännelsen givit, samt den äldre dottern Juliana uppå moderns efterfrågningar ej heller förnekat kunnat att ju fadern med henne även sökt bedriva otukt, så när Fru Gyllenschiöld tillskrivit Cornetten von Hagendorn och detta angivit med berättelse tillika att barnen för flere än henne det samma uppenbarat, och i anseende därtill att Fru Gyllenschiölds bröder skola varit långt borta, och hon för sorg och ängslan ej själv skall förmått tillskriva någon kronobetjänt härom, så har Fru Gyllenschiöld anhållit att von Hagendorn därom vill draga behörig försorg.

I följe varav von Hagendorn hos Crono Länsmannen Petter Wetterhall skrifteligen detta angivit och begärt Lieutnantens fasttagande och arresterande, som av Wetterhall, sedan han därtill skall ha erhållit Kronobefallningsman Bosteijs munteliga bifall uti närvaro av bemälte Cornett samt Lifdrabanten Adolph Carlheim-Gyllenschiöld, blivit verkställt och så väl Lieutnanten Gyllenspetz som ock dess äldre dotter Juliana Lovisa avförda till Jönköpings Slott, varpå Lieutnanten Gyllenspetz uti en till Kongl. Hofrätten ingiven skrift besvärat sig, såväl däröver att Crono Länsmannen Wetterhall, vad emot adeliga privilegierna skall gripit och under fängsligt förvar låtit föra honom till Jönköpings Slott, som ock att hans svågrar, Lifdrabanten Gyllenschiöld och Cornetten von Hagendorn skolat vid hans avförande plundrat hans egendom, med anhållan om Wetterhalls gripande, och att den senare, jämte Lifdrabanten Gyllenschiöld och Cornetten von Hagendorn för deras omrörde förhållande måtte ställas under rannsakning, samt Lieutnanten vara på fri fot ställd, varöver sedan Advocat Fiscals Embetet är vordet hört, Kongl. Hofrätten genom utslag den 1 Juni 1765 sig sålunda yttrat, att Kongl. Hofrätten finner denna Gyllenspetz ansökning vara av den beskaffenhet, att Kongl. Hofrätten därmed sig omedelbarligen ej befatta kan, utan prövat skäligt, att vederbörlig domare i orten vid den rannsakning som vid Norra Wedbo Härads Tingsrätt då kom att anställas över det emot Gyllenspetz angivna brottmål, jämväl tillika skulle rannsaka angående det av honom överklagade övervåld och därmed lagligen förfara. I anseende vartill Kongl. Hofrätten låtit brev avgå till domaren i orten och Gyllenspetz klagoskrift, samt Advocat Fiscals Embetet Memorial därjämte översänt. Därefter, den 21 Juni förlidet år, har rannsakning vid Norra Wedbo Härads Tingsrätt blivit företagen, såväl angående det angivna blodskamsbrott, som de av Gyllenspetz överklagade våldsamheter tillika med den åtgärd Gyllenspetz hos Konungens Befallningshafvande här i Länet emot Fänriken Jongstång (skall vara von Johnstone) även anmält, och Konungens Befallningshafvande till Tingsrätten förvist, fast Gyllenspetz ifrån all talan emot von Johnstone sedermer under rannsakningen avstått.

Sedan rannsakningen därefter blivit företagen och slutad har Tingsrätten ansett det emot Lieutnant Gyllenspetz och hans döttrar angivna brott, till följe av 8 Cap., 2 § tillhöra Kongl. Hofrättens omedelbara avdömande och i anseende därtill förklarat sig icke vara tillständigt om Lieutnantens och Julianas entledigande utur arresten sig utlåta, eller huruvida Kongl. Lifdrabanten Gyllenschiöld, Cornetten von Hagendorn och Crono Länsman Wetterhall sådant ansvar sig ådragit, som Gyllenspetz påstått, utan lämnat Liutenanten Gyllenspetz öppet sådant hos Kongl. Hofrätten vidare anmäla, ävensom Tingsrätten, angående Fru Gyllenschiölds därstädes gjorda ansökning om Curator för sina omyndiga barn och skillnad från sin man hänvist henne till Kongl. Hofrätten att därstädes sin ansökning därom förnya.

Om förberörde rannsakning den 16 Juli förlidet år till Kongl. Hofrätten inkommit, har Advocat Fiscals Embetet i målet den 28 augusti ingivit, som samma dag blivit till Communication igenom brev till Konungens Befallningshafvande med Gyllenspetz utställt, att inom 3-ne veckor från inhändigandet vid 50 daler silvermynts vite sin förklaring däröver avlämna. Konungens Befallningshafvande har blivit anmodad taga den anstalt, att Gyllenspetz blir av prästerskapet flitigt besökt, att därigenom förmå honom till uppriktig bekännelse, varom Konungens Befallningshafvande den 14 November ytterligare blivit recommenderad, som sedermera insänt Brottspredikanten Ekebergs däröver utgiven berättelse den 19 i samma månad. Emellertid har Lieutnant Gyllenspetz skrifteligen hos Kongl. Hofrätten icke allenast förnyat det påstående han den 25 Maj hos Kongl. Hofrätten gjort, att måtte Crono Länsmannen Petter Wetterhall i häkte inmanas samt Cornetten Alexander Magnus von Hagendorn och Kongl. Lifdrabanten Adolph Otto Carlheim-Gyllenschiöld under laga rannsakning ställas för det den förre osannfärdigt skall angivit Lieutnant Gyllenspetz för berörde grova brott, och bägge honom under fängsligt förvar taga låtit, utan ock påstått att alla förenämnde personer måtte under laga bevakning sättas, innan han vill inlåta sig uti någon förklaring över de av Advocat Fiscals Embetet emot honom anmärkte omständigheter, men som Kongl. Hofrätten, sedan Advocat Fiscals Embetet blivit hört, ansett nödigt först erhålla Lieutnant Gyllenspetz förklaring över Advocat Fiscals Embetets ovanberörde Memorial innan Kongl. Hofrätten över den av bemälte Lieutnant så väl förut som nu gjorda invändning sig behörigen kunde utlåta, har Kongl. Hofrätten genom utslag den 10 Oktober förlidet år uppå denna grund förelagt Gyllenspetz ett fördubblat vite av 100 daler silvermynt, att inom åtta dagar från erhållen del över merberörda emot honom den 28 Augusti ingivna anmärkningsmemorial huvudsakelig förklaring avgiva med förbehåll att därefter över det ena och andra i laglig ordning sig utlåta med mera.

Uppå Lieutenant Gyllenspetz den 14 i samma månad häremot anmärkte missnöje och begärda tillstånd att få samma utslag, Hans Kongl. Maj:ts egen nådigsta skärskådande i underdånighet underställa, samt söka underrättelse, inom vad tid han från underdånigt besvär ingiva borde, har Kongl. Hofrätten beslutat, att som själva huvudmålet eller det brottmål varför Lieutnant Gyllenspetz är vorden angiven och under tilltal ställd, ännu icke blivit avgjort, ty kunde bemälte Gyllenspetz icke tilåtas med särskilda besvär i underdånighet vända sig till Hans Kongl. Maj:t emot ovan nämnde Kongl. Hofrättens utslag, utan borde det samma lända honom till efterrättelse, dock har hans anmälda missnöje i protocoll blivit antecknat.

Sedan Lieutnant Gyllenspetz över förenämnde Memorial sig huvudsakligen förklarat och undersökning skett, huruvida Juliana varit havande, vartill anledning varit av ett brev, som hon tillskrivit sin moder, Fru Gyllenschiöld, och Konungens Befallningshafvande, till Kongl. Hofrätten insänt, har Advocat Fiscals Embetet med sitt slutpåstående inkommit och av anförda skäl påstått, att saken i anledning av 17 Cap., 32 § måtte bliva lämnad till framtiden, så vad Lieutnant Gyllenspetz, som hans 2-ne döttrar angår, däröver Gyllenspetz sig huvudsakligen förklarat, samt Auskultanten Toll, för Juliana Lovisa och Sophia Barbara, efter förordnande, förklaring å deras vägnar avlämnat, ävensom ock Konungens Befallningshafvande insänt den berättelse Magister Almqvist, som Juliana Lovisa under sin sjukdom besökt, avgivit, att hon varit dödligt sjuk, men därunder icke dess mindre enständigt vidgått sig hava på sätt som hon förut berättat, med sin fader blodskam bedrivit, samt att hon vid samma tillfälle bett fadern om förlåtelse, att hon ej kan neka till sanningen, och därpå nattvarden under mycken ånger anammat.

Dessförinnan och i anledning av Tingsrättens förbemälda hänvisning har Fru Gyllenschiöld vänt sig till Kongl. Hofrätten med ansökan om äktenskaps- och boskillnad från sin man, Lieutnanten Gyllenspetz, så i anseende till det hårda uppförande samt hårda medfart varmed han henne ofta skall bemött samt ock det grova brott av blodskam han skall ha begått varöver Kongl. Hofrätten genom utslag den 9 sistlidne oktober, vad boskillnaden angår, förklarat sig utan förgången laga stämning samt beträffande den sökta äktenskapsskillnaden, innan även det mot Gyllenspetz angivna brottmål blivit dömt, icke kunna något utlåtande meddela.

Vad nu rannsakningen och handlingarna i detta brottmål innehålla, har Kongl. Hofrätten, fastän ingen stämning föregått, sedan varken Advocat Fiscals Embetet eller Gyllenspetz med den för döttrarna tillförordnade Curatorn slikt påstått, samt alla utan förbehåll av stämning sig huvudsakligen inlåtit till behörigt skärskådande sig förekomma låtit och befunnit huruledes Lieutnant Gyllenspetz ovannämnda döttrar av egen fri vilja följande bekännelse gjort:

Den äldre, eller Juliana Lovisa, som är född den 29 April 1746, fastän hon i början vid Tingsrätten i så måtto ändrat vad hon till förne om faderns med henne plägade olovliga sammanlevnad så väl för modern som ock för flere vid faderns häktande bekännt, som hon nu tillstått, att hon, 3 eller 4 år förut sagt till pigan Lena, som då tjänte hos hennes föräldrar, att fadern under det hon med en sin broder om 4 års ålder låg uti en särskild säng och fadern allena uti en annan, samt särskild kammare på gården, brukat be henne gå till sig i sängen, som hon efterkommit, samt legat där vid pass en timme, utan att fadern med henne skulle plägat köttsligt umgänge, och även bevittnat att fadern vid detta tillfälle blottat henne sedan hon på hans begäran vänt sig till honom, samt således mindre anständigt sig emot henne uppfört, men icke försökt köttsligt umgänge.

Skolande Juliana med det av henne litet före avförandet hit till Slottsfängelset till sin styvmoder skrivna och i huvudsak vid rannsakningen fogade brev därutinnan hon beder sin moder förlåta sig hennes stora och förskräckliga fel, samt betygar sin ånger däröver att hon ej skall ha lydit sin moders råd med mera, hava förstått det brott varför hon nu blivit tilltald, dock sedermera och vid slutet av rannsakningen bekänt, att hennes fader flera gånger uti hennes yngre år, sedan hon för nio år sedan kom hem från sin moders moder i Stockholm tagit henne till sig i sängen och blottat hennes blygd samt att vid pass 4 år sedan, då han likaledes hade henne hos sig i sängen, verkligen försökt att med henne pläga köttsligt umgänge och därvid så hårt pressat henne, att hon därav känt sveda och ömhet och således nödgat något skrika och giva sig, varöver han blivit otålig och hastigt bett henne gå åter i sin säng, och skall detta allt skett uti den enskilda kammaren på gården, varest då ingen legat mer än hon och hennes fader, som då hade var sin säng, men om gärningen blivit fullbordad kunde hon ej förstå, efter han varje gång ej längre därmed fortfarit, och hennes känsla och smärta tilltagit under utövningen därav som med hennes skrik upphört, skolandes emellan första och andra gången vid pass en månad förflutit, utom detta har fadern sedermera flera gånger bett henne gå till sig i hans säng, även förlidet år, som likväl ej har skett.

Den senare, eller yngre dottern, Sophia Barbara, som är född den 13 September 1752, berättade, att hennes fader för fyra år sedan begynt förföra henne till lösaktighet och själv försökte ligga när henne, ehuru det då i början, i anseende till hennes ålder ej kunde verkställas, men sedermera även 1763 och 1764 samt förlidet år något före Pingsten, hur hennes fader tid efter annan verkligen med henne utövat köttslig beblandelse, vilket allt tilldragit sig om nätterna, då hon legat i särskild säng, men i samma rum som fadern, och endast haft hos sig någon av de yngre syskonen från 5 till högst 8 år gamla som insomnat, varpå fadern dels kallat henne till sig, dels till den ändan uppväckt henne om nätterna, och dels burit henne uti sin säng samt sin onda lusta utövat.

Häröver har Sophia Barbara funnit sig orolig, och därför för pigorna Hedvig och Stina omständeligen berättat om faderns uppförande mot henne, och skall hon därefter väl sökt undvika sådana syndiga tillfällen, men blivit av sin fader hotad med aga och stryk om hon satte sig emot hans vilja, som hon även från den tiden nödgats efterkomma, så att hon fruktat, att hon kunnat bliva havande, som dock ej skett.

Något före påsk förlidet år har hon kommit till Prosten Hertzman i Ekesjö, och under varelsen därstädes, för hans dotter, Fru Fahnehjelm, uppenbarat denna ogärning, samt bett henne säga det för modern, Fru Gyllenschiöld, vilket Fru Fahnehjelm gjort, samt Sophia Barbara själv vid hemkomsten den 7 Maj 1765 på moderns tillfrågan för henne bekännt, och har Sophia Barbara på noga efterfrågan av domstolen yttrat, att ingen intalt henne att slikt brott bekänna, utan har hon av egen drift på förberörda sätt det samma upptäckt; härutöver Sophia Barbara givit tillkänna, att för 4 år sedan, innan fadern bedrev otukt med henne, som kort därefter sig tilldrog, låg hon och Juliana tillsammans, och deras fader i en särskild säng, då han kallade den senare till sig, och efter Julianas berättelse för henne följande dagen, vid det tillfället försökte att ligga när henne, vilket ock Sophia Barbara själv till någon del förnam, dock har Juliana sagt, att gärningen den gången ej blev fullbordad.

En afton om hösten år 1763, då Juliana och fadern varit allena uti en särskild kammare på gården, vartill dörren varit låst, skall Sophia Barbara hört systern Juliana liksom låta och giva sig (gråta, jämra), varföre den förra gått till fönstret, och där sett att fadern hade Juliana under sig i sängen, samt att hennes kläder varit upprivna, men kunde ej märka något vidare, hört Juliana något skrika, varöver fadern blivit ond och släppt upp henne. Detta skall Sophia Barabara sagt till Juliana några dagar därefter, vartill den senare svarat, att fadern ville bedriva otukt med henne men att detta ej skedde. Och vilket bägge döttrarna frivilliga och under tårar och betygad mycken ånger gjorda bekännelser, i så måtto finnes styrkte, som utom det att av Magister Almqvists ovanförmärkte, den 19 December , avgivna berättelse inhämtas, att Juliana Lovisa, då hon varit illa sjuk och därunder åstundat Herrens Högvördiga Nattvard, förnyat sin förra bekännelse, och Nattvarden anammat med förklaran, att hon uti sin då varande livsnöd och dödsångest inför den Allseende Guden icke kunnat neka eller fördölja en så bedrövlig sanning och styggelig gärning.

Varmed hon, änskönt fadern var närvarande, och hennes oskuld velat påstå, fortfarit, edeligen avhörda vittnen intygat, nämligen:

1. Stina Persdotter, att under det hon tre veckor efter Mickelsmäss år 1764 varit med Sophia Barbara till Edhult, har den senare på en mils väg, titt och ofta stigit av hästen att låta sitt vatten, vartill vittnet frågat Sophia om orsaken, och fått det svar, med förbehåll att vittnet skulle tiga, att hennes fader fördärvat henne, samt vidare berättat, att fadern, sedan han många gånger under hot och skrämsel förgäves budit till att ligga när henne, omsider sådant i själva verket fullbordat, därav Sophia Barabara skall fått förenämnda olägenhet, samt önskat att hon aldrig måtte mer få se sin fader, som den tiden var i Stockholm, varifrån han hemkommit tre veckor före jul. Varefter han och Sophia efter hans befallning legat uti hans kammare, dels bägge där allena, och dels någon av de yngre barnen tillika, dock har Sophia sörjt härföre, och vittnet även bett modern, att Sophia skulle få ligga uppe, men sådant hon blivit vägrad, medan hon ej fått veta orsaken. När det lidit mot jul har Sophia Barbara högeligen beklagat sin olycka för vittnet och sagt: Att fadern under de dagarna flere resor legat när henne, och det en gång ,med den häftighet, att blod gått från henne, men som hon på hans befallning avtvättat i nattpottan. Ofta har ock Sophia bett vittnet följa sig till prästgården, att angiva denna synd. Sedermera har vittnet ej hört Sophia klaga över faderns uppförande, vidare än att hon grät och sörjde varje gång hon skulle ligga i faderns kammare, vilket skedde så ofta han var henne när. Uti både Lieutnantens och Sophias säng har vittnet före jul några gånger blivit varse små blodfläckar på lakanen, då hon bäddade.

2. Vittnet Maja Bengtsdotter, som för några år sedan tjänte i Spelhester 2 år, har en julhelg hört Juliana berätta, att fadern en afton innan hon var avklädd, tagit henne till sig i sängen uti stugan, när de andra voro ute, och ej allenast blottat henne utan ock lagt sig på henne, blottat sin manliga lem, samt tillbudit beblandelse med henne.

3. Maja Persdotter, att Juliana i hennes och pigorna Lena och Stina Samuelsdöttrars närvaro, under det Maja tjänte hos Lieutnantens bonde för 6 á 7 år sedan, berättat, att Lieutnanten en gång budit henne ligga sig när honom, då hon först lagt sig ovanpå täcket, men sedan därunder på Lieutnantens tillsägelse, varefter han velat pläga umgänge med henne, med mera samma vittnesmål innehåller.

4. Stina Samuelsdotter, att hon, som på åttonde året sedan, tjänte ett år i Spelhester, märkte att Juliana nödigt ville ligga i Lieutnantens kammare, varför pigorna Maja och Lena frågade henne om orsaken därtill, då hon för dem alla tre utsagt, att Lieutnanten icke tillät henne ligga i sin säng om nätterna utan böd till att pläga köttsligt umgänge med henne, varvid Juliana även yttrat: Ni skall se, att det blir likadant med min syster Sophia.

5. Att Maja Jeansdotter en gång nästlidet års vinter, under sin varelse i Spelhester, hört Sophia gråta för att hon skulle ligga i faderns kammare, samt bett vittnet laga, att hon sådant undsluppe; har ock sedan Lieutnanten blev häktad, hört Sophia omtala, att fadern haft beblandelse med henne.

6. Vittnet Lena Jaensdotter, att hon, som förlidet Michaelis nio år sedan tjänte ett år i Spelhester, en gång under sommaren, hört Juliana säga, att fadern skall ha tagit henne till sig i sängen och med sin manliga lem rört vid henne, samt försökt pläga olovlig beblandelse, men som hon begynnt skrika, har han befallt henne gå i sin säng tillbaka. Detta har Juliana bett vittnet tala om för modern, vilket vittnet likväl ej skall vågat, utan förmanat Juliana sådant självt för henne uppenbara.

7. Maja Olofsdotter, att hon, som vårfrudagen 1763 kom i Leutnantens tjänst, och förblev där till Michaelis, har sig bekant, att Juliana och Sophia lågo skiftesvis i en särskild kammare med Lieutnanten, vartill nyckelen merendels togs ur till den över nätterna, så att ingen kom in, med mindre de själva låste upp. Själv har Gyllenspetz befallt dem ligga där varannan natt, då senare sonen Carl om sex års ålder legat i samma säng.

8. Johannes Persson och Jon Jonsson i Redeby, att Juliana för dem tillstått, att hennes fader med henne plägat umgänge, även innan han om hösten 1764 reste till Stockholm.

9. Hava flere under rannsakningen avhörda vittnen även hört Gyllenspetz 2-ne döttrar vid Gyllenspetz häktande, uti enahanda bekännelse om den emellan dem och fadern förelupen sammanlevnad instämmer.

10. Hustrurna Maria Svensdotter i Hullared (Hullaryd ?) och Maria Gustafsdotter i Ekekulla, (Linderås s-n) vilka undersökt huruvida Juliana och Sophia blivit häfdade, sådant med full ärlighet intygat, och att Sophia blivit för kortare tid sedan än Juliana häfdad, vilken senare för dem vidgått, att hon för 2-ne år sedan haft för sista gången med fadern beblandelse, samt Sophia bekänt att det med henne sedermera hänt, och även förlidet år före påsk, som även därav skall styrkas, att hennes födslolem varit svullen. Varförutan Leutnant Gyllenspetz efter flere vittnens berättelser ensomoftast varit av drycker överlastad, samt därpå begiven, och därunder sig oanständigt mot sin hustru uppfört, i det han efter Maria Bengtsdotters berättelse en gång hotat vilja köra kniven, som han haft uti sin hand, uti hennes bröst, och efter Lena Jansdotters, Margaretha Månsdotters samt Maria Olofsdotters, utom fleres, berättelser flere gånger slagit och sparkat henne, varvid sår och blånader kommit.

I anseende till vilket allt, och ehuru väl Lieutnant Gyllenspetz oaktat både domstolens samt prästerskapets både ömsinta och allvarsamma föreställningar och förmaningar, samt sina döttrars tårar, icke kunnat förmås till någon bekännelse, utan enständigt påstått sin oskuld, och att han icke plägat någon olovlig sammanlevnad med förbemälta döttrar, samt föregivit, att de senare genom någon grundlös sammanstämpling blivit lockade och förledda blodskamsbrott uppå sig och honom bekänna, dock likväl och alldenstund Lieutnant Gyllenspetz med minsta sannolika skäl eller någon omständighet ej gittat styrka förbemälte hans föregivande; minsta anledning ej gäller i rannsakningen och handlingarna därtill gives, att hans döttrar av någon antingen blivit lockade eller tvingade bekänna på sig och därmed fadern ett så grovt brott och jämväl emot all naturlig eftertanke strider, att de utan anledning och verklig orsak skola kunna gjort en sådan bekännelse som även så nära rörer deras som faderns timmeliga välfärd och liv, utan fastmer av rannsakningen inhämtas, att de uppväckta av eget samvetes aggande (plåga, bekymmer) frivilligt under visad mycken ånger och tårar, även från längre tid tillbaka och under rannsakningen, samt Juliana Lovisa jämväl efteråt och under det hon i fängelset varit av sjukdom svårligen besvärad och nära döden, samt anammat Herrens Högvördiga Nattvard, blodskamsbrott uppå sig och sin fader, Lieutnant Gyllenspetz bekännt, varvid de utan avvikande förblivit, vilken deras bekännelse i så måtto styrktes, som de edeligen avhörde vittnenas berättelser, som i anseende till tid och omständigheter sammanstämmer och en del jämväl vid handen giver sådana händelser som på ett utmärkt sätt leda till bevis om faderns med sina döttrar angivna sammanlevnad, i det åtskilliga intygat, att fadern merendels ständigt haft en av döttrarna uti en särskild byggning och kammare om nätterna hos sig, vilket han dem själv befallt, och icke velat tillstädja dem ligga uti stugan hos modern, varöver döttrarna tid efter annan för de avhörda vittnen sig beklagat mycket, sörjt och gråtit, utom det att ena vittnet, Stina Persdotter som bäddat sängarna uti Leutnantens kammare funnit, både uti Lieutnantens och Julias sängar blodfläckar, som instämmer med Sophias berättelse om faderns hårda medfart med henne, och den svårighet hon därav skall ha fått att kunna hålla sitt vatten. Vartill kommer, att både Juliana Lovisa och Sophia Barbara vid en därom anställd undersökning verkligen befunnits häfdade, fastän icke havande, och ingen anledning av rannsakningen finnes, att de haft någon olovlig sammanlevnad med någon annan; för den skull och emedan Lieutnant Gyllenspetz med så många ovan intagna, bindande skäl och omständigheter blivit bevisad hava med sina döttrar Juliana Lovisa och Sophia Barbara blodskamsbrott begått, men till dess fullföljande egen bekännelse dock saknas, prövar Kongl. Hofrätten i stöd av 17 Cap., 32 § Rättegångsbalken detta emot Lieutnanten Carl Gyllenspets angivna blodskamsbrott vad honom beträffar till framtiden, så det kan uppenbart varda, utställa, varigenom ock det av honom påstådda ansvar mot Cornetten A. M. von Hagendorn för angivelsen förfaller.

 Framtidsdom. Av 17 kapitlet § 32 i Rättegångsbalken framgår, under vilka betingelser domstolen kan lämna saken åt framtiden. Ett utslag, som har detta innehåll, kallar man stundom en framtidsdom. Någon i det juridiska språkbruken vedertagen term kan dock denna benämning ej sägas vara. Betydelsen av att en person ställes under framtiden ligger däri, att målet utan vidare omständigheter kan återupptagas. Ur Nordisk Familjebok 1908.

Och ehuru väl Juliana Lovisa och Sophia Barbara Gyllenspetz bekännt och därvid enständigt förblivit, att de med deras fader flera gånger bedrivit blodskam, och deras bekännelse med ovan antagna omständigheter blivit styrkt; dock som brottet emot fadern icke blivit full tygat. (bevisat).

Alltså kan ock Kongl. Hofrätten dem med annat straff icke belägga, än vad dem angår enligt åberopade lagens rum, deras brott även under framtiden ställa.

Beträffande härnäst Lieutnant Gyllenspetz gjorda påstående, att Crono Länsmannen Wetterhall, som honom gripit och i häkte inmanat, såväl som Cornetten von Hagendorn och Lifdrabanten Gyllenschiöld, för att de vid Lieutnant Gyllenspetz häktande skolat plundrat hans egendom, måtte därför under tilltal och laga ansvar ställas, så finner Kongl. Hofrätten skäligt i så måtto därtill bifalla, som detta mål förvisas till vederbörlig domstol, som uppå någon utav Konungens Befallningshafvande tillförordnad Kronoåklagares åtalan, har därmed vidare lag och Kongl. Förordningen att försvara.

Slutligen rörande Lieutnant Gyllenspetz Fru, Sara Helena Gyllenschiölds gjorda ansökan om bo- och äktenskapsskillnad, så emedan Kongl. Hofrätten som ovanbemält är, redan förklarat sig icke utan föregången laga stämning kunna vid boskillnadsmålet sig befatta, så kommer ock därvid att förbliva, samt vad frågan om äktenskapsskillnaden angår, så kan Kongl. Hofrätten sig däröver ännu icke utlåta.

Vilket allt till följe av Kongl. Maj:ts nådiga brev av den 11 November 1756, Kongl. Maj:ts eget nådiga skärskådande i underdånighet underställes, kommandes Lieutnant Gyllenspetz och hans dotter Juliana Lovisa emellertid uti Jönköpings Slottsarrest att förvaras.

                 År och dag som förr skrivet står.

 

AXEL LUNDEBERG  JOHAN  BILDENSKIÖLD

P. O. SANDERSKIÖLD  ERLAND SJUNBECK

LUDVIG von BÖHNEN  SAM. GUST. QVECKFELDT

 

 

Avskrift av originalhandling i Riksarkivet.

Militaria, Volym AM 1063 Ansökningar och

Meritförteckningar, Arméen.

Den 17 September 1745.

 

 

Underdånigst Memorial.

 

 Sergeanten vid Eders Maj:sts Lif Garde, Carl Gyllenspetz, har hos mig anhållit att blifva understödd med underdånig föreskrift till befordran av en Fändricks beställning vid Elfsborgs Regemente, varom han hos Eders Kongl. Maj:st är sinnad att göra underdånigste ansökning.

     Och emedan vederbörande hos mig föremält, att denne, Carl Gyllenspetz, ifrån år 1736 varit vid Lif Gardet i Eders Maj:sts Krigstjänst, under samma tid sig väl uppfört, med flit och skicklighet förrättat de honom anbefallda Commenderingar och bevistat Fälttåget i Finland. Ty har nog intet kunnat undgå honom, Carl Gyllenspetz, till nådigste befordran hos Eders Kongl. Maj:st i underdånighet att anmäla.

                                                         Stockholm den 17de September 1745

                                                                        ADOLPH  FREDRIC

 

Anm. Den tyskfödde Adolph Fredric var Sveriges dåvarande arvfurste, som år 1751 blev krönt till Sveriges Konung.

 

 

Avskrift av originalhandling i Riksarkivet.

Millitaria, volym M 1063. Ansökningar och

Meritförteckningar, Arméen.

Den 6 September 1747.

 

Durchläuchtigste Allernådigste

      Printz och Arf Furste

 

Att jag nu åter av yttersta nöd tvingas understå mig Eders Kongliga höghet besvärligt falla, anhåller jag underdånigst ej onådigt upptagas måtte, som jag och förtröstar mig på den högst beviseliga nåd och ynnest varmed Eders Kongl. Höghet alla rättssökande stundeligen hugnar.

     Allernådigste Arffurste, det är förut underdånigst andraget, värvades jag år 1736 vid Kongl. Maj:sts Lif Garde såsom Volontair, blev antagen, och varifrån gradevis äntligen till Sergeant avancerat, samt härledes jag bevistat hela fälttåget i Finland, och åtskilliga gånger varit commenderad till Regementets rekrytering på värvningar, varmedelst mitt endaste siktemål varit, att göra mig värdig av vidare befordran.

     Sedermera, men nu i synnerhet 3-nne år har jag åtskilliga resor vid varande ledigheter, gjort underdåniga ansökningar att bliva ihågkommen, därtill jag ock förlidet år hade den nåden, att för mig äga Eders Kongliga Höghets höga föreskrift till Hans Kongl. Maj:st, men måste likväl, Gud bättre, sakna den då underdånigst sökte nåd och hjälp.

     Jag har även för någon tid sedan beärt, att vid då varande ledighet komma i nådig åtanke vid Hans Kongliga Maj:sts Lif Corps, dock som jag ock därvid stannat ohulpen.

     Alltså och emedan vid Kongl. Lif Gardet nu en Fänderiks beställning är ledig vorden, förmedelst Öfversteliutenant Stiernelds erhållna befordran: ty fördristar jag hos Hans Kongliga Höghet om nådig föreskrift till Hans Kongl. Maj:st att vid besättande därav i nådigste åtanke komma, allerunderdånigst anhålla.

     Gud vet, att min fattigdom bryder mig och gör att jag så träget om nådig befordran anhåller.

     Jag förbidar nådig bönhörelse, och med djupaste vördnad till dödsstunden framhärdar.

          Durchläuchtigste Allernådigste Arf Furste

                         Eders Kongl. Höghet

 

                        Carl Gyllenspetz

               Sergeant vid Kongl. Lif Gardet

 

Anm. Durchläuchtigste, tilltal till regerande fursten, som ju i detta fall var av tysk härkomst.

 

 

Avskrift av originalhandling i Riksarkivet.

Mililtaria, volym M 1063. Ansökningar och

Meritförteckningar, Arméen.

 

          Stormägtigste Allernådigste

                       Konung.

 

Vid föregivandet av den i Jönköpings Regementge ledig varande Capitain Lieutnants beställningen fördristar hos Eders Kongl. Maj:st, jag i djupaste underdånighet till nödig hågkomst och befordran därtill mig anmäla.

Alltsedan år 1736 har jag haft den nåden tjäna vid Eders Kongl. Maj:ts Lifgarde, varvid jag ännu står som Sergeant; och, ehuru jag ofta inom regementet sökt avancement till Fändriks beställning eller Lieutnants indelning utom Regementet, samt även senaste Riksdag erhållit Hög. Ridderskapets och Adelns önskan för min befordran, vilket då hos Hans Kongl. Maj:st av Herr Lantmarskalken muntligen blivit anmält; så har jag dock hittills icke varit så lycklig att vinna någon för mig anständig befordran.

Det som understött mitt hopp, att för trogna och långliga tjänster änteligen bliva hugnad, är Eders Kongl. Maj:ts egen nådiga föreskrift av den 17 Sept. 1745 till Högstsalige Hans Kongl. Maj:st för mig att bliva befordrad till en Fändriks beställning vid Elfsborgs Regemente. Högstbemälte Hans Kongl. Maj:st har även nådigst behagat hugna mig med Hessisk Lieutnants Caractere den 16 October 1747.

Sådant utvisande att jag gjort mig värdig min nådige Överhets ihågkomst, och min under en så långlig tjänstetid förvärvade skicklighet till ovannämnda Capitain Lieutnants önskans bestridande, skall till Eders Kongl. Maj:ts nådigste nöje och välbehag, samt Rikets tjänst, jag med dyraste underdånelig tro och lydnad hava uppoffrad.

     Framhärdar dess med underdånigste själ

          Stormägtigste Allernådigste Konung

                     Eders Kongl. Maj:sts

 

             Allernådigste och tropliktigste

                  Tjenare och undersåte

                      Carl Gyllenspetz

 

Anm. För bekvämare läsbarhet har jag tillämpat en mera nutidsenlig stavning av dessa tre dokument.

 

 

Avskrift av Justitie Revisionens Registratur av den 27 November 1772.

 

Kongl. Majestäts Utslag upå afledne Lieutenanten Carl Gyllenspetz döttrars Juliana Lovisa och Sophia Barbara Gyllenspets underdåniga ansökning, at som the blifwit angifna att med bemälte theras fader i lifstiden hafwa bedrifwit blodskam, och the således af fruktan för ett skamligt fängelse tagit flygten utur Riket; Men the sedermera i brist af bewis, icke kunnat til denna missgjärning bindas, och theras fader nu aflidit:

Thet altså Kongl. Majestät i anseende til Sin Kröning i nåder täcktes tillåta sökandena at fria från tiltal uti förbemälte brott få under allmän säkerhet återkomma i Riket;

Gifwit Stockholms Slott den 27 Nov. 1772.

Kongl. Majestät har i nåder låtit Sig föredraga thenna underdåniga ansökning; Och finner wäl, ofwannämnda emot sökanderna angifna brott wara af then beskaffenhet, at thet genom Kongl.Majestäts nådigt utfärdade Pardons Placat från all nåd och förskoning blifwit undantagit; Men som samma brott är lämnadt till framtiden, då thet kan warda uppenbarat och Kongl. Majestät under den 6 Maji 1765 innan theras Fader aflidit, i nåder förordnadt, at under then säkerhet, som högstberörda gifwer, återkomma uti Riket.

(Underskrifter)

 

 

TILLÄGG.

Av min vän, pol. mag. Gerald Enckell med finlands-svensk anknytning, har jag fått följande intressanta, i vissa fall motsägande, uppgifter ur en festskrift som Gerald författat med anledning av en släktträff i den Enckellska släkten.

 

”EN  SORGLIG  HISTORIA.

Av pol. mag. Gerald Enckell, Lidingö.

I min släktbok ”Släkten Enckell 1623-2000” finner läsaren i tabellen konrektorn vid Vasa skola Henrik Enckell. Han var född i Kauhava 8.3.1731 och dog ”en hastig död” i Vasa 13.5 1780, endast 49 år gammal, (i Vasa dödbok, felaktigt, 46 år gammal). Han var under sina fyra sista levnadsår, från vigseln 18.1.1776 till sin hastiga död, gift med en, som framgår av det följande, 21 år yngre hustru, Sofia Barbara Gyllenspetz, som även kallade sig Malmén. Makarna fick tre barn vilka alla dog som barn. Jag sökte naturligtvis efter hennes härkomst samt undrade och undrar fortfarande varifrån hon fick namnet Malmén. Men den sorgliga orsaken till att hon bytte namn och som det skall visa sig även uppgav fel födelsedatum har klarnat.

Sofia Barbara visade sig efter mannens död 1780 vara lite äventyrlig till sin läggning. Sju år efter mannens död fick hon nämligen 21.7.1787 oäkta tvillingar vilka dog redan samma år. Så fick hon även 7.7.1792 ytterligare en oäkta son som dog 10 dagar senare. Faderns namn är okänt.

Hon attraherades uppenbarligen av såväl äldre som yngre män – eller fick hon nöja sig med vad som erbjöds i giftermålsväg med anledning av vad som kommer att avslöjas i det följande?

Endast 23 år gammal gifte hon sig alltså första gången i Vasa 18.1.1776 med den 21 år äldre konrektorn Henrik Enckell. Som änka, med sex barn bakom sig, alla döda som barn och fyllda 59 år gammal gifte hon i Vasa 1.7.1802 om sig med den endast 32-årige perukmakaren Lars Erik Öhman i Vasa, vilken hon dessutom överlevde. Två gånger änka dog Sofia Barbara Öhman/Enkell/Malmén/Gyllenspetz slutligen i Vasa 19.12.1817, enligt dödboken 71 år, 1 månad och 3 dagar gammal (motsvarar alltså att hon skulle vara född 16.11.1746 – helt felaktigt som det kommer att visa sig). I själva verket var hon endast 65 år, 3 månader och 6 dagar gammal.

Enligt Vasa kommunionböcker uppges Sofia Barbara Gyllenspetz eller Malmén ha varit född i Sverige 9.12.1746. I utredningen om den svenska adelsätten Gyllenspetz i Gustaf Elgenstiernas Ättartavlor, del III, tabell 15, var det lätt att finna en Sofia Barbara Gyllenspetz, men hon anges vara född på Spelhester i Askeryd 13.9.1752 och ha avlidit i Norrköping 11.5.1789, gift med en skolmästare. Bägge uppgifterna kontrollerades och befanns stämma i kyrkoböckerna, fast i Norrköping Olai dödbok kallas hon dessutom spinnhushjon och uppges vara 30 år vid dödsfallet. Men det var ju inte möjligt att Sofia Barbara Gyllenspetz, född 13.9.1752 - om det nu var hon som var gift med Henrik Enckell - kunde ha avlidit i Norrköping redan 1789, 30 år gammal. Och som dessutom kallades spinnhushjon i dödboken! Henrik Enckells änka dog ju bevisligen först 1817 i Vasa. Mysteriet tätnade.

Låt oss först se vad Gustaf Elgenstierna i sina Ättartavlor del III har att berätta om föräldrarna till den Sofia Barbara Gyllenspetz som var född 13.91752. Fadern var ryttmästaren Carl Gustaf Gyllenspetz, född i mars 1718, död i arrest på Bohus fästning 4.3.1768, gift 1:o 31.3.1745 med Eva Juliana von Gertten, döpt i Högsby 12.8.1726, död i Döderhult 10.5.1748, gift 2:o 15.9.1752 (skilda 14.1.1766) med Sara Helena Carlheim-Gyllensköld, född 1726, levde ännu 1799. Det kan synas märkligt att Elgenstierna inte kunde finna var och när denna adelsdam avled, men han är tyvärr illa beryktad för dels bristande tillförlitligheter i sina uppgifter, dels för avsaknad av lättillgängliga uppgifter.

Carl Gustaf Gyllenspetz hade enligt Elgenstierna sammanlagt elva barn, av vilka två var födda i hans första gifte och nio var födda i hans andra gifte. Ett närmare studium av barnens födelsedatum visar att han i sitt första gifte fick sin äldsta son Bengt Johan 9.4.1745 endast nio dagar efter sin vigsel och att han i sitt andra gifte fick dottern Sofia Barbara 13.9.1752 blott två dagar före sitt andra giftermål! Att barn föddes först vid tiden för vigseln var mycket ovanligt vid denna tid inom den svenska adeln och bland ståndspersoner, det gällde ju att ”rädda ansiktet”. Läser man dessutom att Carl Gustaf dog i arrest på Bohus fästning så börjar man undra över den gode ryttmästarens leverne.

Hur skulle jag nu kunna klara av denna soppa av uppgifter om Henrik Enckells hustru? Riddarhuset i Stockholm hade inga besked att ge om henne förutom Elgenstiernas uppgifter. En möjlig ledtråd var då kanske hans andra hustru, mor till Sofia Barbara, Sara Helena Carlheim-Gyllensköld. Men varken vid Riddarhuset eller genom kontakter med denna ätts nu levande medlemmar fanns några uppgifter att få. Då hade jag kvar hans första hustru som ju hette Eva Juliana von Gertten. Jag kontaktade därför min släktforskarvän, den duktige genealogen Gustaf von Gertten i Stockholm. Han kanske kunde veta något? Tyvärr visste Gustaf själv dock intet, men kunde hänvisa till en Askerydsforskare, Elow Lindholm, Lidingö, som borde veta något om Gyllenspetzarna på Spelhester i Askeryd.

Denne Elow Lindholm hade då en forskarcell vid svenska Riksarkivet. Jag kontaktade honom och besökte honom i hans forskarcell. Han hade över 900 sidor anteckningar rörande Askeryds historia i sin dator. Naturligtvis var gården Spelhester honom bekant. Jovisst kände han till ätten Gyllenspetz och ett märkligt drama med ryttmästaren Carl Gustaf Gyllenspetz och två av hans döttrar i centrum - allt stod utförligt att läsa, kunde han berätta, i ett långt protokoll med dom 18.3.1766 vid Göta Hovrätt. Jag fick generöst en kopia av protokollet som Elow Lindholm till och med hade skrivit ut på maskin.

Med stigande förvåning och intresse läste jag igenom det utförliga protokollet. Här yppades nämligen en ytterst tragisk och brottslig familjetragedi.

Efter välgrundade misstankar hade ryttmästaren Carl Gustaf Gyllenspetz, då 47 år gammal, inför Norra  Vedbo häradsrätt 28.8.1765 blivit åtalad (vilket mål 5.10.1765 hänsköts till Göta Hovrätt) för dubbel incest - på den tiden kallat blodskam - sedan 1757 med sin äldsta dotter i 1. giftet, Juliana Lovisa, född i Högsby församling, Kalmar län 28.9.1746, och sedan 1765 med sin äldsta dotter i 2. giftet, Sofia Barbara, född i Askeryd 13.9.1752. Med ”gråtande tårar” medgav döttrarna det grymma brottet. Enligt Göta Hovrätts omfattande rättegångsprotokoll 5.10.1765 – 17.3.1766 med dom 18.3.1766 fälldes ryttmästaren trots sitt intensiva nekande och insattes på Bohus fästning 18.6.1766 efter att sedan augusti 1765 ha suttit i Jönköpings slottsfängelse. Av protokollet framgår även att han var begiven på starka drycker samt att han misshandlat sin andra hustru. Han avled, troligen genom självmord, på Bohus fästning 4.3.1768. På dödsbädden erkände han sitt svåra brott, enligt en handskriven notering i den äldre upplagan av Anreps Ättartavlor i svenska Riksarkivets bibliotek, funnen av Elow Lindholm.

Genom detta protokoll fick jag äntligen reda på Sofia Barbaras sorgliga barndom och öde. Till råga på hennes olycka att ha blivit lägrad av sin egen far ansågs hon och även hennes syster av rätten medskyldiga till incesten ”at som the blifwit angifna att med bemälte theras Fader i lifstiden hafwa bedrifwit blodsskam”. De sökte nåd men fick det inte då. De hade ”genom Kongl. Majestäts nådigt utfärdade Pardons Placat från all nåd och förskoning blifwit undantagit”. Juliana Lovisa sattes till och med i Jönköpings slottsfängelse en tid 1765, men blev frigiven och flyttade till Åsbo socken 1767. Hon flydde senare till Finland. Hennes vidare öden är okända, men det synes rimligt antaga att det var hon som avled i Norrköping 11.5.1789, fast hon kallas Sofia Barbara i dödboken och där sägs ha varit 30 år gammal – troligen hade även hon ändrat sitt födelsedatum. Ett slags spinnhushjon hade hon ju varit i Jönköpings slottsfängelse. Att hon varit gift med skolmästare verkar hämtat ur systern Sofia Barbaras liv.

Sofia Barbara Gyllenspetz flyttade till Stockholm 1768 och flydde sedan vidare till Finland. Det står i Justitierevisionens registratur 27.11.1772 att bägge systrarna flyttat utomlands, eller att ”the således af fruktan för ett skamligt fängelse tagit flygten utur Riket”. Systrarna hade dock efter Gustaf III:s statsvälvning 19.8.1772 slutligen fått nåd emedan ”the sedermera i brist af bewis icke kunnat till thenna missgjärning bindas” och fick tillåtelse att ”återkomma uti Riket”. Finland tillhörde visserligen 1772 svenska ”Riket” och utgjorde den östra rikshalvan, men märkligt nog inte i detta sammanhang. Juliana Lovisa torde ha återvänt till Sverige, medan Sofia Barbara stannade kvar i Finland. Om hennes verksamhet och liv i Finland åren före giftermålet 1776 med Henrik Enckell är inte känt.

Möjligen var konrektorn Henrik omedveten om sin unga hustrus bakgrund eller också var hon för honom, en halvgammal ungkarl, så ung och attraktiv att han inte brydde sig om det. Man kan spekulera i om hans ”hastiga död” möjligen kan förklaras av att han förtog sig i den äktenskapliga bädden då hustrun var så mycket yngre!

Varifrån Sofia Barbara plockade upp namnet Malmén och varför hon hittade på 9.12.1746 som sitt födelsedatum är tills vidare okänt.

Ytterligare en egendomlighet vad gäller namnet Gyllenspetz hittar man i Norrköping Olai dopbok. I denna församling föddes nämligen 21.1.1764 qvinnspersonen Maria Gyllenspetz oäkta dotter Johanna. Som lägersman uppgavs länsmannen i Nellsviks socken Johan Högström. Någon Maria Gyllenspetz finns inte hos Elgenstierna.

Upplösningen av denna historia visar nyttan av att ha goda kontakter i släktforskarvärlden. Denna uppsats är tillägnad en sådan god kontakt, jubilaren och upphovet till denna festskrift.”

Så långt Gerald Enckell. Själv tackar jag för uppmärksamheten vad gäller mitt ringa bidrag till dramats, åtminstone delvisa, upplösning.

Gerald Enckell var född i Helsingfors den 16 april 1931 och avled på Lidingö den 18 juni 2004.

En god vän och en trevlig person!

 

 

              POSTALT  I  ASKERYD.

 

 I sin bok ”PÅ POST I NORRA SMÅLAND. Berättelser från två sekler om posten i Vedbo”, tryckår 1990, eget förlag, har Erik Lindgren skrivit en intressant och utförlig redogörelse om posthanteringen i Askeryd under två olika perioder på 1800- och 1900-talen. Vid telefonförfrågan 2006-11-15, fick jag av Erik Lindgrens sambo, Gunnel Löthgren i Växjö, muntlig tillåtelse att återge redogörelsen  in extenso med angivande av källan som  villkor.

Erik Lindgren avled 2005.

 

ASKERYD.

Poststation 1874-01-01 - 1879-09-30.

Namn Askeryds kyrkby 1908-05-01 - 1965-06-30.

Postmästaren i Boxholm fick genom ett brev från poststyrelsen, daterat den 22 december 1873, information om att en poststation skulle öppnas vid säteriet i Askeryd med 1874 års ingång. Till föreståndare hade poststyrelsen i samråd med länsstyrelsen utsett kamreraren C. J. Carlsson. Han fick 120 kronor i årsarvode, ett belopp som höjdes till 200  kronor med 1875 års ingång.

Samtidigt med tillkomsten av poststationen i Askeryd inrättades bland åtskilliga nya postföringslinjer en med två turer varje vecka mellan Bredestads nyöppnade poststation vid Bona gästgivaregård och Askeryd.

Carlsson efterträddes vid sin död i januari 1879 av dottern Karin Lindh som tillförordnad poststationsföreståndare. Hon hade börjat vikariera under faderns sjukdom men vakansen varade inte länge. Den upphörde nämligen redan med september månads utgång 1879, då poststationen i Askeryd ersattes med lantbrevbäring från Aneby. En ivrig tillskyndare till lantbrevbäringen var kyrkoherde A. Graneli i Assjö prästgård genom ett brev till poststyrelsen den 24 januari 1879.

Egentligen hade indragning av poststationen varit på tal långt tidigare genom en lönsamhetsundersökning. Denna startades på grund av ett cirkulär i september 1875 från poststyrelsen till alla postförvaltare. De beordrades att lämna uppgift på omsättningen vid poststationerna inom vars och ens revir samt vissa andra uppgifter till ledning för bedömning av möjligheten att undvara poststationerna.

Poststationen i Askeryd lydde under centrala postdistriktet, vars chef, postinspektör Per Christian Bergman, rapporterade till poststyrelsen att frimärken hade sålts i Askeryd under år 1875 för drygt 227 kronor. De statstjänstemän som behövde anlita poststationen var pastorn och tre fjärdingsmän. Bergman tillade: ”Ehuru uppbörden är obetydlig torde stationen böra bibehållas men posten befordras med gående bud”.

Detta uttalande var delvis baserat på C. J. Carlssons eget brev till postinspektionen den 13 mars 1876. Däri skrev han följande svar på frågan om på vad sätt tidigare kronobrevbäringsberättigade tjänstemän kunde beredas tillfälle till regelbunden postutväxling:

”För närvarande finnes ej annat att föreslå, som kunde för omnämnde tjänstemän och betjänte ersätta kronobrevbäringen än  denna station! Vad jag i övrigt har äran att nämna som skulle minska Kungl. Poststyrelsens utgifter vore att postutväxlingen skedde mellan Eksjö och Askeryd, då postskjutsen bleve mindre än nu, samt Bälaryds station indrogs och de där boende liksom Marbäck i lösväska finge hämta sin post vid Aneby. Därifrån är så litet avstånd samt liten post, vad jag känner!”

Frågan om postvägen till Askeryd hade varit föremål för diskussion tidigare. Den togs upp vid en extra kommunalstämma söndagen den 20 september 1874. Den förenade post- och järnvägstationen i Aneby var då fem dagar gammal och man var medveten om att östra stambanan något senare skulle bli öppnad för trafik i sin helhet. Man begärde då att Askeryd skulle få postutväxling med Eksjö och inte med Aneby. Postmästaren i Boxholm fick ärendet på remiss men underlät att svara snabbt.

En ny extra kommunalstämma med Askeryds församling den 29 november 1874, en vecka efter att östra stambanan börjat trafikeras till fullo, gjordes en förnyad anhållan till poststyrelsen. Postmästaren i Boxholm tillstyrkte nu församlingens ”billiga begäran med anledning av däri åberopade förhållanden såsom lättare kommunikation med stad, läkare, apotek m.m.” Men det hjälpte inte. Poststyrelsen ansåg vid föredragning den 22 januari 1875, att ärendet inte skulle föranleda vidare åtgärd.

Den lantbrevbäringslinje som från oktober 1879 ersatte poststationen i Askeryd, var 1,7 mil lång och gick ”omvägen över Marbäck”. Poststationen i Marbäck hade blivit indragen redan den 22 november 1874, då östra stambanan började trafikeras i sin helhet. De som dittills hade anlitat den poststationen fick i stället posten genom en lösväska från Aneby. En förbättring blev det för dem genom tillkomsten av lantbrevbäring. Man utsåg nämligen organisten G. F. Sundgren till kommunombud som kontaktman med lantbrevbäraren för dem som inte hade tillfälle att personligen passa honom. I Askeryd blev organisten P.G. Frieman kommunombud med motsvarande uppgift. Till lantbrevbärare antogs husaren Adam Alfred Hall i Jularp. Med honom tecknades ett kontrakt som gav honom kr 1:50 per fullgjord tur fram och åter. Lantbrevbäringen ägde rum med två turer i veckan.

Beslutet om att poststationen skulle dras in hade föregåtts av ett allvarligt försök att få behålla den. Detta försök konkretiserades vid en extra kommunalstämma den 17 mars 1878, men den vann inte gehör hos poststyrelsen. Enligt protokollsutdraget hade Askeryds kommun förbundit sig att anskaffa en gångpostförare mellan Aneby och Askeryd ”för det billiga priset av en krona  20 öre för varje postdag”.

Postmästare Janne Lagerström i Växjö, som på poststyrelsens uppdrag under hösten 1880 inspekterade de flesta poststationer och lantbrevbäringar inom Jönköpings län, anmälde bland annat att på lantbrevbäringen mellan Aneby och Askeryd ”utkvitterades de rekommenderade försändelserna i kvittensboken av kommunombuden i Marbäck och Askeryd utan att fullmakter från brevadressaterna därför avlämnats”.

 

Askeryds poststation återuppstår.

Förlusten av poststationen kändes tung för innevånarna i Askeryd men till skillnad från vad förhållandet var med andra smålänska orter kan man i dokumenten inte finna någon

snar aktion för att återfå poststationen. Det gick närmare ett kvarts sekel innan ett ärende i den riktningen blev diariefört vid poststyrelsen. En extra kommunalstämma den 21 februari 1904 prisade lantbrevbäringen mellan Aneby och Askeryd som då var utökad från två till tre veckoturer. Men man kom med följande brasklapp:

”Endast tre av gårdarna inom församlingen, nämligen Kunhult, Askeryds prästgård och Assjö säteri hava direkt berörts av denna postlinje, varemot alla de övriga gårdarna i församlingen, därav många mera än en mil avlägsna från kyrkan, där måst hämta sin post”. Denna olägenhet var särskilt besvärande när det gällde värdepost, eftersom adressaterna måste lämna kvitton i förväg och lita på att försändelsen eller pengarna verkligen kom till kommunombudet med nästa tur och då kunde hämtas vid adressatens besök.

Framställningen gick ut på att man önskade en poststation vid Askeryds kyrka samt körpost med fyra turer i veckan från Aneby. Man ville också ha en bättre förgrenad lantbrevbäring. På postinspektionens förslag beslöt poststyrelsen att lantbrevbäringslinjen Aneby - Askeryd skulle omorganiseras till en omkring 40 kilometer lång lantbrevbäring, fullgjord med häst och åkdon på sträckan Aneby - Gåseryd - Marbäck - Blå GrindarSandhem - Löversmålen - Bordsjö - Norra Holma - Askeryds kyrka - Assjö kyrkoherdeboställe - Fridhem - Örleds by - Bona skjutsstation - Bredestads kyrka - Aneby poststation. Hemmansägaren Axel Gustafsson i Ebbarp, Bredestads socken, fick kontrakt  om denna lantbrevbäring mot en ersättning av kr. 3:44 per tur, vilket motsvarade 8,6 öre per kilometer. Däremot bifölls inte kommunens begäran om en poststation i Askeryd.

En ny framställning efter den ordinarie kommunalstämman den 21 oktober 1907 hade bättre framgång. Den resulterade bland annat i att en poststation med namnet Askeryds kyrkby kom till stånd den 1 maj 1908. Suffixet kyrkby ansågs nödvändigt för att undvika sorteringsförväxling med den skånska poststationen Askeröd.

Till föreståndare antogs organisten och folkskolläraren Karl Fredrik Lindstrand mot 250 kronor i årsarvode. Detta höjdes till 300 kronor den 1 september 1913, ett belopp som blev oförändrat när Hilda Augusta Blixt tog över poststationen 1914.

Därefter har följande personer varit föreståndare för poststationen Askeryds kyrkby:

Karl Emil Johan Johansson (1917-1921), John Sanfrid Nordvall (1921-1923), Beda Ingeborg Hermansson (1924-1928), Anna Lisa Margareta Arvidsson (1928-1941), Carl Olof Hellström (1941-1949) och Gustaf Elof Fridell (1950-1965).

Med juli månads öppning 1965 kunde en modern lantbrevbäring effektivt ersätta poststationen.

                                           OOOOOOOOOOOOOO